Visa vägen - Dalarnas kultur- och bildningsplan Remissversion

Transkript

1 Visa vägen - Dalarnas kultur- och bildningsplan Remissversion Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsförvaltning

2 Innehåll 1. Politiskt förord Regional vision för bildning och kultur Argument för en gemensam kultur- och bildningsplan Politisk inramning för kultur och bildning... 8 Nationella politiska mål för kulturen och bildningen... 8 Nationella kulturpolitiska mål... 8 Samverkansmodellens områden... 8 Statens syften med bidragen till folkbildningen... 8 Övriga nationella mål... 9 Principen om armlängdsavstånd... 9 Barnkonventionen är vägledande... 9 Landstingsplanen... 9 Dalastrategin Strategi för samråd och samverkan Remiss Dialoger Fria kulturskapare De nationella minoriteterna Civila samhället Bildningen Samverkan med Dalarnas kommuner Regional kulturdialog Överenskommelser Samverkan med Högskolan Dalarna Dalarnas Bildningsförbund Samverkan mellan länets folkhögskolor Samverkan över länsgränserna En ökad internationalisering Övergripande utvecklingsområden Barn och unga Inflytande och delaktighet Nätverk och samverkan Kultur och lärande

3 Utveckla kulturbuss Kulturskaparna Samverkan kulturskapare och omvärld Stöd för yrkesverksamma kulturskapare Kulturmiljö Arkitektur och design Dalhalla operaverksamhet Kreativa och kulturella näringar Hållbar utveckling Miljö Hälsa Tillgänglighet Stärka arrangörsledet Funktionshinderspolitiken Synliggörande av historiska källor och samordning av ingångar till arkiv Integration HBTQ Kulturverksamheternas prioriterade områden Professionell teaterverksamhet Dalateatern Professionell musikverksamhet Folkmusikens hus Musik i Dalarna Regional museiverksamhet Dalarnas museum Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Dalarna Läs- och litteraturfrämjande verksamhet Läsfrämjande Litteratur Konst- och kulturfrämjande verksamhet Enheten Scen Dans Konst Avesta Art Regional enskild arkivverksamhet Arkivcentrum Dalarna Dalarnas Folkrörelsearkiv

4 Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Film i Dalarna Hemslöjdsfrämjande verksamhet Dalarnas Hemslöjdsförbund Övriga kulturverksamverksamheter i Landstinget Dalarna Konstarkivet Musikkonservatoriet Falun Mentalvårdsmuseet Bildning Bildningens och folkbildningens roll i Dalastrategin Landstinget främjar bildningen i länet Länsbibliotek Dalarna Stöd till ideella idéburna organisationer Studieförbund och folkhögskolor Utmaningar för bildningen Studieförbund och folkhögskolor i Dalarna Folkhögskolor FORNBY Studieförbund Dalarnas bildningsförbund Dialoger om bildning Uppdrag och uppföljning Uppdrag och överenskommelser Uppföljning Förklaring av begrepp Litteraturförteckning Bilaga

5 1. Politiskt förord Redigeras efter remissperioden. 4

6 2. Regional vision för bildning och kultur Kulturen i Dalarna lyfter Sverige. Dalarnas kraft som ledande kulturbärare ligger i ett öppet sinne för nya influenser, som kan stärka, utveckla och förnya kulturarvet. I Dalarna har barn och unga inflytande över kulturen. Här bor och hit flyttar människor som vill utveckla och ta del av kulturlivet och bildningen. Här kan kulturskapare och kreatörer leva och verka i en tillåtande och innovativ miljö. I Dalarna finns kultur och bildning tillgängligt och möjligt för alla och här blomstrar kreativitet och kulturell mångfald utan gränser. I det moderna Dalarna har kulturen och bildningen kraft att berika individen och driva fram ny utveckling för arbete och attraktivitet. Dalarna vidareutvecklar och förnyar sin kulturella identitet utan att förlora sin själ. 5

7 3. Argument för en gemensam kultur- och bildningsplan Landstinget har kunnat konstatera vilka goda effekter processen kring den nuvarande kulturplanen har haft i Dalarna. Kulturen har kommit högre upp på dagordningen i kommunerna, landstinget och Region Dalarna. Den 11 februari 2014 beslutade Kultur- och bildningsnämnden att en bildningsplan skall tas fram för folkbildningen i Dalarna. Arbetet med kultur- och bildningsplanen har integrerats till en gemensam plan, med gemensam styrgrupp, projektledare och delvis lika process. Med den nya kulturoch bildningsplanen knyter man ihop förvaltningens två verksamhetsområden, kultur och folkbildning, med en vision och gemensamma övergripande utvecklingsområden. Förvaltningen vill därmed integrera bildningen i den infrastruktur som skapats i spåren av Kultursamverkansmodellens 2 dialogmöten med kommuner, civilt samhälle och kulturskapare. 3 Man hoppas i enlighet med forskaren Tobias Hardings iakttagelser, dra nytta av att modellen har lett till ökade kontakter så väl mellan civilsamhället och den offentliga sektorn som mellan olika ideella organisationer inom samma region. 4 Detta vägval kan även motiveras med tre goda argument: För det första, har kultur och demokratifrågor sedan valet 2014 placerats på samma departement med en gemensam minister. Demokratifrågan är gemensam och angelägen för både kultur och folkbildning, men den senare har än tydligare inskrivet i statens syften med stödet att särskilt stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin (se avsnittet Politisk inramning för kultur och bildning). Ökad samverkan mellan kultur och bildning borde därför även stärka arbetet med att utveckla demokratin i Dalarna. För det andra, visar Tobias Harding i antologin Under konstruktion på hur folkbildningens, mer specifikt studieförbundens 7, medverkan i det regionala kulturplansarbetet tonades ned som samverkansaktör i det civila samhället, från en självklar huvudroll i kulturutredningens betänkande till en möjlig aktör bland många i utredningsrapporten Spela samman (SOU 2010:11). 8 Den huvudsakliga förklaringen till att studieförbundens roll tonades ned är att de låg (ligger) under ett annat departement, Utbildningsdepartementet. För det tredje, har folkbildningen å sin sida i sitt övergripande strategidokument Folkbildningens Vägval och vilja tydligt formulerat en viljeyttring där man skriver att: Vi vill tydligare ta plats i regionala samverkansprocesser kring kulturplaner och regionala komptensplattformar, och förstärka dialogen på kommunal nivå. 9 I och med att folkbildningen och kulturen ryms inom samma förvaltning på Landstinget Dalarna finns det alltså goda argument för att inför perioden skriva en gemensam kultur och bildningsplan för 2 I den följande löpande texten förkortat samverkansmodellen. 3 Pernilla Luttropp skriver i en artikel (Luttropp 2012, s. 63.) att trots små resurser, kort om tid, orimliga förväntningar och otydliga intentioner kan många vittna om att dialogmötena har bidragit till att intresset för kulturpolitiska frågor ökat och att kultur har blivit något som nämns allt oftare i samtal om regional utveckling. I kölvattnet av alla dialogmöten, menar Luttropp, har en infrastruktur av möten organiserats. 4 Harding 2012, s Folkhögskolorna, den andra delen av folkbildningen, har helt ställts utanför diskussionen om det civila samhället i de statliga utredningarna och propositionerna. (Harding 2012, s. 35.) 8 Kulturutredningen skrev i sin grundanalys (SOU 2009:16, del 1, s. 20. Citatet hämtat ur Harding 2013, s. 29) att Folkbildningen har av hävd utgjort den viktigaste länken i kulturpolitikens samband med det civila samhället. [ ] Kulturaktiviteterna växer och dominerar numera i bildningsförbundens cirkelverksamheter och naturligtvis i kulturprogrammen. [ ] I den politiska styrningen förordar vi att kulturpolitiken och folkbildningen får en närmare knytning till varandra. 9 Folkbildningens Vägval och vilja, 2013, s

8 Dalarna. Det gäller dock att hålla i huvudet att bildningsdelen i planen skrivs utifrån ett regionalpolitiskt beslut medan kulturdelen regleras enligt samverkansmodellen. Samverkansmodellen regleras av Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det är Statens kulturråd som beslutar om det statsbidrag som får fördelas till ett landsting. Medlen ska bidra till de nationella kulturpolitiska målen samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Enligt förordningen ska ett landsting upprätta en regional kulturplan där det redovisas prioriteringar för den regionala kulturen, hur prioriteringarna förhåller sig till de nationella målen samt hur en planerad statlig, regional och kommunal samfinansiering ser ut. Planen ska utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med det civila samhället och kulturskaparna. Dalarna gick in i samverkansmodellen 2012 och har under arbetat enligt planen Kulturen i Dalarna En enhet av mångfalder. Det finns inga liknande krav på hur en regional bildningsplan ska se ut. De två områdena har förenats i samma plan där merparten av avsnitten är gemensamma. I planens fjärde avsnitt skissas den politiska inramning som styr kultur och bildning på nationell och regional nivå. I avsnitt fem beskrivs strategier för samråd och samverkan under planens framtagande och hur landstinget tänker sig processen under kommande planperiod. I det sjätte avsnittet redovisas de övergripande utvecklingsråden som kommer att prioriteras under I det sjunde avsnittet redogör de kulturverksamheter som omfattas av samverkansmodellen för sin verksamhet, utmaningar, prioriteringar samt för hur man tänker arbeta med de nationella horisontella målen. I det åttonde avsnittet beskrivs bildningen. 7

9 4. Politisk inramning för kultur och bildning Nationella politiska mål för kulturen och bildningen Nationella kulturpolitiska mål De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009 och är gällande för den regionala kulturpolitiken. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Vid sidan av de kulturpolitiska målen ska även kulturverksamheter som ingår i samverkansmodellen redovisa hur man strävar mot de horisontella målen: Barn och ungas rätt till kultur, internationalisering, interkulturell kulturverksamhet, jämställdhet och tillgänglighet. Från och med januari 2014 har regeringen uttalat en hbt-strategi, där bl a kultur ingår, för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Samverkansmodellens områden Enligt förordningen för kultursamverkansmodellen ska landstinget i en plan visa hur man ämnar främja en god tillgång för länets invånare inom följande åtta områden: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet biblioteksverksamhet läs-och litteraturfrämjande verksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, och främjande av hemslöjd Statens syften med bidragen till folkbildningen Riksdagens mål för folkbildningspolitiken är att Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Syftena med statens bidrag till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), 8

10 bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Övriga nationella mål Planen förhåller sig även till de nationella målen för läsfrämjande och kulturmiljöarbete, vilka återges i de sammanhang där det anses lämpligt. Principen om armlängdsavstånd Förutom de kulturpolitiska målen värnar landstinget principen om armlängdsavstånd. Principen innebär att den politiska nivån beslutar om mål och riktlinjer samt lägger fast de ekonomiska ramarna för verksamheten. De konstnärliga och andra kvalitativa bedömningar överlåts till konstnärliga ledare, ämnesexperter och sakkunniga. Barnkonventionen är vägledande Vägledande för Landstinget Dalarnas arbete med kultur för barn och unga är FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Enligt konventionen är man barn upp till 18 års ålder. Barn och unga har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. De har vidare rätt till vila och fritid, lek och rekreation som är åldersanpassad. De har rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och de ska även få ta del av andra barns kulturella uttryck. Kultur ska finnas tillgänglig för alla barn och unga oavsett kön, språk, religion, ålder, funktionsnedsättning, bostadsort, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. Barn och unga ska ges möjlighet till inspiration och uttrycka sina tankar genom kultur och konst och att utveckla sitt eget skapande. Kulturen ska vara en naturlig del av barns och ungas vardag och lärande i förskolan, skolan och på fritiden. Barn har också rätt till kulturella upplevelser utanför lärandets ramar och för dess egen skull. Landstingsplanen Kultur- och bildningsförvaltningens främsta styrdokument är Landstingsplanen, där bland annat uppdragen anges. Den treåriga planen revideras och antas årligen av landstingsfullmäktige, så att styrdokumentet alltid omfattar det innevarande och de två kommande åren. Förvaltningens uppdrag förändras år från år. I Landstingsplanen står bl a att Landstinget ska aktivt verka för ett brett, tillgängligt och kvalitativt kulturutbud i hela Dalarna, i enlighet med landstingets regionala kulturplan. Dalastrategin 2020 Dalarnas kultur- och bildningsplan utgör ett underdokument till Dalastrategin Dalarna 2020, som beskriver målområden, viktiga vägval samt prioriterade insatsområden för att forma det regionala tillväxtarbetet i Dalarna fram till och med år I avsnitt sex i Kultur- och bildningsplanen relateras löpande de olika utvecklingsområdena till Dalastrategin. I Dalastrategin tecknas tretton målbilder, där tre av dem direkt relaterar till kultur och bildning: Dalarna är en region som genom kulturens kraft driver fram ny utveckling för samhälle och näringsliv. Dalarna är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens. Dalarna tar vara på landsbygdens attraktionsvärden och tillväxtpotential och ser sina unika naturoch kulturmiljöer som en tillgång för både lokal och regional utveckling. Dessutom är kultur och bildning viktiga verktyg för att uppnå målbilderna lika villkor för alla, mångfald och tolerans, Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion samt ett välkänt och respekterat miljöarbete. 9

11 I syfte att möta de stora utmaningar Dalarna står inför i det regionala tillväxtarbetet, pekar Dalastrategin ut följande fyra viktiga vägval: 1. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, 2. Innovativa miljöer och entreprenörskap, 3. Tillgänglighet och infrastruktur samt 4. Livskvalité och attraktionskraft. Varje vägval är kopplat till ett antal prioriterade insatsområden. Bildningen bidrar till det första vägvalet och det prioriterade insatsområdet Fokusera mot höjd utbildningsnivå och livslångt lärande, samt det tredje vägvalet och det prioriterade insatsområdet Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av tjänster inom informations-och kommunikationsteknik. Kultur och bildning bidrar till det fjärde vägvalet och fem av dess sju prioriterade insatsområden: Förstärk folkhälsoperspektivet för tillväxtarbetet, Skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklingsinitiativ, Ta till vara mångfalden som tillväxtfaktor, Ta vara på kulturen som utvecklingsresurs samt Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna. Kulturen genom bidrar sitt KKN-arbete till det andra vägvalet och de prioriterade insatsområdena Stärk befintliga tillväxtområden och utveckla nya samt Stärk forskning och utveckling kopplat till Dalarnas styrkeområden. Dalastrategins vägval och prioriterade insatsområden med bäring på kultur och bildning Vägval i Dalastrategin Prioriterat insatsområde Prioriterat insatsområde Prioriterat insatsområde Prioriterat insatsområde Prioriterat insatsområde Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Fokusera mot höjd utbildningsnivå och livslångt lärande Tillgänglighet och infrastruktur Livskvalité och attraktionskraft Bildning Kultur och bildning Kultur Skapa förutsättningar Förstärk folkhälsoperspektivet för effektiv för datakommunikation tillväxtarbetet och främja användningen av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik Skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklingsinitiativ Ta till vara mångfalden som tillväxtfaktor Ta vara på kulturen som utvecklingsresurs Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna Innovativa miljöer och entreprenörskap Stärk befintliga tillväxtområden och utveckla nya Stärk forskning och utveckling kopplat till Dalarnas styrkeområden 10

12 5. Strategi för samråd och samverkan Enligt samverkansmodellen ska en regional kulturplan tas fram i samverkan med länets kommuner samt i samråd med professionella kulturskapare och det civila samhället. En bra dialog mellan Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Högskolan Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarna stärker dessutom ytterligare medborgarperspektivet. Prioriteringar under God kommunikation är en förutsättning för fruktbar samverkan. Landstinget ska fortsätta att utveckla metoder och förhållningssätt för detta och vara till stöd genom processledning. Dialogen mellan studieförbund, folkhögskolor, landsting, länskultur och kommuner ska utvecklas under i syfte att stimulera till ökad samverkan kring kultur- och bildningsfrågor. Dalarnas Bildningsförbund är en given aktör i dessa samtal. Högskolan är en regional nyckelaktör för såväl kulturen som bildningen i länet. Under planperioden ska landstinget sträva efter att fördjupa sin samverkan och stimulera till fler samarbeten. Remiss Remisstiden har varit utlyst mellan den 15 augusti och 15 september. Texten ska kompletteras. Dialoger Under processen med denna plan har dialoger hållits med de fria kulturskaparna, de nationella minoriteterna och det civila samhället. Dialoger om bildningens betydelse har arrangerats i alla femton dalakommunerna. Sammanfattningsvis har deltagarna i dialogerna företrätt en mängd intressen och organisationer. Ibland har de företrätt sig själva och i andra fall representerat ett helt förbund med medlemmar. Det omfattande underlag som kommit fram genom de över 40 dialogerna har legat till grund för identifieringen av flera av de särskilda utvecklingsområden och prioriteringar som presenteras i denna plan. Dialogerna redovisas i Bilaga 1. Fria kulturskapare I syfte att svara upp mot Kultursamverkansmodellens krav på dialog med de fria kulturskaparna, har landstinget, enligt rekommendationer från Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), inrättat Rådet för de fria kulturskaparna. I rådet representeras konstområdena ord, bild/form, ton och scen/film. Ledamöterna företräder sina egna konstområden och i vissa fall även sina intresseorganisationer. Under planprocessen har rådet sammanträtt regelbundet för att diskutera hur utformningen av den nya planen ska gynna konstnärer att bo och verka i Dalarna. Minnesanteckningar från gruppens möten är offentliga och publiceras på förvaltningens webb. Dessutom har verksamheterna arrangerat dialoger med de fria teatergrupperna i länet samt med ombuden för Sveriges författarförbund. Det regionala rådet för de fria kulturskaparna kommer löpande att träffas under hela planperioden De nationella minoriteterna Regeringen har utsett Landstinget Dalarna till förvaltningslandsting för det samiska och finska språket. Älvdalen är förvaltningskommun för samiska medan Borlänge, Ludvika och Smedjebacken är förvaltningskommuner för finska. Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar omfattas av särskilda rättigheter utifrån sin 11

13 historiskt långa samexistens med den svenska majoritetskulturen. Enligt minoritetslagens grundskydd ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. I arbetet med Kultur- och bildningsplanen har landstinget valt att driva processen med planen genom sin egen samrådsgrupp, där det ingår representanter från olika landstingsfunktioner samt samordnare från alla länets förvaltningskommuner. I varje kommun finns dessutom egna samrådsgrupper med representanter från minoritetens föreningsliv, vilka blivit särskilt kontaktade och inbjudna att delta i processen runt planen. Dialogen med de nationella minoriteterna kommer att föras fortlöpande genom landstingets samrådsgrupp under hela planperioden i syfte följa upp kultur- och bildningsverksamheternas kommunikation och samverkan med de nationella minoriteterna. Civila samhället Under planperioden införde landstinget ett särskilt utvecklingsbidrag som endast kunde sökas av kulturföreningar, studieförbund och ideella idéburna organisationer i syfte att bidra till att öka samverkan mellan Landstinget Dalarnas verksamheter, föreningsliv och kulturskapare samt att uppfylla målen i Dalarnas regionala kulturplan. Landstinget har inför skrivandet av denna plan givit alla kulturverksamheter inom samverkansmodellen i uppdrag att arrangera egna dialoger med de parter från det civila samhället som man tyckt det vara angeläget att samråda med inför den nya planperioden. Verksamheterna har utifrån sina behov gått till väga på olika sätt: genom samtal, telefonintervjuer, enkäter på papper och webb, studier etc. Under den kommande planperioden ska dialoger med företrädare för det civila samhället bättre integreras i det löpande arbetet. Bildningen Femton dialoger i var och en av länets kommuner har arrangerats av landstinget i nära samverkan med Dalarnas Bildningsförbund. Dialogerna har samlat ungefär 300 personer, som tillsammans representerat folkbildningen, föreningslivet, kommunala politiker och tjänstemän, ofta på högsta nivå. I dialogerna har deltagarna särskilt fått fundera över vad som främjar respektive hämmar bildning, samt vad bildning är för individen, kommunen och i en uppkopplad värld. Samverkan med Dalarnas kommuner I Dalarna finns det femton kommuner. Falu kommun är residensstad och här ligger merparten av länskulturinstitutionerna. Av alla kulturverksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen är det endast Avesta Art som har en kommunal huvudman i form av Avesta kommun. Samverkan med länets kommuner sker genom forumet Regional kulturdialog och överenskommelser. 12

14 Kartan visar hur landstingets kultur- och bildningsverksamheter är spridda över länet. De flesta verksamheterna är koncentrerade till Falun. Regional kulturdialog I syfte att skapa ett forum för dialog mellan tjänstemän i kulturverksamheter och kommuner arrangeras två gånger per år en regional kulturdialog. Planer finns även att bjuda in politiken på kommunal och regional nivå till ett liknande forum. Överenskommelser I den förra Kulturplanen skrev Landstinget överenskommelser med elva av femton dalakommuner. 10 I dessa dokument har särskilda samverkansområden pekats ut med olika hög konkretionsgrad. I vissa fall rör det sig om existerande samverkansprojekt och i andra fall rör det sig mer om viljeyttringar på samarbete. Borlänge kommun har exempelvis understrukit att man vill att länskulturen ska prioritera arbetet med integration. Mora, Orsa, Rättvik, Leksand och Älvdalen har lyft kulturarvet Siljan som ett särskilt utvecklingsområde. I överenskommelsen med Falu kommun nämns konkreta existerande samverkansprojekt, som Läsfrestivalen, Kulturnatta och grafikområdet. Överenskommelserna har stimulerat en kontinuerlig dialog med kommunerna och har konkretiserat formerna/behoven för samverkan mellan den kommunala och regionala nivån. Under planperioden kommer landstinget åter igen att bjuda in länets kommuner att ingå överenskommelser. Formerna för och uppföljning av överenskommelserna ska vidareutvecklas. Högskolan Dalarna Högskolan är en regional nyckelaktör för så väl kulturen som bildningen i länet. Under den kommande planperioden ska landstinget sträva efter att fördjupa sin samverkan och stimulera till ytterligare 10 Följande kommuner har tecknat en överenskommelse med Landstinget Dalarna: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Smedjebacken, Rättvik och Älvdalen. 13

15 samarbeten. För den högre utbildningen kan folkbildning varar ett medium för att få ut forskningen i samhället, lika väl som folkbildningen kan vara första steget i en bildningsresa som leder fram till högre studier. Dalarnas Bildningsförbund Dalarnas Bildningsförbund är samverkansorgan för folkbildningen i Dalarna och ett gemensamt forum för studieförbunden, folkhögskolorna och kulturinstitutioner i länet. Bildningsförbundets uppgift är att främja medlemmarnas folkbildningsarbete genom opinionsbildning, information, samråd och samverkan. I arbetet med att genomföra och följa upp Kultur- och bildningsplanen kommer bildningsförbundet att spela en viktig roll. Länets folkhögskolor Regelbundna samverkansmöten mellan de sju folkhögskolorna i Dalarna finns och bör utvecklas för ökat samarbete och nätverkande skolorna emellan, samt för att följa upp genomförandet av kultur- och bildningsplanen. Samverkan över länsgränserna Landstingets kulturverksamheter samverkar på olika sätt med grannlänen. Det kan handla om utvecklingsfrågor inom den egna konstformen eller mellan konstgenrer, där nytt kan uppstå, men det kan också handla om samverkan kring barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet osv. Ofta resulterar det i konkreta gemensamma projekt, som annars kanske inte hade kunnat förverkligas. Genom samverkan stärks finansiering och spridning och därmed möjligheten till mer långsiktiga projekt. Samverkan sker främst med de närliggande länen men förekommer också med län i helt andra delar av landet. Samtliga regionala kulturverksamheter har väl uppbyggda nätverk på olika nivåer; nationella, internationella, mellansvenska osv. Dessa nätverk utgör en förutsättning för det kvalitativa och nyskapande arbete som sker i verksamheterna. Studieförbunden är ofta organiserade över länsgränserna med större regionala kontor. En ökad internationalisering Utöver samverkan med dalakommuner och andra regioner i Sverige bedriver förvaltningens verksamheter en omfattande internationell samverkan. Alla verksamheter ingår i internationella nätverk och medverkar direkt eller indirekt på ett internationellt plan. Mycket av kulturverksamheternas internationella arbete redovisas i avsnittet kulturverksamheternas prioriterade områden. För EU är kultursamarbeten och kulturutveckling ett prioriterat område. Kontakter med andra länder och kulturer utvecklar det ideella och professionella kulturlivet i Dalarna. Med nya tekniker möjliggörs samarbeten med andra länder. Med Dalarnas kulturevenemang, festivaler, läger och projekt sker ett utbyte mellan olika nationer världen över. Landstinget Dalarna har anslutit sig till Icorn och är via Mora Folkhögskola värd för en fristadsförfattare. Dalarna har också ett upparbetat samarbete med Hedmarks fylke i Norge genom en svensk-norsk gränskommitté. Internationell samverkan utgör ett område att utveckla under planperioden. 14

16 6. Övergripande utvecklingsområden I följande avsnitt redogörs för de utvecklingsinsatser som gäller för hela eller flera delar av länskulturen och bildningen. Flera av de planerade insatserna har tillkommit genom de beskrivna dialogerna i avsnitt fem. Kulturverksamheternas egna prioriteringar återfinns i avsnitt sju. Barn och unga Barn och unga behöver ett språk för att kunna ta plats och uttrycka sig i en demokrati. Därför är det viktigt att den uppväxande generationen får möta och utöva konst och kultur. Kultur ska vara en självklar del av deras vardag oavsett var de bor. Speciell hänsyn ska därför tas till barns och ungdomars behov när kulturplanen genomförs. Barn och unga är ingen homogen grupp och därför ska prioriteringarna på området präglas av en mångfald av konstnärliga uttryck och möjligheter. Det behövs flera olika insatser för att säkerställa att alla barn och ungdomar får tillgång till kvalitativ konst och kultur och möjligheter att konstnärligt uttrycka sig på sina villkor. I samverkan med kommuner, institutioner, fria grupper och ideella aktörer ska barns och ungas möten med kultur stärkas, både under skoltid och på fritid. Här nedan redovisas de satsningar inom området som sker förvaltningsövergripande. I avsnittet Kulturverksamheternas prioriterade områden redogör varje verksamhet för sina egna prioriterade insatser för barn och unga. Landstinget Dalarna ska i samverkan med Dalarnas kommuner integrera ett barnperspektiv i den regionala kulturens verksamhet. Barns och ungas egna behov ska vara vägledande för verksamheten. De ska kunna vara med och påverka och de ska erbjudas möjligheter att uttrycka sig inom konsten och kulturen. Inflytande och delaktighet Dalarna - Sveriges bästa ungdomsregion I februari 2015 antogs den regionala strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Utgångspunkten för strategin är den målbild som slås fast i Dalastrategin: Dalarna är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Istället handlar det om att Dalarna genom ett sektorsövergripande och kunskapsbaserat arbete ständigt ska utvecklas till en bättre region för unga att leva och verka i. Målen i strategin är att unga i Dalarna ska känna att tillvaron är meningsfull och att de blir sedda, att unga i Dalarna ska känna att de kan påverka såväl sina egna liv som länets utveckling, och att unga ska känna att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete i Dalarna. I enlighet med Sveriges nationella ungdomspolitik lyfter strategin vikten av alla insatser som berör unga ska ha ett ungdomsperspektiv. Med ett ungdomsperspektiv menas att unga betraktas som en mångfald av individer, att unga stöttas att bli självständiga och har möjlighet att vara delaktiga och har inflytande. Kopplad till strategin finns en avsiktsförklaring som anger hur Dalarnas femton kommuner, Landstinget Dalarna och Region Dalarna avser arbeta för att Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion. Med strategin följer också en inbjudan till andra aktörer organisationer, studieförbund, privata företag och föreningar att bli samarbetsparter i arbetet. Landstinget, med Kultur- och bildningsförvaltningen som samordnare, ska vara en aktiv part i Region Dalarnas projekt Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. 15

17 Elevkulturombud att sätt att påverka på riktigt Myndigheten för kulturanalys visar att elevinflytandet i Sverige måste bli bättre. Inom barn- och ungdomsforskning påpekas att det krävs strukturer för att barn och unga ska få inflytande över samhällsangelägenheter. I Dalarna har en struktur för barn och ungas inflytande över kulturen byggts upp. I samverkan med anslutna kommuner 11 är strukturen kring elevkulturombud permanent och återkommande för att garantera barns och ungas inflytande över kulturfrågorna i länet. Kommunala samordnare har återkommande träffar med utsedda elevkulturombud (EKO) som ges inflytande över det kommunala kulturutbudet. Elevkulturombuden är länken mellan de andra skoleleverna och tjänstemannanivån i kommunen i kulturfrågor. Landstinget Dalarna anordnar även regionala träffar där elevkulturombud och deras vuxna samordnare utbildas i kultur-, inflytande- och arrangörsfrågor samt garanterar att ett inflytande över det regionala kulturutbudet möjliggörs för målgruppen. Organiseringen för elevkulturombud varierar från kommun till kommun. Det gemensamma är barn och ungas reella inflytande över kulturen. Förvaltningen ansvarar för en fortsatt samordning av elevkulturombuden. Kulturverksamheterna som dörröppnare Ungas kulturvanor förändras. Gränsen mellan rollerna som producent och kreatör, konsument och aktiv deltagare, professionell och amatör flyter samman. De kulturområden som räknas upp i de nationella kulturmålen omfattar den traditionella kulturen och här saknas nya kulturyttringar och subkulturer som utvecklas främst inom ungdomskulturen. Ett mer gränsöverskridande arbetssätt mellan olika kulturformer ökar. Efterfrågan på kultur individualiseras på ett sätt som utmanar det traditionella kulturbegreppet. Unga vill vara mer delaktiga. De nöjer sig inte med att titta på, de vill vara medskapande, genom att exempelvis göra sina egna musikinspelningar, digitala skrivningar, filmer o s v. Befintliga strukturer inom föreningslivet med långsamma ansökningsprocesser för bidragsgivning tilltalar inte alla unga. De lever, umgås och organiserar sig på ett nytt sätt, via tillfälliga nätverk, via sociala medier, mer globalt än tidigare och framför allt snabbt. Utvecklingen av ny teknik gör att kultur och information görs tillgängliga, skapas och delas på helt nya sätt. Flödet av nya idéer har underlättats väsentligt. Det är en utmaning att finna arbetssätt och organisation för att möta de ungas engagemang. Här kan en ökad samverkan mellan studieförbund, kulturverksamheter och föreningsliv vara fruktbar. Kulturverksamheter i samverkansmodellen ska vara öppna för impulser och nya idéer från barn och unga skapa mötesplatser som är tillgängliga för alla barn och unga och som inbjuder till att de kan uttrycka sig, skapa och uppleva kulturens olika uttryck, samt möta yrkesutövande konstnärer och en publik sträva efter att hitta nya sammanhang och platser, och nya samarbetspartner som gör det möjligt att sprida kulturaktiviteterna till fler barn och unga och till alla orter i Dalarna Förvaltningen ska avsätta medel och prioritera satsningar som möjliggör ungas egna uttryck och gränsöverskridande former, som inte är etablerade eller självklara för vuxenvärlden. 11 De nio kommuner som 2015 infört elevkulturombud i Dalarna är: Älvdalen, Mora, Leksand, Falun, Borlänge, Hedemora, Avesta, Orsa och Ludvika. Elevkulturombuden är ca 110 st och kommer från åk

18 Nätverk och samverkan Det är viktigt att fortsätta bygga nätverk och att skapa plattformar för samverkan under planperioden. För att stärka samverkan mellan de regionala kulturverksamheterna i övergripande strategiska frågor om barn och ungas kultur kommer ett regionalt samverkansråd att formeras under planperioden. Ytterligare angelägna nätverksbyggen är samarbeten med de aktörer som möter eller har dialog med barn och unga i sin verksamhet. Fortsatt satsning på samverkan och nätverkande för att ytterligare lägga fokus på barn och ungas kultur och öka utbud och aktiviteter. Kulturverksamheterna ska samverka i övergripande frågor och under planperioden ingå i ett samverkansråd. En representant från Region Dalarna ska erbjudas att ta plats i rådet för inflytandefrågor. Kultur och lärande Skapande skola Skolan är den arena där alla barn och unga kan få möjlighet att möta kultur. För att skapa goda tvärsektoriella samarbeten, som exempelvis Skapande skola, är samverkan mellan professionella kulturskapare, landstingets kulturverksamheter och Dalarnas skolor och utbildningar viktiga. Skapande skola-medel söks av länets kommuner och friskolor. Förvaltningen ska skapa ett regionalt forum för erfarenhetsutbyte mellan kommuner och länskulturverksamheterna i frågan om kultur i skolan. Musik- och kulturskolor I Dalarnas kommuner har musik- och kulturskolorna en stor betydelse för barns och ungas möjlighet att på ett lustfyllt sätt utveckla sina färdigheter inom musik, dans, drama eller vad som nu erbjuds. Närvaron av musik- och kulturskolorna bidrar till att stärka det lokala kulturlivet och utgör grunden för framtidens blivande professionella kulturutövare. Flera samarbeten finns mellan Dalarnas musik- och kulturskolor och landstingsfinansierade kulturverksamheter. Musikkonservatoriet i Falun avser öka samverkan med länets musik- och kulturskolor. Genom ökad dialog och samverkan ökar också möjligheten för Konservatoriets elever att verka som inspiratörer till unga musikintresserade. Utveckla kulturbuss Dalatrafik erbjuder, tillsammans med landstinget, förskola, grundskoleelever och lärare att resa med s k kulturbuss för besök av kulturkaraktär till institutioner, bibliotek och vissa evenemang i länet. Ett prioriterat insatsområde i Dalastrategin är att öka människors rörlighet med kollektivtrafiken som bas. Vidareutvecklingen av kulturbussen är ett viktigt verktyg i strategin att förverkliga Dalarna till Sveriges bästa ungdomsregion. I dialog med Dalatrafik se över formerna för kulturbussen i syfte att öka barn och ungas möjligheter att ta del av länskulturen runt om i Dalarna. Kulturskaparna I ett samhälle där konst och kultur kan vara en del av vardagen för alla istället för ett privilegium för ett fåtal, behövs ett brett och till och med spretigt utbud där kulturen tar plats på oväntade arenor och nya format. Flera kulturaktörer kan göra punktinsatser i både mindre och större skala. Kulturskaparna eller konstnärerna inom alla konst- och hantverksområden bidrar till ett reflekterande samhälle och ger möjligheter till upplevelser för den enskilde. Barn och unga kan inspireras av de 17

19 professionella kulturskaparna. De flesta konst- och kulturskaparna bor i storstadsregionerna där de kan få större möjlighet att utöva sitt yrke och delvis andra impulser än på landsbygden. Det gör att vissa konstformer inte når ut till alla. Emellertid har flera unga kulturskapare på senare tid valt att etablera sig i Dalarna. Idag arbetar ju många på ett globalt sätt och nya medier gör att världen krymper. Nya digitala tekniker gör att konst- och kulturskapare faktiskt kan bosätta sig utanför storstäderna och på olika sätt få inspiration. Sammanslutningar av kulturskapare i kluster kan utveckla de olika konstområdena men även konstgenreövergripande kluster är viktiga för ett tänkande utanför ramarna, vilket krävs för att nytt ska födas. Ändamålsenliga verkstäder för konst och hantverk behövs för att kulturskaparna ska kunna arbeta. Samverkan kulturskapare och omvärld Länsinstitutionerna ska stärka sin samverkan med kulturskaparna. Landstinget Dalarna är fortsatt medlem i Icorn och värd för en fristadsförfattare. Fler artist in residence och inom fler konstområden ska skapas. Förvaltningen ska verka för att stärka arrangörsledet vilket på sikt även kommer att gynna kulturskaparna. Förvaltningen ska sprida kunskap om professionella kulturskapares villkor. Kulturverksamheterna ska stimulera att Dalarna har ett kontinuerligt inflöde av internationell och nationell samtidskultur för inspiration och vitalisering av länets kulturscener. Stöd för yrkesverksamma kulturskapare Förvaltningen rekommenderar länskulturinstitutioner, kommuner, studieförbund och andra arrangörer att följa gängse arvodes- och ersättningsnivåer, exempelvis MU 13, STIM och Författarförbundets prislista. Landstinget ska stärka sitt eget interna arbete med att efterleva en-procent-regeln. Kulturverksamheterna ska stimulera kulturskapares nätverkande, med särskild hänsyn till de nyinflyttade till länet. Förvaltningen ska kontinuerligt kvalitetssäkra och se över hanteringen av stipendier och projektbidrag. Förvaltningen ska tydliggöra för hur landstinget och länsinstitutionerna arbetar enligt principen om armslängdsavstånd. Förvaltningen ska verka för att företagande inom kultursektorn ska ha samma status och möjligheter som annat företagande, men med hänsyn till sektorns särskilda villkor. Kulturmiljö Ett prioriterat insatsområde i Dalastrategin 2020 är att Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna. Ansvaret för länets kulturmiljöer delas mellan fastighetsägare, kommuner och länsstyrelse. Riksantikvarieämbetet arbetar tillsammans med länsstyrelserna fram en nationell vision 2030, där samspelet mellan kommunal, regional och nationell nivå särskilt kommer att belysas. I Dalarna håller länsstyrelsen på att ta fram en särskild kulturmiljöstrategi för länet. I syfte att kugga i pågående arbete på nationell och regional nivå ska landstinget arbeta för stärkt samverkan inom kulturmiljöområdet mellan länsstyrelse, länsmuseum, kommuner och hembygdsrörelse för att smartare använda områdets otillräckliga resurser. 13 Inom ramen för samverkansmodellen fördelar landstinget medel till två konsthallar, Avesta Art som drivs av Avesta kommun och konsthallen på Dalarnas museum. Landstinget låter varje verksamhet i samverkansmodellen avgöra i vilken omfattning den ska följa MU-avtalet, vilket länsmuseet och Avesta kommun valt att delvis göra. Inga extra medel har tillförts verksamheterna utan de har varit tvungna att omprioritera anslagen för att täcka upp för de ökade kostnader avtalet för med sig. 18

20 Under programperioden ska särskilt fokus sättas på att bevara, uppmärksamma och utveckla länets timmerhuskultur och miljöer tillsammans med kommunerna Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Gagnef och Malung-Sälen. Arkitektur och design Design och arkitektur har inte alltid setts som självklara kulturområden, utan som områden som ligger nära näringslivet och inte i första hand är beroende av statligt eller regionalt stöd. Medborgarnas rätt till god kultur och vad som inbegrips i kulturpolitiken handlar inte om vilka som är i behov av stöd, utan vilka områden som kan ses som kulturyttringar och som bidrar till det goda liv som kulturpolitiken handlar om. Designen och arkitekturen inverkar starkt på samhället, både konkret i utformandet av gemensamma miljöer, och mer subtilt i hur det formar attityder och människosyn i samtiden. Från ett strikt närings- eller lönsamhetsperspektiv är detta inte så intressant, men ur ett medborgarperspektiv är det angelägna frågor för samhällsutvecklingen och kulturlivet. Även om arkitektur och design inte legat inom Samverkansmodellen har landstinget tagit aktiv del i det regionala arbetet genom bidragsstöd och deltagande i exempelvis Dalarnas arkitekturråd och hemslöjdens nära koppling till design. Arkitektur och design är områden där Dalarna har en stark tradition; de röda stugorna och dalahästarna är inte bara symboler för Dalarna utan för hela Sverige. Men här finns också nytänkande. Det nya högskolebibliotektet i Falun invigt 2014 har fått internationella arkitektoniska utmärkelser och Pappelinas trasmattor i plast är exempel på ett Dalarna i framkant inom arkitektur och design. Kulturuttryck i form av arkitektur och design, som berör alla varje dag och som direkt bidrar till hur vi mår och trivs, hur människor och samhället fungerar, är delar som vi anser naturliga i samverkansmodellen. Landstinget ska samarbeta med Dalarnas arkitekturråd och Svensk Form i Dalarna för att utveckla arkitektur, form och design, vara delaktig i att möjliggöra mötesplatser för yrkesverksamma designers och arkitekters erfarenhetsutbyten samt workshops och arenor för publika aktiviteter inom design- och arkitekturområdet, t ex på Magasinet i Falun, Avesta Art och nya Borlänge Konsthall, undersöka möjligheterna för ökad samverkan med länsstyrelsen inom området, stimulera till ökad samverkan med Högskolan Dalarna. Dalhalla operaverksamhet Dalhalla är ursprungligen ett gammalt kalkbrott i Rättviksskogarna som har förvandlats till en storslagen musikarena av internationella mått. Dalhallas storslagenhet som operascen är unik i världen med stor betydelse för Dalarna och Sverige vilket tydligare behöver lyftas fram i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Landstinget ger ett årligt bidrag till Musik i Dalarna för att stödja operaverksamheten i Dalhalla. Under planperioden planerar förvaltningen att Dalhalla operaverksamhet ska lyftas in i samverkansmodellen i syfte att säkra långsiktigheten. Inlemmandet i samverkansmodellen sker under förutsättning att Kulturrådet avsätter ytterligare medel till Dalhalla operaverksamhet. Kulturella och kreativa näringar De kulturella och kreativa näringarna (KKN) visas ofta fram i en figur som kallas Throsbys solsystem, där det kreativa skapandet utgör solens mitt, och utifrån denna kulturella kärna genereras kreativa varor och tjänster, vilket naturligtvis är positivt för sysselsättning och hela samhällsekonomin. Det räcker att utgå från författaren Astrid Lindgren så blir Throsbys solsystem förståeligt. En hel industri med filmer, dockor, spel, äventyrsland m m, bygger på en enda persons kreativa förmåga. Det finns en risk när man pratar om 19

21 kreativa näringar att man glömmer den kulturella kärnan. De fria kulturskaparna med sitt professionella utövande bidrar till att skapa ett kreativt samhälle och är en grundförutsättning för företagande och för KKN. Att landstinget har KKN som ett område handlar om att värna och utveckla kärnan och att stärka möjligheterna att som företagare inom KKN försörja sig inom sitt yrkesområde. Därför behövs rätt insatser för företagande inom KKN, ett företagande som ser mycket olika ut; från branscher som i stort sett bygger på marknaden t ex dataspel, design och arkitektur, till mer ickekommersiella konstområden som bild och poesi. Föreningslivet står för en stor affärsverksamhet och bidrar till sysselsättning inom kultur- och fritidsområdet, genom exempelvis musikfestivaler, besöksmål, idrottstävlingar, teaterföreställningar etc. I landstingets definition av KKN omfattas även det civila samhället. I Dalarna står KKN, inklusive besöksnäringen, för närmare åtta procent av sysselsättningen. Förståelsen för näringarnas betydelse har ökat, vilket också betonas i många av kommunernas tillväxtplaner. Kulturella och kreativa näringar integreras i gängse strukturer, bland annat i det strategiska vägvalet Innovativa miljöer och entreprenörskap i Dalastrategin, vilket borgar för långsiktighet. Flera aktörer och verksamheter gör insatser inom KKN, t ex Kreativt entreprenörskap på Leksands folkhögskola, Avesta Art, spelutveckling på Tension Graphics i Falun, Magasinet Falun, Hemslöjdsrörelsen med Sätergläntan, Film i Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarna. Landstinget ska bevaka och bidra til utvecklingen inom KKN regionalt, nationellt och på EU-nivå, erbjuda kompetensutveckling inom företagskunskap till kulturskapare, ideella och idéburna organisationer och bildningsverksamhet, vara en aktiv part i regionala projekt som berör KKN-området, exempelvis Bergslagssatsningen, ESF-projektet Kompetensutveckling för event- och evenemangsarrangörer och Filmregion Dalarna samt fortsätta att ingå i det pågående projektet Innovativ Upplevelseproduktion, med Region Dalarna som projektägare, verka för att bredda företagsbegreppet till att även omfatta det civila samhällets affärsdrivande verksamhet. Hållbar utveckling Miljö Landstingets miljöarbete ska enligt Landstingsplanen medverka till en hållbar utveckling, som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Engagerade medarbetare och ett systematiskt miljöarbete i förvaltningarna är förutsättningar för att nå goda resultat. Länskulturen och folkbildningens verksamhet bidrar idag med en positiv miljöpåverkan. Genom å ena sidan egna kurser, studiecirklar, föredrag, mässor, festivaler, publikationer och rådgivning och å andra sidan som samarbetspartner, mötesplats och arena, spelar verksamheterna en betydelsefull roll i att ifrågasätta, problematisera, medvetandegöra, förmedla och informera om miljö- och klimatfrågor samt förändra länsinvånarnas attityder och beteenden på området. Kultur och folkbildning bidrar även till att förändra konsumtionsmönster från varor till kulturella upplevelser. Landstinget vill verka för att tydliggöra och stimulera länskulturens och folkbildningens omfattande bidrag till Landstinget Dalarnas utåtriktade miljöarbete. Landstinget ger bidrag till idéburna organisationer, studieförbund och projekt som verkar inom miljöområdet. 20

22 Hälsa I Landstinget Dalarnas folkhälsostrategi står att kultur och bildning bidrar till stärkt demokrati och ökad gemenskap och därför är en investering för tillväxt och utveckling i Dalarna. Uppdraget att stärka kulturens och bildningens roll inom folkhälsoarbetet finns idag i Landstingsplanen. Andra aktiviteter än de som traditionellt erbjuds inom vården, är av stor vikt för att motverka de stora ohälsotalen i länet, där den psykiska ohälsan är den som ökar mest. Natur och kultur som hälsofrämjare är väl beforskade och visar på goda resultat. Folkhögskolorna har lång tradition av att arbeta med kultur och natur i sin verksamhet, vilket både gör dem till arenor för kultur-/natur-hälsa samt bärare och förvaltare av kunskap om metoder. Grön Rehab är en försöksverksamhet inom landstinget Dalarna som sker i samarbete med Fornby folkhögskola. Krehab är ett koncept under framarbetning som fokuserar på kreativa processer och kulturaktiviteter som hälsofrämjande faktor. Under planperioden ska förvaltningen ansöka om medel för projekt inom natur-kultur- och hälsa Tillgänglighet Stärka arrangörsledet För att länskulturen ska kunna nå ut med exempelvis teater, dans, musik, konstutställningar, föredrag och utställningar till alla kommuner i länet krävs oftast att det finns en arrangör på plats. Arrangörsledet är därmed en vital del som måste fungera för att kunna förverkliga en nationell och regional kulturpolitik. Landstingets kulturverksamheter arbetar därför, förutom med att producera kultur, för att bygga och främja strukturer inom sina områden. Strukturerna består av föreningar, förbund eller nätverk mellan kulturverksamheter, konstnärer, kulturarrangörer, studieförbund, föreningar, kommunala kulturförvaltningar, skolor och arenor. Intentionen med dessa strukturer är att skapa förutsättningar att tillgängliggöra, sprida och utveckla kulturområdet i hela Dalarna. I dialoger med Dalarnas kommuner har det framkommit önskemål om en ökad närvaro av landstingets kulturverksamheter i den egna kommunen. Landstingets verksamheter vill i sin tur nå fler invånare än i dag. Landstinget ska hitta nya vägar för arrangörskap i dialog med länskulturen, studieförbund, kommunerna och föreningsliv, verka för att en samordnande nationell kraft inom musikområdet skapas, med ansvar att erbjuda förstklassiga musikproduktioner på turné genom landet, stimulera ungt arrangörskap utifrån resultaten i Kultur Hjärta Skola-projektet, utveckla och stärka arrangörsledet tillsammans med exempelvis projekten Kulturjouren och Kompetensutveckling för event- och evenemangsarrangörer. Funktionshinderspolitiken Alla ska erbjudas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och utveckling av sina skapande förmågor. Det behöver förtydligas utifrån ett funktionshinderperspektiv. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras och det ska vara integrerat i de ordinarie verksamheterna i kulturområdet. Landstingets kulturutbud ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör det tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning i alla åldrar ska vara fullt delaktiga i samhället och få ta del av det kulturutbud som finns. Det funktionshinders-politiska arbetet ska inriktas särskilt på att identifiera och undanröja hinder mot full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Regeringen har beslutat om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Tre delmål ska uppnås under perioden