KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1 (6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Måndag 31 oktober 2016 Tid Plats Smedjan, landstingets kansli Tidplan Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och L i Tången Formella punkter och informationsärenden Lunch Fortsättning från och med ärende ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Christer Jonsson (C) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras den 14 november 2016 på landstingets kansli. Informationsärenden till landstingsstyrelsen 3. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning på landstingsstyrelsen av Magnus Persson och Lena Hagman, kl Redovisning av köfri vård Föredragning på landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016 av Lars Mattsson, Florence Eddyson-Hägg och Ragnhild Holmberg, kl Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 5. Yttrande över betänkandet Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande Diarienummer /1 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande.

2 2 6. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , , samt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. 7. Utredningsuppdrag 16/10 Förutsättningar för införande av PET-CT ska utredas Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen fattar ett inriktningsbeslut om att PET/CT utrustning nr 3 i sydöstra sjukvårdsregionen kan placeras i Landstinget i Kalmar län efter en ny utredning av behovet och i enlighet med landstingets fastighetsstrategiska plan. Landstingsstyrelsen beslutar att fortsätta det samarbete kring PET/CT verksamheten som finns i dag i sydöstra sjukvårdsregionen med öppenhet för att samtidigt utveckla samarbete kring PET/CT med Växjö. 8. Utredningsuppdrag 16/13 Följa upp och utvärdera införandet av första linjens psykiatri i primärvården Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/13 - Följa upp och utvärdera införandet av första linjens psykiatri i primärvården. 2. Beställarenheten får i uppdrag att i samband med revidering av förfrågningsunderlaget för Hälsoval inför 2018 integrera hela primärvårdens uppdrag för första linjens psykiatri. 9. Utredningsuppdrag 16/24 Utveckla seniora uppdrag Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/24 Utveckla seniora uppdrag. 10. Utredningsuppdrag 16/26 En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/26 En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram. 2. Landstingsstyrelsen antar personal- och kompetensförsörjningsstrategin daterad den 26 september 2016, att gälla från och med den 1 december Personal- och kompetensförsörjningsstrategin ska ses över varje mandatperiod. Landstingsstyrelsen överlämnar till Personaldelegationen att besluta om eventuella revideringar.

3 3 11. Utredningsuppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, delrapport Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapport av utredningsuppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande. Slutredovisning ska ske på landstingsstyrelsen i september Revidering av Handlingsplan mot våld i nära relationer Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar reviderad Handlingsplan mot våld i nära relationer, daterad den 27 september Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen uppdrar åt Folktandvården att från och med den 1 januari 2017 och tills vidare utföra uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet i enlighet med redovisat förslag. 14. Delegationsärenden Protokoll från landstingsstyrelsens presidiums sammanträden den 24 augusti, 12 samt den 21 september Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Senast inkomna protokoll till landstingets kansli: Landstingsfullmäktige den 28 september Landstingsstyrelsen den 7 september samt den 4 oktober FoU-delegationen den 2 september Landstingets revisorer den 26 augusti Läkemedelskommittén den 8 juni samt den 17 augusti Inkomna skrivelser (se bifogad förteckning).

4 4 Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 16. Landstingsplan med årsbudget för 2017 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till landstingsplan för åren samt de i planen angivna målen. Planens första år ska utgöra årsbudget för 2017, varvid bilaga 1 till flerårsplan utgör driftbudget och bilaga 5 investeringsbudget. 2. Landstingsfullmäktige fastställer förslaget till kassaflödesbudget enligt bilaga 2, förslaget till balansbudget enligt bilaga 3 samt investeringsramar, bilagor 5 A och 5 B. 3. Landstingsfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2017 till 11:37 per skattekrona. 4. Landstingsfullmäktige fastställer kollektivtrafiktaxan att gälla från och med den 1 januari 2017, bilaga Landstingsfullmäktige fastställer barntandvårdspengen 2017 till kronor med ett tilläggsbelopp om 64 kronor härutöver till Folktandvården för sitt särskilda ansvar. 6. Landstingsfullmäktige fastställer fördelning av partistöd för 2017 till de politiska partierna, bilaga Delårsrapport 1 januari 31 augusti 2016 Diarienummer Föredragning av Ingeborg Eriksson Gunnarsson. Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut t.o.m. augusti 2016 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2016 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet skall detta föreläggas landstingsstyrelsen för beslut. 2. Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i landstingsplanen. 3. Landstingsstyrelsen lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden till handlingarna. 18. Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra nybyggnation av lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar enligt redovisat förslag. De ekonomiska konsekvenserna arbetas in i kommande landstingsplaner.

5 5 19. Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Oskarshamns sjukhus Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige beslutar att genomföra nybyggnation av lokaler för specialistpsykiatrin i Oskarshamn enligt redovisat förslag. De ekonomiska konsekvenserna arbetas in i kommande landstingsplaner. 20. Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Västerviks sjukhus Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri samt rättspsykiatri i Västervik och ta fram underlag för genomförandebeslut. 21. Motion 6/2016 Handlingsplan mot könsstympning av kvinnor Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 6/2016 Handlingsplan mot könsstympning av kvinnor med att landstingets handlingsplan mot våld i nära relationer har kompletterats med ett avsnitt om våld i nära relationer kopplat till könsstympning. 22. Överlåtelse av aktieinnehav i Inera AB till SKL Företag AB Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige beslutar att överlåta 145 av 150 aktier i Inera AB till SKL Företag AB till en köpeskilling av kronor samt godkänner redovisat överlåtelseavtal Vice ordförande Christer Jonsson (C) och landstingsdirektören får i uppdrag att underteckna överlåtelsehandlingarna. 2. Landstingsfullmäktige godkänner förslag till redovisat aktieägaravtal. 3. Landstingsfullmäktige ställer sig positiv till redovisat förslag till ändrad bolagsordning och ändrat ägardirektiv för Inera AB. 4. Landstingsfullmäktige utser X till ombud vid ägarråd samt bolagsstämma med Inera AB. Ombudet får i uppdrag att på ägarråd och bolagsstämma rösta för beslut om ändring av bolagsordning och ägardirektiv. 23. Anmälningsärenden till landstingsfullmäktige Motion 8/2016 Erbjud även pojkar vaccination mot HPV, diarienummer Motion 9/2016 Utveckla avslutningssamtalen, diarienummer Medborgarförslag 10/2016 Förkorta väntetiden för transport vid sjukbesök, diarienummer Medborgarförlsag 12/2016 Hyr/köp cyklar till landstingsanställda, diarienummer Medborgarförslag 13/2016 Köerna till audionomer, diarienummer Medborgarförslag 14/2016 Bättre nyttjande av KLT:s bussar på sträckan Öland Hansa City, diarienummer Medborgarförslag 15/2016 Lägg inte ner bassängen på Oskarshamns sjukhus, diarienummer Medborgarförslag 17/2016 Transport av avliden, diarienummer

6 6 24. Övrigt Anders Henriksson (S) ordförande

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum Diarienummer /1 Landstingsstyrelsen Yttrande över Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, U2016/03174/UF Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar Folkhögskolestyrelens yttrande som sitt svar över betänkandet Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, U2016/03174/UF. Bakgrund Europaparlamentet antog 2008 en rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, EQF (EUT C 111, ). I Sverige antogs 2015 en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, SQF, i enlighet med EUs rekommendation. Syftet med referensramen är att främja livslångt lärande och förbättra anställningsbarhet, rörlighet och social integrering för arbetstagare och studerande inom EU. Folkbildningsrådet företräder utbildningsformen folkhögskola gentemot andra myndigheter och statliga organ. Rådet har lämnat in en begäran (U2015/04257/UF) om att folkhögskolornas allmänna kurser ska författningsregleras, så att det i bilaga 2 till förordningen om referensram ska kunna anges vilken nivå intygen från kurserna motsvarar. Folkbildningsrådet föreslår att kvalifikationer som är resultat av allmän kurs på grundskolenivå ska anses motsvara nivå 2 i förteckningen. Kvalifikationer som är resultat av allmän kurs på gymnasienivå ska anses motsvara nivå 4. Betänkandet följer Folkbildningsrådets förslag till nivåplacering. Landstingsstyrelsens yttrande ger stöd för förslaget till nivåplacering av allmän kurs. I yttrandet påtalas också Folkbildningsrådets ansvar för kvalitetsuppföljning. Den bör också innefatta ett ansvar för intygande av nivå för SQF inom allmän kurs. Folkhögskolestyrelsen godkände förslaget till yttrande den 30 september Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Bildnings- och kulturförvaltningen Box Kalmar Besöksadress Telefon Bankgiro

8 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer /1 Sida 2 (2) Gull-Britt Johansson Förvaltningschef Telefon gull-britt.johansson@ltkalmar.se Bilagor 1. Yttrande daterat den 27 september Sammanfattning av Nivåplanering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för livslångt lärande, U2016/03174/UF.

9 YTTRANDE Datum Sida 1 (2) Dnr /1 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Yttrande över Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande Landstingets synpunkter Landstinget i Kalmar län (landstinget) har beretts möjlighet att lämna yttrande över remisspromemorian Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. I egenskap av huvudman för fyra folkhögskolor, varav Vimmerby och Högalid är remissinsatser, har styrelsen inhämtat synpunkter från skolorna och Folkhögskolestyrelsen. Yttrandet avser särskilt förtydliganden när det gäller nivåplaceringen av allmän kurs samt Folkbildningsrådets roll kopplat till kvalitetssäkring. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget till nivåplacering av allmän kurs på folkhögskola i relation till den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. Den tolkning vi gör av förslaget är att folkhögskola som bedömer att en studerande kan tillgodogöra sig studier på gymnasienivå utfärdar intyg från allmän kurs på grundskolenivå från folkhögskola, vilket också berättigar till intyg för SQF nivå 2. I de fall folkhögskolan bedömer att den studerande når de krav som ställs för grundläggande behörighet till högskolestudier utfärdas intyg om allmän behörighet samt ett intyg för SQF nivå 4. Folkhögskolan som egen utbildningsform har en särställning i relation till övrig utbildningar och skolformer genom motsvarandebedömning. Det ger folkhögskolan unika möjligheter att anpassa studierna till den enskildes förutsättningar och mål. Universitets- och högskolerådets föreskrift (UHRS 2014:1) anger vilka krav som ställas på utbildningen vid folkhögskola för att den ska ge grundläggande behörighet till universitet och högskolor. På samma sätt anger Myndigheten för yrkeshögskolan i sina föreskrifter (MYHFS2013:4) de krav som ställs för behörighet till yrkeshögskola. Folkbildningsrådet har till uppgift att företräda utbildningsformen folkhögskola i relation till andra myndigheter och statliga organ. Rådet har ett ansvar när det gäller kvalitetsuppföljning av folkhögskolornas verksamhet. Granskningen av hur folkhögskolorna uppfyller villkoren för Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Bildnings- och kulturförvaltningen Box Kalmar Besöksadress Telefon Bankgiro

10 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) statsbidrag innefattar också en genomlysning av allmän kurs. Det bör också innefatta bedömning av folkhögskolornas intygande av nivån inom SQF.

11

12

13 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren , , samt Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 19 oktober 2016) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren , , samt Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 13/03 Flyttad från landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016 till den 3 maj (Uppdrag 14/20 samordnas med detta uppdrag). Uppdrag 15/05 Delrapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 och slutrapporteras den 29 mars Uppdrag 16/02 Flyttad från landstingsstyrelsen den 7 december 2016 till den 8 februari Uppdrag 16/09 Flyttad från landstingsstyrelsen den 7 december 2016 till den 8 februari Uppdrag 16/11 Flyttad från landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016 till den 8 februari Uppdrag 16/17 Flyttad från landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016 till den 5 september Uppdrag 16/27 Delrapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016 och slutrapporteras den 5 september Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 19 oktober Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

14 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner Diarienummer Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet, diarienummer140072/11 VERKSAMHET OCH PROCESS Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Slutrapport på landstingsstyrelsen den 3 maj /20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän, diarienummer /16 MEDBORGARE OCH KUND Kalmar Länstrafik KLT Ledning och stab Karl-Johan Bodell Samordnas med uppdrag 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet, slutrapport sker på landstingsstyrelsen den 3 maj /05 En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Arbetet ska ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats med länets kommuner, diarienummer /5 MEDBORGARE OCH KUND Centrala verksamheter Beställarenheten Sofia Hartz Delrapport på landstingsstyrelsen den 7 december Slutrapport på landstingsstyrelsen 29 mars Koppling till statsbidrag 15/19 Utbildningsanställning/akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor MEDARBETARE Peter Rydasp Delrapporterad på landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Slutrapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /21 Effekterna av införandet av Rätt vårdadministration på rätt nivå, diarienummer /21 MEDARBETARE Centrala verksamheter Personalenheten Peter Rydasp Ingår i utredningsuppdrag 16/25 16/01 En handlingsplan för arbetet med folkhälsa ska tas fram under 2016, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 8 februari /02 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar ska tas fram, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Landstingsservice Jörgen Ohlsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 8 februari /03 I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre tillvarata patienternas erfarenheter, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Kanslienheten Ann-Sofie Dejke Rapporteras på landstingsstyrelsen den 8 februari Reviderad inför landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016.

15 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/06 Följa upp handlingsplanen för köfri vård, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /07 Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende (LARO), diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Psykiatriförvaltningen Florence Eddyson-Hägg Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /09 Ett nytt regelverk för sjukresor tas fram under planperioden, diarienummer God hälsa hos invånarna Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Rapporteras på landstingsstyrelsen den 8 februari /10 Förutsättningar för införande av PET-CT ska utredas, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /11 En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus, diarienummer /12 En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin ska genomföras under 2017, diarienummer /13 Följa upp och utvärdera införandet av första linjen psykiatri i primärvården, diarienummer God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Landstingsservice Centrala verksamheter Planeringsenheten Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren, Jörgen Ohlsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 8 februari 2017 Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 29 mars Beaktas i uppdrag 15/05. Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /14 En utredning för att fastställa status och renoveringsbehov för de landstingsägda behandlingsbaden sett till kommande tioårsperioden, samt fastställa framtida behov av behandlingsbad i länet, diarienummer God hälsa hos invånarna Landstingsservice Jörgen Ohlsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /15 Öppen innovation som metod ska prövas och utvärderas, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Planeringsenheten Landstingsservice Karl Landergren, Magnus Persson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december /17 Erfarenheter från projektet Kultur och hälsa ska implementeras, diarienummer God hälsa hos invånarna Bildnings- och kulturförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september 2017 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016.

16 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/18 Upprätta en handlingsplan för hur riskbruks- och missbruksvården ska organiseras utifrån de nationella riktlinjerna, diarienummer /19 Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder, diarienummer God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna 16/24 Utveckla seniora uppdrag, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats 16/25 Handlingsplan för effektivare resursutnyttjande genom utveckling av yrkesroller, diarienummer /26 En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram, diarienummer /27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Centrala verksamheter Beställarenheten Primärvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Centrala verksamheter Personalenheten Landstingsservice Sofia Hartz Florence Eddyson-Hägg, Lars Mattsson Peter Rydasp Peter Rydasp Peter Rydasp Peter Rydasp, Jörgen Ohlsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december 2016 Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 december Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober Delrapport på landstingsstyrelsen 31 oktober Slutrapport på landstingsstyrelsen den 5 september Reviderad inför landstingsstyrelsen den 31 oktober 2016.

17 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/10 - Förutsättningar för införande av PET-CT Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisningen av utredningsuppdrag 16/10 - Förutsättningar för införande av PET-CT. 2. Landstingsstyrelsen beslutar att fortsätta det samarbete kring PET/CT verksamheten som finns i dag i sydöstra sjukvårdsregionen med öppenhet för att samtidigt utveckla samarbete kring PET/CT med Region Kronoberg. Bakgrund I landstingsplanen för fick landstingsdirektörens stab, planeringsenheten, utredningsuppdraget 16/10 - Förutsättningar för införande av PET-CT. Inom sydöstra sjukvårdsregionen är kapaciteten avseende PET/CT låg i förhållande till omvärlden och ökande behov. I dagsläget finns en PET/CT kamera placerad vid US i Linköping dit patienter från både Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län remitteras. Inom en 5 års-period bedöms det finnas behov av ökad kapacitet till totalt fyra PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen vilket baseras på omvärldsanalys, sjukdomsutveckling och att alltfler användningsområden pekar på en ökad efterfrågan av PET/CT undersökningar, inte minst när det gäller standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Den nuvarande utrustningen i Linköping bedöms nå sin maxkapacitet under 2017 och de kan inte möta behovet med nuvarande kapacitet varför det behöver investeras i ytterligare en PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen. PET/CT nummer två placeras i Jönköping. Med två PET/CT beräknas behovet av PET/CT i sjukvårdsregionen vara täckt fram till cirka år 2020 (baserat på idagsläget kända fakta och prognostiserad utveckling) då ytterligare PET/CT behöver investeras i sjukvårdsregionen. Inför att sjukvårdsregionens tredje och fjärde PET/CT utrustning ska investeras bör behovet på nytt undersökas i detalj baserat på hur vårdens behov av PET/CT och den radiologiska diagnostiken har utvecklats kommande ( ) år. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

18 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Ytterligare två PET/CT bedöms med prognostiserad utveckling behöva investeras omkring år Dessa bör placeras i Kalmar län respektive Östergötland för att säkerställa, dels jämlik tillgång till PET/CT för patienter i regionen, dels att så effektivt som möjligt nyttja kapaciteten (cyklotron, personal mm). Inom ramen för Landstinget i Kalmar läns fastighetsstrategiska planering ska behovet av PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen följas upp. Om ytterligare behov av PET/CT utrustning föreligger i regionen kan det utifrån ett patientperspektiv (minskade resor) vara lämpligt att installera kommande fasta PET-CT utrustning vid Länssjukhuset i Kalmar. Om ny fast maskin nr 3 eller 4 installeras tidigast omkring år finns förutsättningar tidsmässigt att utbilda personal som kan börja arbeta med undersökningarna omgående när utrustningen är på plats. I dagsläget har Landstinget i Kalmar län inte kapacitet att med befintlig kompetens och personella resurser utöka verksamheten med en PET/CTutrustning. Utbildningen av personal tar lång tid och ett antal yrkeskategorier behöver utbildas; läkare, sjuksköterskor med dubbelkompetens samt biomedicinska analytiker. I sydöstra sjukvårdsregionen finns redan i dag ett upparbetat samarbete när det gäller att remittera till PET/CT. Fram till att PET/CT blir verklighet i Landstinget i Kalmar län finns fortfarande möjligheten att remittera patienter till Linköping och att skicka personal för utbildning. Efter 2017 finns också möjlighet att remittera till Jönköping. Landstinget i Kronoberg har från och med 2017 också möjlighet att inleda ett fördjupat samarbete med Landstinget i Kalmar län avseende PET/CT. Gunnita Augustsson Utredare Karl Landergren Bilagor 1. Utredning av PET/CT-kapacitet inom sydöstra sjukvårdsregionen 2. Rapport behov av PET-CT inom Sydöstra sjukvårdsregionen.

19 Utredning av PET/CT-kapacitet inom Sydöstra sjukvårdsregionen

20 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Syfte och mål Uppdraget Bakgrund PET/CT Sydöstra sjukvårdsregionen Översikt över PET/CT verksamheten i Östergötland Översikt över PET/CT verksamheten i Jönköping Översikt över PET/CT verksamheten i Kalmar Omvärldsanalys Utveckling av PET/CT-verksamhet i omvärlden Sjukdomsutveckling kopplad till användande av PET/CT Cancer Hjärt-kärlsjukdom Infektions- och inflammationsutredningar Neurologiska sjukdomar Sammantagen bedömning av behov av PET/CT undersökningar Förutsättningar Patienters restid Processflöden kräver planering avseende radiofarmaka och patienter Radiofarmaka - tillverkningen sker med cyklotron (eller generator) Patientflöde Isotopförsörjning Cyklotron Bemannings- och Kompetensbehov Bemanningsbehov Utbildningsplanering Ekonomi Fast utrustning Mobil utrustning PET/CT-buss Slutsatser... 10

21 9. Förslag till expansion av PET/CT-verksamhet Förslag och uppskattat behov av antal PET/CT utrustningar inom sydöstra sjukvårdsregionen Bilaga 1: Ekonomisk kalkyl Bilaga 2: Antal PET/CT i Sverige Bilaga 3: Referenslista Bilaga 4: Omvärldsbevakning Bilaga 5: Forskning... 18

22 PET/CT i Sydöstra sjukvårdsregionen 1. Sammanfattning Kapaciteten avseende PET/CT (Positronemissiontomografi Datortomografi) i sydöstra sjukvårdsregionen är i förhållande till omvärld och ökande behov låg. Idag finns en kamera vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) som ska täcka behoven hos sjukvårdsregionens en miljon invånare. Som jämförelse finns i Region Skåne en PET/CT per invånare vilket också är den kapacitetsnivå som bedöms som adekvat generellt inom Europa. Inom en 5 års period bedöms finnas behov av att öka kapaciteten till totalt fyra PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen baserat på omvärldsanalys av sjukdomsutvecklingen och att alltfler användningsområden pekar på ökad efterfrågan av PET/CT undersökningar. Dessa bör ur ett befolknings-, patient och effektivitetsperspektiv placeras enligt följande; två i Region Östergötland och en vardera i Region Jönköpings län respektive i Kalmar län. Kortsiktigt bedöms nuvarande utrustning i Linköping nå maxkapacitet under 2017 och fortsatt ökade behov kan inte mötas med nuvarande kapacitet. Utredningen bedömer att det under 2017 behöver investeras i ytterligare en PET/CT verksamhet i sydöstra sjukvårdsregionen. En optimal placering av sjukvårdsregionens andra PET/CT beror på vilket perspektiv som är styrande för beslut. Utredningen föreslår att regionens andra PET/CT placeras i Region Jönköpings län, dels då det ur ett befolkningsperspektiv är logiskt och dels utifrån att Region Jönköping ligger långt fram avseende kompetensförsörjning, utbildning, lokalplanering och upphandling för drift av PET/CT undersökningar från hösten Inledning Vid RCC sydösts (Regionalt cancercentrums) möte, 4 november 2015, presenterade representanter från US i Linköping, information och statistik över PET/CT som visar på behovet av att utöka antalet PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen. Eftersom RCC sydöst inte har beslutandemandat när det gäller respektive landstings eller regions ekonomi beslutades att frågan skulle lämnas vidare till RSL (Regional sjukvårdsledning). Vid RSL:s möte den 11 november 2015, diskuterades PET/CT-frågan om hur befintlig utrustning kan användas gemensamt och vilka investeringar som behöver göras för framtiden. Initiativet till investeringar tas lokalt i varje region/landsting. Flera samstämmiga utredningar visar att behovet av PET/CT-undersökningar ökar. Nya nationella riktlinjer och införande av standardiserade vårdförlopp för allt fler diagnoser ökar efterfrågan och innebär i många fall krav på väsentligt kortare väntetider än vårdgarantin. Vid US i Linköping görs bedömningen att kapacitetstaket, undersökningar per år, nås under Syfte och mål Organisera PET/CT verksamheten så att patienter i Sydöstra sjukvårdsregionen kan erbjudas jämlik vård. Sida 1 av 21

23 4. Uppdraget Uppdraget är att utreda behovet av PET/CT inom Sydöstra sjukvårdsregionen och placering av en eventuell ny/leasad utrustning så att patienter inom sjukvårdsregionen kan erbjudas tillgång till PET/CT undersökningar på ett jämlikt sätt. För att genomföra uppdraget krävs: Vid behov uppdatera befintliga prognoser om ökningstakten Föreslå lämplig placering av en eventuellt ny/ leasad utrustning o beskriv konsekvenserna för övriga regioner/landsting o hur tillgång till radioaktiva läkemedel ska säkerställas o beskriv konsekvenserna för patienterna (t ex resor och restid) o beskriv bemanningsbehov (beakta eventuellt rekryteringsbehov och/eller behov av utbildningsinsatser) o ekonomisk analys av föreslagna åtgärder 5. Bakgrund 5.1. PET/CT PET är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av radioaktiva isotoper som konjugeras med kroppsegna ämnen till ett radiofarmaka. Den vanligast använda substansen är Flour-18 kopplat till en glukosmolekyl (18.F-FDG) vilket tillfälligt tas upp i kroppen och ger en ansamling i områden med hög sockermetabolism (ämnesomsättning). Onkologiska frågeställningar dominerar men radiofarmaka används även t ex vid inflammations- och infektionsutredningar. Vid tumörsjukdom har tumörcellerna en högre konsumtion av glukos än normala celler, vilket leder till ansamling av radionukleiden i tumörvävnaden och en kontrastskillnad i bilden där, förenklat, tumörerna lyser mer än den omkringliggande normalvävnaden. PET ger i sig dålig anatomisk information, varför undersökningen kopplas till en CT-undersökning för att få detaljerad information om var en viss förändring är belägen. En PET/CT bedöms 2016 ha en kapacitet på maximalt undersökningar per år.. Det finns även andra typer av PET-spårämnen än 18-F-FDG vilka kan vara att föredra vid specifika diagnoser. Dessa inkluderar bl a 18-F-Cholin, 68-Ga-DOTATATE OCH 18-F-Flutemetamol och 13-N- NH 3. Antalet spårämnen ökar i antal varje år Sydöstra sjukvårdsregionen Översikt över PET/CT verksamheten i Östergötland Sammantaget i Sydöstra regionen finns i dagsläget en PET/CT utrustning i sydöstra sjukvårdsregionen placerad vid US i Linköping dit patienter från Region Jönköpings län, Region Östergötland och Landstinget i Kalmar län remitteras. Den första PET/CT utrustningen i Sydöstra sjukvårdsregionen installerades våren 2007 på Röntgenkliniken US i Linköping. Antalet undersökningar har ökat med drygt 15 % de senaste åren. För 2015 ökade antalet med 5 % vilket får tillskrivas bytet av PET/CT-utrustningen under hösten Sida 2 av 21

24 Antal Antal PET/CT-undersökningar (F-18) vid US i Linköping År Tabell 2: Antalet PET/CT-undersökningar vid US i Linköping. Källa: Strålskyddsmyndigheten och US i Linköping för Under hösten 2015 installerades ny PET/CT utrustning på Röntgenkliniken Linköping, med lägre stråldos och en ökad känslighet och PET/CT enheten byggdes om för att klara undersökningar per år. Detta var tänkt att klara sydöstra sjukvårdsområdets behov fram till Under hösten 2015 installerades en cyklotron vid US i Linköping som planeras kunna försörja området med radiofamaka/isotoper från sent hösten Samtliga sjukhus inom Sydöstra sjukvårdsområdet har skickat undersökningar för PET/CT till US i Linköping och antalet remitterade patienter har fram till och med 2015 ökat kraftigt från både Region Jönköping (350 st år 2015) och Landstinget i Kalmar län (180 st år 2015 men då genomfördes ett 100- tal i Växjö och Lund). 200 patienter är tillräckligt underlag för en PET/CT (gränsen 200 är rent kunskapsmässig, enl Gunnar Lindblom, överläkare, Onkologisk radiologi inkl PET/CT, röntgenkliniken US i Linköping) och 200 undersökningar per år måste göras, d v s minst en dag per vecka, för att ha möjlighet att skapa och vidmakthålla kunskap om basal PET/CT. Detta innebär att både Region Jönköping och Landstinget i Kalmar län i dagsläget har underlag för en egen utrustning. Vid Röntgenkliniken i Linköping har gjorts en uppskattning av den framtida utvecklingen inom området vilken visar på en möjlig ökningstakt med 25 % per år. I dag finns ny PET/CT, Discovery 710 från GE Medical med Advantage Workstation (AW) vid US i Linköping. Tanken var att detta skulle klara sjukvårdens behov i regionen fram till Dock bedöms att maxtaket nås redan under Den cyklotron som finns vid US i Linköping kommer från hösten 2017 att kunna leverera egentillverkade isotoper till 3-4 PET/CT. Det innebär att regionen för den närmaste framtiden har säkrat egenförsörjning av radiofarmaka och kan leverera isotoper till både Jönköping och Kalmar. (Förutsatt att det är ok rent juridiskt). I dagsläget finns tre kommersiella leverantörer som kan försörja med F18- FDG dvs MAP i Finland, SAM Nordic från Berlin och GE Uppsala samt Lund som säljer F18-FDG Översikt över PET/CT verksamheten i Jönköping Jönköping skickade från start 80 patienter och har ökat till 350 patienter år Efterfrågan på PET/CT förväntas öka i en snabbare takt än under hösten 2015/2016 då nya SVF (Standardiserade vårdförlopp) för cancer infördes. I Region Jönköping har inriktningsbeslut fattats och idrifttagande planeras hösten Eftersom Linköping klarar att ta patienter från Jönköping under 2017 kommer Region Jönköping efter installationen att minska köpen av undersökningar. Det finns därför inte något Sida 3 av 21

25 behov av en mobil utrustning (PET/CT buss). Med den fasta utrustningen kan Jönköping dessutom vid behov ta emot patienter från Kalmar och Östergötland Översikt över PET/CT verksamheten i Kalmar Landstinget i Kalmar län skickade från start 40 patienter och har ökat till 180 patienter år Efterfrågan på PET/CT förväntas öka i en snabbare takt än under hösten 2015/2016 då nya SVF (Standardiserade vårdförlopp) för cancer infördes. Utifrån de behov som finns i Landstinget i Kalmar län, klaras situationen i dag genom att patienterna remitteras till Linköping och i en del fall till Växjö som tar emot patienter i mån av tid. I dagsläget har Landstinget i Kalmar län inte kapacitet att med befintliga resurser utöka verksamheten med en PET/CT-utrustning. Det betyder att antalet tjänster behöver utökas i samband med att ett inriktningsbeslut om inköp av PET/CT-utrustning tas. Utbildningen av personal tar lång tid och ett antal yrkeskategorier behöver utbildas; läkare, sjuksköterskor med dubbelkompetens, BMA. För en radiolog krävs normalt att de skrivit på cirka 50 undersökningar för att kunna slutsignera och 200 för att självständigt hantera PET/CT. För att leda verksamheten krävs cirka 2000 undersökningar eller två år. För fysiolog är motsvarande siffror 200, 500 och 5000 eller fem år pga DT-kunskapen. För röntgensjuksköterskor och BMA krävs praktisk tjänstgöring under cirka 2 månader, gärna i kombination med kompletterande högskolestudier. En mobil utrustning (PET/CT-buss) kan kortsiktigt användas, vilken kräver personal- och kompetens som i dagsläget inte finns i inom radiologiska verksamheten. Patienterna behöver därför fortsättningsvis remitteras till andra sjukhus för PET/CT undersökning under en tid fram till dess att personalen har utbildats. Om kapaciteten inom sydöstra sjukvårdsregionen visar sig inte täcka behoven i Landstinget i Kalmar efter 2017 behöver eventuellt behovet av mobil utrustning undersökas för att temporärt täcka för behovet inom Landstinget i Kalmar län. I och med att Landstinget i Kalmar län beslutar om en fastighetsstrategisk plan ska behovet av PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen följas upp. Om ytterligare behov av PET/CT utrustning föreligger i regionen kan det utifrån ett patientperspektiv (minskade resor) vara lämpligt att installera kommande fasta PET- CT utrustning vid den planerade röntgenkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar. Om ny fast maskin nr 3 eller 4 installeras omkring år finns förutsättningar tidsmässigt att utbilda personal som kan börja arbeta med undersökningarna omgående. 6. Omvärldsanalys 6.1. Utveckling av PET/CT-verksamhet i omvärlden Efterfrågan av PET/CT har ökat snabbt såväl i Sverige som internationellt. Speciellt är det undersökningar inom onkologisk verksamhet som ökar. Vid US i Linköping har antalet undersökningar med PET/CT mer än fördubblats sedan starten Ökningstakten har varit cirka 18 % årligen fram till Den framtida uppskattade utvecklingen vid US i Linköping pekar på en ökad utvecklingstakt som uppskattningsvis ligger närmare % årligen (baserat på idag kända fakta). Enligt strålskyddsmyndighetens statistik stod US i Linköping, med en PET/CT, för 7 % av det totala antalet PET/CT-undersökningar (F-18) i Sverige under år I Sverige finns i dagsläget 14 PET/CT system vilket blir 1 PET/CT per invånare. I Danmark finns 35 PET/CT vilket är 1 PET/CT per invånare Kanada, USA och Japan har också c:a 1 PET/CT per invånare 1 I Region Skåne finns 4 PET/CT vilket innebär 1 PET/CT per invånare Sida 4 av 21

26 I Västra Götaland regionen finns 4 PET/CT vilket innebär 1 PET/CT per invånare (Se fördjupad beskrivning av omvärlden i bilaga.) I Europa bedöms behovet av PET/CT vara en per invånare. I sydöstra sjukvårdsregionen finns idag en PET/CT vilket innebär en på miljonen invånare. Tillgången till PET/CT i sjukvårdsregionen är i ett omvärldsperspektiv låg Sjukdomsutveckling kopplad till användande av PET/CT Cancer Användningen av PET bidrar till att säkerställa diagnos och utbredning av cancersjukdomar, vilket i sin tur säkrar rätt behandling och bidrar till att minska under- såväl som överbehandlingar. PET bidrar till att klarlägga om oklara förändringar utgör metastaserad sjukdom, varvid patienten inte behöver genomgå omfattande kirurgi utan kan erbjudas palliativ behandling. PET kan bidra till att tidigt identifiera enstaka metastaser där t ex kirurgisk behandling kan bota patienten. PET används i olika omfattning vid olika diagnoser, vilket beskrivs i de nationella vårdprogrammen. PET/CT verksamheten beräknas framöver fortsatt öka med 20-25% årligen. Inom onkologi ökar kraven på PET-diagnostik genom att metoden tillämpas vid allt fler diagnoser och att PET/CT ingår som del av den definierade och tidsatta utredningen inom det standardiserade vårdförloppet. Dessutom används PET/CT i samband med planering av strålbehandling. Inom cancerområdet ses också ett utvecklingsbehov, bl a genom användning av nya och mer specifika radiofarmaka. Användningen av PET/CT definieras inom de nationella vårdprogrammen. Vid flera diagnoser, t ex huvud-halscancer och lungtumörer, är metoden väl inarbetad, målgruppen definierad och ett eventuellt ökande behov förklaras av ökande incidenser och ökande prevalenser. Vid andra diagnoser, t ex lymfom och kolorektalcancer, har metoden visats ha ett vetenskapligt underbyggt värde, varför den introduceras (definierat i vårdprogram). I dessa diagnoser uppkommer en reell ökning av antalet undersökningar. Inom bröstkirurgin kommer man att kunna upptäcka recidiv av bröstcancer och inom urologin recidiv av prostatacancer vilket i sig är många patienter Introduktion av standardiserade vårdförlopp vid cancer i enlighet med regeringens satsning för innebär inte i sig ett ökat antal PET-undersökningar, men då vårdförloppen ställer krav på minimala väntetider (som riktlinje undersökning med svar inom en vecka) behöver kapaciteten ökas. Undanträngningseffekten på diagnoser som inte ingår i de standardiserade vårdförloppen behöver följas. Därutöver finns inom cancersjukvården utvecklingsbehov som innefattar behov av andra spårämnen t ex Cholin och 68Ga-PSMA vid prostatacancer och 68-Ga-DOTATATE vid bl a neuroendokrina tumörer. Kartläggningen av skelettmetastasering 18-F-NaF (fluroid) förväntas delvis ersätta traditionell skelettskintigrafi om kamerakapaciteten tillåter. Antalet PET/CT i samband med dosplanering inför strålbehandling förväntas öka. Vid Rikshospitalet i Köpenhamn utförs i dag dosplaneringsundersökningar/år med PET/CT vilket bara det kommer att ta en PET/CT i anspråk Hjärt-kärlsjukdom PET/CT vid utredning av ischemisk hjärtsjukdom: Kartläggning och kvantifiering av kranskärlens funktion med 13-N-NH 3 och eventuellt Vatten och Rubidium. Både Ammoniak och vatten har mycket kort halveringstid och kräver direkt närhet till cyklotron. Viabilitet i hjärtmuskeln kan studeras med 18- F-FDG. PET/CT av hjärta kan delvis komma att ersätta myokardiscintigrafi. Sida 5 av 21

27 Infektions- och inflammationsutredningar FDG-PET används redan i dag vid utredningar av inflammation. Behovet förväntas öka. Utredning och behandlingskontroll av sarkoidos och utredning av oklar feber finns i dag bland indikationer för PET/CT. Infektions- och inflammationsutredningar kan i dag inte erhålla PET-undersökning i den utsträckning som efterfrågas från remittenterna p g a kapacitetsbrist. I region Syddanmark med en befolkning motsvarande Skånes uppskattas behovet av dessa undersökningar sammantaget till undersökningar/år Neurologiska sjukdomar Antalet PET/CT undersökningar inom neuroområdet ökar snabbt men är betydligt färre än internationellt. I södra sjukvårdsregionen uppskattas behovet till c:a undersökningar/år. Utvecklingen inom neuroområdet går dock snabbt med flera nya markörer på väg in. Behovet kan därför vara underskattat. Inom neuroområdet pågår lokal forskning vid US i Linköping kring nya diagnostiska markörer för bl a demens och Parkinson. Metoden heter FDG PET hjärna demens och den har godkänts av Isotopkommittén. Metodansvariga finns i vid US i Linköping och vid Uppsala Akademiska sjukhus. När det gäller Parkinson handlar det om c:a 100 patienter per år i Linköping. Andra förhållanden som kan påverka efterfrågan på PET/CT i framtiden är de nya generatorproducerade isotoper som Ga68, rubidium osv vilka ger möjlighet till bättre diagnostik inom neuroendokrina tumörer, prostatacancer samt hjärta Sammantagen bedömning av behov av PET/CT undersökningar Röntgen US prognos över utveckling tom 2020 Tabell 1: Prognos över utvekling av PET/CT undersökningar fram till och med 2020 (Gunnar Linblom, ÖL, Röntgen US) Ovanstående prognos visar att dagens kapacitet räcker fram till och med 2017 då ytterligare en PET/CT verksamhet behövs för att möta efterfrågan. Omkring år bör kapaciteten utökas med ytterligare två PET/CT till totalt fyra stycken i sydöstra sjukvårdsregionen baserat på samma prognos. Sida 6 av 21

28 7. Förutsättningar 7.1. Patienters restid De patienter som kommer att vara aktuella för PET/CT undersökningar är ofta trötta och sjuka. Närhet till PET/CT för att slippa långa och tröttande resor är därför av stor betydelse för patienterna. Ett mål bör vara att patienterna inte ska behöva resa långa sträckor för att få sin behandling. Vilket är ett skäl till att placera en utrustning i respektive landsting och region. Exempel på avstånd i regionen: Från Kalmar till Universitetssjukhuset i Linköping 23 mil, c:a 3 tim och 20 min Från Kalmar till Växjö, 10 mil, c:a 1 tim och 25 min Från Västervik till Universitetssjukhuset i Linköping 11 mil, c:a 1 tim och 50 min Från Jönköping till Universitetssjukhuset i Linköping 12 mil, c:a 1 tim och 25 min Från Norrköping till Universitetssjukhuset i Linköping 4 mil, c:a 35 min Från Motala till Universitetsjukhuset i Linköping, 4,5 mil c:a 50 min 7.2. Processflöden kräver planering avseende radiofarmaka och patienter PET-CT verksamheten kräver planering och synkronisering av två flöden tillverkning av radiofarmaka och patientflöden. I båda fallen finns en rad olika krav och begränsningar som påverkar hur en undersökning kan planeras Radiofarmaka - tillverkningen sker med cyklotron (eller generator) Produktionstid: Avgörs av typen av radiofarmaka och varierar mellan 60 minuter och 4,5 h. Vanligast är en tillverkningstid på 3 h. Ju längre avståndet är från cyklotronen till PET/CT kameran desto senare kan undersökningen starta. Batchtillverkning: sker i batcher som oftast är ämnade för 6-20 patienter/tillverkning, ibland mer. Även om antalet faktiska patienter skullevara mindre är batchen oftast lika stor. Personalkrävande: Varje produktion kräver 4-5 medarbetare på plats från olika yrkeskategorier för att hantera cyklotron, syntes, kvalitetskontroll och frisläppande. Ständig samordning med patientflödet: I vissa fall produktion i direktanslutning till undersökning av förutbestämd dos beroende på kort halveringstid av radiofarmaka, i vissa fall hållbarhet i 10 h (18F- FDG), i andra fall krav på att dosen ska injiceras i direkt anslutning till producerad dos (13-N-NH 3). Skulle ytterligare undersökning behövas med injektion efter att hållbarhetstiden gått ut, behövs en ny produktion. En cyklotron kan bara tillverka ett radiofarmaka åt gången Patientflöde Olika radiofarmaka kräver olika flöden: Vissa radiofarmaka ackumuleras, och man måste vänta med bildtagning under 60 minuter efter injektion för att det ska vara möjligt at genomföra undersökningen. Andra radiofarmaka som t ex 13-N-NH 3 har så kort livslängd att det inte finns utrymme för förseningar i någon del av processen. Långa undersökningstider: Kameratiden är en relativt liten del av en PET/CT undersökningar och ligger i dag på minuter kameratid. Dubbelkompetens: Det behövs både kompetens att genomföra den nuklearmedicinska undersökningen (PET) och den radiologiska undersökningen (CT). Sida 7 av 21

29 Planering av patientflödet i samordning med isotopproduktionen: Då radioisotoper tillverkas i batcher behöver flera kameror köra undersökningar parallellt för att utnyttja isotoper på bästa sätt med tanke på halveringstiden och batchstorlek. Förberedelsetid: Produktionen av radiofarmaka kräver framförhållning, eftersom tillverkning av resurskrävande (4-5 personal per produktion). I nuläget sker planeringen på veckobasis. Personalkrävande: En fullbemanning av patientflödet kring en PET/CT kamera kräver motsvarande heltidsnärvaro av ett stort antal medarbetare. Det behövs ett flertal biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjukhusfysiker, specialistläkare i nuklearmedicin och specialistläkare i radiologi, sekreterare och ingenjörer Isotopförsörjning Cyklotron Under 2015 har man haft 3-4 undersökningsdagar per vecka vid US i Linköping. Under 2015 har aktivitet främst levererats från MAP i Helsingfors. Transporten från Helsingfors sker med jetflygplan, som landar i Linköping. Vid några tillfällen har leverans även skett från E & Z i Berlin via SAM Nordic. Isotopleveranserna utvärderas fortlöpande. I slutet av året förekom leveransstörningar p g a icke fungerande cyklotron eller krånglande flygplan. Under året har US i Linköping haft kontakt om leverans från MAP av F-18 cholin, ett radiofarmakon som urologerna och onkologerna visat visst intresse för. Några andra radiofarmaka än F-18 FDG har dock inte använts under För säker leverans av radioaktiva läkemedel till PET/CT-verksamheten i framtiden, och för att kunna erbjuda fler undersökningstyper inkluderande även andra isotoper såsom C-11, fattade Region Östergötland, DC (Diagnostikcentrum) i Linköping under 2012 beslut om inköp av cyklotron till US och egenproduktion av nödvändiga radioaktiva läkemedel. Cyklotronen lyftes på plats våren 2015 och produktionsstart med tester och validering genomfördes under hösten. Efter sommaren 2017 planeras klinisk drift och egentillverkning av radiofarmaka, allt enligt plan. Ytterligare en radiokemist har anställts. Detta ger möjlighet för både Region Jönköping och Landstinget i Kalmar län att köpa isotoper från US i Linköping Bemannings- och Kompetensbehov Bemanningsbehov Bemanningsbehovet för en PET/CT kamera redovisas nedan. Bemanningen påverkas också av typen av undersökningar. Behovet av CT kompetens ökar ju större andel diagnostiska CT undersökningar som körs. I dag är över 85 % full diagnostisk DT i Linköping. Viktigt att planera behovet vid investering. Jonas Jögi sektionschef, Kliniks fysiologi och nuklearmedicin, VO Bild och funktion, Skånes universitetssjukhus, Region Skåne menar att mest optimalt är att ha flera kameror på samma ställe. Då kan man nyttja kapacitet avseende personal och eventuell produktion av radiofarmaka/isotoper klart effektivast. Expansionen av PET/CT verksamheten i sydöstra sjukvårdsregionen behöver beakta regional samverkan, kompetensförsörjning, ökat utnyttjande av befintliga system, nyanskaffning av apparatur och decentralisering av vissa delar av verksamheten. Samverkan kring PET/CT undersökningar i regionen behöver öka med en nära samverkan mellan de enheter som erbjuder PET/CT med harmonisering avseende bedömningskriterier, utbyte av protokoll och svarsrutiner. Detta är en viktig del av den regionala kvalitetssäkringen inom området. Sida 8 av 21

30 I samband med upphandlingen av ny utrustning behöver kompetensbehovet tillgodoses dels genom upplärning inom verksamheten av bl a nukleramedicinare, radiologer, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, fysiker och ingenjörer och dels genom nyrekrytering av dessa yrkeskategorier och en utökning av antalet ST-tjänster inom nämnda specialiteter för att möta behoven av en utökad verksamhet. Mot bakgrund av en aktuell brist på medarbetare med PET/CT kompetens i Sverige är en långsiktig strategi för detta central. Kompetensbristen i dag innefattar främst läkare, men även biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Bemanningsbehovet skiljer sig mellan enheter som enbart genomför 18-F-FDG undersökningar och de som hanterar flera olika radiofarmaka. De sjukhus i regionen som planerar att starta PET/CT verksamhet bör tidigt identifiera de läkare som kommer att jobba med PET/CT och erbjuda att gå vidareutbildning vid en enhet med stor PET/CT produktion. Erfarenheter från SUS visar att det tar c:a två år för en nuklearmedicinare att bli självständig inom PET. Längre tid ju fler radiofarmaka man planerar att arbeta med. För de radiologer som kommer att arbeta med CT-delen är upplärningstiden kortare då metoden är känd även om arbetssättet med relation till funktionella fynd skiljer sig. För en radiolog krävs normalt att de skrivit på cirka 50 undersökningar för att kunna slutsignera och 200 för att självständigt hantera PET/CT. För att leda verksamheten krävs cirka undersökningar eller två år. Utbildningstiden överensstämmer tidsmässigt med europeiska radiologföreningens/europeiska nuklearmedicinarförenings rekommendationer Utbildningsplanering En tänkbar utbildning avseende nuklearmedicinare som ska lära sig PET och inte tidigare har erfarenhet av metoden skulle kunna vara motsvarande c:a 1 års heltidsplacering på centrum med hög produktion och därefter, med hjälp av sekundärgranskning från t ex US i Linköping att hemifrån besvara hemmaförvaltningens undersökningar som utförs på externkamera. Detta skulle skapa förutsättningar för en samordning av verksamheten inom sydöstra sjukvårdsregionen. PET utbildningen förutsätter en grundkompetens inom nuklearmedicin annars förlängs upplärningstiden. I dag är rörligheten hos de läkare som har kompetens inom PET/CT i Sverige minimal. Nuklearmedicinare medverkar i ökande omfattning vid multidisciplinära terapikonferenser, vilket bidrar till ett ökat bemanningsbehov. Upplärning av medarbetare behöver beaktas i resursplaneringen. Utbildning av biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor inom PET/CT har erfarenhetsmässigt tagit 6-9 månader, beroende på tidigare erfarenheter. Personalen bör så långt möjligt utbildas för att erhålla dubbelkompetens inom nuklearmedicin och CT, vilket ger effektiva patientflöden. I Linköping planeras inte i dagsläget någon utbildning, däremot planeras en distansutbildning i nuklearmedicin med start våren 2017 vid institutionen för hälsovetenskap vid Örebro universitet. PET/CT verksamheten kräver också ett nära samarbete mellan radiolog, klinisk fysiolog/nuklearmedicinare som tar tid att etablera. En utökad PET/CT verksamhet kräver också en utökning av antalet sjukhusfysiker och ingenjörer placerade i verksamheten. För att fullbemanna patientflödet kring en PET/CT kamera dagtid (8 h) behövs motsvarande heltidsnärvaro av 3 3,5 BMA/Röntgensjuksköterska med PET/CT kompetens optimalt är att de BMA/röntgensjuksköterskor som arbetar i verksamheten kan hantera både den nuklearmedicinska delen och CT-delen av undersökningen. 1-2 heltidstjänst för specialistläkare delad på nuklearmedicin respektive radiologi. 1 sekreterare per kamera 0,4 sjukhusfysiker och 0,2 ingenjör beroende av kamerornas geografiska placering. Behovet av sjukhusfysiker är betydligt större när andra radiofarmaka än 18-F-FDG används Ekonomi Under 2015 var priset vid köp av undersökningar per PET/CT undersökning kr. Under 2016 har priset ökats till kr per undersökning. Sida 9 av 21

31 Fast utrustning Enligt den approximerade kostnadskalkylen per helår, se bilaga, för PET/CT kommer den totala årskostnaden för PET/CT att hamna på c:a 9,8 Mkr. Beräkningen omfattar utrustning, lokaler, serviceavtal och personal. Årskostnaden för Utrustningen 3,4 Mkr Lokaler Serviceavtal Personal 1,3 Mkr 0,8 Mkr 4,3 Mkr Totalt per år 9,8 Mkr Till dessa kostnader kommer kostnader för material såsom isotoper som vid t ex undersökningar à kr blir cirka 8,2 Mkr per år Mobil utrustning PET/CT-buss Mobil utrustning ska ses som en tillfällig lösning. Enligt offert från Alliance Medical, daterad i november 2015, är kostnaden för en PET/CT, inkl röntgensjuksköterska och chaufför som placeras på US i Linköping; Minst 15 högst 20 patienter per vecka: Minst 20 högst 25 patienter per vecka Minst 25 patienter och däröver Euro/patient 750 Euro/patient 600 Euro/patient Till detta kommer kostnader för granskning, isotoper, dockningsplats på respektive sjukhus d v s plats där bussen kan ställas upp, hygienutrymmen och vil-/väntrum för patienterna etc. 8. Slutsatser Vid US i Linköping finns i dag sydöstra sjukvårdsregionens enda PET/CT utrustning. I huvudsak remitterar både Region Jönköping och Landstinget i Kalmar län sina patienter till US i Linköping som bedömer att maxkapaciteten, cirka undersökningar/patienter/år, nås under I sydöstra sjukvårdsregionen finns därmed behov av att öka kapaciteten av PET/CT (kompetens och utrustning) för att sörja för regionens behov. Omvärldsanalys tyder på att det långsiktigt bör finnas ett behov av totalt fyra PET/CT i regionen. Detta baserat på sjukdomsutvecklingen och att allt fler tillämpningsområden pekar på en fortsatt hög och ökande efterfrågan av PET/CT undersökningar. Inriktningsbeslut är fattat och planering/upphandling för installation av fast PET/CT utrustning vid Röntgen Region Jönköpings län pågår. Utrustningen i Jönköping planeras att driftsättas under I och med detta kommer US i Linköping att avlastas patienter från Jönköping innan US når maxtaket. Med två PET/CT beräknas att behovet av PET/CT i sjukvårdsregionen är täckt fram till cirka år 2020 (Obs! baserat på idag kända fakta och prognostiserad utveckling) då ytterligare PET/CT behöva investeras inom sjukvårdsregionen. Inför att sjukvårdsregionens tredje och fjärde PET/CT utrustning ska investeras bör behovet ånyo undersökas i detalj baserat på hur vårdens behov av PET/CT och hur den radiologiska diagnostiken har utvecklats kommande ( ) år. Ytterligare två PET/CT bedöms med prognostiserad utveckling behöva investeras omkring år Dessa bör placeras i Kalmar respektive Östergötland för att säkerställa; dels jämlik tillgång till Sida 10 av 21

32 PET/CT för patienter i regionen och dels för att så effektivt som möjligt nyttja kapaciteten (cyklotron, personal mm.) För Landstinget i Kalmar län är det viktigt med en PET/CT lokalt framför allt för en jämlik diagnostik/ vård, det vill säga att patienter ska slippa långa resor till behandling, men också för att temporära lösningar som t ex mobil PET/CT buss inte är någon långsiktig lösning med tanke på den snabba utveckling som sker inom PET/CT diagnostik. Patientperspektivet med långa resor talar för placering i Kalmar. För att nyttja PET/CT kapaciteten så effektivt som möjligtska i möjligaste mån flera PET/CT placeras tillsammans för ett optimalt nyttjande avseende lokaler, utbildad personal och tillgång till/produktion av radiofarmaka. Därtill bör etablerad forskning inom området beaktas vid beslut om ytterligare PET/CT investering. Ovanstående talar för en placering vid US i Linköping. Varje landsting och region beslutar om placering av utrustningen samt vilken investering som ska göras dock i dialog inom sjukvårdsregionen för att säkerställa att befintlig kapacitet nyttjas optimalt. I detta sammanhang behöver den pågående regionbildningen, som skall vara klar 2023, beaktas. Ett förslag finns att Kronoberg kan komma att tillhöra sydöstra sjukvårdsregionen och i Växjö finns en PET/CT utrustning som då kan tillföra ytterligare kapacitet i regionen. Isotopförsörjningen i regionen kan ske från Linköping från och med hösten 2017 under förutsättning att juridiska aspekter såsom bland annat LOU och kommunallagen inte förhindrar detta då det är olika sjukvårdshuvudmän. Det bör noteras att det under pågående utredning som syftar till att utgöra beslutsunderlag av kapacitet av PET/CT på kort och lång sikt samt var PET/CT nummer två ska placeras är att det inom Region Jönköpings län planerats för såväl ombyggnad som upphandling av drift av PET/CT verksamhet vid Röntgen Region Jönköpings län. 9. Förslag till expansion av PET/CT-verksamhet Inför investeringar av PET/CT utrustning ska möjligheten att optimera nyttjandegraden i befintliga system inom sjukvårdsregionen prövas i dialog mellan sjukvårdshuvudmännen. Detta innefattar samverkan och kompetensöverföring mellan olika yrkeskategorier och länsgränser, utökade öppettider för undersökningar och samordnad granskning- och svarshantering. Utredningen pekar på att det är mest optimalt att ha flera kameror på samma ställe då man kan nyttja kapaciteten i form av kamera, personalresurser och produktion av radiofarmaka bäst Förslag och uppskattat behov av antal PET/CT utrustningar inom sydöstra sjukvårdsregionen I sydöstra sjukvårdsregionen finns innevånare ( ). Fördelat per landsting eller region blir detta Region Östergötland Region Jönköping Region Kalmar innevånare innevånare innevånare Internationellt i Europa bedöms behovet vara en PET/CT per invånare. Med utgångspunkt i en beräkning utifrån detta skulle sydöstra sjukvårdsregionen långsiktigt ha behov av totalt fyra PET/CT. En utökning av PET/CT kapaciteten motiveras av nya indikationer för PET/CT, inte enbart inom cancerområdet utan även inom ett flertal andra diagnosområden samt att undersökningar förväntas göras oftare och tidigare i vårflödet. Med denna utveckling kommer en regional bristsituation avseende PET/CT att uppstå redan under 2017 då US i Linköping bedömer att maxtaket för dagens kapacitet Sida 11 av 21

33 kommer att nås. Kapacitetsbristen förklaras dels av att antalet PET/CT kameror beräknas vara för få i förhållande till behov och omvärld samt att det finns en kompetens- och medarbetarbrist inom PET/CT diagnostiken inom sydöstra sjukvårdsregionen. Omvärldsanalys och en potentiell 20-25% årlig ökning av efterfrågan innebär att sjukvårdsregionen behöver öka kapaciteten med tre PET/CT, till totalt fyra inom en femårsperiod. En fördelning av regionens PET/CT kapacitet med fyra kameror skulle utifrån ett befolknings- patient- och effektivitetsperspektiv bli två i Region Östergötland och en i vardera Region Jönköpings län och Kalmar län. I det korta perspektivet är det nödvändigt att under 2017 öka sjukvårdsregionens kapacitet med ytterligare en PET/CT. Var regionens andra PET/CT bör placeras beror, något förenklat, på vilket perspektiv som ska vara rådande. Ur ett befolknings- och patientperspektiv ligger Jönköping nära tillhands. Ur ett mer strikt patientperspektiv är dock Kalmar att föredra med tanke på långa avstånd och därmed långa och jobbiga patientresor. Väljer man att se det ur ett mer strikt kapacitets- och effektivitetsperspektiv är US det optimala valet med tillgänglig kompetens, en PET/CT sedan 2007, cyklotron samt pågående forskning. Då Kalmar bedömer att man kortsiktigt ( ) inte har lokaler eller kapacitet för PET/CT och att Östergötland har en ny PET/CT sedan hösten 2015 är utredningens förslag att sjukvårdsregionens andra PET/CT bör placeras i Region Jönköpings län som planerar för produktion av PET/CT undersökningar vid Röntgen Region Jönköpings län från och med hösten Detta innebär en fördubbling av kapaciteten och att behovet av PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen bedöms täckt till och med år 2020 (förutsatt vad vi vet idag och beräknat med en 25 % årlig ökning av PET/CT undersökningar). Under samma premisser bedöms det år 2020 behövas en tredje kamera och i nära anslutning även en fjärde. Inför varje PET/CT som ska installeras krävs att behovet av ny utrustning och personal utreds noga. Det finns möjlighet till temporär lösning genom att hyra/leasa PET/CT-buss för att täcka lokala behov. Detta är en kortsiktig lösning som varje landsting och region själva undersöker behovet av och beslutar om dock med beaktande av och med utgångpunkt från vilken total kapacitet av PET/CT som vid det tillfället föreligger i regionen. Kalmar Linköping Gunnita Augustsson Landstinget i Kalmar län Utredare Sekr i RMPG Medicinsk diagnostik Robert Ring Region Östergötland Chef Diagnostikentrum, US Linköping Ordförande RMPG Medicinsk diagnostik Sida 12 av 21

34 10. Bilaga 1: Ekonomisk kalkyl Uppskattad kostnadskalkyl för PET/CT, helårsbedömning Investering/ Avskrivning/ Årskostnad pris volym Utrustning PET/CT-kamera 64 sl år Ränta år 1 5% Hotlab år Ränta år 1 5% Flattopp och mjukvara år Ränta år 1 5% Summa investering Lokaler Ombyggnad år Ränta år 1 5% Grundhyra 150 m Summa lokaler Material och övrigt Isotoper, uppskattat us Övrigt 250 Summa material Serviceavtal F o m år Personal 2 Läkare Rtg sjuksköterskor BMA ,4 Fysiker ,2 Ingenjörer ,2 Administratör Summa personal Total årskostnad Vid undersökningar blir kostnaden kr/us Vid undersökningar blir kostnaden kr/us Vid undersökningar blir kostnaden kr/us Sida 13 av 21

35 11. Bilaga 2: Antal PET/CT i Sverige Sjukhus Antal i dag Planer Antal innevånare Antal innevånare /PET/CT Lund Region Skåne Malmö 1 Göteborg 2 2 under Örebro Växjö Sydöstra sjukvårdsregionen Uppsala Umeå Stockholm Kristianstad Helsingborg Halmstad Skövde Västerås Eskilstuna 1 1 PET/CT i Jönköping hösten PET/CT och 1 PET/MR 1 PET/CT och 1 PET/MR 2 PET/CT och 1 PET/MR (Västerbotten) 3 PET/CT till Solna Långt framskridna planer på PET/CT Långt framskridna planer på PET/CT Långt framskridna planer på PET/CT Långt framskridna planer på PET/CT Långt framskridna planer på PET/CT Långt framskridna planer på PET/CT Sida 14 av 21

36 12. Bilaga 3: Referenslista Rapporter Positronemissiontomografi (PET) Datortomografi (CT) diagnostik bristområde med ökande behov, Jögi, Jonas, sektionschef, klin fys och nuklearmedicin, VO bild och funktion, SUS, Region Skåne och Nilbert, Mef chef RCC syd, Behovet av PET/CT i Östergötland och Sydöstra sjukvårdsområdet ett försök att se in i framtiden Lindblom, Gunnar, Röntgenkliniken vid US i Linköping Översikt av PET-CT verksamheten vid US under 2015, Göran Granerus och Gunnar Lindblom, Röntgenkliniken, US, Linköping Projektdirektiv SPECT/PRT-CT Ryhov 2017, Klinisk Fysiologi/Röntgen, Ryhov i Jönköping, Intervjuer via telefon, video eller fysiskt möte med Oskar Löfgren, verksamhetschef, Röntgen Region Jönköpings län Patrik Skogvard, verksamhetschef, Röntgen Region Jönköpings län Gunnar Lindblom, Öl. Onkologisk radiologi inkl PET/CT, röntgenkliniken US i Linköping Srinivas Uppugunduri, verksamhetschef inom RCC sydost. Mattias Nickel, chefsfysiker, Medicinsk strålningsfysik, Länssjukhuset i Kalmar Ulrika Svanholm, sjukhusfysiker, Medicinsk strålningsfysik, Länssjukhuset i Kalmar Sara Axelsson, specialistläkare, Fysiologiska kliniken, Länssjukhuset i Kalmar Lars Brudin, överläkare, Fysiologiska kliniken, Länssjukhuset i Kalmar Björn Forsberg, verksamhetschef, Radiologiska kliniken, Länssjukhuset i Kalmar Jonas Jögi, sektionschef, klin fys och nuklearmedicin, VO bild och funktion, SUS, Region Skåne 2 st patientintervjuer Per Dahl, Processor Diagnostikcentrum stab Region Östergötland (Ekonomisk kalkyl, uppskattning) Sida 15 av 21

37 13. Bilaga 4: Omvärldsbevakning Erfarenheter från Danmark Under 2015 påbörjades i Sverige den nationella satsningen på SVF (standardiserat vårdförlopp) inom cancer vilket har inspirerats av Danmark som påbörjade införandet av pakkeförlopp 2007 och sista förloppet infördes Diagnostik identifierades i Danmark tidigt som en potentiell flaskhals och PET/CT ansågs vara en lösning. En nationell utredning avseende behovet av PET/CT gjordes 2002 och reviderades 2006 inför införandet av pakkeförloppen (Sundhetsstyrelsen 2006). Utredningen uppskattade att antalet undersökningar i Danmark skulle öka till åtminstone /år Uppskattningen innebar att antalet PET/CT undersökningar skulle öka drygt 3 ggr jämfört med Till följd av detta fattades ett nationellt beslut i Danmark om att expandera PET/CT och cyklotrontillgången, samt satsa på ökad rekrytering och utbildning inom PET/CT området. Antalet STtjänster bl a inom nuklearmedicin utökades. Det faktiska antalet PET/CT undersökningar i Danmark 2010 översteg prognosen och siffror från Rigshospitalet och Region Syddanmark (Odense) visar att antalet underökningar fortsatt att stiga efter I t ex region Syddanmark sågs 47 % ökning av antalet undersökningar mellan 2011 och 2013 och där förespås från dagens nivåer en fortsatt ökning med %/år (årsberättelse 2013, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Rigshospitalet) och PET/CT produktion. Konsekvenser i Danmark av införandet av pakkeförlopp (SVF, standardiserat vårdförlopp) För att kraven på korta ledtider i SVF ska kunna tillgodoses krävs tillgång till fasta/garanterade undersökningstider. För andra undersökningsmodaliteter, som t ex MR och CT, kan ej utnyttjade tider oftast användas till inneliggande eller akuta patientundersökningar. En PET/CT undersökning är en komplex process som omfattar cyklotron, PET-CT kamera, patient och personal. Det krävs relativt lång förberedelsetid inklusive fastande för varje patient. Detta innebär att outnyttjade fasta tider med större sannolikhet går förlorade när det gäller PET/CT än för andra undersökningar. En lägre nyttjandegrad behöver därför accepteras. Detta kan också observeras från dansk produktionsstatistik. Den danska Sundhetsstyrelsen har angett att den praktiska nyttjandegraden som kan förväntas av ett PET/CT system som drivs efter införandet av pakkeförlopp är undersökningar/år. I realiteten har flera enskilda kameror i Danmark i dag en större produktion. Vid SUS genomförs i dag i genomsnitt c:a undersökningar per PET/CT utrustning/år och vid US i Linköping under 2016 med 3,5 undersökningsdagar per vecka. Södra sjukvårdsregionen Region Skåne Region Skåne Utredning från samt telefonsamtal med Jonas Jögi. I Region Skåne gjordes våren 2015 en kartläggning av behovet av PET/CT i regionen, Positronemissiontomografi (PET)-Datortomografi (CT) diagnostik bristområde med ökande behov. SVF-PET: tredningen innehåller en kartläggning över hur situationen ser ut i dag. I utredningen har man tittat på utmaning resurser och personal/kompetensbehov. Bakgrunden till utredningen vara att det under våren 2015 uppstod en bristsituation i Södra sjukvårdsregionen, där de aktuella väntetiderna till PET/CT undersökningar ökat från 1-2 veckor till 3-4 veckor, och där förklaringen är ökad efterfrågan. Kapacitetsbristen förklarades dels av att antalet PET- CT maskiner var för få, dels att det fanns en kompetens- och medarbetarbrist inom PET-CT diagnostik i Södra sjukvårdsregionen med avseende på biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och läkare inom nuklearmedicin och radiologi. Efterfrågan av PET-CT förväntades öka ytterligare under hösten 2015 samt under 2016 då SVF (standardiserade vårdförlopp) inom cancer införs. Sida 16 av 21

38 De åtgärder som föreslås för att tillgodose det ökade behovet av PET-CT i Södra sjukvårdsregionen delas in i två steg: Steg Regional samverkan kring undersökningsprotokoll och kompetensuppbyggnad samt kompetensutveckling med ett ökat antal medarbetare inom samtliga personalkategorier i PET-CT verksamhet i regionen. För att nå nödvändig PET/CT kapacitet under 2016 behöver, utöver den beviljade investeringen i ett fjärde PET/CT vid SUS, ytterligare ett system införskaffas och tas i drift så snart som möjligt. Nyttjandet av befintliga system, avseende användandegrad liksom tillgång till isotoper, behöver ökas. Steg Installation samt kompetensuppbyggnad av PET/CT på andra sjukhus i regionen. Vid intervju med en av utredarna, Jonas Jögi, sektionschef, Kliniks fysiologi och nuklearmedicin, VO Bild och funktion, Skånes universitetssjukhus, Region Skåne, behöver FDG-undersökningar/år och kamera göras på en så dyr utrustning för att den ska nyttjas optimalt. Många sjukhus, som t ex Växjö, använder dock utrustningen för PET/CT bara en dag i veckan och övriga dagar används utrustningen för DT-undersökningar enbart, varför investeringen bedöms som försvarbar och som en investering för framtiden. Växjö År 2009 beslutades politiskt att man skulle leasa en buss för PET/CT. Bussen har använts c:a 10 ggr/år men antalet användningar har eskalerat. Beroende på detta och som ett sparförslag beslutades att man skulle köpa en CT som i dag används 4 dagar/vecka och PET/CT 1 dag per vecka. Isotoper kommer från cyklotron i Lund men man behöver en egen cyklotron och tittar då på Mini-cyklotron som utarbetas i Uppsala. Växjö har i dag fördubblat sina undersökningar vilket uppges kan bero på nya riktlinjer som kommit inom olika diagnoser/områden eller men också på att remittenterna har blivit mer medveten om att det finns en PET/CT att tillgå. I Växjö tar man i dag patienter från Blekinge som de har avtal med. När det gäller Kalmar, Jönköping och Helsingborg tar man i dag patienter i mån av tid. Antal patienter som undersökts med PET/CT i Växjö under 2014 var 237 patienter 2015 var 496 patienter (tom halva maj) prognos att antalet kommer att fördubblas under året och då närma sig ca patienter. Kurvan pekar rakt upp. I Växjö är man positiv till ett PET/CT-samarbete under en övergångstid innan Landstinget i Kalmar län får en kamera på plats. Från Landstinget i Kalmar län kan man i så fall skicka patienter (c:a en dag i veckan) fr.a. om Landstinget i Kalmar län kan bistå med sjuksköterskekompetens samtidigt den dagen. Detta kan dock ske först Sida 17 av 21

39 14. Bilaga 5: Forskning Vid US i Linköping pågår i dagsläget ett antal forskningsprojekt. Forskningsprojektet avseende värdet av PET/CT vid head & neck cancer har fortsatt med in vitro studier för att studera upptaget av FDG vid olika typer av tumörer, men ännu har inga patientstudier utförts. De första preliminära in vitro resultaten verkar lovande genom att visa att vissa celltyper tar upp FDG och andra inte, samt att upptaget kan kvantifieras. Senare kommer dessa in vitro resultat att korreleras med in vivo bedömd strålkänslighet resp effekt av kemoterapi samt histologi. Projektledare är Karin Roberg, Öronkliniken US I slutet av 2009 påbörjades en FORSS-studie på patienter med uroepitelial cancer i syfte att jämföra PET/CT med andra undersökningsmetoder, och för att se om PET kan tillföra ytterligare information. Totalt har 78 patienter rekryterats till studien och utvärderingen avseende fynd vid DT respektive PET/CT har gjorts av två röntgenläkare och resultatet är nu publicerat: PET/CT versus conventional CT for detection of lymph node metastases in patients with locally advanced bladder cancer Firas Aljabery, Gunnar Lindblom2, Susann Skoog2, Ivan Shabo3, Hans Olsson3, Johan Rosell4 and Staffan Jahnson1, 3BMC Urology201515:87 DOI: /s z Aljabery et al Received: 31 March 2015 Accepted: 5 August 2015 Published: 21 August 2015 Fynden tyder på att det positiva prediktiva värdet av PET/CT är högt, medan det negativa är lågt då tidig tumörspridning är mikroskopisk och inte detekterbar med PET. Som bieffekt av detta projekt har vi även granskat 171 DTundersökningar för att se om mer noggrann gradering av blåscancer är möjlig med DT. Bearbetning av det materialet pågår. Projektledare är Abdul-Sattar Aljabery Firas Urologiska kliniken US. FORSS-projektet avseende gyncancer har avslutats och någon slutsats kunde inte dras. Mesoteliomprojektet vilar i brist på tid av studieansvarig. Vi deltar även i flera läkemedelsstudier där PET/CT ingår. Under 2016 planeras att starta en studie med Ga-68 DOTA vid neuroendokrina tumörer med Bertil Ekman Endokrinmedicin som studieledare och Miguel Ochoa som ansvarig US i Linköping. Två ST-läkare på röntgenkliniken US har valt PET/CT som fördjupningsarbete, en gör en cost benefit analys av PET/CT vid Hodgkins lymfom, vilken pågår, den andre gör en värdering av en passant fynd vid PET/CT, en studie som är avslutad. Som grund för dessa två studier ligger patientmaterialet i Accessaregistret. Framtiden med nya regler från 2016 för att få forskningsbidrag, där det krävs större projekt under längre tid kommer troligen att omöjliggöra framtida forskning inom PET/CT. Sida 18 av 21

40 Förutsättning för införande av PET/CT i Landstinget i Kalmar län

41 Sammanfattning Inom sydöstra sjukvårdsregionen är kapaciteten avseende PET/CT låg i förhållande till omvärlden och ökande behov. I dagsläget finns en PET/CT kamera placerad vid US i Linköping dit patienter från både Landstinget i Kalmar län och Region Jönköpings län remitteras. Inom en 5 års-period bedöms det finnas behov av ökad kapacitet till totalt fyra PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen vilket baseras på omvärldsanalys, sjukdomsutveckling och att alltfler användningsområden pekar på en ökad efterfrågan av PET/CT undersökningar, inte minst när det gäller standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Den nuvarande utrustningen i Linköping bedöms nå sin maxkapacitet under 2017 och de kan inte möta behovet med nuvarande kapacitet varför det behöver investeras i ytterligare en PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen. PET/CT nummer två placeras i Jönköping. Med två PET/CT beräknas behovet av PET/CT i sjukvårdsregionen vara täckt fram till cirka år 2020 (Obs! baserat på idag kända fakta och prognostiserad utveckling) då ytterligare PET/CT behöver investeras i sjukvårdsregionen. Inför att sjukvårdsregionens tredje och fjärde PET/CT utrustning ska investeras bör behovet ånyo undersökas i detalj baserat på hur vårdens behov av PET/CT och den radiologiska diagnostiken har utvecklats kommande ( ) år. Ytterligare två PET/CT bedöms med prognostiserad utveckling behöva investeras omkring år Dessa bör placeras i Kalmar län respektive Östergötland för att säkerställa, dels jämlik tillgång till PET/CT för patienter i regionen, dels att så effektivt som möjligt nyttja kapaciteten (cyklotron, personal mm). Inom ramen för Landstinget i Kalmar läns fastighetsstrategiska planering ska behovet av PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen följas upp. Om ytterligare behov av PET/CT utrustning föreligger i regionen kan det utifrån ett patientperspektiv (minskade resor) vara lämpligt att installera kommande fasta PET-CT utrustning vid Länssjukhuset i Kalmar. Om ny fast maskin nr 3 eller 4 installeras tidigast omkring år finns förutsättningar tidsmässigt att utbilda personal som kan börja arbeta med undersökningarna omgående när utrustningen är på plats. I dagsläget har Landstinget i Kalmar län inte kapacitet att med befintlig kompetens och personella resurser utöka verksamheten med en PET/CTutrustning. Utbildningen av personal tar lång tid och ett antal yrkeskategorier behöver utbildas; läkare, sjuksköterskor med dubbelkompetens samt biomedicinska analytiker. I sydöstra sjukvårdsregionen finns redan i dag ett upparbetat samarbete när det gäller att remittera till PET/CT. Fram till att PET/CT blir verklighet i Landstinget i Kalmar län finns fortfarande möjligheten att remittera patienter till Linköping och att skicka personal för utbildning. Efter 2017 finns också möjlighet att remittera till Jönköping. Landstinget i Kronoberg har från och med 2017 också möjlighet att inleda ett fördjupat samarbete med Landstinget i Kalmar län avseende PET/CT.

42 Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund PET/CT Utredning av PET/CT kapaciteten i sydöstra sjukvårdsregionen (bilaga) 4 3 Samarbeten kring PET/CT Landstinget i Kalmar län Sydöstra sjukvårdsregionen Landstinget Kronoberg Slutsatser Referenser Rapporter Bilagor Utredning av PET/CT-kapaciteten inom sydöstra sjukvårdsregionen, 2016 Bilaga

43 Förutsättning för införande av PET/CT i Landstinget i Kalmar län 1 Inledning och/eller bakgrund Kapaciteten avseende PET/CT (Positronemissiontomografi Datortomografi) i sydöstra sjukvårdsregionen är i förhållande till omvärld och ökande behov låg. Idag finns en kamera vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) som ska täcka behoven hos sjukvårdsregionens en miljon invånare. Som jämförelse finns i Region Skåne en PET/CT per invånare vilket också är den kapacitetsnivå som bedöms som adekvat generellt inom Europa. Inom en 5-års period bedöms det finnas behov av att öka kapaciteten till totalt fyra PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen baserat på omvärldsanalys av sjukdomsutvecklingen och att alltfler användningsområden pekar på ökad efterfrågan av PET/CT undersökningar. Dessa bör ur ett befolknings-, patient och effektivitetsperspektiv placeras enligt följande; två i Region Östergötland och en vardera i Region Jönköpings län respektive i Kalmar län. Kortsiktigt bedöms nuvarande utrustning i Linköping nå maxkapacitet under 2017 och fortsatt ökade behov kan inte mötas med nuvarande kapacitet. Utredningen bedömer att det under 2017 behöver investeras i ytterligare en PET/CT verksamhet i sydöstra sjukvårdsregionen. En optimal placering av sjukvårdsregionens andra PET/CT beror på vilket perspektiv som är styrande för beslut. 2 PET/CT PET är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av radioaktiva isotoper som konjugeras med kroppsegna ämnen till ett radiofarmaka. Den vanligast använda substansen är Fluor-18 kopplat till en glukosmolekyl (18.F-FDG) vilket tillfälligt tas upp i kroppen och ger en ansamling i områden med hög sockermetabolism (ämnesomsättning). Onkologiska frågeställningar dominerar men radiofarmaka används även t ex vid inflammations- och infektionsutredningar. Vid tumörsjukdom har tumörcellerna en högre konsumtion av glukos än normala celler, vilket leder till ansamling av radionukleiden i tumörvävnaden och en kontrastskillnad i bilden där, förenklat, tumörerna lyser mer än den omkringliggande normalvävnaden. PET ger i sig dålig anatomisk information, varför undersökningen kopplas till en CT-undersökning (MR kan också användas men är betydligt mindre vanligt) för att få detaljerad information om var en viss förändring är belägen. En PET/CT bedöms 2016 ha en kapacitet på maximalt undersökningar per år. Det finns även andra typer av PET-spårämnen än 18-F-FDG vilka kan vara att föredra vid specifika diagnoser. Dessa inkluderar bl a 18-F-Cholin, 68- Ga-DOTATATE OCH 18-F-Flutemetamol och 13-N-NH3. Antalet spårämnen ökar i antal varje år. 2.1 Utredning av PET/CT kapaciteten i sydöstra sjukvårdsregionen (bilaga) Regionsjukvårdsledningen beslutade under våren 2016 att utreda behovet av PET/CT kapacitet i sydöstra sjukvårdsregionen. Slutsatserna i rapporten är 4

44 Förutsättning för införande av PET/CT i Landstinget i Kalmar län att en omvärldsanalys tyder på att det långsiktigt finns ett behov av totalt fyra PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen, baserat på sjukdomsutveckling och att allt fler tillämpningsområden tyder på en fortsatt hög och ökande efterfrågan på PET/CT undersökningar. Vid US i Linköping finns i dag sydöstra sjukvårdsregionens enda PET/CT utrustning. I huvudsak remitterar både Region Jönköping och Landstinget i Kalmar län sina patienter till US i Linköping som bedömer att maxkapaciteten, cirka undersökningar/patienter/år, nås under I sydöstra sjukvårdsregionen finns därmed behov av att öka kapaciteten av PET/CT (kompetens och utrustning) för att sörja för regionens behov. I sydöstra sjukvårdsregionen finns innevånare ( ). Fördelat per landsting eller region blir detta Region Östergötland Region Jönköping Region Kalmar innevånare innevånare innevånare Internationellt i Europa bedöms behovet vara en PET/CT per invånare. Med utgångspunkt i en beräkning utifrån detta skulle sydöstra sjukvårdsregionen långsiktigt ha behov av totalt fyra PET/CT. En fördelning av regionens PET/CT kapacitet med fyra kameror skulle utifrån ett befolknings- patient- och effektivitetsperspektiv bli två i Region Östergötland och en i vardera Region Jönköpings län och Kalmar län. Inriktningsbeslut är fattat och planering/upphandling för installation av fast PET/CT utrustning vid Röntgen Region Jönköpings län pågår. Utrustningen i Jönköping planeras att driftsättas under I och med detta kommer US i Linköping att avlastas patienter från Jönköping innan man når maxtaket Med två PET/CT beräknas att behovet av PET/CT i sjukvårdsregionen är täckt fram till cirka år 2020 (Obs! baserat på idag kända fakta och prognostiserad utveckling) då ytterligare PET/CT behöver investeras inom sjukvårdsregionen. Inför att sjukvårdsregionens tredje och fjärde PET/CT utrustning ska investeras bör behovet ånyo undersökas i detalj baserat på hur vårdens behov av PET/CT och hur den radiologiska diagnostiken har utvecklats kommande ( ) år. Ytterligare två PET/CT bedöms med prognostiserad utveckling behöva investeras omkring år Dessa bör placeras i Kalmar respektive Östergötland för att säkerställa; dels jämlik tillgång till PET/CT för patienter i regionen och dels för att så effektivt som möjligt nyttja kapaciteten (cyklotron, personal mm.) För Landstinget i Kalmar län är det viktigt med en PET/CT lokalt framför allt för en jämlik diagnostik/ vård, det vill säga att patienter ska slippa långa resor till behandling, men också för att temporära lösningar som t ex mobil PET/CT buss inte är någon långsiktig lösning med tanke på den snabba utveckling som sker inom PET/CT diagnostik. Patientperspektivet med långa resor talar för placering i Kalmar. 5

45 Förutsättning för införande av PET/CT i Landstinget i Kalmar län 3 Samarbeten kring PET/CT 3.1 Landstinget i Kalmar län Efterfrågan på PET/CT förväntas öka i en snabbare takt än under hösten 2015/2016 då nya SVF (Standardiserade vårdförlopp) för cancer infördes. Utifrån de behov som finns i Landstinget i Kalmar län, klaras situationen i dag genom att patienterna remitteras till Linköping och i en del fall till Växjö som tar emot patienter i mån av tid. I dagsläget har Landstinget i Kalmar län inte kapacitet att med befintlig kompetens och personella resurser utöka verksamheten med en PET/CTutrustning. Utbildningen av personal tar lång tid och ett antal yrkeskategorier behöver utbildas; läkare, sjuksköterskor med dubbelkompetens samt biomedicinska analytiker. För röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker krävs praktisk tjänstgöring under cirka 2 månader, gärna i kombination med kompletterande högskolestudier. En mobil utrustning (PET/CT-buss) kan kortsiktigt användas, vilken kräver personal- och kompetens som i dagsläget inte finns i inom radiologiska verksamheten. Patienterna behöver därför fortsättningsvis remitteras till andra sjukhus för PET/CT undersökning fram till dess att personalen har utbildats. Om kapaciteten inom sydöstra sjukvårdsregionen visar sig inte täcka behoven i Landstinget i Kalmar efter 2017 behöver eventuellt behovet av mobil utrustning undersökas för att temporärt täcka för behovet. Inom ramen för Landstinget i Kalmar läns fastighetsstrategiska planering ska behovet av PET/CT i sydöstra sjukvårdsregionen följas upp. Om ytterligare behov av PET/CT utrustning föreligger i regionen kan det utifrån ett patientperspektiv (minskade resor) vara lämpligt att installera kommande fasta PET-CT utrustning vid Länssjukhuset i Kalmar. Om ny fast maskin nr 3 eller 4 installeras tidigast omkring år finns förutsättningar tidsmässigt att utbilda personal som kan börja arbeta med undersökningarna omgående när utrustningen är på plats Sydöstra sjukvårdsregionen I dagsläget remitterar Landsting i Kalmar län patienter för PET/CT till Linköping som uppger att de når sitt kapacitetstak Under hösten 2017 kommer Regions Jönköpings län att installera en ny PET/CT, nr 2 i sydöstra sjukvårdsregionen. Detta innebära att Jönköping kommer att avlasta Linköping sina patienter och det finns då utrymme i Linköping att ta emot patienter från Landstinget i Kalmar län. Samtidigt förklarar man från Jönköping att de kan ta emot patienter från Landstinget i Kalmar län. 3.3 Landstinget Kronoberg Redan i dag remitteras patienter till PET/CT i Växjö som tar emot patienter från vårt landsting när det finns tid och kapacitet. Vid kontakt mellan företrädare för Diagnostiskt centrum i Kalmar och chefen för Medicinskt servicecentrum i Växjö (där radiologen inklusive PET ingår) har det visat sig att det finns möjlighet till ett utökat samarbete mellan Landstinget i Kalmar län och Växjö avseende PET/CT-verksamheten. Initiativet skulle innebära att Landstinget i Kalmar län skickar patienter med t ex buss till Växjö och tillsammans med patienterna åker ett team av personal från Kalmar som tar hand om patienterna och samtidigt utbildas i arbetet med PET/CT. Detta skulle innebära kortare resor för patienten än det är till Linköping och Jönköping. Det föreslagna samarbetet skulle kunna gälla från och med

46 Förutsättning för införande av PET/CT i Landstinget i Kalmar län Det skulle också innebära att vi kan ha fullt utbildad personal när det blir aktuellt att installera en PET/CT utrustning i Landstinget i Kalmar län. 4 Slutsatser I Sydöstra sjukvårdsregionen finns i dagsläget en PET/CT som är placerad i Linköping. Utifrån den utredning om PET/CT som gjorts under våren framgår att sydöstra sjukvårdsregionen har behov av fyra stycken PET/CT. Region Jönköpings län kommer att installera PET/CT nr 2 i regionen under PET/CT nr 3 föreslås installeras i Kalmar. I dagsläget har Landstinget i Kalmar län inte kapacitet att med befintliga resurser lokaler och personal - utöka verksamheten med en PET/CT-utrustning. Personal som ska arbeta med PET/CT måste utbildas vilket tar lång tid. Utbildningarna måste ske på ort där PET-verksamhet bedrivs. Detta innebär att de som ska utbildas behöver vara förberedda på att det krävs egna ansträngningar och engagemang. Eftersom det i dag ställs höga krav på utbildningsorterna och det ibland finnas kötider för att få utbildning behöver Landstinget i Kalmar län redan nu börja planera för sådan utbildning. I sydöstra sjukvårdsregionen finns redan i dag ett upparbetat samarbete när det gäller att remittera till PET/CT. Fram till att PET/CT blir verklighet i Landstinget i Kalmar län finns fortfarande möjligheten att remittera patienter till Linköping och att skicka personal för utbildning. Efter 2017 finns också möjlighet att remittera till Jönköping. Landstinget i Kronoberg har från och med 2017 också möjlighet att inleda ett fördjupat samarbete med Landstinget i Kalmar län avseende PET/CT. Förslag att fatta ett inriktningsbeslut om att PET/CT utrustning nr 3 i sydöstra sjukvårdsregionen kan placeras i Landstinget i Kalmar län efter en ny utredning av behovet och i enlighet med landstingets fastighetsstrategiska plan. att fortsätta det samarbete kring PET/CT verksamheten som finns i dag i sydöstra sjukvårdsregionen med öppenhet för att samtidigt utveckla samarbete kring PET/CT med Växjö. Gunnita Augustsson Utredare Telefon gunnita.augustsson@ltkalmar.se 7

47 Förutsättning för införande av PET/CT i Landstinget i Kalmar län 5 Referenser 5.1 Rapporter Utredning av PET/CT-kapaciteten inom sydöstra sjukvårdsregionen, RMPG Medicinsk diagnostik; Gunnita Augustsson sekreterare och Robert Ring ordförande, 2016 Positionsemissiontomografi (PET) Datortomografi (CT) diagnostik bristområde med ökande behov, Jögi, Jonas, sektionschef, klin fys och nuklearmedicin, VO bild och funktion, SUS, Region Skåne och Nilbert, Mef chef RCC syd,

48 Förutsättning för införande av PET/CT i Landstinget i Kalmar län 6 Bilagor 6.1 Utredning av PET/CT-kapaciteten inom sydöstra sjukvårdsregionen, 2016 Bilaga 1 9

49 Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/13 Följa upp och utvärdera införandet av första linjens psykiatri i primärvården Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/13 - Följa upp och utvärdera införandet av första linjens psykiatri i primärvården. 2. Beställarenheten får i uppdrag att i samband med revidering av förfrågningsunderlaget för Hälsoval inför 2018 integrera hela primärvårdens uppdrag för första linjens psykiatri. Bakgrund Med målet att nuvarande resurser ska fördelas jämlikt i länet samt att alla patienter ska ges tillgång till samma goda vård föreslår denna utredning att uppdraget i Hälsoval revideras för att inkludera det uppdrag som idag utförs av psykologer inom primärvårdsförvaltningen. Att gå från anslagsfinansierad verksamhet till att omfördela de nuvarande budgeterade tjänsterna ger ökade förutsättningar att säkra att både patientmöte och verksamhetsutveckling sker på varje primärvårdsenhet. Fördelningen av uppdraget till respektive uppdragstagare ligger också i linje med hur övriga landsting/regioner inom sydöstra sjukvårdsregionen valt att göra. Befolkningens behov av första linjens psykiatriska stöd ökar både nationellt och i länet. I länet ökar även sjukskrivningar, främst bland kvinnor. Eftersom merparten av målgruppen sjukskrivs i primärvård stärker det att första linjens psykiatri i primärvård fortsatt behöver utveckla kompetensen på den egna enheten. Landstinget i Kalmar län har totalt sett goda resultat när det gäller tillgänglighet, men detta innebär inte per automatik att vården är jämlik. Utredningen visar att det finns varierande väntetider till bedömning och behandling. Det förekommer också variationer mellan hälsocentralerna när det gäller vilken vård som erbjuds och vilken kompetens som tillhandahålls. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

50 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Enligt befattningsbeskrivningen ska psykologen vara aktiv i hälsocentralens tvärprofessionella team för att tillföra psykologisk kompetens, men även här finns det variationer i länet. Anita Bergsell Leni Lagerqvist Planeringsenheten Karl Landergren Planeringsdirektör Planeringsenheten Bilaga Förstudie första linjens psykiatri daterad den 26 september 2016.

51 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna Handläggare Anita Bergsell Leni Lagerqvist Planeringsenheten Datum: Version: 07 Dnr:

52 Sammanfattning Med målet att nuvarande resurser ska fördelas jämlikt i länet samt att alla patienter ska ges tillgång till samma goda vård föreslår denna utredning att uppdraget i Hälsoval revideras för att inkludera det uppdrag som idag utförs av psykologer inom primärvårdsförvaltningen. Att gå från anslagsfinansierad verksamhet till att omfördela de nuvarande budgeterade tjänsterna ger ökade förutsättningar att säkra att både patientmöte och verksamhetsutveckling sker på varje primärvårdsenhet. Fördelningen av uppdraget till respektive uppdragstagare ligger också i linje med hur övriga landsting/regioner inom sydöstra sjukvårdsregionen valt att göra. Befolkningens behov av första linjens psykiatriska stöd ökar både nationellt och i länet. I länet ökar även sjukskrivningar, främst bland kvinnor. Eftersom merparten av målgruppen sjukskrivs i primärvård stärker det att första linjens psykiatri i primärvård fortsatt behöver utveckla kompetensen på den egna enheten. Landstinget i Kalmar län har totalt sett goda resultat när det gäller tillgänglighet, men detta innebär inte per automatik att vården är jämlik. Utredningen visar att det finns varierande väntetider till bedömning och behandling. Det förekommer också variationer mellan hälsocentralerna när det gäller vilken vård som erbjuds och vilken kompetens som tillhandahålls. Enligt befattningsbeskrivningen ska psykologen vara aktiv i hälsocentralens tvärprofessionella team för att tillföra psykologisk kompetens, men även här finns det variationer i länet. Metoder som används i utredningen är genomgång av litteratur/ styrdokument, intervjuer med professioner inom primärvård och specialistpsykiatri, datainsamling från Cosmic vårddokumentation samt enkät till samtliga vårdenheter med uppdrag inom hälsoval. Utredningsuppdraget är beslutat av Landstings-fullmäktige i Landstinget i Kalmar län, och finns med i landstingsplanen

53 Innehåll 1 Inledning/bakgrund Definitioner... 5 Första linjens psykiatri i primärvård... 5 Psykisk ohälsa... 5 Primärvårdspsykolog... 5 Psykolog med praktisk tjänstgöring i psykologarbete (PTP) Utveckling över tid Interna strategier och styrdokument... 7 Styrdokument för primärvårdspsykologer... 7 PTP-programmet... 7 Uppdragsbeskrivning för psykisk ohälsa- primärvårdspsykiatri - Hälsoval Uppdrag och syfte Metod Resultat Intervjusammanfattning... 9 Primärvård... 9 Specialistpsykiatrin Enkätsammanfattning Datainsamling Befintliga resurser Sjukskrivna patienter - jämförelse i länet Arbetssätt i andra landsting/regioner Region Östergötland och Region Jönköping Region Kronoberg Analys och tolkning Slutsatser och åtgärdsförslag Bilagor Bilaga 1 Befattningsbeskrivning Bilaga 2 Riktlinjer Bilaga 3 Sjukskrivningsunderlag Bilaga 4 Enkätsammanställning Referenser... 26

54 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 1 Inledning/bakgrund Folkhälsan i Sverige heter den årliga rapport som Folkhälsomyndigheten ger ut. Rapporten från 2016 beskriver att den psykiska ohälsan ökar hos den yngre befolkningen och minskar bland den äldre. Beskrivningen av antal sjukskrivna per diagnosområde visar att Kalmar psykiska ohälsa i förhållande till andra medicinska diagnosgrupper ligger i likhet med riket. 1 Psykisk hälsa studien är en regional enkätundersökning som görs tillsammans med Östergötland och Jönköping vars slutresultat väntas bli färdigt i slutet av september Definitioner Första linjens psykiatri i primärvård Enligt Socialstyrelsens beskrivning i de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom, från 2010, avser första linjens vård vid depression och ångestsyndrom, vård inom primärvård, skolhälsovård och/eller företagshälsovård. 2 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa (F00-F99) 3 är ett vitt begrepp som innefattar såväl subjektiva, lätta besvär som allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd. Psykisk ohälsa och dess problematik kan anses vara en naturlig del av livet och något som alla kan drabbas av. Ett sätt att definiera är utifrån en hierarkisk indelning, se bild 1- nedan. Psykisk ohälsa och sjukdom innebär tillstånd som kan diagnosticeras i medicinska termer och som kräver vårdinsatser av olika professioner. Med psykisk funktionsnedsättning avses konsekvenser av psykoser och andra begränsande tillstånd som varar över en längre tid. 4 Psykisk funktionsnedsättning Psykisk ohälsa och sjukdom Psykisk ohälsa och problematik Bild 1 Primärvårdspsykolog Enligt psykologförbundets beskrivning är primärvårdspsykolog en legitimerad psykolog som är verksam inom första linjens psykiatri i primärvård. Utbildningen till psykolog ger en bred och djup kunskap inom psykologisk teori och fördjupad kunskap om psykologisk behandling, psykologisk utredning och andra interventioner. Vetenskapsteori och forskningsmetod är omfattande inslag och psykologprogrammet ger behörighet för forskarutbildning. 1 Folkhälsan i Sverige 2016 utgiven av Folkhälsomyndigheten Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsymtom Socialstyrelsen ICD 10 Kapitel 5 4 Projektrapport (sidan 7) Vård och stöd till äldre personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Region Jönköpings län feb

55 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna För att söka psykologlegitimation hos Socialstyrelsen krävs efter fullgjord examen tolv månaders praktisk tjänstgöring i psykologarbete (PTP) under handledning av erfaren psykolog. Psykolog med praktisk tjänstgöring i psykologarbete (PTP) PTP-psykolog är en psykolog med fullgjord examen, men som har en kvarstående tolv månaders praktisk tjänstgöring i psykologarbete (PTP) att genomföra. Som stöd för hur huvudmannen ska kunna kvalitetssäkra den praktiska tjänstgöringen finns Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:34 5 och Psykologförbundets PTPhandbok 6. Landstingets har ett lokalt anpassat PTP-program 7, där landstingets PTP-samordnare tillsammans med verksamhetschefen på berörd vårdenhet svarar för att alla delar i programmet verkställs, som exempel att en handledande leg. psykolog är utsedd. 1.2 Utveckling över tid I inledningen av den nationella handlingsplanen för psykisk hälsa ( ) 8 för kommuner och landsting beskrivs att den svenska välfärden är bland de högsta i världen och att folkhälsan förbättrats avsevärt med undantag från den psykiska hälsan. En av landstinget i Kalmar läns konkreta förbättringar inom området har varit en ökad satsning på psykologer i primärvården. Psykologer verksamma i landstingets primärvård vilka i fortsättningen kommer att benämnas som primärvårdspsykologer är fortfarande en relativt ny kompetens (i förhållande till de övriga mer traditionella insatser som primärvården tillhandahåller). Nedanstående bild (2) sammanfattar de utredningar, reformer och organisatoriska förändringar som skett i Landstinget i Kalmar län sedan Första psykologen anställdes 1997 och några år senare påbörjades kompletterade rekrytering av primärvårdspsykologer till att man 2011 var 24 individer med Bild 2 5 SOSFS 2008:34 6 Psykologförbundets nationella handbok version 2015 pdf 7 Landstinget i Kalmar läns PTP-gram länk till Navet landstingets intranet 8 En långsiktig gemensam handlingsplan för psykisk hälsa inom Sveriges kommuner och landsting, kongressperioden pdf.

56 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna övervägande heltidsanställningar. Först 2009 verkställdes det att de även organisatoriskt skulle tillhöra primärvårdsförvaltningen. Detta skedde i samband med att vårdreformen hälsoval startade Interna strategier och styrdokument Styrdokument för primärvårdspsykologer Sedan 2009 finns en befattningsbeskrivning för primärvårdspsykologer, som under 2016 håller på att revideras och beräknas vara klar under hösten. 9 I början av 2006 utarbetades en vårdriktlinje som beskriver samverkan/gränssnitt mellan specialistpsykiatri och primärvård. Arbetet gjordes gemensamt av de två förvaltningarna. Riktlinjen har reviderats PTP-programmet Landstinget erbjuder blivande psykologer möjlighet att genomföra praktisk tjänstgöring (PTP) på ett strukturerat och kvalificerat sätt. Genom att erbjuda ett sammanhållet program skapas en sammanhållen, gemensam, praktisk tjänstgöring för alla psykologer. I programmet ingår utbildning och nätverksträffar kontinuerligt. Programmet utgör även ett viktigt inslag i rekryteringsverksamheten. På landstingets interna hemsida Navet finns en egen sida för PTP psykologer, där information om nätverksträffar, Socialstyrelsens föreskrifter och bl.a. PTP handboken finns 11. Uppdragsbeskrivning för psykisk ohälsaprimärvårdspsykiatri - Hälsoval 2016 Vårdenheten ska erbjuda kompetens för att möta och behandla psykisk ohälsa och primärvårdspsykiatriska tillstånd som inte kräver vård inom specialistpsykiatrin. Insatsen sker i form av allmänmedicinsk kompetens, psykologkompetens eller annan samtalskompetens. Psykoterapeutiska behandlingar ska ha karaktär av korttidsbehandling. Vårdenheten kan remittera patienter till de psykologresurser som finns inom landstingets anslagsfinansierade verksamhet. Avsikten är att dessa resurser på sikt ska integreras i uppdraget. 9 Länk Intranet - Primärvårdspsykologernas Befattningsbeskrivning 2009 samt bilaga 1 10 Riktlinje 2012 se bilaga 2 11 Beskrivning av landstings PTPprogram Länk till Intranet 7

57 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 2 Uppdrag och syfte I landstingsplanen för gavs uppdraget följa upp och utvärdera införandet av första linjens psykiatri i primärvård 12. Planeringsenheten tilldelades uppdraget med avgränsningarna att uppdraget gäller vuxna, det vill säga 18 år och äldre, samt primärvårdspsykologernas uppdrag. Syftet med uppdraget är att beskriva nuläget och effekten av införandet av psykologer i primärvården. Utredningen ska svara på frågorna; Har primärvårdspsykologernas insatser varit till nytta för patienten? Har den psykologiska kompetensen tillförts hälsocentralens tvärprofessionellas team? Har specialistpsykiatrin påverkats av denna åtgärd? 2.1 Metod Verktyg som används är styrdokument/litteratur, intervjuer med professioner inom primärvård och specialistpsykiatri, datainsamling från Cosmic vårddokumentation samt enkät till samtliga vårdenheter med uppdrag inom hälsoval. Intervjuer har genomförts med sex personer från olika delar av länet. Fem är legitimerade psykologer och en är konsultläkare för asylsjukvården. Interjuver har även gjorts med verksamhetschefer från specialistpsykiatrin i norr och söder. Dataunderlaget är hämtat från landstingets vårddatalager i Cosmic och från GIS handläggare. Utredningen har titta på parametrar som: besök per patient, antal besök fördelat på olika professioner, andel medicinskt kodade besök samt remissflödet. 12 Landstingsplan

58 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 3 Resultat 3.1 Intervjusammanfattning Primärvård På förvaltningsnivå har man valt att ha en anslagsfinansierad verksamhet där berörda aktörer är fördelade och organisatoriskt tillhörande respektive hälsocentral och verksamhetschef. En viktig synpunkt som framkom gällande organisationen, var att samordningsansvaret för primärvårdspsykologerna i länet behöver förbättras. Befattningsbeskrivningen är känd i organisationen. En uppdatering/genomgång av befattningsbeskrivningen är under arbete och förväntas vara klar under hösten För erfarna psykologer kan riktlinjerna som finns ge visst stöd, men för den mindre erfarna kan det säkert uppstå otydligheter. Valet av arbets- och behandlingsmetoder kan se olika ut på hälsocentralerna i länet, vilket kan innebära ojämlik vård/behandling. Arbete i tvärprofessionella team, t.ex. vid bedömning av arbetsförmåga och rehabiliteringspotential förekommer till viss del på vissa hälsocentraler. Att tillföra psykologisk kompetens till övriga personalgrupper hinns sällan med. Vilken vidareutbildning man får samt hur mycket handledning som ges på respektive arbetsplats varierar från hälsocentral till hälsocentral. Nätverksträffar anordnas två gånger per år för alla primärvårdspsykologer i länet. Primärvårdspsykologernas samarbete med specialistpsykiatrin upplevs knapphändigt. Så även deras konsultstöd från psykiatriker vid enskilda patientfall. Försäkringskassan är en extern samverkanspart som anges. De flesta remisser som kommer till primärvårdspsykologen är från läkare på den egna hälsocentralen, i enstaka fall från sköterska eller att patienten söker själv. Diagnoser som är vanligast förekommande i länet är, ångest, depression, sömnsvårigheter, stress och smärtproblematik. Det finns väntetid till behandling på vissa ställen i länet, men på vissa mottagningar ingen kö alls. Specialistpsykiatrin Primärvården och specialistpsykiatrin har en fungerande samverkan som kan utvecklas ytterligare. Två gånger per år träffar verksamhetschefen för specialistpsykiatrin, chefsöverläkaren och avdelningschefen för öppenvården våra hälsocentralers verksamhetschefer. Delaktighet från privata vårdgivare och några mindre hälsocentraler är något haltande. Den generella utvecklingen att specialistpsykiatrin är/agerar mottagande remissinstans i de fall primärvården inte kan behandla och bedöma sina ärenden är bra. Remissernas innehåll är överlag också välskrivna och korrekt hanterade. Psykologresurser är en bristvara inom specialistpsykiatrin och är även en bristvara i landet. Den största utmaning är att konkurrera med den privata vården och andra arbetsplatser utanför länet. Samverkans/gränssnittslista (vårdriktlinjerna) som finns från 2006, och reviderades 2012 stämmer väl med hur det fungerar i praktiken. 9

59 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 3.2 Enkätsammanfattning Enkäten har skickats till alla verksamhetschefer med uppdrag Hälsoval det vill säga 37 st. Svarsfrekvensen på 84 % visar att merparten av de offentligt drivna verksamheterna anser att primärvårdspsykologernas kompetens tillfört verksamheten en förväntad eller mer förväntad kunskap om psykisk ohälsa. Merparten av de privat drivna enheterna anger motsatsen det vill säga ingen kompetensökning alls. Nedan följer fyra kommentarer som kompletteringar till ovanstående resultat. Våra två psykologer har ett nära samarbete med övriga yrkesgrupper såsom läkare och sköterskor. Detta för att öka sköterskornas kännedom om psykisk ohälsa då de möter dessa patienter i telefonen eller i direkta möten. Likaså har läkare och psykolog möjlighet att tillsamman träffa patient och eller diskutera tvärprofessionellt. Att ha psykologer på hälsocentralen/inom primärvården är ovärderligt. Den psykiska ohälsan är mycket stor och bara ökar. Vi skulle behöva öka budgeten för psykologverksamheten ännu mer för att närma oss behovet/efterfrågan samt för att avlasta läkarnas arbete. När vi inte har tillräckligt med psykologtid, så måste läkarna ta patienterna och vi har ju inte tillräckligt med specialister i allmänmedicin heller. Vi har haft väldigt svårt att få våra privata patienter att erhålla tid på offentlig vårdcentrals psykologresurser Tillgången och tillgängligheten på primärvårds psykolog har varit väldigt lågt i vårt upptagningsområde med mycket orimligt långa väntetider. Därför har vi utfärdat nästan alla remisser till de privata psykologer som har varit till stort hjälp för oss. Se mer bilaga Datainsamling Besök per patient: Enligt Socialstyrelsens riktlinjer rekommenderas antalet behandlingar för målgruppen lätta till medelsvåra depressioner och ångesttillstånd till 4-5 besök per patient. Detta är rekommendationer på gruppnivå, antalet besök på individnivå styrs som all annan vård av enskilda behov. Besökssnittet totalt i länet ligger på 3,5 besök per patient. Patienter som söker vård för sin psykiska ohälsa i Mönsterås kommun får i snitt 4 besök per patient medan Högsby kommuns patienter erhåller 2,6 besök per patient. Antal besök fördelat på olika professioner i primärvård: Uppdraget som primärvården har inom ramen för att möta psykisk ohälsa åvilar olika professioner inom primärvård där läkarbesöken är dominerande. Cirkeldiagrammet (1) visar fördelningen procentuelle mellan olika yrkesgrupper. (Psykisk ohälsa (F00-F99) är ett vitt begrepp som innefattar såväl subjektiva, lätta besvär som allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd)

60 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna Antal besök 2015 som registerats med F00-F99 3,0% 0,5% 27,5% 69,0% Distriktssköterska Psykolog Läkare Sjuksköterska Diagram 1 Då utredningen ska belysa primärvårdspsykologernas besök och behandlingar kommer fortsatt utdata vara avgränsad till detta. Andel medicinskt kodade besök: En korrekt medicinsk kodning är viktigt för att säkerställa patientsäkerheten och för att kunna ge god vård. Då man registrerar en diagnoskod är syftet att skapa underlag för bl. a översikt och struktur i journalen, verksamhetsbeskrivning, kvalitetsutveckling och uppföljning. En hälsocentral i norra länet utmärker sig med låg diagnoskodningsfrekvens medan övriga ligger på godkänd nivå idag. Remissflöde: Till primärvårdspsykologer från privat vårdenhet: Flödet från privat vårdenhet till primärvårdspsykologer går inte att beskriva fullt ut då enhetliga rutiner för registrering av dessa patienter saknas. De privata aktörerna anger att ett av alternativen är att skriva remiss till primärvårdspsykolog via Cosmic och det andra är att hänvisa patienten till angiven hälsocentral där primärvårdspsykolog finns placerad. Om patienten behöver remitteras vidare till specialistpsykiatrin kommer i förekommande fall den offentliga hälsocentralen att stå som avsändare. Till specialistpsykiatrin: Ett av verktygen att tillämpa i samverkan är att primärvården via remisser konsulterar stöd från specialistpsykiatrin. Remisser skrivs både av primärvårdspsykologer och läkare. Stapeldiagrammet (2) visar att antalet remisser ökat över tid från alla primärvårdsenheter oavsett driftsform. 11

61 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna Diagram 2 Enligt de intervjuer som genomförts framhålls att merparten av samtliga remisser som skickas till specialistpsykiatrin är antagna och välformulerade. Stapeldiagrammet (3) nedan som är hämtat från Cosmic vårddatalager visar samma resultat. Diagram Befintliga resurser Personaldata från 2005 fram till nu visar att antalet budgeterade psykologtjänster ökat från cirka 5 till att nu vara 24. Alla tjänster går inte alltid att bemanna med legitimerad psykolog pga. brist på utbildade. Diagram (4) nedan visar en samlad bild av antalet primärvårdspsykologer och PTP under åren

62 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna Diagram 4 Diagram (5) nedan visar hur en teoretisk jämlik fördelning av psykolog-tjänster per invånare skulle se ut. I realiteten har den faktiska fördelningen varit omöjlig att beskriva. Detta beror på att nuvarande primärvårdspsykologer och PTP arbetar med grundprincipen att fördela insatserna efter de behov som föreligger. Underlag för en fördjupad beskrivning går i nuläget inte att få fram. Diagram 5 13

63 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 3.5 Sjukskrivna patienter - jämförelse i länet Bilden (3) visar andelen av respektive kommuns befolkning som är sjukskrivna pga. psykisk sjukdom, fördelat kvinnor/män den 1 juni Andelen sjukskrivna kvinnor har ökat jämfört med 2014 och där fördelningen per kommun enligt tabell är relativt oförändrad. Bland männen har andelen istället sjunkit och tidigare dominans av sjukskrivna män i Oskarshamn kvarstår medan Högsby har förbättrats. Ytterligare underlag visar hur pågående sjukskrivningar fördelat kvinna/män såg ut den 1 juni Det man kan utläsa är att psykiska sjukdomar hos kvinnor varierar mellan 43 % - 66,4% av totalt antal sjukskrivna oavsett diagnos. Motsvarande siffra hos männen varierar mellan 25,8% - 50 %. Andelen psykiska sjukdomar hos kvinnor har ökat i alla kommuner jämfört med , motsvarande siffror för männen visar en ökning i norra länsdelen. Det finns även underlag som anger fördelningen på utfärdare av sjukskrivning. Utfärdarna är fördelade på primärvård offentlig regi, primärvård privat regi, specialistpsykiatri samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Kvinnors sjukskrivningar utfärdas till största delen av primärvården medan männens av specialistpsykiatrin. Sett över tid är fördelningen mellan utfärdande vårdnivå oförändrad. Se mer underlag bilaga 3. Bild Arbetssätt i andra landsting/regioner Region Östergötland och Region Jönköping I både Östergötland och Jönköping ingår det i uppdraget vårdval att på vårdenheten tillhandahålla denna psykosociala kompetens alternativt ett psykosocialt team. 13 Inte någon av regionerna har tagit ett övergripande ansvar för att samordna dessa kompetenser, men professionen har själva upprättade nätverk som agerar som stöd. För att säkerställa vilken kompetens som avses inom primärvården kan detta som exempel kravställs med den typ av skrivning som region Östergötland valt i sin kravspecifikation se kursiv text nedan 13 Vårdval Region Jönköping

64 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 1.8 Specifika krav på personal och kompetens Vårdcentralen skall ha en allmänmedicinsk profil avseende personalens kompetens. Vårdcentralen bör ha minst 2,0 tjänst som läkare. 50 % av läkarna skall ha specialistkompetens i allmänmedicin med reell kompetens och dokumenterad erfarenhet av hela det uppdrag som ingår i tjänsten. 50 % av sjuksköterskorna bör ha distriktssköterskekompetens. Vårdcentralen skall ha personal med psykosocial kompetens motsvarande minst steg 1 eller psykolog. Därutöver ska vårdcentralen ha tillgång till den breda kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget, till exempel dietist och medicinsk fotvårdare. 14. Region Kronoberg I Kronoberg är första linjens psykiatri organiserad inom Primärvårds- och Rehab centrums regi. Där finns ett psykosocialt resursteam, som består av olika professioner. Dessa är socionom, psykiatrisjuksköterska, terapeut med steg 1 utbildning samt 1,0 tjänst primärvårdspsykolog. Teamet har ett länsövergripande uppdrag och är centralt organiserade. Teamet erbjuder efter remiss från distriktsläkare möjlighet till bedömning och behandling för patienter med livskriser, stress, ångest, relationsproblem och lättare depression. 14 Vårdval Region Östergötland 15

65 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 4 Analys och tolkning Uppdraget gällande uppföljning av första linjens psykiatri, är avgränsat till att enbart gälla vuxna. Utredningen ska enbart belysa det uppdrag som primärvårdspsykologerna har. Som stöd i analysarbetet kommer resultatet att speglas mot det uppdrag som primärvårdspsykologerna har tilldelats. Befolkningens behov av första linjens psykiatriska stöd ökar både nationellt och i länet. I länet ökar även sjukskrivningar, främst bland kvinnor. Eftersom merparten av målgruppen sjukskrivs i primärvård stärker det att första linjens psykiatri i primärvård fortsatt behöver utveckla kompetensen på den egna enheten. Primärvårdspsykologerna ansvarar för en fjärdedel av det totala besöksantalet på enheterna. Deras uppdrag skiljer sig från övriga anställda på den offentliga vårdenheten och intervjuerna visar att de delvis saknar samordning och övergripande stöd. Då deras insatser även ska täcka de behov som de privata primärvårdsenheternas patienter har efterfrågas detta stöd särskilt. En av delarna i uppdraget för primärvårdspsykologerna är att ansvara för psykologisk bedömning, utredning samt behandling av individer och/eller grupper lämpade att behandla i primärvård. Resultatet visar att variationer finns och att den enskilde primärvårdspsykologens erfarenhet och nätverk är en avgörande faktor för att optimala utredningar ska kunna utföras samt att relevanta behandlingar görs på primärvårdsnivå. I intervjuerna framkommer att det finns en ökad risk att den oerfarne primärvårdspsykologen genomför färre antal behandlingar och att de istället remitterar mer till specialistpsykiatrin. En annan parameter är att dessa primärvårdspsykologer enligt uppdraget ska vara aktiva i hälsocentralens tvärprofessionella team för att tillföra psykologisk kompetens, till exempel vid bedömning av arbetsförmåga och rehabiliteringspotential. Denna insats anser primärvårdspsykologerna vara tillfredsställande och utvecklande, men även här finns det variationer och att dessa till största delen beror på verksamhetschefens kompetens och hur väl hen är insatt i vad kompetensen primärvårdspsykolog kan tillföra enheten i stort. Verksamhetschefens kunskap inom området påverkar även vilka insatser som kan erbjudas direkt i samband med sjukvårdsrådgivning det vill säga innan en eventuell psykologbedömning. Då primärvårdspsykologer fortfarande är en relativt ny kompetens sett till primärvårdens totala kompetenser bör landstinget fortsatt stödja till att vidga innehållet i hälsovalsuppdraget. Nuvarande skrivning och organisationsval begränsar till viss del till ett nytänkande. Exempelvis kan fysioterapeuter, kuratorer (steg1) och specialistsjuksköterskor kan vara en resurs kopplat till psykisk ohälsa. Region Kronobergs modell med ett resursteam har öppnat upp för dessa tvärprofessionella team. Enligt några av de intervjuade psykologerna kan en annan profession än en psykolog vara lämplig att behandla på primärvårdsnivå. Våra samverkanspartners inom sydöstra sjukvårdsregionen har valt ett annat uppdrag för primärvården. Landstinget har att möta de behov av behandlingsinsatser mot psykisk ohälsa som tydligt framgår i sjukskrivningsunderlaget. Fördelningen av de nuvarande budgeterade psykologtjänsterna samt de PTP som finns att tillgå är ojämn vilket framgår av såväl intervjuer som enkätsvar. Det finns också möjligheter att se över hur man kan förbättra nyttjandet och fördelningen av nuvarande resurser. Svårigheten och utmaningen i detta är att det totalt sett är ett fåtal individer som kan få ett ökat antal arbetsplatser att serva.

66 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna Landstinget i Kalmar län har totalt sett goda resultat när det gäller tillgänglighet, men detta innebär inte per automatik att vården är jämlik. Av intervjuerna framkommer att det finns en variation på väntetider till bedömning/ behandling. På vissa hälsocentraler är det några månaders väntetid medan andra inte har någon väntetid alls. Landstinget efterfrågar i den nationella patientenkäten inte specifikt dessa patienters upplevelser vilket är att rekommendera i kommande enkäter. Först då kan vi se effekten av patientupplevelser i förhållande till de insatser och behandlingar som erbjudits. Utdata, enkäter och intervjuer visar att patienter bosatta i vissa kommuner fram för allt glesbygdsområden har lägre tillgänglighet samt att de privata vårdenheterna inte får ta del av den andel primärvårdspsykologer som de enligt antalet listade patienter har rätt att kräva. Utvecklingen av tvärprofessionellas team på de privata enheterna begränsas också av att den psykologiska kompetensen inte är placerad hos dem. Utredningens interjuver med medarbetare inom specialistpsykiatrin visar att dessa i stort ser positivt på samverkan med primärvården. Den ansvarsfördelning som nu råder håller i det stora hela, men att de framhåller också att samverkan behöver utvecklas för att möta det ökade behovet. Av intervjuer framkommer att det ökade behovet exempelvis även berör målgrupperna nyanlända och patienter i behov av cancerrehabilitering. Landstinget behöver fördjupat ser över detta, något som inte ryms inom ramen för denna rapport. En samordnad ledningsstruktur är en förutsättning för att psykologerna ska kunna fördela befintliga resurser efter befolkningens behov samt att med en gemensam kompetensutveckling möta nya behov. Denna samordnade ledningsstruktur saknas då ansvaret ligger på respektive verksamhetschef. En annan viktig parameter är att på vilket sätt man fysiskt har en tillgång till primärvårdspsykolog. Att fysisk befinna sig på samma arbetsplats som övriga professioner på en primärvårdsenhet skapar bättre förutsättningar för kompetensutveckling. Idag finns 24 budgeterade psykologtjänster inom primärvården. Den nationella bristen på psykologer har trots Linnéuniversitetets psykologutbildning även visat sig tydligt i Kalmar län. En annan svårighet kan vara den ökade konkurrensen från privata aktörer vilket stärks av dem som vi intervjuat. Bristen på legitimerade primärvårdspsykologer har därför en ökad tendens att ersättas med PTP vilket sammanställningen i diagram(4) visar. 17

67 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 5 Slutsatser och åtgärdsförslag Patienter med psykisk ohälsa som tydligt kan hänföras antingen till primärvårdeller specialistvården får sin vård på rätt vårdnivå. Patienter med svårare sjukdomstillstånd får sin vård inom den specialiserade psykiatrin, medan personer med lättare tillstånd omhändertas av hälsocentralerna. Vårdriktlinjerna ger ett visst stöd men behöver kompletteras med flera sjukdomsgrupper t.ex. neuropsykiatriska tillstånd, utmattningssyndrom, livssituationsproblem, sexuell problematik, oro för sjukdom och socialmedicinska problem. Det förekommer variationer mellan hälsocentralerna när det gäller vilken vård som erbjuds, och vilken kompetens som tillhandahålls. Det finns även variation gällande hur ansvaret för målgruppen fördelas mellan offentliga och privata primärvårdsenheter samt specialistpsykiatri. Fördelningen av nuvarande tjänster och tillgängligheten till dessa har lyfts upp i samband med att Beställarenheten utfört revisioner. Beställarenheten genomför kontinuerliga revisoner och utfallet av dessa samt den enkät som genomförts lyfter fram att de privata vårdenheterna upplever att de inte får ta del av den tjänstegrad som de fördelats efter antalet listade. Med målet att nuvarande resurser ska fördelas jämlikt i länet samt att patienter oavsett vårdnivå ska kunna erhålla en god vård bör uppdraget i Hälsoval revideras. Att gå från anslagsfinansierad verksamhet till att omfördela de nuvarande budgeterade tjänsterna ger ökade förutsättningar att säkra att både patientmöte och verksamhetsutveckling ska ske på varje primärvårdsenhet. Fördelningen till respektive uppdragstagare ligger också i linje med hur övriga inom sydöstra sjukvårdsregionen valt att göra. Fördelning av budgetmedel kan också medföra att vakanta tjänster tillsätts med andra kompetenser som kan ge stimulans till ökad valfrihet att utveckla första linjens psykiatri inom primärvården i stort. Åtgärdsförslag Med bakgrund av denna utredning föreslås Beställarenheten ges i uppdrag att; i samband med nästa revidering av Hälsovalsuppdraget integrera dessa resurser i uppdraget. Med bakgrund av denna utredning föreslås Primärvårdsförvaltningen i samverkan med Psykiatriförvaltningen och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ges i uppdrag att; fortsatt utveckla samverkan kring riktlinjer och styrdokument gemensamt arbeta för att den allmänna kompetensutvecklingen om psykisk ohälsa stärks och att nuvarande primärvårdspsykologer blir en viktig part i detta tvärprofessionella utvecklingsarbete. gemensamt ta ställning till hur man på ett enhetligt sätt kan fånga patientupplevelserna för målgruppen i samband med kommande utskick av Nationella patientenkäter (NPE)

68 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 6 Bilagor Bilaga 1 Befattningsbeskrivning 2009 Bilaga 2 Riktlinjer 2012 Bilaga 3 Sjukskrivningsunderlag Bilaga 4 Enkätsammanställning 6.1 Bilaga 1 Befattningsbeskrivning 19

69 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna

70 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 21

71 6.2 Bilaga 2 Riktlinjer 2012 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna

72 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 6.3 Bilaga 3 Sjukskrivningsunderlag Visar andelen av respektive kommuns befolkning som är sjukskrivna pga. psykisk sjukdom, fördelat kvinnor/män den 1 juni Andelen sjukskrivna kvinnor har ökat jämfört med 2014 och där fördelningen per kommun enligt tabell är relativt oförändrad. Bland männen har andelen istället sjunkit och tidigare dominans av sjukskrivna män i Oskarshamn kvarstår medan Högsby har förbättrats. Visar pågående sjukskrivningar fördelat kvinna/män såg ut den 1 juni Det man kan utläsa är att psykiska sjukdomar hos kvinnor varierar mellan 43 % - 66,4% av totalt antal sjukskrivna oavsett diagnos. Motsvarande siffra hos männen varierar mellan 25,8% - 50 %. Andelen psykiska sjukdomar hos kvinnor har ökat i 23

73 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna alla kommuner jämfört med , motsvarande siffror för männen visar en ökning i norra länsdelen. Visar vilken vårdnivå inom vården som utfärdar sjukskrivningar. Lila = primärvård offentlig, Ljusgul = primärvård privat regi Grön = specialistpsykiatrin, Orange = specialistsjukvården (soma) Kvinnornas sjukskrivningar till största delen utfärdas av primärvården medan männens utfärdas av specialistpsykiatrin. Sett över tid är fördelningen mellan utfärdande vårdnivå oförändrad.

74 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 6.4 Bilaga 4 Enkätsammanställning Enkäten med två frågor är utskickad till samtliga 37 verksamhetschefer, svarsfrekvensen blev 84 % Fråga 1: Arbetar du på offentlig eller privat driven enhet? Fråga 2: Hur ser du som verksamhetschef att tillgången till primärvårdspsykologernas kompetens ökat din vårdenhets allmänna kompetens om psykisk ohälsa? 25

75 Uppföljning av första linjens psykiatri i primärvård, för vuxna 7 Referenser Bilder Bild 1 egentillverkad hierarkisk indelning av psykisk ohälsa Bild 2 egentillverkad tidslinje Bild 3 sammanställning gjord av GIS-handläggare, M.Postula Gorecka. Litteratur Rapport Folkhälsan i Sverige 2016 utgiven av Folkhälsomyndigheten 2016 (fotnot 1) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsymtom Socialstyrelsen 2010 (fotnot 2) Projektrapport (sidan 7) Vård och stöd till äldre personer med psykisk ohälsa och sjukdom Region Jönköpings län. (fotnot 4) Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:34 Praktisk tjänstgöring för psykologer version 2016 (fotnot 5) Nationella handbok - praktisk tjänstgöring för psykologer version Svenska Psykologförbundet 2015 (fotnot 6) En långsiktig gemensam handlingsplan för psykisk hälsa inom Sveriges Kommuner och landsting 2016.pdf (fotnot 8) Befattningsbeskrivning se bilaga 1 (fotnot 9) Riktlinjer se bilaga 2 (fotnot 10) Landstingsplan (fotnot 12) Hemsida ICD 10 Kapitel 5 (fotnot 3) Intranät Navet Landstinget i Kalmar läns PTP-gram (fotnot 7) Intranät Navet Sida PTP-program (fotnot 11) Vårdval Region Jönköpings län hemsida 2016 (fotnot 13) Vårdval Region Östergötland hemsida 2016 (fotnot 14)

76 Landstinget i Kalmar län HR-enheten vid landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Referens Diarienummer Uppdrag 16/24 - Utveckla seniora uppdrag Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/24 Utveckla seniora uppdrag. Bakgrund I landstingsplanen gavs landstingsdirektören, HR-enheten, uppdraget 16/24 - Utveckla seniora uppdrag. Slutredovisning För att nå visionen om Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv behövs delaktiga och engagerade medarbetare med rätt kompetens. Målbilden är att nuvarande och potentiella medarbetare ska känna Landstinget i Kalmar län som en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats. En lärande organisation kvalitetssäkrar kompetensöverföringen Vi är en lärande organisation vilket förutsätter ett kontinuerligt lärande av egna erfarenheter i syfte att lösa kommande arbetsuppgifter på ett bättre sätt. Vi behöver även kvalitetssäkra kompetensöverföringen i kommande generationsväxlingar. Ett sätt att göra det är genom att erbjuda avgränsade uppdrag till seniora medarbetare och chefer. Det kan också vara ett sätt att underlätta bemanningsproblematiken inom svårrekryterade områden. Med fler år i yrkeslivet kan vi lättare klara av välfärdens utmaningar. Flexibla lösningar för medarbetare och chefer som önskar kvarstå i tjänst tillämpas idag inom flera av våra verksamheter. Såväl omfattning som uppdrag varierar utifrån verksamhetens behov och medarbetarens önskemål. Att paketera flexibla individuella lösningar och skapa seniora uppdrag förtydligar vikten av att tillvarata avgående medarbetares kompetens och verksamhetens behov. Ett sätt att systematisera kompetensöverföringen är genom mentorskap. Att stärka nyexaminerade medarbetare under sina första yrkesverksamma år alternativt skapa tillfälle till fördjupning och reflektion senare i arbetslivet kan bidra till att öka kvaliteten och patientsäkerheten i vården. Mentorskapet ska inspirera, utmana och utveckla adepten i dennes profession. Mentorn är en senior rådgivare och vägledare. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

77 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Ett seniort uppdrag Ett seniort uppdrag innebär en enskild överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och en medarbetare om att kvarstå i tjänst under begränsad tid eller för specifikt avgränsade arbetsuppgifter. Omfattning och eventuell förändring av lön hanteras enligt överenskommelse mellan ansvarig chef och medarbetare, med stöd av HR-funktionen och enligt gällande riktlinje, Lönekultur. I samband med att medarbetare med seniort uppdrag slutar på Landstinget i Kalmar län eller lämnar det seniora uppdraget ska en utvärdering göras. Ansvarig är närmaste chef med stöd av HR-funktionen. Katarina Nilsson HR-strateg Peter Rydasp HR-direktör

78 Landstinget i Kalmar län HR-enheten vid landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Referens Diarienummer Uppdrag 16/26 En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/26 En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram. 2. Landstingsstyrelsen antar personal- och kompetensförsörjningsstrategin daterad den 26 september 2016, att gälla från och med den 1 december Personal- och kompetensförsörjningsstrategin ska ses över varje mandatperiod. Landstingsstyrelsen överlämnar till Personaldelegationen att besluta om eventuella revideringar. Bakgrund I landstingsplanen gavs landstingsdirektören, HR-enheten, uppdraget 16/26 En samlad rekryteringsstrategi ska tas fram. För att nå visionen om Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv behövs delaktiga och engagerade medarbetare med rätt kompetens. Ett strategiskt arbete med personal- och kompetensförsörjning syftar till att säkerställa att rätt kompetens finns för att bedriva och utveckla dagens och morgondagens verksamhet. Det strategiska och operativa arbetet med personal- och kompetensförsörjning ska genomsyras av ett öppet, engagerat och kunnigt förhållningssätt i alla led. Landstinget i Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsgivare och en av Sveriges bästa arbetsplatser. För att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare inom landstingets verksamheter ska vi arbeta långsiktigt, strukturerat och målmedvetet. Arbetet innefattar såväl analys och planering av kompetensbehov som insatser i syfte att möta det behovet. Katarina Nilsson HR-strateg Peter Rydasp HR-direktör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

79 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2 (2) Bilaga Personal- och kompetensförsörjningsstrategi.

80 Personal- och kompetensförsörjningsstrategi Syfte För att nå visionen om Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv behövs delaktiga och engagerade medarbetare med rätt kompetens. Ett strategiskt arbete med personal- och kompetensförsörjning syftar till att säkerställa att rätt kompetens finns för att bedriva och utveckla dagens och morgondagens verksamhet. Det strategiska och operativa arbetet med personaloch kompetensförsörjning ska genomsyras av ett öppet, engagerat och kunnigt förhållningssätt i alla led. Giltighet Från och med den 1 november 2016 och tillsvidare. Ansvarig för dokumentet HR-direktör Revideras och följs upp Riktlinjen följs upp och revideras vid behov, dock minst en gång per mandatperiod. Beslutsdatum Beslutat av

81 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(6) 1. Inledning Landstinget i Kalmar län ska vara en attraktiv arbetsgivare och en av Sveriges bästa arbetsplatser. För att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare inom landstingets verksamheter ska vi arbeta långsiktigt, strukturerat och målmedvetet. Arbetet innefattar såväl analys och planering av kompetensbehov som insatser i syfte att möta det behovet. 2. Modell för analys och planering av kompetensbehovet Landstingets modell för analys och planering av kompetensbehovet löper över tre år och uppdateras årligen. I vissa fall krävs längre perspektiv. Den visar vårt behov av kompetens samt åtgärder/aktiviteter som ska genomföras på olika nivåer för att möta behovet under kommande treårsperiod. Analys och planering beskrivs i medarbetaravsnittet i verksamhetsplaner på förvaltnings- och basenhetsnivå och utgör underlag till landstingsplanen. Följande delar ingår: Nuvarande och framtida bemanningsstruktur Nuvarande och framtida kompetensbehov samt eventuellt kompetensgap och/eller behov av kompetensväxling Yrkesroller och utveckling av dessa Nyckelfunktioner Åtgärder och aktiviteter i form av kompetenshöjande insatser och rekrytering för att möta framtida kompetensbehov Uppföljning av kompetensförsörjningsplaneringen beskrivs i medarbetaravsnittet i verksamhetsberättelser och bokslut och ligger därmed till grund för kommande planer. Chefen ansvarar för analys och planering av kompetensbehovet med stöd av HR-funktion.

82 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(6) Figur 1 visar kompetensplaneringsprocessen 2.1 Landstingsplan/verksamhetsplan/mål Utgångspunkten för kompetensförsörjningsplaneringen är landstingets långsiktiga mål, uppdrag i landstings- och verksamhetsplaner samt målen i balanserade styrkort. 2.2 Kompetensanalys Utifrån verksamhetens uppdrag definieras vilket behov av kompetens som krävs för att utföra dagens och morgondagens arbete. Faktorer som påverkar kan vara mål, uppdrag, förväntad verksamhetsutveckling, politik, demografi, lagstiftning och ekonomi. Kompetensbehovet sammanställas i en kompetensmatris som är ett verktyg för att tydliggöra befattningar, roller, behov och befintlig kompetens. Utifrån verksamhetens behov och nuvarande kompetens kan ett eventuellt kompetensgap konstateras. Kompetensgapet är skillnaden mellan kompetensbehovet och befintlig kompetens. Kompetensanalysen kan också visa på ett behov av kompetensväxling, d.v.s. behov av en annan/ny kompetens i framtiden. 2.4 Utvecklingsplanering och rekryteringsplanering Åtgärder för att möta kompetensgapet kan vara såväl kompetenshöjande insatser för att behålla och utveckla befintliga medarbetare som rekrytering av nya medarbetare.

83 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4(6) Verksamhetens komptensgap hanteras kopplat till den enskilda medarbetaren i medarbetarsamtalet där individuell utvecklingsplan upprättas. I den individuella utvecklingsplanen dokumenteras alla de aktiviteter som syftar till att utveckla den enskilde medarbetarens kompetens kopplat till verksamhetens mål och behov. De individuella utvecklingsplanerna kan summeras i gemensamma utvecklingsplaner på olika nivåer. En plan för vilken kompetens som behöver attraheras och rekryteras upprättas vid behov på olika nivåer och beskrivs i verksamhetsplanerna på basenhets- och förvaltningsnivå. 3. Hur vi möter kompetensbehovet 3.1 Vårt arbetsgivarvarumärke Arbetsgivarvarumärket är vårt varumärke gentemot potentiella och nuvarande anställda. Det utgörs av den kultur som skapar stolta medarbetare som vill arbeta inom landstinget och som förmedlar det vidare till sin omgivning. Vi definierar vårt arbetsgivarvarumärke; Vi erbjuder ett meningsfullt och utvecklande arbete varje dag. Arbetsgivarvarumärket syftar till att attrahera, motivera och behålla nuvarande och potentiell arbetskraft samt i förlängningen bidra till en identifierbar och unik arbetsgivaridentitet. Det ger presumtiva medarbetare en tydlig bild av vad vi står för och erbjuder som arbetsgivare. Arbetsgivarvarumärket skapas genom alla kontakter med oss oavsett om vi medvetet arbetar med varumärket eller inte. Det är därför viktigt att vara tydliga med vad vi står för och agera som en enhetlig arbetsgivare gentemot såväl blivande som nuvarande medarbetare. Varje del i arbetet ska uppfattas som professionellt och effektivt. 3.2 Attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avsluta För att möta landstingets kompetensbehov krävs ett målmedvetet arbete med att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla medarbetare och chefer. Det är också viktigt med planerade och värdiga avslut. Målbilden är att nuvarande och potentiella medarbetare ska känna landstinget som en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats för att säkerställa att vi har rätt person på rätt plats i rätt tid. För att möta framtida utmaningar har landstinget följande fokus; En lärande organisation Landstinget är en professionell utbildningsaktör både för befintliga medarbetare och för blivande medarbetare under utbildning. Vi är en lärande organisation med stark kunskapsstyrning som påverkar lärosäten och andra utbildningsanordnare vad gäller omfattning och innehåll i utbildningsprogram. Vi stimulerar till vidareutbildning inom prioriterade områden och förbättrar ständigt vår verksamhet med hjälp av forskning, utveckling och förbättringsarbete Använd kompetensen rätt Rätt kompetens på rätt plats samt utveckling av yrkesroller krävs för att säkerställa att medarbetarnas tid, kunskap och engagemang, inom alla professioner tas tillvara på bästa möjliga sätt.

84 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 5(6) Landstinget ska åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning och en verksamhet som är resurseffektiv och nytänkande inför framtidens behov Visa på karriärmöjligheter Vi skapar förutsättningar för bra utvecklingsmöjligheter och olika karriärvägar inom en mängd yrken. En bredare syn på karriär och fler olika yrkesroller ger medarbetare chansen att utveckla både sig själva och verksamheten. Vi erbjuder möjlighet till olika karriärvägar exempelvis chefskap, specialisttjänst, förbättringsledare, teamledare och projektledare i olika former Utveckla arbetsvillkor och underlätta lönekarriär Vi tydliggör och utvecklar anställningsvillkor såsom lön och förmåner. En tydlig lönebildning med verksamhetsknutna lönekriterier och individuella och differentierade löner ska motivera medarbetare till goda arbetsinsatser. Landstingets lönekultur beskriver lönepolitiska målsättningar och tillämpningar i praktiken Skapa engagemang Delaktiga och engagerade medarbetare bidrar på jobbet och är goda ambassadörer för landstinget som arbetsgivare. Varje medarbetare ska ha möjlighet att påverka sitt arbete och sin arbetssituation. Medbestämmande ska integreras i den dagliga verksamheten och i utvecklings- och förbättringsarbeten. Förutsättningarna beskrivs i Dialog- och samrådsavtalet En hälsofrämjande arbetsplats Vi planerar och organiserar arbetet utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och skapar på så sätt ett hållbart arbetsliv för våra medarbetare. Det innebär att alla chefer och medarbetare har ett ansvar att aktivt samverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att främja god hälsa och förebygga orsaker till ohälsa. Landstingets regel, Arbetsmiljö och rehabilitering, syftar till att visa systematiken i arbetsmiljöarbetet och samtidigt ge praktisk vägledning i arbetsmiljöfrågor Nyttja digitaliseringens möjligheter Det finns stor potential till innovativa lösningar där digitaliseringens möjligheter kan nyttjas. En ökad digitalisering öppnar för både effektivare verksamhet och bättre kvalitet. IT-lösningar ska tas tillvara för att skapa nytta för verksamheten och invånarna och ge stöd för förändrade arbetssätt, bemanningsstruktur och ett mer effektivt resursutnyttjande Marknadsför jobben och målanpassa rekryteringsaktiviteterna Kompetensförsörjningsplaneringen utgör grunden för vilka insatser, riktade aktiviteter, målgrupper och bristyrkesgrupper som ska prioriteras i den årliga handlingsplanen för att attrahera och rekrytera nya medarbetare. Landstinget ska arbeta med planerad rekrytering via strategiskt utvalda rekryteringsinsatser och medvetna val av informationskanaler. Ett gott omhändertagande av praktikanter och nyanställda medarbetare genom en väl genomtänkt introduktion är mycket viktigt. Från att en rekrytering påbörjas till att en ny medarbetare introduceras finns stöd och fördjupning att hämta från den landstingsgemensamma rekryteringsprocessen/rekryteringsriktlinjen.

85 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 6(6) En jämställd och mångkulturell arbetsplats Människor vi möter behandlas likvärdigt oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Mångfald kan bidra till nytänkande, utvecklar vår organisation och gör att fler kan bidra till vår gemensamma välfärd. Vi ska därför öka mångfalden och se till att såväl kvinnor som män bidrar i flera yrkesroller. Landstinget kartlägger och analyserar årligen eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män som har lika och likvärdigt arbete. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i löner mellan män och kvinnor Låt fler jobba mer och längre För att klara välfärdens utmaningar och skapa attraktiva anställningsvillkor för våra medarbetare skapar vi förutsättningar för flexibla lösningar, möjlighet till heltid och fler yrkesverksamma år. Eftersom vi är en kunskapsintensiv organisation är det viktigt att ta vara på erfarna medarbetares kompetens och kvalitetssäkra kompetensöverföringen i kommande generationsväxlingar. Vi är därför öppna för alternativa lösningar för medarbetare och chefer som vill kvarstå längre i arbetet Ett öppet, engagerat och kunnigt chef- och ledarskap Vi ska skapa förutsättningar för att våra chefer ska bedriva ett öppet, engagerat och kunnigt chef- och ledarskap. Chefsriktlinjen beskriver vilket förhållningssätt en chef i landstinget ska ha och vad som kännetecknar ett gott ledarskap. Chefskapet vilar på landstingets värdegrund och vision om Hälsolänet. Ledarskapet utgår från tillit till medarbetarnas vilja, ansvar och engagemang Avslut med omtanke och respekt Vi ska avsluta anställningar på ett respektfullt sätt med ett medvetet och strukturerat avgångssamtal. Avgångssamtalet belyser varför en medarbetare väljer att avsluta sin anställning för att identifiera eventuella förbättringsområden för den egna arbetsplatsen och landstinget i stort. Med ett avslutningssamtal är möjligheten större att medarbetaren förblir en god ambassadör för sin arbetsplats och landstinget och i framtiden söker sig tillbaka. 3.3 Uppföljning För att förbättra och utveckla våra insatser krävs löpande utvärdering och uppföljning på alla nivåer. Det är därför viktigt att vi löpande utvärderar genomförda åtgärder för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avsluta anställningen av medarbetare på ett värdigt sätt.

86 Landstinget i Kalmar län HR-enheten vid landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Referens Sida 1 (2) Uppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapporten av utredningsuppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande. Slutredovisning ska ske på Landstingsstyrelsen i september Bakgrund I landstingsplanen gavs HR-enheten och Landstingsservice uppdraget 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande. Delrapport För att nå visionen om Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv behövs delaktiga och engagerade medarbetare med rätt kompetens. Ett led i arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt medarbetare är att utveckla bättre samverkan med kommuner och näringsliv. Landstinget i Kalmar län har därför initierat ett deltagande, med Regionförbundet i Kalmar län, i det nationella samverkansprojektet Talent Attraction Management (TAM). TAM är ett samverkansprojekt för svenska regioner och kommuner som vill åstadkomma en organiserad talangattraktion. Med talang avses en potentiell medarbetare med kompetens och egenskaper som vi behöver och som skapar ett mervärde för vår organisation. En organiserad talangattration innebär ett samlat arbete med att attrahera, ta emot och integrera inflyttare. Målet med projektet är att identifiera nya verktyg för att rekrytera medarbetare till Kalmar län. Med verktyg kan avses informationskanaler, tjänster, erbjudanden eller nya marknadsföringsformer. Verktygen som identifieras ska i första hand bidra till en bättre marknadsföring och mottagning av inflyttande medarbetare. Verktygen ska ha attraktionsvärde och berörda aktörer ska anse att de är genomförbara. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

87 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2 (2) Som arbetsgivare och offentlig aktör i länet har vi ett gemensamt ansvar och intresse att hitta, ta emot och integrera talanger i länet. Landstinget och Regionförbundet har därför inledningsvis bjudit in samtliga kommuner, Linnéuniversitetet samt flera arbetsgivare från privata näringslivet och myndigheter i länet för att under två workshopar i november skapa gemensamma arbetssätt för framtiden. Tendensor AB samordnar och leder samverkansprojektet som pågår under hösten 2016 och vintern Tendensor AB är ett lokalt företag som arbetar med platsers attraktivitet, varumärke och innovationsförmåga. Med utgångspunkt i detta projekt kommer vi att försöka förankra ett gemensamt arbete i länet för att bland annat underlätta inflyttning och arbete till medflyttande. Katarina Nilsson Peter Rydasp Jörgen Ohlsson HR-strateg HR-direktör Förvaltningschef Landstingsservice

88 Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Revidering av Handlingsplan mot våld i nära relationer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar reviderad Handlingsplan mot våld i nära relationer, daterad den 27 september Bakgrund Landstingsstyrelsen antog en handlingsplan mot våld i nära relationer den 28 oktober 2015, 202. Härefter har handlingsplanen reviderats och uppdaterats med avsnitt 5.4 Handlingsplan - våld i nära relationer kopplat till könsstympning. Enligt svensk lagstiftning är könsstympning förbjudet i Sverige. Kvinnlig könsstympning omfattar alla ingrepp som innebär att förändra eller skada det kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl där man bl a skär bort, skadar eller syr ihop delar av det yttre könsorganet. Detta medför flera stora risker och är ett allvarligt hälsoproblem, såväl fysiskt som psykiskt. Det kan leda till allvarliga blödningar, cystor, infektioner, infertilitet, kronisk smärta, liksom komplikationer vid förlossning Könsstympning av kvinnor och flickor är en tusenårig tradition som förekommer i länder i Afrika samt i några länder i Mellanöstern och Asien. Det är inte en religiös tradition eller plikt utan en sedvänja som anses vara ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och heder. Traditionen ser olika ut i olika länder och åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, omfattning, vem som utför det och förklaringar till varför man gör det. Merparten könsstympas som barn. Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med flickor och kvinnor som varit utsatta för könsstympning genom att de söker vård för besvär som direkt eller indirekt kan sättas i relation till könsstympning. Ingreppet kan leda till olika allvarliga hälsoproblem med akuta eller långvariga konsekvenser där fysiskt och psykiskt lidande kan vara av mycket allvarlig karaktär. Det är då viktigt att ha fungerande lokala vårdkedjor. En angelägen del i arbetet mot könsstympning är att hälso- och sjukvårdspersonal skall vara lyhörda och våga ställa frågor om könsstympning. Alla former av könsstympning är förbjudet enligt lag i Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

89 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Sverige Det är därför av stor betydelse att personalen informera om att könsstympning inte får utföras oavsett om samtycket lämnats till ingreppet eller inte. Vid misstanke om könsstympning eller risk för könsstympning skall en orosanmälan om barn som far illa göras till socialnämnden. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i arbetet med att förebygga och eliminera kvinnlig könsstympning. Lokala rutindokument som beskriver samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skola, elevhälsa, polis et cetera ska finnas liksom en plan för kompetensutveckling inom området. Gunnita Augustsson Utredare Planeringsenheten Karl Landergren Planeringschef Bilaga Handlingsplan mot våld i nära relationer, Landstinget i Kalmar län, daterad 14 september 2015, reviderad 27 september 2016.

90 - Handlingsplan mot våld i nära relationer Datum: , Version: 2 Dnr:

91 Handläggare Gunnita Augustsson Planeringsenheten Regionsjukvården

92 Sammanfattning Våld i nära relationer är vanligt förekommande både i Sverige och internationellt och många kvinnor och män har erfarenhet av det. Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. Våld som orsak till sjukdom och ohälsa bör undersökas för att man i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska kunna erbjuda god vård. Våld kan också vara en bakomliggande orsak till ohälsa som resulterar i sjukskrivningar. Personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården ska ställa frågor till patienter vid misstanke om våld i nära relation. Handlingsplanens mål utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Inom varje perspektiv beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas. Våld i nära relationer ingår inte alltid som en obligatorisk del i undervisningen/grundutbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal. Landstinget behöver därför ta ansvar för att personalen får en grundläggande utbildning. Utöver detta kommer det att behövas en lokal rutin inom varje verksamhet. Verksamhetschefen har som uppgift att följa upp att berörd personal har tillräckligt kompetens och att frågor om våld ställas.

93 Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag och syfte Tillvägagångssätt Beskrivning av nuläge Handlingsplan aktiviteter Webbplats Lokala rutiner Handlingsplan våld i nära relation kopplat till sjukskrivningsprocessen Handlingsplan våld i nära relationer kopplat till könsstympning All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer Definitioner av våld Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer Förenta nationernas definition Uppföljning Referenser Bilaga Deltagare i arbetsgruppen Bilaga

94 Handlingsplan mot våld i nära relationer 1 Bakgrund Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Det inkluderar alla typer av våld eller andra övergrepp som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer, mellan syskon och i andra familje- och släktrelationer samt våld och förtryck i hederns namn. Både män och kvinnor utsätts för våld men våldsutsattheten ser olika ut. Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt och upprepat våld i nära relationer av en partner eller före detta partner. Våldet är ett folkhälsoproblem och WHO (2013) uppger att våld och hot om våld är en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i världen. Hot, våld, förtryck eller kränkningar mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Denna handlingsplan är en del i landstingets jämställdhetsarbete (Mål 4). Våldets negativa inverkan påverkar kvinnors hälsa genom direkta skador och ger konsekvenser för hälsan senare i livet och kan vara en bakomliggande orsak vid sjukskrivningar. I landstingsplanen för finns ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för våld i nära relationer i Landstinget i Kalmar län. 7

95 Handlingsplan mot våld i nära relationer 2 Uppdrag och syfte Syfte Att ta fram konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska uppmärksamma förekomsten av våld i nära relationer. Mål Att presentera en handlingsplan för landstingets arbete med att minska våldet i nära relationer. Målgrupp All personal som kommer i kontakt med våldsutsatta personer i sin verksamhet. 8

96 Handlingsplan mot våld i nära relationer 3 Tillvägagångssätt Handlingsplanen har arbetats fram i samarbetet mellan representanter från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Psykiatriförvaltningen, Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen och Planeringsenheten. Parallellt med arbetet med handlingsplanen har en webbsida lanserats på ltkalmar.se. 9

97 Handlingsplan mot våld i nära relationer 4 Beskrivning av nuläge Att vara utsatt för våld eller hot påverkar hälsan och hela livssituationen. Enligt WHO är våld en av de främsta orsakerna till kvinnors ohälsa i världen. Omfattande åtgärder krävs från samhället t ex hälso- och sjukvården, socialtjänsten, rättsväsendet och frivilligorganisationer. Oavsett uttryck är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer utmärker sig från andra former av övergrepp då det ofta utövas under en längre period (men kan även ske vid ett enskilt våldstillfälle) och tenderar att öka i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del accepterat inslag i den utsattas vardag. Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa finnas där de utsatta söker vård. I dagsläget saknas riktade insatser till förövaren. Inom hälso- och sjukvården behöver den terapeutiska kompetens utvecklas som kan krävas vid behandling av våldsutövaren. Enligt statistik från Brå (Brottsförebyggande rådet) uppger 7 % av befolkningen att de utsatts för brott i en nära relation. Andelen kvinnor och män som utsatts är lika stor. Sett över en livstid uppger drygt 25 procent av kvinnorna att de någon gång utsatts för brott i nära relation. Motsvarande siffra för männen är knappt 17 procent. Av de kvinnor som utsattes för grov misshandel under 2012, uppgav 29 procent att de varit i behov av sjukvård. Motsvarande siffra för männen var drygt 2 procent. Ungefär en tredjedel av de utsatta kvinnorna och en fjärdedel av de utsatta männen i kartläggningen uppger att de har barn boende i sitt hushåll. Uppräknat på befolkningsnivå motsvarar detta nästan kvinnor och män. Om det bor ett barn i vart och ett av dessa personers hushåll innebär det att lika många barn, c:a , lever i hushåll där det förekommit någon form av våld under Utsatthet för våld koppling till hälsa Att utsättas för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bidrar till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa på både kort och lång sikt. I Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) rapport Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt koppling till hälsa framgår att Bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder var PTSD-symtom (posttraumatiskt stressymptom) c:a tre till fem gånger vanligare än bland andra. Bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder var symtom på depression dubbelt så vanlig som bland andra. Utsatthet för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet var starkt kopplat till självskadebeteende, som var mer än tre gånger vanligare hos de utsatta kvinnorna och fem gånger så vanligt hos de utsatta männen jämfört med bland andra. 10

98 Handlingsplan mot våld i nära relationer Omkring var tredje kvinna och man som har varit utsatt för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen rapporterade riskbruk av alkohol vilket var ungefär dubbelt så vanligt som bland dem som inte varit utsatta. Bland dem som utsatts för allvarligt sexuellt våld i barndomen var psykosomatiska symtom dubbelt så vanligt bland kvinnor och tre gånger vanligare bland män jämfört med dem som inte varit utsatta. Bland kvinnor i åldern år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld var hjärtinfarkt två till fyra gånger vanligare än bland dem som inte varit utsatta. Självmordstankar och självmordsförsök är signifikant vanligare bland kvinnor som varit utsatta för våld. 11

99 Handlingsplan mot våld i nära relationer 5 Handlingsplan aktiviteter Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i både internationella, nationella och regionala styrdokument. Det övergripande styrdokumentet för arbetet på nationell nivå är Socialstyrelsen författningssamling (SOFS 2014:4) Våld i nära relationer SKL:s positionspapper För kvinnofrid mot våld i nära relationer samt regeringens betänkande Strategi för mäns våld mot kvinnor som ska vara besvarad under hösten Personer utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvården för akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska och psykiska eller psykosomatiska symtom. Det innebär att personer som kommer till primärvård, psykiatri, akutvård, mödrahälsovård, tandvård e t c kan vara eller ha varit utsatta. Det är därför av vikt att det finns en bred och länsövergripande beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagandet av våldsutsatta personer. Hälso- och sjukvårdens ansvar är att Upptäcka personer som utsattas för våld Behandla skador eller symtom Dokumentera skador Informera och motivera till stödinsatser Samverka och hänvisa till adekvat instans Anmäla till socialtjänsten om misstanke finns att barn far illa Handlingsplanen ger personalen i landstinget tillgång till information som behandlar våld i nära relationer. Innehållet och tillvägagångssättet finns publicerat på en särskild webbplats under rubriken Våld i nära relationer på ltkalmar.se. Webbsidan innehåller länkar till andra tillämpliga webbsidor. I avtal som landstinget tecknar med privata vårdgivare skall skrivas in att den privata vårdgivaren har att följa landstinget handlingsplan för våld i nära relationer. Handlingsplanen utgår från tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. All berörd personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer, fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården. All personal som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation man skall hänvisa. Våld i nära relationer ska tas upp i sjukskrivningsprocessen och en särskild handlingsplan har utarbetats inom sjukskrivningsmiljarden vilken är en del av detta arbete. Handlingsplanens mål har som utgångspunkt tre perspektiv hälsofrämjande, förebyggande och behandlande All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer. Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske. I Sverige har vi en lag mot könsstympning 12

100 Handlingsplan mot våld i nära relationer Nedan beskrivs de aktiviteter som skall genomföras för att nå handlingsplanens mål. 5.1 Webbplats I Landstinget i Kalmar län lanseras en webbplats för Våld i nära relationer under hösten Webbplatsen innehåller utbildningsmaterial, rutiner, uppgifter om vem ansvarar för vad, dokumentation, blanketter och länkar till olika myndigheter och huvudmän. Under hösten 2015 påbörjar Länsstyrelsen lanseringen av en webbportal där länets olika myndigheter och andra organisationer kan vara länkade. T ex kan det röra sig om Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län, Polisen, Försäkringskassan, Kvinnojourer m fl. Handlingsplanen redogör, på en övergripande nivå, för de aktiviteter som ska utföras så att vård och omhändertagande för personer som varit utsatta för våld i nära relationer förbättras. Landstingets webbsida är avsedd att vara ett stöd och en vägledning när lokala rutindokument för omhändertagande av våldsutsatta personer ska utformas. Nationellt centrum kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som på regeringens uppdrag arbetar med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. 5.2 Lokala rutiner Lokala checklistor/rutiner ska utarbetas inom respektive verksamhet och de ska utgöra ett stöd i arbetet med våldsutsatta personer. Respektive förvaltningschef har ansvar för att lokala rutindokument tas fram och införs på klinik- och verksamhetsnivå. Verksamhetschefen ansvarar för att utse ansvarig person inom området i sin verksamhet. 5.3 Handlingsplan våld i nära relation kopplat till sjukskrivningsprocessen Att upptäcka och behandla våld är en viktig del i sjukskrivningsprocessen. Forskning pekar på att våld i nära relation kan finnas som en dold bakomliggande orsak till många och omfattande sjukskrivningar. Bland våldsutsatta är sjukfrånvaro och konsumtion av vård relativt vanligt. Frågor om våldsutsatthet bör rutinmässigt ställas i samband med sjukskrivning för att kunna ge råd och stöd samt slussa till rätt omhändertagande. Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och staten för att öka landstingens förutsättningar att prioritera sjukskrivningsfrågan som en del i vård och behandling. Syftet med miljarden är att utveckla kvaliteten och effektiviteten i sjukskrivningsprocessen för kvinnor och män. I överenskommelsen för sjukskrivningsmiljarden betonas utvecklandet av riktlinjer och handlingsplaner inom området våld i nära relationer. En handlingsplan har tagits fram under

101 Handlingsplan mot våld i nära relationer 5.4 Handlingsplan våld i nära relationer kopplat till könsstympning Enligt svensk lagstiftning är könsstympning förbjudet i Sverige. Kvinnlig könsstympning omfattar alla ingrepp som innebär att förändra eller skada det kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl där man bl a skär bort, skadar eller syr ihop delar av det yttre könsorganet. Detta medför flera stora risker och är ett allvarligt hälsoproblem, såväl fysiskt som psykiskt. Det kan leda till allvarliga blödningar, cystor, infektioner, infertilitet, kronisk smärta, liksom komplikationer vid förlossning Könsstympning av kvinnor och flickor är en tusenårig tradition som förekommer i länder i Afrika samt i några länder i Mellanöstern och Asien. Det är inte en religiös tradition eller plikt utan en sedvänja som anses vara ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet och heder. Traditionen ser olika ut i olika länder och åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, omfattning, vem som utför det och förklaringar till varför man gör det. Merparten könsstympas som barn. Hälso- och sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med flickor och kvinnor som varit utsatta för könsstympning genom att de söker vård för besvär som direkt eller indirekt kan sättas i relation till könsstympning. Ingreppet kan leda till olika allvarliga hälsoproblem med akuta eller långvariga konsekvenser där fysiskt och psykiskt lidande kan vara av mycket allvarlig karaktär. Det är då viktigt att ha fungerande lokala vårdkedjor. En angelägen del i arbetet mot könsstympning är att hälso- och sjukvårdspersonal skall vara lyhörda och våga ställa frågor om könsstympning. Alla former av könsstympning är förbjudet enligt lag i Sverige Det är därför av stor betydelse att personalen informera om att könsstympning inte får utföras oavsett om samtycket lämnats till ingreppet eller inte. Vid misstanke om könsstympning eller risk för könsstympning skall en orosanmälan om barn som far illa göras till socialnämnden. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör i arbetet med att förebygga och eliminera kvinnlig könsstympning. Lokala rutindokument som beskriver samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skola, elevhälsa, polis etc ska finnas liksom en plan för kompetensutveckling inom området. 5.5 All personal i Landstinget i Kalmar län ska ha kännedom om våld i nära relationer. All berörd personal och alla politiker ska genomgå obligatorisk och av landstinget fastställd webbutbildning inom området våldsutsatthet. Kontinuerlig repetition av kunskapen och utbildningen ska ske i respektive verksamhet. Utbildningsmaterial för kunskapsspridning finns på landstingets webbsida ltkalmar.se. och på Navet där man kan ta del av skriftligt utbildningsmaterial, litteraturförteckningar och utbildningsfilmer. Den som är våldsutsatt ska ges möjlighet till enskildhet, inläggning, kuratorskontakt eller motsvarande. Erbjud inläggning (även om de kroppsliga skadorna inte motiverar det) för att motivera till att bryta upp relationen och för att göra polisanmälan och ge skydd. Den våldsutsatta behöver lugn och ro för att få distans till sin livssituation och tänka över t ex 14

102 Handlingsplan mot våld i nära relationer riskerna för fortsatt våld, hur personen ska agera och vilken hjälp som kan behövas. Vårdpersonalen ska göra en riskbedömning innan hemgång. Riskbedömningen innebär att man diskutera med den våldsutsatta om säkerhet och eventuell hotbild. Tala om för den våldsutsatta att det kan vara en fara med att gå hem. Risken och vad man kommit överens om med den våldsutsatta ska dokumenteras i patientjournalen under sökordet våldsutsatthet. Eftersom all personal inom landstinget ska ha kännedom om vilka rutiner som gäller vid våld i nära relationer ska rutinerna tas upp som en naturlig och självklar del vid introduktion av nyanställda. Verksamhetens rutiner avseende våld i nära relationer. All dokumentation kring patientbesöket ska samlas under sökordet våldsutsatthet i patientens journal. Uppgifterna blir därmed skyddade i e- journalen. Vid arbetsplatsträffar är det lämpligt att belysa och diskutera området våld i nära relationer. Arbetsplatsträffen blir då ett naturligt diskussionsforum där kollegor tar upp frågeställningar som rör våld i nära relationer och där kollegor också kan stödja varandra. 5.6 Fysiskt och psykiskt våld ska uppmärksammas hos alla som söker hälso- och sjukvården samt tandvården inom Landstinget i Kalmar län Våldsutsatta söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska symtom som kan ha orsakats av våld. De berättar oftast inte spontant om våldet eftersom de känner skam och rädsla och inte alltid sätter sina besvär i samband med att de är eller har varit våldsutsatta. Fråga rakt på sak oavsett orsaken till sjukvårds- eller tandvårdsbesöket. Ta även hjälp av de exempel på frågor som finns. Fråga vad personalen i vården kan hjälpa till med. Tänk på att anpassa frågorna till situationen. Beskriv vad våld är, fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld. Att identifiera och upptäcka våld i nära relationer ska vara en del av sjukdomshistorien. Varje verksamhet ska i sina lokala rutiner avgöra hur frågan om våldsutsatthet ska ställas till patienterna i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Fråga om det finns barn i familjen. Barn som upplever våld har rätt till stöd och hjälp. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga att omgående anmäla till socialtjänsten om man får kännedom om att ett ingripande till barnets skydd och/eller för stödinsatser, behöver göras. Gör en anmälan till socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Vid samtal med barn ska hänsyn tas till barnets mognad och ålder. Barn berättar sällan för andra om vad de varit med om eller om de bevittnat våld, bl a av rädsla och förvirring, lojalitet, skuld och skam. Det är därför nödvändigt att den som för samtalet med barnet har kännedom om och kan tolka de signaler som barnet ger uttryck för. Våld i nära relationer kan vara en bakomliggande orsak till många långa sjukskrivningar. Använd formuläret Frågor att besvara som tagits fram för 15

103 Handlingsplan mot våld i nära relationer rehabiliteringsprocessen. Vid sjukskrivning och i rehabiliteringsprocessen ska frågan om våldsutsatthet ställas. Ta hand om svaret och gör uppföljning. Följ de lokala rutiner som tagits fram inom respektive verksamhet. Kontakta kommunernas socialtjänst, polisen och hänvisa till kvinnojourer vid behov etc. 5.7 All personal inom Landstinget i Kalmar län som kommer i kontakt med berörda patienter ska ha kunskap om till vem/vilken myndighet eller organisation hänvisning ska ske. Den våldsutsatta personen ska omhändertas med hög prioritet och omedelbart ges vård och hjälpas vidare i vårdkedjan. Tillgången till skydd, stöd och behandling ska prioriteras. Uppmuntra till polisanmälan och bistå vid behov. Intern och extern samverkan är viktig för att förbättra stödet till våldsutsatta och deras barn så att insatserna inte motverkar varandra. Extern samverkan behövs för att använda olika myndigheters och organisationers specifika kunskaper och resurser för att bedriva ett gemensamt arbete vid våld i nära relationer. Vid sexuellt våld ska den nationella rutinen följas. All personal inom hälso- och sjukvården har anmälningsskyldighet till socialtjänsten ( 14:1 SoL) om man får kännedom om, eller misstänker att, ett barn under 18 år far illa. Anmälan kan också göras direkt till polisen. Förvissa dig om att barnet är omhändertaget på ett tryggt och säkert sätt. Det är barnets behov av insatser som är styrande. Alla som har behov av insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) och som har behov av samordning ska erbjudas en samordnad individuell plan (SIP). Samordning ska erbjudas då den ger ett mervärde för personen utöver de insatser och den samverkan som redan sker mellan verksamheternas personal. Behovet av samordning kan vara särskilt stort för personer med omfattande och långvariga insatser. SIP (samordnad individuell planering) ska övervägas. Insatser som ges till våldsutsatta personer ska följs upp för att konstatera om insatserna har lett till en förbättring för den enskilde. Det är i första hand socialnämnden som ansvarar för en sådan uppföljning men det är också av stor vikt att hälso- och sjukvården följer upp det medicinska och det psykosociala omhändertagandet. Med detta följer självklart att dokumentation ska ske i patientens journal under sökordet våldsutsatthet. För rådgivning kan polis, socialtjänst och NCK:s kvinnofridslinje kontaktas av vårdpersonal. Tänk på att du som tjänsteman ska vara anonym och inte berätta vad du heter eller var ifrån du ringer. 5.8 Aktiviteter i handlingsplan för Våld i nära relationer Aktivitet Tidplan Ansvar 16

104 Handlingsplan mot våld i nära relationer Webbsida lanseras på lt.kalmar samt på Navet Handlingsplan inom sjukskrivningsmiljarden Utbildning av läkare och psykologer i primärvården Oskarshamns folkhögskola (sjukskrivingsmiljarden) Nya sjukskrivningskoordinator ges utbildning kontinuerligt inom området Webbportal lanseras av Länsstyrelsen dit landstingets webbsida kommer att vara länkad. (Även andra myndigheter och organisationer kommer att vara länkade till denna sida) Cosmic uppgraderas med sökbegreppet våldsutsatthet som innebär att uppgifterna i patientens journal blir skyddade i e- journalen Landstingets verksamheter arbetar fram lokala rutindokument. Hösten 2015 Emma Ryd Planeringsenheten Anne-Lie Gustafsson Oktober 2015 Fortlöpande Hösten 2015/våren 2016 Hösten 2015 Anne-Lie Gustafsson Anne-Lie Gustafsson Camilla Areskog Länsstyrelsen Jessica Lindgren och Per Ingvarsson 2017 Verksamhetschefer Webbutbildningar genomförs 2017 Anette Eriksson och Ingela Widell 17

105 Handlingsplan mot våld i nära relationer 6 Definitioner av våld 6.1 Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer. Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Fysiskt Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad. Hit hör också könsstympning. Sexuellt våld Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld. Psykiskt Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten. Social utsatthet Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Materiell/ekonomisk utsatthet Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme. Försummelse Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. 6.2 Förenta nationernas definition Förenta nationernas (FN:s) definition (1993), av genusrelaterat våld varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 18

106 Handlingsplan mot våld i nära relationer 7 Uppföljning Uppföljning av aktiviteter i handlingsplanen sker genom att mäta antalet personer som genomgått webbutbildningen hur många som tagit fram lokala rutiner - senast under 2017 hur många användare som använt sökordet våldsutsatthet i Cosmic antalet anmälda barn till socialförvaltningarna KVÅ-kod. antalet SIP vid våld i nära relationer - KVÅ-kod 19

107 Handlingsplan mot våld i nära relationer 8 Referenser Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. (NCK-rapport 2010:4) Nationellt centrum för kvinnofrid (2010). Brott i nära relationer en nationell kartläggning. Brå 2014:8. Brå (2015). För kvinnofrid mot våld i nära relationer, Positionspapper, SKL (2013) Föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Socialstyrelsen. Handlingsplan för jämställd sjukskrivningsprocess inom sjukskrivningsmiljarden., Landstinget i Kalmar län, (2015) Kvinnofrid, rutiner och riktlinjer inom hälso- och sjukvården samt tandvården vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, Landstinget i Kalmar län, (april 2013) Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete, Socialstyrelsen (juni 2016) Multi-country study on women s health and domestic violence against women. (WHO) Initial results on prevalence, healthoutcomes and women s responses. (2005) Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, Statens offentliga utredningar, SOU 2015:55, (2015) Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. (NCK-rapport 2014:1) Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). 20

108 Handlingsplan mot våld i nära relationer 9 Bilaga 9.1 Deltagare i arbetsgruppen Bilaga 1 Ingela Widell, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Länssjukhuset Kalmar Anette Eriksson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Västerviks sjukhus Stina Karlsson, Psykiatriförvaltningen, Kalmar Lena Olsson, Primärvården, Västervik Patrik Glasberg, Primärvårdsförvaltningen, Kalmar Lennart Israelsson, Tandvårdsförvaltningen, Västervik Emma Rydh, Planeringsenheten, Kalmar Anne-Lie Gustavsson, Planeringsenheten, Kalmar Gunnita Augustsson, Planeringsenheten, Kalmar 21

109 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen uppdrar åt Folktandvården att från och med den 1 januari 2017 och tills vidare utföra uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet i enlighet med redovisat förslag. Bakgrund Den 1 januari 1999 trädde ett reformerat tandvårdsstöd i kraft. En del av detta stöd berör personkretsar som landstinget ansvarar för. Varje landsting har enligt tandvårdslagen (1985:125) en skyldighet att erbjuda god tandvård åt dem som är bosatta i landstinget. Detta innebär också en skyldighet att se till att patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och att patienter med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård enligt tandvårdsförordningen (1998:1338). Landstinget ansvarar för att avgiftsfri uppsökande verksamhet med munhälsobedömning erbjuds målgruppen enligt tandvårdslagen 8 a. Dessutom ska dessa personer erbjudas nödvändig tandvård inom den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Den uppsökande verksamheten består i att patienten erbjuds en munhälsobedömning av legitimerad tandvårdspersonal, individuell instruktion om hur den dagliga munvården ska utföras samt vid behov kontakt med tandläkare eller tandhygienist för att få nödvändig tandvård utförd. För att uppnå syftet med den uppsökande verksamheten, vilket är en god munvård varje dag, måste omsorgspersonal för målgruppen ges en teoretisk och praktisk munvårdsutbildning samt information om betydelsen av den dagliga förebyggande vården för patienternas mun- och tandhälsa. Utbildningen ska också innehålla individuell handledning, när en patient på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte själva kan sköta munhygienen. Syftet med munvårdsutbildningen är att ge omsorgspersonalen sådan motivation och teoretisk samt praktisk kunskap att god munvård blir en självklar del av den dagliga helhetsvården. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

110 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Nuläge Landstinget har för närvarande extern utförare kontrakterad avseende uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i kommunerna Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Oskarshamn och Vimmerby. I övriga kommuner i länet utförs den uppsökande verksamheten av Folktandvården via intern överenskommelse. Såväl avtalet med den externe utföraren som den interna överenskommelsen löper ut den 31 december I tidigare upphandlingar har intresset bland privata utförare varit lågt att lämna anbud. Framtid Folktandvården bedömer sig ha kapacitet att genomföra uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet från och med år 2017 och framåt inom ramen för befintliga resurser. För behandling av den s.k. nödvändiga tandvården hos berörda patienter kommer fortsatt patientens fria val att gälla även från den 1 januari 2017 och framåt. Det innebär att berörda patienter även i framtiden fritt väljer tandläkare, antingen privattandläkare eller hos Folktandvården. För behandling av det tandvårdsbehov som bedömts föreligga betalar patienten enligt hälso- och sjukvårdens öppenvårdsregler. För att fler personer i målgruppen ska få del av den nödvändiga tandvården krävs en väl fungerande samordning mellan tandvård, sjukvård och den kommunala omsorgen. Sofia Hartz Beställarchef Telefon sofia.hartz@ltkalmar.se Bilaga Uppdrag uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i Kalmar län, daterad den 17 oktober 2016

111 Datum Sida 1 (4) Uppdrag om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning till Folktandvården Landstinget har sedan 1999 ansvar för att vissa äldre och funktionshindrade personer blir uppsökta av tandvårdspersonal för munhälsobedömning och individuell rådgivning avseende munhygien. Folktandvården ska bedriva den uppsökande verksamheten på uppdrag av landstinget. Patienter som omfattas av det särskilda tandvårdsstödet och som valt Folktandvården som vårdgivare ska erbjudas ett adekvat tandvårdsomhändertagande. Folktandvården ska därför erbjuda nödvändig tandvård till dessa patienter och patientens fria val av tandläkare gäller. Folktandvården ska dessutom erbjuda och genomföra utbildning till all personal som ger omsorg Mål Förutom att utföra all uppsökande verksamhet inom länet ska Folktandvården: Arbeta på ett sådant sätt att syftet med munhälsobedömning och individuell rådgivning uppfylls. Öka grundkunskaperna hos omsorgspersonal så att munnen räknas som en del av kroppen och att munhygienen kan registreras som god vid munhälsobedömningstillfället. Arbeta på ett sådant sätt att syftet med utbildningen till munvårdsombud och övrig omsorgspersonal uppfylls. Svara för att i administrativa föreskrifter efterfrågad kapacitet upprätthålls och utvecklas. Inom sitt arbetsgivaransvar se till att tid och resurser finns avsatta i verksamheten för fortbildning och kompetensutveckling. Utveckla ett samarbete med primärvården som har regelbunden kontakt med sjuka äldre. Primärvården bör rekommendera tandvård som en del i den totala sjukvårdsbehandlingen. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

112 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (4) Ett strukturerat samarbete mellan alla berörda parter (tandvården, kommunala företrädare och enhetschefer) ska arbetas fram. Verka för att ämnet Oral hälsa blir obligatoriskt på regionens gymnasiala vårdutbildningar. Verka för att äldre upprätthåller sin ordinarie tandvårdskontakt eller tilldelas en, om sådan inte finns. Uteblivande bör följas upp så kontinuiteten inte bryts. Sprida budskapet om vikten av regelbunden tandvård till patienter och anhöriga samt till pensionärsföreningar och handikapporganisationer. Samarbete mellan Beställarenheten för tandvård och Folktandvården kan ske inför detta. Effektmål - Antalet berättigade personer som tackar ja ska öka - Antalet personer med dålig munhälsa ska minimeras - Antalet personer som får nödvändig tandvård ska öka Projektmål - 90 % av antalet personer som tackat ja till en munhälsobedömning ska bli uppsökta och munhälsobedömda - 90 % av antalet uppsökta personer ska uppvisa en god munhälsa % av de som är berättigade till nödvändig tandvård och har ett tandvårdsbehov ska få behandling. Prioriteringar Munhälsobedömning Folktandvården ska utföra en munhälsobedömning per individ och år hos de personer som tackar ja till bedömning, oavsett boendeform och kategori N1- N4. Munhälsobedömning ska erbjudas inom en tvåmånadersperiod från det Folktandvården fått vetskap om att patient tackat ja till bedömning. Under ett kalenderår ska minst 90 % av de berättigade som tackar ja erhålla munhälsobedömning. Munhälsobedömningarna ska utföras fortlöpande under året. Dokumentation I samband med munhälsobedömningen ska Folktandvården registrera samtliga begärda uppgifter på munhälsoprotokollblanketten enligt anvisningarna och överföra dessa elektroniskt via det vårdadministrativa systemet Minitears till Beställarenheten för tandvård. Patientjournal ska upprättas vid munhälsobedömningen och är en journalhandling som Folktandvården ansvarar för på ett lagstadgat sätt.

113 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3 (4) Folktandvården ska varje år upprätta ett nytt munvårdskort som ska följa individen. Munvårdskortet ska innehålla sådan information att individens behov av daglig munvård ska kunna genomföras. På munvårdskortet ska noteras vilken aktuell tandläkare/klinik som den berättigade fritt valt att få sin tandvård hos. Finns ingen egen tandvårdskontakt hänvisas personen i fråga till Folktandvården. Munvårdskortet ska lämnas hos den berättigade efter besöket. Munvårdsutbildning Den årliga munvårdsutbildningen ska anpassas till vårdnadspersonalens erfarenhet och tidigare utbildningar. Vårdnadspersonal som är aktuell för utbildning är de som hjälper den berättigade med egenvård. Munvårdsutbildning kan inte ske i samband med munhälsobedömningen eller annan tandvårdsbehandling. Munvårdsutbildningen bör ske i grupper om 5-12 deltagare och ske vid flera tillfällen i varje område för att skapa praktiska möjligheter för så många som möjligt att ta del av utbildningen. Närvarolista ska föras vid varje utbildningstillfälle och utbildningens längd anges. Utbildningstillfällena, antal lektionstimmar och antal deltagare samt deras namn ska inrapporteras elektroniskt till Beställarenheten för tandvård via det vårdadministrativa systemet Minitears. Där kan man inrapportera deltagarna antingen genom att skriva in deras namn eller bifoga en deltagarlista. Personal Tjänsteutövare som utför munhälsobedömning och munvårdsutbildning ska vara legitimerad tandhygienist om inte annat överenskommes med Beställarenheten för tandvård. Tjänsteutövare ska ha minst 2 års yrkeserfarenhet inom klinisk tandvård. Tjänsteutövare som utför uppsökande verksamhet ska ha minst 1 års erfarenhet av uppsökande verksamhet eller sjukhustandvård eller sammanlagt minst 40 timmars fortbildning avseende ett eller flera av följande områden: sjukhustandvård äldretandvård tandvård till funktionshindrade. Intyg som styrker ovanstående ska finnas. Avvikelsehantering Folktandvården ska till Beställarenheten för tandvård fortlöpande lämna in avvikelserapportering på området munhälsobedömning via det vårdadministrativa systemet Minitears.

114 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4 (4) Även avvikelser på området munvårdsutbildning ska rapporteras in till Beställarenheten för tandvård på motsvarande blankett. Dessa avvikelser rapporteras in när utbildningar ställs in med kort varsel (mindre än en vecka) och när samma personal vid med än 1 tillfälle har svårt att närvara p.g.a. personalbrist på boendeenheten eller hemtjänst. Verksamhetsberättelse Folktandvården ska efter varje årsskifte, senast 1 mars, lämna en verksamhetsberättelse för varje område. Följande ska presenteras i den: Antalet utbildningstillfällen samt dess längd enligt närvarolistorna Antalet munvårdsombud respektive övrig omsorgspersonal som under året fått munvårdsutbildning Vidtagna åtgärder för att öka antalet munhälsobedömningar Vidtagna åtgärder för att öka antalet omsorgspersonal som erhåller utbildning i munvårdsfrågor Det kvalitetssäkringsarbete som bedrivits inom uppsökande verksamhet samt resultat av detta Erfarenheter av samarbetet med kommunernas äldre- och handikappomsorg Antalet inrapporterade avvikelser inom munhälsobedömning Antalet inrapporterade avvikelser inom munvårdsutbildning Landstingets uppföljning Beställarenheten för tandvård lämnar årligen en rapport kring den uppsökande verksamheten med munhälsobedömning till Landstingsstyrelsen. I den finns ett sammandrag av inrapporteringen via verksamhetsberättelsen och obligatoriska uppgifter som Folktandvården lämnat i Minitears. Folktandvården ska utan anspråk på kostnadsersättning delta i av Beställarenheten för tandvård anordnat uppföljningsmöte. Uppdragets ersättning Uppdraget löper tills vidare och utvärderas regelbundet. Faktura för uppsök och munvårdsutbildning debiteras Beställarenheten för tandvård. För uppsök i Särskilt boende utgår 690 SEK/st För uppsök i Eget boende utgår 1035 SEK/st Munvårdsutbildning inom uppsök ersätts med 1000 SEK per utbildningstimme. Samtliga ersättningar räknas fram årligen enligt gällande internavtal.

115

116

117

118

119 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten FÖRTECKNING Datum Till Landstingsstyrelsen Sida 1(2) Förteckning över inkomna och avgivna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde den 31 oktober 2016 Inkomna skrivelser Diarienummer /43 Gemensamma arbetsformer med strategier och planer för Kalmar läns utveckling under tiden fram till att Region Kalmar län övertar ansvaret, Kent Johansson. Diarienummer /18 Protokoll från AB Transitios Styrelsemöte 15 september Diarienummer Överenskommelse mellan staten och SKL om överenskommelse försäkringsmedicinska utredningar, Kommuner och Landsting, SKL. Diarienummer /77 Skrivelse från läkare medicinkliniken Oskarshamns sjukhus om den aviserade minskningen av antalet vårdplatser på Oskarshamns medicinklinik. Diarienummer /5 Information om förändrade affärsförutsättningar för Inera, Inera AB. Diarienummer Övningsrapport från nationell övning allvarlig händelse 29 april, Socialstyrelsen. Diarienummer Skrivelser från Lions om rehab i Virserum. Kommunalekonomisk utjämning för landsting, preliminärt utfall för år 2017, Statistiska centralbyrån. Rapport om hyrläkare vårdgivarens dilemma?, Inspektionen för vård och omsorg, IVO Cirkulär 16:49 - Kompetens och extratjänster, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

120 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Cirkulär 16:52 Överenskommelse om ändringar i bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Cirkulär 16:53 Överenskommelse om bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 16, med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Cirkulär 16:54 Överenskommelse om ändringar och tillägg i Allmänna bestämmelser (AB) m.m. med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Utgående skrivelser Diarienummer Svar på remiss avseende Socialstyrelsens föreskrifter om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation till Socialstyrelsen. Diarienummer /4 Yttrande över remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvård m.m till Socialstyrelsen. Diarienummer /2 Svar på remiss avseende ytterligare åtgärder för att genomföra EU-direktiv om mänskliga vävnader och celler (Ds 2016:18) till Socialdepartementet. Diarienummer /2 Svar på remiss avseende kunskapsstöd och rekommendationer om plötslig oväntad död hos spädbarn, SoS diarienr: /2014 till Socialstyrelsen. Diarienummer Svar på remiss avseende förslag till ändring i TLV:s allmänna råd om ekonomiska utvärderingar (TLVAR 2003:2) till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Diarienummer Svar på brev angående utveckling av e-hälsotjänster till Djursdala samhällsförening. Diarienummer /2 Yttrande över remissförslag om ny version av nationell modell för öppna prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård till Linköpings Universitet.

121 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Sida 1(2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen/Landstingsfullmäktige Delårsrapport Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut t.o.m. augusti 2016 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2016 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet skall detta föreläggas landstingsstyrelsen för beslut. 2. Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i landstingsplanen. 3. Landstingsstyrelsen lämnar följande förslag till landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden till handlingarna. Bakgrund För kommuner och landsting gäller lag om kommunal redovisning. I lagen stadgas bl. a. att kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapport avseende perioden har upprättats. Rapporten finns som bilaga till denna framställning. Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs årets första åtta månader med utgångspunkt från de fyra strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. Allt siffermaterial redovisas därefter under rubriken Landstinget i siffror. Landstinget uppvisar i delårsbokslutet ett positivt resultat, d.v.s. intäkterna överstiger kostnaderna, med 154 Mkr. För helåret 2016 beräknas ett resultat på +3 Mkr, vilket är 102 Mkr sämre än det budgeterade resultatet. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

122 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Helårsprognosen för förvaltningarna visar ett underskott mot budget på totalt 223 Mkr, medan Finansiering visar ett budgetöverskott på 121 Mkr. De största budgetunderskotten uppvisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 180 Mkr, Primärvårdsförvaltningen med 23 Mkr samt Psykiatriförvaltningen med 17 Mkr. Förvaltningar som uppvisar budgetunderskott i prognosen arbetar kontinuerligt med handlingsplaner för att minska kostnaderna. Verksamhetsdialoger förs kontinuerligt med samtliga förvaltningar. Landstingets revisorer ska behandla delårsbokslutet inför landstingsfullmäktiges behandling av ärendet. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Gunnar Jonsson Ekonom Bilaga Delårsrapport.

123 Delårsrapport

124 LANDSTINGET I KALMAR LÄN DELÅRSRAPPORT FOTO: BJÖRN WANHATALO PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN 2

125 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll Inledning 4 Landstingets vision och värdegrund 5 Nöjda invånare med hög livskvalitet 6 God hälsa hos invånarna 10 En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats 14 God ekonomisk hushållning 18 3

126 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Inledning Delårsrapporten en uppföljning av landstingets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat för årets andra tertial samt en prognos för helårsutfall för Uppföljningen följer landstingets fyra målområden, Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi 4

127 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets vision och värdegrund LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET - FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV. Vi utgår från invånarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, kollektivtrafik och kultur för bättre hälsa i hela länet. Rätt kvalitet Landstingets värdegrund bygger på principen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Verksamhetens värdegrund vilar på öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att skapa rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning Öppet Engagerat God ekonomisk hushållning Kunnigt 5

128 LANDSTINGSPLAN LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter. Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens behov. 6

129 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Bra bemötande och god service Alla som kommer i kontakt med landstinget ska mötas med respekt och god service. God kvalitet, bra bemötande och god tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Det övergripande arbetet med värdegrund och bemötande, som bland annat innehåller Varje-dag-berättelser, har vidareutvecklats med nya filmer, skriftliga berättelser samt frågestöd för att stärka verksamheternas redan pågående arbete. Patienter och närståendes upplevelser och berättelser ligger till grund för hur verksamheterna utvecklas för att bemöta invånarna på bästa sätt. Patienterna ska vara delaktiga i vårdkedjan Arbetet för att öka invånarnas och patienternas medverkan i vård och planering fortsätter genom att involvera patienter och anhöriga i bland annat förbättringsarbeten. En vårdöverenskommelse med stöd för samtal och planering är framtagen och arbetet med införandet pågår. Syftet med vårdöverenskommelsen är att stärka patientinflytandet och patientens ställning. Överenskommelsen tydliggör både sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter och sätter fokus på vad som ska ske i kontakten med hälso- och sjukvården. Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i utvecklings- och förbättringsarbetet. Nationell patientenkät har genomförts i specialiserad öppen och slutenvård under våren. Den öppna specialistvården vid sjukhusmottagningar och privata mottagningar i Kalmar län rankas högst i landet. Landstinget placerar sig högst i landet inom öppenvården när det gäller dimensionerna delaktighet och involvering, emotionellt stöd, helhetsintryck, information och kunskap, respekt och bemötande samt patientens upplevelse av tillgänglighet. När det gäller patienternas helhetsupplevelse av slutenvård uppger 91 procent av patienterna positiva svar. 86 procent av patienterna var nöjda med sjukhusmaten vilket är det högsta resultatet i riket. Inom primärvården har invånarinflytandet förstärkts genom medborgardialoger. Inom psykiatrin pågår sedan flera år arbetet med att skapa olika arenor för dialog med invånare och patienter. En ny struktur för arbetet med barns rätt enligt barnkonventionen har tagits fram och på folkhögskolorna har utbildningsinsatser genomförts kring mänskliga rättigheter. Ökad tillgänglighet och köfri vård till 2018 God tillgänglighet till hälso- och sjukvård är angeläget för länets invånare och stärker förtroendet för landstinget. Patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg i en behandling och tid ska kunna bokas direkt vid en konsultation. För att bibehålla den goda tillgängligheten pågår ett ständigt förbättringsarbete bland annat enligt handlingsplanen för köfri vård. Landstinget har under årets första åtta månader en fortsatt god tillgänglighet när det gäller tid till första besök inom somatik och psykiatri samt tid till operation och behandling. Inom folktandvården har köerna fortsatt öka inom allmäntandvården, främst på kliniker med brist på medarbetare och utökad asyltandvård. För att förbättra telefontillgängligheten till 1177 Vårdguiden har en analys gjorts av när i tid invånarna oftast söker vård och åtgärder har vidtagits för att förbättra tillgängligheten. Ett pilotprojekt för nationell samverkan kring telefontillgängligheten på 1177 Vårdguiden har genomförts. Detta ska nu utvärderas innan beslut om ytterligare samverkan påbörjas. Tillgängligheten till första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt god. Arbetet för att förbättra tillgängligheten inom psykiatrin har förstärkts ytterligare genom att erbjuda invånare och patienter möjlighet att möta och få delar av vården digitalt. Inom psykiatrin har ett enhetligt basutbud för digitala bokningsbara tjänster beslutats om och implementerats för att invånarna ska erbjudas bättre tillgänglighet och service NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET 7

130 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet Landstingets arbete med e-hälsa följer den nationella handlingsplanen. Arbetet med e-hälsa innebär både att standardisera utbudet, breddinföra tjänster och att utveckla och införa nya digitala tjänster. Resultaten visar att en allt större andel av länets invånare använder sig av e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Antalet inloggningar till e-tjänsten har ökat med 98 procent jämfört med samma period Primärvårdens hälsocentraler har breddat användningen av webbtidbokning vilket har skapat en ökad tillgänglighet för länets invånare. Behandling ges genom internetbaserade behandlingsprogram inom kognitiv beteendeterapi (KBT) för ångest, oro, depression, stress och isomni. Behandlare finns inom primärvården och psykiatrin. Utveckling av ytterligare behandlingsprogram pågår. Digitala tjänster kan förbättra tillgängligheten för invånare som bor långt ifrån en hälsocentral eller väljer att träffa vården digitalt. En digital hälsocentral testas där invånaren får träffa vårdpersonal med hjälp av digital teknik. På Högsby hälsocentral har man börjat testa ett mobilt arbetssätt. Nästa steg är att utvärdera innan beslut om en permanent digital lösning. Kultur för hälsa och livskvalitet Projektet Hälsa & Kultur är inne på det avslutande året. Emmaboda, Mönsterås och Västervik har deltagit som pilotkommuner. Ett förslag har tagits fram för det fortsatta arbetet och erfarenheterna ska nu tas tillvara i verksamheten. Ett utvecklingsarbete pågår kring kulturens möjlighet att förebygga ohälsa. Målet är att hitta en modell för samverkan mellan sjukvården, folkhögskolor och länets kulturinstitutioner. Ett förslag till regional biblioteksplan har tagits fram och ska beslutas om i kulturnämnden innan årets slut. Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Arbetet med att locka nya resenärer har under flera år byggt på att hitta bra och snabba trafikförbindelser. Invånarnas önskemål och åsikter är en del i arbetet med att utveckla trafiken. Andelen resenärer som är nöjda med senaste resan inom kollektivtrafiken är fortsatt hög. Resandet ökar, andelen resor har till och med augusti ökat med sju procent. Tillgänglighet har förbättrats främst i de stora trafikstråken. Den 1 april kom en ny lag om resenärers rättigheter till information och förseningsersättningar. Den nya lagen har inneburit att antal ärenden ökat något och utbetalad ersättning för försening har ökat. Lagen ersatte de tidigare reglerna för resegarantier och ställer också skärpta krav på information om tider på stationer och större hållplatser. Punktligheten för busstrafiken är fortsatt god för andra tertialet då 77 procent av busstrafiken håller tidtabellen med maximalt tre minuters avvikelse. Under året har en förbättrad mobilapplikation lanserats med nya funktioner och förbättrade sökmöjligheter. Dessutom har närtrafiken integrerats i sökfunktionen, så att resenären lättare kan se närtrafiken som en naturlig del av resan 8

131 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått: Nöjda invånare med hög livskvalitet Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplan I delårsrapporten redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Tillgänglighet 1177-samtal som besvaras inom 9 minuter 65 % 95 % Kontakt med primärvården samma dag 96 % 100 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 79 % 100 % (K 79 %, M 78 %) Tid till första besök (somatik och psykiatri) inom 60 dagar 79 % 80 % Tid till operation/behandling (specialiserade vården) inom 60 dagar 81 % 80 % Tillgänglighet akutmottagningar - (somatisk vård) andel patienter som behandlas inom 4 timmar 82 % 80 % Tid till BUP inom 30 dagar 93 % 90 % Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar 80 % 80 % Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening vid tidtabellens hållpunkter 77 % 80 % Andel av resenärerna som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken 81 % 90 % (K 78 %, M 86 %) Allmänhetens nöjdhet med KLT 42 % 50 % (K 41 %, M 38 %) Studerande på folkhögskolorna som känner att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt 96 % 100 % (K 97 %, M 95 %) NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET 9

132 Verksamhet och process God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla rätt kvalitet, vara säkra och präglas av ett systematiskt förbättringsarbete. 10

133 LANDSTINGSPLAN LANDSTINGET I KALMAR LÄN Kontinuerlig kvalitetsutveckling Varje dag lite bättre kraften hos många är landstingets strategi för att uppnå bästa tänkbara kvalitet med fokus på ökat värde för patienter och invånare. Detta uppnås genom ett långsiktigt förhållningssätt, kunskap om förbättring och små förbättringar varje dag av alla medarbetare. Ett nationellt innovationsprojekt pågår inom primärvården där landstinget deltar med två pilotenheter, Borgholms hälsocentral och Vimmerby hälsocentral. Dessa hälsocentraler analyserar olika kreativa och innovativa idéer som ska testas i verksamheten under Förbättringsarbete pågår inom områdena hjärtsjukdom, stroke, diabetes, cancer, neuropsykiatri samt de mest sjuka äldre. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov, ett så kallat processorienterat arbetssätt. Processarbetet skapar effektivare flöden, ökad vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och bidrar till att göra vården mer jämlik och jämställd. Hälsovalsenheterna har under året arbetat med att ta fram nya kvalitetsarbeten. Fokus har även lagts på att förmedla goda exempel mellan enheterna. Inom psykiatrin pågår förbättringsarbete inom till exempel suicidprevention och självskadebeteenden och utbildning pågår av samtliga medarbetare för att höja kompetensen inom området. En mer jämlik och jämställd hälsa Alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet ska ha lika rättigheter och villkor samt uppleva ett likvärdigt bemötande inom landstingets verksamheter. Asyl- och flyktinghälsovården erbjuder samtliga nyanlända en hälsoundersökning. Den stora ökningen asylsökande under det senaste året har inneburit att asyl- och flyktinghälsovården arbetat med mottagningar på helger och på olika platser i länet. Antalet hälsoundersökningar till och med augusti har varit hög och är över 5 400, vilket är 60 procent mer än för helåret För att ytterligare förbättra tillgängligheten har en mottagning i södra länet öppnats under En mobil verksamhet har startats som besöker nystartade boenden när asylsökande anländer. Arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet med personer med funktionsnedsättning. Medabetarna inom psykiatrin har fått utbildning när det gäller insatser runt posttraumatiskt stressyndrom, utmattningsdepression samt ohälsa kopplat till krigsupplevelser. Förbättrad folkhälsa i hela länet Landstinget ska bli en ännu starkare och mer aktiv samhällsaktör inom folkhälsofrågor genom att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa och en mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Primärvården har fortsatt arbetet med att stödja invånarna i processen för hälsosammare levnadsvanor. Detta har bland annat genomförts via arbetet med livsstilsmottagningarna, tobaksinformation på skolor, tobaksavvänjning till riktade grupper samt hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården och barn- och ungdomshälsan. Under året har kampanjen Satsa hjärtligt startat, som är en informations- GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 11

134 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN kampanj för att stärka landstinget som hälsoaktör och inspirera till goda livsstilsvanor. Landstingets hälsofrämjande arbete med Kom igång -aktiviteter ute i länets kommuner har pågått under året. Målgruppen är invånare med fokus på unga, nyanlända och seniorer. Syftet är att inspirera till fysisk aktivitet och därigenom bidra till förbättrad hälsa. En utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa med syfte att upptäcka psykisk ohälsa i ett tidigt stadie har genomförts för landstinget, kommuner, Linnéuniversitetet och privata aktörer. Dessa har i sin tur utbildat över 300 förstahjälpare inom sina verksamheter. Inom psykiatrin arbetar hälsoinspiratörer hälsofrämjande riktat till både medarbetare och patienter. En uppföljning av tobaksvanor har genomförts hos dessa båda målgrupper för att se hur man på bästa sätt kan stödja för minskat tobaksbruk. Tobaksavvänjningskurser har genomförts. Hälsa och trygghet för barn och unga Landstinget ska skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor så att barn och ungas fysiska och psykiska hälsa kan behållas och utvecklas. Barnhälsovården har implementerat den nya nationella riktlinjen för barnhälsovård för de barn som föds från och med Den nya vägledningen förstärker uppdraget kring arbetet till barn och familjer som lever med riskfaktorer och därmed har behov av extra stödinsatser. För att tidigt erbjuda asylsökande barn vaccination enligt barnvaccinationsprogrammet har särskilda mottagningar inom barnhälsovården upprättats. Barn- och ungdomshälsan, första linjens hälso-och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och deras vårdnadshavare, är nu tillgänglig över hela Kalmar län. En god samverkan med kommunerna har byggts upp under året. Utveckling av verksamheten sker i samverkan med länets kommuner och specialistpsykiatrin. samtliga gymnasieskolor. Inom folktandvården har en rutin för omhändertagande av gruppen sköra äldre tagits fram. Målet är att äldre ska hålla kvar kontakten med tandvården och därmed bibehålla en god tandhälsa. God hälsa för äldre För äldre som drabbas av ohälsa är det viktigt med samordnade vård- och omsorgsinsatser. Landstinget och länets kommuner har påbörjat arbetet utifrån förslaget om, Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård, som beräknas träda i kraft årsskiftet 2017/2018. En enkät utifrån Nationella patientenkäten som riktar sig till patienter 65 år och äldre som har vårdats på sjukhus och dess närstående har tagits fram för genomförande i november. Detta ska sedan ligga till grund för att kunna ge bättre stöd och samordning samt öka den äldres och dess närståendes delaktighet. Förstärkt utskrivningsprocess på länets sjukhus har utvidgats och omfattar förutom medicin och geriatrik även kirurg- och infektionsklinikerna. Viktiga delar i detta arbete är Trygg hemgång i kommunerna, individanpassad primärvård, ökad möjlighet till hembesök samt team mellan kommun, primärvård och öppen specialiserad vård. Arbetet med God munhälsa hos invånarna Folktandvården fortsätter sitt preventiva arbete för att ge alla länsinvånare bättre förutsättningar för en god tandhälsa. Till detta hör satsningar på barn och ungdomar, där daglig tandborstning i förskolorna är en del. Insatser planeras för bättre kostvanor hos asylsökande i länet. Arbetet fortsätter med att fokusera på att unga vuxna ska ha en regelbunden kontakt med Folktandvården genom att erbjuda Frisktandvård. Andelen kariesfria 19-åringar i Folktandvården ökar stadigt från 24 procent år 2011 till 32 procent vid senaste mätningen. Dock ligger länet fortfarande under riksgenomsnittet. Arbetet med Tobaksfri Duo sker i alla länets högstadieskolor och införandet av Tobaksfri utmaning i länets gymnasieskolor med start i Vimmerby, Gamleby och Västervik pågår. På sikt är målet att detta ska införas i länets 12

135 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN att förbättra demenssjukvården i länet fortsätter. Kommuner och landsting samverkar för gemensam kompetensutveckling. Nationellt pågår revidering av riktlinjer för personer med demenssjukdom och förberedelser har startat för revidering av omsorgs- och vårdprogrammet Enklare sjukskrivning Invånare som drabbas av ohälsa ska snabbt få aktiva, samordnade och individanpassade insatser för att förbättra sin hälsa och kunna återgå i arbete. Ett stödprogram för en aktiv sjukskrivningsprocess inom ramen för internetbaserad stöd och behandling är utvecklat och tillgängliggörs via 1177 vårdguiden. Syfte är att ge patienten en aktiv rehabilitering med tydlig planering och delaktighet. Landstinget har även anslutit sig till en nationell statistiktjänst för att på ett mer effektivt sätt kunna analysera sjukskrivningsmönster. Arbetet med sjukskrivningskoordinatorer fortsätter att utvecklas liksom arbetet för en jämställd sjukskrivning. Under året har utbildning inom försäkringsmedicin genomförts för nya sjukskrivningskoordinatorer. Allt fler enheter har anslutit sig till arbetssättet med fysioterapeut som första kontakt inom primärvården och sannolikt kommer samtliga vårdenheter att införa fysioterapeut som första kontakt under Detsamma gäller offentliga distriktsrehabiliteringsmottagningar i länet. Medicinsk kvalitet för framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska utvecklas med fokus på kvalitet och ökat värde för patienten. Ändamålsenliga processer, kunnig personal och delaktiga patienter är grunden för en god vård med hög kvalitet. Fokus ligger på att ytterligare förbättra de medicinska resultaten. En nationell jämförelse visar att landstinget fortsätter att ha lägst trycksårsförekomst i landet. Vid trycksårsmätningen i mars hade 7,2 procent av inneliggande patienter trycksår, varav tre procent var sjukhusförvärvade. Västerviks sjukhus hade vid denna mätning uppfyllt målet om att inte ha några sjukhusförvärvade trycksår. Den totala förekomsten av vårdrelaterade infektioner ligger konstant sedan en längre tid tillbaka.införandet av standardiserat vårdförlopp för cancer fortsätter. Sedan arbetet med standardiserade vårdförlopp påbörjades i september förra året har 18 standardiserade vårdförlopp införts inom cancer. Över 1100 patienter har hittills ingått i något förlopp där hälften är remitterade från primärvården och hälften från specialistvården. Metoden innebär kortare ledtider och att cancervård ska betraktas som akut sjukvård. En ny överenskommelse har träffats mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen om stöd till insatser under 2016 inom området psykisk hälsa. En analys och handlingsplan för är under framtagande. Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Landstinget har fortsatt att arbeta lokalt, regionalt och nationellt för en god och säker läkemedelsbehandling. Andelen patienter som vid utskrivning får med sig en läkemedelsberättelse har förbättrats något i jämförelse med samma period förra året. Arbetet med ordinationsstöd i form av landstingsgemensamma läkemedelsmallar pågår. Ordnat införande fortsätter och landstinget deltar aktivt i införandearbetet både regionalt och nationellt. Arbetet för rätt antibiotikaförskrivning fortsätter och ligger fortfarande GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 13

136 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN strax under riksgenomsnittet. Antibiotikaförskrivningen har minskat något jämfört med samma period förra året. Det syns betydande förbättringar när det gäller val av rekommenderade antibiotika. Drivande för hållbar utveckling och hälsofrämjande miljö Miljö- och hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet. Arbetet fortsätter utifrån mål i hållbarhetsprogrammet för Resultatet från landstingets klimatbokslut visar en minskning av direkta koldioxidutsläpp med sju procent sedan basåret Landstingets kemikaliestrategi har uppdaterats och utökats till att omfatta miljö- och hälsoskadliga ämnen i varor och produkter. Detta medför att det finns en tydlig strategi för hur CMR-kemikalier som även ingår i varor och produkter skall minska. Landstinget har inlett ett samarbete tillsammans med Regionförbundet och Länsstyrelsen i syfte att skydda barns hälsa och skapa en giftfri vardag för barn i Kalmar län. Miljöhänsyn tas i landstingets upphandlingar. Under första kvartalet har bland annat upphandlingar av giftfria lek- och hobbymaterial och sanering av förorenade brandövningsplatser startat. Ett nytt planeringsverktyg har tagits fram för resor i tjänst. Detta gör att olika resealternativ syns bättre och att redan bokade bilar kan nyttjas för samåkning. Parallellt pågår ett arbete med att se över landstingets mötesstruktur och för att öka mängden videomöten för att fler möten kan ske på distans vilket kan minska resandet. Efter första halvåret minskar resandet med en procent i jämförelse med föregående år. Andelen ekologiska livsmedel ökar, och efter andra kvartalet ligger andelen på 40 procent. Mängden matsvinn minskar. Landstingets nya rutiner och avtal kring avfallshantering visar att Länssjukhuset är bäst i landet och placerar sig i topp när det gäller avfallsprocessen efter jämförelse Best Service Kasserade textilier återanvänds eller återvinns genom biståndsorganisationen Human Bridge. En välfungerande kollektivtrafik Andelen av befolkningen som reser regelbundet med kollektivtrafiken är stabil. Självfinansieringsgraden uppgick efter åtta månader till 40 procent. Upphandlingen för kollektivtrafik med start augusti 2017 är färdig. Grundläggande krav i upphandlingen har varit att trafiken ska köras på 100 procent fossilfria bränslen. Cirka 60 procent av trafiken kommer att köras på biogas och resterande trafik körs på syntetisk diesel. En underhållsverkstad för tågfordon är under uppförande i Kalmar. Verksamheten beräknas vara igång till november och från och med december 2016 kommer samtliga fordon för Kustpilentrafiken och Regionaltågstrafiken att hanteras vid Kalmar Tågdepå. Kalmar länstrafik har i uppdrag att arbeta fram en strategisk plan för kollektivtrafiken på lång sikt. 14

137 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Planen skall inkludera resor både inom Kalmar län och resor till och från Kalmar län. Arbetet sker i nära dialog med andra regionala planeringsprocesser som den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län och den regionala transportplanen. Strategin ska kunna fungera som ett styrdokument för infrastruktursatsningar både lokalt, regionalt och nationellt och tydliggör länets syn på infrastrukturen inför en eventuell storregionbildning. Under år 2016 fortsätter den sedan tidigare inledda dialogen med berörda parter inom länet. Ett remissförslag beräknas vara klart i början av Kalmar länstrafik har medverkat i två nationella pilotprojekt, Linnéstråket och Mer Kalmarsund som avslutades i juni Båda pilotprojekten har haft som övergripande inriktning att stärka ett integrerat arbete mellan infrastruktur-, trafik- och bebyggelseutveckling. Kalmar länstrafik avser att tillsammans med berörda kommuner och Trafikverket följa upp projekten med mer detaljerade analyser av tilltänkta lägen för bytespunkter, koppling till övrig kollektivtrafik med mera. Arbetet med att se över regelverket för sjukresor har påbörjats. Nytt ansvar för regional kulturverksamhet och organisationsstöd Landstinget har övertagit ansvaret för regional kulturverksamhet, regionala kulturanslag samt anslaget till regionala organisationer för studieförbund, ungdomsorganisationer och idrott från Regionförbundet från och med den 1 januari Detta innebär också att landstinget ansvarar för kultursamverkansmodellen, som är en arbetsform för samspel mellan den nationella och regionala kulturpolitiken för att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar. Kulturplan Kalmar län styr de prioriteringar som görs på kulturområdet i länet. Arbetet med ny kulturplan har påbörjats och dialog med kommunerna kommer att ske under hösten. En gemensam konstpolicy har antagits för länet som ska ge stöd till en utveckling av landstingets konstverksamhet Mål och mått: God hälsa hos invånarna Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplan I delårsrapporten redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9) 92 % 100% (F 94 %, P 91 %) Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad 30 % 40 % (K 29 %, M 30 %) Följsamhet hygienregler 95 % 100 % Följsamhet klädregler 98 % 100 % Andel trycksår - sjukhusförvärvade 3 % 0 % årsmål (K 3,1 %, M 3 %) Vårdrelaterade infektioner 220 Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkemedelslista 56 % 80 % Antal antibiotikarecept 314 recept 300 recept Psykiatri - Vårdplan för patienter inom heldygnsvård 63 % 80 % (K 64 %, M 58 %) Antal körda kilometer i tjänst km km Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 40 % 45 % 15

138 Medarbetare En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda en god arbetsplats, med utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. 16

139 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Strategisk personalförsörjning för framtiden Landstingets personal- och kompetensförsörjning har fokus på att attrahera, utveckla och behålla medarbetare, samt säkerställa att vi har medarbetare med rätt kompetens. Erbjudande om kompetensutveckling, en bra introduktion, att arbeta heltid och satsningar på en utvecklad arbetsmiljö är viktiga delar i detta arbete. Arbetet har fortsatt för att ta tillvara nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens. Asyl- och flyktinghälsovården spelar en stor roll i att identifiera dessa personer. Folkhögskolorna i Högalid och Vimmerby har fortsatt att erbjuda snabbspår, som innebär språkstudier för nyanlända med sjukvårdsbakgrund. Många enheter inom hälso- och sjukvården har tagit emot språkpraktikplatser. En personalpool testas i Kalmar och Västervik för olika yrkeskategorier inom serviceområdet. Målet är att skapa en större kontinuitet i bemanningen samt minska antalet visstidsanställningar. Samverkan och dialog med skolor och universitet Dialog och samverkan med gymnasieskolor, universitet och andra utbildningsanordnare är viktiga förutsättningar för personal- och kompetensförsörjningen. Landstingets planering för läkarutbildningen fortsätter. Certifiering av regionalt och lokala vård- och omsorgscollege är nu klar. Psykiatriförvaltningen medverkar i uppbyggnaden av nya skötarutbildningar inom ramen för Yrkeshögskolor (YH) samt ingår i utbildningens ledningsgrupp. Praktikplatser erbjuds inom IT-förvaltningen för olika typer av utbildningar och skolor, till exempel gymnasieskolor, Yrkeshögskolan och Tekniksprånget. Utfasning av bemanningsföretag Ett gemensamt långsiktigt och systematiskt arbete pågår för att minska beroendet av bemanningsföretag och senast 2017 ska kostnaden vara halverad. I det långsiktiga perspektivet har en rad åtgärder vidtagits som på sikt förväntas bidra till ett minskat beroende av bemanningsföretag. Kostnaderna för bemanningsföretag har fortsatt att öka. Förvaltningarnas bedömning är att kostnaderna för året kommer att vara något högre än Inom hälso- och sjukvården har sjuksköterskor i norra och mellersta länsdelen varit svårrekryterade grupper. Bemanningsföretag bemannar också några specialistläkarlinjer på samtliga sjukhus. Inom psykiatrin har läkarbemanningen i söder försvårats och bemanningsbolag har anlitats även för jourlinjen. Primärvårdens arbete har fortsatt enligt plan. En rad satsningar görs för att rekrytera nya medarbetare. Till exempel sker utlandsrekrytering av sjuksköterskor och läkare, traineeprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor samt särskilda lönesatsningar för svårrekryterade yrkesgrupper. EN ATTRAKTIV, UTVECKLANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS 17

140 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Arbetssätt för effektivare resursutnyttjande Förändringar i omvärld kräver en tydlig planering av åtgärder som nyttjar professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. På landstingsövergripande nivå har projektet Bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården fortsatt. Syftet är att åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning med en hälso- och sjukvård som är resurseffektiv och nytänkande. Arbetet med rätt vårdadministration på rätt nivå, rätt använd kompetens, utveckling av yrkesroller, uppgiftsfördelning och vårdnära service samt IT-stöd och processer för förenklad administration har fortsatt. En modell har provats inom hälso- och sjukvården med gott resultat. Ett arbete påbörjats med att kartlägga måltidsvärdarnas arbetsuppgifter samt patienttransporter. Delaktiga och engagerade medarbetare Arbetet för ett kontinuerligt förbättringsarbete fortsätter, med årliga medarbetarutbildningar, chefsdagar och värdegrundsarbete. Som ett led i detta har primärvården till exempel satsat särskilt på att utveckla introduktionen av nya medarbetare. Inom hälso- och sjukvården har metoden med lagutveckling byggts upp som en del i förvaltningens ledarutvecklingsmodell. Arbetet med den landstingsgemensamma strategin för chef- och ledarskapsutveckling har fortsatt. En särskild arbetsgrupp ser över förutsättningarna för att arbeta som första linjens chef. Under hösten inleds ansökningsförfarandet kring erbjudande om heltid. En hälsofrämjande arbetsplats Arbetet har fortsatt med att utveckla en hälsofrämjande arbetsmiljö med fokus på medarbetarnas hälsa och trivsel där alla medarbetare ska uppmuntras till hälsofrämjande aktiviteter. Landstinget har fortfarande en ökning av sjukfrånvaron. Ökningen har dock planat ut. Sjukfrånvaron är till och med augusti 5,3 procent jämfört med fem procent Tendensen är dock, i likhet med övriga landet, att sjukfrånvaron närmar sig 2015 års siffror. Kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns och det är framför allt långtidssjukfrånvaron som ökar. En analys av sjuktalen pågår. Utbildnings- och informationsinsatser inom arbetsmiljöområdet anordnas kontinuerligt både för chefer och samverkansråd. Under augusti startade utbildning för chefer i den centrala föreskriften kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Det årliga friskvårdsbidraget bidrar till att stimulera till hälsofrämjande aktiviteter och från den 1 januari gäller detta även timavlönade. Landstingshälsan är en viktig resurs i det hälsofrämjande arbetet. Uppdraget håller på att ses över med ytterligare fokus på ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv 18

141 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått: En attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplan I delårsrapporten redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter 5,26 % 4,2 % (K 5,82 %, M 3,32 %) Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Motivation, ledarskap och styrning (index) (K 76, M 76) EN ATTRAKTIV, UTVECKLANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS 19

142 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 20

143 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. En stark och uthållig ekonomi är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälsooch sjukvård och övrig service. En av hörnpelarna i en stark och uthållig ekonomi är att kostnadsutvecklingen är under kontroll och att det varje år genereras tillräckligt stora överskott för att landstinget ska klara framtida investeringar och pensionsåtagande. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås. Respektive års resultat ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Landstingets finansiella mål att nå ett resultat på minst 2 procent av skatter och statsbidrag motsvarar ett resultat på 140 Mkr. Prognosen för helåret visar att målet inte kommer att uppnås. Investeringarna ska finansieras med egna medel Ett av landstingets finansiella mål är att alla investeringar ska finansieras med egna medel, definierat som resultat och avskrivningar. Nyckeltalet benämns självfinansieringsgrad av investeringar. Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer innebär det att landstinget har kunnat skattefinansiera samtliga årets investeringar och inte har behövt använda sina likvida medel. I prognosen för helåret beräknas självfinansieringsgraden uppgå till 73 procent. Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar Landstingets ekonomi påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Förändringar i samhällsekonomi, befolkning och arbetsmarknad påverkar landstingets intäkter i form av skatter, statsbidrag och utjämning. Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par åt tillbaka i en konjunkturåterhämtning och fortsätter att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en stark utveckling av den inhemska efterfrågan. Investeringarna och framförallt byggnadsinvesteringarna växer snabbt. Under 2016 växer också den offentliga konsumtionen som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. Det internationella ränteläget och inflationen väntas förbli låga. Riksbanken beslutade mot den bakgrunden och för att säkerställa kraften i konjunkturuppgången att lämna reporäntan oförändrad på 0,5 procent vid det penningpolitiska mötet i september. Först under andra halvåret 2017 beräknas den svenska reporäntan börja höjas i långsam takt. Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva landstingets finansiella styrka och klargöra om landstinget, ur finansiell synvinkel, har en god ekonomisk hushållning. Den finansiella analysen bygger på fyra viktiga aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Mer information om siffror och tabeller som hänvisas till i nedanstående analys finns under rubriken Landstinget i siffror. Resultat och kapacitet Resultat Delårsresultatet efter augusti visar ett överskott, dvs. intäkterna överstiger kostnaderna, med 154 Mkr. Motsvarande period för 2015 var överskottet 162 Mkr och då ingick en jämförelsestörande intäkt med 38 Mkr avseende återbetalning av premier för avtalsförsäkringar (AFA) och en jämförelsestörande kostnad för justering av pensionsavsättning med 15 Mkr. Prognosen för helåret visar ett resultat på +3 Mkr, vilket är 102 Mkr sämre än budgeterat. Förvaltningarna prognostiserar ett budgetutfall på -223 Mkr medan bl.a skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas ge ett överskott på 121 Mkr. Prognosen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående prognos men det finns osäkerhetsfaktorer som kan komma att påverka helårsresultatet i båda riktningar. Det handlar bl. a om den fortsatta konjunkturutvecklingens påverkan på skatteintäkterna, utvecklingen på de finansiella marknaderna men framförallt möjligheter och förutsättningar för att bryta den fortsatt höga kostnadsutvecklingen. Utvecklingen av skatteintäkterna och börsen är faktorer som landstinget inte kan påverka och som kan förändra det ekonomiska läget i båda riktningarna. Behovet av kostnadskrävande högspecialiserad köpt vård för enstaka patienter är också en faktor som landstinget har begränsade möjligheter att förutse och påverka. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 21

144 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Avstämning mot kommunallagens balanskrav görs i balanskravsutredningen där årets resultat reduceras eller tillförs poster som inte härrör från den löpande verksamheten. Efter justering för vinster vid försäljning av anläggningstillgångar och återföring av orealiserade förluster i värdepapper uppgår prognosen för balanskravsresultatet till +-0. Huvudorsaken är höga kostnader vid sjukhus utanför regionsamarbetet med Östergötland och det avser enskilda patienter som vårdats inom hjärt- och neonatalsjukvård, intensivvård samt kärl- och barnkirurgi. Denna typ av kostnader är svåra att förutse och kan variera mycket mellan åren. Kostnaderna inom regionsamarbetet med Region Östergötland är något högre än föregående år, vilket beror på att Verksamhetens intäkter och kostnader Nedan redovisas intäkts- och kostnadsökningar t o m augusti i jämförelse med samma period föregående år. Verksamhetens intäkter, exklusive AFA-medel 2015, ökar med 15 procent främst beroende på högre ersättning för asylsjukvård, intäkter från såld vård till andra landsting och regioner samt det statliga bidraget till kulturverksamheten som from 2016 övertagits från Regionförbundet. Dessa intäktsökningar motsvaras av ökningar på kostnadssidan. Löner, pensioner och sociala avgifter visar en ökning med 5 procent. Lönekostnaderna ökar med 4 procent varav 2,9 procent beror på överenskomna avtal Kostnadsökning utöver löneavtal beror på beslutade satsningar i Landstingsplanen men också på ökningar för övertid, fyllnadstid och sjuklöner. Volymökningen är 1,68 procent mätt i arbetade timmar. Pensionskostnaderna har ökat med 9 procent främst beroende på en kraftig ökning av den förmånsbestämda pensionen. Som en direkt följd av svårigheterna att rekrytera egen personal uppvisas även en fortsatt ökning för bemanningsföretag med 28 Mkr eller 32 procent. Behovet av inhyrd personal har ökat för såväl läkare som sjuksköterskor. Prognosen för helåret uppgår till 162 Mkr att jämföra med 138 Mkr för Intensivt arbete pågår inom bemannings- och kompetensförsörjningsområdet men många åtgärder tar lång tid att genomföra och kan i vissa fall också innebära ökade kostnader under omställningstiden. Den köpta högspecialiserade vården utanför länet ökar med 19 procent. kostnaden per DRG-poäng höjts samt en förändrad avtalsmodell. Totalt ligger beräknad konsumtion på samma nivå som tidigare. Läkemedelskostnaderna ökar totalt med 7 procent. Receptläkemedlen ökar med 10 procent och avser nya läkemedel som beslutats inom ramen för ordnat införande, även nya användningsområden för befintliga läkemedel inom grupperna cytostatika, endokrinterapi, immunsuppressiva medel och diabetes bidrar till ökningen. En annan orsak är införandet av fria läkemedel till barn under 18 år. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel är i stort sett oförändrad. I övrigt kan noteras en ökning av trafikentreprenader med 9 procent, som ingår i utvecklingsplanen för länets kollektivtrafik. Lämnade bidrag ökar med 44 procent beroende på övertagandet av bidragen till kulturorganisationer i egen regi. Denna ökning finansieras genom att det statliga bidraget till kulturverksamheten överförts till landstinget. Kostnaden har också ökat för sjukvårdsartiklar och medicinskt material samt för IT-tjänster inom beslutad utveckling av vårdsystemet Cosmic. Finansnetto Prognosen för helåret visar ett positivt finansnetto med 68 Mkr, vilket är 57 Mkr bättre än budget. Den årliga ränte- och basbeloppsuppräkningen av pensionsskulden ger ett överskott på 28 Mkr, vilket framförallt beror på det låga ränteläget. Räntesatsen för den finansiella kostnaden har nästan halverats jämfört med tidigare prognos. Pensionskapitalet 22

145 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN i KLP visar en fortsatt god utveckling och beräknas ge en avkastning i förhållande till budget med 29 Mkr. Skatte- och nettokostnadsutveckling För perioden januari-augusti ökar landstingets intäkter i form av skattemedel, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag med 5,8 procent. I prognosen för helåret beräknas intäkterna öka med 5,6 procent. Prognosen grundar sig på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning i augusti som medför en avvikelse jämfört med budget på -19 Mkr för skatter och utjämning. Sammantaget ger dock intäkterna ett överskott mot budget på 82 Mkr vilket främst beror på det tillfälliga bidraget kopplat till ökningen av antalet asylsökande. Överenskommelsen avseende statens bidrag till läkemedelsförmånen innebär att landstinget erhåller ett bidrag på 615 Mkr, vilket ger ett överskott mot budget med 35 Mkr. Ökningen jämfört med föregående år är 5 procent, samtidigt ökar landstingets kostnader för förmånsläkemedel med 10 procent. I de generella statsbidragen ingår, förutom läkemedelsbidraget och det tillfälliga asylbidraget, ett riktat bidrag för förstärkning av hälso- och sjukvården enligt regeringens beslut. Den justerade nettokostnadsutvecklingen, exklusive återbetalning av AFA-medel, uppgår efter åtta månader till 5,1 procent. Efter sju månader var ökningen 5,5 procent men den högre julisiffran förklaras till stor del av olikheter i semesteruttag mellan åren. För att nå resultatmålet på 2 procent får ökningen inte vara högre än 3,6 procent. I helårsprognosen beräknas nettokostnaderna, exklusive AFA, öka med 5,6 procent. Sammanfattningsvis är kostnadstrycket i förvaltningarna, i förhållande till intäktsutvecklingen, alltför högt. Kostnaderna för bemanningsföretag fortsätter att öka som en direkt följd av svårigheterna att rekrytera framförallt läkare och sjuksköterskor. Ökar gör också kostnaderna för löner, högspecialiserad vård och läkemedel. Framtagna handlingsplaner för ekonomi i balans med åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen har hittills under året haft en liten effekt. Intensivt arbete pågår inom bemannings- och kompetensförsörjningsområdet men många åtgärder tar lång tid att genomföra och kan i vissa fall också innebära ökade kostnader under omställningstiden. Investeringar Behovet av investeringar i landstingets verksamheter varierar mellan åren. Den samlade investeringsvolymen för 2016 beräknas till 387 Mkr. Arbetet med nya psykiatrilokaler i Kalmar, Västervik och Oskarshamn fortlöper enligt plan och underlag för beslut är framtaget till landstingsfullmäktige i november Vid Ölands folkhögskola är arbetet med nytt produktionskök och en tillgänglighetsanpassad matsal som en fristående byggnad i anslutning till Konstens hus igång. Byggproduktionen startade i december 2015 och kommer att pågå till början av Planering och genomförande av projekt inom beslutad energiplan har fortsatt och under året driftsätts första etappen av arbetet med ny geoenergi. Inledningsvis är ett av länssjukhusets hus anslutet till geoenergianläggningen och fram till 2017 kommer resterande hus att anslutas. När alla hus är anslutna kommer den sammanlagda kyleffekten täcka cirka 80 procent av länssjukhusets kylbehov. Driftstart för ett nytt vindkraftverk är planerad till kvartal 4, Etablering av vägar och elanslutningar på byggarbetsplatsen i Värmland startade under hösten Inom röntgenplanen pågår investeringar i CT-utrustning som avser både återinvestering och nyinvestering kopplat till hemtagning av cancervård. Soliditet Soliditeten är ett mått på landstingets långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. För att skapa långsiktigt stabila förutsättningar bör soliditetsmålet över tid utvecklas positivt så att tillgångarna är större än skulderna. Soliditeten kan beskrivas enligt blandmodellen, med enbart pensionsåtagande intjänade från och med 1998, eller enligt GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING NETTOKOSTNADSÖKNING ACKUMULERAT MÅNADSVIS 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nettoökning Resultatmål 2% Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Prognos 2,4% 4,5% 4,3% 4,9% 4,9% 5,1% 5,5% 5,1% 5,6% 3,6% 3,6% 3,6% 3,6% 3,6% 3,6% 3,6% 3,6% 3,6% Nettoökning Resultatmål 2% 23

146 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN fullfonderingsmodellen då samtliga pensionsåtagande inklusive ansvarsförbindelsen ingår.soliditeten enligt blandmodellen beräknas till 37 procent, en minskning med en procentenhet jämfört med föregående år. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen följer dock de senaste årens trend och beräknas vid årets slut ha ökat från -41 procent till -37 procent. Risk och kontroll Likviditet Likviditeten uppgår per sista augusti till 1,1 Mdkr, en ökning under året med 31 Mkr. Prognosen för helåret är i nivå med föregående år. Kassalikviditeten beskriver hur landstinget förmår möta finansiella utgifter under det närmaste året. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att landstingets totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Kassalikviditeten beräknas vid årsskiftet 2016 uppgå till 111 procent, vilket skall jämföras med 118 procent föregående år. Placerade pensionsmedel I samband med fastställande av årsredovisningen 2015 fattades beslut att under 2016 avsätta ytterligare 50 Mkr till pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). T.o.m. 31 augusti har 25 Mkr betalats in och resterande inbetalning kommer att ske under hösten. Mer information om bolaget finns under rubriken Företag och kommunalförbund. Utvecklingen på den finansiella marknaden är viktig då upp- och nedgångar direkt påverkar landstingets ekonomi. Hittills har bokförda ränteintäkter, vinster/förluster och utdelningar påverkat resultatet positivt med 78 Mkr. Året inleddes med stora nedgångar både när det gäller marknadsräntorna samt världens börser. Under våren skedde en viss stabilisering men oron för den globala tillväxten och de penningpolitiska stimulanserna fortsatte. Efter Brexit i juni reagerade finansmarknaderna kraftigt och börserna föll för att därefter återhämta sig relativt snabbt. För närvarande präglas marknaderna främst av politiska händelser såsom val i USA under hösten och viktiga val i Frankrike och Tyskland nästa år. De förvaltade tillgångarna har utvecklats positivt och marknadsvärdet har ökat med 6 procent, motsvarande jämförelseindex var 4,09 procent. Aktieandelen som enligt placeringspolicyn inte får överstiga 60 procent, uppgår per sista augusti till 59,3 procent av den totala portföljen. Pensionsåtagande Landstingets totala pensionsåtagande omfattar pensionsavgifter, förmånsbestämd ålderspension och ansvarsförbindelser, som avser pension intjänad före Enligt Skandias prognos beräknas pensionsåtagandet vid årets slut uppgå till 6,4 Mdkr, en ökning med 1 procent. Ökningen beror både på värdesäkring av pensionsåtagandet och på nyintjänad förmånsbestämd ålderspension. Landstingets förvaltade pensionsmedel har efter augusti ett marknadsvärde på 1,5 Mdkr, vilket motsvarar 24 procent av det beräknade totala pensionsåtagandet. Medel för resterande pensionsåtagande återlånas av landstinget till investeringar och den löpande verksamheten. Borgensåtagande Landstingets borgensåtagande uppgår till 491 Mkr, varav 485 Mkr avser finansiering av tåg. Resterande åtagande avser borgensförbindelser för lån till Stiftelsen Kalmar läns museum. Verksamhetens resultat Förvaltningarnas prognos för helåret visar en negativ budgetavvikelse på 223 Mkr. Huvuddelen av underskottet finns inom den somatiska vården, primärvården och specialistpsykiatrin. Budgetavvikelsen vad gäller läkemedel och högspecialiserad vård utanför avtal svarar för 90 Mkr av budgetunderskottet. Prognosen visar att kostnadstrycket i verksamheten är fortsatt högt vilket innebär att stort fokus ligger på genomförande och uppföljning av framtagna handlingsplaner för en ekonomi i balans och för att minska kostnadsutvecklingen. Arbetet har intensifierats med förslag på konkreta åtgärder där avstämningar och uppföljning sker löpande med landstingsledningen. Effektiviseringar och åtgärder följs också upp i månads- och delårsrapporter under Svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor inom flera områden i hälso- och sjukvården gör att kostnader för inhyrd personal fortsätter att öka. Ökar gör också kostnader för övertid, fyllnadstid och sjuklöner för den egna personalen. Landstingsstyrelsen har fattat beslut om en halvering av 2014 års kostnader för hyrbolag senast 2017, vilket innebär att stort fokus ligger på att säkra rekrytering och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Många åtgärder är långsiktiga som satsningar på utökning av AToch ST-läkare, utlandsrekryteringar och att skapa förutsättningar för nyanlända med sjukvårdskompetens att etablera sig i verksamheten. Kortsiktigt har hälso- och sjukvårdsförvaltningen sedan augusti och fram till årsskiftet anpassat antalet vårdplatser vilket också minskat behovet av inhyrd personal. Det landstingsgemensamma projektet Bättre resursutnyttjande i vården fortsätter och det handlar om att säkerställa att rätt vårdadministration sker på rätt nivå, utveckling av yrkesroller, fördelning av arbetsuppgifter och vårdnära service. IT-stöd och digitala lösningar ska också tas tillvara och ge förutsättningar för att utveckla och förändra arbetssätt. Under hösten 2015 skedde en kraftig ökning av antalet asylsökande som inneburit ett högt tryck på hälso- och sjukvården, tandvården och kollektivtrafiken även under 24

147 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Antalet asylsökande i länet var den 31 augusti ca personer, en minskning med personer jämfört med årsskiftet. Kostnaderna för vård inklusive tandvård varierar månadsvis men totalt redovisas en liten kostnadsminskning i takt med att antalet asylsökande minskar. Förutom direkta vårdkostnader har kostnaderna för bl. a tolk, sjukresor och trafik ökat kraftigt jämfört med föregående år. Med hänsyn till läget efter åtta månader beräknas en kostnadsökning av vården för asylsökande med ca procent för helåret jämfört med föregående år. Beräknade ersättningar från Migrationsverket och det tillfälliga stödet matchar de ökade kostnaderna för vård inklusive tandvård. Vad gäller nya asylsökande under 2016 har Migrationsverket reviderat ner prognosen kraftigt sen i våras. Antalet nya asylsökande beräknas nu till ca jämfört med i april och för ensamkommande flyktingbarn är prognosen i stället för Nedan redovisas helårsprognos efter augusti i jämförelse med bokslut 2015 Kommentarer per förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar en försämrad prognos jämfört med föregående år. Förutom personalkostnadsökningar beräknas kostnadsökningar för läkemedel och för den köpta vården utanför avtalet med Region Östergötland. Det handlar om dyra behandlingar och vård för enstaka patienter. Kostnader för medicinskt material, medicinsk utrustning, serviceavtal och underhåll ökar, vilket till stor del beror på att nya behandlingsmetoder införts som kräver ny teknik och nya material. Förutom stort fokus på att rekrytera och samtidigt minska behovet av inhyrd BUDGETAVVIKELSE PER FÖRVALTNING, I MKR personal jobbar förvaltningen aktivt med olika åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen. För primärvård inom Hälsoval beräknas ett resultat som är betydligt bättre jämfört med föregående år vilket beror på förändringar och förstärkningar från Det gäller utökat glesbygdstillägg, ny ersättning vid filialisering samt höjning av vissa besöksersättningar. Jämförande analyser av kostnaderna på respektive hälsocentral utgör grund för det fortsatta kostnadsreducerande arbetet. För primärvårdens verksamheter utanför Hälsoval redovisas ett mindre underskott som kan hänföras till kostnader för extern laboratorieanalys samt läkemedel inom beroendeverksamheten. Psykiatriförvaltningen beräknar ett underskott i nivå med föregående år och stort fokus ligger på att rekrytera egen personal och minska beroendet av inhyrd personal. Utöver det landstingsgemensamma arbetet med utfasning av hyrbolag pågår även åtgärder såsom utlandsrekrytering av läkare och sjuksköterskor. Arbetet med nya lokaler fortsätter vilket långsiktigt kommer skapa samordningsvinster med bl. a mer effektiva vårdflöden. Verksamheten inom Bildnings- och kulturförvaltningen följer plan och för året beräknas ett mindre överskott. Även Folktandvården beräknar ett överskott, vilket främst beror på ökade intäkter och låga personalkostnader. Osäkerhetsfaktorer som kan påverka resultatet är den fortsatt höga sjukfrånvaron, föräldraledigheter och vakanser. Kalmar länstrafiks utvecklingsplan har resulterat i en stark stråktrafik, ökad tågtrafik och en god utveckling av närtrafiken. Det totala antalet resor i kollektivtrafiken har ökat under de senaste åren, men biljettintäkterna når inte planerade nivåer. Låga kostnadsökningar under året gör att GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Budgetavvikelse Budgetavvikelse i Mkr Bokslut 2015 Prognos 2016 Differens Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -138,7-180,5-41,8 Primärvårdsförvaltningen -43,0-23,3 19,6 Psykiatriförvaltningen -20,3-17,1 3,2 Folktandvården 6,1 10,0 3,9 Bildnings- och kulturförvaltningen 5,1 0,9-4,2 Kalmar länstrafik 2,8 0,0-2,8 IT-förvaltningen -9,9-4,6 5,3 Landstingsservice 13,7-11,0-24,7 Centraladministrerad verksamhet 5,0 1,9-3,1 varav 0,0 - landstingsdirektörens stab 11,2 8,1-3,2 - förtroendevalda 0,3 0,0-0,3 - Hälsoval -20,4-17,0 3,4 - övrigt 13,8 10,8-3,0 Landstingsrevision 1,4 0,6-0,8 Summa förvaltningar -177,6-223,0-45,3 Finansiering 105,6 121,0 15,4 Totalt för landstinget -72,1-102,0-29,9 25

148 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN prognosen pekar på ett utfall i nivå med budget. Det låga bränslepriset påverkar i en positiv riktning. De utökningar som gjorts av främst busstrafik, till följd av nya asylboenden på landsbygden, kan komma att påverka kostnadsbilden resten av året. IT-förvaltningen prognostiserar ett underskott mot budget som i huvudsak beror på kostnader för support, underhåll och utvecklingsavtal i vårdsystemet Cosmic. Beräknat underskott inom Landstingsservice återfinns i huvudsak inom kostverksamheten där förvaltningen har ett uppdrag att bl. a utvärdera dimensioneringen av verksamheten. Inom den centraladministrerade verksamheten beräknas överskott för landstingsdirektörens stab och den övriga verksamheten vilket bl. a beror på outnyttjade särskilda anslag, lägre kostnader för läkemedel samt vakanta tjänster. Underskott beräknas inom Hälsovalsverksamheten vilket i huvudsak består av ökade ersättningar för ST-läkare men även ökade jourkostnader och lägre patientavgifter. Intern kontroll Granskning sker i enlighet med fastställd kontrollplan. Denna är framtagen utifrån en risk- och väsentlighetsanalys. Kontrollplanen innehåller två landstingsgemensamma moment samt minst två förvaltningsspecifika moment. Det första landstingsgemensamma området avser delar av processen kring löner bl.a. gällande utanordningslistor, semesterlöneskuld och läkarnas jourkomp. En första kontroll av utanordningslistor har genomförts under våren. Avvikelser har rapporterats till berörda chefer vilket har resulterat i en översyn av behörigheter för att säkerställa att de tekniska kopplingarna gentemot cheferna är uppdaterade. För övriga kontrollmoment kring löner sker dessa i december då sista lönekörningen är gjord. Den andra landstingsgemensamma processen avser kontroll kring resor och körjournal i verksamhetsbilarna. En ny riktlinje blev antagen i maj och granskning gentemot denna kommer att genomföras under hösten. De förvaltningsspecifika momenten omfattar bl.a. granskning av rutin kring avgiftsbefrielse, rutin kring beredskaps/handlingsplan, kontroll av bemanningsföretag, samt revidering av riktlinjer. Utöver de granskningsmoment som är beslutat vid granskning av den interna kontrollplanen granskas processen kring kurser, konferenser och representation varje år. Extra fokus i år är resekostnader. En första kontroll har genomförts och de brister som noterats har återkopplats till berörd ansvarig. Det handlar bl.a. om avsaknad av syfte och deltagare. Det interna kontrollarbetet pågår löpande i förvaltningarna och återrapportering sker i anslutning till årsredovisningen Ekonomi: God ekonomisk hushållning Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplan Mått Prognos Målvärde Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 0,1 % 2 % Investeringar ska finansieras med egna medel 73 % 100 % 26

149 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2016 Budget Verksamhetens intäkter Not 1 949,8 850, , , ,3 Verksamhetens kostnader Not , , , , ,3 Avskrivningar Not 3-181,3-178,3-278,0-281,0-269,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,8 Skatteintäkter Not , , , , ,4 Utjämning och generella statsbidrag Not , , , , ,1 Resultat före finansnetto 84,5 93,4-64,1 94,4-24,3 Finansiella intäkter Not 6 89,1 94,3 89,6 51,0 131,6 Finansiella kostnader Not 7-19,1-25,3-22,0-40,0-44,9 Resultat före extraordinära poster 154,5 162,4 3,5 105,4 62,3 ÅRETS RESULTAT Not 8 154,5 162,4 3,5 105,4 62,3 Noter till resultaträkning, Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso- och sjukvård 81,3 81,6 124,7 Patientavgifter tandvård 91,8 91,9 142,4 Trafikintäkter 231,1 222,7 365,1 Försäljning hälso- och sjukvård 161,0 122,0 188,3 Tandvårdsersättning från Försäkringskassan 32,8 32,6 51,8 Försäljning utbildningsverksamhet 9,0 7,0 10,9 Försäljning medicinska tjänster 15,7 6,8 13,7 Försäljning övriga tjänster 59,2 54,2 90,4 Försäljning material och varor 13,3 12,0 18,9 Specialdestinerade statsbidrag *) 221,4 150,4 284,9 Övriga erhållna bidrag 23,6 20,2 30,1 Återbetalning AFA försäkring 38,3 38,3 Realisationsvinster 0,1 5,9 28,1 Övriga intäkter 9,6 4,6 8,7 Summa verksamhetens intäkter 949,8 850, , , ,3 *) Specificering av större statsbidrag Tillgänglighet kömiljard 6,4 6,4 Tillgänglighet och samordning ,0 24,0 Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (nytt 2016) 15,3 Bildningsverksamhet 40,8 42,2 64,2 Kulturverksamhet 19,4 Asylsjukvård 83,4 34,4 90,9 Minskad sjukfrånvaro 11,1 7,7 12,1 Rehab 9,8 13,4 26,5 Kalmar länstrafik 14,0 13,9 20,9 Psykiatrisatsning 7,3 1,8 16,2 Cancervård SVF 2,9 2,1 3,3 Förlossningsvård 7,7 Äldresatsning 0,4 1,1 2,7 Palliativregistret 3,8 4,2 6,5 27

150 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2016 Budget Not 2 Verksamhetens kostnader Löner , , ,7 Sociala avgifter -564,1-533,1-823,0 Pensionskostnader inklusive löneskatt -405,2-371,3-547,2 Övriga personalkostnader -41,9-41,6-72,5 Köpt vård Hälsoval -84,4-77,1-121,0 Köpt vård utanför länet -335,1-269,5-447,3 Trafikentreprenadkostnader -531,7-487,7-768,0 Övrig köp av verksamhet inkl privata specialister -55,8-55,1-88,9 Bemanningsföretag -113,8-86,0-137,7 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -70,1-60,3-96,1 Läkemedel inom förmånen (recept) -363,2-330,6-505,1 Läkemedel utom förmånen (rekvisition) -156,0-155,5-234,8 Sjukvårdsartiklar, material och varor -259,9-250,1-391,3 Lämnade bidrag -87,3-60,5-95,1 Lokal- och fastighetskostnader -101,5-98,1-162,0 Energikostnader -35,4-33,6-53,6 Förbrukningsinventarier/material -30,6-35,6-65,4 Reparation/underhåll inventarier -20,0-22,6-33,9 Sjukresor -48,0-43,0-68,0 Transport-, rese- och fraktkostnader -49,0-51,1-81,2 Tele- och IT-kommunikation, post -25,6-25,5-42,1 IT-program och licenser -11,2-18,2-28,7 IT-tjänster -63,0-54,4-86,6 Konsultkostnader -8,3-9,6-20,7 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -20,4-16,6-33,3 Övriga tjänster -9,0-10,1-15,5 Realisationsförluster -0,2-0,4-0,8 Övriga kostnader -27,4-27,8-42,5 Summa verksamhetens kostnader , , , , ,3 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Vinst vid försäljning av fastigheter 28,0 Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar 38,3 38,3 Verksamhetens kostnader Justering av pensionsavsättning -15,4-15,4 Summa jämförelsestörande poster 22,9 50,9 Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år -9,6-11,1-16,7 Senare än 1 år men inom 5 år -4,8-2,0-2,4 Senare än 5 år Not 3 Avskrivningar Planmässiga avskrivningar Markanläggningar och byggnader -93,2-91,9-141,0-144,0-138,5 Maskiner och inventarier -88,2-86,4-137,0-137,0-131,3 Summa planmässiga avskrivningar -181,3-178,3-278,0-281,0-269,8 Nedskrivningar Summa avskrivningar -181,3-178,3-278,0-281,0-269,

151 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING RESULTATRÄKNING MKR Prognos 2016 Budget Not 4 Skatteintäkter Preliminära kommunalskattemedel 3 518, , , , ,0 Prognos för avräkningslikvid bokslutsår -24,7 4,9-37,0-9,1 10,6 Justeringspost för slutavräkning föregående bokslutsår -5,0-4,6-5,0-6,2 Summa skatteintäkter 3 489, , , , ,4 Not5 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 674,9 630, ,3 999,1 945,6 Kostnadsutjämningsbidrag 90,8 84,7 136,1 138,0 127,1 Regleringsbidrag/-avgift -75,5-68,3-113,2-113,4-102,6 Strukturbidrag 2,4 3,5 Bidrag för läkemedelsförmånen 410,3 389,9 615,5 580,0 584,9 Bidrag för höjd arbetsgivaravgift för unga 0,6 3,1 Extra resursförstärkning 16,1 24,1 24,0 Tillfälligt bidrag för mottagning av flyktingar 43,7 65,6 5,5 Summa utjämning och generella statsbidrag 1 160, , , , ,1 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,9 1,1 1,0 1,0 1,6 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,1 0,2 Pensionsförvaltning 50,0 Avkastning på aktier och obligationer 40,8 39,9 41,3 46,8 Vinster vid försäljn av aktier och obligationer 43,9 53,1 43,9 81,9 Återföring av nedskrivning av kortfristiga placeringar 3,4 3,4 Övriga finansiella intäkter 0,1 1,0 Summa finansiella intäkter 89,1 94,3 89,6 51,0 131,6 Not 7 Finansiella kostnader Reversränta LÖF -0,3-0,3 Övriga räntekostnader -0,1-0,1-0,1 Ränteuppräkning av pensionsskuld -8,2-21,6-12,4-40,0-32,6 Övriga finansiella kostnader -0,6-0,7-1,1 Pensionsförvaltning Förluster vid försäljn av aktier och obligationer -9,6-2,7-9,6-6,4 Orealiserade förluster på aktier och obligationer -4,4 Övriga finansiella kostnader -0,6 Summa finansiella kostnader -19,1-25,3-22,0-40,0-44,9 Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 154,5 162,4 3,5 105,4 62,3 - Reducering av samtliga realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -0,1-5,9-0,1-28,1 + Justering för realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet + Justering för realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet + Orealiserade förluster i värdepapper 4,4 - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper -3,4-3,4 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 151,0 156,5 0,0 105,4 38,6 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 151,0 156,5 0,0 105,4 38,6 29

152 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN KASSAFLÖDESANALYS MKR Prognos Den löpande verksamheten Årets resultat 154,5 162,4 3,5 62,3 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar 181,3 178,3 278,0 269,8 Nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring pensionsavsättning 124,4 115,8 154,4 158,1 Förändring övriga avsättningar -0,1-0,1 1,5 Realisationsvinst/förlust 0,4-5,2 0,4-26,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 460,5 451,2 436,2 464,9 Ökning(-)/minskning(+) placerade pensionsmedel -103,0-140,4-129,0-168,9 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 100,7 122,9 36,9 50,8 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -0,7 1,0-0,7 0,5 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -274,9-488,7 39,2-83,6 Medel från den löpande verksamheten 182,7-53,9 382,6 263,7 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -152,7-150,6-387,8-240,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,7 6,1 0,7 30,3 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immaterialla anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -14,5-29,3 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -152,0-159,1-387,1-239,9 Finansieringsverksamheten Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder -0,1-0,1-0,1-0,1 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten -0,1-0,1-0,1-0,1 Årets kassaflöde 30,7-213,0-4,6 23,7 Likvida medel vid årets början 1 098, , , ,7 Likvida medel vid årets slut 1 129,0 861, , ,3 30

153 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN BALANSRÄKNING MKR Prognos Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 0,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader Not , , , ,3 Maskiner och inventarier Not ,8 504,7 531,6 506,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 12 44,8 30,0 44,8 44,8 Långfristiga fordringar Not 13 12,2 12,2 12,2 12,2 Summa anläggningstillgångar 2 489, , , ,7 Omsättningstillgångar Förråd 19,5 18,3 19,5 18,8 Fordringar Not ,3 382,9 418,1 455,0 Kortfristiga placeringar Not , , , ,5 Kassa och bank 1 129,0 861, , ,3 Summa omsättningstillgångar 2 897, , , ,6 SUMMA TILLGÅNGAR 5 386, , , ,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 16 Årets resultat 154,5 162,4 3,5 62,3 Resultatutjämningsreserv 106,6 106,6 106,6 106,6 Övrigt eget kapital 1 957, , , ,1 Summa eget kapital 2 218, , , ,0 Avsättningar Avsättning för pensioner Not , , , ,7 Andra avsättningar Not 18 1,4 1,4 1,5 Summa avsättningar 2 122, , , ,2 Skulder Långfristiga skulder Not 19 3,4 3,6 3,4 3,5 Kortfristiga skulder Not ,8 911, , ,6 Summa skulder 1 045,2 915, , ,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 386, , , ,3 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not , , , ,1 Borgensåtaganden Not ,9 366,4 490,9 529,2 31

154 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Årets investeringar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 26,3 26,3 26,3 Ingående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Utgående avskrivningar -26,3-26,3-26,3 Utgående bokfört värde immateriella tillgångar 0,0 0,0 0,0 Not 10 Mark och byggnader Ingående anskaffningsvärde 4 049, , ,2 Årets investeringar, genomförda 46,8 22,0 42,1 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0-5,3-6,1 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 4 096, , ,2 Ingående pågående investeringsvärden 105,7 37,2 37,2 Årets utgifter 87,0 68,8 110,7 Årets genomförda -46,7-22,0-42,1 Omklassificeringar Utgående pågående investeringsvärden 146,1 83,9 105,7 Ingående avskrivningar , , ,2 Årets avskrivningar -93,2-91,9-138,5 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 5,1 5,1 Omklassificeringar 0,0 0,0 Utgående avskrivningar , , ,6 Utgående bokfört värde Mark och byggnader 1 949, , ,3 Not 11 Maskiner och inventarier Medicinteknisk apparatur Ingående anskaffningsvärde 759,8 697,5 697,5 Årets investeringar 25,2 49,2 66,8 Årets försäljningar/utrangeringar -3,1-2,2-4,5 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 781,8 744,5 759,8 Ingående avskrivningar -464,6-396,0-396,0 Årets avskrivningar -47,0-48,4-72,6 Årets försäljningar/utrangeringar 2,9 1,8 4,0 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -508,7-442,6-464,6 Utgående bokfört värde Medicinteknisk apparatur 273,2 301,9 295,1 32

155 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Tekniska hjälpmedel Ingående anskaffningsvärde 77,0 73,4 73,4 Årets investeringar 5,1 7,0 10,2 Årets försäljningar/utrangeringar -7,7-4,2-6,6 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 74,3 76,1 77,0 Ingående avskrivningar -56,8-54,1-54,1 Årets avskrivningar -6,1-5,8-8,8 Årets försäljningar/utrangeringar 6,8 4,0 6,1 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -56,0-56,0-56,8 Utgående bokfört värde Tekniska hjälpmedel 118,3 20,2 20,1 Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 560,2 519,1 519,1 Årets investeringar 35,3 25,7 52,1 Årets försäljningar/utrangeringar -6,3-1,1-10,9 Omklassificeringar 0,0 Utgående anskaffningsvärde 589,3 543,7 560,2 Ingående avskrivningar -369,0-329,8-329,8 Årets avskrivningar -35,1-32,2-49,8 Årets försäljningar/utrangeringar 6,2 1,0 10,6 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -379,9-345,1-369,0 Utgående bokfört värde Övriga maskiner och inventarier 191,4 182,7 191,2 Utgående bokfört värde Maskiner och inventarier totalt 482,8 504,7 506,5 Not 12 Värdepapper, andelar och bostadsrätter Bostadsrätter, 8 st 0,4 0,4 0,4 Aktier i -Kalmar läns Trafik AB 7,0 7,0 7,0 -Samtrafiken Sverige AB 0,1 0,1 0,1 -Kust till Kust 0,0 0,0 0,0 -Öresundståg AB 0,1 0,1 0,1 Svenskt Ambulansflyg 0,2 0,2 -Transitio AB 1,0 1,0 1,0 -Almi Företagspartner AB 1,5 1,5 1,5 -Kalmar läns Beställningscentral AB 0,1 0,1 0,1 -Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB 0,0 0,0 0,0 -Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 34,2 19,7 34,2 -Inera AB 0,2 0,2 0,2 Summa 44,8 30,0 44,8 33

156 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 13 Långfristiga fordringar Lån till Kalmar kommun (länsmuseum) 12,2 12,2 12,2 Summa 12,2 12,2 12,2 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 88,2 93,0 79,2 Momsfordringar 26,6 23,8 54,6 Statsbidragsfordringar 6,3 16,0 31,9 Preliminär avräkning skatt 5,6 5,4 10,6 Interimsfordringar 215,5 197,2 273,4 Övriga fordringar 12,1 47,5 5,3 Summa 354,3 382,9 455,0 Not 15 Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel via KLP varav -Aktier 770,1 657,8 716,3 -Räntebärande värdepapper 581,9 558,4 553,6 -Likvida medel 42,5 46,8 21,5 Summa 1 394, , ,5 Principer för värdering beskrivs under avsnittet Redovisningsprinciper, finansiella tillgångar. Aktier Anskaffningsvärde 770,1 657,8 716,3 Marknadsvärde 910,8 817,0 848,1 Ej bokförd värdeökning 140,7 159,2 131,8 Obligationer Anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta 582,9 558,4 558,0 Marknadsvärde inklusive upplupen ränta 581,9 562,9 553,6 Ej bokförd värdeökning 4,5 Bokförd värdeminskning -1,0-4,4 Fullständig förteckning över landstingets innehav finns tillgänglig på landstingets kansli. Not 16 Eget kapital I övrigt eget kapital ingår ackumulerat resultat för Folktandvården med 3,8 Mkr. Not 17 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 1 996, , ,6 Pensionsutbetalningar -22,0-22,8-33,3 Nyintjänad pension 117,8 100,5 Ränte- och basbeloppsuppräkning -0,9 17,5 Förändring löneskatt 24,3 19,6 30,9 Övrigt 5,2 0,9 160,5 Utgående avsättning 2 121, , ,7 Aktualiseringsgrad % 94,0 91,0 94,0 34

157 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension 3,1 5,4 5,0 Förmånsbestämd kompletterande pension 1 634, , ,6 Ålderspension 51,5 47,4 49,7 Pension till efterlevande 15,9 12,9 11,8 Visstidspension, 1,7 7,1 1,9 Löneskatt 414,1 381,6 389,8 Summa avsatt till pensioner 2 121, , ,7 Visstidspension betalas ut till tre f.d. politiker Not 18 Andra avsättningar Ingående avsättning 1,5 0,0 Miljösanering Kalmar Kungsljuset 3-0,1 1,5 Utgående avsättning 1,4 0,0 1,5 Not 19 Långfristiga skulder Beviljad kreditlimit 540,0 Outnyttjad del -540,0 Utnyttjat kreditbelopp 0,0 0,0 0,0 Långfristig förutbetald intäkt 3,4 3,6 3,5 Summa 3,4 3,6 3,5 Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 278,2 235,4 497,8 Statsbidragsskulder 41,2 19,6 21,3 Interimsskulder 636,8 579,6 717,6 varav - preliminär avräkning skatt 24,7 1,2 - skuld för pensioner, avgiftsbestämd del 87,9 83,8 122,2 - semesterlöneskuld 195,8 190,9 266,9 - okompenserad jour 50,2 53,0 44,7 - övertidsskuld 25,4 26,2 25,8 - arbetsgivaravgifter 74,0 70,3 68,5 - särskild löneskatt 34,9 31,1 33,6 - övriga interimsskulder 143,8 124,3 154,7 Skatteskulder och övr löneavdrag 71,0 66,6 65,8 Övrigt 14,6 10,2 14,1 Summa 1 041,8 911, ,6 Not 21 Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelser Ingående pensionsförpliktelse 4 243, , ,2 Nyintjänad pension 19,7 Pensionsutbetalningar -103,3-96,8-158,3 Ränte- och basbeloppsuppräkning 8,6 41,4 Förändring löneskatt -17,7-12,5-14,5 Övrigt 4,0 13,3 98,6 Utgående pensionsförpliktelse 4 154, , ,1 Akualiseringsgrad % 94,0 91,0 94,0 35

158 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Borgensförbindelser Transitio AB*) 484,9 360,4 523,2 Stiftelsen Kalmar läns museum**) 6,0 6,0 6,0 Summa borgensförbindelser 490,9 366,4 529,2 SUMMA ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER 4 645, , ,3 *) Landstinget har, LF , ingått solidarisk borgen uppgående till maximalt 8 Mdkr till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per har 4,7 Mdkr utnyttjats. Genom avtal med regressrätt begränsas Landstinget i Kalmar läns åtagande till den del som Kalmar länstrafik finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per till 484,9 Mkr. **) Landstinget har, LF , ingått borgen för lån till Kalmar läns museum uppgående till maximalt 6 Mkr. Landstingets åtagande per uppgår enligt engagemangsbesked till 6 Mkr. Landstinget förbinder sig tillsammans med Kalmar kommun, LF , att se till att Kalmar Läns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 stiftelselagen. Balansomslutningen i Kalmar läns museum uppgick per till 15 Mkr. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie landstinget har haft att erlägga för varje år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2016 uppgår premien till 30,6 Mkr. 36

159 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN INVESTERINGSREDOVISNING MKR Prognos Utgifter Mark 0,1 1,1 Markanläggningar 0,7 1,7 Till- och ombyggnation 48,7 49,3 69,9 Nybyggnation 30,1 11,2 21,5 Reinvestering 7,5 8,2 17,5 S:a Byggnader och mark 87,1 68,7 224,6 111,7 Medicinteknisk apparatur 25,2 49,2 66,8 Tekniska hjälpmedel 5,1 7,0 10,2 Övriga inventarier 35,3 25,7 52,1 Summa Inventarier 65,6 81,9 163,2 129,1 Summa utgifter 152,7 150,6 387,8 240,8 Inkomster Byggnader och mark -6,0-30,0 Inventarier -0,7-0,1 0,7-0,2 Summa inkomster -0,7-6,1-0,7-30,2 Nettoutgift 152,0 144,5 387,1 210,6 37

160 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN FEM ÅR I SAMMANDRAG 2016(p) Utdebitering Kalmar län 11,37 11,37 11,37 10,87 10,87 Genomsnitt i riket 11,35 11,29 11,20 11,11 11,01 Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, Mkr Verksamhetens nettokostnader, Mkr Intäktsutveckling, % 5,6 4,2 5,1 3,3 6,3 Nettokostnadsutveckling, % 5,6 6,2 4,1 4,5 4,9 Finansnetto Årets resultat, Mkr Justerat resultat enligt balanskrav, Mkr Eget kapital, Mkr Likviditet, Mkr Kassalikviditet exklusive placerade pensionsmedel, % Nettoinvesteringar, Mkr Pensionsavgifter Pensionsavsättning intjänade from Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse Totala pensionsförpliktelser Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, % ) Fr o m 2014 redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro som specialdestinerat statsbidrag. Redovisades t o m 2013 som generellt statsbidrag. Värden för är anpassade till den nya redovisningsprincipen. 38

161 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATREDOVISNING FRÅN FÖRVALTNINGARNA MKR Budgetavvikelse Budgetavvikelse Prognos Prognos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Not , , , ,8-180,5-138,7 Primärvårdsförvaltningen -121,2-152,2-185,1-195,5-23,3-43,0 Psykiatriförvaltningen -302,1-305,9-478,2-460,9-17,1-20,3 Folktandvården -36,2-43,7-58,9-64,8 10,0 6,1 Bildnings- och kulturförvaltningen Not 2-68,5-25,8-110,5-46,3 0,9 5,1 Kalmar länstrafik -379,7-347,9-554,4-534,8 0,0 2,8 IT-förvaltningen -4,5-2,4-26,5-17,7-4,6-9,9 Landstingsservice Not 1, 3-146,5-153,0-243,5-230,9-11,0 13,7 Centraladministrerad verksamhet Not 1-726,2-705, , ,2 1,9 5,0 Varav - Landstingsdirektörens stab -83,2-77,4-135,1-123,4 8,1 11,2 - Förtroendevalda -22,1-21,2-35,9-34,3 0,0 0,3 - Hälsoval -436,5-394,3-674,4-634,0-17,0-20,4 - Övrigt -184,3-212,1-304,1-336,6 10,8 13,8 Landstingsrevisionen -0,8-0,9-3,8-3,0 0,6 1,4 Summa för förvaltningarna , , , ,9-223,0-177,6 Finansiering Not , , , ,2 121,0 105,6 Totalt för landstinget 154,5 162,4 3,5 62,3-102,0-72,1 Not 1 Värden för 2015 är anpassade till 2016 års organisation Organisationsförändringar: * Fr o m 2016 överfördes Landstingshälsan från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till Centraladm verksamhet * Fr o m 2016 överfördes Bibliotek gemensamt från Landstingsservice till Centraladm verksamhet. Not överfördes kulturverksamheten från Regionförbundet Not 3 I värdet för Bokslut 2015 ingår vinst vid försäljning av fastigheter med 28 Mkr. Not 4 I värdet för och Bokslut 2015 ingår intäkt för återbetalning av premier för avtalsförsäkringar med 38,3 Mkr. 39

162 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Det innebär att: intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta, tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges, periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed, värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde Sammanställd redovisning Enligt RKR 8.2 är landstinget skyldig att upprätta sammanställd redovisning. Eftersom inte något av företagens omsättning uppgår till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag är deras verksamhet, enligt rekommendationen, av obetydlig omfattning. Landstinget har därför gjort bedömningen att en sammanställd redovisning vid sidan av landstingets redovisning inte tillför ytterligare väsentlig information. En beskrivning av verksamheten i landstingets samtliga bolag finns under rubriken Företag och kommunalförbund. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Jämförelsestörande poster särredovisas i not 2 till resultaträkningen. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats. Statsbidrag Specialdestinerade/riktade statsbidrag avser bidrag som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten utjämning och generella statsbidrag. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. Sjukskrivningsmiljarden Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess fördelas mellan landstingen efter antal invånare samt utifrån hur sjukfrånvaron minskar i respektive landstingsområde. Eftersom vissa delar av bidraget är svårbedömda så redovisas bidraget enligt kontantprincipen dvs. i 2016 års bokslut redovisas det bidrag som baseras på resultatet föregående år. Samma princip har gällt tidigare år. Bidrag läkemedelsförmånen Den 10 juni 2016 godkände SKL:s styrelse en överenskommelse om statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånen. Överenskommelsen gäller för år I bidraget ingår kostnader för läkemedel för behandling av Hepatit-C med 70 procent av den beräknade kostnaden för år Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Under december 2015 togs beslut om en satsning där syftet är att förbättra förlossningsvården. Samtliga medel på 4,8 Mkr periodiserades och ingår i det prognostiserade resultatet Kortare väntetider i cancervården Målet med satsningen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetider och minska de regionala skillnaderna. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Av föregående års medel periodiseras 6,8 Mkr för att användas i enlighet med framtagen handlingsplan. Medlen ingår i det prognostiserade resultatet Tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen I enlighet med yttrande från Rådet för kommunal redovisning periodiseras det tillfälliga stödet med en jämn fördelning fr.o.m. december Av det totala statsbidraget på 71,1 Mkr ingår 12 trettondelar dvs. 65,6 Mkr i det prognostiserade resultatet Kostnader Avskrivningar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning för utrustning bokförs anskaffningsmånaden medan avskrivning för fastigheter beräknas i samband med att fastigheten tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. 40

163 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll används en modell för komponentavskrivning inom fastighetsområdet. Modellen bygger på en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Totalt ingår åtta olika huvudgrupper som i sin tur indelats i 32 anläggningstyper med olika avskrivningstider. Nedanstående avskrivningstider tillämpas normalt för olika typer av anläggningstillgångar. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp. Byggnader år Markanläggningar år Byggnads- och markinventarier år Tekniska hjälpmedel 3 och 5 år IT-utrustning 3 och 5 år Fast inredning och utrustning 10 och 15 år Övriga inventarier 5, 7 och 10 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Gränsdragning mellan kostnad och investering Materiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till kr. När det gäller immateriella tillgångar bör en viss försiktighet tillämpas. Landstinget har därför valt att tillämpa en beloppsgräns på 3 Mkr. Av samma skäl prövas att immateriella tillgångar kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Detta får till följd att programvarulicenser och andra typer av rättigheter oftast kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i landstinget är beräknade enligt RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 ska inte tas upp som skuld eller avsättning. Dessa pensioner redovisas som kostnader i resultaträkningen vid utbetalning. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Flextidssaldo Landstinget och de fackliga organisationerna tecknade i inledningen av 2000 ett lokalt flextidsavtal (ramavtal) som fortfarande gäller. Ett eventuellt plussaldo ska regleras med utlägg av flexledighet innan anställningen upphör. I undantagsfall kan flextiden betalas ut i pengar. Beslut ska ha fattats av närmaste chef i god tid innan anställningen upphör. Undantagsfall kan vara en pressad arbetssituation med svårigheter att rekrytera ersättare. Någon skuld för flextidssaldo tas inte upp i balansräkningen då utbetalning endast sker i undantagsfall och bedöms vara av ringa omfattning. Konkurrensneutralitet/tandvårdsverksamhet Samtliga landsting redovisar tandvårdsverksamheten enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet finns tillgängligt på Folktandvården kansli Finansiella tillgångar Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i en placeringspolicy som antagits av KLP Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Aktie- respektive obligationsportföljen har värderats var för sig. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en förpliktelse som följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Avsättningar för miljösanering av såld mark har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Beloppet baserar sig på en bedömning som gjordes i samband med en geoteknisk undersökning under Miljösaneringen kommer att göras i samband med att Kalmarhem bygger bostäder på marken. 41

164 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN Företag, stiftelser och kommunalförbund Kalmar Läns Trafik AB, , ägarandel 100 procent Som kollektivtrafikmyndighet för länet har landstinget från och med 2012 tagit över ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst. Den kvarvarande verksamheten i bolaget omfattar sedan dess framförallt uthyrning av spårfordon till landstinget enligt upprättat hyresavtal. Bolaget äger sex tåg där huvudinriktningen är att dessa ska överlåtas till AB Transitio. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 7 Mkr. Kalmar läns Beställningscentral AB, , ägarandel 100 procent Landstingsfullmäktige beslöt 2011 att KLB skulle avvecklas som juridisk enhet för att övergå i förvaltningsform. För att kunna avyttra bolaget började arbetet redan 2011 med att avyttra bilar till kommunala verksamheter och företaget Autoplan, dotterbolag till Swedbank. Sedan finns inga bilar kvar i bolaget. Under har ingen verksamhet bedrivits, aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), , ägarandel 14,3 procent KLP AB bildades 1996 med uppgift att förvalta länets kommuner och landstingets avsättningar för pensionsändamål. Ägarnas kapitalavsättningar avses fungera som en buffert avseende den s.k. ansvarsförbindelsen för anställdas pensionsförmåner, vars pensionsutbetalningar förväntas nå sin kulmen Aktierna i bolaget innehas av följande kommuner med 100 aktier var; Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby samt Kalmarsunds Gymnasieförbund. Landstinget i Kalmar län och Mönsterås kommun innehar 200 aktier var. Portföljförvaltningen har under året fortsatt att bedrivas i egen regi. De redovisade kostnaderna för bolagets verksamhet motsvarar en förvaltningskostnad på 0,096 procent på portföljvärdet vid årets ingång. I bolagets placeringspolicy anges att verksamheten är inriktad på att skapa bästa möjliga avkastning på de avsättningar som gjorts. Verksamheten ska grundas på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. Placeringar i aktier får inte överstiga 60 procent och ska inte understiga 25 procent av de totala tillgångarna. Placeringspolicyn prövas årligen och godkänns vid det konsortiemöte som äger rum inför årsstämman i bolaget. I samband med fastställande av årsredovisningen 2015 fattades beslut att under 2016 avsätta ytterligare 50 Mkr. Hittills har 25 Mkr betalats in och resterande inbetalning kommer att ske under hösten. Den totala avsättningen uppgick den 31 augusti 2016 till 512 Mkr och marknadsvärdet uppgick till Mkr. Landstingets kostnader för förvaltningen beräknas 2016 uppgå till 1 Mkr. Samtrafiken Sverige AB, , ägarandel 1,8 procent Bolagets uppdrag är att genom samverkan inom planering, biljetter, stationer, information, trafikstörning och tillgänglighet medverka till att öka det kollektiva resandet i Sverige. Kust till Kust AB, , ägarandel 12,5 procent Aktiebolaget ska bedriva verksamhet som syftar till att värna och utveckla järnvägstrafiken till, från och inom Kust till Kustbanans trafiksystem. Öresundståg AB, , ägarandel 12 procent Bolagets uppdrag är att samordna och driva gemensamma frågor för Öresundstågstrafiken i Sverige, inom avtalsfrågor, trafikplanering, fordons- och underhållsfrågor, marknad, försäljning, kvalitet och utveckling. AB Transitio, , ägarandel 5 procent Landstinget i Kalmar län äger tillsammans med andra svenska trafikhuvudmän AB Transitio som är ett samverkansorgan vars uppgift är att anskaffa spårfordon för främst regional järnvägstrafik åt svenska trafikhuvudmän. Syftet är att genom den samordnade anskaffningen minimera kostnaderna för fordonsförsörjningen. AB Transitio har även en mäklarroll när det gäller omfördelningar av fordon mellan användare för att nå ett effektivt fordonsutnyttjande. Inera AB, , ägarandel 4,8 procent Bolaget ägs av samtliga landsting och regioner. Inera AB är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Bolaget arbetar med hela kedjan från gemensam teknisk infrastruktur till IT-stöd för vårdens personal och publika informationstjänster till hela Sveriges befolkning. ALMI Företagspartner Kalmar län AB, ägarandel 49 procent Landstinget i Kalmar län äger Almi Kalmar tillsammans med majoritetsägaren ALMI Företagspartner AB, det nationella moderbolaget. Landstinget utser ombud till bolagsstämman medan Regionförbundet nominerar styrelseledamöter. Bolagets verksamhetsidé är att genom riskfinansiering och affärsutveckling stärka företagande och konkurrenskraften i företag och därigenom medverka till ett växande och dynamiskt näringsliv. Tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor. Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan som är politiskt styrd och ägs av länets kommuner samt landstinget. Arbetet innefattar uppdrag från olika 42

165 DELÅRSRAPPORT LANDSTINGET I KALMAR LÄN statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling. Det övergripande målet är att vara en gemensam organisation med syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Målgrupperna är offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och länsinvånarna. Landstinget betalar 2016 sammanlagt 16,2 Mkr till Regionförbundet, varav medlemsavgift 8,7 Mkr och anslag 7,5 Mkr Länsmusiken - Kalmar läns musikstiftelse, Stiftelsen bildades 1988 av Landstinget i Kalmar län. Under några år ansvarade Regionförbundet för verksamheten men sedan årsskiftet 2016 är landstinget huvudman vars kulturnämnd utser styrelsens fem ledamöter. Verksamheten finansieras av statens kulturråd, landstinget, några av länets kommuner, samarbetande företag och de intäkter som kommer av försäljning av konserter och andra tjänster. Stiftelsens huvudsakliga uppgifter är att producera konserter åt skolor, föreningar och företag i Kalmar län. Stiftelsen arbetar inom tre verksamhetsområden; barn- och ungdomsproduktion, samverkan och produktioner med och till musiklivet i hela länet samt kammarorkestern Camerata Nordica där Kalmar läns musikstiftelse är huvudman. Länsmusiken har som mål att vara tillgängliga i hela länet och att ge alla lika möjlighet att delta i ett mångsidigt och rikt musikliv av god kvalitet. Stiftelsen Kalmar läns Museum, Kalmar läns museum är regionalt museum för historia och kulturarv. Museet drivs i stiftelseform med Landstinget i Kalmar län, Kalmar kommun och Kalmar läns hembygdsförbund som huvudmän. Genom kultursamverkansmodellen har länsmuseet skriftlig överenskommelse med Regionförbundet i Kalmar län angående länsmuseets regionala och statliga anslag. Stiftelsens ändamål är att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet, förvalta länsmuseets föremålssamlingar och arkivalier och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Samordningsförbundet i Kalmar län Samordningsförbundet bildades Förbundet, som är ett kommunalförbund, är bildat med stöd av Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets kommuner. Medlemmarna finansierar gemensamt den verksamhet som Samordningsförbundet bedriver i länet. Det övergripande målet är att samhällets resurser ska användas optimalt till nytta både för den enskilde medborgaren och för samhället. Den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete men också få en förbättrad livskvalitet. Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg Under 2015 tog samtliga landsting/regioner beslut om förbundsordning för det nya Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg. Förbundet ska bland annat upphandla, äga och finansiera egna ambulansflyg, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst samt tillhandahålla sjukvårdspersonal 43

166 Landstinget i Kalmar län Box 601, Kalmar Telefon Ltkalmar.se

167 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar Förslag till beslut Landstingsfullmäktige ger Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra nybyggnation av lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar enligt redovisat förslag. De ekonomiska konsekvenserna arbetas in i kommande landstingsplaner. Bakgrund För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda läkande vårdmiljöer med möjlighet att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och den somatiska vårdens patienter. I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att slutföra påbörjad förstudie och ta fram underlag för inriktningsbeslut för specialistpsykiatrins lokaler i Kalmar. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har bedrivits länsövergripande. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Den genomförda förstudien analyserade och prövade projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Förstudien resulterade i ett förslag för inplacering av nybyggnation på sjukhusområdets sydvästra del. I maj 2015 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete i enlighet med framtagen förstudie. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Bygg- och förvaltarenheten Box Kalmar Besöksadress Sjöbrings väg 4A, Kalmar Telefon vx Fax Bankgiro

168 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Total byggproduktionskostnad (i 2016 års prisnivå) beräknas till 817,4 Mkr, verksamhetsutrustning till 40,8 Mkr samt konstnärlig gestaltning till 8,1 Mkr. Ökade årliga driftkostnader beräknas från tidpunkten efter ombyggnation, fr.o.m Kapitaltjänstkostnader beräknas öka med 50 Mkr/år och övriga kostnadsökningar beräknas till 7,4 Mkr, samtidigt minskar kostnaderna för externa lokaler med 3,7 Mkr. Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenheten Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Bilagor 1. Underlag för genomförandebeslut daterad 26 september Partneringdeklaration daterad 18 augusti Organisationsplan och ansvarsfördelning daterad 26 september Förstudie daterad 30 april Huvudtidplan daterad 30 april 2015.

169 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för Genomförandebeslut Nybyggnation för specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar Landstinget i Kalmar län 1 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

170 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Sammanfattning Efter genomförd förstudie och programarbete föreslås landstinget investera totalt 866,3 Mkr i nyproduktion av lokaler för specialistpsykiatri inom fastigheten kv. Kungsljuset 3 i Kalmar. Psykiatriförvaltningen i Kalmar län utgör en specialistfunktion. Inom den specialiserade psykiatrin utreds, behandlas och rehabiliteras människor med svåra psykiska besvär och sjukdomar. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda läkande vårdmiljöer med större möjligheter att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Genom att samla och samordna psykiatrins olika delar inom sjukhusområdet i en ny byggnad uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både kompetensmässigt vid vård och behandling, men också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Geografisk närhet ger bättre förutsättningar för arbetssätt som understödjer samarbetet runt patienter, där patienten blir alltmer aktivt involverad i sin egen vård och behandling. De nya lokalerna måste vara flexibla nog att möta en metodutveckling som kan innebära förändringar i både verksamhet och i vårdprocess. De förväntade vinsterna med nya lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar är följande: Förbättrade patientmiljöer Effektiviserade vårdprocesser Ökad trygghet och säkerhet Mer jämlik vård Förbättrad arbetsmiljö Bättre nyttjande av ekonomiska resurser Bidrar till en positiv bild av psykiatri Egen identitet för psykiatrin med eget hus Bakgrund För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda läkande vårdmiljöer med möjlighet att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och den somatiska vårdens patienter. I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice och Psykiatriförvaltningen i uppdrag att slutföra påbörjad förstudie och ta fram underlag för inriktningsbeslut för specialistpsykiatrins lokaler i Kalmar. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har bedrivits länsövergripande. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Landstinget i Kalmar län 2 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

171 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Den genomförda förstudien analyserade och prövade projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn tagen till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Förstudien resulterade i ett förslag för inplacering av nybyggnation på sjukhusområdets sydvästra del. I juni 2015 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen fortsätta processen och genomföra programarbete i enlighet med framtagen förstudie. Ärendet Landstingsservice föreslår byggnation av nytt hus (36) för specialistpsykiatrin enligt förstudie och programarbete. All psykiatrisk verksamhet kommer att hamna i samma byggnad. Detta möjliggör att många lokaler kan användas av samtliga verksamheter. Lokaler som ska samnyttjas i huset är entré, konferensrum, föreläsningssal, utbildningslokaler, café, omklädningsrum, brukarexpedition, förråd, personalmatsal, vilrum, kontemplationsrum och ett rum för läkemedelsautomat. Under programarbetet har det framkommit behov av att flytta reservkraftsaggregat för att uppnå önskad effekt av läkande miljö samt säkerhetsställa avståndet till närliggande byggnad (med hänsyn till oljud, avgaser, brandrisk). Detta medför även större möjlighet till ändamålsenlig utomhusmiljö för psykiatrins patienter och besökande. Nuläge Psykiatrins nuvarande lokaler begränsar möjligheterna att bedriva verksamhet på ett optimalt sätt avseende kvalité, säkerhet, tillgänglighet och effektivitet. Verksamhetsbeskrivning PIVA (Psykiatrisk akutmottagning samt intensivvårdsavdelning) Den psykiatriska akutmottagningen är första vårdinstansen där man tar emot och bedömer patientens behov av utredning, vård och behandling. Inom intensivvårdsavdelningen vårdas akut sjuka patienter, avdelningen bedriver heldygnsvård och består av sju vårdplatser. Heldygnsvård (Vuxenpsykiatri) Heldygnsvårdens uppdrag är att vårda patienter dygnet runt. Vården kommer att organiseras till två vårdavdelningar och respektive vårdavdelning innehåller femton vårdplatser. Inom psykiatrin vårdas allt fler patienter som också har somatiska diagnoser, vilket leder till att vården kan ske enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) samt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Öppenvårdsmottagning (Vuxenpsykiatri ) Öppenvårdens kärnverksamhet består av bedömning, utredning och behandling. Arbetet sker i nära samverkan med patient, närstående och vid behov tillsammans med heldygnsvården, kommun samt brukarorganisation. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin består av fem mottagningar. Landstinget i Kalmar län 3 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

172 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Beroendecentrum Beroendecentrum vänder sig till personer över 18 år som vill ha hjälp med missbruk/beroende samt psykiatrisk problematik genom att erbjuda kartläggning, bedömning och behandling. ABC (Anorexi och bulemicenter) ABC är en specialistenhet där målgrupperna är barn, ungdomar och vuxna. Uppdraget är att utreda, behandla samt att erbjuda specialiserad och individanpassad vård till patienten och dess familj. Enheten ska bidra med kunskapsväxling till samarbetspartners som kommer i kontakt med patientgruppen så att en tidig upptäckt är möjlig och därmed minska behandlingstider och skapa goda förutsättningar för tillfrisknande. Heldygnsvård (Barn- och ungdomspsykiatri) Heldygnsvårdens uppdrag är att dygnet runt vårda länets barn- och ungdomar upp till 18 år. Vården organiseras till en vårdavdelning som innehåller fyra vårdplatser. Vårdens karaktär inbegriper både frivillig vård enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) samt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Öppenvårdsmottagning (Barn- och ungdomspsykiatri) Öppenvårdens kärnverksamhet består av bedömning, utredning och behandling. De huvudsakliga arbetsprocesserna handlar om möten med barn och ungdomar, föräldrar, familjer samt av det nätverk av andra viktiga personer som finns kring patienten. Öppenvården inom barn- och ungdomspsykiatrin består av två mottagningar. Administration och lärande Enheten består av lokaler för psykiatriledning, personaladministrativt stöd, verksamhetsutveckling och samordning, sekreterare samt studenter. Mål och syfte Psykiatrins nya lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet, med en genomtänkt och omsorgsfullt utformad miljö som stödjer patienternas tillfrisknande och personalens arbete. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med hållbarhet, flexibilitet, generalitet och säkerhet som ledord. Landstingets övergripande mål: En specialistpsykiatri i framkant med läkande miljö i fokus. Projektmålen för specialistpsykiatrin i Kalmar är att: skapa funktionella lokaler, väl anpassade för att bedriva modern patientfokuserad psykiatrisk vård skapa lokaler utformade med generella lösningar och stor flexibilitet som möjliggör kontinuerlig verksamhetsutveckling på alla nivåer arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv Under en startworkshop arbetades en Partneringdeklaration fram som undertecknades av samtliga medverkande från Psykiatriförvaltningen, Bygg- och förvaltarenheten samt upphandlade entreprenörer, se bilaga 1. Landstinget i Kalmar län 4 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

173 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Organisationsplan och ansvarsfördelning Se bilaga 2. Tagna beslut Landstingsservice fick av Landstingsfullmäktige ett utredningsuppdrag, nr 10/5 2010, (dnr ) Uppdrag att redovisa en utredning kring psykiatrins fastighetsbehov för att hitta möjligheter till bättre nyttjande av landstingets egna lokaler och minska behovet av externt förhyrda lokaler. Vid Landstingsstyrelsens sammanträde lämnades en delrapport avseende utredningsuppdraget. Landstingsfastigheter fick då ett fortsatt uppdrag som bland annat innebar att ta fram en lokalförsörjningsplan för psykiatrin. Ytterligare en delrapport lades fram för Landstingsstyrelsen Från politikerhåll framfördes då önskemål om fördjupade verksamhetsanalyser från psykiatrins sida. Inriktningsbeslut av Landstingsfullmäktige juni 2015 Landstingsstyrelsen, information avseende april 2016 planerings- och genomförandeprocessen enligt arbetssätt partnering Arbetssätt Partnering i funktionsentreprenad Den omfattande nybyggnation som ska ske avseende lokaler för specialistpsykiatrin ställer stora krav på lokalförsörjningsprocessen inom landstinget i Kalmar och aktörerna inom byggbranschen i länet. För att tillgodose psykiatriverksamhetens behov av framtidsinriktade lokaler och landstingets krav som långsiktig fastighetsägare genomförs dessa projekt enligt arbetssättet partnering. Inom byggindustrin sker en snabb utveckling när det gäller arbetssätten för att genomföra större projekt. Den allt större komplexiteten i projekten kräver föränderliga och teambaserade planerings- och utförandeprocesser för att tillgodose och kvalitetssäkra verksamheternas behov av och egenskaper hos lokaler på kort och lång sikt. Marknadens möjligheter behöver kunna ställas mot verksamheternas behov kontinuerligt under den process då lokalerna skapas fysiskt, inte bara inför planeringsstarten. På samma sätt som nya krav ställs på vårdens processer ställs nya krav på de processer som krävs för att vården ska få tillgång till väl fungerande vårdlokaler. Inom ramarna för sedan lång tid etablerade upphandlingsregler och entreprenadjuridik har under 2000-talet utvecklats arbetssättet partnering Arbetssättet innebär att verksamheten i samverkan med beställaren och i konkurrens upphandlade entreprenörer med kapacitet och kompetens tillsammans tar fram lösning till hur uttalade mål och identifierade behov kan tillgodoses inom beslutade ramar. I och med att upphandlade entreprenörer och konsulter skapar den slutliga utformningen av byggnaden tillsammans med Psykiatriförvaltningen och Landstingsservice för att på bästa sätt nå projektmålen kan utformningen av byggnaden skilja sig något från förstudien. Uppfyller lösningarna beställarens behov så får entreprenörerna efter beställning i samverkan med beställaren genomföra projektet på avtalade villkor. Planerad tidpunkt för driftsättning av byggnaden är oförändrad då den totala projekttidplanen inte påverkas. Tiden för planering och projektering är längre än vid genomförande enligt traditionell entreprenadform medan tiden för byggproduktion i gengäld är kortare. Landstinget i Kalmar län 5 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

174 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset Tider i projektet Färdigt Förstudie färdigställd Projektering av programhandling färdigställd Entreprenadupphandling totalentreprenör är upphandlad Projektering av systemhandling december 2016 augusti 2017 Projektering av bygghandling augusti 2016 maj 2018 Förberedande- och följdprojekt maj 2017-> Byggproduktion januari 2018 augusti 2020 Driftsättning september 2020 december 2020 Inflyttning januari 2021-> Ekonomi Fastvärde (2016 års prisnivå) Total byggproduktionskostnad beräknas till 817,4 Mkr, verksamhetsutrustning till 40,8 Mkr och konstnärlig gestaltning till 8,1 Mkr. Landstingets kostnader för energi, tillsyn, skötsel och underhåll beräknas öka med 5 Mkr/år. Kostnader för logistik beräknas bli oförändrade medan kostnader för lokalvård beräknas öka med 1,5 Mkr/år. IT-driftskostnader beräknas öka med 0,9 Mkr/år. Psykiatriförvaltningens externa hyreskostnader minskar med 3,7 Mkr/år. Löpvärde tom år 2021 I löpvärde beräknas total byggproduktionskostnad till 917,1 Mkr, verksamhetsutrustning till 43,8 Mkr och konstnärlig gestaltning till 8,6 Mkr. Byggbranschens konjunktur, regional löneutveckling och ökad personalrörlighet ligger som grund för uppräkning med 4% per år avseende byggproduktionskostnad medan 2% uppräkning bedöms för verksamhetsutrusning och konstnärlig gestaltning. Kapitaltjänstkostnader grundade på löpvärde beräknas till ca 50,1 Mkr/år. Ökade driftskostnader kommer att arbetas in i Landstingsplanen from Risker Sex risker är bedömda som stora (>9) enligt utförd riskanalys: 1) Politiska beslut avseende genomförandebeslut 2) Politiska beslut avseende om- och tillbyggnation av hus 21 för att kunna genomföra ombyggnation av lokaler för bland annat radiologen i hus 19 och dialysen i hus 48. 3) Byggbranschens konjunktur, regional löneutveckling samt personalförändringar 4) Bristfällig projektering 5) Verksamhetens programförändring av större vikt 6) Byggnad 30, reservkraftaggregat G4-6 Åtgärder för att hantera dessa risker är: 1) Beror på anledning till besluten 2) Påverkan är identifierad i separat underlag för inriktningsbeslut avseende radiologen, hus 19 3) Fortlöpande avstämning av målbudget och omarbetning av förslag, aktivt arbeta med bemanning Landstinget i Kalmar län 6 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

175 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Underlag för genomförandebeslut Projektnr Fastighetsbeteckning Byggnads-ID Datum K120 Kungsljuset ) Fortlöpande avstämning av föreskrivna krav, egenkontroller samt dialog med verksamheten 5) Fortlöpande dialog med berörda 6) Framtagning av handlingar för flyttning av utrustning samt rivning av hus 30 Uppföljning Rapportering i stora projekt sker regelbundet, 1 gång/månad till byggchef vid personliga möten och enligt uppställd redovisningsmall. Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget sker i samband med ordinarie delårs- och bokslutsrapportering. Ärendets beredning Landstingsservice har berett ärendet i samråd med Psykiatriförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt i samråd med IT-förvaltningen. LTS analys och bedömning Redovisat förslag, med hänsyn taget till alla aspekter, kommer att tillgodose lokalbehovet för specialistpsykiatrin i Kalmar och nå uppställda mål. Datum: Handläggare: Mats Arvidsson (BPL), Cecilia Ivarsson (FP), LTS Bygg- och förvaltarenheten Bilagor 1. Bilaga: Partneringdeklaration Bilaga: Organisationsplan och ansvarsfördelning Bilaga Förstudie Bilaga: Huvudtidplan daterad Landstinget i Kalmar län 7 (7) Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten

176

177 Styrgrupp Peab Sverige AB TE Ombud Fredrick Ilestedt Övergripande organisation Nya lokaler för psykiatri, Kalmar Projektråd Mats E, Mats A Inge Melander Jan-Åke Larsson Styrgrupp Jörgen Ohlsson Iréne Brodell Florence Eddyson Hägg B Ombud Mats E Referensgrupper Skiljeman Mats Persson Partneringledare Hans-Christian Callisen Projektkoordineringsgrupp Mats A, Cecilia I, Mona, FM, IT, Tele Jan-Åke Larsson Extern information Projektchef, PRC Jan-Åke Larsson Byggprojektledare, BPL Mats Arvidsson Funktionsplanerare, FP Cecilia Ivarsson Utrustning Driftsstart Maja A Entreprenadingenjör EI Håkan Lindahl Platschef, PC Per Magnusson BAS-U Per Magnusson PE VS-ACE VS-Teknik AB Luft-Avent Installation AB El-Elia AB Mark-PEAB Anläggning SÖ 1-Apptronic Elteknik AB SÖ 2-Pronecta AB Högspänning Sprinkler M.fl. Upphandlare Hans-Fredrik Helldal Arkitekt, A UULAS ARKITEKTER AB Statiker, K INTEGRA ENGINEERING AB Brand BRAND & RISKANALYS Akustik Byggkonsult Bentien AB Ekonom Iréne Brodell Projekteringsledare, PL Christer Lennartsson BAS-P BAS-P2 Christer Lennartsson Miljöcoach Stefan Westblom Delprojektledare Övrig information Yttre gestaltning Landskapsarkitekt Kvalitetsledare Torbjörn J, EL Mårten/Jimmy, SÖ Stefan W, VS Tina G, Bygg Maria R / Thomas L, CAD Magnus K, säkerhet Bitr Kvalitetsledare Utskott Fastighetsdrift Ekonom Iréne Brodell Lokalplanering Övrig information Funktionsplanering Peter K Delprojektledare Peter K, säkerhet Inre gestaltning Jörgen Platzer, konst FM-grupp Arbetsgrupp Mona, David J, Magnus B Utskott Arbetsgrupper PF Arbetsgrupp HSF Ekonom Muris Sipo Upphandlare Staffan C Utrustningsplanering Alf S Driftstartsplanering Cecilia I, Peter K Delprojektledare Övrig information Flyttkoordinator Övrig information Arbetsgrupp Mona L Utskott Arbetsgrupper PF PE-Projektörer