MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN"

Transkript

1 MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

2 RAPPORT EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN STYRGRUPP Trevor Graham, Miljöförvaltningen RAPPORTFÖRFATTARE Lena Eriksson, Miljöförvaltningen Moa Björnson, Miljöförvaltningen REFERENSGRUPP Magdalena Alevrá, Stadsbyggnadskontoret Sten Göransson, Gatukontoret Anna Pettersson Gustafsson, Stadsområdesförvaltning Öster Julia Magnusson, Stadsområdesförvaltning Öster Anders Dahlbäck, Gatukontoret FÖLJEFORSKARE Bengt Persson, Landskapsarkitekterna i Lund Magnus Johansson, Malmö högskola Malmö december MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

3 FÖRORD Att arbeta med fysiska förändringar i befintliga bostadsområden innebär utmaningar för det traditionella kommunala arbetssättet, men skapar samtidigt möjlighet att generera mervärden som bidrar till mer än en enkel fysisk förändring. Alltför ofta är våra arbetssätt enkla och linjära samtidigt som samhällsutmaningarna är komplexa och sammanflätade. Att utlösa potentialen i dessa processer kräver att man tänker och agerar utanför boxen, att oliktänkande personer bidrar med olika perspektiv, professionellt såväl som personligt, och tillsammans deltar i öppna skapandeprocesser som ger så mycket mer än ett vanligt skrivbordsarbete. Många goda exempel finns av kreativa processer och projekt som skapar dessa mervärden. Trots detta saknar vi ibland förmågan att ta lärdomarna och implementera dem i det ordinarie arbetet så att det exceptionella blir vardagsmat och kreativa samarbeten präglar allt vi gör. Med en bred kunskapsbank i bakfickan och ett förändringsarbete på marken med Rosengård som arbetsarena, har flera aktörer i Malmö jobbat ihop för att driva kreativa processer. Denna gång med ett tydligt uppdrag att fundera över hur vi kan se till att detta arbete blir en del av det ordinarie framöver. Samhällsutmaningarna här är för stora för att arbeta enligt business as usual. Utanförskap, klimatförändringar och ungdomsarbetslöshet är några av de frågor som rör en hållbar stadsutveckling, men som inte ägs av en enskild förvaltning, företag, förening eller organisation och som inte heller löses inom de enskilda aktörernas separata verksamheter. Varje krona som investeras behöver på samma gång bidra till en ökad sammanhållning, minskad miljöbelastning och en tryggare ekonomi. Svaren på de komplexa samhällsutmaningarna finns i mellanrummen, idéerna uppstår där perspektiven och aktörerna möts. I det sektorsövergripande arbete som skett i Rosengård har många frågor väckts och en del svar genererats. Välkommen att ta del av våra tankar om en ny modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan. Trevor Graham Chef Avdelningen för Konsumtion och Livsstil, Miljöförvaltningen, Malmö stad MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 3

4 INNEHÅLL DEL 1 En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan 1. Bakgrund En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR Förvaltningsövergripande samverkan Aktörssamverkan och medborgarsamverkan Aktörssamverkan Medborgarsamverkan VERKTYG Beröringsgrad Delaktighetstrappan Verktyg för delaktighet Aktörssamverkan och medborgarsamverkan Aktörssamverkan Medborgarsamverkan VERKTYG Beröringsgrad Delaktighetstrappan Verktyg för delaktighet Avslutande reflektion AV PROJEKTLEDARNA AV FÖLJEFORSKARNA DEL 2 En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan exempel Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård 1. Bakgrund En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan - exempel Rosengård GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR Förvaltningsövergripande samverkan MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

5 DEL 1 - En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 5

6 1. Bakgrund Projektet Hållbar stadsomvandling Malmö fokus Rosengård (hädanefter Fokus Rosengård) inleddes våren 2010, med syftet att initiera en stadsförnyelseprocess utifrån ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Målet har varit att minska utsläppen av växthusgaser genom investeringar i en fysisk förnyelse, samtidigt som investeringarna används som en språngbräda för socioekonomisk utveckling. Arbetet har utgått från ett arbetssätt, kallat Fysisk stadsförnyelse i samverkan, där fysiska investeringar sker i ett förvaltningsövergripande samarbete och kombineras med delaktighetsprocesser med boende och andra lokala aktörer för att stärka genomförandet av de olika delprojekten och stärka det lokala ägandeskapet i stadsförnyelseprocessen. Målet med arbetssättet är att åstadkomma en fysisk förnyelse och utveckla kostnadseffektiva arbetssätt där synergieffekter leder till att resultatet blir bättre än summan av de enskilda insatserna. Fysisk stadsförnyelse i samverkan handlar mer om ett förhållningssätt än om enskilda metoder. Den primära målgruppen för rapporten är tjänstemän och beslutsfattare i organisationer som tar ansvar att driva stadsförnyelseprocesser. En sekundär målgrupp är andra aktörer som har intresse av att delta i eller driva stadsförnyelseprocesser. Tyngdpunkten i rapporten ligger på kommunens samverkan med boende och andra lokala aktörer, men förvaltningsövergripande samverkan och ett öppet förhållningssätt har varit avgörande för projektets framgång. Rapporten är skriven av Miljöförvaltningens projektledning, med utgångspunkt i projektledningens perspektiv, men med hjälp av referensgruppens och följeforskarnas värdefulla analyser och input. Projektet Fokus Rosengård har erhållit finansiellt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Delegationen för hållbara städer. Arbetssättet har utvecklats i en iterativ process där erfarenheter kontinuerligt återförts under projekttiden. Här har generella aspekter utkristalliserats som kan gå att överföra till andra projekt, stadsdelar och städer. Dessa utgör stommen i denna rapport som är i två delar. Del 1 beskriver modellen för Fysisk stadsförnyelse i samverkan med arbetssättets generella delar och i Del 2 används projektet Fokus Rosengård för att exemplifiera hur modellens olika delar använts i stadsförnyelsearbetet i Rosengård. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 7

7 EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR VERKTYG ANSVAR FÖR FÖRNYELSEARBETET FYSISK FÖRNYELSE Analys av spelplanen Säkerställande av nödvändig kompetens FÖRVALTNINGS- ÖVERGRIPANDE SAMVERKAN BERÖRINGSGRAD HÄR JAG SNART DÄR ANDRA SEDAN BEFINTLIGT OMRÅDE MERVÄRDEN Samsyn på förnyelseprocessen Analys av organisationens struktur och kultur Behov av finansiering AKTÖRS- SAMVERKAN MEDBORGAR- SAMVERKAN OKLAR FINANSIERAT FINANSIERING DELAKTIGHETSTRAPPA Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE Medborgare får Metoder BESTÄMMA SAMARBETE GENOMFÖRA DIALOG RESONERA KONSULTATION TYCKA INFORMATION VETA Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Tävlingar Workshops Trygghetsvandring Framtidsvandring Spel Enkäter Kartering Intervjer Hemsida Tidning Skyltning Illustrationen beskriver schematiskt modellen för fysisk stadsförnyelse i samverkan. FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 8 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

8 2. En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan Stadsförnyelse är en komplex process som innebär förändringar i den fysiska miljön. Det finns ofta en mer eller mindre uttalad åsikt att samverkan på olika nivåer långsiktigt leder till ett bättre resultat. Det kan handla om intern samverkan i den egna organisationen eller extern samverkan med boende och andra lokala aktörer. Samverkan ger möjlighet att koppla in experter från olika områden, poola personella och finansiella resurser samt dra nytta av lokal kunskap. Samtidigt kan samverkan ta, eller upplevas ta, mer tid och resurser i anspråk, varför det är viktigt att väga en eventuell kortsiktig kostnadsökning mot ett möjligt långsiktigt starkare resultat. Möjliga långsiktiga vinster är bland annat ökat medborgardeltagande i utvecklingen av området, bättre kunskapsunderlag för prioritering av åtgärder, ökat demokratiskt deltagande, snabbare processer från planering till genomförande, stärkta lokala organisationer, samt att lösningar utvecklas som adresserar flera utmaningar samtidigt. AKTÖRS- SAMVERKAN FÖRVALTNINGS- ÖVERGRIPANDE SAMVERKAN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN MEDBORGAR- SAMVERKAN MERVÄRDEN/SYNERGIEFFEKTER genom fysisk stadsförnyelse i samverkan, till exempel: Driftssamarbeten Ökat ägandeskap bland boende Lokalt inflytande Nya samrådsmetoder Lokalt förankrade planprocesser Temporärt användande av platser Sociala klausuler - Praktikplatser i entreprenad Samutnyttjande av resurser Tillvaratagande av lokala initiativ MERVÄRDEN/SYNERGIEFFEKTER genom fysisk stadsförnyelse i samverkan, t ex: Driftssamarbeten Ökat ägandeskap bland boende Lokalt inflytande Nya samrådsmetoder Lokalt förankrade planprocesser Temporärt användande av platser Sociala klausuler - Praktikplatser i entreprenad Samutnyttjande av resurser Tillvaratagande av lokala initiativ Illustrationen ger exempel på möjliga mervärden som kan genereras genom användning av modellen. Modellen har utvecklats genom tillämpning i en specifik kontext, i en kommunal organisation med politisk styrning och en förvaltningsstruktur med olika ansvarsområden. Modellen kan fungera i andra typer av organisationer, men är beskriven utifrån den kontext där den utvecklats. Läsaren har att själv bedöma hur relevant modellen är i en annan kontext, som till exempel i en förändringsprocess där kommunen inte har en central roll. Denna modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan utgår från att samverkan långsiktigt leder till ett bättre resultat vad gäller utformningen av fysiska investeringar och att samverkan kan resultera i mervärden. Den är utvecklad i en centralt initierad stadsförnyelseprocess, som kompletterats med lokala initiativ dels fysiska investeringar, men även nätverksbildningar, aktiviteter och projekt. Målsättningen har varit att skapa en plattform för samverkan där den kommunala expertisen möter MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 9

9 EN MODELL F STADSFÖRNY den lokala expertisen. Där bägge parter känner tillit till varandra och till arbetsprocessen och där delaktighetsprocesserna tillåts berika de fysiska investeringarna. Här finns fortfarande en stor förbättringspotential i den kommunala organisationen, inte minst vad gäller att ta tillvara lokala initiativ. Modellen erbjuder inte färdiga lösningar eller ett vägvalsschema som leder till ett specifikt mål. Istället ger den en struktur för samverkansprocesser kopplat till fysisk förnyelse. Modellen handlar till stor del om ett förhållningssätt. Dess olika delar beskriver faktorer som den som har ansvar, mandat och legitimitet att driva en förnyelseprocess har att förhålla sig till inför intern eller extern samverkan kopplat till fysisk stadsförnyelse. Denne kan välja att använda hela eller delar av modellen, men som framgår nedan ramas modellen och dess användning in av vissa grundförutsättningar och påverkansfaktorer, vars beskrivning inleder denna rapport. I modellen beskrivs två verktyg Beröringsgrad och Delaktighetstrappan (sid ). De har använts primärt i delaktighetsprocesser riktade till medborgare och lokala aktörer, för att avgöra vilka metoder som är relevanta att använda i varje specifik situation. I en fortsatt utveckling av modellen vore det intressant att djupare undersöka dessa verktygs giltighet även när det gäller förvaltningsövergripande samverkan. Del 1 av rapporten avslutas med en beskrivning av olika verktyg för delaktighet som använts inom projektet. 2.1 Grundförutsättningar Den som ansvarar för en förnyelseprocess har att förhålla sig till ett antal förutsättningar och faktorer. I denna rapport anges de som grundförutsättningar och påverkansfaktorer. De förstnämnda anses vara en grundläggande bas på vilken modellen vilar. Påverkansfaktorerna är av olika karaktär och har inverkan på processen. Ansvar för förnyelsearbetet - En grundförutsättning är att det finns en eller flera aktörer som har ett tydligt ansvar och mandat att driva processen och att denne har en legitimitet i den aktuella kontexten. Det underlättar om det finns en vilja att driva ett konkret utvecklingsarbete på flera nivåer i organisationen och om den drivande aktören har helhet, långsiktighet och förnyelseengagemang som ledord. Fysisk förnyelse Arbetssättet handlar om att använda samverkansprocesser för att förstärka en planerad fysisk förändring, varför det senare anses vara en grundförutsättning för implementering av modellen. Befintligt område En annan grundförutsättning är att det finns boende och andra lokala aktörer att samverka med. I ett nytt exploateringsområde kan givetvis samverkan ske med andra aktörer, som byggherrar och framtida boende, men avsaknaden av boende och GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR ANSVAR FÖR FÖRNYELSEARBETET FYSISK FÖRNYELSE BEFINTLIGT OMRÅDE MERVÄRDEN PÅVERK Analys Säkerst vändig Samsyn förnyel Analys struktu Behov a 10 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

10 EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAM andra lokala aktörer påverkar processen i så hög grad, och är inte testat under utvecklingen av modellen, att användbarheten under dessa omständigheter inte diskuteras i rapporten. I ett befintligt område är det dessutom möjligt att använda sig av lokala drivkrafter och stötta lokala initiativ för att nå ett ännu bättre resultat. Mervärden En annan grundförutsättning är att de ansvariga aktörerna har en önskan om och en strävan efter att skapa mervärden utöver de fysiska förändringarna. Det kan vara delaktighet, jämställdhet, stolthet, demokrati, arbetstillfällen med mera. Den aktör som har ansvar för att driva förnyelseprocessen söker aktivt möjliga synergieffekter och ser till att de realiseras under stadsförnyelseprocessens gång. 2.2 Påverkansfaktorer Ett antal faktorer som omger projektet påverkar arbetet med fysisk stadsförnyelse i samverkan. Den som har ansvar för förnyelseprocessen behöver förhålla sig till nedanstående påverkansfaktorer. Analys av spelplanen Analysera spelplanen och vad som krävs för att genomföra stadsförnyelsearbetet i ett övergripande perspektiv men även för olika delar. Aspekter att undersöka är exempelvis: lokala nyckelaktörer som fastighetsägare, men även näringsidkare och ideella organisationer; vem som har rådighet över stadsplaneringen; vem som kan initiera stadsförnyelseprocesser; samt vem som äger investeringsbeslut GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR och har resurser för dessa. Gör en genomgång av övriga pågående och planerade ANSVAR FÖR utvecklingsarbeten för att hitta ett FÖRNYELSEARBETET förhållningssätt till dessa. Kan de inkorporeras i den aktuella förnyelseprocessen eller hur kan samverkan ske? Förnyelseprocessen kan stärkas då fler utvecklingsarbeten FYSISK pågår FÖRNYELSE samtidigt, men det innebär också fler aspekter och personer att förhålla sig till, vilket kan leda till att nya utmaningar uppstår som måste hanteras. BEFINTLIGT OMRÅDE Undersök bilden av det geografiska området där förnyelseprocessen ska ske. Modellen som den använts här har utvecklats i en kontext med en uttalad MERVÄRDEN målsättning att generera en mer balanserad bild av den berörda stadsdelen, då omvärlden haft en avsevärt mer negativ bild av stadsdelen än de boende. Bilden av en stadsdel är något som genereras under lång tid, ofta med media som medskapare. Media kan förstärka en positiv eller negativ bild av en stadsdel och är en viktig aktör att förhålla sig till när det gäller ambitionen att förändra laddningen av ett områdes varumärke. Säkerställande av nödvändig kompetens Säkerställ att nödvändig kompetens finns med i förnyelseprocessen. För att genomföra en fysisk förändring i ett stadsutvecklingsperspektiv krävs kompetens inom PÅVERKANSFAKTORER Analys av spelplanen Säkerställande av nödvändig kompetens Samsyn på förnyelseprocessen Analys av organisationens struktur och kultur Behov av finansiering A SAM MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 11

11 stadsplanering och för det tekniska genomförandet. För att använda ett arbetssätt där samverkansgraden i genomförandet av en fysisk förändring är hög, behövs dessutom en kunskap om samverkan om områden som exempelvis processledning, kommunikation, att driva demokratiska processer och konflikthantering. Det är också avgörande att den lokala expertisen, i form av boende och verksamma i området kommer till tals och används. Ett fysiskt utvecklingsarbete tar tid. Samtidigt som det krävs en kontinuitet vad gäller personal som leder förnyelsearbetet, så måste det även finnas en beredskap att hantera att behovet av personella resurser och kompetenser varierar med förnyelseprocessens olika faser. Samsyn på förnyelseprocessen Lägg tid initialt på att internt i den förändringsdrivande organisationen nå en samsyn kring en önskvärd utveckling. Denna bör förankras hos nyckelaktörer, och kan även tas fram i samverkan med dessa. Samtidigt måste man förhålla sig till att ett större förnyelsearbete är dynamiskt och att inriktning, omfattning och personal ändras med tiden. En risk med ett alltför stort fokus på att alltid, i alla delar, nå en samsyn, är att förnyelseprocessen stannar vid diskussion utan att nå handling. Analys av organisationens struktur och kultur Var medveten om den egna organisationen både vad gäller formell struktur och informell kultur. En kommunal organisation har förvaltningar med definierade ansvarsområden. Deras olika uppdrag kan kollidera vad gäller målsättningar och det gäller att försöka identifiera synergieffekter som istället leder processen framåt. Hur väl detta lyckas avgörs både av ledarskap på olika nivåer och av tjänstemännens inställning till sina respektive uppdrag. Samverkan kan försvåras av en organisations självbild. Om självbilden är att organisationen redan är öppen och samverkande när den i verkligheten är mer stuprörsindelad, finns en risk att inte tillräckliga ansträngningar görs för att utveckla och främja samverkan i förnyelsearbetet. Modellen innebär ett förvaltningsövergripande arbetssätt och att förvaltningsgränserna bryts, eller åtminstone luckras upp. En förvaltning kan ha det övergripande ansvaret för en specifik del av förnyelsearbetet, men förhåller sig till övriga förvaltningar som samskapare, inte beställare kontra leverantör. En förankring på lämplig tjänstemanna- och politisk ledningsnivå underlättar genomförandet, liksom insikter om organisationens struktur och ansvarsfördelning. Förutom en formell struktur utvecklar alla organisationer sin egen kultur, det vill säga det interna klimatet, det som sitter i väggarna. I större organisationer kan även olika avdelningar ha sin egen kultur. I en förvaltnings- och aktörsövergripande samverkansprocess kan det därför hända att organisationskulturer kolliderar. Här behöver deltagande nyckelpersoner i organisatio- 12 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

12 EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 2.3 Plattformar nen vara öppna för att använda nya arbetssätt, som till GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKANSFAKTORER en början kan tolkas som mer tidsödande och fördyrande för den egna delen av organisationen, men vars I modellen används tre plattformar, baserade på de mervärden överväger i ett mer långsiktigt och bredare parter som ingår: förvaltningar, externa aktörer och perspektiv. Här är ett stödjande ledarskap väsentligt för ANSVAR FÖR Analys av spelplanen FÖRNYELSEARBETET medborgare. I arbetet med fysisk stadsförnyelse i att nå framgång. samverkan är det en fördel om fler än en plattform är inblandad, då samverkan inom Säkerställande och mellan plattformarna driver utvecklingsarbetet framåt. vändig kompetens I det sammanhang av nöd- I förnyelseprocessen möter den ansvariga organisatio-fysisnens expertkompetens den lokala expertkompetensen denna modell utvecklats har kommunen varit en aktör FÖRNYELSE i form av boende och verksamma, och nya möjligheter i alla delar av den samverkan Samsyn som beskrivs. på Beroende på skapas. Projektledningen måste därför ha förmågan att förnyelseprocessens kontext kan förnyelseprocessen samverkansplattformarna ha olika tyngd och i varje specifik samverkansprocess använda oväntade händelser som verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet. Det kan innebära att personal kan tyngdpunkten växla mellan Analys de tre av plattformarna. organisationens BEFINTLIGT OMRÅDE måste ryckas loss från linjeverksamheten och tillåtas Olika aspekter påverkar samverkan struktur inom och respektive kultur gå in på en mer dynamisk spelplan. MERVÄRDEN plattform, vilket den som ansvarar för förnyelseprocessen har att förhålla sig till. Behov Övergripande av finansiering aspekter Säkerställande av finansiering Målet med fysisk är enskilda individers och externa aktörers vilja till och stadsförnyelse i samverkan är alltid att åstadkomma en mandat att samverka, samt den egna organisationskulturen och organisationens definition av och inställning fysisk förändring. En samverkan med lokala aktörer innebär att de tillfrågas att bidra med ofta obetald till samverkan. tid och kompetens. Det innebär att den som har mandat att driva förnyelseprocessen ofta betalda FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE tjänstemän måste respektera detta. Det underlättar SAMVERKAN om finansieringen för den fysiska förändringen är säkrad innan samverkan inleds. Om den inte är säkerställd Förvaltningsövergripande samverkan är värdefullt i en måste detta vara tydligt för samtliga medverkande när stadsförnyelseprocess då det medför att olika kompetenser kopplas in i komplexa frågor. Det underlättar även samverkan startar för att inte skapa förväntningar som riskerar att inte uppfyllas. när resultatet ska tas vidare, när beslut om framtida drift och förvaltning ska fattas och när ett arbetssätt i ett projekt ska överföras till ordinarie verksamhet. AKTÖRS- SAMVERKAN PLATTFORMAR FÖRVALTNINGS- ÖVERGRIPANDE SAMVERKAN MEDBORGAR- SAMVERKAN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 13

13 Följande aspekter påverkar förvaltningsövergripande samverkan: Organisationens struktur och kultur. Kommuners organisationsstruktur skiljer sig åt vad gäller indelning av ansvarsområden. Olika delar av organisationen kan också ha utvecklat olika interna kulturer, arbetssätt och ansvarsområden. Synkroniseringen av nya samverkansformer med redan etablerade samverkansformer. Informell kontra formell samverkan. Den interna förankringen i organisationens olika delar. Risken för revirtänkande mellan organisationens olika delar. Tidsbrist. Behovet av att visa en samsyn utåt, vilket gynnas av förvaltningsövergripande samverkan AKTÖRSSAMVERKAN OCH MEDBORGARSAMVERKAN Följande aspekter påverkar både aktörs- och medborgarsamverkan: Om medborgare och andra aktörer upplever att det finns en nytta med samverkan Det ojämlika deltagandet tjänstemän har ett betalt uppdrag och stor makt, medan medborgare och andra aktörer förväntas bidra med idéer, engagemang och tid, vilken för medborgare ofta är oavlönad, även om arvodering förekommer. Det ojämlika förhållandet påverkar även tidpunkten för möten under arbetstid eller kvällar/helger. Medborgares och andra lokala aktörers utrymme att påverka agendan. Färdigställande av ett synligt resultat, inom en inte alltför lång tid. Kommunens förmåga att återkoppla och informera deltagande aktörer om processens fortskridande, oavsett om insatsen leder till önskat resultat eller ej. Om initiativen kommer underifrån eller uppifrån. Vilket även kan påverka vilket mandat de kommunala tjänstemännen har att driva stadsförnyelsearbetet Aktörssamverkan I en befintlig stadsdel finns ett flertal aktörer, förutom kommunen, som har rådighet över och intresse av olika områden: fastighetsägare och näringsidkare, arbetsgivare och servicefunktioner, ideella organisationer och nätverk. Samverkan med dessa innebär att stadsförnyelsearbetet vitaliseras med nya idéer, resurser, kompetens och ofta lokal kännedom. Men den som driver förnyelseprocessen behöver vara medveten om att olika aktörer har olika förutsättningar att delta och anpassa sig efter detta. Olika aktörer kan också ha agendor som är motsägande och det måste finnas en beredskap att hantera eventuella intressekonflikter. 14 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

14 EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 2.4 Verktyg Medborgarsamverkan GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR VERKTYG Bland enskilda medborgare finns många eldsjälar med idéer och kunskap om lokala behov. Samverkansprocesser kan ta tillvara idéer, vidareutveckla dem och Analys av spelplanen bidra till att stärka grupper och individer. En fungerande samverkan stimulerar Säkerställande ett ökat lokalt av ägandeskap nödvändig skapar kompetens relationer och arenor av förnyelseprocessen och för dialog om stadsutveckling. En annan aspekt är att samverkansprocesser kan Samsyn leda till ökad på acceptans för förändring och därmed minska förnyelseprocessen genomförandetiden, då frågor kan hanteras i ett tidigt skede, nya idéer kan tas in i planeringen och kompromisslösningar Analys av organisationens utformas. Men samtidigt kan struktur en ökad och delaktighet kultur leda till att fler får kännedom om en planerad förändring och därmed kan också ett Behov ökat motstånd av finansiering mobiliseras, vilket kan leda till en längre genomförandeperiod. Gemensamt för båda scenarier är dock att medborgaren ges utrymme i planeringsprocessen. ANSVAR FÖR FÖRNYELSEARBETET FYSISK FÖRNYELSE BEFINTLIGT OMRÅDE MERVÄRDEN Ett antal verktyg har använts under utvecklingen av modellen. Två är centrala Beröringsgrad och Delaktighetstrappan och används FÖRVALTNINGSav den aktör som leder förnyelsearbetet ÖVERGRIPANDE som planeringsverktyg SAMVERKAN inför varje enskild delaktighetsprocess. Beröringsgrad avser att visa hur berörd den tänkta dialogpartnern kan tänkas vara av den planerade processen. Sedan AKTÖRS- MEDBORGARanvänds SAMVERKAN delaktighetstrappan SAMVERKAN för att bestämma vilken grad av delaktighet som ska eftersträvas. Först därefter bestäms hur dialogen ska genomföras och vilket verktyg för delaktighet som ska användas. Ett urval av de verktyg som använts beskrivs i rapporten. BERÖRINGSGRAD HÄR DÄR JAG ANDRA SNART SEDAN OKLAR FINANSIERAT FINANSIERING DELAKTIGHETSTRAPPA Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE Medborgare får Metoder BESTÄMMA SAMARBETE GENOMFÖRA DIALOG RESONERA KONSULTATION TYCKA INFORMATION VETA Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Tävlingar Workshops Trygghetsvandring Framtidsvandring Spel Enkäter Kartering Intervjer Hemsida Tidning Skyltning FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 15

15 2.4.1 BERÖRINGSGRAD Medborgarsamverkansprocesser ser olika ut. Det är enklare att kommunicera och föra dialog kring åtgärder som är konkreta, avgränsade i tid och rum och kopplade till en specifik målgrupp, än de som ligger längre fram i tiden och/eller är geografiskt omfattande. Graden av engagemang och involvering varierar mellan olika delaktighetsprocesser och i tid, något som är svårt BERÖRINGSGRAD att veta på förhand. Matrisen för beröringsgrad används för att bedöma hur intressant det är för medborgare/ lokala aktörer att medverka och vara delaktig i olika delar av förnyelseprocessen. Ju längre till vänster man befinner sig, desto högre är beröringsgraden och desto enklare bör det vara att skapa engagemang. Var man befinner sig på de olika axlarna påverkar därför både val av ambitionsnivå på delaktighetstrappan och val av metod(er) för delaktighetsprocesserna. Plats HÄR DÄR Är platsen avgränsad och nära mig? Målgrupp JAG ANDRA Berörs just jag eller är målgruppen alla? Tid Finansiering SNART FINANSIERAT SEDAN OKLAR FINANSIERING Ska förändringen ske snart, eller på lång sikt? Finns beslut och resurser till genomförande? Planeringsverktyget Beröringsgrad används för att bedöma hur intressant det kan vara för medborgaren/lokala aktörer att medverka och vara delaktig i olika delar av förnyelseprocessen. 16 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

16 BERÖRINGSGRAD Plats HÄR A DÄR Är platsen avgränsad och nära mig? Målgrupp JAG ANDRA Berörs just jag eller är målgruppen alla? Tid SNART SEDAN Ska förändringen ske snart, eller på lång sikt? Finansiering FINANSIERAT OKLAR FINANSIERING Finns beslut och resurser till genomförande? Illustration av användningen av verktyget Beröringsgrad för de exempel på insatser som är beskrivna nedan. Nedan följer fyra exempel på beröringsgrad utifrån olika insatser (se figur ovan): A) Ett exempel där beröringsgraden är hög är en planerad byggnation eller platsförändring som är avgränsad och konkret och där det finns en tidplan för bygget. B) Ett planprogram för en långsiktig förnyelse i ett geografiskt område kan engagera för att det berör medborgaren i aspekter av plats och målgrupp, men däremot är det ovisst vad gäller tid och finansiering. C) Ytterligare exemplifiering är en fokuserad dialog med en referensgrupp kring en planerad och finansierad nybyggnation, vilket inte berör referensgruppsdeltagarna i sig, men där de ses som representativa för framtida boende. D) Exemplet är en panel där medborgare tillfrågas om potentiella förändringar som kan genomföras, vilka inte är kopplade till en plats och heller inte till en specifik målgrupp utan kan beröra alla medborgare i en kommun. Det första steget är således att avgöra hur berörda olika medborgare kan förväntas bli av processen, för att därefter enas kring vilken nivå av delaktighet som ska eftersträvas. För individen finns det förstås ytterligare faktorer som avgör om man vill delta i en process. Exempelvis hur lätt/svår och rolig/tråkig man upplever uppgiften, vilka knyter an till individens intressen och personlighet. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 17

17 2.4.2 DELAKTIGHETSTRAPPAN En förenklad version av delaktighetstrappan, som beskrevs av Sherry Arnstein 1 på 1960-talet, är en kärna i modellen. Den beskriver olika nivåer av inflytande och syftar till att klargöra vilken ambitionsnivå som är önskvärd i varje given situation när det gäller inflytande och medborgarsamverkan. Delaktighetstrappan används av den som ansvarar för förnyelseprocessen som ett internt verktyg inför varje delaktighetsprocess med lokala aktörer. Det görs för att säkerställa att de delar av organisationen som är inblandade har samma målbild vad gäller delaktighet och lokalt inflytande. Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE SAMARBETE DIALOG Medborgarens roll BESTÄMMA GENOMFÖRA RESONERA Exempel på verktyg Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Tävling Workshops Framtidsvandring Det är inte önskvärt att komma längst upp på trappan i alla situationer, utan det är samsynen som är viktig. Faktorer som påverkar ambitionsnivån är till exempel syftet med delaktighetsprocessen, personella resurser, tillgänglig budget och tidsplan. Samtidigt ska det nedersta steget på trappan manipulation helt undvikas. KONSULTATION INFORMATION MANIPULATION TYCKA VETA BLI LURAD Enkäter Intervjuer Hemsida Skyltning Kampanj llustration av den förenklade formen av Sherry Arnsteins delaktighetstrappa som använts för att enas om önskvärd nivå av delaktighet. 1. // Arnstein, Sherry R. A Ladder of Citizen Participation, JAIP, Vol. 35, No. 4, July 1969, pp MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

18 DELAKTIGHETSTRAPPANS OLIKA NIVÅER Bra Dåligt Varken bra eller dåligt?! Manipulation - avser de medborgardialogprocesser som används för att ge sken av delaktighet. Det kan antingen vara att ställa frågor kring något som redan är bestämt, eller att avleda uppmärksamhet kring en annan fråga som man befarar kan leda till motstånd. Information - här är syftet att medborgaren/aktören får vetskap om vad som är beslutat, planerat eller pågående. Medborgaren är enbart mottagare av informationen. Konsultation - syftet är att hämta in synpunkter och medborgaren/aktören får tycka till i förberedda frågor. Det kan till exempel ske i enkätform eller genom intervjuer. Den som ansvarar för processen sammanställer svaren och använder det som underlag i det fortsatta arbetet. Dialog - Medborgarna ges möjlighet att resonera kring olika frågeställningar, med de som äger förnyelseprocessen och med andra medborgare eller aktörer. Frågorna är ofta något bredare än i en konsultation, och kan diskuteras utifrån flera aspekter. Det gemensamma resonerandet behöver inte leda till konsensusbeslut, men de som driver processen får en fördjupad förståelse för olika medborgare eller aktörers tankar, och vice versa. Dialogen sker ibland i flera steg och kräver återkoppling eller uppföljning. Samarbete - här samarbetar aktörer eller medborgare med de som driver förnyelseprocessen på mer lika villkor och deltar kontinuerligt i en utvecklingsprocess, från planering till genomförande. Även om medborgaren/aktören är med i arbetet som en viktig part, är det den som driver förnyelseprocessen som har det övergripande ansvaret. Medbestämmande - i denna nivå är medborgare och/ eller aktörer med även i beslutsfattandet. Denna nivå av delaktighet innebär att den som driver förnyelseprocessen avsäger sig en del av beslutsrätten och ger mandat till andra. När en samsyn nåtts om nivå av delaktighet och nödvändiga resurser säkerställts är det dags att bestämma vilka verktyg för delaktighet som ska användas. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 19

19 Delaktighetsprocess längs Rosengårdsstråket oktober VERKTYG FÖR DELAKTIGHET Det finns ett stort antal verktyg som utvecklats för att nå olika nivåer av delaktighet mellan förvaltningar och med boende och andra lokala aktörer. Nedan beskrivs ett urval. INFORMATION Skyltning Ett effektivt sätt att nå de som direkt berörs av en fysisk förändring är att sätta upp skyltar i den miljö där förändringen sker eller skall ske. Ett annat alternativ är att skylta på de platser som målgruppen ofta använder, tex en lokal affär, på bussen eller ha en utställning på ett bibliotek eller andra samlingsplatser. Installationer som ger uppmärksamhet Uppmärksamhet kring något kan skapas genom att använda konstnärliga installationer eller objekt för att belysa ett arbete som pågår eller initierats. Dessa objekt kan sedan användas för att nå ut med information om olika åtgärder. Tävling Genom att utlysa en tävling kan man engagera medborgare och på så sätt nå ut med information som man annars hade haft svårt att få folk att ta till sig av. Möjligheten att kunna vinna något är ofta ett incitament för medborgaren att vilja delta. KONSULTATION Webbenkät En webbenkät kan nå ut till många berörda och är ett ganska enkelt sätt att hämta in synpunkter från flera. Det som kan vara svårt är att distribuera enkäten, att locka folk att delta och att formulera frågorna på rätt nivå. Ett sätt att göra enkäten både mer attraktiv och tydlig är att använda bilder eller illustrationer istället för enbart text. Bra Dåligt Varken bra eller dåligt 20 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

20 Fysisk enkät Enligt samma metod som webbenkät kan också analoga enkäter användas. Det blir svårt att nå samma breda spridning, men däremot ger det avsändaren möjlighet att ha koll på vilken målgrupp som besvarar enkäten. Intervjuer Det finns många olika intervjuformer att använda för att hämta in kunskap från medborgare eller andra berörda, som strukturerad gruppintervju, enskilda djupintervjuer och kortare intervjuer i samband med evenemang. Intervjuer kan många gånger vara en bra start i ett dialogarbete, men också ett sätt att komplettera kunskapsinhämtning som skett tidigare. Kartor och modeller För att lättare inhämta synpunkter kopplade till fysiska platser, kan dialogen med medborgare utgå ifrån ett kartmaterial eller en modell. Deltagarna får en överblick över det geografiska området som berörs och den som leder processen kan med mer exakthet förstå vad synpunkterna handlar om. Det är viktigt att vara uppmärksam på att vanan att orientera sig i kartor kan variera, varför kartorna bör vara tydliga och läsbara. Vissa signifikanta platser kan markeras ut och foton användas för förtydliganden. DIALOG?! Öppna forum Öppna forum är användbara när syftet är att låta allmänhet, tjänstemän och politiker träffas kring ett tema. Mötet, som föregås av en bred inbjudan, kan hantera flera frågeställningar, vilka kan vara preciserade på förhand eller formuleras tillsammans på plats. En introduktion följs av väl förberedda övningar och gruppdiskussioner, där varje grupp optimalt består av 4-5 personer inklusive en sekreterare. Resultatet presenteras för den större gruppen. Antalet tjänstemän och politiker bör inte överstiga antalet boende och verksamma, och språket bör anpassas till en lekmannanivå. Det måste vara tydligt hur idéer och slutsatser tas vidare och hur återkoppling till deltagarna ska ske. En svårighet är att locka deltagare när inbjudan går ut brett. Det finns också en risk att de som väljer att delta blir, med eller utan avsikt, sedda som talespersoner för andra individer och grupper. Deltagandet bör därför analyseras så att en komplettering kan ske med andra dialogtillfällen. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 21

21 Workshopturné En ofta framgångsrik metod är att besöka olika grupper och föreningar och genomföra workshops i de sammanhang där de ändå träffas. Ett förberett material för en workshop på 1-2 timmar kan anpassas till olika grupper och lokaler. Samtalen blir olika från grupp till grupp, men samma frågeställningar gör att det finns en jämförbarhet i det insamlade materialet. Det är viktigt att låta de olika grupperna fokusera på just sina specialområden. Ett pensionärsråd eller en kulturförening, ett ungdomsråd eller en boendegrupp kan alla ha olika synpunkter och infallsvinklar som behöver få utrymme i diskussionen. En fördel är att det är lättare att skapa relationer och få kontakt, då samtalet kan föras på en nivå som passar deltagarna och det finns tid att lyssna in gruppens behov. Det är viktigt att informera deltagarna att fler grupper kommer att delta i turnén och att återkoppla till samtliga grupper för att öka förståelsen för att olika perspektiv har framförts. Annars är risken att deltagarna i de enskilda grupperna tror att just deras perspektiv varit det enda, och senare inte förstår varför besluten kanske blev något annat. Spel För att göra gemensamma diskussioner mer lustfyllda och underlätta att alla får komma till tals kan det vara en bra metod att ta fram ett brädspel. Med enkla spelregler görs komplicerade diskussioner mer lättförståeliga och greppbara. Dessutom stimuleras deltagarna och diskussionerna blir ofta både roliga och nyanserade. Framtidsvandringar Framtidsvandringar är ett verktyg som kan användas för att diskutera fysiska förändringar i ett område. Vandringen ska inte göras med alltför stora grupper eller alltför många stopp. En framtidsvandring kan ta avstamp i områdets historia, man kan prata om nuet och sedan resonera om vad som planeras eller hur platsen/området kan utvecklas. Att blicka tillbaka i det historiska kan vara ett sätt att få de som deltar att inse att platser alltid har förändrats och att det nutida inte är vare sig startpunkten eller slutmålet. Foton från förr och illustrationer av framtiden kan visas. Vid varje stopp ställs också en fråga som deltagarna får besvara skriftligen. Vandringen avslutas genom att samlas på ett ställe och gemensamt diskutera de saker man sett, samt samla in de anteckningar som deltagarna gjort. Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar liknar framtidsvandringarna beskrivna ovan, men har ett fokus på hur rummen upplevs i nuet. De sker gruppvis i ett område, enligt en sträcka som tagits fram tillsammans, där deltagarna får peka ut platser som de upplever viktiga att diskutera. Under vandringen diskuteras vilka platser som känns trygga respektive otrygga och vad som behövs för att förbättra upplevelsen av de senare. Trygghetsvandringar kan med fördel genomföras med specifika målgrupper. Det är viktigt att grupperna inte är för stora, så att alla kan komma till tals. Vandringsledaren antecknar synpunkter på varje stopp och sammanställer detta. Återkoppling 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

22 skall ske till deltagarna. Om åtgärder genomförs i den fysiska miljön kan en uppföljande trygghetsvandring genomföras därefter. Tänk på att den upplevda tryggheten varierar mycket mellan årstider. Om vandringar görs med syfte att jämföra resultat bör de genomföras ungefär samma årstid. Bodystorm En bodystorm, eller brainstorm med kroppen, används på en fysisk plats som ett komplement till kartor för att visualisera hur en plats kan förändras. Genom att stega upp olika sträckningar eller tänka sig olika volymer kan platsen visualiseras i ett annat skick. I en sådan bodystorm ställs t.ex. en fråga om vad deltagarna önskar på platsen. De svarar genom att skriva ner önskemål på ett större papper, och sedan placera sig på platsen för det önskade och hålla upp sitt papper. Ett gemensamt resonemang förs på plats, kanske har flera önskemål sammanfallit. Deltagare kan omplacera sig, skriva nya lappar eller gå ihop och stega upp nya ytor för det som önskas. Processen dokumenteras genom att fotografera personerna och deras önskemål på plats, eller genom att strecka upp ytor med gatukrita och fotografera. Denna form passar bra i grupper där deltagarna har svårt att rita olika förslag. Att visualisera idéer på plats i full skala kan också generera helt nya idéer och skapa ny energi. Test-café Samrådsträffar kan genomföras på olika sätt. För att locka de som vanligtvis inte kommer på ett samråd kan mötet göras mer tilltalande i upplägget. Genom att exempelvis bjuda in till ett tillfälligt café kan fler attraheras att komma förbi och ta del av information och tycka till om de planer som finns för området. Test-cafeét går till som en smågruppsdiskussion, med en introduktion av ämnet följt av diskussiner i små grupper kring på förhand valda frågeställningar. Deltagarna flyttar runt bland borden för att arbeta med flera frågeställningar i olika konstellationer. Fika är ett viktigt inslag i denna dialogform. Likaså att summera vad som sagts vid de olika borden. En ansvarig sekreterare utses vid varje bord, vilken redovisar gruppens diskussion för helgruppen. SAMARBETE Testarrangemang Att genomföra ett fullskaletest är en bra metod för att undersöka hur en plats kan utvecklas. Här kan platsens kommande funktioner testas, och arrangemanget kompletterar därför skissandet på utformningen. Att göra ett test-arrangemang tillsammans med den målgrupp MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 23

23 platsen planeras för kan skapa ett konkret samarbete som eventuellt kan fortsätta vid platsens drift och förvaltning. Dessutom väcks ett intresse bland övriga, då något synbart händer på den plats som är i förändring. Ambassadörer Lokala ambassadörer är värdefulla i en förändringsprocess. Istället för att styra planeringen från projektägarens sida, kan målgruppen involveras kring både utformning och genomförande av aktiviteter, kampanjer eller event. Genom att samarbeta med någon lokal förening, en sammansatt grupp av intresserade eller en speciell aktör kan aktiviteten få större genomslagskraft och de som involveras blir ambassadörer för förändringsprocessen. Vid ett sådant samarbete är det viktigt att tydliggöra vem som har det övergripande ansvaret för genomförande, finansiering och uppföljning. Designworkshop En designworkshop kan användas för att samla olika aktörer kring gestaltning av en plats eller ett objekt. En avgränsning behöver göras för att deltagare tydligt ska kunna förhålla sig till platsens förutsättningar och ramarna för gestaltningen. Det kan röra sig om sittplatser, utsmyckning eller utformningen av ett helt torg. Designworkshopen resulterar i modeller eller skisser på den tänkta gestaltningen. Denna workshopform ger möjlighet till ett kreativt möte mellan professionella (tex landskapsarkitekter och designers) och brukare. MEDBESTÄMMANDE Gemensamt beslutsfattande För att nå det översta steget i delaktighetstrappan krävs att den ansvariga aktören avsäger sig en del av makten, eller att medborgare bjuds in att delta på lika villkor. Det kan till exempel handla om beslutanderätt där medborgare får rösta om olika alternativ för hur en budget skall användas eller att medborgare är med i en jury för en tävling. Brukarstyrd samförvaltning En brukargrupp som får ansvar för att driva en plats eller delar av en verksamhet är ett utökat steg från samarbetsnivån. Här har brukargruppen mandat att agera, i samråd med kommunen, men med egen kraft besluta om inriktning, användande eller skötsel av en plats. Brukargruppen kan ha egen rådighet över en tilldelad budget. Styrgrupper kan enligt samma metod sättas samman med lokalt deltagande. 24 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

24 DEL 2 - En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan, exempel Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård 26 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

25 1. Bakgrund Bennets väg under Stadens Ljus: Rosengård, okt Modellen Fysisk stadsförnyelse i samverkan utvecklades inom ramen för projektet Hållbar stadsomvandling Malmö fokus Rosengård (hädanefter Fokus Rosengård) vilket pågått april 2010 till september 2013 med syftet att initiera en stadsförnyelseprocess utifrån ekologisk hållbarhet, samtidigt som investeringarna används som en språngbräda för socioekonomisk utveckling. Fokus Rosengård leddes av Miljöförvaltningen, Malmö stad, i nära samarbete med Rosengårds stadsdelsförvaltning, Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret och Serviceförvaltningen. Projektet erhöll finansiellt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (april 2010 september 2013) och Delegationen för hållbara städer (januari 2011 december 2014). I denna del av rapporten används förnyelseprocessen i Rosengård för att visualisera hur de olika delarna i modellen för Fysisk stadsförnyelse i samverkan kan användas. I Fokus Rosengård skedde fysiska investeringar i ett förvaltningsövergripande samarbete och kombinerades med lokala delaktighetsprocesser för att stärka genomförandet av de olika delprojekten och stärka det lokala ägandeskapet i stadsförnyelseprocessen. Målet med fysisk stadsförnyelse i samverkan är att åstadkomma en fysisk förnyelse och utveckla kostnadseffektiva arbetssätt där synergieffekter leder till att resultatet blir bättre än summan av de enskilda insatserna. Fysisk stadsförnyelse i samverkan handlar mer om ett förhållningssätt än om enskilda metoder. I arbetssättet ingår samverkan med boende och andra lokala aktörer, men även förvaltningsövergripande samverkan. Arbetssättet utvecklades i en iterativ process där erfarenheter kontinuerligt återförts under projekttiden. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 27

26 Tävlingar Spel Enkäter Kartering Intervjer Hemsida Tidning Skyltning 2. EN En MODELL modell för FÖR fysisk FYSISK stadsförnyelse i STADSFÖRNYELSE samverkan - Exempel I SAMVERKAN Rosengård GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR VERKTYG ANSVAR FÖR FÖRNYELSEARBETET FYSISK FÖRNYELSE Analys av spelplanen Säkerställande av nödvändig kompetens FÖRVALTNINGS- ÖVERGRIPANDE SAMVERKAN BERÖRINGSGRAD HÄR JAG SNART DÄR ANDRA SEDAN BEFINTLIGT OMRÅDE MERVÄRDEN Samsyn på förnyelseprocessen Analys av organisationens struktur och kultur Behov av finansiering AKTÖRS- SAMVERKAN MEDBORGAR- SAMVERKAN FINANSIERAT DELAKTIGHETSTRAPPA Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE SAMARBETE GENOMFÖRA DIALOG RESONERA KONSULTATION TYCKA INFORMATION VETA OKLAR FINANSIERING Medborgare får Metoder BESTÄMMA Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Workshops Trygghetsvandring Framtidsvandring Rosengård utgör en stor del av Stadsområde Öster i Malmö, och var fram till en större omorganisation 1 juli 2013 en egen stadsdel med omkring invånare. Området består till stor del av bebyggelse från miljonprogramstiden, men har även ett villaområde, ett äldre bestånd med hyresfastigheter, en centrumanläggning, ett industriområde, fem grundskolor, ett flertal idrottsanläggningar samt en större kyrkogård och en stor areal grönområden. Stadsdelen är funktions- och trafikseparerad och erbjuder få verksamhetslokaler. I stadsdelen talas ett hundratal språk och det finns ett aktivt lokalt föreningsliv, samtidigt som arbetslösheten är hög och alltför många elever går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Som många miljonprogramsområden planerades och byggdes Rosengård för att vara fulländat och aldrig FYSISK STADSFÖRNYELSE behöva förändras. Det gör att mycket få strukturer har I SAMVERKAN tillkommit eller tagits bort sedan 1970-talet. När resultatet visat sig vara mindre optimalt ur ett mänskligt perspektiv så gör den svårförändrade infrastrukturen att det är mycket kostsamt att göra större fysiska förändringar, samtidigt som stadsdelens oförtjänt dåliga rykte gör potentiella investerare och långivare ovilliga att satsa. Nu pågår ett större förändringsarbete som omfattar både planering för om- och nybyggnation, reella investeringar, samt utveckling av skolverksamheten och samarbeten med näringslivets aktörer. En del av det arbetet har genomförts inom projektet Fokus Rosen- 28 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

27 gård, där exemplen i denna rapport har hämtats ifrån. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser, bidra till socioekonomisk utveckling samt väcka intresset hos andra investerare som kan fortsätta förändringsarbetet när projektet Fokus Rosengård är slut. Nedan görs en genomgång av hur Fokus Rosengård kan tolkas in i modellen för Fysisk stadsförnyelse i samverkan och hur projektet förhåller sig till de olika grundförutsättningarna som beskrivits i del Grundförutsättningar GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR ANSVAR FÖR FÖRNYELSEARBETET FYSISK FÖRNYELSE BEFINTLIGT OMRÅDE MERVÄRDEN Ansvar för förnyelsearbetet - Malmö stad har det övergripande ansvaret för stadens, och Rosengårds, fysiska utveckling. Malmö stads politiker har uttalat att Malmö ska bli världsledande på hållbar stadsutveckling. De har även beslutat att Malmö stad som organisation EN MODELL FÖR ska FYSISK vara försörjd med förnybar energi senast 2020 och att hela staden ska vara klimatneutral Detta har manifesterats i de satsningar som gjorts de senaste 20 STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN åren, inte minst i miljörelaterade frågor. I slutet av 2010 tillsattes Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö vilken kom med sin slutrapport i mars 2013 och förslagen i denna är under bearbetning. Fem områden i Malmö har också fått en speciell satsning, Områdesprogram för social hållbarhet. Miljöförvaltningen har PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR VERKTYG dessutom ett uppdrag från den politiska ledningen att utveckla projekt för att skapa en mer hållbar stad och mobilisera för att öka investeringar i miljonprogrammet Analys av spelplanen som en motor för samhällsförändring. FÖRVALTNINGS- Säkerställande av Rosengård, nödvändig kompetensär prioriterat av stadens politiska SAMVERKAN ledning, inte minst och framförallt delområdet ÖVERGRIPANDE Herrgården, när det gäller behovet av socioekonomisk förbättring. Samsyn på Stadsbyggnadskontoret tog fram ett dialog-pm 2008 förnyelseprocessen vilket nuvarande planering lutar sig mot, som tar sin AKTÖRS- MEDBORGARutgångspunkt i frågan SAMVERKAN om hur de fysiska SAMVERKAN strukturerna kan förändras för att stödja en hållbar utveckling i Analys av organisationens struktur och kultur Rosengård och hela Malmö. Herrgården ingår i stadens satsning på områdesprogram för social hållbarhet Behov av finansiering vilket startade Ett stort grepp har även tagits om skolverksamheten som sedan 1 juli 2013 organiseras i centrala förvaltningar, istället för som tidigare i stads- BERÖRINGSGRAD HÄR JAG SNART FINANSIERAT DELAKTIGHETSTRAPPA Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE BESTÄMMA SAMARBETE GENOMFÖRA DIALOG RESONERA KONSULTATION TYCKA INFORMATION VETA DÄR ANDRA SEDAN OKLAR FINANSIERING Medborgare får Metoder Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Tävlingar Workshops Trygghetsvandring Framtidsvandring Spel Enkäter Kartering Intervjer Hemsida Tidning Skyltning MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 29

28 delsförvaltningarnas regi. Genom Fokus Rosengård fick Miljöförvaltningen ett ansvar att driva en fysisk förändringsprocess i Rosengård. Alla dessa insatser innebar att flera kommunala förvaltningar hade ansvar för olika delar av förändringsprocessen, ibland med överlappande ansvarsområden. Malmö stad har dock som organisation ett tydligt ansvar och mandat att driva förnyelseprocessen, och det är uttalat att detta ska ske utifrån en helhetssyn på hållbar stadsutveckling, i ett långsiktigt arbete där nyckelaktörer har ett starkt engagemang i utvecklingsfrågor. Ansvaret för förnyelsearbetet kan skilja sig från att ha det reella mandatet att driva utvecklingen. Inom Fokus Rosengård har ett ansvar tagits snarare än att ett mandat tilldelats och projektdeltagarna har fått handlingsutrymme att kunna driva arbetet framåt. Förvaltningsledningarnas tillåtande och pådrivande förhållningssätt har varit en förutsättning för att utveckla ett engagerat och experimenterande arbetssätt i projektledningen såväl som hos projektdeltagarna. Fysisk förnyelse - Den fysiska förnyelsen har varit central i projektet. Avsikten med Fokus Rosengård var att initiera en stadsförnyelseprocess utifrån ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Målet har varit att minska utsläppen av växthusgaser genom investeringar i fysisk förnyelse, samtidigt som investeringarna används som en språngbräda för socioekonomisk utveckling. Befintligt område Stadsdelen Rosengård är ett befintligt område med cirka invånare, uppdelat på sju delområden med bostäder, varav fem byggdes under miljonprogramsåren. Förutom bostadsområdena finns skol- och fritidsområden, en centrumanläggning, ett industriområde samt parker och grönområden. Stadsdelen har också ett starkt lokalt föreningsliv, ett 20-tal fastighetsägare för flerbostadshus, näringsidkare och villaägare. Mervärden Ett uttalat mål med Fokus Rosengård har varit att skapa socioekonomiska mervärden. Användandet av ideella föreningar i dialogprocesser och samarbeten har skapat nya kontaktytor till invånarna och ökat möjligheterna att ta tillvara lokala initiativ. Detta har manifesterats i t.ex. praktikplatser, nya nätverk, test-evenemang, stöd till gemenskapsodlingar, trygghetsvandringar, dialogprocesser och jämställdhetssatsningar. Att tillsammans med boende och lokala aktörer utveckla spin-off effekter och/eller nya utvecklingsprocesser har varit en drivkraft i projektet. När det gäller kommunens flexibilitet och hantering av nya lokala initiativ finns fortfarande en stor utvecklingspotential, men Fokus Rosengård har kunnat användas för att stimulera vissa sådana. KATRINELUND KATRINELUND SORGENFRI ANNELUND LÖNNGÅRDEN TÖRNROSEN PERSBORG EMILSTORP HINDBY HÅKANSTORP ÖRTAGÅRDEN VÄSTRA KATTARP ÖSTRA KYRKOGÅRDEN APELGÅRDEN KRYDDGÅRDEN HERRGÅRDEN Karta över stadsdelen Rosengård med dess olika delområden. ULRICEDAL HÖJA ALMGÅRDEN 30 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

29 EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR ANSVAR FÖR FÖRNYELSEARBETET FYSISK FÖRNYELSE BEFINTLIGT OMRÅDE MERVÄRDEN 2.2 Påverkansfaktorer Säkerställande av nödvändig kompetens Samsyn på förnyelseprocessen Analys av organisationens struktur och kultur Behov av finansiering Projektet har utvecklats dynamiskt under projektperiodens gång och gemensamma reflektioner under processen har bidragit till insikter om vilka påverkansfaktorer som funnits. Dessa faktorer har formulerats under projekttiden och ges en förklaring nedan. Analys av spelplanen Ungefär samtidigt som bidrag beviljades för Fokus Rosengård initierades områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö. Ett av de utvalda områdena PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR blev Herrgården med ett fastighetsbestånd på knappt VERKTYG lägenheter och cirka invånare, en grundskola samt förskola. Områdesprogrammens stadsdelsförvaltningar har haft ett mandat att utveckla sina områden Analys av spelplanen utifrån de specifika förutsättningar som finns. I Herrgården innebar det att arbetet breddades till att omfatta BERÖRINGSGRAD HÄR större delar av Rosengård, då kopplingen till övriga JAG AKTÖRS- SAMVERKAN FÖRVALTNINGS- ÖVERGRIPANDE SAMVERKAN stadsdelen och övriga staden sågs som en förutsättning SNART för att uppnå social hållbarhet. FINANSIERAT DELAKTIGHETSTRAPPA Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE BESTÄMMA SAMARBETE GENOMFÖRA DIALOG RESONERA KONSULTATION TYCKA INFORMATION VETA Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Herrgården (nedan områdesprogrammet) startade som en bred MEDBORGARsamverkansplattform SAMVERKAN över förvaltnings- och aktörsgränser. Det var initialt tänkt som en övergripande struktur i vilken Fokus Rosengård kunde inlemmas, men har successivt koncentrerats hos Rosengårds stadsdelsförvaltning. Inledningsvis skedde samverkan mellan Fokus Rosengård och områdesprogrammet genom deltagande i aktörsövergripande processgrupper inom områdesprogrammet, men har de senaste åren skett genom regelbundna avstämningar med tjänstemän på stadsdelsförvaltningen som ansvarar för områdesprogrammet, samt samarbete i specifika insatser. Inom Fokus Rosengård hade projektet ett behov av ett FYSISK STADSFÖRNYELSE övergripande kommunikativt I SAMVERKANbudskap som relevanta DÄR ANDRA SEDAN OKLAR FINANSIERING Medborgare får Metoder Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Tävlingar Workshops Trygghetsvandring Framtidsvandring Spel Enkäter Kartering Intervjer Hemsida Tidning Skyltning MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 31

30 aktörer kunde samlas under och där både projektets ambition såväl som specifik information om pågående åtgärder kunde kommuniceras. Arbetsnamnet var Hållbara Rosengård, med avsikt att visa stadens ambition för stadsdelens utveckling. Stadsdelsförvaltningen är central i och ansvarig för mycket av kommunikationen till framför allt medborgarna och vid projektets start hade de sjösatt ett kommunikativt koncept riktat till invånarna, På gång i Rosengård, varför det inte var lämpligt med ett parallellt kommunikativt koncept. I efterhand har projektledningen konstaterat att det försvårat kommunikationen till framför allt stadens tjänstemän, men även lokala aktörer och invånare, om investeringsprogrammets större sammanhang. Detta är särskilt viktigt i ett projekt som Fokus Rosengård, som letts av en förvaltning (i detta fall Miljöförvaltningen), men där de enskilda investeringarna i mycket stor utsträckning ägts av andra förvaltningar eller externa aktörer. Det innebar att Miljöförvaltningen saknade beslutsmandat för enskilda åtgärder och hade en utmaning i att få varje enskild aktör att inse att deras beslut påverkar inte bara den enskilda åtgärden utan potentiellt även övrigt utvecklingsarbete i stadsdelen. I flera enskilda insatser riktat till invånarna har projektet däremot använt På gång i Rosengård som kommunikativ arena. En lärdom inför framtiden är därför att det finns en stor nytta med ett starkt kommunikativt budskap för denna typ av komplexa satsningar, där det finns ett behov av att utveckla en tydlig projektorganisation där alla ser helheten. En gemensam, förvaltningsövergripande kommunikationsgrupp hade möjligen varit värdefull för den externa kommunikationen. En sådan grupp hade kunnat hjälpas åt att prioritera och planera kommunikationen, på ett sätt där avsändaren/projektet inte är utgångspunkten utan snarare sammanhanget och en konsekvens i det som kommuniceras. Mångfalden av insatser i olika förvaltningars regi har dock med största sannolikhet gynnat hela Rosengårds utveckling, trots att det inneburit utmaningar vad gäller internt samarbete och kommunikation. Insatserna har också stärkt bilden av en stadsdel i förändring något som visat sig vara värdefullt både i kommunikationen med invånare och med potentiella investerare. En god samverkan är inte bara avhängigt av en organisatorisk struktur eller en modell som gynnar samarbete, mycket är beroende av den enskilda individen. Men det krävs ett aktivt arbete för att skapa en kreativ samverkanskultur och minska sårbarheten som ligger i den personberoende samverkan. Förvaltningsövergripande arbetsgrupper med uppgift att gemensamt och med samlade resurser genomföra specifika insatser har varit en väg framåt i Fokus Rosengård. I Rosengård finns ett rikt lokalt föreningsliv, ett stort antal små entreprenörer, ett 20-tal fastighetsägare, ett flertal idrottsanläggningar och spontanidrottsplatser, vilket erbjudit många kontaktytor. En strukturerad samordning för exempelvis näringsidkare och fastighetsägare saknas, vilket ökade arbetsinsatsen när det gällde 32 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

31 Karta över olika insatser som genomförts inom Fokus Rosengård. I rapporten används ett antal insatser för att illustrera olika aspekter av modellen. De är framförallt Rosengårdsstråket (2), Odling (8), Hållbara Hilda (1), Aktivitetsytan (3) samt planprocesser (geografiskt vid 5 och 12). att knyta kontakter med nyckelaktörer. Tidigt visade det sig att det var mer fruktbart att inleda djupare delaktighetsprocesser via föreningar och nätverk i Rosengård än att bjuda in till öppna möten. Olika offentliga eller semi-offentliga platser, som spontanidrottsplatser, multisportanläggningar eller andra mötesplatser domineras i stor utsträckning av män, varför jämställda mötesplatser tidigt blev ett fokusområde. Media har länge visat upp en mörk bild av stadsdelen, en bild som de boende enbart delvis känner igen sig i. Malmöbor i övriga delar av staden har ofta en tydlig, men obalanserad, bild av stadsdelen, då flertalet enbart fått sin kunskap via media. Det finns självklart utmaningar i stadsdelen, men ett uttalat mål för Fokus Rosengård, områdesprogrammet och stadsdelens övriga insatser, blev att visa Rosengårds positiva sidor. Idag märks en förskjutningen i medias rapportering, vilket stärker förnyelseprocessen. Samsyn på förnyelseprocessen Fokus Rosengård tog sin utgångspunkt i Dialog-pm Rosengård Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel, vilket togs fram Arbetet med Dialog-pm Rosengård leddes av Stadsbyggnadskontoret i samverkan med stadsdelsförvaltningen och flera tekniska förvaltningar. Här beskrivs stadsdelen och dess önskvärda utveckling. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 33

32 Att använda Dialog-pm Rosengård som utgångspunkt har underlättat för olika förvaltningar att initiera insatser som stärker och bygger vidare på varandra, vilket skapar en helhet och bidrar till en gemensam samsyn. När Fokus Rosengård startade erbjöd Dialog-pm Rosengård en bas för, och underlättade det fortsatta arbetet med att nå en samsyn på förnyelseprocessen. Att fem förvaltningar var partner i projektet redan i ansökningsskedet underlättade också. För Fokus Rosengård har utmaningen därför inte primärt varit att utkristallisera den övergripande önskvärda utvecklingen, utan snarare att definiera Fokus Rosengårds del och ansvar i förnyelseprocessen och projektets koppling till annat utvecklingsarbete i stadsdelen. Något som försvårades av avsaknaden av ett övergripande kommunikativt budskap under vilken projektets åtgärder kunde samlas. En kommun är en förvaltningsuppdelad organisation, oftast styrda av olika nämnder, och med olika uppdrag. En stadsförnyelseprocess som Fokus Rosengård kräver ett förvaltningsövergripande arbetssätt. När redan beslutade visioner och övergripande mål ska konkretiseras i genomförande kommer motsättningar förr eller senare att komma upp till ytan. Det går inte att undvika, men kan underlättas av förvaltningsövergripande arbetsgrupper med ett tydligt gemensamt uppdrag. Fokus Rosengårds externa finansiering, och dess vidhängande deadlines, minskade risken för att strävan efter samsyn skulle försena genomförandet och leda till att förnyelseprocessen stannade upp. Säkerställande av nödvändig kompetens I Fokus Rosengård har samverkan handlat om såväl fysiska investeringar som sociala mervärden, varför en bred kompetenspalett varit nödvändig. De olika kompetensområdena behöver också kunna kommunicera med varandra. Den externa finansieringen har möjliggjort för projektet att höja ribban, inte minst när det gäller försöken att minska utsläppen av växthusgaser och inkludera medborgare i planering och genomförande av åtgärder. De olika åtgärderna har i stor utsträckning letts av olika tekniska förvaltningar som är experter inom sina respektive områden. Även ett par privata aktörer har genomfört åtgärder inom programmet. För de senare är det svårare för projektledningen att säkerställa att rätt kompetens finns på plats. Här är det nödvändigt att ha regelbundna avstämningar med privata projektpartners, för att säkerställa att åtgärderna genomförs enligt plan och framförallt att rutiner och strukturer finns på plats för att hantera oförutsedda händelser. I denna typ av i utvecklingsprojekt, med fysiska investeringar, är det lätt att glömma att mycket handlar om mänskliga relationer och kommunikation. En tydlig inriktning i projektet har varit samverkan mellan förvaltningar, med lokala aktörer och med Malmöbor i Rosengård. Förutom teknisk kompetens har kompetens inom processledning och kommunikation behövts för att säkerställa att relevanta verktyg och metoder använts 34 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

33 Förvaltningsövergripande workshop, april vid respektive samverkansprocess. Andra kompetensområden som varit av stor vikt i detta komplexa projekt är projektadministration och ekonomisk redovisning. Kommunikation, såväl internt som externt har också varit ett viktigt kompetensområde inom projektet. Följeforskningen, och de reflektionsseminarier som arrangerats, har varit centrala för att uppnå gemensamt lärande och utveckla den egna kompetensen samt för att förstå andras perspektiv Att säkerställa att en nödvändig kompetens finns i ett projekt behöver inte per definition innebära att externa medel krävs. I detta fall har den externa finansieringen dock underlättat att rätt kompetens kunnat knytas till projektet. Analys av organisationens struktur och kultur En kommun är en stor och komplex organisation, och det är inte lätt att som en del av dess organisation sammanfatta hela organisationskulturen. Externt har Malmö stads kommunorganisation beskrivits med karaktärsord som öppenhet och experimenterande, och kommunen har av vissa kallats modig. Denna bild har genererats successivt med utgångspunkt i den förändring staden genomlevt. Från att ha varit en industristad drabbad av kris har kursen lagts om och man har tack vare en kreativ organisation med modiga beslutsfattare kunnat utveckla en kunskapsorienterad stad. Om denna beskrivning fortfarande råder, och om den är representativ för hela organisationen är svårt att bedöma, men troligtvis spelar berättelsen en roll i organisationens självbild. Malmö stad har cirka anställda. Kommunen är organiserad i 12 centrala förvaltningar och fram till 1 juli 2013 fanns tio stadsdelsförvaltningar som nu samlats under fem stadsområdesförvaltningar. Då olika förvaltningar har definierade ansvarsområden är det lätt att det skapas barriärer mellan dem både på grund av den formella strukturen, men lika mycket beroende på att olika förvaltningar utvecklar sin egen inre kultur. Fokus Rosengård har som projekt varit förankrat på förvaltningschefsnivå och har även rapporterats till de relevanta nämnderna. Involveringen av sex förvaltningar (fem centrala och en stadsdelsförvaltning) som partners i projektet redan från starten har bidragit till att luckra upp förvaltningsgränserna. Här har de individuella deltagarnas förhållningssätt till projektet och till samverkan varit helt avgörande. Stadsdelsförvaltningens närhet till boende och lokala aktörer har vidgat de centrala förvaltningarnas kontaktytor och gjort att investeringarna starkare svarat upp mot de lokala behoven. Men en bidragsprocess är tidsödande och mycket hinner hända mellan ansökan och beslut. Vid projektstart hade vissa förhållanden ändrats och en förvaltning valde att inte delta i projektet. Här krävs att projektet har den elasticitet som krävs för att hantera större förändringar av detta slag. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 35

34 Fokus Rosengård har letts av Miljöförvaltningen, i och med projektets inriktning på minskade utsläpp av växthusgaser. Det har varit viktigt att projektledningen kunnat skapa en neutral och lösningsinriktad plattform för samverkan där respektive förvaltning kunnat bidra med sin kompetens. Flera deltagare har upplevt att de kunnat stiga ur linjeverksamheten och in i projektet vilket de menar har ökat flexibiliteten och handlingsfriheten. Det har underlättat att kunna använda nya initiativ och oväntade händelser som mer eller mindre tillfälliga hävstänger i förnyelseprocessen och gjort det lättare att skapa en arena där den kommunala expertisen kan möta den lokala och skapa mervärden tillsammans. Även om beslutsmandatet ofta stannat kvar i den kommunala organisationen. Behov av finansiering I en förnyelseprocess som inkluderar boende och lokala aktörer, och som ber om deras engagemang, tid och kunskap, måste processen leverera en synlig förändring. Fokus Rosengård hade en stor del av finansieringen säkrad, dels genom externa medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Delegationen för hållbara städer och EU:s LIFE-fond, samt genom medfinansiering från huvudansvariga för respektive delprojekt. Beslut om genomförande av flertalet av de fysiska förändringarna, och resurser till detta, har redan funnits när samverkan initierats, vilket underlättat skapande av engagemang, inte minst bland boende och andra lokala aktörer. Samtidigt fanns vissa delprojekt med osäker finansiering, alternativt osäkerhet kring när i tid de skulle kunna genomföras. Projektledningen har varit försiktig med att initiera större delaktighetsprocesser kring osäkra delprojekt, då detta riskerar att rasera förtroendet som byggts upp med lokala aktörer och boende. Det har också varit enklare att engagera både lokala aktörer och boende såväl som kommunala tjänstemän i delaktighetsprocesser för delprojekt som ligger närmare genomförande d.v.s. har säkrad finansiering då även tjänstemännen tvingas göra en avvägning av nyttan med nedlagd tid i delaktighetsprocessen. 36 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

35 ODELL FÖR FYSISK SFÖRNYELSE I SAMVERKAN SÄTTNINGAR RBETET YELSE MRÅDE 2.3 Plattformar Samverkan ses överlag som något positivt inom kommunens organisation, men däremot finns det olika erfarenheter och arbetskultur inom de enskilda förvaltningarna, PÅVERKANSFAKTORER PLATTFORMAR VERKTYGvarför den faktiska samverkan mellan förvalt- ningarna fungerat på olika sätt inom projektet. Kommunala tjänstemän har också uppgett att ett hinder för Analys av spelplanen samverkan varit tidsbrist. Säkerställande av nödvändig kompetens Samsyn på förnyelseprocessen Analys av organisationens struktur och kultur AKTÖRS- SAMVERKAN FÖRVALTNINGS- ÖVERGRIPANDE SAMVERKAN MEDBORGAR- SAMVERKAN BERÖRINGSGRAD HÄR DÄR Stadsförnyelsearbetet inom Fokus Rosengård har samlat JAG ANDRA ett antal förvaltningar runt projektets åtgärder. Rosengårds stadsdelsförvaltning, miljöförvaltningen, gatukon- SNART SEDAN OKLAR FINANSIERAT FINANSIERING toret, stadsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen är de kommunala aktörer som haft åtgärdsansvar och därigenom behövt samverka. Miljöförvaltningen har varit samordnare för projektet, och samtidigt har stadsdelsförvaltningen i Rosengård varit en nyckelaktör då de stått för den geografiska utgångspunkten. DELAKTIGHETSTRAPPA Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE Medborgare får Metoder BESTÄMMA SAMARBETE GENOMFÖRA DIALOG RESONERA KONSULTATION TYCKA INFORMATION VETA Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Tävlingar Workshops Trygghetsvandring Framtidsvandring Spel Enkäter Kartering Intervjer Hemsida Tidning Skyltning Behov av finansiering FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE SAMVERKAN Inom projektet har en del av arbetet handlat om att utveckla samverkan mellan kommunens FYSISK STADSFÖRNYELSE egna förvaltningar för att kunna lösa komplexa frågor I SAMVERKAN och nå synergieffekter i stadsförnyelsearbetet. Det kan konstateras att den förvaltningsövergripande samverkan utvecklats genom Fokus Rosengård och att det funnits ett gemensamt behov av förbättrad kommunikation, inte minst för att kunna visa en samsyn utåt och lättare kunna samverka med externa aktörer. Samtidigt har den förvaltningsövergripande samverkan i vissa åtgärder påverkats av personalbyten, organisationsförändringar och vanan/viljan att samverka hos olika förvaltningar och individer. Detta är erfarenheter som tas vidare till kommande utvecklingsarbete. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 37

36 2.3.2 AKTÖRSSAMVERKAN OCH MEDBORGARSAMVERKAN Inom Fokus Rosengård har det funnits en tydlig orientering mot samverkan med aktörer utanför den kommunala organisationen och med medborgare. Projektledningen har sett nyttan av att samverka utanför den egna organisationen och därför involverat allt från kulturföreningar, ideella organisationer, kulturinstitutioner och fastighetsägare till enskilda boende och verksamma i området. För att bygga upp en långvarig hållbar stadsförnyelseprocess och nå mervärden i utvecklingsarbetet har projektledningen fokuserat på att skapa förankring hos de lokala aktörerna och få med de boende i stadsförnyelsearbetet. planprocessåtgärder. Arbetet med ett framtagande av ett värdeprogram har samlat fastighetsägare, boende, bostadsrättsföreningar, förvaltningar och exploatörer i ett avgränsat utvecklingsområde i norra Rosengård. Formerna för den aktörsövergripande samverkan har utvecklats tillsammans med aktörerna, där vissa varit mer intresserade av att delta än andra. Denna plattform för samverkan har visat att en drivande part med mandat över stadsförnyelsearbetet behövs för att samverkan skall leda till konkret handling. En utmaning i den aktörsövergripande samverkan har varit att de olika aktörerna haft olika möjlighet till, och intresse av, att samverka sinsemellan och med kommunen. Projektet har skapat utrymme och testat och utvecklat former för både aktör- och medborgarsamverkan i stadsförnyelsearbetet, men det har varit den kommunala aktören som varit initiativtagare till samverkan. Projektledningen ser behov av att samverkan enklare måste kunna initieras av utomstående aktörer och/eller medborgare, och att lokala initiativ på ett smidigare sätt kan tas emot av den kommunala organisationen Aktörssamverkan Aktörsamverkan inom projektet har på liknande sätt varit ett arbete som utvecklats strukturerat inom t.ex. Kommunala aktörer, boende och fastighetsägare i en juryprocess för namngivning av ett nytt torg. 38 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

37 Spel ÖRUTSÄTTNINGAR R FÖR ELSEARBETET RDEN MODELL FÖR FYSISK DSFÖRNYELSE I SAMVERKAN FÖRNYELSE IGT OMRÅDE 2.4 Verktyg BERÖRINGSGRAD Inom olika faser i projektet har medborgare och aktörer varit delaktiga i olika grad. Det har tydligt visat sig vara enklare att skapa engagemang i åtgärder som varit konkreta, avgränsade i tid och rum och kopplade till en specifik målgrupp, än de som legat längre fram i tiden och/eller varit geografiskt omfattande. Berö Medborgarsamverkan Inom ramen för projektet har medborgarsamverkan skett främst inom åtgärden PÅVERKANSFAKTORER Rosengårdsstråket, ett gång- PLATTFORMAR och cykelstråk VERKTYG som löper från centrala Malmö och genom Rosengård. Fokus har varit på ungdomars Analys av spelplanen involvering i stadsförnyelsearbetet i allmänhet, och unga kvinnors platstagande i det BERÖRINGSGRAD HÄR offentliga rummet i synnerhet. FÖRVALTNINGS- Samverkan Säkerställande av nödvändig kompetensmed lokala ungdomar har utvecklats SAMVERKAN och ÖVERGRIPANDE JAG SNART lever vidare även efter projektets avslut. En FINANSIERAT Samsyn på förklaring till varför medborgarsamverkan förnyelseprocessen i denna åtgärd fallit väl ut kan härledas till AKTÖRS- MEDBORGARatt den relativt konkreta inflytandeformen. SAMVERKAN SAMVERKAN Analys av organisationens Projektet har kunnat lova leverans inom en struktur och kultur viss tid, och därigenom har beröringsgraden hos medborgarna varit tämligen hög. Behov av finansiering Projektet har också rymt medborgarsamverkan i koppling till stadsodling, där boende har fått möjlighet att tillsammans upprätta olika mindre odlingar. En särskild medborgarinvolvering har också skett hos bostadsrättsföreningen HSB brf Hilda, där boende engagerats som klimatcoacher i den fysiska upprustningen av bostadsområdet. Andra samverkansprocesser har skett vid framtagande av ett planprogram och i detaljplanearbete inför förtätning. FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN DELAKTIGHETSTRAPPA Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE BESTÄMMA SAMARBETE GENOMFÖRA DIALOG RESONERA KONSULTATION TYCKA INFORMATION VETA DÄR ANDRA SEDAN OKLAR FINANSIERING Medborgare får Metoder Medborgarjury Omröstning Testarrangemang Tävlingar Workshops Trygghetsvandring Framtidsvandring Enkäter Kartering Intervjer Hemsida Tidning Skyltning MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 39

38 BERÖRINGSGRAD Plats HÄR DÄR Är platsen avgränsad och nära mig? DELAKTIGHETSTRAPPAN Målgrupp Tid Finansiering JAG SNART FINANSIERAT ANDRA SEDAN OKLAR FINANSIERING ringsgrad blev något vi resonerade kring och ovanstående matris sattes upp som ett försök att strukturera varför engagemang skapas hos aktörer och medborgare. Berörs just jag eller är målgruppen alla? Ska förändringen ske snart, eller på lång sikt? Finns beslut och resurser till genomförande? Inom projektet har olika åtgärder befunnit sig i olika skalor i matrisen. Arbetet med att planera och gestalta en aktivitetsyta med målgruppen unga tjejer har hamnat långt till vänster i matrisen, medan till exempel långsiktiga planeringsprocesser inom planprogram för Herrgården och Rosengårdsfältet hamnat längre till höger. Delaktighetstrappan har använts internt inom Malmö stad för att nå en samsyn kring vilken nivå av delaktighet som varit önskvärd i projektets olika delar. Målet har därmed inte varit att alltid hamna högst upp i trappan, utan att matcha ambitionen om medborgar- och aktörsinflytande med befintliga resurser. Vid insamlande av synpunkter har bland annat stora evenemang som Stadens ljus Rosengård och Hej Rosengård använts som arenor, där boende och besökare bidragit med en stor mängd synpunkter i rena konsultationsprocesser. Andra processer som exempelvis ett samverkansarbete med tjejer i planering och uppbyggande av aktivitetsytan Rosens röda matta har oftare nått nivåerna samarbete eller medbestämmande. Nivå av delaktighet MEDBESTÄMMANDE Medborgarens roll BESTÄMMA Planerade fysiska förändringar i stadsmiljön kan ibland skapa osäkerhet och motstånd hos berörda. I Fokus Rosengård har delaktighetsprocesserna initierats vid tidpunkter då en reell påverkan fortfarande varit möjlig. Samverkan med lokala föreningar, organisationer och nätverk har varit en nyckel för att nå ett högt engagemang och skapa ett positivt förändringsklimat. Projektet har haft resurser för att föra en dialog och därmed kunnat hantera både positiva och mer kritiska röster. SAMARBETE DIALOG KONSULTATION INFORMATION MANIPULATION GENOMFÖRA RESONERA TYCKA VETA BLI LURAD 40 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

39 Dåligt Varken bra eller?! VERKTYG FÖR DELAKTIGHET I del 1 beskrevs ett antal verktyg som utvecklats för att nå olika nivåer av medborgardelaktighet. På följande sidor exemplifieras dessa utifrån hur de använts inom Fokus Rosengård. Manipulation - avser de medborgardialogprocesser som används för att ge sken av delaktighet. Det kan antingen vara att ställa frågor kring något som redan är bestämt, eller att avleda uppmärksamhet kring en annan fråga som man befarar kan leda till motstånd. Information - här är syftet att medborgaren/aktören får vetskap om vad som är beslutat, planerat eller pågående. Medborgaren är enbart mottagare av informationen. Konsultation - syftet är att hämta in synpunkter och medborgaren/aktören får tycka till i förberedda frågor. Det kan till exempel ske i enkätform eller genom intervjuer. Den som ansvarar för processen sammanställer svaren och använder det som underlag i det fortsatta arbetet. Dialog - Medborgarna ges möjlighet att resonera kring olika frågeställningar, med de som äger förnyelseprocessen och med andra medborgare eller aktörer. Frågorna är ofta något bredare än i en konsultation, och kan diskuteras utifrån flera aspekter. Det gemensamma resonerandet behöver inte leda till konsensusbeslut, men de som driver processen får en fördjupad förståelse för olika medborgare eller aktörers tankar, och vice versa. Dialogen sker ibland i flera steg och kräver återkoppling eller uppföljning. Samarbete - här samarbetar aktörer eller medborgare med de som driver förnyelseprocessen på mer lika villkor och deltar kontinuerligt i en utvecklingsprocess, från planering till genomförande. Även om medborgaren/aktören är med i arbetet som en viktig part, är det den som driver förnyelseprocessen som har det övergripande ansvaret. Medbestämmande - i denna nivå är medborgare och/ eller aktörer med även i beslutsfattandet. Denna nivå av delaktighet innebär att den som driver förnyelseprocessen avsäger sig en del av beslutsrätten och ger mandat till andra. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 41

40 INFORMATION Skyltar längs stråket Uppstickande skyltar har använts längs stråket för att flagga om kommande förändringar. Busskyltar Till och från Rosengård är det framförallt en busslinje som används. Därför var en annonsplats på bussarna ett effektivt sätt att nå många boende. Th. Skyltning längs stråket inför namntävling. Nedan: Skyltning inför ombyggnation. Ljusinstallation under Stadens Ljus Rosengård. Utställning på biblioteket Stadsdelsbiblioteket i Rosengård har en besöksfrekvens på cirka 100 passerande i timmen. Det gör platsen till en av de mest välbesökta i stadsdelen, och således en bra yta för informationsspridning. En outnyttjad foajé till biblioteket fick en ny funktion och blev till en lokal för temporära utställningar och information. Stadens Ljus: Rosengård Konstnärliga ljusinstallationer sattes upp längs Rosengårdsstråket för att belysa att planeringen av stråkets upprustning påbörjades. I samband med ljusinstallationen informerades om pågående projekt och besökare bjöds in att delta. Tävlingar Under Malmöfestivalen uppmuntrades Malmöbor att cykla längs stråket och fotografera sin favoritplats. Man deltog i tävlingen genom att skicka in sina bästa platser längs Rosengårdsstråket. Syftet var att öka medvetandet hos Malmöborna om att Rosengårdsstråket finns, samt informera dem om att arbetet med utvecklingen av stråkets påbörjats. 42 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

41 KONSULTATION Bra Dåligt Varken bra eller dåligt Webbenkät Inom samrådet av planprogram för Herrgården och Rosengårdsfältet genomfördes en webbenkät i form av en digital karta med markerade platser. I kartan kunde man klicka sig runt och vid varje plats få upp bilder på framtidsförslag och sedan svara på en fråga kopplad till varje punkt. Flaggorna som syntes i den digitala kartan, var också placerade i den fysiska miljön, där i form av skyltar. Fysisk enkät Inom ovan beskrivna program genomfördes också en fysisk enkät som komplement till den digitala. Detta gjordes i form av en karta vilken ställdes ut på det lokala stadsdelsbiblioteket. Kartan visade samma material som den digitala varianten, men istället för att klicka sig mellan platser och frågor fanns detta material i fysiska varianter. Deltagarna kunde svara på frågekort, vilka samlades in i en svarslåda på plats. Kortare intervjuer under events skedde både under Stadens Ljus Rosengård och Hej Rosengård. Passerande besökare kunde stanna upp och prata med en värd (kommuntjänsteman eller representant från medverkande aktör) som ställde ett antal frågor. Svaren nedtecknades och sammanställdes. Konsultationskartor Under eventet Stadens Ljus Rosengård användes dialogstationer på tre platser i området. Där fanns stora kartor över den sträcka som ingick i projektet Rosengårdsstråket. De som deltog kunde sätta flaggor där de beskrev positiva eller problematiska platser, eller egna idéer de tyckte borde utvecklas. Totalt samlades drygt synpunkter in på detta sätt och gav ett bra underlag för den fortsatta planeringen. Ovan: Enkät under utställning. Th: Konsultationskarta under Stadens Ljus. Nedan: Intervju under Hej Rosengård. Intervjuer Ungdomsprojektet var ett samarbete mellan Malmö stad och unga tjejer. Här genomfördes två gruppintervjuer med sju tjejer i vardera grupp, vilka leddes av en forskare som ställde frågor om tjejernas syn på delaktighet och deras intresse av att påverka stadens utveckling. Att låta en forskare eller någon utomstående part sköta intervjuerna kan vara ett bra sätt för att intervjuobjektet skall kunna prata utan att behöva förhålla sig till den som driver processen. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 43

42 DIALOG?! Nedan: Framtidsvandring och spelplan under samråd inom Planprogram för Herrgården och Rosengårdsfältet. Öppna forum Som en uppföljning av dialogstationerna arrangerades under Stadens Ljus ett öppet forum där allmänheten bjöds in. Då presenterades en sammanställning av de synpunkter som framkommit dittills, sedan diskuterades och prioriterades vilka platser man helst ville se utvecklas. Mötets resultat låg till grund för den fortsatta planeringen inom Rosengårdsstråket. Två år efter det första öppna forumet genomfördes ytterligare ett. Då med de tidigare utvalda platserna i fokus, vilka vid denna tidpunkt antingen strax skulle byggas eller var mitt i byggskedet. Det var ett framåtsyftande forum där frågeställningarna handlade om hur platserna som anläggs bäst anpassas till omgivningen och blir trygga mötesplatser i stadsdelen. Workshopturné Workshops med olika grupper har varit den mest återkommande metoden för att föra dialog i de projekt som pågått i Rosengård. Workshoparna har till exempel handlat om urval av platser som behövde utvecklas, design och gestaltning, samt planering av nya kvarter och parker. Kartor har använts som hjälpmedel och även referensbilder när det gällt gestaltning. Foton och illustrationer eller modeller är viktigt när man ska diskutera, särskilt när man inte har samma modersmål, eller gemensamma estetiska preferenser. Ofta har lokala föreningar och nätverk använts som ingång till olika målgrupper. Spel Brädspel användes inom samrådet för planprogram Herrgården och Rosengårdsfältet. Utvecklingen av ett ganska stort geografiskt område skulle diskuteras i samrådsfasen av ett planprogram. De övergripande förslag som lades fram i planprogrammet handlade om infrastruktur, offentliga platser, förtätning och parkutveckling. Dessa förändringar exemplifierades i tio olika platser vilka illustrerades på en karta. Ett spelbräde togs fram med de tio platserna samt frågekort kopplade till vardera plats. Deltagarna kunde sedan följa spelplanen och diskutera frågorna en efter en. Svaren nedtecknades av deltagarna på frågekort som sedan samlades in av spelledaren. Framtidsvandringar I Rosengårdsfältet genomfördes framtidsvandringar i två olika omgångar. De första vandringarna syftade till att samla in synpunkter och undersöka hur man använde området idag, vilka behov som fanns och diskutera tänkbara förändringar tematiskt. Den andra omgången genomfördes i samrådsfasen, då första versionen av planpro- HERRGÅRDEN & ROSENGÅRDSFÄLTET FRÅGEKORT Läs mer om planerna för Herrgården och Rosengårdsfältet och lämna dina kommentarer på på START GÖR SÅ HÄR! 1. Starta vid Biblioteket. 2. Slå tärningen. Gå så många steg som tärningens prickar visar. 3. När du hamnar på en ring med flagga eller gul markering drar du ett frågekort ur högen. 4. Läs upp frågan och diskutera vad ni tycker. Skriv ner era kommentarer på baksidan av kortet. 44 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

43 SAMARBETE Testarrangemang En av platserna som planerats längs Rosengårdsstråket skulle bli en aktivitetsyta för kultur, evenemang och spontana aktiviteter. Då ambitionen med platsen har varit att utveckla ett mer jämställt offentligt rum, har en grupp tjejer varit involverade under planeringsprocessen. Dessa tjejer har på olika sätt samarbetat med kommunen kring gestaltning, funktioner och användande. Som ett led i planeringen genomförde tjejerna ett antal arrangemang på platsen. Detta för att testa sina idéer om utformning och innehåll på ytan. Musik, dans, show, basket och marknadsstånd fyllde ytan vid dessa event. Publiktillströmningen var stor och testen blev bra underlag för den fortsatta planeringen. Dessutom fungerade arrangemangen som en skyltning till allmänheten om att platserna var under utveckling. Ambassadörskap När två nya platser längs Rosengårdsstråket, ett torg och en aktivitetsyta, höll på att projekteras, var nästa led i medborgarinvolveringen att låta dem namnges av boende i området. För att genomföra det utlystes en tävling. Hur tävlingen skulle arrangeras fick en grupp ungdomar i stadsdelen bestämma, vilka på så sätt blev ambassadörer för förändringarna. De genomförde två event i koppling till tävlingen, och var de som såg till att det kom in över 500 namnförslag. Designworkshop Då planeringen av aktivitetsytan Rosens röda matta var klar och projekteringen var igång genomfördes en designworkshop för att formge ett sista avtryck på ytan. De som tidigare varit involverade i gestaltningsprocessen bjöds in att tillsammans med planerarna designa ett tillägg på ytan som skulle symbolisera det engagemang som varit. Deltagarna på workshopen gick igenom en designprocess med stegen behovsformulering, idégenerering, konceptutveckling och urval. Idéerna viktades mot varandra och man enades om att realisera en av dem, nämligen en kombinerad sittplats/citatbänk bestående av betongbokstäver med texten Dansa Pausa. Ovan: Designworkshop kring fysiskt avtryck på Rosens röda matta, mars Nedan: Slutresultat på den fysiska utformningen, september MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

44 MEDBESTÄMMANDE Nedan tv: Några ur påverkansgruppen EIM vilka satt med i en namntävlingsjury. Nedan: Brukargruppsmöte för Rosens röda matta, med representanter från olika föreningar i Rosengård. Jurymedverkan Under tidigare beskrivna namntävling fick en jury utse vinnande förslag, som sedan skickades till kommunens beslutande nämnd. I juryn ingick representanter för kommunen och det kommunala fastighetsbolaget, men också medborgare från området. På så sätt hade medborgare makt att bestämma, även om det slutliga mandatet sedan låg i politikernas händer. Brukarstyrd grupp För att arbeta med långsiktigheten i den aktivitetsyta som planerats tillsammans med unga tjejer i stadsdelen har en brukargrupp aktiverats att koordinera platsens kommande arrangemang. Brukargruppen är sammansatt av lokala tjejer och föreningar med en nära koppling till platsen både geografiskt och innehållsmässigt. Den brukarstyrda gruppen har mandat att bestämma kring platsens invigning och kommande större och mindre evenemang. Till sin hjälp har de en styrgrupp sammansatt av kommunala tjänstemän och externa aktörer. Sammanställning av delaktighetsprocesser och antal deltagare under projektets 3 år Delaktighetsprocesser Alla aktiviteter Exklusive öppna aktiviteter Antal aktiviteter Antal deltagare Kvinnor (%) Män (%) 203 st st 54 % 46 % 169 st st 64 % 36 % MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 47

45 3. Avslutande reflektioner Av Lena Eriksson, projektledare, och Moa Björnson, processledare Projektet Fokus Rosengård är avslutat men stadsförnyelseprocessen fortgår. Modellen för fysisk stadsförnyelse i samverkan kommer att tas vidare i Malmös nästa stora satsning för förnyelse av miljonprogrammet Innovationsplattform Malmö sydost. Denna syftar till att använda den fysiska förnyelsen av miljonprogrammet som drivmotor för en bredare förändringsprocess där socioekonomisk utveckling och långsiktiga miljömål uppnås samtidigt som näringslivet utvecklas. För detta krävs fortsatt samverkan mellan förvaltningar och med näringsliv, akademi, och medborgare. Projektledningen för Fokus Rosengård har haft förmånen att under de senaste fyra åren ansvara för en stadsförnyelseprocess i en av Malmös mest dynamiska stadsdelar, Rosengård. En stadsdel som med sitt centrala läge borde vara ett eftertraktat område för investerare och byggherrar. Som ett resultat av många initiativ de senaste åren, varav Fokus Rosengård är ett, ser vi nu infrastruktursatsningar, företagsutveckling och embryon till nya nätverk. Vi ser även ett starkare intresse för nybyggnation hos fastighetsägare och byggherrar och ser med förväntan fram mot det första spadtaget. Vad gäller den rapport som ni håller i handen vill vi avsluta med ett par reflektioner, som bygger på det som i rapporten beskrivs som att anamma ett förhållningssätt. När Rosengård byggdes på talet kunde kommunen, i samverkan med ett fåtal starka aktörer, besluta om och genomföra exploateringen av det som blev miljonprogramsbebyggelsen i Rosengård. Idag är situationen en annan, stadens ekonomi är ansträngd men det finns många fler aktörer fler byggherrar, fastighetsägare, investerare som kan bidra till utvecklingen. Dessutom finns boende och lokala aktörer med sina behov och önskemål. Det kräver en annan typ av samverkan och med många fler. Här har Fokus Rosengård gett en möjlighet att testa olika metoder och verktyg i många olika sammanhang och med olika målgrupper, vilket varit mycket givande. Samverkan bygger samtidigt på personligt engagemang och personliga relationer vilket gör samverkan sårbar. Personal som byter jobb eller får andra arbetsuppgifter utmanar samverkansprocessen något som projektet fått erfara. Ett intressant framtida utvecklingsområde är därför att utveckla arbetssätt som gör samverkan mindre beroende av enskilda personer och mer till ett integrerat arbetssätt i organisationen. En förutsättning för genomförandet av Fokus Rosengård har varit att projektledningen och övriga tjänstemän från deltagande förvaltningar fått, och i viss mån, tagit sig ett mandat att samverka. I vårt fall möjliggjordes det av extern finansiering där samverkan redan i ansökningsskedet var en central komponent. Det måste finnas antingen ett uttalat stöd från förvaltningsledningar och politiker eller en tillit att släppa tjänstemän fria att samverka givetvis i riktning mot politiskt satta mål. En annan förutsättning har varit att deltagande tjänstemän varit flexibla och anpassat sig till de förändringar som ofrånkomligt uppstår i ett projekt av denna storlek och komplexitet. Här har även krävts en flexibilitet hos 48 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

46 de externa finansiärerna för att inom satta regelverk tillåta förändringar. Om en stadsförnyelseprocess kan genomföras utan extern finansiering ökar den egna rådigheten över genomförandet, men för Fokus Rosengård var denna en nödvändighet. En ytterligare förutsättning har varit öppenheten för mervärden och synergieffekter hos de som varit inblandade i projektet. Vi har haft möjlighet att driva flera insatser där lokala aktörer varit engagerade. Det har i sin tur lett till utvecklingen av initiativ från dessa aktörer vilka kunnat stödjas inom projektets ram. Trots detta bör Malmö stad, som många kommuner, bli bättre på att omhänderta de lokala drivkrafter som finns. Detta är något vi hoppas kunna vidareutveckla inom stadens kommande arbete, t ex inom Innovationsplattform Malmö sydost. En öppenhet att ta tillvara det som utvecklas under projekttiden har varit en utmaning men är också det som gett flest minnesvärda ögonblick. Här vill vi nämna den projektgrupp som vi haft nöjet att samverka med i vått och torrt under de senaste åren och även våra envetna och engagerade följeforskare. Men här vill vi framför allt nämna det tjejnätverk som under hela projekttiden stärkt utvecklingen av en jämställd aktivitetsyta Rosens röda matta och vars engagemang aldrig sviktat. Vi avstår från att nämna fler, då risken är överhängande att vi glömmer någon enskild eller grupp men ni vet vilka ni är! MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 49

47 Av Bengt Persson och Magnus Johansson, följeforskare Som följeforskare har vi följt Fokus Rosengård under projektets tre och ett halvt år. Malmö stad är en kommunal organisation med goda resurser i de flesta avseenden. Man är projektvan, bra på att skapa extern finansiering av utvecklingsprojekt, utvecklingsinriktad, med god kompetens bland personalen på de olika förvaltningarna och med hög medvetenhet om de svåra socioekonomiska förutsättningarna ute i bostadsområdena (Malmökommissionen, 2013). Det är således ingen tillfällighet att en modell som Fysisk stadsförnyelse i samverkan utvecklats just i Malmö och att den kunnat tillämpas med den framgång som blivit i Rosengård. Att vara följeforskare är att följa ett projekt och se hur, och i viss mån se till att, det följer de uppställda målen och de resultat som utlovats i ansökningar, finansieringsbeslut och projektdokument. Det är också att utvärdera det som åstadkommits och i fråga om modellen för Fysisk stadsförnyelse i samverkan är det en särskilt intressant fråga hur generaliserbar modellen är och i vilka situationer som den kan tillämpas utöver den tillämpning den fått i projektet Fokus Rosengård. Går modellen att tillämpa i andra projekt inom Malmö Stad? Går den att använda i andra kommuner? Går den att använda av andra än kommunala organisationer? I projektet har modellen utvecklats och tillämpats i första hand på arbetet med planering, utformning och genomförande av Rosengårdsstråket och erfarenheterna av det har redovisats i del 2 av denna rapport. Modellen har även till viss del tillämpats på arbetet med ett värdeprogram för den del av Rosengård som kallas för Kryddgården och i ett par andra delprocesser inom Fokus Rosengård. I den ursprungliga projektidén och ansökan till Tillväxtverket fanns Rosengårdsstråket med men då ingick även ett stort investeringsprojekt IC-huset som skulle bli ett InnovationsCentrum för Rosengård som ytterligare tillämpningsfall. Modellen var tänkt att användas i en detaljplaneprocess i Kryddgården men det byttes mot en värdeprogramprocess då detaljplaner så hårt styrs av den svenska planlagstiftningens regelverk. Modellen har inte varit tillämpbar i sin helhet i värdeprogramsprocessen i Kryddgården. Ett skäl är att de huvudsakliga aktörerna i själva planprocessen är professionella parter i form av fastighetsägare som har sin egen agenda som gör att processen inte blir öppen. Då centrala fastighetsägare under processen beslutade att sälja sina bestånd och nyckelpersoner byttes ut, exponerades processens sårbarhet. Men tillskottet av kompetens och annorlunda arbetssätt har, enligt vår uppföljning med ansvariga från stadsbyggnadskontoret, bidragit till att planprocessen drivits på ett annat sätt än det gängse och varit mer involverande av olika parter och intressen. IC-huset föll bort tidigt i projektet (på grund av övergripande politiska beslut inom Malmö Stad). Därför har vi inte kunnat följa mer än en egentlig tillämpning. Den har varit framgångsrik, som framgår av rapporten. 50 MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

48 Det är svårt att nu värdera hur tillämpbar modellen är i andra situationer, men vår bedömning är att det krävs en kompetent och driven projektledning, god uppbackning på politisk nivå (eller andra beslutsfattare i icke politiskt styrda organisationer) och ett tydligt mandat, respekt och handlingsutrymme för projektledningen, i princip enligt de grundförutsättningar för tillämpning av modellen som postulerats ovan. Å andra sidan är det svårt och krävande att nå den typ av mervärden som erhållits i Fokus Rosengård inom de olika plattformarna den förvaltningsövergripande, bland aktörer och bland medborgare. Vår utvärdering har inte omfattat medborgarna utan begränsats till förvaltningar och aktörer men inom dem är det uppenbart att modellen varit framgångsrik. Vi har inte utvärderat de kvalitativa effekterna på det fysiska förändringsprojektet i form av Rosengårdsstråket, men förutsättningarna för engagemang och ansvarstagande för stråkets och aktivitetsytans användning och utveckling från grupper av boende, främst ungdomar, ger förmodligen förutsättningar för god upplevd kvalitet. Processer för samverkan kan åstadkommas på olika sätt men förutsätter engagemang och förtroende hos dem som ska driva processerna. En viktig del i resultaten från Fokus Rosengård är engagemanget hos projektledningen och det stöd och handlingsutrymme den fått från beslutsfattare och kollegor. I den bemärkelsen kan de betraktas som eldsjälar som fått det handlingsutrymme de behöver för att kunna initiera innovationsspridningsprocesser, om vi betraktar arbetssättet för att åstadkomma samverkan som en innovation. Eldsjälen arbetar fritt och utifrån sitt personliga engagemang och inte utifrån en modell eller ett fastställt arbetssätt. Men för att få bredd i innovationsspridningen behöver mer strukturerade arbetssätt utvecklas och spridas. I den bemärkelsen är modellen för Fysisk stadsförnyelse i samverkan ett redskap för fortsatt innovation och utveckling. Arbetet med Fokus Rosengård har gett positiva samverkansprocesser och skapat engagemang och intresse från främst ungdomar och unga vuxna, särskilt kvinnor, som varit en utvald målgrupp. Modellen är en strukturerad version av projektledningens bild av hur fysisk stadsförnyelse i samverkan kan drivas och där ett antal grundläggande förutsättningar och redskap pekas ut. MILJÖFÖRVALTNINGEN FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN 51

49 Miljöförvaltningen Malmö, Telefon E-post

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser. Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan.

RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser. Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan. RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan Tillsammans med: November 2012 RAPPORT Ett projekt om cykelplanering över

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Gullvor Elf, Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin & Karen Nowé Hedvall Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Högskolan i Borås Sammanfattning

Läs mer

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet -

Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - Integrerad styrning - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - En kortfattad introduktion till en modell för ett integrerat ledningssystem, som hjälper kommuner och regioner att integrera aspekter

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION

ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION ATT UTVECKLA EN LÄRANDE ORGANISATION - en handbok Ulrika Geeraedts Ulricehamns kommun Att utveckla en lärande organisation 2011 genomfördes en stor omorganisation i Ulricehamns kommun som bestod i såväl

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

Mellan fastställda principer och individuella behov

Mellan fastställda principer och individuella behov FoU-Södertörns skriftserie nr 67/08 Mellan fastställda principer och individuella behov Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering Författare: Åsa Bringlöv Mellan fastställda principer

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

En motiverande bok om att beställa användbarhet

En motiverande bok om att beställa användbarhet En motiverande bok om att beställa användbarhet Henrik Artman, Ulrika Dovhammar, Stefan Holmlid, Ann Lantz, Sinna Lindquist, Erik Markensten och Anna Swartling 1 2 ATT BESTÄLLA NÅGOT ANVÄNDBART ÄR INTE

Läs mer

Inriktning för området samhällsskydd och beredskap

Inriktning för området samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (27) Inriktning för området samhällsskydd och beredskap Det första steget OBS: Detta dokument är en delrapportering av inriktningsarbetet. Dokumentet är del av en öppen, iterativ

Läs mer

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Samtal med 18 myndighetschefer om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Produktion & formgivning: Arbetsgivarverket Informationsenheten 2008 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Hur ser myndighetschefer

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Samverka för barns bästa

Samverka för barns bästa Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND

Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND CULTURAL PLANNING LABORATORY 2 Text: Christina Hjorth Form: Peter Dennis Karlsson Utgivare:

Läs mer

Vad gör försteläraren?

Vad gör försteläraren? Vad gör försteläraren? 2 Förord År 2013 tog Skolverket fram rapporten Vem är försteläraren? i syfte att besvara frågor om reformens införande och att beskriva vilka som anställts som förstelärare. Nu är

Läs mer

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting På den säkra sidan Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se,

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling

Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling kolumntitel: text titel kolumntitel: författare namn Konsten att gestalta offentliga miljöer vidgade synsätt på gestaltning av offentliga

Läs mer

Lokalt arbete med miljömål

Lokalt arbete med miljömål Guide till Lokalt arbete med miljömål Guiden ska ge stöd och inspiration i det lokala arbetet med miljömål. Guiden riktar sig till dig som är kommunal miljöstrateg, men även till andra kommunala tjänstemän

Läs mer

Självförtroende och handlingskraft genom

Självförtroende och handlingskraft genom Självförtroende och handlingskraft genom september 2007 Stockholmsmodellen för ledarutveckling Leadership and Group Counselling Medical Management Centre Christer Sandahl Jan Edenius Helena Gustafsson

Läs mer