Flodkräfta i Skåne län Etapp III
|
|
- Sven Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Länsstyrelsen i Skåne län Flodkräfta i Skåne län Etapp III -skyddsområden för Flodkräftan i Skåne län Skåne i utveckling Rapport xx:x ISSN xxxx-xxxx Jan Grosen Johan Wagnström 1
2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 FLODKRÄFTANS LIVSVILLKOR... 3 BAKGRUND TILL HOTBILD FÖR FLODKRÄFTA... 4 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE... 4 SAMRÅD OM SKYDDSOMRÅDE... 4 LAGSTIFTNING... 5 ÅTGÄRDER... 5 Vandringshinder... 5 Utslagning av signalkräfta... 5 Information... 6 Skyltning... 6 Lagar och Förordningar... 6 Sjukdomskontroll... 6 Desinfekteringsplatser... 6 Inventering av dammar inom skyddsområdet... 6 PROVFISKE... 7 PROVFISKEMETODIK... 7 PROVFISKERESULTAT SKYDDSOMRÅDEN FÖR FLODKRÄFTA SKRÄBEÅN... 7 Lönsboda skyddsområde HELGE Å... 9 Farstorpsåns skyddsområde... 9 Angsjöns skyddsområde... 9 Värsjöns skyddsområde Humlesjöns skyddsområde Hyngarps skyddsområde Svanshalssjöns skyddsområde Bodarpasjöns skyddsområde Tjörnarpssjöns skyddsområde Filesjöns skyddsområde Kallsjön RÖNNE Å Vaxsjöns skyddsområde Bäljane ås skyddsområde FLODKRÄFTOR UTANFÖR ETT SKYDDSOMRÅDE SIGNALKRÄFTSOMRÅDEN INFÖRANDE AV SKYDDSOMRÅDEN ERKÄNNANDEN LITTERATURFÖRTECKNING RAPPORTSERIEN SKÅNE I UTVECKLING
3 Inledning Länsstyrelsen i Skåne län redogör i denna rapport för den strategi som länsstyrelsen kommer att tillämpa för att bevara flodkräftan i Skåne. I syfte att bevara flodkräftan som art i Sverige gav Fiskeriverket och Naturvårdsverket ut Åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta Programmet syftar till att bevara flodkräftan genom att kartlägga och avgränsa de vattenområden där det finns förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av flodkräftan. Områden skall avsättas som s.k. skyddsområden. Samma år åtgärdsprogrammet för flodkräftans bevarande gavs ut, inledde Länsstyrelsen i Skåne län arbetet med att införa skyddsområden för flodkräfta i Skåne. Arbetet indelades i tre delar Etapp I, II och III. I Etapp I kartlades potentiella skyddsområden i Skåne. Etapp II bestod i ett provfiske inom dessa områden. I Etapp III fastställs de skyddsområden som visat sig hysa flodkräfta och som anses som hållbara i ett längre perspektiv. Efter en genomgång av gamla uppgifter, intervjuer med fiskerättsägare samt ett omfattande provfiske i potentiella flodkräftvatten har ett antal skyddsområden valts ut i Skåne. De områden som fastställs skall utgöra hållbara skyddsområden för flodkräfta i ett längre tidsperspektiv. Inom arbetet föreslås också lämpliga åtgärder som kan genomföras inom varje skyddsområde för att säkra flodkräftan. Utgångspunkten för skyddsområdena har varit att de skall ha en lokal förankring vad beträffar såväl utformning av skyddsområdet som vilka föreskrifter som skall gälla. Fiskerättsägarnas medverkan och engagemang är helt avgörande för skyddet av flodkräftan i Skåne. Även om det i dagsläget saknas specifika föreskrifter för skyddsområden för flodkräfta så ger förordningen om fisket, vattenbruket, och fiskerinäringen (SFS 1994:1716) samt fiskeriverkets författningssamling (FIFS 1993:29) ett stöd för att skapa ett visst skydd för kräftorna inom skyddsområdena. Ett införande av skyddsområden för flodkräfta ligger även i linje med de riktlinjer som habitatdirektivet (92/43/EEG) ställer upp för bevarande av hotade arter. Då Fiskeriverket, i linje med åtgärdsprogrammet, fastställt specifika regler för skyddsområdena kommer en anpassning till dessa att göras. Flodkräftans livsvillkor Vår ursprungliga kräfta, flodkräftan (Astacus astacus), är en allätare som når könsmognad vid 6-8 cm. Parningen sker på hösten och initieras troligen av fallande vattentemperaturer. Honan bär äggen under stjärten fram till kläckningen i juni-juli. Temperaturen bör under sommarmånaderna ligga över C under dagar för att flodkräftan skall kunna reproducera sig. För att flodkräftor skall trivas i ett vatten krävs gott om gömställen, samt att vattnet är syrerikt med ett ph som ligger över 6. När ph understiger 6, sker normalt ingen reproduktion i sjöar. Kalciumhalten bör överstiga 4 mg/l för att kräftan skall kunna förse sitt skal med tillräckligt mycket kalk för att skalet skall kunna hållas hårt. Skalet är viktigt då det är kräftans yttre skelett och samtidigt försvar mot predatorer och parasiter. Under sin livstid utsätts flodkräftorna för många predatorer. Mink och ål kan i vissa fall nästan tömma vatten på kräftor och abborre kan specialisera sig på att äta kräftor. Kräftyngel äts också av många vattenlevande insektslarver och fåglar. Det finns även många parasiter som angriper kräftor. Men det största hotet gentemot flodkräftan är dock numera förekomsten av kräftpest i våra vattendrag. 3
4 Bakgrund till hotbild för flodkräfta Flodkräftan har under de senaste årtionde gått kraftigt tillbaka. Tillbakagången beror i huvudsak på en parasitisk algsvamp, Aphanomyces astaci, som orsakar den så kallade kräftpesten. Svampen är artspecifik och drabbar främst den inhemska flodkräftan. Flodkräftan har inget naturligt försvar gentemot kräftpestsvampen och dör inom två veckor efter att den smittats. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) har en naturlig motreaktion som under normala förhållanden skyddar djuret gentemot svampangrepp orsakade av kräftpestsvampen. Under dåliga förhållanden, t.ex. stress eller sänkt ph, kan dock även signalkräftan dödas av kräftpesten. På grund av att signalkräftan kan leva med kräftpesten i sitt skal, permanentas kräftpesten i vattensystemen i takt med att utplanteringar av signalkräfta äger rum. Förutom kräftpesten finns en del andra parasiter som kan påverka flodkräftans överlevnad. Brandfläcksjukan, Ramulari astaci, är en svampinfektion och kan påträffas som brun-, svarteller rödkantade fläckar där skalet ibland kan vara genomfrätt. Sjukdomen är troligtvis konditions nedsättande och kräftans motståndskraft gentemot andra sjukdomar minskar. Sjukdomen är ovanlig i Sverige. Porslinssjuka förorsakas av ett spordjur, Thelohania contejeani. Stjärtens undersida blir ljus som följd av att spordjuren har angripit muskelvävnaden. Sjukdomen är efter ett långt sjukdomsförlopp dödlig för kräftan. Parasiten har påträffats i vissa delar av Sverige. Psorospermium haeckeli förekommer hos många av Sveriges flodkräftbestånd men har inget svenskt namn. Parasiten har påvisats aktivera flodkräftors immunförsvar. Inga forskningsresultat tyder dock på att parasiten i sig själv är dödlig för kräftor. Dödlighet hos kräftor som är infekterade av Psorospermium haeckeli sätts i samband med miljörelaterad stress och/eller en sekundär infektion. Förekomsten av parasiten inom områdena bör således betraktas som en konditionsnersättande faktor. Denna faktor kan få negativa konsekvenser för kräftbeståndet vid ändrade förhållanden inom området. Man vet dock för lite om parasiten för att kunna ge en utförlig förklaring till hur den påverkar förekomsten av kräftor. Utformning av skyddsområde Utformningen av ett skyddsområde måste innebära att det tilltänkta skyddsområdet är hållbart i ett längre tidsperspektiv. Inga tillstånd för att plantera ut signalkräfta kommer således att ges inom ett skyddsområde. För att hindra sporer från att komma in i skyddsområdet kommer tillrinnande och avvattnande bäckar så långt som möjligt att ingå i skyddsområdet. Genom att använda sig av de naturliga vattendelarna som skapar delavrinningsområden samt områdets topografi, kan man dela av skyddsområden och inkluderar alla tillrinnande vattendrag. Vattendragen utgör ett stort problem i arbetet med att ta fram hållbara skyddsområden. Signalkräfta kan vandra in i skyddsområdena via vattendragen och vattnet kan föra med sig sporer till flodkräftorna, antingen genom strömmen eller genom fiskar. I vattendrag som avvattnar sjöar och rinner ut utanför skyddsområdet måste således åtgärder göras för att förhindra signalkräfta att ta sig upp i skyddsområdet. Samråd om skyddsområde Länsstyrelsens mål har varit att utforma hållbara skyddsområden. Alla skyddsområden har utformats efter samråd med fiskerättsägarna. Skyddsområdena har utformats individuellt efter vilka förutsättningar som förekommer inom de olika områdena. 4
5 Lagstiftning Ett skyddsområde för flodkräfta saknar idag en specifik lagstiftning anpassad till att skydda flodkräftan inom skyddsområdena. Länsstyrelsens möjlighet att skydda flodkräftan inom ett skyddsområde finns idag i Svensk författningssamling (SFS) och i Fiskeriverkets författningssamling (FIFS). Enligt förordningen om fisket, vattenbruket, och fiskerinäringen (SFS 1994:1716) skall man ha tillstånd från Länsstyrelsen för att plantera ut kräftor och enligt föreskrifterna om odling, utplantering och flyttning av fisk (FIFS 1993:29) får utsättning av signalkräfta inte avse vattenområden med eller i förbindelse med områden som håller skyddsvärda bestånd av flodkräfta. Länsstyrelsen kan således neka utplanteringar av signalkräfta inom skyddsområdena. Åtgärder Skyddsområdenas syfte är att minska de risker som kvarvarande flodkräftbestånd utsätts för. Länsstyrelsens mål är att flodkräftorna därmed skall kunna bevaras i de skyddade vattnen och även i fortsättningen kunna utnyttjas som en resurs. Åtgärder som kan vara aktuella att genomföra inom och i anslutning till skyddsområdena kan vara följande: Vandringshinder För att ett skyddsområde skall bli hållbart måste signalkräftor hindras från att ta sig in i skyddsområdet. Flertalet av de sjöar som idag hyser flodkräfta är källsjöar eller ligger högt upp i vattensystemen. Ett stycke nedströms dessa sjöarna förekommer nästan uteslutande signalkräfta. Signalkräftor måste hindras från att ta sig upp i skyddsområdet. För att hindra signalkräftor från att ta sig in i skyddsområdet bör man konstruera fungerande vandringshinder för signalkräfta. Vandringshindret bör konstrueras så att man kan få en indikation på att signalkräftor försöker ta sig in i området. Detta kan t.ex. göras genom att bygga två efter varandra följande vandringshinder med en frizon emellan. Vandringshindret måste anpassa till de naturliga förhållandena i varje vattendrag samt ta hänsyn till övrig fauna i vattendraget. I zonen mellan vandringshindren bör provfisken med jämna mellanrum genomföras. Om signalkräftor påträffas i zonen mellan vandringhindren bör dessa slås ut med hjälp av lämpliga hjälpmedel. En möjlighet att under en kortare period hålla vatten vid det övre vandringshindret är därvidlag en fördel. Vandringshinder som är lätta att montera och demontera bör byggas i skyddsområdets utlopp. Om det förekommer vandringsfisk i vattendraget måste en lösning tas fram som säkrar fiskens möjlighet att nå sina lek- och uppväxtområden. Utslagning av signalkräfta Utslagning av signalkräftor är en kontroversiell åtgärd. I nuläget finns ingen säker metod för att slå ut signalkräftor. En metod för att slå ut signalkräftor bedöms dock som nödvändig för att bevara flodkräftan inom skyddsområdena i ett längre perspektiv. Utslagningen bör endast ske i de områden som avsätts som skyddsområden för flodkräftor, samt om man påträffar illegalt utplanterade signalkräftor. Den metod som tas fram bör vara så skonsam så möjligt för andra arter som naturligt förekommer i vattendrag och sjöar. Om man lyckas få fram en bra skonsam metod, kan denna metod med jämna mellanrum användas istället för att bygga vandringshinder i skyddsområdenas utlopp. Men en metodutveckling kan ta lång tid och metoden behövs redan idag. 5
6 Information Det är viktigt att sprida kunskap om var det finns flodkräftor. Om man vet var det finns flodkräftor kan man också iakttaga de nödvändiga försiktighets åtgärder som finns för att inte sprida kräftpest till skyddsområden. Man kan sprida information om förekomsten av flodkräfta genom att trycka upp broschyrer eller genom att t.ex. prata med människor runt vattnet. Det finns även en möjlighet att lägga ut information via Länsstyrelsens hemsida. Skyltning Genom att sätta upp informationstavlor som visar var det finns flodkräftor och vilka regler som gäller inom skyddsområdena kan oavsiktlig spridning av kräftpesten till områdena förhindras. Lagar och Förordningar Fiskeriverket arbetar på att ta fram föreskrifter för att kunna införa hållbara skyddsområden för flodkräfta. Förslaget skall medföra ett ökat skydd för flodkräftan samtidigt som nyttjandet av vattnet som resurs inte skall försvåras. Sjukdomskontroll Om man inom ett skyddsområde kan konstatera att beståndet av kräftor har gått tillbaka, skall kräftor sändas på analys. Analysen skall kunna visa på de vanligaste förekommande sjukdomar (se ovan), samt visa på kräftornas kondition i allmänhet. Genom att testa kräftorna kan analyssvaren möjligen ge en indikation på varför kräftorna har gått tillbaka, samt ge ett beslutsunderlag för att bedöma nyttan av eventuella stödutsättningar. Desinfekteringsplatser I Skåne finns ett mycket utbrett friluftsliv. Aktiviteter som kanoting, båtsport och fiske med diverse redskap bedrivs intensivt. Om man flyttar aktiviteten från ett vatten till ett annat, kan man oavsiktligt sprida kräftpest genom att föra med sig sporer. För att inte inskränka möjligheten till ett rörligt friluftsliv kan en desinfekteringsplats inrättas. På denna plats skall man kunna desinfektera båtar och annan utrustning. Vid desinfekteringsplatsen bör det tillhandahållas utrustning så desinfektering av utrustning kan göras på ett smidigt sätt. T.ex. kan T-sprit tillhandahållas för självkostnadspris. Inventering av dammar inom skyddsområdet Det är viktigt att inventera vattenlokalerna inom ett skyddsområde. Dammar och små bäckar inom området bör inventeras för att samla in kunskap om vilka fiskarter samt var det finns flod- och signalkräftor inom området. De signalkräftor som påträffas i området skall om det är möjligt slås ut. Finns tillstånd till utsättningen i en damm, kan en utslagning ske först efter medgivande av fiskerättsägaren. Anledningen till att signalkräftorna måste slås ut är att risken för smittspridning är stor och att dessa därmed hotar flodkräftorna inom skyddsområdet. Efter utslagningen kan tillstånd till flodkräfta ges i dammen. 6
7 Provfiske Provfiskemetodik 1999 genomförde Länsstyrelsen och fiskerättsägare ett provfiske i många av de potentiella skyddsområden som redovisades i Etapp 1. På grund av brist på resurser genomfördes inget fullständigt provfiske, utan ett inventeringsprovfiske i sjöarna och el-fiske i bäckarna. Vid ett inventeringsprovfiske läggs burarna på lokaler där förutsättningarna är goda för kräftor. Inventeringsprovfisket ger således en fingervisning över om det finns kräftor eller ej i sjön. Man kan dock inte dra några slutsatser över beståndens täthet. Om man inte fångar några kräftor vid ett inventeringsprovfiske kan det ändå finns ett litet bestånd kräftor lokalt i sjöarna. Man kan således inte utesluta att det finns kräftor i sjön fast inga kräftor fångats vid inventeringsprovfisket. El-fiske i bäckarna var ämnat att påvisa förekomsten av kräftor. Provfiskeresultat 1999 Under provfisket, Etapp II, visade det sig att en del av dom tilltänkta skyddsområden hyste signalkräfta. I andra områden fångades inga kräftor. I områden där inga kräftor fångades samt i områden som inte provfiskades, bör ytterligare provfisken efter flodkräfta genomföras. Inom tilltänkta skyddsområden där signalkräftan har en stor spridning har avskrivits som skyddsområden. Provfiskeresultaten redovisas under varje skyddsområde. Inom alla kvarvarande skyddsområden utom ett, påträffades parasiten Psorospermium haeckeli. Skyddsområden för flodkräfta Nedan redovisas de aktuella skyddsområden, provfiskeresultaten och de specifika hot som föreligger för respektive område. Numret på skyddsområdet visar vilket huvudavrinningsområde skyddsområdet tillhör samt ett internnummer. Internnumret har skyddsområdet fått utan inbördes rangordning. 87-Skräbeån Lönsboda skyddsområde Skyddsområdet innefattar Södra Grytsjön, Udryen, Ulfshultsbäcken, Ubbasjön-Strönasjön och Grytån (se bilaga 1). 87 nr 1. Södra Grytsjön Delskyddsområdet bör även omfatta Ulvsbäckens övre delar, som enligt obekräftade uppgifter hyser flodkräfta. Södra Grytsjön hyser enstaka flodkräftor. Sjön är lokaliserad ca. 157 m.ö.h. och rinner genom en bäck ut i Långasjön. S.Grytsjön delas av Kronobergs, Blekinge samt av Skåne län. Ett slutligt skyddsområde måste därför framarbetas gemensamt av dessa tre län. För Skåne är sjön viktig då denna är placerad långt upp i Skräbeåns vattensystem. Om ett skyddsområde kunde införas i S.Grytsjön samt i uppströms vatten skulle denna del av nordöstra Skåne kunna fungera som ett skyddsområde för flodkräftor. Provfisket: I S. Grytsjön fångades vid provfisket endast tre flodkräftor i 90 mjärdar. Flodkräfta skall dock finnas i sjöarna uppströms vilket tyder på att området har förutsättningar för att utgöra ett skyddsområde. I Grytån som avvattnar sjön konstaterades rikligt med flodkräftor. 7
8 Hotbild: Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Länsstyrelsen har varit i kontakt med Kronobergs och Blekinge län angående signalkräftor inom Skräbeåns avrinningsområde. Länen har dock precis inlett arbetet med skyddsområdesetablering för flodkräfta. Kunskapen om eventuella signalkräftor i området är därför knapphändiga. 87 nr 2. Udryen Delskyddsområdet bör omfatta både till- och frånflöde. Udryen hyser enligt obekräftade uppgifter ett glest småvuxet bestånd av flodkräfta. Sjön ligger på ca. 160 m.ö.h. och rinner genom en bäck ner till Rönnesjön, som även den bör ingå i skyddsområdet. Udryen ligger delvis in i Kronobergs län och ett gemensamt beslut mellan Skåne- och Kronobergs län måste till även här för att få ett hållbart skyddsområde. Sjön har kalkats sedan Provfisket: Sjön hyser lokalt ett mycket gott flodkräftsbestånd. Vid provfisket fångades 123 flodkräftor i 90 mjärdar. I stort sett alla kräftorna fångades på sjöns ena sida. Hotbild: Inom skyddsområdet finns en utplantering av signalkräfta med tillstånd (se bilaga). Förutom utplantering är försurningen ett hot mot området. 87 nr 3. Ulfshultsbäcken Bäcken rinner från gränsen mellan Skåne och Kronobergs län ner genom delskyddsområdet ner i Möllesjön i Blekinge län. Bäcken hyser enstaka flodkräftor. Ett samarbete med Blekinge län bör, om det är möjligt, leda till att skyddsområdet omfattar hela delavrinningsområdet i Blekinge län. Området kalkas sedan Provfisket: Inget provfiske genomfördes i området. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Blekinge hyser området i Blekinge län flodkräfta. Hotbild: En utplantering av signalkräfta med tillstånd finns inom området. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftsbeståndet. 87 nr 4. Ubbasjön-Strönasjön Enligt uppgift förekommer det ett mycket glest bestånd av flodkräftor i Strönasjön och i bäcken mellan Strönasjön och Ubbasjön. I Ubbasjön och i bäcken, som rinner ifrån Strönasjön till Ubbasjön, har utplantering av flodkräfta gjorts 1991 och Förekomst av flodkräfta i bäcken har konstaterats vid elfiske de senaste tre åren. Strönasjön är beläget 125 och Ubbasjön 109 m.ö.h. För att skydda skyddsområdet har en bit av utloppet ner emot Rågebodasjön tagits med. Området kalkas sedan Provfisket: Flodkräftor fångades i bäcken mellan sjöarna vid el-fiske Hotbild: Inom delskyddsområdet finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Försurningen är dock ett hot gentemot flodkräftbeståndet i området. 87 nr 6. Grytån Grytån rinner från S. Grytsjön ner längs länsgränsen mot Blekinges, genom ett par sjöar och till Möllesjön i Blekinge län. Det är därför naturligt att ta med Grytån i ett delskyddsområde då flodkräfta förekommer i de angränsande vattendragen. Provfisket: Vid provfiske med el-fiskeaggregat fångades på en kort sträcka 19 flodkräftor, vid S. Grytsjöns utflöde. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Försurningen utgör det enda av Länsstyrelsen kända hotet. 8
9 88-Helge å Farstorpsåns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Bjärlången, Tviggasjöarna och Farstorpsån (se bilaga 2). Gemensam hotbild: Området hotas av en illegal utplantering av signalkräfta i Fredskogsån vid Jeppatorp. Denna utplantering hotar Bjärlångens, Tviggasjöarnas och Farstorpsåns skyddsområde. I Fredskogsån finns ett vandringshinder för kräftor i bäcken som rinner från Möllerödssjön. Fredskogsån är ett biflöde till Farstorpsån och Farstorpsån är i sin tur ett biflöde till Almaån som hyser signalkräfta. Tidigare har vandringshindret i Farstorpsåns utflöde hindrat signalkräftor att ta sig upp i skyddsområdet. Under 2000 fångades inga kräftor i Bjärlången. Orsaken till att kräftorna har försvunnit från Bjärlången måste fasställas för att hindra vidare spridning till dom andra sjöarna i området. Försurningen runt Tviggasjöarna hotar flodkräftbeståndet, därav är det viktigt att kalkningen fortsätter. 88 nr 1. Bjärlången Bjärlångens delskyddsområde innefattar Bjärlången, Möllerödssjön, Dalsjön, Lännasjön, Malsjön, Röesjön och Sparrsjön. Bjärlången var den enda sjö inom området som hyste ett fiskbart bestånd av flodkräfta. De andra sjöarna hyser glesa bestånd eller enstaka kräftor. Den högst belägna sjön är Dalsjön som ligger på ca. 105 m.ö.h. och den lägst belägna sjön är Möllerödssjön på ca. 71 m.ö.h. Samtliga sjöar avvattnas via Fredskogsån. Flodkräftorna har försvunnit från Bjärlången av en ännu ej fastställd orsak år Inga döda kräftor har påträffats. Provfisket: Vid provfisket fångades 94 flodkräftor på 50 mjärdar. Hotbild: Se gemensam hotbild. 88 nr 2. Tviggasjöarna Östra- och Västra Tviggasjöarna hyser ett nyetablerat, glest bestånd av flodkräfta. Sjöarna är lokaliserade på ca. 70 m.ö.h. Sjöarna står i förbindelse med Fredskogsån som också är ett skyddsområde. Inom delskyddsområdet finns inga utplanteringar av signalkräfta med tillstånd. Vetskap om eventuella vandringshinder i ån saknas. Området kalkas sedan Provfisket: Fyra flodkräftor fångades i Västra sjö vid ett fiske med 29 mjärdar. Hotbild: Se gemensam hotbild. 88 nr 3. Farstorpsån Farstorpsån avvattnar Bjärlångens och Tviggasjöarnas skyddsområde. Området är därför viktigt att skydda mot signalkräftor. Inga utplanteringar av signalkräftor med tillstånd finns inom delskyddsområdet. Provfisket: En illegal utplantering av signalkräfta påträffades vid Jeppatorp. Hotbild: Se gemensam hotbild. Angsjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Angsjön (se bilaga 3). 88 nr 4. Angsjön Angsjön hyser ett stort fiskbart bestånd av flodkräfta. Sjön är lokaliserad ca. 147 m.ö.h. och har en avrinning till Helge å. I bäcken som rinner från Angsjön finns vad man tror är ett vandringshinder för kräftor. 9
10 Provfisket: 93 flodkräftor fångades vid provfiske med 124 burnätter. Hotbild: Signalkräfta har påträffats vid Stampen i ån som avvattnar Angsjön, strax söder om Marklunda. Detta bestånd utgör det största hotet gentemot Angsjöns flodkräftor. Värsjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Värsjön (se bilaga 4). 88 nr 5. Värsjön Värsjön hyser ett fiskbart bestånd av flodkräftor. Sjön är belägen ca. 130 m.ö.h. och har genom Osbäcken och Värsjöån, som också har populationer av flodkräfta, ett utflöde i Höjalasjön. I Värsjöån finns ett vandringshinder för kräftor. Det är därför viktigt att detta område tas med i ett skyddsområde. Området kalkas sedan Provfisket: Gott om flodkräftor fångades både i sjön och ån vid ett provfiske Hotbild: Nedanför vandringshindret i Värsjöån finns en obekräftad uppgift om en illegal utplantering av signalkräfta. Det är därför viktigt att försäkra sig om att vandringshindret utgör ett vandringshinder för signalkräfta. Det finns obekräftade uppgifter om att porslinssjuka har påträffats på kräftor i sjön. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Humlesjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Humlesjön (se bilaga 5). 88 nr 6. Humlesjön Humlesjön hyste tills 1998 ett fiskbart bestånd av flodkräftor. Sjön är belägen ca. 130 m.ö.h. och har ett utflöde, genom en ca. 5> km. lång bäck, i Röke å. Ett något undermåligt vandringshinder för kräftor finns i bäcken. Sjöns höga läge över havet gör det möjligt att bevara sjön inom ett skyddsområde för flodkräftor. Området kalkas sedan Kräftorna försvann från sjön Inga döda kräftor har dock påträffats. Provfisket: Under provfisket fångades inga kräftor vare sig i ån eller i sjön. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Det förekommer signalkräfta i Röke å. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Hyngarps skyddsområde Skyddsområdet innefattar Gårdsjön (se bilaga 6). 88 nr 7. Gårdsjön (Hyngarp) Gårdsjön hyser ett glest bestånd av flodkräfta. Sjön är belägen ca. 120 m.ö.h. Uppströms Gårdsjön ligger Mellomsjön, Stora- och Lilla Nosta. Inga uppgifter om kräftor finns i dessa sjöar. Sjöarna bör provfiskas efter kräftor. För att säkra flodkräftorna i Gårdsjön bör skyddsområdet även omfatta dessa tre sjöar. Inga signalkräftsutplanteringar med tillstånd finns i sjöarna. I Vittsjö finns ett vandringshinder som för närvarande stoppar signalkräftans vidare spridning. Området kalkas sedan Provfisket: Vid provfiske i Gårdsjön fångades 50 flodkräftor på 100 mjärdar. Hotbild: I Vittsjön har signalkräfta utplanterats. Om signalkräftorna forcerar vandringshindret i Vittsjö, kan med tiden kräftpest drabba området. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. 10
11 Svanshalssjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Svanshalssjön (se bilaga 7). 88 nr 8. Svanshalssjön Svanshalssjön hyser enstaka flodkräftor. Sjön är beläget ca. 98 m.ö.h. och har ett utflöde i Simontorpsån. Svanhalssjön är en referenssjö. Länsstyrelsen har ingen vetskap om vandringshinder för kräftor i utflödet. Förr fanns gott om flodkräfta i sjön. Länsstyrelsen anser det som troligt att det går att återskapa ett fiskbart bestånd av flodkräfta i denna sjö. Provfisket: Tre flodkräftor fångades vid ett fiske med 100 mjärdar. Hotbild: Simontorpsån hyser signalkräfta. Bodarpasjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Bodarpasjön (se bilaga 8). 88 nr 9. Bodarpasjön Bodarpasjön håller ett fiskbart bestånd av flodkräfta, som stärkts med utsättningar. Sjön är lokaliserad ca. 108 m.ö.h. och har ett utflöde i Vieån som tillhör Helgeås vattensystem. Bodarpasjöns utflöde torkar ut torra år och utgör då ett vandringshinder för signalkräfta. Området kalkas sedan Provfisket: Vid provfisket i Bodarpasjön fångades 551 flodkräftor på 50 mjärdar, ett mycket bra resultat. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Det finns en risk, om än liten, för att signalkräfta med tiden kan forcera bäcken och sprida kräftpesten även till denna sjön. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Tjörnarpssjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Tjörnarpssjön (se bilaga 9). 88 nr 10. Tjörnarpssjön Tjörnarpssjön har fram till pestutbrottret 1995 hyst ett fiskbart bestånd av flodkräftor. Sjön ligger på ca. 110 m.ö.h. Ett projekt att återetablera flodkräftor är igång planterades det ut 3820 flodkräftor och kräftor i sjön. År 2000 planterades det ut 5170 flodkräftor efter en lyckad återfångst av flodkräftor i sjön. Provfisket: Under 2000 provfiskades sjön och det fångades 26 flodkräftor. Hotbild: Inom området finns tre utplanteringar av signalkräfta med tillstånd. Den närmsta utplanteringen ligger 0,4 km. från sjön. Filesjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Filesjön (se bilaga 10). 88 nr 11 Filesjön Filesjön hyser ett fiskbart bestånd flodkräftor. Sjön ligger 96 m.ö.h. Provfiske: Flodkräftor fångades under augusti månad
12 Hotbild: Inom det delavrinningsområde Filesjön tillhör finns två signalkräftutplanteringar med tillstånd. Om signalkräftor från dessa utplanteringar har spridit sig till vattendrag inom området, kan detta hota Filesjöns flodkräftor. I Finjasjön och området runt Finjasjön finns många utplanteringar av signalkräftor med tillstånd. Kallsjön Skyddsområdet innefattar Kallsjön (se bilaga 11). 88 nr 12 Kallsjön Kallsjön hyser ett bestånd flodkräftor av okänd storlek. Tydingesjön har tidigare hyst ett fiskbart bestånd flodkräftor men kräftpesten drabbade sjön hittades illegalt utplanterade signalkräftor i Tydingesjön. Kallsjön är belägen drygt 60 m över havet. Kallsjön rinner ut i Tydingesjön. Tydingesjön avvattnas via Olingeån till Helge å. I Olingeån finns ett vandringshinder för kräftor strax efter utflödet från Tydingesjön, nedströms detta finns illegalt utplanterade signalkräftor. Inom området finns en kommersiell odling av flodkräfta. Provfiske: Inga kräftor fångades under provfisket med 70 mjärdar. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. I Tydingesjön och nedanför vandringshindret vid Tydingesjöns utlopp finns illegalt utplanterade signalkräftor. Kräftorna utgör ett stort hot på grund av närheten till Kallsjön. Risken för illegala utplanteringar av signalkräfta i Kallsjön bedöms högre än normalt p.g.a. artens förekomst i Tydingesjön. 96-Rönne å Vaxsjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Vaxsjön och Dagstorpssjön (se bilaga 12). 96 nr 1. Vaxsjön Vaxsjön hyser ett fiskbart bestånd. Sjön ligger 122 m.ö.h. Provfisket: I Vaxsjön fångades 80 flodkräftor vid ett provfiske med 30 mjärdar. Hotbild: Inom delskyddsområdet finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. I Rönne ås huvudfåra har signalkräfta påträffats. I Vaxsjöns delavrinningsområde finns ett par signalkräftutplanteringar med tillstånd. Möjligen kan dessa utplanteringar ha kontakt med närliggande bäck och därigenom utgöra ett hot mot skyddsområdet. 96 nr 2. Dagstorpssjön Dagstorpssjön hyser ett glest bestånd flodkräfta. Sjön drabbades av okända anledningar av kräftdöd förr ett par år sedan. Ett återetableringsförsök är igång. Sjön ligger på 107 m.ö.h. och är en referenssjö. Provfisket: 14 flodkräftor fångades vid ett provfiske med 70 mjärdar. Hotbild: I sjöns närhet finns två utplanteringar av signalkräfta med tillstånd. Det är oklart om dessa dammar står i förbindelse med bäckar inom Dagstorpssjöns tillrinningsområde. Bäljane ås skyddsområde Skyddsområdet innefattar Bäljane å (se bilaga 13). 12
13 96 nr 3. Bäljane å Bälingesjön hyser ett bestånd av flodkräftor. Sjön ligger ca. 105 m.ö.h. och står i förbindelse med Lille sjö, Oderbäcken samt Bäljane å som samtliga hyser flodkräfta. Det finns ett vandringshinder i Bäljane å vid Ebbarp. Provfisket: 4 flodkräftor fångades vid ett provfiske med 100 mjärdar. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Skyddsområdet står igenom Ulabäcken och Bäljane å i kontakt med Rönne å som hyser signalkräfta. Flodkräftor utanför ett skyddsområde Utanför skyddsområdet kommer kända flodkräftförekomster att ges ett generellt skydd. Skyddet kommer att innebära att en inre och en yttre zon, för utplantering av signalkräfta, kommer att prövas från fall till fall. Inom inre zonen kommer inga tillstånd till utplanteringar av signalkräfta att ges. Inom yttre zonen prövas varje fall separat. För att en utplantering av signalkräfta skall ges tillstånd att placeras närmare ett vatten med flodkräfta krävs starka skäl. Skäl för utplantering av signalkräfta inom den yttre zonen, kan innebära att det aktuella vattnet ligger i anslutning till ett vatten som redan hyser signalkräfta. En utplantering av flodkräfta i det berörda vattnet skulle därför medföra en allt för stor risk för beståndet att drabbas av kräftpesten. Signalkräftsområden I Skåne har ett flertal avrinningsområden identifierats som omöjliga för flodkräfta, p.g.a. förekomsten av signalkräfta. Ytterligare utplanteringar av signalkräfta inom dessa områden kommer att tillåtas om inga andra särskilda skäl föreligger. Införande av skyddsområden Fiskeriverket har enligt Åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta (1998), som uppgift att ta fram en kompletterande lagstiftning som skall gälla inom skyddsområdena. Fiskeriverket har ännu inte lämnat något förslag på lagstiftning. Det är Länsstyrelsens åsikt att grundreglerna måste vara de samma för alla skyddsområden i landet. I dessa regler skall det dock finnas utrymme för en lokal anpassning. Införande av skyddsområden i Skåne är enligt Länsstyrelsens mening brådskande. Under år har flodkräftorna försvunnit från två sjöar inom skyddsområdena. Länsstyrelsen väljer därför att fasställa skyddsområdena redan i detta läget trots att specifika föreskrifter för ett Skyddsområde idag saknas. Erkännanden Tack till Lennart Edsman vid Fiskeriverket, Lars Collvin och Jan-Inge Månsson vid Länsstyrelsen för sina synpunkter på rapporten. 13
14 Litteraturförteckning Grosen, J., Wagnström, J. (1999) Flodkräfta i Skåne län Etapp1, 1999:1. Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad. Collvin, L. Månsson, J-I. (1998) Effektuppföljningsplan för kalkade och icke kalkade sjöar och vattendrag i Skåne, 1998:26. Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad. Fiskeriverket. (1993). Möjligheten att öka flodkräftbestånd i svenska vatten. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. (1998). Åtgärdsprogram för bevarande av Flodkräfta. Göteborgs Länstryckeri AB. Nyström, P. Rönn, T. (1990). Kräftor-och kräftodling. LTs förlag. Westman, K. Ackefors, H. Nylund, V. (1992). Kräftor-Biologi, Odling, Fiske. Kiviksgårdens förlag. Taugböl, T., Skurdal, J. (1995) Occurrence and relative abundance of Psorospermium haeckeli in Norwegian noble crayfish Astacus astacus populations. Freshwater Crayfish 10: Thörnqvist, P-O., Söderhäll, K. (1993) Psorospermium haeckeli and its interaction with the crayfish defence system. Aquaculture, 17:
15 Rapportserien Skåne i utveckling 2000:1 Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för perioden Miljöenheten 2000:2 Öppenvård i utveckling, statsbidrag fördelat under Samhällsbyggnadsenheten 2000:3 Verksamhetstillsyn inom äldreomsorgen i 13 skånska kommuner. Samhällsbyggnadsenheten 2000:4 Barnavårdsutredningar. Effekter av ändrad lagstiftning. Samhällsbyggnadsenheten 2000:5 Skånes mångfald - vårt gemensamma ansvar. Miljötillståndet i Skåne årsrapport Miljöenheten Byggnadsminne vad är det? Miljöenheten 2000:7 Hemlöshet i Malmö och Göteborg. Samhällsbyggnadsenheten 2000:8 Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor. Samhällsbyggnadsenheten 2000:9 Undersökning av fintrådiga alger i Öresund och längs sydkusten en metodikstudie. Miljöenheten 2000:10 Vem ringer sociala funktionen? Telefonstatistik för Samhällsbyggnadsenheten 2000:11 Skånsk ledarskapsakademi med genus i fokus. Förstudie. Samhällsbyggnadsenheten 2000:12 Hemlös i Malmö. Samhällsbyggnadsenheten 2000:13 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport från Miljöenheten 2000:14 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport från Miljöenheten 2000:15 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport från Miljöenheten 2000:16 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport Miljöenheten 2000:17 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport Miljöenheten 2000:18 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport Miljöenheten 2000:19 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport Miljöenheten 2000:20 Årsrapport för socialtjänsten i Skåne län Samhällsbyggnadsenheten 2000:21 Vart tog barnet vägen? Rapport från 3 BUP-kliniker och 15 kommuner, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen i samverkan. Samhällsbyggnadsenheten 2000:22 Vårdnad, boende och umgänge. Den ändrade lagstiftningens effekter på det familjerättsliga arbetet. Samhällsbyggnadsenheten 2000:23 Länsrapport 1999 inom alkoholområdet Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2000:24 Kemikaliekontroll enligt miljöbalken. Miljönämndens tillsynsansvar. Miljöenheten 2000:25 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten, vinter Miljöenheten 2000:26 17 goda exempel på öppenvård i utveckling. Samhällsbyggnadsenheten 2000:27 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne Årsrapport för Miljöenheten 2000:28 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne Årsrapport för Miljöenheten 2000:29 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne. Årsrapport för Miljöenheten 2000:30 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne. Årsrapport för Miljöenheten 2000:31 Inventering av häckande kustfåglar i fem fågelskyddsområden i Vellinge kommun Miljöenheten 2000:32 Inventering av häckande kustfåglar i anslutning till det marina naturreservatet i Falsterbohalvöns havsområde Verksamhetsrapport för Miljöenheten 2000:33 Inventering av häckande kustfåglar i anslutning till det marina naturreservatet i Falsterbohalvöns havsområde Verksamhetsrapport för Miljöenheten 2000:34 Inventering av häckande kustfåglar i anslutning till det marina naturreservatet i Falsterbohalvöns havsområde Verksamhetsrapport för Miljöenheten 2000:35 Växtnäringsförluster från jordbruksmark. en studie i Vemmenhögsåns avrinningsområde Årsredovisning 1997/98. Miljöenheten 2000:36 Västnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge. Årsredovisning 1998/99. Miljöenheten 2000:37 Jämställdhetstimmen. Samhällsbyggnadsenheten 2000:38 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten, våren Miljöenheten 2000:39 Analys av störning i dricksvattenförsörjningen till Hästveda den 20 augusti 1 september Samhällsbyggnadsenheten 2000:40 Se ditt eget värde sätt gränser. Samhällsbyggnadsenheten 2000:41 Underlag för fysisk planering, 3 kap, 2 miljöbalken. Samhällsbyggnadsenheten 2000:42 Checklista för en jämställd planering. Samhällsbyggnadsenheten 2000:43 Hammarsjöns västra sida med Åsums och Hovby ängar i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 2000:44 Kommunala integrationsinsatser i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2000:45 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten, sommar Miljöenheten 2000:46 Skånes skogar en resurs. Miljötillståndet i Skåne årsrapport Miljöenheten 2000:47 Bottenfauna i Skåne län Miljöenheten 2000:48 Öppenvård i utveckling, stadsbidrag fördelade under Samhällsbyggnadsenheten 15
Kräftprovfisket 2005
Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes
Läs merKräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Läs merHavs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box , Göteborg. Stockholm 12 april Er ref/dnr: Dnr Vårt dnr: 308
Er ref/dnr: Dnr 4808-17 Vårt dnr: 308 Havs och vattenmyndigheten Enheten för biologisk mångfald Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 12 april 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till
Läs merFlodkräftfiskevård i praktiken!
Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det
Läs merFlodkräfta (Astacus astacus) i Galvån
Flodkräfta (Astacus astacus) i Galvån Kräftprovfiske: Sofie Zetterlund och Mathias Ahlström med sjölyftet, Bollnäs kommun Rapport: Sofie Zetterlund Foto: Sofie Zetterlund Bakgrund Flodkräftan (Astacus
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merSignalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske
Signalkräfta Pacifastacus leniusculus Bild: Lennart Molin UTBREDNINGSOMRÅDE Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand men genom illegala
Läs merVad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Läs merKräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun
1(5) Vattenavdelningen Fredrik Larson 010-224 55 27 Till berörda Kräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun BESLUT Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap. 10 förordningen (1994:1716) om fisket,
Läs merAnsökan om tillstånd till utplantering av fisk
Information För att plantera ut fisk i ett vattenområde krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Tillstånd att utplantera fisk gäller
Läs merPROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005
PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005 Specialprojekt inom ramen för IKEU Bur med flodkräftor Foto: Per Adolphson Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet PM 2005-12-07 Patrik Bohman, Bengt-Åke Jansson,
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska även göras hos berörd kommun om fiskodlingen
Läs merRämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson
Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna
Läs merDjurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Läs merKräftpestförklaring av Askesjö med flera, Bengtsfors kommun
1(5) Enheten för fiskförvaltning Fredrik Larson Till berörda Kräftpestförklaring av Askesjö med flera, Bengtsfors kommun BESLUT Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap. 10 förordningen (1994:1716) om
Läs merRymman respektive Dyvran
Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merFörvatningsplan för flodkräftan inomgullsjöälvens vattensystem
Förvatningsplan för flodkräftan inomgullsjöälvens vattensystem Förslag till åtgärdsprogram 2012-2015 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i Värmland
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merRapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24
Rapport "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2 vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merLång väntan för funktionshindrade med behov av insatser
Lång väntan för funktionshindrade med behov av insatser, sociala funktionen Skåne i utveckling 2003:43 Kerstin Jonsson och Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Förord Länsstyrelsen i Skåne redovisar i denna rapport
Läs merFlik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29
Flik 5 Regleringar av fiske Som fisketillsynsman har man många regler att hålla reda på och som ska tillsynas. I Sverige finns det tre olika nivåer av statliga regler. I grunden finns det lagar vilka stiftas
Läs merInkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393
Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merNorsk/Svenska kärnområdet för flodkräfta. "Stora Ulvattnet"
Norsk/Svenska kärnområdet för flodkräfta "Stora Ulvattnet" EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Innehållsförteckning 1 Historik inom Kärnområdet 1.1 Illegal utplantering av signalkräftor
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKräftskötselområdet. Teåker
Kräftskötselområdet Teåker Tomas Jansson, Hushållningssällskapet Värmland www.hushallninssallskapet.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Teåkersälvens fvo, Teåkerssjöns fvo,
Läs merRapport 2012:43. Inventering av signalkräftor i Vänern 2010
Rapport 2012:43 Inventering av signalkräftor i Vänern 2010 Rapportnr: 2012:43 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Adam Ludvigsson Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten Rapporten
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merInventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland
1 Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland 2009-10-20 Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB 2 Innehåll Bakgrund... 3 Undersökningsområdet... 3 Material och metoder... 10 Resultat...
Läs meri sjöar och vattendrag
1 Programområde: Sötvatten : Provfiske efter insjökräfta i sjöar och vattendrag Mål och syfte med undersökningstypen att kvantifiera och beskriva kräftbeståndet på enstaka lokaler eller i hela sjöar eller
Läs merKräftkokbok om konsten att sköta ett kräftvatten. Jenny Zimmerman
Kräftkokbok om konsten att sköta ett kräftvatten Jenny Zimmerman Innehållsförteckning Kräftrecept 3 Kräftans biologi 4 Vem förvaltar kräftorna? 6 Provfiske 6 Hur många kräftor finns det egentligen i vattnet?
Läs merMALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Läs merMEDDELANDE NR 2009:42. Kräftprovfiske i Jönköpings län 2005
MEDDELANDE NR 29:42 Kräftprovfiske i Jönköpings län 2 Kräftprovfiske i Jönköpings län 2 MEDDELANDE NR 29:42 KRÄFTPROVFISKE I JÖNKÖPINGS LÄN 2 Meddelande nr 29:42 Referens Ingela Tärnåsen, Naturavdelningen,
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merAnsökan om tillstånd för fisk- och kräftodling
Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs mer2016:01. Kräftprovfiske i Västmanlands län 2016 Dammen, Hyttebomossen, Håltjärnsområdet, Sågsjön, Grusgropssjön, Lefelingen, Silvtjärnen och Ösjön
MILJÖENHETEN Kräftprovfiske i Västmanlands län 2016 Dammen, Hyttebomossen, Håltjärnsområdet, Sågsjön, Grusgropssjön, Lefelingen, Silvtjärnen och Ösjön Författare: Sven-Erik Åkerman 2016:01 Förord Denna
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merFlodkräftan i Östergötland Förvaltningsplan för flodkräfta (Astacus astacus) i Östergötlands län
Flodkräftan i Östergötland 2007 Förvaltningsplan för flodkräfta (Astacus astacus) i Östergötlands län LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Flodkräftan
Läs merMassor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Läs merRiskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland
Riskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland Inventering av vandringshinder för kräftor Vägtrumma som utgör vandringshinder för kräftor i Vitlandaån, Tösse. Tomas
Läs merNorsk/Svenska kärnområdet för flodkräfta. "Övre Valbodalen"
Norsk/Svenska kärnområdet för flodkräfta "Övre Valbodalen" EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Innehållsförteckning 1 Skötselområde: Övre Valbodalen 1.1 Organisation och förvaltning
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merRapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24
Rapport "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus
Läs merKräftskötselområde. Gimmen Dalarna
Kräftskötselområde Gimmen Dalarna Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierad av Länsstyrelsen i Dalarna, Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Innehållsförteckning 1 Historik
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merKräftpesten kommer till Sverige
Signalkräftan fortsätter att expandera i Sverige Kräftpest som sprids med signalkräftor är alltjämt ett problem för de inhemska flodkräftorna i Sverige. Antalet signalkräftor har ökat successivt i Sverige
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merKräftskötselområdet. Fjällstjärn
Kräftskötselområdet Fjällstjärn Tomas Jansson, Hushållningssällskapet Värmland www.hushallninssallskapet.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i Västra Götaland i samarbete med Fjällstjärns fvof. Arbetet har
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708 290923 tomas@kraftmannen.se
Läs merÅtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta
2007-12-17 Remissversion, utkast till reviderat åtgärdsprogram Åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta (Astacus astacus) Hotkategori: STARKT HOTAD (EN) Gäller tiden 2008-2013 FISKERIVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merÅtgärder och rekommendationer (bilaga 1) - Åtgärdsprogrammet för flodkräfta
Åtgärder och rekommendationer 2017-2022 (bilaga 1) - Åtgärdsprogrammet för flodkräfta Åtgärder och rekommendationer 2017-2022 (bilaga 1) - Åtgärdsprogrammet för flodkräfta Havs- och vattenmyndigheten beslutade
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merKräftskötselområdet Ryggen
Kräftskötselområdet Ryggen Lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för flodkräftbestånden i Ryggens Fiskevårdsområdesförening 2013-2016 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet Värmland www.hushallningssallskapet.se/s
Läs merHesjön. Björk. Betula verrucosa
Hesjön Hesjön tillhör Hesjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 10 km S om Hultsfred på en höjd av ca 106 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö, 0,35 km 2 stor, med
Läs merKräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande
Läs merÅterintroduktion av flodkräfta Biologisk återställning i kalkade vatten
Återintroduktion av flodkräfta Biologisk återställning i kalkade vatten :9 Återintroduktion av flodkräfta Biologisk återställning i kalkade vatten Publikation :9 ISSN 13-168X Text: Karl Edlund och Andreas
Läs merVåra sötvattenkräftor
F I N A N S I E R A T A V M I L J Ö M I L J A R D E N Våra sötvattenkräftor - spelar de någon roll? Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB på uppdrag av Stockholm Vatten, 2008 2 Innehållsförteckning
Läs merStormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merKräftskötselområdet Askesjö
Kräftskötselområdet Askesjö Förslag till åtgärdsprogram 2011-2014 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Askesjöns fvof.
Läs merNorsk/Svenska kärnområdet för flodkräfta. "Hästefjorden/ Frändeforsån"
Norsk/Svenska kärnområdet för flodkräfta "Hästefjorden/ Frändeforsån" EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Innehållsförteckning 1 Skötselområde: Hästefjorden/Frändeforsån 1.1 Närmast
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merFlodkräftans biologi
Flodkräftans biologi Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Innehållsförteckning 1 Historik inom Kärnområdet 1.1 Illegal utplantering av signalkräftor 2 Flodkräftans biologi 2.1
Läs merGåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merÖstgöta Kräftprojekt
2003-04-04 Östgöta Kräftprojekt Information 1, april 2003 Rural Economy and Agr icultur al Society of Örebro County, Fabriksgatan 8, Box 271, SE-701 Information från Östgöta Kräftprojekt Här kommer nu
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merSOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS
Läs merKräftskötselområdet Öresjö
Kräftskötselområdet Öresjö Förslag till åtgärdsprogram 2011-2014 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Öresjö fvof.
Läs merVärsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.
Registerblad Datum: Naturvårdsverkets beslut 2000-02-07 Område av riksintresse för naturvård i Skåne län Områdesnummer: N 4 Områdesnamn: Värsjön Kommun: Hässleholms och Örkelljunga kommner Kartblad: Topografisk
Läs merSicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström
Sicket elände kollapsande kräftbestånd Per Nyström Minskar signalkräftbestånd i sjöar, och finns det någon förklaring till detta? Det började med telefonsamtal... Svar: Dr X, Fiskeriverket... Vad gäller
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merMILJÖENHETEN. Kräftprovfiske i Lien, Hyttdammen och Sandån Författare: Sven-Erik Åkerman 2013:1
MILJÖENHETEN Kräftprovfiske i Lien, Hyttdammen och Sandån 2013 Författare: Sven-Erik Åkerman 2013:1 Förord Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Sven-Erik Åkerman har utfört kräftprovfisket
Läs mer