FALKENBERG NR FALKENBERG. Fotbollsseger för hela Falkenberg. Satsningar i nästa års budget. Destination Falkenberg under 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FALKENBERG NR 3 2013 FALKENBERG. Fotbollsseger för hela Falkenberg. Satsningar i nästa års budget. Destination Falkenberg under 2014"

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN FALKENBERG FALKENBERG NR NR EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN Fotbollsseger för hela Falkenberg Satsningar i nästa års budget Destination Falkenberg under 2014 HBTQ-mötesplats har dragit igång FRAMTID FALKENBERG NR

2 INNEHÅLL & LEDARE s 3 Satsningar i budgeten s 4-5 Destination Falkenberg - tillsammans skapar vi platsen Falkenberg s 6-7 s 8-9 Falkenberg FF förändrar Falkenberg Bredbandsfiber till alla s Nu formas nya gymnasieskolan s 12 s 13 Stort forskningsmaterial kring högre studier Förstelärarna igång s Mötesplats för HBTQ s Sopor och matavfall s 18 s 19 s 20 Kvällsöppen förskola Nya rondeller och särkilt boende Korsord Framgång Föder Framgång! Lördagen den 2 november blev en historisk dag i Falkenberg. Över hela landet pratade man om Falkenberg och mediabevakningen var stor. Falkenbergs FF som överraskat hela säsongen fullföljde och vann den avgörande matchen inför en fullsatt idrottsplats och blev därmed klara för Allsvenskan! FFF kommer säkerligen att locka hit fler besökare. Men vi vill ha fler besökare överhuvudtaget så därför har vi bildat Destination Falkenberg. Turismen är den starkast växande näringsgrenen och vi har fina tillgångar som kan utvecklas mer och det ger fler arbetstillfällen. Det är roligt att vår ungdomssamordnare nu är igång i det som är ett demokratiprojekt. Ett HBTQ-nätverk är nu t ex bildat och det känns väldigt bra. I en väl fungerande demokrati finns det plats för alla men vi måste visa respekt och se olikheterna som en tillgång. I årets budget för Falkenbergs kommun kan vi satsa på mindre barngrupper i förskolan och en högre kvalité, och det blir en matematiksatsning i grundskolan. Inom äldreomsorgen blir det mer till hemtjänsten och ökad nattbemanningen inom demensboenden. Det blir också ytterligare 40 platser i särskilt boende. Biblioteken får ökat medieanslag och på landsbygden utökas öppettiderna. Våra samhällen kan söka bidrag för att öka trivseln. Det kan gälla t ex lekplats, parksoffor eller utsmyckning. Vi ökar även underhållet av våra vägar och våra fastigheter. Vi arbetar också för en attraktivare innerstad och det finns många bra förslag. Från politiskt håll vill vi ha konkreta åtgärder så snart som möjligt. Vi har därför avsatt pengar även för detta i budgeten. Målet är mer handel och ökad trivsel. Vi lägger en stark budget och har ett mycket bra resultat som ska göra oss mindre känsliga för omvärldens svängningar. Vi har mycket på gång i vår kommun och särskilt glada att Arla kommer tillbaka. Vi ska fortsätta driva vår utveckling och glädjas åt framgångarna! Mari-Louise Wernersson (C) Kommunstyrelsens ordförande Ansvarig utgivare: Rolf Landholm Redaktion: Barbro Odelberg, Rosanna Dalibor Beijer, Jill Wegerup och Mattias Skoog Omslagsfoto: Bildbyrån Övriga foton: Fotograf anges vid varje artikel Layout: Rosanna Dalibor Beijer Tryck: Litorapid Media AB Framtid Falkenberg ges ut av: Falkenbergs kommun, Falkenberg Kontakt: Tel Tipsa gärna om uppslag på eller till Barbro Odelberg, Falkenbergs kommun, Falkenberg Barnen i fokus i budgeten för 2014 Fler förskoleplatser, mindre barngrupper i förskolan och fler sommarjobb till ungdomar. Det är några av de satsningar som Falkenbergs kommun kan och vill göra nästa år, tack vare en ekonomi i balans och stigande skatteintäkter och statsbidrag. Någon skattehöjning blir det inte. Den 26 november tar kommunfullmäktige ställning till nästa års budget och planerna för åren 2015 och Nästa år kostar kommunens verksamhet netto drygt 2 miljarder kronor. De absolut största summorna går till förskola och skola, respektive sociala insatser för gamla, funktionshindrade och socialt utsatta människor. 1,5 miljarder täcks av kommunalskatten, en halv miljard av statsbidrag. Majoritetens hjärtefrågor De politiska partierna är överens i det mesta om vad man vill satsa på. Men det skiljer en del i detaljerna. Här kommer först lite om majoritetens, den borgerliga alliansens, budgetsatsningar: Vi vill minska barngrupperna i förskolan, det är jätteviktigt, säger kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson (C). För att klara det behövs fler förskolor. Nära järnvägsstationen byggs fyra nya avdelningar. I Skogstorp ska den befintliga förskolan Smedjan ersättas med en ny. För ungdomar vill alliansen satsa på fler sommarjobb och på ökad praktik kopplad till gymnasieskolan. Vi vill att ungdomar ska få komma i kontakt med näringslivet i betydligt större utsträckning än hittills, säger Mari-Louise Wernersson. En särskild satsning görs på att skapa riktiga jobb åt särskoleelever som går ut gymnasiet. Det är oerhört värdefullt att ha ett arbete att gå till om man har möjlighet. Många har kapacitet att klara ett enklare jobb, i stället för att delta i så kallad daglig verksamhet, och samhället borde ta vara på det, menar Mari-Louise Wernersson. När det gäller äldreomsorgen skjuter kommunen till två miljoner extra för att socialnämnden ska slippa införa kyld mat till gamla, något som varit på gång. Barnen i fokus för (S) I vårt budgetförslag är det framför allt barn och ungdomar vi vill satsa på, eftersom de är eftersatta, säger oppositionsrådet Jan Dickens (S). Hans parti har länge arbetat för minskade barngrupper i barnomsorgen. Taket bör vara 17 barn per grupp, anser socialdemokraterna. För ett par år sedan togs pengar från de mindre barnen i skolan och satsades på de äldre. Nu vill vi ge 7 miljoner extra till klasserna upp till femman. Vi kan aldrig satsa för mycket på skolan för de mindre barnen, säger Jan Dickens och pekar på att kunskapsnivån i till exempel matte och svenska försämrats bland skolbarnen. Därför vill socialdemokraterna också lägga mer pengar på ett projekt för läs- och skrivutveckling. Socialdemokraterna vill satsa 3,5 miljoner extra på att ge alla ungdomar som vill ett sommarjobb. Alliansen nöjer sig med att öka anslaget till sommarjobb med 1 miljon. Också kulturskolan får mer pengar om socialdemokraterna får gehör för sina idéer. Undervisningen ska vara kostnadsfri och på sikt utökas med flera kulturformer, som dans och drama. För de äldre vill (S) satsa på mer personal inom särskilda boenden med tio nya undersköterskor. Investeringar i infrastruktur Kommunens budget innehåller stora investeringar i byggnader, anläggningar och renoveringar m m. Nästa år är summan investeringar 188 miljoner kronor. En satsning som kommunstyrelsens ordförande gärna framhåller är en ombyggnad av busstationen i Ullared. En anläggning för den ganska nya sporten parkour på Vallarna beräknas kosta en miljon. Stora pengar satsas på förbättrad infrastruktur. Det handlar om många olika poster som förbättrade cykelvägar, nya offentliga toaletter, mer gatubelysning, upprustade vägar osv. Flera av budgetsatsningarna beskrivs närmare i den här tidningen, t ex gymnasieskolan och den nya fotbollsarenan. De politiska partierna är överens om det mesta i budgeten. Men det finns alltså skillnader. För att läsa de inkomna budgetförslagen kan man gå in på: Hur de olika politikerna resonerar kan man även ta del av under budgetdebatten som hålls i kommunfullmäktige den 26 november. Sammanträdet börjar klockan och direktsänds på: Man kan även se sändningen i efterhand. Text: Barbro Odelberg Foto: Christel Lind 2 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

3 Tillsammans skapar vi platsen Falkenberg av Falkenberg. Vi måste lyfta fram det som finns i Falkenberg, utveckla det vidare och skapa nya reseanledningar. Teman med potential Det första året kommer fokus att ligga på några teman som anses ha stor potential att utvecklas. Dessa är: mat och dryck sport shopping upplevelser Det gäller för näringslivet att satsa på detta. Matutbudet t ex är fantastiskt här. Om vi kan få matproducenter, evenemang och restauranger att samarbeta och satsa på detta, då kan vi sätta Falkenberg på kartan genom vårt matutbud, säger Kristjan. För sin storlek har Falkenberg otroligt många evenemang här. STCC, Långås marknad, Beachvolley och nu även Wheels and Wings. Lyckas vi kommer vi att kunna bli bättre än våra grannar. Det yttersta målet Blir Falkenberg mer attraktivt att besöka kommer även fler att flytta hit, förklarar Håkan. Då kommer konsekvenserna att synas överallt. Det lokala näringslivet får ökad lönsamhet, vilket skapar nya jobb och tillväxt; den offentliga sektorn får ökade skatteintäkter, vilket ger t ex bättre infrastruktur och kommunal service; och invånarna får bättre livskvalitet och kan njuta, ännu mer, av att bo i Falkenberg. Men det är en god resa dit och att skapa ett platsvarumärke görs inte över natt. Det tar ett tag att rodda ett skepp, det hoppas jag alla har förståelse för, säger Kristjan. Text: Rosanna Dalibor Beijer Foto: Christel Lind Två personer. Men desto fler idéer. Tillsammans med det lokala näringslivet ska Håkan Gullberg och Kristjan Sigurdarson från kommunens relativt nybildade destionationsbolag ge platsen Falkenberg ett nytt ansikte och ny attraktionskraft. Det är två saker vi kommer att fokusera på det närmaste året. Bygga platsvarumärket Falkenberg och starta upp den nya turistinformationen. Det säger Kristjan Sigurdarson, bolagets destinationsutvecklare, som liknar uppdraget med att styra ett skepp. Vi är många som måste arbeta mot samma mål, vilket i sig är ett stort jobb, men det kommer att bli galet spännande, ler han. En hektisk start Destination Falkenberg satte igång sin verksamhet i somras. Killarna hann knappt flytta in på sina kontor förrän de fick ta sig an sommarens värstinghelg, nämligen helgen då Wheels and Wings, Långås Marknad och Mitt Kök stod på schemat tillsammans med fotbollsmatch på Falkenbergs Idrottsplats och aktiviteter på Vallarna. Det blev mycket på en gång. Tanken var att vi skulle få en lugn start och hinna träffa näringslivet, föreningar och andra människor innan vi började jobba med arrangemangen, men det fick vi ta efteråt istället, konstaterar destinationsbolagets VD Håkan Gullberg. p Kristjan Sigurdarson, t v, och Håkan Gullberg. Falkenbergs unika egenskaper Under vintern kommer fokus att ligga på att tillsammans med näringslivet och invånare försöka hitta Falkenbergs styrkor och unika egenskaper och hur dessa kan utvecklas och locka fler besökare. Med Falkenberg menar destinationsbolaget hela kommunen, inte bara staden. Idag tror Kristjan att Falkenberg mest förknippas med sol, bad och Skrea strand, camping, Gekås Ullared, revyn och Vallarna, vilket han skulle vilja bredda. Genom att hitta Falkenbergs identitet och nya sätt att synas kan man skapa Gemensamt skapar vi upplevelsen av Falkenberg. Håkan Gullberg, VD Destination Falkenberg Falkenbergs varumärke, menar han. Men det är alltså inte ett jobb för två personer, utan ett jobb för hela Falkenberg. Håkan poängterar att Falkenberg är något av en underdog. Vi ligger mellan två expansiva kommuner som Varberg och Halmstad, som båda är starka och välbesökta städer. Dels har de en högre inflyttning och dels känner folk bättre till dem. Vi måste hitta vår egen nisch för att få hit folk. Därför är samverkan mellan destinationsbolaget och det lokala näringslivet A och O, säger han. Gemensamt skapar vi upplevelsen Turistinformation Trots att Destination Falkenberg kommer att jobba med ett annat fokus än turistbolaget gjort, än mer proaktivt, anses det fortfarande viktigt att ha kvar en fysisk plats för turistinformation. Turistbyrån kommer därför att fortsätta på samma plats, men med nytt utseende, nytt namn och annat innehåll. Grundutbudet kommer att finnas där, t ex biljettförsäljning och information om turistaktiviteter både nära och inom Sverige. Men älgarna och sverigetröjorna försvinner och man kommer att fokuserar på att framhäva det som har en klar anknytning till Falkenberg. Håkan hoppas på Sveriges mest attraktiva turistinformation. Och den ska andas Falkenberg, säger han. Destinationsbolagets arbete riktar sig dock inte bara till besökare. De vill skapa en mer attraktiv stad även för dem som redan bor här. En stad som är trevlig att besöka är trevlig att bo i, säger Kristjan. Platsvarumärke på gång Under 2014 kommer Destination Falkenberg att leda ett platsvarumärkesarbete för Falkenberg. Att jobba fram platsvarumärket Falkenberg är en process som kommer att innefatta intervjuer, analyser och workshops samt involvera både företag, invånare, kommun och föreningar. Att bygga ett platsvarumärke är mer än att skaffa en snygg logotyp. Det handlar om att lyfta fram en plats tillgångar. Hur vill vi att Falkenberg ska uppfattas av omvärlden? Vad är vi stolta över? Och för att göra platsvarumärket känt måste samma budskap kommuniceras av alla i kommunen. 4 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

4 ...och på tal om fotboll Fotbollsframgång viktig för hela Falkenberg Falkenbergs FF har för första gången i klubbens historia kvalificerat sig för spel i Allsvenskan. Den sportsliga och organisatoriska utmaningen för FFF är förstås lika stor och krävande som spännande. Men spel i Allsvenskan innebär mycket mer än bara svårare motstånd och större arenor för lagets spelare att besöka. De stora klubbarna i landets högsta serie följs av många resande fans, inte minst sommartid. Med FFFs framgångar i år har både klubbens och kommunens attraktionskraft ökat, och det kommer att spilla över på annat i Falkenberg. Det här är viktigt. Och jag tror att vi inte kommer att förstå hur pass viktigt det är förrän efter ett tag, säger Håkan Gullberg som är VD på det kommunägda bolaget Destination Falkenberg. Lyfter Falkenberg Redan i år har Falkenberg synts extra mycket i media tack vare lagets framgångar. Och många som jag kommer i kontakt med på andra orter pratar om Falkenberg på ett annat sätt nu än tidigare. Fotbollen i Sverige är väldigt stor och viktig, menar Håkan Gullberg. Och han får medhåll av kommunens näringslivschef som är övertygad om att klubbens framgångar stärker varumärket Falkenberg. Jag tror att vi kan vänta oss ännu fler besökare som allsvensk fotbollskommun nästa år. Fler som stannar över natten, handlar i butiker och äter på restaurangerna. Och det gynnar i sin tur även underleverantörerna, säger Catharina Rydberg Lilja. Men det kanske allra viktigaste är att det stärker stoltheten för alla falkenbergare och är enande för oss som verkar och bor här. Kommunens nya destinationsbolag kommer att göra vad de kan för att mäta effekterna av Allsvenskans betydelse under nästa år. Men att det kommer att vara betydande för besöksnäringen i kommunen står redan klart. Och vi i kommunen vill förstås på något sätt vara en del av denna framgångssaga tillsammans med Falkenbergs FF, säger Håkan Gullberg. Arenan inte bara för fotboll När det gäller diskussionerna kring en ny arena anser destinationsbolagets VD att det finns fler användningsområden än enbart fotboll. Man kommer att kunna använda en sådan arena till många andra saker än fotboll, menar Håkan Gullberg. Text: Mattias Skoog Foto: Bildbyrån Redan långt innan det ens verkade möjligt att FFF skulle nå Allsvenskan brottades Falkenbergs kommun med frågan om framtidens fotbollsarena. Svenska fotbollsförbundet ställer höga krav på arenorna, även om de bara ska användas i Superettan. Om kommunen inte lyckades beveka fotbollsförbundet, och det har man inte gjort, stod valet mellan att satsa stora pengar på att rusta upp Falkenbergs Idrottsplats eller bygga en ny arena på Kristineslätt. De olika alternativen utreddes och majoritetens beslut blev att satsa på en ny fotbollsarena på Kristineslätt. Nu är det extra bråttom att få den klar. Den nya arenan beräknas vara klar Kostnaden I budgeten för nästa år har 6 miljoner reserverats för projektering av arenan. Totalt beräknas bygget kosta 65 miljoner, varav fotbollsförbundets speciella krav svarar för ungefär hälften. Den här beräkningen bygger på spel i Superettan och än har ingen kalkyl gjorts för spel i Allsvenskan. Arenan behöver bland annat fler sittplatser under tak, uppvärmd plan, extra många platser för journalister på läktare och i pressrum, särskilt domarrum. Vi har diskuterat med Falkenbergs FF hur denna kostnad ska fördelas. Falkenbergs kommun svarar för en tredjedel av den ökade driftskostnaden och FFF för två tredjedelar, berättar kommunchef Rolf Landholm, som håller i arenafrågan. Falkenberg behöver en ny fotbollsarena för att de övriga klubbarna i kommunen med sin omfattande ungdomsverksamhet ska få plats, inte minst damfotbollen behöver utrymme, säger Rolf Landholm. I väntan på att den nya arenan står klar måste Falkenbergs IP förberedas för allsvenskt spel. Det handlar om tusen ståplatser för bortasupportrar, kameraövervakning och uppvärmning av planen. Rolf Landholm räknar med att de tillfälliga åtgärderna kostar cirka 1,5 miljoner. Ett nytt politiskt beslut krävs för att göra det möjligt. Text: Barbro Odelberg Foto: Mattias Skoog 6 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

5 Bredbandsfiber vad är det och behövs det verkligen? Det har snackats en hel del om fiber sen kommunen och Telia kom överens om att tillsammans bygga ut bredbandsnätet i Falkenberg. Och på kommunens webbplats har man sedan september kunnat anmäla sitt intresse att få fibernät utbyggt där man bor. Men vad är egentligen fiber, vad ska vi ha det till, och är det värt kostnaden för att få det? Falkenbergs kommun googlade fenomenet, som man ju gör när man har internet, samt frågade en IT-strateg och två fastighetsmäklare vad de tycker och tänker om fiber. Text och foto: Rosanna Dalibor Beijer Att koppla upp sig på nätet idag är väl egentligen ingen match om man bor i Sverige. Har man inte fiber, som de flesta villor inte har, kanske man har mobilt (trådlöst) bredband eller når nätet via ADSL (via telefonjacket och kopparnätet). Men även om t ex mobilt bredband täcker större delen av Sverige, så har det sina begränsningar. Och det är kanske därför fiber är så eftertraktat. Fibernätets fördelar Bredbandsfiber, eller optisk fiber, är gjort av glasfibertråd och överför data i form av ljus. Fiber ses som fördelaktigt för att: u Fiberkabeln har så gott som obegränsad kapacitet, vilket gör att det har en lång livslängd och säkrar en hög hastighet både för uppladdning och nedladdning oberoende av hur många som använder internet samtidigt och man kan ladda upp och ner så mycket man vill. Det kan t ex underlätta om man jobbar hemifrån eller studerar på distans. Enligt kommunens IT-strateg Torbjörn Larsson är den infrastruktur som finns idag (kopparnätet) mycket gammal och har en begränsad kapacitet. När fibernätet byggts ut kommer säkert det gamla nätet att kopplas ner för att det blir för dyrt att driva två nät. En jämförelse kan göras när digitala tv-sändningar infördes. Till en början fanns båda alternativen, men sedan släcktes det analoga tv-nätet ner, och alla var tvungna att skaffa sig en digitalbox för att kunna titta på TV, menar han. u Idag är det tekniskt möjligt att få en anslutning på upp till 1000 Mbit/sek båda hållen, snabbare än vad man idag kan tänkas behöva. Om 1000 Mbit/sek inte säger dig något så betyder det i alla fall att det är en väldigt snabb nätförbindelse. u I och med fiberkabelns kapacitet kan man både ringa, surfa och titta på TV genom fibern samtidigt, om man nu vill göra det. Om man då använder sig av samma leverantör kan detta betyda lägre månadsavgifter. Fiber är idag grunden för att kunna titta på TV, ringa och surfa på internet. Idag används fiber t ex för larm och övervakning av hemmet. Man kan även ha videokonferens med sin läkare eller sin lärare om man tvingas ligga sjuk hemma, m m. I framtiden kommer man att få nya användningsområden där bara fantasin sätter gränser, säger Torbjörn Larsson. u Förutom att det är väldigt snabbt så är fiber också mer pålitligt. Dels är ljus okänsligt för de flesta yttre störningar och dels är kabeln nedgrävd i marken. Dåligt väder är inte lika oroväckande som om man sitter på mobilt bredband. Hastigheten på det mobila bredbandet är dessutom beroende av närheten till masten, hur bra täckningen är i området samt hur många andra som är ute på nätet samtidigt. Har man t ex ett företag i en mindre tätort eller på landsbygden utgör fiber därför en mer säker uppkoppling. u Driftskostnaderna sägs bli lägre. Investering i fastigheten fibernät. Men frågan kvarstår, är en fiberanslutning en bra investering för den avtalet genom att få hjälp med anslutnings- fastighetens värde något nämnvärt. Ställer man två u Enskilda fiberföreningar kan ha nytta av Jag tror inte att en fiberanslutning påverkar Anslutningskostnad Det som kanske talar emot att skaffa enskildes fastighet? Du kanske inte är punkt och eventuellt övertagande. likvärdiga hus bredvid varandra och det finns fiber fiber är att man inte kan ta med sig övertygad om att du själv behöver fiber, u Avtalet är inget hinder för andra företag indraget till det ena så är det troligtvis mer attraktivt bredbandet när man reser, och det men den som vill köpa huset i framtiden att också satsa på bredbandsutbyggnad i Falk- att köpa än det andra, men ändå inte säkert att man kostar dessutom en bra slant att ansluta är kanske villig att betala extra enberg. får mer betalt för huset. Denna fråga pratas det mer sig. Någon, eller i kommunens fall för att få det. Ja, hur man ska resonera u Kommunens ambition är att även skapa om på landsbygden än om i de centrala delarna i Falkenberg, särskilt om man exempelvis Telia, måste nämligen gräva ner fiber- där kan man ju fundera på. Framtid bredbandszoner där företag kan ansluta sig, har behov av att arbeta hemifrån. Har man eget företag, då kan det klart samt etablera trådlösa surfzoner där folk kan vara avgörande om man köper fastigheten eller ej. Men som i alla avgöranden när 8 FRAMTID FALKENBERG NR använda sig av gratis internet via wifi. man köper hus så är det personligt vad man har behov av och uppskattar. FRAMTID FALKENBERG NR kablar ända fram till fastigheten. Exakt hur mycket det kommer att kosta beror på olika faktorer, t ex hur många som vill ansluta sig samtidigt samt hur långt man måste gräva. Men det kommer att vara billigare att ansluta sig när andra i samma område ansluter sig. Visst kan man ansluta sig i efterhand, det förbereds kanalisation till varje villa. Men vill man koppla in sig i efterhand så blir kostnaden mycket högre. Gör man en anslutning nu när Telia är i området så sker inkopplingen till reducerat pris. Med anslutningen så får man en helt färdig lösning, en box indragen max 5 meter in i huset, bara att koppla till, säger Torbjörn Larsson. Vilka tjänster man sen väljer att använda sig av och vad de kommer att kosta beror på vad man vill ha och vilken tjänstleverantör man väljer. Man behöver alltså inte ansluta sig till Telia bara för att det är Telia som gräver ner fibern. Det som läggs nu är så kallad öppen fiber. Det innebär att man kan välja mellan olika operatörer oavsett om det gäller TV, internet eller telefoni. Det är som med elmarknaden, man kan välja den leverantör som man önskar, beroende på utbudet av tjänster och pris, menar Torbjörn Larsson. Falkenberg hörde dock med två av stans fastighetsmäklare om hur de resonerar om fiber och fastighetsvärdet. Se frågor och svar till höger. Löpande information Under våren hoppas Falkenbergs kommun och Telia att komma ut med löpande information om hur bredbandsutbyggnaden kommer att gå till, vad förutsättningarna är och hur just du ska gå tillväga. Du har säkert många frågor du vill ha svar på. Fram till dess kan du få allmän information samt anmäla ditt intresse för att få bredbandsfiber genom att gå in på och fylla i formuläret. En anmälan visar ditt intresse, men är varken bindande eller en garanti för att just ditt område kommer att få bredband på studs. Fakta bredbandsutbyggnad i Falkenbergs kommun u Den 27 september skrev Falkenbergs kommun på ett samarbetsavtal med Telia och dotterbolaget Skanova om att bygga ut fibernätet i kommunen. Kommunens mål är att minst 90 procent av invånarna ska ha fiber år u Telia kommer att bekosta utbyggnaden av fibernät till de hushåll och företag som vill ansluta sig. Nätet kommer att ägas av Telia och hushåll och företag får betala för att ansluta sig. Fibernätet är dock öppet för andra operatörer som vill hyra in sig. u Minst 30 procent av fastigheterna i ett område ska vilja ansluta sig innan Telia beslutar att bygga ut nätet där. u Man kan via falkenberg.se/bredband redan nu anmäla sitt intresse att ansluta sig till Det ser inte mycket ut för världen, men fiberkabeln är det snabbaste i bredbandsväg vi har idag. Själva nedgrävningen går också fort, fast kanske inte lika fort som 1000 Mbit/sek. Här grävs fiber ner längs Styrmansgatan i Falkenberg. Johanna Knutsson Mäklarhuset Falkenberg Kommer en fiberanslutning att påverka värdet på fastigheten? I så fall, på vilket sätt? Ola Claesson Svensk Fastighetsförmedling Kommer en fiberanslutning att påverka värdet på fastigheten? I så fall, på vilket sätt? Generellt är det värdehöjande oavsett var fastigheten ligger någonstans. Kraven på en snabb uppkoppling kommer att öka i framtiden och fiber kommer att höja attraktionsvärdet på en fastighet. Men om man står i avvägande att sälja bör man kanske vänta och låta köparen avgöra att ansluta sig, om den möjligheten finns för fastigheten. Men det är upp till en själv hur mycket man vill investera i fastigheten innan man säljer den.

6 Förändringar formar framtidens gymnasieskola Stora förändringar är på gång för Falkenbergs gymnasieskola. På ytan har det mesta varit sig likt det senaste året, med delar av lokalerna tagna ur bruk för utredning av eventuella miljöproblem. Men under tiden pågår flera utredningar och projekt om skolans framtid. Det gäller både hur undervisningen ska bedrivas, vilka lokaler som behövs och hur de ska disponeras. Ombyggnadsarbeten kan inte komma igång förrän tidigast q I utvecklingsgruppen sitter bland annat Viktoria Ahlberg (t v) och Maria Wolfhagen. Sjunkande elevantal, osäkerhet kring lokalerna, kärvande ekonomi utmaningarna är många för Falkenbergs gymnasieskola. Framtidens skola kan komma att se ganska annorlunda ut. En grupp rektorer och pedagoger har utsetts att driva arbetet med att planera för gymnasieskolan i framtiden. Två av ledamöterna är rektorerna Maria Wolfhagen och Dan Randelid. Vi vill ha en pedagogisk idé om hur framtidens skola ska se ut. Hittills har lösningen varit, när det uppstått lokalbrist, att sätta in paviljonger med vanliga klassrum. Men ska vi ha kvar klasserna? Och behövs studiehallar? Det är frågor vi funderar över, säger Dan Randelid. En bärande fråga är hur gymnasieskolan förbereder eleverna för samhället och framtiden. Att undervisa i slutna klassrum är kanske inte bästa sättet. Skolan styrs visserligen av en hel del riktlinjer från högre myndigheter. Men det finns inga anvisningar om HUR man ska ge eleverna de kunskaper som krävs, bara VAD de ska lära sig, påpekar Maria Wolfhagen. Vi ska inte hitta på saker, grunden är den forskning som finns om lärande. Det måste vara vår utgångspunkt, säger Dan Randelid. Men det är ett visionsarbete vi håller på med. Under höstlovet jobbade gymnasieskolans personal med att besvara ett antal frågor om framtiden som utvecklingsgruppen tagit fram. Därefter blir det studiebesök, föreläsningar och fortsatta diskussioner. Till sportlovet i februari ska arbetet vara klart. Det är jättespännande! Att få tänka fritt och utveckla morgondagens skola är bland det roligaste man kan göra, tycker Ulf Olsson, som är verksamhetschef för gymnasieskolan. Lokalutredning Parallellt pågår utredningar om kommande lokalbehov och samlokalisering med Kompetenscentrum, Kulturskolan och bibliotek under ledning av kommunchef Rolf Landholm. Samlokaliseringen, behovet av nya lokaler och renovering av befintliga lokaler gör att arbetet är både komplicerat och tidskrävande. Det kan handla om att behålla, riva eller bygga om hus 2, säger Rolf Landholm, som framhåller att hela ärendet kring gymnasieskolans framtid är ganska komplicerat. Detta är ett av de större objekt man har att hantera i Falkenberg under lång tid. Hus 2 står tills vidare tomt i väntan på beslut. Studiehallen och kringliggande klassrum tömdes på grund av befarade miljöproblem. Det innebär att det är trångt i vissa delar av skolan, medan andra har utmärkta lokaler. En utredning om skolans framtida inriktning presenterades i våras. Enligt den ska skolan planeras för 1200 elever och vissa inriktningar och program ska slopas. Så har också skett. p Tomek Linewicz, Enis Ruca och Irvin Vrazalic i gymnasieskolans uppehållsrum. Elevantal och programutbud Inför terminsstarten minskade antalet program med två: hotell- och turismprogrammet slopades helt och humaniska programmet förklarades vilande. Flera specialinriktningar lades på is. Det beror helt och hållet på antalet sökande om ett program får finnas kvar eller inte, säger verksamhetschef Ulf Olsson. Industriprogrammet var i våras också starkt hotat på grund av brist på intresse från ungdomarnas sida. Men efter ansträngningar på sko- Det är ett visionsarbete vi håller på med. lan fick man till slut ihop tillräckligt med elever, till glädje för Falkenbergs arbetsgivare inom industrin. Nybyggda teknikhuset NTC används därmed som det ska för tekniska utbildningar sedan teknikprogrammet också flyttade in vid terminsstarten. 70 procent av falkenbergsungdomarna väljer att gå i Falkenbergs gymnasieskola. Av de övriga går de flesta i en annan kommun, huvudsakligen på Dan Randelid, rektor Falkenbergs gymnasieskola p Rektorerna Maria Wolfhagen och Dan Randelid diskuterar gymnasieskolans framtid. friskolor i Varberg eller Halmstad. Vi vill ha fler elever, och jobbar för att få det, men jämförelsevis är det en ganska normal andel, konstaterar Ulf Olsson. Minst elever 2014 Antalet gymnasieelever varierar kraftigt mellan olika år. De falkenbergare som var födda i början på 90-talet var flest. De har gått ut skolan och ersatts av betydligt mindre barnkullar. Antalet gymnasieelever väntas vara som lägst de närmaste två åren vänder kurvan över antalet ungdomar uppåt igen. Men eftersom tvåorna och treorna tillhör de mindre kullarna tar det ytterligare ett par år innan det totala antalet elever på gymnasieskolan ökat. Text: Barbro Odelberg Foto: Ulf Olsson och Barbro Odelberg 10 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

7 Stort forskningsmaterial kring lågt intresse för högre studier Varför är inte falkenbergsungdomar så intresserade av att skaffa sig en högre utbildning efter gymnasiet? Det vill Falkenbergs kommun veta och uppdrog därför för två år sedan åt Högskolan i Halmstad att genomföra ett forskningsprojekt kring ungdomar, arbete och framtid i Falkenberg. Sedan dess har mer än tusen personer fått svara på forskarnas frågor. Ännu kan inte forskarna Helena Eriksson, Anna Isaksson och Sara Högdin säga så mycket om det samlade resultatet. Det ska presenteras i april nästa år. Men de första analyserna visar att en del ungdomar upplever att de inte får något stöd i sitt val av utbildning, varken från skolan eller hemmen. Det finns en kultur i Falkenberg som inte uppmuntrar unga att studera. Hittills har ett antal elever i årskurs 9, deras föräldrar och studie- och yrkesvägledare intervjuats. Vidare har alla elever i årskurs 9 och gymnasiets avgångselever fått enkäter att besvara. Alla 25-åringar från Falkenberg, både de som bor kvar och de som flyttat efter 15 års ålder, har också fått enkäter. Resultaten visar att det skiljer en hel del mellan dem som bor kvar och dem som flyttat när det gäller synen på högre utbildning. De utflyttade har mer utbildning. Men vad det beror på är inte klarlagt ännu. Arbetsgivare och lärare intervjuas Nu är ytterligare ett batteri enkäter och intervjuer på gång. Närmare 400 privata och offentliga arbetsgivare ska ge sin syn på rekrytering och kompetens. Vidare görs intervjuer med lärare i grundskolan och gymnasiet om deras syn på sin roll när det gäller högre utbildning. Även några arbetsförmedlare intervjuas och en genomgång görs av vilka aktiviteter Arbetsförmedlingen har när det gäller högre studier. Vi har samlat ihop ett stort material. Nu gäller det att väga ihop alltihop, konstaterar projektledaren Helena Eriksson. Kvinnor är mer benägna att utbilda sig än män. Mammorna stöttar ofta sina barn i deras studier, berättar Sara Högdin. Internutbildning hellre än examen? Vissa 25-åringar som vi intervjuat säger att företagen i Falkenberg inte efterfrågar högre utbildning. De ser hellre att deras anställda får internutbildning. Men andra har en helt annan bild, berättar Anna Isaksson. Forskarna kommer att undersöka de olika synsätten närmare. Flera av 25-åringarna som vi intervjuat upplever att diskussioner om högre utbildning inte är närvarande i skolornas vardag i Falkenberg. Det finns ett kulturellt avstånd till högre studier, vad det beror på ska vi försöka ta reda på, säger forskarna. Den senaste statistiken från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, visar att q Helena Eriksson, t v, Sara Högdin och Anna Isaksson forskar om ungdomar och högre utbildning. 29,2 procent av falkenbergsungdomarna började studera vid universitet eller högskola inom tre år efter gymnasiet. Genomsnittet i Sverige är 44,7 procent. Bara 13,4 gick direkt vidare till högre studier i Falkenberg mot 19,5 i riket. Forskningen ska inte bara resultera i svar på frågor kring varför det ser ut på det viset. Den ska också skapa en handlingsplan för en förändring. Den vill forskarna ta fram tillsammans med kommunen i en gemensam workshop i vår. Invånare med högre utbildning betyder mycket både för samhället och för den enskilde individen. Text och foto: Barbro Odelberg Förstelärare ska göra skolan bättre Vårt uppdrag är att driva utvecklingen i skolan framåt, vi ska vara bollplank för rektorerna och samarbeta med andra lärare för bättre resultat i skolan. Det säger Pia Larsson, en av 13 pedagoger som från höstterminens start arbetar som förstelärare i Falkenbergs skolor. Hon arbetar på Långavekaskolan i Glommen men är också matematikhandledare för skolorna i Tångaområdet. Nationell satsning Satsningen på förstelärare är ett regeringsinitiativ som syftar till att höja nivån på undervisningen och statusen på läraryrket. Över hela landet har förstelärare och lektorer utsetts. Med de nya tjänsterna följer en höjd lön och ett ökat ansvar, inte bara för den egna undervisningen utan också för att stötta andra pedagoger. Det var i våras som Falkenbergs kommun gick ut med en uppmaning till alla lärare i kommunens skolor att ansöka om tjänsterna. De som sökte skulle tala om på vilka grunder de såg sig som kompetenta att väljas ut. En grupp rektorer fick gå igenom ansökningar där namnen tagits bort och göra ett urval. Till sist gjordes intervjuer med utvalda lärare och de fick besök i sina klassrum. Pias roll När Pia Larsson sökte en av tjänsterna var det med hänvisning till det utvecklingsarbete som hon redan var igång med inom matematikundervisningen. Jag håller på så mycket med utvecklingsfrågor så jag tyckte att det var naturligt att söka. Det här innebär ytterligare arbetsuppgifter upptill det jag redan gjorde. Det ingår i min tjänst, berättar Pia Larsson. Utnämningarna gäller till en början i ett år, ett läsår då verksamheten med förstelärare kommer att formas och testas. Sen får förstelärarna anmäla om de är intresserade av att fortsätta. Rekryteringen av nästa års förstelärare har redan dragits igång. Det kan vara svårt att hinna visa resultat på bara ett år, säger Pia Larsson. Själv har hon arbetat som lärare i 12 år, huvudsakligen i Falkenbergs kommun. Och erfarenheterna hittills av att vara förstelärare är goda, menar hon. En väg till målet De 13 förstelärarna i Falkenberg finns på en rad olika skolor och arbetar på alla olika stadier. Ibland träffas de för gemensam utbildning och erfarenhetsutbyte. Arja Holmstedt-Svensson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen, konstaterar att satsningen på förstelärare går ihop med kommunens målsättning för skolan: Alla ska lyckas! Text och foto: Barbro Odelberg p Förstelärare Pia Larsson. 12 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

8 Här djfhaskjdfha känner ungdomar jh jh jh sig jh jhjhkjh accepterade fdhfd- En HBTQ-mötesplats där alla kan mötas och känna tillhörighet, lugn och glädje samt utbyta erfarenheter och må bättre är grundtankarna bakom Falkenbergs kommuns satsning Unga Falkenberg HBTQ, som dragit igång nu i höst. Det handlar om en plats där man kan se varandra i ögonen och känna sig trygg, säger Sofia Berg, 21. För man delar liksom en hemlighet. För Sofia och de andra som kommit till mötesplatsen Unga Falkenberg HBTQ handlar det om en resa som gjorts men som också pågår. Om ord som sårat och ord som väckt ilska. Att få dela tankar och erfarenheter med varandra upplevs stärkande. Det är alltid skönt att inte känna sig ensam och att prata med någon som vet hur det känns att få höra att det är äckligt, går nog över eller, som jag fick höra av en bekant, det är okej men inte normalt, säger Robin Gustafsson, 17 år och från Slöinge. Att vara annorlunda Bland ungdomarna på mötesplatsen som vänder sig till de mellan 13 och 25 år finns också den gemensamma upplevelsen av att själv upptäcka att man är annorlunda. Jag var 11 år och visste inte vad bisexualitet var. Men så var jag inne på en chat och någon skrev att Ola Salo var bi, att han tyckte om både tjejer och killar. Då sa det liksom poff och jag förstod vad jag var, berättar Robin. Det är alltid skönt att inte känna sig ensam. Robin Gustafsson, 17 år, Slöinge Heteronormen i samhället är stark, upplever ungdomarna, och de tror att det är viktigt att föra in andra läggningar tidigt för att öka acceptansen och förståelsen. Många av de berättelser som delas handlar om folks reaktioner på något som ligger utanför ramen. Även om samhället i stort har blivit bättre för HBTQ-personer finns mycket kvar att jobba med. Att vara bög är värre än flata eller bi. Väldigt många har en bild av bögar som några som går runt och stöter på alla och vill ha sex hela tiden. Men det handlar ju inte om sex huvudsakligen utan om kärlek, säger en 21-årig kille som vill vara anonym. Skapa en trygg grund Överhuvudtaget utsätts HBTQ-ungdomar för trakasserier, hot och våld i högre grad än sina jämnåriga. Kommunen ser därför mötesplatsen som en trygg plats där ungdomarna kan växa. Bland de teman som ska tas upp under träffarna finns vilka rättigheter man har när någon säger eller gör något negativt mot en. Tanken finns också att utveckla Unga Falkenberg HBTQ till att vända sig mot skolor, föreningsliv och arbetsplatser. Jag hade klasskamrater som satt och sa att det borde vara straffbart att vara homo, och om inte dödsstraff så i alla fall ett långt fängelsestraff. Det här hände flera gånger och lärarna lät det vara, utom en som sa ifrån, berättar en annan ungdom. Att vara HBTQ i Falkenberg Nathalie Geeris jobbar på mötesplatsen och tror att behovet av att arbeta med HBTQ-frågor i en liten stad som Falkenberg är stort. I storstaden finns mer acceptans mot allt som är utanför normen. I en liten stad där alla känner alla så blir det mer oro när någon går utanför mönstret. Själv var jag 26 år när jag kom ut som lesbisk och jag tycker att det är jätteviktigt att underlätta för dagens unga att komma ut tidigare. Det är jobbigt att leva en lögn, säger hon. Nästa gång vi ses ska vi prata om att komma ut eller inte, det kommer säkert att bli många gripande och givande historier, säger Nathalie. Innan man kommer ut så vågar man inte vara sig själv utan tänker hela tiden på vad man säger, förklarar Robin. Själv möttes Robin av förståelse hemma, men andra håller sin läggning hemlig för sina föräldrar, har problem i relationen med föräldrarna eller kan till och med inte bo hemma. Mina föräldrar vet inte och så länge jag bor hemma så måste det vara så. De skulle inte förstå. Det är klart att det är jobbigt, säger en kille i gruppen. Han tror dock att allt sakta blir bättre, vilket de andra håller med om. För varje generation blir det bättre och en dag är vår kärlek som vilken annan kärlek som helst. Text och foto: Jill Wegerup Kort om HBTQ HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer. Mötesplatsen välkomnar givetvis också den som inte riktigt vet vad den är eller som inte vill sätta en etikett på det. Mötesplatsen är först och främst till för att komma och bara vara, fika tillsammans och träffa varandra. Men för varje kväll finns också ett tema. Du hittar mötesplatsen på Facebook under Unga Falkenberg HBTQ. q Robin Gustafsson, Nathalie Geeris och Celine Christensen. Några frågor till Jill Wegerup, ungdomssamordnare på Falkenbergs kommun. Du har varit initiativtagare till Unga Falkenberg HBTQ. Varför behövs det? Det är en utsatt grupp, med ett stort behov av att finna stöd hos varandra och ha roligt ihop. Det finns också mycket okunskap kring HBTQ som vi vill ha bort. Vad jobbar du mer med för tillfället? Dels ska unga få vara med och utforma rondeller. Dels håller jag på med ett större inflytandeprojekt som börjar nästa år och som bland annat handlar om att använda sin röst i till exempel ett riksdagsval, men också hur man kan påverka och ha inflytande på andra sätt, framför allt på kommunal nivå. Förhoppningen är att projektet ska mynna ut i ett ungdomsråd och att en mycket bredare grupp unga ska ha förkunskap som gör att de kan söka sig dit. Finns det ett intresse bland de unga? Absolut, unga människor vill ofta jättemycket och vi är många i kommunen som jobbar för att hjälpa dem till det de vill. Förutom det jag redan nämnt finns många andra projekt och processer. Bland annat är vi väldigt nyfikna på att se hur vi kan jobba med sociala medier och unga ur ett inflytandeperspektiv. Kontakt Du når Jill på telefon på , samt via e-post på 14 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

9 Matavfall skapar nya vanor Hela familjen sorterar Melker, 8 år, och Alma, 11 år, är redan flitiga matavfallssorterare. Tillsammans med mamma Emma Borg och pappa Jonas Nilsson hör de till de första familjer som fått prova på det nya sopsorteringssystemet. Vivab började redan 2010 att implementera det nya sopsorteringssystemet i några delar av kommunen, på försök. Dessa hushåll skulle testa hur väl det fungerade att sortera matavfall. På detta sätt har Vivab fått upp ögonen för vilka frågor och problem som kan uppstå när man använder sig av systemet. Familjen Borg/Nilsson tycker att det har gått smidigt och fungerat bra. Framför allt har det känns bra att kunna ta vara på det matavfall de slänger. Genomsnittligt slänger de ca 3 påsar i veckan. Ibland, om man gör fel och lägger för blöta saker i, så kan påsen läcka, säger Alma. Men det löser familjen med en extra påse. Familjen sorterar förstås även papper, glas, plast, metall m m. Sedan de började sortera sitt matavfall har de blivit mer medvetna om vad de återvinner och har märkt att de slänger mindre i de vanliga hushållssoporna. FAKTA Matavfall är vad det låter matrester som fruktskal, ändstumpar från grönsaker, godisbitar man inte orkat äta upp, och bröd som hamnat på golvet. Matavfall är däremot INTE: Kaffesump, tepåsar, tobak, blöjor, kattsand, djurspillning eller blomjord. FAKTA Ett av kommunens miljömål är att begränsa klimatpåverkan. Ett delmål är att genom energieffektivisering och ökad andel förnybar energi minska utsläppen av koldioxid i Falkenberg med 20% från 6,2 (2004) till 5 ton/invånare (2015). Ett sätt att nå detta är att få invånarna i Falkenberg att i sin vardag göra aktiva val. In med papperspåsar och mer miljötänk i köket snart är det dags att skapa nya sopsorteringsvanor. Nästa år börjar nämligen Vivab, som driver kommunens va- och avfallsverksamhet, att samla in och återvinna vårt matavfall. Med många hushåll och verksamheter i kommunen kommer genomförandet att ske successivt, dvs ett område i taget under en tre-årsperiod. Samtidigt börjar Vivab väga våra sopor. Om du medvetet tittar efter kommer du att märka att närmare hälften av det du kastar i dina hushållssopor är just matavfall om du inte har ett blöjbarn förstås. Morotsskal, kycklingben, överblivna pastaskruvar, ja listan kan bli lång. För somliga är det här med att ta tillvara på biologiskt nedbrytbara rester, som t ex potatisskal, inget konstigt och man har kanske sedan länge en egen kompost i trädgården. Men nu gör Vivab (Vatten & Miljö i Väst AB) det möjlig för alla att på ett ganska enkelt sätt återanvända sina matrester och begränsa sin klimatpåverkan. Kort och gott är det detta som kommer att gälla: Alla uppmuntras att sortera sitt matavfall det är frivilligt men ger billigare sophämtningstaxa. Allas sopor vägs och man betalar per kg sopor man slänger. Konceptet Tanken bakom detta är att vi medvetet ska försöka minska det vi slänger i våra hushållssopor som idag går till förbränning och lämna mer till återvinning. Ju mindre vi slänger, ju billigare blir det för oss, och ju mer som återvinns desto bättre för miljön. Elisabeth Andersson jobbar som avfallsplanerare och projektledare för matavfallsinsamlingen på Vivab. Enligt henne är det just att minska vår belastning på miljön som är sporren bakom det nya sopsorteringssystemet. Det följer också det nationella målet att samla in 40 procent av allas matavfall för att ta tillvara på energin. Genom att återvinna matavfall kan vi tillverka biogas, som i sig kan ersätta fossila bränslen. Biogas kan användas som drivmedel till bl a bussar, sopbilar våra nya sopbilar, t ex, drivs med biogas och andra fordon. Vi kan också göra biogödsel av rötresterna. Alltså mindre miljöpåverkan och bättre miljö runt oss, säger Elisabeth Andersson. Att man bör sortera och återvinna glas, papper, plast, metall etc har vi vetat om länge. Nu lägger vi alltså till matavfallet på den listan. Matavfallet transporteras sen till Jönköpings biogasanläggning. Sopsorteringens tre val Man kommer att kunna välja mellan tre abonnemang: Matavfall blir biogas: Då har du två kärl, ett för brännbart hushållssavfall och ett för matavfall. Detta ger den billigaste grundavgiften per år och den lägsta avgiften per kilo sopor. Egen varmkompost: Då slänger du ditt matavfall i en egen varmkompost och har samtidigt ett kärl för brännbart hushållsavfall. Detta ger en något dyrare årsavgift och avgift per kilo än abonnemanget ovan, men avfallet blir mindre, dvs det väger mindre. Osorterat avfall: Då har du endast ett kärl där du slänger både matrester och brännbart material. Inget återvinns. Detta ger den dyraste årsavgiften, ca dubbelt så hög som den billigaste, och den högsta avgiften per kilo. Genom att man får betala för det man slänger och hur man slänger det hoppas vi motivera folk att minska sin avfallsmängd. Vi tycker att det är viktigt att den signalen finns. Sen är det också en rättvisetanke, de som producerar mindre avfall ska också betala mindre, som man gör med el och vatten, säger Elisabeth Andersson. Sortering kontra kompostering Ska det bli dyrare att slänga sitt matavfall i trädgården än att få det transporterat till Jönköping? Ja, det är en rimlig fråga. Vivab resonerar såhär: Om man hemkomposterar får man en näringsrik jord som kan användas i den egna trädgården, vilket är ett bra alternativ. Mängden avfall som samlas in och vägs blir också mindre, så när vi har räknat på det blir det i slutändan ungefär samma prisnivå som det billigaste abonnemanget. Men vi anser att det i det större perspektivet är ett bättre alternativ att samla in matavfallet eftersom vi då kan ta tillvara både näringen och energin. Näringen blir till biogödsel i form av rötrester från biogasanläggningen och energin blir till biogas. Komposterar man hemma tar man bara vara på näringen, säger Elisabeth Andersson. Miljönyttan vid återvinning är dessutom större än energiåtgången för borttransport av matavfallet. Vi ställer hårda miljökrav på transportbilen. Ett av Vivabs mål är att 65 procent av alla invånare och verksamheter ska ansluta sig till systemet. På finner du mer information om hur det kommer att gå till, vad det kommer att kosta och när det blir din tur. Alla kommer att få information ca 2-3 månader innan de behöver göra sitt val. Allra först ut är dock ca 1000 hushåll i Slöinge. Text och foto: Rosanna Dalibor Beijer FAKTA För ett permanent boende i Falkenbergs kommun kommer det att kosta 975 kr i grundavgift per år för att ha det vanliga gröna kärlet (190 liter) samt ett för matavfall. Utöver det kostar det 2,85 kr/kg. Kör du bara med ett vanligt kärl för osorterat avfall betalar du 1850 kr per år samt 5,50 kr per kg. VISSTE DU ATT: På en påse matavfall kan du köra 2,5 km med en biogasdriven bil bananskal ger energi till 100 km med en biogasdriven bil. På hittar du en massa annan användbar information. 16 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

10 Kvällsöppna Trollgården Vill du snygga till den här rondellen? ny service för föräldrar Falkenberg har fått sin första kvällsöppna förskola. Det är Trollgårdens förskola på Slätten som från nu i höst är öppen mellan sex på morgonen och nio på kvällen. De tidiga morgnarna är mycket efterfrågade av föräldrar som redan har sina barn här, berättar Irené Johansson, barnskötare på Trollgården. Trollgården har tre avdelningar med cirka 45 inskrivna barn. Blir det fler på kvällstid kan antalet utökas liksom personalen. Vi vill bli ett alternativ för föräldrar som hittills fått ta hjälp av till exempel anhöriga för att klara barnomsorgen på kvällarna, säger Fredrik Lundqvist, förskolechef. De nya arbetstiderna har inte vållat några problem för personalen, enligt Irené Johansson. Scheman har lagts så att någon alltid finns på plats fram till kl 21 om det behövs. Ingen är tvingad till detta, betonar både hon och Fredrik Lundqvist. Med sitt läge nära en skog har Trollgården satsat mycket på utevistelse och på att vara en hälsofrämjande förskola. Närmsta granne är den nybyggda gruppbostaden på Slättenvägen som beskrivs i artikeln till höger. Fredrik Lundqvist ser möjligheter till samarbete med personalen där som en källa till trygghet för båda parter. p Malte Ahlström gillar sin förskola. Här kan han klättra och ha kul i den fina utomhusmiljön. Till vänster syns förskolechef Fredrik Lundqvist. Stort tryck på Nattugglan Sedan tidigare finns Nattugglan, belägen i Bokens förskola, som är öppen dygnet runt, sju dagar i veckan. Efterfrågan på plats i Nattugglan är stor, i september stod 31 barn i kö för en plats, uppger Yvonne Jogbratt på barn- och utbildningsförvaltningen. Att bereda så många barn som möjligt en plats är ett omfattande pussel, eftersom behoven är högst varierande. Det handlar om barn till föräldrar som arbetar skift, kvällar och helger eller tidiga morgnar. En del barn som haft plats på Nattugglan kan i stället placeras på Trollgården. Text och foto: Barbro Odelberg På flera platser i Falkenberg finns rondeller som ser lindrigt sagt trista ut. Nu får ungdomar i kommunen chansen att vara med och påverka utformningen av snygga, trafiksäkra och annorlunda rondeller. I samarbete med Trafikverket startar i vinter ett projekt som både ska göra två av stadens knutpunkter snyggare och ge ungdomar möjlighet att få utlopp för sin kreativitet och skapa något som gör staden vackrare för framtiden. Vi vänder oss till ungdomar i åldern år som är konstintresserade, berättar ungdomssamordnare Jill Wegerup som tills vidare är kontaktperson för projektet. Hur många som ska vara med i I dagarna har de första sex hyresgästerna flyttat in i kommunens nyaste och modernaste gruppbostad för funktionsnedsatta. Den ligger på Slättenvägen. En kombination av nya byggnormer och kommunens ambition att bygga så energisnålt som möjlig har resulterat i en byggnad med påfallande tjocka väggar och en mängd säkerhetshöjande och energibesparande teknik. Byggnaden rymmer sex fullt utrustade enrumslägenheter med rymliga kök och badrum. Därtill kommer ett gemensamhetsutrymme med tillhörande kök samt personalrum. Huset är placerat på en stor tomt, stor nog att rymma ytterligare en gruppbostad enligt samma modell, om det skulle visa sig behövas i framtiden. arbetsgruppen, eller grupperna, är inte klart ännu. Delvis kan det bero på intresset. En processledare ska tillsättas och sen drar arbetet igång med att hitta läckra lösningar. Att bygga upp en rondell med dekorationer kostar cirka en halv miljon. Tanken är att kommunen och Trafikverket ska dela på kostnaden och alltså bidra med kr var för att genomföra projektet. En viktig förutsättning är att man ska välja hållbara Inflyttningsklart i nyaste gruppbostaden Huset omges av gräsmattor, häckar och blomsterrabatter. Varje hyresgäst har sin egen ingång och en liten uteplats. Ett litet uthus innehåller soprum, ett annat förråd. Allt som allt har bygget kostat dryga 18 miljoner kronor. Kommunen står som ägare men driften kommer att skötas av ett privat företag, Attendo. Gruppbostaden är till för personer som är funktionshindrade och blivit beviljad boende enligt LSS. Längs Slättenvägen kommer framöver ett antal nya bostäder att byggas. Marken är planlagd och förberedelser har gjorts för kommande villabyggen. Fakta LSS, Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade, reglerar kommunens insatser för funktionsnedsatta. Det finns 21 så kallade LSS-boenden i Falkenbergs kommun, Slätten inräknat. Ett hundratal personer bor i dessa gruppbostäder eller särskilda boenden, material som inte kräver en massa underhåll i framtiden. De två rondeller som är aktuella för projektet är den där Arvidstorpsvägen korsar Kringleden, se bild, och den vid Sandladans återvinningscentral. Den 26 november fattar kommunfullmäktige ett definitivt beslut om pengar beviljas till projektet. Text och foto: Barbro Odelberg som ägs av kommunen men drivs av företagen Attendo, Nytida (f d Orkidén) och Humana Omsorg. Kommunens kostnad per plats uppgår till cirka kronor per år. För att få plats på ett LSS-boende gör man en ansökan till socialförvaltningen. De som beviljas plats ska ha ett omfattande och upprepat behov av stöd i vardagen. Text och foto: Barbro Odelberg 18 FRAMTID FALKENBERG NR FRAMTID FALKENBERG NR

11 FALKENBERGSKRYSSET Skicka din lösning till Falkenbergskrysset, Falkenbergs kommun, Falkenberg, senast 1 januari Namn:... Adress:... Telefonnummer:... Vinnaren får ett presentkort värt 500 kr. Korsordsvinnaren i förra numret av Framtid Falkenberg är Lena Bengtsson från Falkenberg.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

VAL AV AVFALLSABONNEMANG

VAL AV AVFALLSABONNEMANG 2015-03-10 VAL AV AVFALLSABONNEMANG I Emmaboda kommun är matavfallsinsamling infört i de områden som har tätortstömning. Genom att välja abonnemang för avfallshämtning kan ni göra en insats för miljön.

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Fiber till Himmeta- Bro!

Fiber till Himmeta- Bro! Fiber till Himmeta- Bro! Det har blivit dags att dra ut fiber till Himmeta-Bro. I den här broschyren kan du läsa mer om vilka möjligheter som en snabb och stabil uppkoppling innebär för dig och för vår

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun

Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun Syftet med detta dokument är att stödja alla som jobbar aktivt med att få fler att vilja ha en fiberanslutning i Simrishamns kommun. Vid all kommunikation

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Välkommen Till STORMÖTE Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och När? Församlingshemmet i Amnehärad Måndag 18 februari 2013 kl. 18.30 Vi

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? Vi har ett nationellt mål i Sverige som innebär att minst 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ!

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ! Dags att välja avfallsabonnemang Du kan välja mellan tre alternativ! t nas e s al 13! v t t 0 r di ari 2 ö u G S! 1 jan B O en 3 d Avfallshantering valbroschyr.indd 1 2012-12-19 10:41:53 Nu är det dags

Läs mer

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät

8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät 8 goda skäl att välja Karlskronas stadsnät Vårt ansvar en fungerande vardag för dig Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Karlskrona kommun. Via en och samma anslutning kan du välja mellan

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU har vi BÖRJAt SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur!

LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! LÄMNA MATEN I RETUR bra för vår natur! NU BÖRJAR VI SAMLA IN MATAVFALL Du kan göra en insats för miljön genom att sortera ut ditt matavfall och lämna det för hämtning. Varför ska vi börja samla in matavfall?

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv. Dags att sortera ut matavfallet Varje bananskal spelar roll! För varje kilo matavfall som rötas

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson

Agenda. Information från Rackens fiberförening. Information från Arvika Kommun. Frågor. Anders Johansson. Ola Nilsson Agenda Information från Rackens fiberförening Anders Johansson Information från Arvika Kommun Ola Nilsson Frågor Rackens fiberförening Interimsstyrelse bildad 9 april Anders Johansson, Rackstad Lennart

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen

Läs mer

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också.

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Innehåll Parlör Bättre bredband åt folket Varför skaffa bredband Din checklista Eltel + byanät = sant Kontakta din lokala samarbetspartner 2 3

Läs mer

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden!

BÄSTA BREDBANDET INSTALLERA I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! INSTALLERA BÄSTA BREDBANDET I DITT HUS! Bredband i världsklass! Uppgradera ditt hus och släpp in framtiden! Blixtsnabbt, stabilt bredband Bättre TV 3 Prisvärd telefoni Nu kan du ansluta Bredband via fiberoptik

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar

Fiber till alla. Fiber till alla. Kommunledningskontoret informerar Fiber till alla Fiber till alla Kommunledningskontoret informerar Innehåll Kommunikationsplan för fiber i Simrishamns kommun 3 Vad vi kommunicerar 4 Praktiska exempel 5 Några målgrupper 6 Vad är optisk

Läs mer

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför?

Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber Ekonomisk Förening Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Bli medlem i Torestorps Fiber Ekonomisk Förening idag och visa därmed ditt

Läs mer

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen! Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen! Dina matrester blir biogas och biogödsel Av alla sopor du slänger är nästan hälften matrester, det kan vara till exempel potatisskal, fiskben eller kaffesump.

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna!

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna! Föreningsstämma 28 juni 2015 Välkomna! Dagordning 1. Stämman öppnas 2. Val av ordförande vid stämman och anmälan av stämmoordförandens val av protokollförare 3. Godkännande av röstlängden 4. Val av två

Läs mer

VARFÖR FIBER? Dagens fiberbaserade bredband innehåller vad man kallar Tripple play. Detta innebär att man kan välja att ringa, surfa på internet samt titta på tv via fibern. Här nedan kommer några argument

Läs mer

Varför är kommunen inblandad?

Varför är kommunen inblandad? Varför är kommunen inblandad? Simrishamns kommun arbetar aktivt för att husägare, såväl privatpersoner som företagare, ska koppla upp sig via fiber. Arbetet bedrivs genom en anställd bredbandssamordnare.

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus orebro.se/avfall Sortering i köket 1. Vik ut påsen, platta till den i botten och placera den i

Läs mer

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! lättläst Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet! Om Miljöpartiet får vara med och bestämma i majoriteten i kommun fullmäktige kan vi skapa ett bättre Stockholm. Miljöpartiet vill ha fler bostäder och renare

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester som blivit kvar

Läs mer

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

Framtidens nät, öppet för alla. Information och inspiration för dig som vill framtidssäkra villan med Öppen Fiber

Framtidens nät, öppet för alla. Information och inspiration för dig som vill framtidssäkra villan med Öppen Fiber Framtidens nät, öppet för alla Information och inspiration för dig som vill framtidssäkra villan med Öppen Fiber Äntligen en Öppen Fiber-anslutning för villan! När du väljer att skaffa Öppen Fiber från

Läs mer

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR TILL BIOGAS OCH NY NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushållsavfall består

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

Anslut till Jönköping stadsnät

Anslut till Jönköping stadsnät Anslut till Jönköping stadsnät Ödestugu Landsbygsområde Älgabäcksryd 28 maj Mats Lagervall & Anna Söderberg Varför fiber Hur fiber Använda fiber Varför ska jag ha Fiber? Hur får jag Fiber? Hur använder

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall

Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Alvesta renhållning det är vi som tar hand om ditt avfall Ditt matavfall blir drivmedel Nu ska hela Alvesta kommun börja att sortera sitt matavfall. Planerad start blir mellan hösten 2017 och våren 2018.

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

Nu behöver du inte vänta längre.

Nu behöver du inte vänta längre. 1 Vägra vänta! Smarta hem, Smart-TV, läsplatta, laptop, stationär dator Våra sätt att surfa blir bara fler och innehållet allt tyngre. Även om du kan surfa snabbt idag, är det inte säkert att det går lika

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn 15-01-17 hem ETT sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn innehåll Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning av workshopen Diskussion/slutsatser 3 4-6 7 Organisering & innehåll Workshop

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Mokällan Fiber

Mokällan Fiber Mokällan Fiber 2015-10-04 Historik 2012 juni 2014 Intresseanmälan och förstudie av fiberutbyggnad Läckeby Rockneby med flera byar. 2014-06-26 Konstituerande stämma Mokällan Fiber Ekonomisk Förening. Juli

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.

Läs mer

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både

Läs mer