Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 5 Maj 2015, kl 14:00-17:00 Plats: Bokö, barn- och ungdomskontoret Information och överläggningar Sekreterare Förvaltningschef Förvaltningens samverkansgrupp Övrigt Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista 1. Rapport om nuläge inom barnomsorg SCB-statistik över personaltätheten inom BoU, våren Nya avgiftsnivåer för maxtaxa 4. Förslag till ändrad omsorgspeng pedagogisk omsorg i företagsform 5. Budgetuppföljningar Uppdrag: Att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag 7. Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl. konsekvensanalyser 8. Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen

2 Kallelse/Underrättelse 9. Förfrågningsunderlag för ny upphandling av kost 10. Anmälningar om kränkande behandlingar läsåret Leif Hansson (S) Ordförande Magdalena Tavakol Karlsson Sekreterare Tel: E-post:

3 Ärende 1 Rapport om nuläge inom barnomsorg 2015

4 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Mellberg Direktnr: Beteckning: BUN Rapport om nuläge inom barnomsorg 2015 Ärendebeskrivning Som en del i barn- och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete redovisas nuläge inom barnomsorgskön till barn- och ungdomsnämnden. Under 2015 kommer redovisning att ske varje månad, i och med att förvaltningen under hösten 2014 såg att antalet barn i barnomsorgskön hade ökat utifrån förvaltningens planering. Rapport per maj 2015 är upprättad. Förvaltningens yttrande Månadsrapport per maj är upprättad och följer förväntad trend. Inför höstterminen finns det lediga platser och de barn som finns i barnomsorgskön kommer att kunna erbjudas plats. Det finns full behovstäckning och garantitiden kan upprätthållas. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Mellberg Barnomsorgssamordnare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

5

6 Ärende 2 SCB-statistik över personaltätheten inom BoU, våren 2015

7 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Karl-Oskar Jogbratt Direktnr: Beteckning: BUN SCB-statistik över personaltätheten inom BoU, våren 2015 Ärendebeskrivning Skolverket är statistikansvarig myndighet för officiell statistik om skolväsendet enligt förordning (2001:100). Syftet med uppföljningssystemet är att det ska ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. Varje år samlar Skolverket med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) in uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Uppgifterna sammanställs till statistik per verksamhetsform och skolform. Innehållet i rapporterna grundas på rapporterade uppgifter från kommunerna per den 15 oktober 2014 och det är olika delar av barn- och ungdomsförvaltningen som rapporterar dessa uppgifter till SCB. Förvaltningens yttrande Bifogade rapporter är utdrag ur Skolverkets databaser över verksamheter i Alingsås kommun. Nytt för 2014 var att kommunala och fristående verksamheter rapporterade uppgifter var för sig. Bifogade rapporter täcker in åren för att kunna göra jämförelser över tid. Gällande förskoleklass, grundsärskola och grundskola är endast siffror från 2012 med i bilagan, pga förändrade variabler. Ett par variabler har även ändrats under 2014 och kan därmed inte jämföras med historisk datainsamling. I rapporterna jämförs även Alingsås med andra kommuner. Sedan 2011 tillhör Alingsås kommungruppen pendlingskommuner enligt Sveriges kommuner och Landstings gruppering. I en pendlingskommun (ex Alingsås, Vårgårda, Stenungsund och Vänersborg) arbetar 40 % av den förvärvsarbetande nattbefolkningen (folkbokförda) i annan kommun. Redovisningen nedan avser framförallt kommunal verksamhet i Alingsås jämfört med kommunal verksamhet i framförallt GR-kommunerna, men det finns även sammanställd statistik över Västra Götalands län samt SKL:s pendlingskommuner. För förskola och fritidshem görs även en jämförelse för de fristående verksamheterna. Personaltäthet förskola 2014 var personaltätheten i Alingsås 5,7 barn per årsarbetare. Under åren har snittet varit runt 5,6 med undantag för 2012 då siffran var 5,4. De två senaste åren har snittet därmed ökat något. En trend som går emot riket där

8 personaltätheten gått från 5,4 till 5,3 barn per årsarbetare. Inom GR är genomsnitt 5,6. Sett till de fristående förskolorna i Alingsås har de en personaltäthet på 4,9 barn per årsarbetare under Inom GR-kommunerna var genomsnitt för ,6 barn per årsarbetare, samma som för de kommunala verksamheterna. Personaltäthet fritidshem Alingsås har ett genomsnitt på 24 barn per årsarbetare. Rikssnittet är 21,3 och pendlingskommunerna har i snitt 22,4 barn per årsarbetare. Inom GR är genomsnitt 22,8. Alingsås har närmat sig GR under 2014, jämfört med De fristående fritidsverksamheterna hade 2014 ett motsvarande värde på 39,5 barn per årsarbetare. Genomsnittet bland de fristående verksamheterna inom GR var 31,5. Personaltäthet förskoleklass Antalet elever per lärare 2014 var 27,9 (heltidstjänst). Det är en ökning med ca 7 elever per lärare från 2013 då värdet var 20,4. För pendlingskommunerna är genomsnitt 23,2 och riket 23,9. Det innebär att Alingsås siffror är över snittet. Genomsnitt för GR-kommunerna 2014 (30,9) kan jämföras med 2013 som då var 18,6 elever per lärare. Personaltätheten inom förskoleklasserna har alltså ökat kraftigt det senaste året. Personaltäthet grundsärskola Inom grundsärskolan har Alingsås kommun 3 elever per lärare. För riket är genomsnitt högre (3,4) medan genomsnitt för pendlingskommunerna är något lägre (2,8). Inom GR utgör Alingsås medelvärdet och personaltätheten har stigit från 3,3 elever per lärare 2013 till 3,0 elever Personaltäthet grundskola Antalet elever per lärare i grundskolan har ökat från 12,6 till 12,9 från 2012 till 2014 i de kommunala grundskolorna. Däremot har personaltätheten ökat mellan 2013 (13,2) och 2014 (12,9) Kommunala skolor i pendlingskommuner hade 2014 i genomsnitt 11,9 elever per lärare, en ökning på 0,1 elev från Genomsnitt i riket var 12,1 och är oförändrat de tre senaste åren som mätningen täcker. GRkommunerna har 13 elever per lärare. Det innebär att Alingsås och övriga GRkommuner snittmässigt placerar sig över rikets nivå (ca en elev mer per lärare). Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Karl-Oskar Jogbratt Planeringssekreterare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

9 Kommunal verksamhet - fritidshem Variabler Alingsås Samtliga kommuner Västra Götalands län Riket totalt Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi. 10,9 10,7 12,9 12,1. 12,3 12,4 12, ,2 12,2 12, ,3 12,4 12,8 13 Fristående verksamhet - fritidshem Variabler Alingsås Samtliga kommuner Västra Götalands län Riket totalt Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., fristående regi Personaltäthet, antal elever per anställd, fristående regi. 13,4 12, ,3. 12,2 12,5 13,3 13,9. 13,1 14,5 14,6 13,6. 12,2 12,5 13,3 13,9 Kommunal verksamhet - förskola Variabler Alingsås Samtliga kommuner Västra Götalands län Riket totalt Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, kommunal regi * * * * Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi * * * * Antal barn per årsarbetande förskollärare, kommunal regi. 8,9 8,9 8,8 *. 9,6 9,6 9,6 *. 9 9,3 9,2 *. 9,6 9,6 9,6 * Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 5,6 5,6 5,4 5,6 5,7 5,4 5,3 5,4 5,4 5,3 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,4 5,3 5,4 5,4 5,3 Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen, kommunal regi Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen, kommunal regi Fristående verksamhet - förskola Variabler Alingsås Samtliga kommuner Västra Götalands län Riket totalt Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarutbildning, fristående regi * * * * Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, fristående regi * * * * Antal barn per årsarbetande förskollärare, fristående regi. 14,5 12,5 16,1 *. 12,5 12,8 12,8 * ,1 11,7 *. 12,5 12,8 12,8 * Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, fristående regi 5 5,1 4,7 5,3 4,9 5,2 5,2 5,2 5,2 5,3 5,5 5,3 5,5 5,4 5,6 5,2 5,2 5,2 5,2 5,3 Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen, fristående regi Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen, fristående regi Källa: Materialet är utsökt ur Skolverkets databas för jämförelsetal, den 21 april 2015 * Variabeln har upphört i SCB:s mätning. Ersätts med andel årsarbetare med förskollärarexamen och pegagogisk högskoleexamen

10 Personaltäthet - redovisas med antal barn per årsarbetare Förskola Huvudmän Kommunal verksamhet Fristående verksamhet Ale 5,7 6 5,8 5,8 6,1 5,5 5 5,5 4,9 6 Alingsås 5,6 5,6 5,4 5,6 5,7 5 5,1 4,7 5,3 4,9 Göteborg 5,2 5,2 5,4 5,3 5,3 5,5 5,2 5,7 5,4 5,3 Härryda 5,2 5,3 5,3 5,2 5,1 4,7 4,9 4,8 5,2 5,5 Kungsbacka 5,1 5,3 5,2 5,1 4,9 5,4 5,9 5,1 5 5,2 Kungälv 5,5 5,7 5,4 5,5 5,2 5,5 5,5 5,1 5,3 6,4 Lerum 5,9 5,6 5,6 5,9 5,6 5,2 5,2 5,4 5,3 6,3 Lilla Edet 6 6,9 6,3 6,5 6 7,1 5,3 4,5 5,6 5 Mölndal 5,5 5,6 5,8 5,7 6,1 5,7 5,3 5,5 5,1 5,8 Partille 5,7 5,7 5,7 5,3 5,7 5,4 5,2 5,4 4,9 5,5 Stenungsund 5,5 5,5 5,4 5,3 5,6 6,2 6,6 5,7 5,9 5,8 Tjörn 5,8 5,7 5,7 5,6 5, Öckerö 5,8 5,2 5,5 5,7 5,3 5,8 5, ,4 Västra Götalands län 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,3 5,5 5,4 5,6 Pendlingskommuner. 5,4 5,5 5,5 5,5. 5,6 5,4 5,4 5,3 Riket totalt 5,4 5,3 5,4 5,4 5,3 5,2 5,2 5,2 5,2 5,3 Källa: Materialet är utsökt ur Skolverkets databas för jämförelsetal, den 23 april 2015

11 Personaltäthet - redovisas med antal barn per årsarbetare Fritidshem Huvudmän Kommunal verksamhet Fristående verksamhet Ale 26,3 24,7 19,6 25,3 26, ,6 66,8 49,2 Alingsås 24,6 22,2 18,6 23, ,3 37,8 33,8 35,7 39,5 Göteborg 22,5 19,9 18,8 21,7 22,3 23,4 21,6 25,8 26,3 23,5 Härryda ,4 19,9 21,6 34,4 28,4 25,5 29,8 26,4 Kungsbacka 19,7 20,1 19,5 21, , ,4 28,2 Kungälv 18, ,3 19, ,8 32,1 24, ,6 Lerum 25,1 26,6 25,4 27,3 26,7 20,5 18, ,1 31,9 Lilla Edet 22,6 20,7 21, , ,5 Mölndal 19 18,6 17,2 19, ,7 44,8 26,5 23,3 28,1 Partille 28 26,1 21,3 23,2 25,6 21, ,2 23,3 26,9 Stenungsund 21,1 23,9 23,3 23,9 21,8 53,4 28,3 27,2 21,2 36 Tjörn 18 15,8 18,2 21,5 18, Öckerö 18,7 18,2 19,7 22,1 20,1 21,2 15,6.. 23,7 25,7 Västra Götalands län 21,5 20,1 19,5 21,4 21, ,5 27,2 27,7 26,5 Pendlingskommuner. 21,4 20,5 21,9 22,4. 26,6 26,2 22,7 31,7 Riket totalt 21 20,1 19,7 20,9 21,3 27,8 23,9 24, ,1 Källa: Materialet är utsökt ur Skolverkets databas för jämförelsetal, den 21 april 2015

12 Personaltäthet - redovisas med antal elever per lärare (heltidstjänst) Grundskola Huvudmän Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) totalt Ale.. 12,8 12,8 12,9 Alingsås.. 12,6 13,2 12,9 Göteborg.. 12,9 12,2 12,3 Härryda.. 13, ,2 Kungsbacka.. 12,2 12,6 12,7 Kungälv.. 13,5 13,1 12,8 Lerum.. 12,9 13,9 13,2 Lilla Edet.. 13,9 14,5 13,9 Mölndal.. 13,5 13,7 13,3 Partille.. 13,1 13,8 13,4 Stenungsund.. 12,5 12,3 12,7 Tjörn.. 11,9 12,2 12,3 Samtliga kommuner ,1 12 Västra Götalands län.. 12,5 12,4 12,4 Pendlingskommuner.. 11,6 11,8 11,9 Riket totalt.. 12,1 12,1 12,1 Källa: Materialet är utsökt ur Skolverkets databas för jämförelsetal, den 21 april 2015

13 Personaltäthet - redovisas med antal elever per lärare (heltidstjänst) Grundsärskola Huvudmän Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) Ale.. 2,7 4,3 2,3 Alingsås.. 2,7 3,3 3 Göteborg.. 3,5 3,8 4,1 Härryda.. 2,8 2,7 3,2 Kungsbacka.. 2,1 3,6 3,9 Kungälv.. 7,5 3,6 3,6 Lerum.. 2,2 3,3 3,2 Lilla Edet.. 3,3 2 1,7 Mölndal.. 3,4 2,5 2,8 Partille.. 2,5 2,9 2,6 Stenungsund.. 3,1 3,4 3 Tjörn.. 3,7 2,2 2,8 Öckerö.. 2,3 2,8 2,9 Samtliga kommuner.. 3 3,2 3,5 Västra Götalands län.. 3,2 3,3 3,4 Pendlingskommuner.. 2,5 2,8 2,8 Riket totalt.. 3 3,2 3,4 Källa: Materialet är utsökt ur Skolverkets databas för jämförelsetal, den 21 april 2015

14 Personaltäthet - redovisas med antal elever per lärare (heltidstjänst) Förskoleklass Huvudmän Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) Ale.. 15,8 17,9 35,1 Alingsås.. 21,6 20,4 27,9 Göteborg.. 14,8 16,4 32,4 Härryda.. 16,7 17,2 38,5 Kungsbacka.. 10,1 11,7 30,4 Kungälv ,1 24,6 Lerum.. 18,6 21,2 28,7 Lilla Edet.. 17,1 19,4 39,5 Mölndal.. 18,8 26,5 37,1 Partille.. 13,9 16,2 34,7 Stenungsund.. 17, ,1 Tjörn ,1 25,7 Öckerö.. 19,7 19,8 24,3 Samtliga kommuner.. 15,6 16,5 23,2 Västra Götalands län.. 16,1 17,3 27,1 Pendlingskommuner.. 15,7 15,6 23,2 Riket totalt.. 15,5 16,4 23,9 Källa: Materialet är utsökt ur Skolverkets databas för jämförelsetal, den 21 april 2015

15 Ärende 3 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa

16 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Nya avgiftsnivåer för maxtaxa. Ärendebeskrivning Alingsås kommun införde maxtaxa inom barnomsorgen efter beslut i kommunfullmäktige Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet har nu ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket i maxtaxan indexeras. Detta medför att kommuner kan höja avgiftsnivån för maxtaxa. Vidare så har Skolverket inför 2015 minskat statsbidraget för maxtaxa i motsvarande omfattning, för att den totala intäkten för kommunen ska vara oförändrad. Förvaltningens beredning Avgiften för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg räknas utifrån hushållets avgiftsgrundande inkomst. I nuläget har familjer i Alingsås uppnått maxtaxa utifrån nuvarande inkomsttak. Ändringen i förordningen innebär att inkomsttaket indexeras, vilket med all sannolikhet innebär att den maximala avgiftsnivån kommer att höjas varje år. 1 juli 2015 höjs inkomsttaket från nuvarande kr till kr. De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkt kommer att öka och därför har det statsbidrag som kommunen får minskats i motsvarande omfattning, vilket redan har gjorts när ramarna för 2015 års statsbidrag för maxtaxa fastställdes. För att den nya maxtaxan ska kunna gälla i Alingsås, måste kommunfullmäktige fatta beslut om att förändra avgiftsnivåer för maxtaxa per den 1 juli Förvaltningen har tagit fram förslag på nya avgiftsnivåer från 1 juli 2015, i enlighet med maxtaxans avgiftstak.

17 Nya avgiftsnivåer från 1 juli 2015 Förskola/pedagogisk omsorg Avgiftstak Dock högst Barn 1 3% kr Barn2 2% 858 kr Barn3 1% 429 kr Fritidshem Avgiftstak Dock högst Barn 1 2% 858 kr Barn2 1% 429 kr Barn3 1% 429 kr Förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnen föreslår Kommunfullmäktige besluta fastställa nya avgiftsnivåer för maxtaxa per 1 juli 2015 och att maxtaxans inkomsttak indexeras. Exp: Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Mellberg Barnomsorgssamordnare Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

18 Maxtaxa Utifrån nuvarande maxtaxa på :- kr Nuvarande avgiftsnivåer Förskola/pedagogisk omsorg Avgiftstak Dock högst Barn 1 3% 1260 kr Barn2 2% 840 kr Barn3 1% 420 kr Fritidshem Avgiftstak Dock högst Barn 1 2% 840 kr Barn2 1% 420 kr Barn3 1% 420 kr Utifrån nya avgiftsnivån för maxtaxa Nya avgiftsnivåer från 1 juli 2015 Förskola/pedagogisk omsorg Avgiftstak Dock högst Barn 1 3% 1287 kr Barn2 2% 858 kr Barn3 1% 429 kr Fritidshem Avgiftstak Dock högst Barn 1 2% 858 kr Barn2 1% 429 kr Barn3 1% 429 kr Per den 15 april 2015 är det 52% av föräldrarna inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som har en gemensam bruttoinkomst på :- eller högre.

19 Ärende 4 Förslag till ändrad pengstorlek pedagogisk omsorg i företagsform

20 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Kristina Jakobsson Direktnr: Beteckning: BUN Förslag till ändrad omsorgspeng för pedagogisk omsorg i företagsform Ärendebeskrivning Ströms slott AB har inkommit med överklagan om bidrag 2014 för barn i pedagogisk omsorg. Överklagan avser beloppets storlek. Förvaltningsrätten har avvisat målet och återfört ärendet till Barn- och ungdomsnämnden för ny behandling. Förvaltningens yttrande Omsorgspengens storlek har, enligt Flerårsstrategi , reducerats med 7,83% för lägre egenavgift än kommunens personalomkostnadspålägg. Denna reducering är gjord utefter att fristående pedagogisk omsorg inte bedrivs i företagsform. Förvaltningen har tagit fram förslag på omsorgspeng för pedagogisk omsorg för 2014 och 2015 som inte är reducerad för fristående pedagogisk omsorg i företagsform. Detta på grund av att företag anses ha samma personalomkostnadspålägg som kommunen. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn och ungdomsnämnden beslutar om ny omsorgspeng för fristående pedagogisk omsorg i företagsform. Beslutet avser både år 2014 och år Exp: Ströms slott AB Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Kristina Jakobsson Ekonom

21 Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

22 Pedagogisk omsorg år 2014 i företagsform 1-5 år Grundbidrag Administration 1Moms 6 % Totalt bidrag Beslutad peng skillnad 0,01 0,06 BUN per barn o år 1-3 år 1-25 tim kr 787 kr kr kr kr kr >25-35 tim kr 897 kr kr kr kr kr >35 tim kr kr kr kr kr kr 4-5 år 1-25 tim kr 614 kr kr kr kr kr >25-35 tim kr 688 kr kr kr kr kr >35 tim kr 846 kr kr kr kr kr 6-12 år 6-9 år kr 445 kr kr kr kr kr år kr 324 kr kr kr kr kr Pedagogisk omsorg år 2015 i företagsform 1-5 år Grundbidrag Administration 1Moms 6 % Totalt bidrag Beslutad peng skillnad 0,01 0,06 BUN per barn o år 1-3 år 1-25 tim kr 804 kr kr kr kr kr >25-35 tim kr 917 kr kr kr kr kr >35 tim kr kr kr kr kr kr 4-5 år 1-25 tim kr 627 kr kr kr kr kr >25-35 tim kr 673 kr kr kr kr kr >35 tim kr 865 kr kr kr kr kr 6-12 år 6-9 år kr 455 kr kr kr kr kr år kr 331 kr kr kr kr kr

23 Ärende 5 Budgetuppföljningar 2015

24 Ärende 6 Uppdrag att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag

25 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Uppdrag att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag Ärendebeskrivning I kommunfullmäktiges flerårsstrategi för Alingsås kommun beslutades att barn- och ungdomsnämnden fick i uppdrag att reducera central administration i syfte att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag. I barn- och ungdomsnämndens fleråsstrategi beslutades att barn- och ungdomsförvaltningen fick i uppdrag att ta fram förslag på hur en minskning av central administration ska genomföras. Förslaget ska hanteras i ett separat ärende och återrapporteras till barn- och ungdomsnämnden i maj Förvaltningens yttrande Förvaltningen har enligt uppdrag sett över utvecklingsenhetens centrala administration. Det förslag som har tagits fram innebär att det är utvecklingsenhetens centrala administration som minskar med 0,5 åa som istället förs över till skolledaruppdrag, dvs till förskolechefs eller rektorsuppdrag att leda pedagogisk verksamhet. Att den centralt placerade rektorns uppdrag omfördelas och effektiviseras inom befintlig personal inom administrativa enheten och utvecklingsenheten. Förvaltningschefen har satt igång ett arbete med att se över hela förvaltningsorganisationen, i syfte att förtydliga styrning och ledning, samt för att minska arbetsbelastning bland förskolechefer, rektorer tillika förskolechefer och rektorer. Allt fler kommuner tydliggör och särskiljer styrning och ledning för förskola och grundskola. Detta arbete är på börjat och ett förslag ska tas fram under hösten 2015.

26 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna förslag till att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag. Barn- och ungdomsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att verkställa förslaget till att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag inför höstterminen Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

27 Datum: Handläggare: Iréne Lidén Direktnr: Beteckning: Uppdrag att frigöra resurser till skolans kärnuppdrag Utvecklingsenhetens uppdrag är att på ett effektivt sätt utveckla och samordna elevhälsa och övergripande stöd- och utvecklingsarbete i syfte att skapa bättre och likvärdiga förutsättningar för barns och ungas lärande och utveckling i Alingsås. Utvecklingscheferna har av Barn- och ungdomsnämnden fått i uppdrag att minska på den administrativa funktionen till förmån för kärnverksamheten, dvs förstärka förskolechefer och rektorers arbetssituation. Personalen i utvecklingsenheten består i huvudsak av elevhälsan dvs personal med specialpedagogisk, medicinsk, social och psykologisk kompetens. De är stationerade i verksamheten där uppdraget är att stödja personal/elever/barn för att skapa förutsättningar så att de kan utvecklas till sin fulla potential. Utöver elevhälsans personal finns personal med specialistkompetens, 0,8 specialpedagog med inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, 0,5 samordnare för särskolan, 0,50 hörselpedagog, 1 talpedagog, 0,5 datateksamordnare, 0,5 Bedömningssamordnare/UNIKUM. 0,4 Pedagogisk dokumentation i förskolan/pluttra, 0,2 Matematikutvecklare, 0,2 Språkutvecklare, 0,4 Teknikutvecklare/KomTek. Inom ramen för utvecklingsbudget görs tidsbegränsade tillsättningar/utökningar efter verksamheternas behov. Dessa kompetenser bistår verksamheten/pedagogerna med sin specifika kompetens när baskompetenserna inte räcker till i det särskilda stödet. Dessa personer med specialistkompetens har sin arbetsplats på barn- och ungdomskontoret, men är verksamma mot samtliga verksamheter. Utvecklingsenhetens administrativa funktion består av 2,0 utvecklingschefer med ansvar för personal och budget för ovan nämnda personer, samt kvalitets- och utvecklingsarbete, 0,5 verksamhetschef/enhetschef för elevhälsans medicinska insats, 0,25 administratör för personal- och budgetarbete och fakturahantering, 0,5 rektor med ansvar för uppföljning av enskilda förskolor och fritidshem, fördelning av tilläggsbelopp och beslut om Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

28 extern skolplacering, 0,5 samordnare för VFU (extern finansiering), 0,3 vikarieintroduktion/samordnare förskollärar- och lärarlyft m. Omfattning av tjänster Verksamhet Utvecklingschef 2 Rektor 0,5 Verksamhetschef, medicinskt ansvarig skolhälsovården Årsarbetare 0,5 Skolsköterska 8,2 Skolläkare 0,33 Kurator 5 Psykolog 3,6 Specialpedagog 16 Talpedagog 1 Hörselpedagog 0,5 Specialpedagog npf 0,8 Specialpedagog särskola 0,5 IKT-samordnare 1 Skoldatatek, UNIKUM/ Bedömning Samordnare VFU, vikarier, språkutvecklare 1,0 1,0 KomTek 0,4 Ped. Dokumentation i fsk/pluttra 0,4 Matematikutvecklare 0,2 Administratör 0,25 Förslag Den förändring vi ser möjlig är att lägga de uppdrag rektor, 0,5 tjänst, har på befintlig personal inom Utvecklingsenheten och Administrativa enheten. Rektorstjänsten läggs ut i verksamheten. På detta sätt har en besparing gjorts inom Utvecklingsenheten till förmån för förstärkning av skolans kärnuppdrag, dvs pedagogisk ledning av verksamheten. Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

29 Förslaget är att befintliga uppdrag inom denna rektorstjänst fördelas enligt följande: 1. Tillsyn av enskilda verksamheter läggs på VFU- samordnare 2. Beslut om placering på extern skola handläggs av samordnaren för SU-grupper och beslut läggs på på biträdande förvaltningschef. 3. Tillståndsärenden för uppstart av nya enskilda förskolor läggs på barnomsorgssamordnare. 4. Uppdraget med tilläggsbelopp ligger kvar inom rektorstjänsten. Detta uppdrag sker tillsammans med specialpedagog på utvecklingsenheten. Konsekvenser 1. Samordnaren för VFU/Språk mm har fått en minskad arbetsbelastning då vissa arbetsuppgifter minskat eller helt försvunnit. Därmed finns nu utrymme för denna tillkommande arbetsuppgift. 2. Då organisationen kring SU-grupper ses över, är det lämpligt att lägga arbetet kring placeringar på denna tjänst. 3. Uppdrag med tillståndsärenden läggs på barnomsorgsamordnaren, då dessa ärenden är mycket få och det är lämpligt att placera uppdrag i denna tjänst. 4. Flera rektorer har något förvaltningsövergripande uppdrag, varför det faller sig naturligt att rektor har kvar uppdraget med tilläggsbelopp. 5. Rektor inom utvecklingsenheten får andra arbetsuppgifter som rör skolans kärnuppdrag att leda pedagogisk verksamhet. Alingsås Iréne Lidén Rachel Törnell Utvecklingschef Utvecklingschef Sören Pettersson Biträdande förvaltningschef Lena Lager Hult Administrativ chef Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats:

30 Ärende 7 Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalyser

31 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Uppdrag: Scenarier framtida organisation inkl konsekvensanalyser Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden beslutade i flerårsstrategi om ett åtagande att arbeta fram scenarier för en framtida organisation för förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt i centralorten. Förvaltningen har därför sett över antalet högstadieskolor i Alingsås tätort och utarbetat ett förslag hur organisationen kan se ut i framtiden. Utifrån både nuvarande elevunderlag och att på sikt kunna möta ökat elevunderlag. Barn- och ungdomsnämnden ska ta ställning till om detta är ett förslag som förvaltningen ska fördjupa utredningen kring och ta fram ekonomisk konsekvensanalys. Beredning Det finns idag tre kommunala högstadieskolor i Alingsås tätort, Nolhagaskolan, Östlyckeskolan och Gustav Adolfskolan. De är belägna i en radie av ca 1,5 km och har tillsammans ca 1150 elever i åk 6-9 vårterminen Av dessa är ca 50 elever från andra kommuner. Det finns ytterligare två fristående F-9 skolor i centralorten och en F-9 skola i Sollebrunn. Från och med höstterminen 2015 flyttas åk 6 tillbaka till nuvarande f-5 skolor i centralorten och det medför att det blir ca 200 färre elever på de kommunala högstadierna, som beräknas ha totalt ca 950 elever åk 7-9. Detta innebär att det finns möjlighet att ha högstadieskola på två skolor Östlyckeskolan och Nolhagaskolan. Förvaltningen kan utreda huruvida Gustav Adolfskolans lokaler kan anpassas till förskola, för att kunna avveckla tillfälliga avdelningar och möta behov av nya förskolelokaler i centrum. Förvaltningen kan på barn- och ungdomsnämndens uppdrag arbeta vidare med förslaget och ta fram ekonomiska konsekvenser, se hur förskolans behov av lokaler kan mötas upp av detta förslag. Samt utreda hur en övergång till två skolor ska ske för att bli bra för alla parter. Det arbetet beräknas starta hösten Detta för att ge barn- och ungdomsnämnden ett underlag för att eventuellt kunna fatta beslut i frågan om att avveckla en skolenhet, förändra upptagningsområde och

32 satsa på ny förskola i centrum. Samt på sikt och vid behov fatta beslut om en ny högstadieskola i Stadsskogen. Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att fortsätta att utreda förslaget om att Gustav Adolfskolans lokaler kan användas som förskola och ta fram ekonomiska konsekvenser, samt utreda hur en övergång till två skolor kan ske. Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Margareta Arvidsson Lokalcontroller Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

33 Uppdrag scenarier för framtida organisation centralorten Planering för högstadier i Alingsås tätort Bakgrund I barn- och ungdomsnämndens fleråsstrategi har barn och ungdomsförvaltningen ett åtagande att arbeta fram scenarier för en framtida organisation för förskola, grundskola och grundsärskola på kort och lång sikt i centralorten. Barn- och ungdomsförvaltningen har därför sett över antalet högstadieskolor i Alingsås tätort och utarbetat ett förslag hur organisationen kan se ut i framtiden. Organisationen för skolor, ledning och administration ska vara anpassad till mål och bestämmelser i skollagen och de läroplaner som finns. Det finns idag tre kommunala högstadieskolor i Alingsås tätort, Nolhagaskolan, Östlyckeskolan och Gustav Adolfsskolan. De är belägna inom en radie av ca 1,5 km och har tillsammans ca 1150 elever i åk 6-9. Av dessa är ca 50 elever från andra kommuner, varav hälften går på Gustav Adolfsskolan. En kommunal högstadieskola finns utanför centralorten, det är i Sollebrunn. Det finns också två fristående skolor som har högstadium i centralorten. Från och med höstterminen 2015 flyttas åk 6 till nuvarande f-5 skolor och det blir då ca 200 elever färre på högstadierna. Det är då totalt ca 950 elever i åk 7-9. Organisatoriska förutsättningar Större enheter ger ekonomiska förutsättningar att genomföra en resurseffektiv, flexibel och likvärdig verksamhet med behöriga lärare, där också möjligheten finns att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd. Mindre enheter har mycket svårare att rekrytera behöriga pedagoger eftersom tjänsterna i så fall måste delas med fler enheter. Större skolor kan erbjuda eleverna rätt utrustning/material och speciallokaler. Kraven i skollagen på elevhälsoinsatser (skolsköterska, kurator, specialpedagog med flera), studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek underlättas också. För att få ett bra underlag för en 7-9 skola behövs minst elever. Förslaget innebär inga personalbesparingar. Hur en övergång till två skolor ska ske kommer att utredas för att bli bra för alla parter. Det arbetet beräknas starta hösten Elevprognoser Antal elever enlig kommunens trendprognos åk

34 Beräkningen avser antalet elever i åk 7-9 i Alingsås tätort och de södra delarna av kommunen. Andelen som väljer friskolor eller andra kommuner är fråndragna. Inresande elever från andra kommuner är tillagda. Siffrorna i prognosen är mest tillförlitliga för de närmsta tre åren, sedan är de mer osäkra och kan förändras olika beroende på bostadsbyggande, inflyttning mm. I den senaste prognosen skrevs elevökningen ner något mot föregående års prognos. Som prognosen ser ut för närvarande kan Nolhagaskolan och Östlyckeskolan klara av att ta emot alla elever de kommande 10 åren. Eventuellt kan utbyggnationer och anpassningar göras om så skulle behövas. Särskola finns på bägge enheterna och för denna skolform har ingen förändring planerats i nuläget. Framtid Nolhagaskolan och Östlyckeskolan är två högstadieskolor som har kapacitet att ta emot alla elever i åk 7-9 som bor i tätorten och de södra delarna av kommunen. Ca 20% av eleverna som bor i kommunen brukar välja friskola eller skola i annan kommun och ca 50 elever i kommunens skolor är inresande från andra kommuner. Alingsås är en kommun som växer och därför har strukturen i staden förändrats i och med att en ny stadsdel har byggts upp i Stadsskogen. Detta medför att planering måste ske både kortsiktigt och långsiktigt för att kunna möta nya behov som uppstår. Arbetet pågår också med att reservera en tomt i Stadsskogen för att i framtiden kunna bygga en ny högstadieskola om det behövs. Denna skola skulle då ta emot elever från de södra kommundelarna och avlasta Nolhagaskolan och Östlyckeskolan. Det skulle vara ett strategiskt bra geografiskt läge för en ny 7-9 skola i kommunen. Användningsområde för Gustav Adolfsskolan Tomten där Gustav Adolfsskolan ligger är stor och lokalerna skulle kunna byggas om för att passa förskola. Något som skulle kunna möta det behov av förskoleplatser som finns i centralorten och samtidigt ersätta tillfälliga lokaler. Detta kommer att utredas ytterligare.

35 Ärende 8 Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen

36 Kompletterande analys av utredningsuppdrag Barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden

37

38 Kompletterande utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan Inledning Utbildningsnämnden fick tillsammans med Barn- och ungdomsnämnden uppdrag i Kommunfullmäktiges Flerårsstrategi (2013, 146) att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive gymnasieskolan, för att se hur skillnaderna i avgångsbetygen i respektive skolform kan minskas. Ärendet återremitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott Förtydligande Kommunstyrelsens arbetsutskott ansåg att den utredning som genomförts inte besvarade den grundläggande frågeställningen, och ej heller innehöll en tydlig analys. I föreliggande material kommer en analys av de olika skolformernas resultat att synliggöras i relation till måluppfyllelse både på lokal såväl som nationell nivå. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse samt analysera den skillnad i betygsresultat som uppvisas i de två olika skolformerna. Det är inte möjligt att följa individer mellan skolformer på det sätt som efterfrågas i uppdraget eftersom den elev som ej erhåller behörighet i de ämnen som krävs för att starta gymnasiet inte heller kan söka ett nationellt program i Alingsås eller på annan ort. Därför ligger fokus på analysen i vad som framkommer i nuläget och vilka åtgärder som vidtagits efter det att ny skollag och nya läroplaner beslutats. Detta har på olika sätt påverkat elevernas prestationer och resultat. Kraven har ändrats och behörighetskrav till gymnasiet har förändrats. De två skolformer som jämförs är den obligatoriska grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan. Dessa två skolformer har genomgått en reformering genom ny skollag som började gälla Betyg Från och med läsåret 2011/12 infördes en ny betygsskala. När betyg sätts ska en betygsskala med sex betygssteg användas. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska betyg inte sättas. Betyget F och streck ska dock inte användas i grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särvux. Nationellt fastställda kunskapskrav finns i de nya kurs- och ämnesplanerna för betygen A, C och E. IM = introduktionsprogram Introduktionsprogrammet har ersatt individuella programmet. Huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Intentionen med denna huvudregel är att gymnasieskolan skall utveckla och underlätta för eleverna, så att de kan fortsätta det program som de börjat på. På introduktionsprogrammen finns inga examensmål eller programstruktur och därför är den 3

39 individuella plan som upprättas för varje elev viktig. I den individuella planen som skrivs skall det tydligt framgå vad utbildningen innehåller. Alla kommuner är skyldiga att anordna introduktionsprogram för de elever som är obehöriga. I Alingsås kommun finns för närvarande 42 elever på IM. Varför når inte alla elever godkänt slutbetyg? Som utredningen visar finns det ett antal bakgrundsvariabler som samverkar och bidrar till att elever inte alltid når målen och därmed ett slutbetyg, vilket leder till att en elev inte är behörig till ett gymnasieprogram. Studier visar att det finns ett antal kända faktorer som kan knytas till elevers skolprestationer såsom socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund, kön och den pedagogiska miljö som finns på den skola där eleven studerar. I Alingsås visar utredningen att de elever som vistats i Sverige och gått i grundskola i tre år eller mindre innan gymnasiestudier, klarar sig sämre än sina jämnåriga. I Alingsås ökar antal elever som har befunnit sig i Sverige i tre år eller mindre innan gymnasieålder. Nationellt visar SCB-statistik att pojkar inte når uppsatta mål i samma utsträckning som flickor, både vad gäller andel elever som uppnått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I Alingsås visar sig liknande mönster gällande kön. Djupare analyser behöver göras för att förstå varför pojkarnas resultat är sämre och vilka åtgärder som behövs för att lyckas vända denna trend och skapa en mer likvärdig utbildning. Det finns mycket få indikationer på att man kan dra generella slutsatser att det är elever från ett visst bostadsområde eller socioekonomisk grupp i Alingsås som uppvisar bättre eller sämre resultat. Däremot kan man se att elever på någon av Alingsås kommuns fristående skolor har högre meritvärde i jämförelse med de kommunala skolornas elever. Ingen särskild slutsats kan dras mer än nationellt finns samma mönster. En förklaring som anges i olika studier är att det är elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning mer aktivt väljer skola. Det är också de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning som klarar gymnasiestudier bäst. Vid Alströmergymnasiet har eleverna efterfrågat ännu mer kunskap om studieteknik, för att själva kunna planera och genomföra sin skolgång mer effektivt och därmed möjliggöra högre betyg. De elever som inte kommer från studievana hem visar sig ha större behov av denna stödstruktur i sin pedagogiska miljö för att kunna avkoda de förväntningar som finns på dem och för att lägga upp sitt skolarbete. Ett förbättringsområde som identifierats efter utredningen är att utveckla metoder för att tidigt upptäcka skolmiljöns brister och identifiera elevens utmaningar i att lyckas i samtliga skolämnen. I Alingsås finns kompetenta elevhälsoteam som arbetar systematiskt för att identifiera och arbeta 4

40 förebyggande. Utredningens statistik visar att detta inte är tillräckligt utan ytterligare åtgärder krävs. En sådan är där samtlig skolpersonal är involverad och arbetar med det förebyggande arbetet med eleverna. Ytterligare ett förbättringsområde är de överlämningar som sker mellan grundskolan och gymnasiet för att elever i behov av särskilda insatser skall erhålla detta, i den nya skolformen. Även gemensamma forum för de olika skolformerna saknas där man diskuterar ämnesdidaktik, bedömning och förhållningssätt i relation till den enskilde elevens förutsättningar i ett långsiktigt perspektiv. Åtgärder I ljuset av den utredning som skett har olika delar synliggjorts som har betydelse för elevernas betygsresultat. Som ett resultat av bland annat denna och övriga kartläggningar som genomförts finns nedan ett antal åtgärder som genomförts eller är i utveckling, med syftet att öka måluppfyllelse och betygsresultat. I Alingsås har kompetensutveckling riktats genom bland annat matematiklyftet, kollegialt lärande genom ALP (Alingsås, Lerum, Partille), 1-1 datorer har införts, som stöttar elevers kunskapsutveckling och digitala kompetens, samt som ett extra stöd för elever i särskilda behov. Kompetensutveckling planeras för att öka pedagogernas kompetens och kunskap att möta elevernas individuella behov och utmaningar. En särskilt grupp att uppmärksamma är kommunens nyanlända elever som finns i båda skolformerna. I Alingsås har både grundskolan och gymnasieskolan utarbetat metoder/rutiner för att kunna sätta in tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Detta sker bland annat genom att analysera elevernas resultat tidigt. Inom grundskolan har ett intensivt arbete skett med att ta fram en modell för läs- och skrivutveckling i skolår 1-3. Formativ bedömning (bedömning för lärande) är ett ytterligare ett område för kompetensutveckling. Denna metod och förhållningssätt syftar till att inkludera eleven i processerna kring sitt lärande och utgör ett viktigt moment för att eleven tidigt uppfattar de förväntningar som finns från skolan och kan därmed påverka sitt lärande. De pedagogisk överlämningar som finns mellan årskurser och skolformer måste utvecklas för att mottagande årskurs och skolform skall kunna möta eleven där den befinner sig. Olika former för detta kommer att utarbetas under läsåret 2015/16. Inför läsåret 2015/16 kommer skolår 6 att vara kvar på f-5 skolorna i centrum, detta är mycket positivt för att säkerställa elevens lärande och utveckling. 5

41 Inom gymnasieskolan har rutiner och metoder för frånvarorapportering med snabb uppföljning utvecklats och används dagligen. Detta har gett resultat och man fångar tidigt upp elever som inte är närvarande och en aktiv åtgärd sätts in. Inom grundskolan pågår ett arbete med att säkerställa rutiner och metoder för frånvarorapportering, samt att införa ett nytt frånvarosystem och möjligheten att införa sms-avisering till vårdnadshavare. I Alingsås har förvaltningarna dessutom arbetat systematiskt med att kvalitetssäkra lärarnas kompetens för att det skall finnas behöriga och legitimerade lärare. Detta arbeta är inte klart, då alla lärare ännu inte har fått sin lärarlegitimation. På gymnasiet har matematikämnet uppmärksammats, som ett ämne där en förstärkning av åtgärder har införts i form av utökad lektionstid (mattesupport), lärartäthet och kompetensutveckling. De allra flesta skolor inom grundkolan och gymnasiet har under läsåret 2014/15 varit med i den nationella satsningen matematiklyftet. Inom grundskolan kommer detta troligtvis att påverka även andra skolämnen på ett positivt sätt. På gymnasienivå riktas dessutom särskilda förstelärarresurser mot matematikämnet. På grundskolan framgår i den senaste kunskapsuppföljningen att Alingsås elever i många ämnen presterar mycket högre än riket. Det finns ämnen där Alingsås eleverna har minst marginal till riket, det är praktisk estetiska ämnen. I teknik ämnet presterar Alingsås elever i stort sett samma som riket. Detta har uppmärksammats i förvaltningen och arbete pågår med att hitta metoder för att utveckla dessa ämnen, samt att det är viktigt att fortsätta fokus på ämnesbehörighet i dessa ämnen. Utökade behörighetskrav ställer krav på att eleverna är behöriga i betydligt fler ämnen för att bli behöriga till gymnasiestudier än tidigare. En åtgärd är att uppföljning av kunskapsresultaten i grundskolan sker i ett bredare perspektiv på förvaltningsnivå. En annan åtgärd är att grundskola och gymnasieskolal arbetar tillsammans med att identifiera och utveckla metoder i ämnen där skolan tidigare inte lyckats undervisa på ett sätt som utvecklar alla elevers lärande. I Alingsås finns det nu 54 förstelärare och de är fördelade mellan grundskolan (37 st och gymnasiet 17 st). De är uttalat yrkesskickliga pedagoger som har visat att de kan förbättra elevernas studieresultat. Arbete pågår med att analysera effekter av reformen och vidareutveckla arbetsätt där förstelärarnas kompetens tas tillvara på bästa sätt. Som ett led i Utbildningsnämndens åtagande om att varje elev ska få möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, kommer det pedagogiska ledarskapet vid Alströmergymnasiet att förstärkas. Detta genom en utökning av en rektorstjänst med särskilt ansvar för elevhälsa, introduktionsprogrammet med olika inriktningar och det kommunala aktivitetsansvaret. Det 6

42 kommunala aktivitetsansvaret syftar till att de elever som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete skall få det individuella stöd som krävs för att antingen fortsätta inom utbildningssystemet eller komma i arbete. I Alingsås omfattar denna verksamhet 28 ungdomar och utgår från det lyckade projektet Plug In. Dessutom riktar gymnasiet en förstelärartjänst mot introduktionsprogrammet. Diskussion Betyg fyller fyra olika funktioner och tidigare utredning har inte denna dimension diskuterats och för att kunna arbeta vidare med att få en förståelse för hur man kan stötta elever till att få mycket goda betyg i skolans alla ämnen lyfts även denna aspekt. I Alingsås kommun arbetar man på följande sätt med dessa funktioner idag. Urval till nästa nivå i utbildningssystemet. De elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiestudier det vill säga att man inte innehar ett fullständigt betyg erbjuds kompletterande utbildning på introduktionsprogrammet (IM). Detta är en möjlighet för de elever som av olika anledningar inte blivit antagna på gymnasieskolans nationella program och bör ses som en åtgärd för att nå ökad måluppfyllelse och därmed möjlighet till vidare studier inom någon av gymnasieskolans nationella program. De elever som går på nationella program skall ha möjlighet att utmanas i sitt lärande för att öka sitt resultat. De möter studievägledare för att få insikt i vilka ämnen som krävs för att kunna studera vidare och hur många poängs som krävs för högre eftergymnasial utbildning. Information till eleven och hemmet om elevens studieresultat I de fall där eleven riskerar att inte nå skolformens mål finns rutiner för att i god tid informera vårdnadshavare och elever innan det slutgiltiga betyget fastställs. Belöningssystem för individuella studieprestationer I de båda skolformerna utgår lärandet från formativ bedömning som syftar till att öka elevens delaktighet över sin egen kunskapsutveckling. Detta arbetssätt kommer förhoppningsvis att öka studiemotivationen och bidra till ökad måluppfyllelse. Information på lokal och nationella nivå om utbildningens resultat I de båda skolformerna deltar elever i nationella prov som synliggör hur elevens prestation och skolans resultat ligger till i jämförelse med övriga skolor lokalt och nationellt. Detta utgör ett viktigt instrument för att kunna analysera vilka stödinsatser tillika resurser som krävs för att uppnå likvärdig utbildning och bedömning. Cecilia Knutsson Förvaltningschef Anneli Schwartz Förvaltningschef 7

43 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Redovisning av utredningsuppdrag från Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott återremitterade 21 januari , AU 2 ärendet Utredning angående avgångsbetyg i grundskolan och gymnasieskolan till barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden, som barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden fått i uppdrag av Kommunfullmäktige i flerårsstrategi oktober 2013, 146. Kommunstyrelsen vill ha tillbaka utredningen för behandling senast till kommunstyrelsens sammanträde den 15 juni. Förvaltningens yttrande Kommunstyrelsen anser att den grundläggande frågeställningen inte är besvarad. Att utredningen bör fullföljas och innehålla en tydlig analys om orsakerna till skillnaden i avgångsbetyg mellan grundskolan och gymnasieskolan. Barn- och ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i samverkan fördjupat analys och diskussion kring uppdraget och ser följande: Det är en komplexitet i uppdraget; det är olika skolformer, ett nytt betygssystem och nya behörighetsregler har införts. Nulägesanalysen har utvecklats och fördjupats. En nationell jämförelse har förts in i analysen. Fler åtgärder har tagits fram. En ny utredning ska tas fram i november 2015 för att utvärdera och se om beskrivna och i scensatta åtgärder har gett effekt.

44 Förslag till beslut i Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner fördjupad utredning och översänder den till Kommunstyrelsen för ytterligare beredning. Barn- och ungdomsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en ny utredning november Exp: Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsförvaltningen Cecilia Knutsson Förvaltningschef Godkänd av: Cecilia Knutsson Titel: Datum:

45 Ärende 9 Förfrågningsunderlag för ny upphandling av kost

46 Datum: Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Cecilia Knutsson Direktnr: Beteckning: BUN Förfrågningsunderlag för ny upphandling av kost Ärendebeskrivning Sedan 2010 har förskolornas och skolornas kök drivits i extern regi. Detta efter att kommunens dåvarande serviceenhet avvecklades och kostverksamheten togs över av ISS efter upphandling. Upphandlingen omfattade all kostverksamhet i kommunen; barn- och ungdom, utbildning och äldreomsorg. Det gällande avtalet med ISS löper ut Kostenheten har tillsammans med upphandlingsenheten och barn- och ungdomsförvaltningen arbetat med att förbereda en ny upphandling. Förvaltningens beredning Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till nytt förfrågningsunderlag. Livsmedelsverkets rekommendationer ligger som grund för de måltider som serveras inom barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter. Det nya förfrågningsunderlaget är upprättat enligt en ny struktur med en strävan att förenkla innehållet i alla delar. Nedan redogörs för följande större förändringar och avvägningar som föreslås i kommande förfrågningsunderlag: Ny debiteringsmodell tas fram. Detta för att förtydliga och förenkla prismodellen i syfte att förenkla kommunen administration i samband med redovisning och budgetberäkningar och att få relevant statistik, samt att förenkla för leverantören att räkna på anbud, affärsrisk och lämna anbud. Förfrågningsunderlaget kommer att hänvisa till strävans målen i den livsmedelsprogram (policy) som ska antas av kommunfullmäktige. Kända förändringar under perioden har vägts in och möjlighet att säga upp mindre delar av avtalet. Det införs en möjlighet att kunna säga upp enheter vid behov. Förtydligade kompetenskrav. Påföljd vid fel och dröjsmål. Avtalsperiod 5 år, med möjlighet till förlängning 2 år.