Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad. - På väg mot kommunal och regional hållbarhet -"

Transkript

1 Integrerad styrning - På väg mot kommunal och regional hållbarhet - En kortfattad introduktion till en modell för ett integrerat ledningssystem, som hjälper kommuner och regioner att integrera aspekter för en hållbar utveckling i deras övergripande styrning.

2 FÖRORD Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet är en kortfattad introduktion till en modell för ett integrerat ledningssystem (ILS). Den visar hur kommuner och regioner kan integrera aspekter för en hållbar utveckling i den övergripande styrningen av kommunen/regionen. Modellen har utvecklats i projektet Managing Urban Europe-25 (MUE-25), som initierades och medfinansierades av Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för miljö) i enlighet med den tematiska strategin för stadsmiljön. Totalt deltog 25 europeiska kommuner och regioner i MUE-25-projektet. Modellen utarbetades i projektets inledningsfas då de 25 kommunerna och regionerna fick rapportera om sina dåvarande utmaningar, styrkor och visioner i arbetet mot en hållbar utveckling. Deras bidrag var helt avgörande för det bakgrundsarbete som ligger till grund för modellen. Den föreslagna modellen implementerades av de 25 kommunerna och regionerna. Under den tvååriga pilotprojetet fick deltagarna rapportera sina resultat. Deltagarnas arbete har bidragit till utvecklingen av en modell för en lokal och regional hållbar utveckling som kan tillämpas i alla kommuner och regioner. Den här publikationen är en utförlig sammanfattning av den kompletta versionen som finns på Redigerare Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet (Integrated management - Towards local and regional sustainability) är en slutprodukt i projektet Managing Urban Europe-25. Projektet delfinansieras av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för miljö. Projektet samordnas av Östersjöstädernas förbund (UBC), sekretariatet för miljö och hållbar utveckling, och ingår i UBC Agenda 21 handlingsplan Färdplan för hållbara baltiska städer. I projektets styrgrupp ingick ICLEI Local Governments for Sustainability, UNEP/Grid-Arendal, Bodensee Stiftung och University of West of England. Alla projektpartners finns med på kartan på sida 27. I publikationen återges författarens åsikter och detta får inte under några omständigheter tolkas som Europeiska kommissionens ståndpunkter. Utgivare: Östersjöstädernas förbund, Miljökommissionen (EncCom) å MUE-25 projekt partnernas vägnar Alla rättigheter är reserverade. Ingen del av denna publication får återges eller kopieras i kommersiellt syfte, i någon form eller på något sätt, utan skriftligt tillstånd från UBC EnvCom, som agerar också å MUE-25 projekt partnernas vägnar. Fler exemplar kan beställas på Redaktion: Annika Claesson och Linda Talve Illustrationer: Pauliina Borgelin, Layout: Sari Bowie Tryckt på 100 % returpapper av Painoprisma, 2008 ISBN (print) (PDF) Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

3 Integrerad styrning På väg mot kommunal och regional hållbarhet

4 EN UTMANANDE VÄG MOT EN HÅLLBAR UTVECKLING Kommuner och regioner* är komplexa och dynamiska. Alla aktiviteter, små som stora, i kommuner bidrar alla på olika sätt till den totala miljöpåverkan. Industriernas val av miljötekniklösningar, uppvärmningen av skolor och sjukhus samt den offentliga sektorns upphandling påverkar uppkomsten av avfall osv. Även hushållens individuella val påverkar miljön i hög grad. Våra kommuner påverkas även av de åtgärder som vidtas utanför kommungränsen. Planeringen i grannkommuner påverkar transportmönstret. Regionala och nationella myndigheters politik påverkar hela samhället i ett land, och EU:s förordningar och policies påverkar de nationella regeringarna. En aktuell trend är att kommunernas behov av styrning ökar. Kommunerna måste följa den gällande lagstiftningen, samtidigt som flera EU-direktiv (t.ex. direktivet om strategisk miljöbedömning, luftkvalitetsdirektivet, vattendirektivet samt art- och habitatdirektivet) kräver att kommunerna övervakar och rapporterar om dessa aspekter. Men kommunerna ska inte enbart hantera miljöfrågor. Kommunalpolitikens mål är att sträva efter att uppfylla människornas behov. I arbetet med att nå dessa mål ställs kommunerna inför många olika utmaningar allt från att tillhandahålla en bra infrastruktur för medborgarna, hantera migrationsströmmar, sörja för barn och gamlas omsorg till att arbeta med klimatförändringar, för att bara nämna några få. Resurserna för att hantera dessa utmaningar är begränsade i kommunerna. Det är tillgängligheten, kvantiteten och kvaliteten på våra naturresurser, sociala tjänster och finansiella tillgångar som avgör om kommunerna kan uppfylla människornas behov och garantera välfärden för kommande generationer. Om Europas städer ska kunna uppnå en hållbar utveckling, krävs det effektiva verktyg som underlättar styrningen mot en hållbar utveckling. Det krävs även verktyg som gör det möjligt att bryta ner europeiska och nationella strategier och program till handlingar på lokal nivå. Kampen om en hållbar framtid kommer att vinnas eller förloras i våra stadsområden. I EU bor redan 80 % av alla medborgare i stadsområden, och deras livskvalitet och hälsa påverkas direkt av situationen i stadsmiljön. Kommunerna ansvarar för omkring 75 % av alla koldioxidutsläpp och förbrukar omkring 75 % av alla naturresurser. Med dagens snabba urbaniseringstakt måste vi även tänka på att över hälften av världens stadsområden 2030 inte finns nu! Det innebär att världens kommuner i stor utsträckning är en tom målarduk som måste målas, planeras, konstrueras och byggas. Vilken fantastisk chans, vilken möjlighet! Margot Wallström, vice ordförande i Europeiska kommissionen, under Gröna veckan 2007 * Hädanefter används endast termen kommuner. Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

5 ATT FINNA VÄGEN I denna introduktion beskrivs en modell för hur kommuner kan arbeta för en hållbar utveckling med ett integrerat angreppssätt. Principerna som visar vägen mot en hållbar utveckling förklarar vad som måste göras och varför. Men att implementera en hållbar styrning i kommuner, såsom beskrivs på europeisk policy nivå, skapar många utmaningar för nationella och kommunala beslutsfattare. För att kunna överföra visionerna till handlingar och resultat på kommunal nivå, måste frågan hur besvaras och den frågan kan besvaras med hjälp av det integrerade ledningssystemet. Den huvudsakliga målgruppen för denna introduktion till det integrerade ledningssystemet är politiker och tjänstemän som arbetar med hållbarhetsfrågor i kommuner och regioner. En detaljerad handledning samt fallstudier finns på Introduktionen på de kommande sidorna är indelad i två avsnitt. I det första avsnittet ges en kortfattad översikt över modellen till det integrerade ledningssystemet. Här presenteras de fem stegen och de två komponenter som ingår i samtliga fem steg. I de kortfattade fallstudierna ges en bild av hur kommuner har arbetat med de olika stegen. I det andra avsnittet presenteras fördelarna med det integrerade ledningssystemet. Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

6 DET INTEGRERADE LEDNINGSSYSTEMET I KORTHET Kommuner och regioner är komplexa och kräver styrning på olika nivåer. Ekonomi, sociala frågor och personaladministration är några exempel på områden som har någon form av styrning. Men att hantera uppgifter individuellt eller sektorsvis är ofta ineffektivt och det ökar arbetsbelastningen och ger sämre resultat. Genom att omorganisera och integrera befintliga metoder, planer och strategier i ett ledningssystem kan arbetet systematiseras och effektiviteten ökas något som leder till många positiva resultat. Alla tillgängliga resurser riktas mot de definierade målen, samt insyn och demokrati säkerställs i beslutsfattandet. I det integrerade ledningssystemet (ILS) kan resurser som går förlorade i flera parallella ledningssystem i stället omvandlas till hållbarhet. ILS består av fem steg som återkommer i årliga cykler. Trots att systemet följer en årlig cykel behöver det endast upprepas fullständig med 3 5 års mellanrum. Dock kan den årliga utvärderingen av insatserna och resultaten ge anledning till en omprövning. Varje ny cykel, dvs vart 3-5:e år, inleds med en nulägesutredning. I denna utredning kartläggs nuläget vad gäller hållbarhetsfaktorerna i kommuen. I nästa steg fastställs mål på basis av de prioritering som kom fram från utredningen. Under hela cykeln krävs ett politiskt engagemang, men detta är som viktigast när resultatet från de fastställda målen, dvs. det strategiska programmet, antas i kommunfullmäktige. Om de förberedande stegen utförs noga, minskas risken avsevärt för att problem uppstår under implementeringsfasen. Efter cykelns tre förberedande steg, ska de prioriterade åtgärderna som beslutats tidigare implementeras. Under implementeringsfasen ska åtgärderna följas upp, så att man kan bedöma hur systemet fungerar. Under processens sista steg utvärdering och rapportering ska den insamlade informationen utvärderas. Informationen kan sedan användas för att rapportera framgångar och eventuella brister med processen. Resultatet får sedan ligga till grund för ett beslut i kommunfullmäktige om hur arbetet ska fortsättas under nästa årliga cykel. Två övergripande komponenter måste beaktas under alla steg i cykeln: samverkan och kommunikation samt organisatorisk struktur. Redan i början av cykeln är det viktigt att noga planera vilka som ska vara engagerade i processen och vad de kan bidra med. Om så många relevanta aktörer som möjligt deltar, blir insatsen ett gemensamt intresse som då med större sannolikhet kommer att lyckas. En välfungerande organisatorisk struktur av ledningssystemet kommer att få en avgörande inverkan på arbetets framgång. Det krävs en stark organisatorisk ledning för att hålla samman stadens ibland spretiga organisation och det stora antalet intressenter och för att leda dem på en gemensam kurs mot ett hållbart stadsområde. Ett viktigt antagande är att det kanske inte är möjligt att uppnå allt i början. Modellen beskrivs bättre som en resa i flera steg, där kommuner och regioner har olika utgångspunkt. En viktig färdplan för denna resa anges i Ålborgåtagandena från 2004, som fungerar som en tematisk ram för systemet. Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

7 UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING På sida 12 NULÄGESUTREDNING På sida 8 IMPLEMENTERING OCH UPPFÖLJNING På sida 11 DET INTEGRERADE LEDNINGS- SYSTEMET MÅLFORMULERING På sida 9 POLITISKT ENGAGEMANG På sida 10 ORGANISATORISK STRUKTUR På sida 13 SAMVERKAN OCH KOMMUNIKATION På sida 14 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

8 NULÄGESUTREDNING Det första viktiga steget i ILS är att analysera kommunens nuvarande hållbarhetssituation. Syftet är att skapa en informationsram som senare kan fungera som utgångspunkt för val av prioriteringar och mål och för övervakning av utvecklingen. Förbättringar är endast synliga om de kan jämföras med en utgångspunkt. I det första steget analyseras också de bakomliggande faktorer som har skapat den nuvarande situationen. Man analyserar även den påverkan som dessa faktorer har haft på olika delar av samhället, ekonomin och miljön. Analysen omfattar även den politik och de åtgärder som redan har tillämpats. Nulägesutredningen är en regelbundet återkommande del av ILS som ska utföras av en tvärsektoriell arbetsgrupp. I basstudien fastställs ILS geografiska och tematiska räckvidd. Tillgänglig information om alla relevanta hållbarhetsaspekter ska samlas in. Det är inte säkert att all information kan tas fram under den första årscykeln. Däremot kan man fastställa var det saknas information. I basstudien ska rättsliga krav, information om alla relevant aspekter, framväxande problem och trender, politiska prioriteringar, berörda avdelningar och externa organisationer samt befintliga instrument och system kartläggas. Ålborgåtagandena utgör en rekommenderade ram för informationsinsamlingen. Det första strategiska programmet kan utarbetas mot bakgrund av informationen och uppgifterna i nulägesutredningen. Nulägesutredningen förnyas med 3 5 års mellanrum eller oftare om det har skett avsevärda förändringar i omvärlden. en avdelningsövergripande insats Kaunas stad har undertecknat Ålborgåtagandena (ÅÅ). Det var därför ett naturligt val för dem att använda ÅÅ som en tematisk ram för stadens nulägesutredning. Kaunas största utmaning har varit att de enheter som är engagerade i stadens ledningsarbete arbetar var och en för sig. När nulägesutredningen utarbetades organiserades dock en tvärsektoriell arbetsgrupp. Samordnaren som övervakade arbetet sammankallade de personer som skulle ta fram basstudien för att informera och diskutera arbetet med dem. För att underlätta insamlingen av information utarbetades en mall. Den fick fungera som ramverk för informationen som samlades in från arbetsgruppens medlemmar och deras avdelningar. Medlemmarna fick till uppgift att kortfattat beskriva alla temaområden i Kaunas. De beskrev vilka åtgärder som redan har utförts, vägledande dokument och program, gällande lagstiftning, ansvarig avdelning och ansvariga personer i staden, befintlig samverkan med intressenter samt resultaten från det arbete som redan har utförts. Medlemmarna skulle, om möjligt, även definiera vilka indikatorer som redan används för att övervaka utvecklingen på temaområdena. Arbetsgruppen deltog i en workshop för att diskutera resultaten från nulägesutredningen. De diskuterade även vad som skulle prioriteras i enlighet med utredningen. I nulägesutredningen ges en översikt över hållbarhetsarbetet i Kaunas och det dokumentet styr deras fortsatta arbetet. fallstudie kaunas, litauen 8 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

9 MÅLFORMULERING I nästa steg förbereds det strategiska programmet och handlingsplanen, vilka båda baseras på nulägesutredningen och på dess analys av vilka prioriteringar som arbetet ska fokusera på under den kommande cykeln. En gemensam vision för kommunens framtida utveckling ska fastställas i en samverkansprocess. Det ska vara en långsiktig vision som sträcker sig över år. Den ska balanasera de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna. Visionen ska vara inspirerande och möjlig att uppnå, och dess omfattning ska bygga på prioriteringarna som fastställts i nulägesutredningen. I det strategiska programmet fastställs de långsiktiga målen och åtgärderna för de överenskomna prioriteringarna. Prioriteringarna bör beskrivas med hjälp av indikatorer som det främsta kommunikationsverktyget i ILS. Med utgångspunkt i indikatorerna formuleras mätbara och tidsrelaterade mål. Målen ska balansera och integrera de miljömässiga, sociala och finansiella resurserna. Om det saknas information i nulägesutredningen, bör det strategiska programmet införa åtgärder för att ta fram dessa referensuppgifter och motsvarande indikatorer. Handlingsplanen sammanställs mot bakgrund av det strategiska programmet och ska ha ett perspektiv på 1 3 år. I handlingsplanen fastställs kortsiktiga mål som bygger på de långsiktiga målen. Även åtgärder för att uppfylla målen fastställs. Handlingsplanen ska även tydligt definiera tilldelningen av personalresurser och finansiella resurser samt ansvarsområden för implementeringen. Deltagande och samverkan är nyckeln till framgång. Det är därför viktigt att alla relevanta intressenter deltar när målen och handlingsplanen fastställs. visionärt men konkret Växjö kommun har många års erfarenhet av att implementera miljöledningssystemet ecobudget. I ecobudget styrs naturresurser på samma sätt som finansiella resurser. Långsiktiga och kortsiktiga mål i budgeten analyseras, och varje avdelning ska en gång om året föreslå åtgärder för att fullgöra sin del av målen. Åtgärderna diskuteras sedan i ett miljönätverk där avdelningarna utbyter idéer med varandra. För att inkludera sociala faktorer och öka hållbarheten i kommunen har Växjö inbjudit de politiska utskotten för jämlikhet mellan könen, integration, demokrati och deltagande till att medverka i arbetet. Syftet är att utveckla mätbara sociala indikatorer och mål för varje utskott. Dessa mål kommer att inkluderas i budgeten på samma sätt som miljöfaktorerna under genomförandet av ecobudget. Utskotten fungerar som försöksutskott i arbetet med att utöka miljöledningssystemet till ett integrerat ledningssystem för hållbarhet. Det långsiktiga målet är att engagera fler politiska områden med hjälp av den modell som har utvecklats i samarbete med utskotten. Sociala indikatorer finns och övervakas redan. Hit hör exempelvis ungdomsarbetslösheten (%), pappaledigheten (%) och valdeltagandet i kommunen (%). För vissa indikatorer har man redan fastställt att målen ska ha uppnåtts år 2015, t.ex. ska 40 % av papporna ta ut pappaledighet år År 2006 var andelen 20 %. fallstudie växjö, sverige Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet 9

10 POLITISKT ENGAGEMANG Under det tredje steget ska det strategiska programmet presenteras för kommunfullmäktige för att antas och legitimeras. Många kommuner väljer att även anta handlingsplanen och hela den organisatoriska strukturen för det integrerade ledningssystemet. Om det integrerade ledningssystemet inte antas och får stöd av politikerna och av kommunens högsta ledning, kan det hända att implementeringsprocessen aldrig äger rum, på grund av förbiseende och overksamhet på tjänstemannanivå. Det politiska engagemanget bör ses som en drivkraft som stimulerar ledningscykeln. Därför bör man säkerställa detta stöd redan i processens inledningsfas, då tanken om genomförande av det integrerade ledningssystemet ligger i sin linda. De mest betydande politiska grupperna, inklusive ordföranden i kommunfullmäktige, andra höga politiker, olika intressenter och allmänheten bör inte bara informeras, utan även engageras när det strategiska programmet och handlingsplanen utarbetas. För att vinna legitimitet krävs en debatt och politiskt godkännande som resulterar i att det strategiska programmet antas i kommunfullmäktige. övervinner utmaningarna Lahtis har haft miljöprogram sedan slutet av 1970-talet. Den första miljöpolicyn introducerades 1996 som en del av det första moderna miljöledningssystemet (MLS) för hela kommunen. Trots det har varje kommunfullmäktige sedan 1996 fastställt sin egen miljö policy. När hållbarhets- och miljöpolicies genomfördes stötte man på två stora utmaningar: brist på resurser och integration. Projektet har haft små resurser, och möjligheten att samordna MLS har därför fungerat bättre i perioder då det har funnits extern finansiering. Som en del av det kontinuerliga administrativa miljöarbetet har insatserna varit allt för blygsamma för att uppnå tillfredsställande framsteg. Frågan om huruvida samordningen av MLS bör ligga i kommunens centrala förvaltning eller på en speciell avdelning har diskuterats. Den andra utmaningen har varit svårigheten att integrera de olika policy områdena. Miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lättare att arbeta med som fristående processer, men det har inte varit lika effektivt. På områden där miljömålen skulle ha resulterat i en begränsning av vissa ekonomiska aktiviteter, har miljön dessutom visat sig vara mindre viktig. Lahtis strävar nu efter att uppnå två viktiga mål genom att genomföra ILS: fasta personalresurser för att samordna ILS och integration av hållbarhetsmålen i allt beslutsfattande och planeringsarbete inom förvaltningen. fallstudie lahtis, finland 10 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

11 IMPLEMENTERING OCH UPPFÖLJNING När det strategiska programmet och handlingsplanen implementeras, når cykeln sin höjdpunkt. Det övergripande syftet med all föregående utvärdering och planering har varit att förbättra kommunens hållbara utveckling. I implementeringsfasen blir detta synligt. Implementeringen är en krävande uppgift, då alla parallella åtgärder ska organiseras och samordnas. Ett avgörande villkor är att det finns en genuin inställning till kommunikation och samverkan samt en organisatorisk struktur. Genom en samverkan med och mellan olika intressenter kan man säkerställa att alla aktörer deltar aktivt i implementeringsfasen. Därför baseras genomförandet på ett fundament som består av handlingsplanen, den organisatoriska strukturen och inte minst kommunikation och samverkan. En avgörande framgångsfaktor som legitimerar åtgärderna och ger dem nödvändig prioritet är att handlingsplanen har antagits i kommunfullmäktige. För att kunna mäta och rapportera resultaten bör genomförandet av det strategiska programmet och dess handlingsplan samtidigt följas upp på lämpligt sätt med återkoppling till politikerna. Då kan man se om åtgärderna har genomförts med positiva resultat. I annat fall kan korrigerande åtgärder vidtas under det pågående genomförande. En förutsättning för att uppföljningen fungerar är att åtgärderna fullföljer målen som har fastställts utifrån indikatorerna i det strategiska programmet. ett verktyg för personalen Stockholm stad har invånare och sysselsätter omkring personer. Vision Stockholm 2030 är ett övergripande dokument som ska visa vägen för de åtgärder som vidtas i hela stadsförvaltningen. Visionen består av många olika program och mål som alla förvaltningar, stadsdelar, skolor och kommunala bolag ska ta hänsyn till när de planerar sina aktiviteter. Det är en utmanande uppgift att ta reda på vilka program som gäller och hur man kan se till att åtgärderna inom olika förvaltningar och stadsdelar inte motarbetar varandra. För politikerna är det en utmaning att ha en överblick över hur deras beslut genomförs i alla delar av stadsförvaltningen. ILS i Stockholm användes från början främst för att styra budgetuppdrag, inte långsiktiga program. Men under 2007 har ILS vidareutvecklats till att även omfatta mål från långsiktiga program. Som stöd har Stockholm utvecklat ett webbaserat förvaltningsverktyg som innehåller visioner, indikatorer och mål. Från och med hösten 2007 ska all personal i stadsförvaltningen planera sina årliga aktiviteter i detta webbaserade verktyg som även kan användas i uppföljningen. Informationen samlas in tre gånger om året. Genom att utveckla ILS har Stockholm skapat ökad insyn och ett bättre underlag för implementering. fallstudie stockholm, sverige Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet 11

12 UTVÄRDERING OCH RAPPORTERING Den intensiva fasen då aktiviteterna har implementerats är över och resultaten från uppföljningen har presenterats. Nu är det dags att utvärdera vad som har åstadkommits. Den information som samlades in under övervakningen används nu för att utvärdera resultaten från genomförandet samt hur ledningssystemet fungerar. Utvärdering och rapportering är det sista steget i årscykeln. Den information som kommer fram här får ligga till grund för en ny årscykel när det nya året inleds. Nu ska årets händelser analyseras för att utreda varför olika händelser har lyckats eller misslyckats. Informationen ger politikerna ett underlag för fortsatta beslut om mål och åtgärder under nästa år. Den ger även intressenter, däribland allmänheten, en redovisning om vad kommunen har uträttat under året och hur den har lyckats med att uppfylla sina mål. Det som är viktigast i det här steget är kommunfullmäktiges beslut om hur resultaten från utvärderingen ska hanteras. Hur ska den insamlade kunskapen användas för att anpassa eller fastställa kortsiktiga mål för nästa år? Vilka åtgärder ska genomföras nästa år? Behöver nulägesutredningen revideras på grund av stora förändringar i kommunen eller dess omgivningar? Ett beslut måste under alla omständigheter fattas och en ny årlig cykel ska inledas. gör framstegen synliga Rapporteringssystemet för en hållbar utveckling i Åbo stad består av en gemensam insats mellan stadens avdelningar, bolag och regionala myndigheter. I framtiden kommer systemet även att ingå i ett gemensamt rapporteringssystem för Finlands sex största städer. Systemet är också en viktig del av Åbos ILS. I den årliga rapporten om en hållbar utveckling (HUT) utvärderas verkställandet av kommunens HUT-program som har tagits fram i samarbete med olika avdelningar, regionala myndigheter och kommunala bolag. En viktig del av rapporterings- och utvärderingssystemet är också det årliga HUT-seminariet där kommunens politiker och tjänstemän samlas för att diskutera sina erfarenheter från föregående år. Huvudmomenten i HUT-rapporten består av Åbos HUT-policy, ekologiska indikatorer, miljöbokslut, sociala indikatorer och hållbarhetsutvecklingen i avdelningarna. Den fullständiga rapporten finns tillgänglig online och en sammanfattning finns även i en tryckt version. Efter diskussionen i kommunstyrelsen skickas rapporten till kommunfullmäktige och alla politiska utskott för fortsatta diskussioner och beslut. En nackdel med rapporten har hittills varit att den inte jämför Åbo stad med andra städer. Nu kommer dock HUT-indikatorerna att samordnas mellan de sex största städerna i Finland, och den första jämförande rapporten kommer att publiceras under fallstudie åbo, finland 12 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

13 ORGANISATORISK STRUKTUR En integrerad styrning fungerar inte utan strukturerade processer ett system. Å andra sidan fungerar ett system inte utan människor. Ett ILS kräver människor som vet vilka ansvarsområden de har. Det kräver även människor som arbetar tillsammans mot gemensamma mål efter en bestämd plan. Många kommuner har redan komponenter av ett miljöledningssystem (MLS) eller har skapat rutiner som gör det möjligt för dem att uppfylla rättsliga krav. Trots det är det svårt att finna en organisatorisk struktur som förenar alla lagstadgade ansvarsområden och indirekta aspekter i en kommun och som samtidigt tar hänsyn till miljön eller en hållbar utveckling. Strukturen i ILS bör införliva och tillämpa de strukturer som redan finns i kommunalförvaltningen inte tvärtom. De viktigaste delarna i den organisatoriska strukturen är ett samordningsteam och ett avdelningsövergripande samordningsråd. Samordningsteamet bör helst organiseras centralt i förvaltningen, så att det kan styra den övergripande samordningen av systemet. Samordningsrådet ansvarar för övervakningen av hela ILS. Att arbeta mot en hållbar utveckling är ett utmanande och komplext mål som kräver specifika och uppdaterade kunskaper. Kapacitetsutveckling för personalen som arbetar med processen är därför en viktig aspekt i den organisatoriska strukturen. pusslar ihop bitarna När EMAS infördes i Lewes upptäckte man att det inte bara var miljöarbetet som måste styras, utan att även personalen måste vara engagerad och ha något att säga till om i en styrgrupp. Avdelningscheferna ansvarar för miljöarbetet i sina avdelningar, men den dagliga styrningen har delegerats till en avdelningsrepresentant. Avdelningsrepresentanterna träffas en gång i kvartalet i en miljöstyrgrupp (MSG) för att samordna EMAS. Gruppen leds av chefen för miljö och hälsa (CMH) och sekretariatet drivs av miljösamordnaren (MS). MS rapporterar till CMH. MS implementerar även kommunfullmäktiges miljöpolicy och utarbetar miljörapporten m.m. Förutom den formella organisatoriska strukturen har Lewes även ett system med frivilliga Eco Monitors i varje avdelning. För att kunna utvidga EMAS till att även omfatta andra hållbarhetsaspekter, har man bildat ett litet tjänstemannateam (Dedicated Sustainability Unit) som har specialiserat sig på hållbar utveckling. Teamet har fokuserat på att utveckla hållbarhetsmetoder och på att utveckla Lewes-distrikts strategi om ett hållbart samhälle som gäller för både den interna organisationen och i hela distriktet. Externa revisorer som har reviderat Lewes har varje gång kunnat konstatera att personalen känner en stor acceptans för Lewes miljöprogram. Det har varit en stor fördel att redan ha en stark och väletablerad organisatorisk struktur när systemet skulle utvidgas till att omfatta fler hållbarhetsaspekter. fallstudie lewes, storbritannien Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet 13

14 SAMVERKAN OCH KOMMUNIKATION Hållbarhet kan inte genomföras utan att aktörerna accepterar, förstår, vill ha, är intresserade och medvetna om systemets fördelar och ansvarsområden. För att uppnå detta krävs en effektiv strategi som skapar kommunikation och samverkan. Relevanta aktörer att involvera i arbetet är: Aktörer som påverkas av frågan eller påverkar den själv Aktörer som har den information, de resurser och den expertis som krävs Aktörer som har kontroll över implementeringsverktyg Med hjälp av de här kunskaperna kan kommunen skapa en tydlig helhetsbild av vilken roll varje aktör har och i vilket skede av processen de ska involveras. Kunskaperna används för att definiera regler för hur relevanta intressenter involveras i alla steg av det integrerade ledningssystemet. Reglerna offentliggörs och intressenterna får därmed information om när de förväntas att delta och hur de kan delta i utformningen av en hållbar kommun. När intressenterna har involverats i processen, måste man utreda hur kommunikationen ska hanteras inom systemet och hur man ska kommunicera externt. Kommunikation och samverkan är en grundläggande komponent som initierar och stärker implementeringen av det integrerade ledningssystemet och en komponent som ligger nära den organisatoriska strukturen. Det är samverkan och kommunikationen som avgör hur stort och hur lyckat utbytet av idéer och synsätt är i de avdelningsövergripande arbetsgrupperna liksom i samarbetet på de tvärpolitiska områdena. medborgarnas röst Mer än medborgare deltog i arbetet under med att ta fram Ludwigsburgs övergripande stadsutvecklingsplan Möjligheter för Ludwigsburg och en vision för staden. Workshops med viktiga beslutsfattare och telefonintervjuer med medborgare var inledande idékällor till planens huvudteman. Två visionära och dialogorienterade Future Search-konferenser med olika grupper av medborgare och andra intressenter resulterade i rekommendationer och förslag till projekt och åtgärder. Arbetet med att organisera hela stadsutvecklings- och samverkansprocessen leddes av två skickliga tjänstemän. Handledningen och det konceptuella arbetet utfördes av en styrgrupp i samarbete med överborgmästaren och den ställföreträdande borgmästaren. Future Search-konferensen blev en succé och kommer därför även i fortsättningen att ingå som en metod för Ludwigsburgs planeringsarbete för dess framtid. Den färdiga planen kommer att fungera som verktyg för Ludwigsburgs strategiska orienteringen och den framtida utvecklingen av staden. Planen kommer att uppdateras vid behov. För att uppnå målen krävs ett fortlöpande samarbete mellan alla avdelningar i stadsförvaltningen. Det övergripande syftet är att en hållbar utveckling på områdena ekologi, sociala frågor, ekonomi och medborgardeltagande ska vara både förvaltningens och kommunfullmäktiges mål. fallstudie ludwigsburg, tyskland 14 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

15 Låt hjulet snurra och växa När de fem stegen och de två övergripande komponenterna har avslutats, är arbetet med ILS i full gång. Den årliga processen fortgår och kräver ständing utvärdering, granskning och förbättring. Men det går inte att göra allt på en gång. Modellen föreslår att arbetet betraktas som en resa, där kommunerna kan börja i liten skala för att sedan utvidga systemet efter hand. Systemet kan utvidgas på tre axlar till att omfatta: 1. Ett större geografisk område: Tillämpa ILS på hela kommunområdet med ett lämpligt urval indikatorer och mål. 2. Fler intressenter: Samarbeta med alla relevanta intressenter i kommunen och med grannkommuner. 3. Fler hållbarhetsaspekter: Integrera alla hållbarhetsaspekter i ledningssystemet. Vissa steg ska göras årligen, men en fullständig revision endast behöver göras med 3 5 års mellanrum. Detta gäller dock inte om omvärlden har förändrats så att kommunens strategiska inriktning måste revideras helt. På nästa uppslag visas en komplett 3- årscykel med exempel på vad som görs i en kommun under den perioden. På bilden visas vad som händer i en kommun under respektive år, även om tidpunkten för frågorna kan variera. Det tar lång tid att införa ett integrerat ledningsystem, ofta mer än ett år som visas i exemplet. hur skiljer sig ils från traditionella miljöledningssystem? De fem stegen i ILS uppfyller kraven i ISO och EMAS. Men i ILS hanteras mer än bara miljöaspekter. I ILS fokuseras främst på strategiska aspekter när det gäller ansvarsområden och/eller påverkan på en kommun eller region myndighet i stället för fokus på att förbättra hushållsfrågor såsom att minska energiförbrukningen i den egna förvaltningen. I EMAS och ISO motsvaras de strategiska aspekterna av vad som kallas indirekta aspekter. Av denna anledning bör ILS organiseras centralt i kommunförvaltningen och inte på en enskild avdelning, som ofta har varit fallet med de traditionella miljöledningssystemen. Det är ett minimikrav i ILS att det strategiska programmet och den organisatoriska strukturen antas i kommunfullmäktige som det högsta beslutsfattande organet. När de centrala politiska organen är involverade i att fastställa målen och i utvärderingen säkerställs politiskt engagemang, legitimering och maximal effekt. Detta har stor likhet med hur man arbetar med de årliga budgetcyklerna i kommuner. Medan den lokala förvaltningen samordnar processen, ska de strategiska målen genomföras med hjälp av flera olika aktörer, t.ex. förvaltningsavdelningar, privata företag och relevanta intressenter. Därför är det ett minimikrav i ILS att relevanta intressenter är involverade i samtliga huvudkomponenter. Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet 15

16 Exempel på en ledningscykel Utse ett samordningsteam och ett avdelningsövergripande samordningsråd. Besluta om omfattningen i starten. Politiskt beslut om att genomföra ett ILS. Beslut om långsiktiga och kortsiktiga mål i kommunfullmäktige samtidigt som den ekonomiska budgeten antas. Samla information till nulägesutredningen. Workshops om att välja prioriteringar. År 1 Utvärderingsrapporten diskuteras i kommunfullmäktige samtidigt som den ekonomiska budgeten. Anpassa mål och/eller åtgärder. Besluta om nästa års cykel. Förbereda det strategiska programmet som ska antas i kommunfullmäktige. Kontinuerliga diskussioner med politiker för att förbereda ett fullmäktigebeslut. Den första basstudien är klar. Begäran om bidrag till årlig utvärdering. Workshops för att fastställa mål och handlingsplan med intressenter. Workshops för att informera om nulägesutredningen inom förvaltningen och med politiker. Information till intressenter och allmänheten. 16 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

17 Tilldela ansvarsområden för genomförande och övervakning. Bekräfta med externa partner. Utvärderingsrapporten diskuteras i kommunfullmäktige. Nulägesutredningen uppdateras och en ny ledningscykel inleds. År 2 År 3 Implementeringen fortsätter. Avtal med intressenter bekräftas på nytt. Implementeringen börjar. Begäran om bidrag till årlig utvärdering. Delårsrapport om övervakningen. Delårsrapport om övervakningen. Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet 17

18 Kommuner rustade för framtida utmaningar fördelarna med ett integrerat ledningssystem Kommuner behöver ett strategiskt verktyg som kan hjälpa dem att hantera utmaningar på ett effektivt sätt. Ett integrerat ledningssystem (ILS) är ett strategiskt verktyg. ILS motsvarar kommunernas behov, funktioner och befintliga strukturer. Även om kommuner i olika länder har varierande strukturer, ansvarsområden och styrningssätt, har de också flera komponenter gemensamt. Förenklat sett, utgör kommunerna en ram för den lokala demokratin. Det yttersta ansvaret för styrningen inom kommunens förvaltningsgränser bärs av folkvalda politiker. Kommunerna har använt olika instrument och verktyg för att styra sitt arbete. Men de snabbt föränderliga villkoren i vår värld i dag, inte minst på grund av klimatutmaningen, gör att traditionella medellånga och långsiktiga planeringssätt inte räcker för att hantera problemen. På miljöområdet tillämpar vissa kommuner traditionella miljöledningssystem (MLS), t.ex. ISO och EMAS. Men på de sätt som de traditionella MLS har implementerats i kommunerna har ledningssystemet inte kunnat nå ut till hela stadsområdet och då inte heller täckt in de indirekta aspekterna. Bristen på politiskt engagemang och oförmåga att hantera alla hållbarhetsaspekter har också varit problematiskt. Vilket mervärde uppnår man då genom arbetet med ILS? I de följande avsnitten presenteras några av systemets fördelar. alla arbetar i samma riktning Målet med det integrerade ledningssystemet är att skapa hållbar utveckling. Hållbarhet handlar om integration om att integrera olika policy områden, myndighetsnivåer och intressenter m.m. Principen om en hållbar utveckling i ILS-modellen förutsätter att vi bevarar naturresurserna, för att kunna skapa välbefinnande och ökad livskvalitet för invånarna med hjälp av ekonomiska medel och aktiviteter. I det här perspektivet betraktas naturresurser som livsuppehållande mekanismer och som en grundförutsättning för ett blomstrande samhälle. Ekonomiska aktiviteter är de medel vi använder när vi utnyttjar resurserna. Ekonomiska aktiviteter är aktiviteter där människor omvandlar naturresurser till mänsklig livskvalitet. Det handlar inte bara om ekonomiska aktiviteter inom företagssfären utan här ingår alla former av mänskligt ekonomiskt beteende, antingen detta inträffar i ett hushåll, på fritiden, på ett kontor, i en kommun eller på ett företag. Alla människor har sin egen uppgift att fylla i dessa ekonomiska aktiviteter. De ekonomiska aktiviteterna måste följa de mänskliga rättigheterna (t.ex. valfrihet och handlingsfrihet) och värdet av aktiviteterna ska göras tillgängliga i samhället som helhet för att uppfylla människans behov. 18 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

19 Hållbarhetsstyrning handlar om att styra människor inte miljön eller pengar eller samhället som sådant. I det här sammanhanget måste vi vara innovativa för att kunna uppnå ambitiösa mål på miljöområdet och i samhället. Vår miljö förändras så snabbt att det är viktigt att vi fortsätter att vara öppna för innovationer. Ny information kan göra att de beslut som togs i dag måste ändras i morgon. En förutsättning för att kunna uppnå hållbarhet är att vi integrerar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Men det är också viktigt att vi integrerar olika myndighetsnivåer, verktyg och instrument samt intressenternas åtgärder i en sammanhängande ram som förstärker de enskilda åtgärderna i stället för att motarbeta dem. Alla kommuner måste inleda diskussioner om vad hållbarhet i praktiken innebär lokalt i förhållande till de globala hållbarhetsutmaningarna. Hållbarhet är ett långsiktigt åtagande, och eftersom de lokala utmaningarna ständigt varierar i vår snabbt föränderliga värld måste ämnet behandlas kontinuerligt. Med ledningssättet i ILS kan kommunerna regelbundet ompröva definitionen av de lokala hållbarhetsutmaningarna. Den gör det möjligt för kommunerna att pröva ny tillgänglig information och forskning. På liknande sätt är förändring en långsiktig process. Ledningssystemet måste därför få lov att mogna, så att de medverkande personerna får tid att vänja sig vid det här arbetssättet. Hållbarhet handlar om samverkan. Det handlar om att låta många människor delta och samverka i processen. Styrning för hållbar utveckling handlar om att leda människor inte miljön eller pengar eller samhället som sådant. Vilken effekt ILS får på hållbarheten beror därför på hur bra ILS lyckas leda de involverade personerna. En hållbar utveckling är ett långsiktigt åtagande. Vi kan inte skapa en utveckling med kortsiktiga och isolerade projekt, som ofta har varit fallet tidigare. I stället måste vi låta projektet ingå i en långsiktig process där ILS utgör grunden. I en långsiktig process kan vi genomföra projekt som kontinuerligt stöder processen. För att analysera om en kommun har lyckats med sitt hållbarhetsarbete krävs information och mätningar. De centrala indikatorer och mål i ILS som används för att övervaka, utvärdera och presentera insatserna är mycket viktiga. Att det är svårt att välja lämpliga indikatorer är en naturlig del av arbetet med att utveckla nya arbetssätt, men arbetssätten kan justeras som en del av processen. Ett integrerat synsätt i styrningen av en kommun bidrar även till att kontinuerligt minska riskerna i stället för att minska dem från fall till fall. Det hjälper till att förebygga potentiella miljöskador, miljökatastrofer, sociala konflikter, rättsliga konflikter med medborgare samt förbättrar planeringstillförlitligheten för investerare m.m. Det integrerade synsättet rekommenderas i övergripande EU-policys som den rätta vägen för lokal hållbarhet. Ett integrerat ledningssystem kan därför vara till fördel för kommuner som ansöker om EU-bidrag. Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet 19

20 fördelarna med ett integrerat ledningssystem politikerna har alla trådarna i sina händer Politikerna ansvarar för att de resurser de har till sitt förfogande hanteras rätt, så att medborgarna garanteras en bra livskvalitet. Det innebär att naturresurser, sociala resurser och finansiella resurser ska behandlas på ett effektivt sätt. Alla dessa resurser är centrala för kommunerna. Politikerna måste även se sambanden mellan olika resurser. Om resurserna hanteras isolerade från varandra, utnyttjas inte deras fulla potential på ett effektivt sätt. Med ILS förenklas balansen mellan resurserna och integrationen av naturresurser, sociala resurser och finansiella resurser. Det är politikerna som fattar besluten och som drar upp de stora riktlinjerna för kommunen. Det är även politikerna som tilldelar resurser till förvaltningen som sedan ska verkställa besluten. Besluten måste baseras på relevant och korrekt information om den aktuella situationen. Resultaten måste även återkopplas till politikerna, så att de kan avgöra om besluten fick önskad effekt när de genomfördes och om de bidrar till att lösa de lokala utmaningarna på ett effektiv sätt. ILS utgör en strategisk ram för en lokalt hållbar utveckling, där planer och program för alla relevanta aspekter kan inkluderas och styras på ett integrerat sätt. ILS bör organiseras centralt inom kommunförvaltningen, inte på en enskild avdelning. ILS är en årlig process, precis som budgetprocessen. ILS-processen bör helst samordnas med budgetprocessen, så att politikerna löpande kan kontrollera såväl kommunens finansiella utgifter som effekterna på hållbarheten. I vår snabbt föränderliga värld behöver politikerna ett instrument som hjälper dem att granska planer, åtgärder, insatser och prestationer ofta och kritiskt. Det traditionella medellånga och långsiktiga planeringssättet räcker inte för att hantera problemen. Ett cykliskt ledningssätt är ett bättre val, eftersom åtgärderna då kan korrigeras i tid efter hand som ny information och nya uppgifter kommer fram. enklare att genomföra i förvaltningen Medan politikerna bär det yttersta ansvaret för beslutsfattandet, är det förvaltningen som verkställer besluten. En kommun har många politiska områden och är organiserad i många avdelningar. Den har många olika intressenter allt från medborgare, ickestatliga organisationer och bolag till universitet m.fl. Grannkommunerna och deras medborgare påverkar kommunens förvaltningsområde och tvärtom, på samma sätt som de nationella och regionala myndigheterna påverkar de lägre nivåerna i förvaltningen. Det är alltså ett stort antal personer som ska samordnas mot samma mål. Om man analyserar en kommun och hur den styrs, hittar man dessutom en mängd visioner, planer, program, strategier, handlingsplaner, lagstiftning, nationella bestämmelser och budget m.m. Bilden är ofta oklar och saknar sammanhang, och det kan vara svårt att se hur de olika politiska områdena hänger samman med varandra. För en person på en avdelning kan det vara svårt att se sin egen roll i verkställandet av planerna, programmen och strategierna m.m. Utmaningarna för en hållbar stadsförvaltning ligger därför delvis i svårigheten att samordna på grund av kommunernas komplexitet. Styrningen måste kunna handskas med alla involverade personer på ett effektivt sätt. 20 Integrerad styrning på väg mot kommunal och regional hållbarhet

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Framtida miljöledningssystem

Framtida miljöledningssystem Framtida miljöledningssystem Sara Emilsson Industriell miljöteknik Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings universitet E-post: sara.emilsson@liu.se 2009-11-24 Miljöledningssystem

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Dnr ORU 1.2-1-4781/2013 MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Rektor Postadress: 701 82 Örebro Besöksadress: Fakultetsgatan 1 Telefonväxel: 019-30 30 00 Telefax:019-30 34 65 Postgiro:78 81 18-8 E-post:

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön? Först och främst, varför? -Det är, mer eller mindre, ett faktum att vi står inför klimatförändringar, global uppvärmning samt en lågkonjunktur.

Läs mer

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering

Ledningssystem för hållbar IT-användning. Förslag till ny standardisering Ledningssystem för hållbar IT-användning Förslag till ny standardisering Grön IT Möjligheter och potentialer SIDA 3 Behov Många företag har tagit initiativ till att minska sin energiförbrukning och miljöpåverkan

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Ale kommun Stockholm Stockholm ALE Ale Göteborg Göteborg Malmö Malmö 28 000 invånare med en kvart till storstaden 28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Hållbarhetsanalys Ale kommun 2014-04-08

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer