Nordiska jaktprovsregler för älghundar

Transkript

1 Innehållsförteckning: Nordiska jaktprovsregler för älghundar En jämförelse mellan nuvarande Svenska regler och den vid stämman år 2013 presenterade versionen av Nordiska regler samt en jämförelse mellan ländernas versioner av Nordiska Förord av Björn Andrén; ordförande i Svenska Älghundsklubben 1. Bakgrund 2. Syfte med gemensamma Nordiska regler 3. Syfte med jaktprov och grundläggande krav på jaktprovsregler 4. Nuvarande Svenska jaktprovsregler (bilaga 1) 5. Nordiska jaktprovsregler (bilaga 2) 6. Jämförelse av de Svenska och de Nordiska jaktprovsreglerna 7. Nordiska; skillnader i poängtabeller och tillämpningsregler mellan länderna 8. Svenska och Nordiska (svenska versionen); jämförelse av poäng- och prisutfall vid jaktprov 9. Önskvärda förändringar/förbättringar i Nordiska

2 Förord När jag våren 2013 tillträdde som ordförande för Älghundklubben visste jag att oenighet förelåg vad gäller synen på det nya Nordiska regelverket för löshundsprov. Under den första tiden som ordförande lyssnade jag på många som hörde av sig i frågan och ansträngde mig för att förstå orsakerna till det missnöje som finns med såväl de beslutade jaktprovsreglerna som den process som ledde fram till att stämman 2013 ändrade på beslutet vid stämman Ett bra sätt att hantera oenighet är att först enas om vad som är fakta. På mitt initiativ beslutade därför SÄK:s styrelse att tillsätta en liten arbetsgrupp, med mig som ordförande och sekreterare, för att ta fram ett dokument som på ett sakligt och objektivt sätt belyser den frågeställning som splittrat Älghundklubben. Gruppen har förutom mig bestått av Kjell Lennartsson, Jonnie Englund, Lennart Ölvebo och Tomas Lager. Sedan gruppen avslutat arbetet har dokumentet varit på en kort remiss till ordföranden i samtliga Lokalklubbar och Rasklubbar. Styrelsen har därefter tagit det slutliga beslutet om dokumentets innehåll och att låta publicera det på hemsidan. Syftet med detta dokument är först och främst att för medlemmarna presentera ett sakligt och korrekt dokument som ger var o en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning i frågan. Det är också min förhoppning att vi genom detta dokument har skapat en grund för utveckling och förändring av det Nordiska regelverket så att SÄK:s medlemmar i mycket hög utsträckning kan ställa sig bakom det när det vid årsstämman 2016 åter blir aktuellt att ta ställning till de Nordiska jaktprovsreglerna. Kompetensen hos dem som varit med i arbetsgruppen samt remiss till ordförandegruppen och styrelsen borgar för att dokumentets faktainnehåll skall vara korrekt. När det gäller dokumentets punkt 9, Önskvärda förändringar/förbättringar i Nordiska, så bedömer jag att vi där fått med de viktigaste frågorna. Vi har avsiktligt inte lagt fast några konkreta förslag till ändringar trots att sådana funnits. Vi vill inför de överläggningar som skall ske i NÄU inte låsa upp oss på någon punkt och vi vill också ge medlemmarna chansen att med kloka tankar påverka processen. Att lite senare i processen arbeta fram konkreta förslag från SÄK är en uppgift för Jaktprovskommittén. Förslag, synpunkter mm. från medlemmarna skall kanaliseras via förtroendevalda i Lokaloch Rasklubbar. Under de närmaste åren kommer utvecklingen för de gemensamma Nordiska jaktprovsreglerna att vara en huvudpunkt på alla ordförandekonferenser och det blir resp. klubbordförandes uppgift att uppmuntra till en saklig och levande dialog i klubbarna. Styrelsen ansvarar för att löpande information kommer att finnas på hemsidan. När tre länder skall enas måste det bli kompromisser för att nå enighet och alla kan inte få allt man önskar. Ett Ja eller Nej till Nordiska bygger mycket på en bedömning av ifall det vi i Sverige sammantaget uppfattar som svagheter i kompromisserna för att enas om Nordiska uppvägs eller inte uppvägs av fördelarna med att ha gemensamma regelverk. Inför kommande revision av Nordiska måste SÄK enas om de punkter vi önskar få förändrade. Vi måste framförallt bli klara över vilka förändringar som är helt nödvändiga för att ena SÄK i frågan om gemensamma Nordiska jaktprovsregler.

3 1. Bakgrund Tankar på gemensamma Nordiska jaktprovsregler har funnits i år. En grupp med representanter från Norge, Sverige och Finland, NÄU (Nordisk Älghund Union), påbörjade arbetet med ett regelförslag i början av Finland och Sverige införde 13 moment år 1992 medan Norge ej kunde enas utan behöll sina provregler. Ett nytt försök gjordes 2006 men även det misslyckades startade gruppen med nuvarande regelförslag. I samband med Nordiska mästerskapen 2010 i Lycksele provdömdes det första utkastet till gemensamma Nordiska Jaktprovsregler. Samtidigt undertecknade ordförandena i de tre länderna ett dokument där man avsåg att, helt i enlighet med 7 i stadgarna för Nordisk Älg Union (NÄU), tillsammans arbeta för: - Gemensamma jaktprovsregler - Gemensamma avelskriterier - Gemensam databas/it Portal Utifrån erfarenheter från provbedömningen tog NÄU fram ett nytt förslag i början på 2011 vilket sedan gick på remiss till varje land. Efter utvärdering av Remiss 1 utarbetades ännu ett nytt förslag som förelades resp. land. I december 2011 samlades NÄU för att enas om ett slutligt förslag som sedan skulle presenteras för årsstämmorna i de tre länderna. Remissförfarandet i Sverige har skett genom lokalklubbarna och varierat från ett brett lokalt deltagande till att ha hanterats i en mindre krets. I mars 2012 sammankallades alla Lokal- och Rasklubbar till ett möte i Upplands Väsby för en genomgång av de regler som förhandlats fram inom NÄU. Ett antal invändningar framfördes och föranledde några ändringar i det som slutligen blev den svenska versionen av Nordiska. Ändring skedde vad gäller bedömning under mörker och att kunna avsluta prov i förtid samt blev tabellen för arbetstid i mom. 4 borttagen för svensk del. Övriga länder i NÄU ansåg inte att de ändringar som gjordes i Sverige skulle ha någon avgörande betydelse för avelsutvärderingen utan väl rymmas inom den 2010 träffade överenskommelsen om gemensamma regler mm. Förslaget till gemensamma Nordiska jaktprovsregler presenterades på SÄK:s stämma Med 5 rösters övervikt sade stämman nej till förslaget. SKK fastställer normalt jaktprovsregler för en 5-årsperiod. SKK frångick dock praxis denna gång och tillmötesgick en önskan från SÄK:s styrelse om att åter kunna pröva frågan Vid stämman 2013 röstades det åter om Nordiska och denna gång sade stämman ja med 33 röster mot 24 och 1 nedlagd röst. Med anledning av några formfel från mötesordföranden överklagades beslutet till SKK:s Föreningskommitté som dock konstaterade att de formfel som förevarit inte var av den storleksordningen att beslutet i frågan om Nordiska skulle måsta omprövas vid ny stämma. SKK:s föreningskommittés beslut blev sedan överklagat till SKK:s centralstyrelse som den 27/ beslöt att de nuvarande reglerna förlängs att gälla tom SKK:s motivering var i korthet att bristande information och förankring tillsammans med formaliafel vid senaste årsmötet sammantaget gör att ett beslut om att införa gemensamma regler bör flyttas fram till att gälla fr.o.m. ordinarie revisionstidpunkt 2017.

4 2. Syfte med gemensamma nordiska regler Syftet med det Nordiska samarbetet vad gäller jaktprovsregler är att skapa förutsättningar till gemensamma egenskapsutvärderingar tvärs våra landsgränser. Vi får ett större urval av individer vi kan utvärdera avelsresultat utifrån likvärdiga grunder med allt material samlat i en gemensam databas. Det skall också bli lättare att söka hundar i dataregister över gränserna. För detta är det en fördel om regelverken i resp. land är så lika som möjligt. Det är dock fullt möjligt att hantera avelsutvärdering även om regelverken har vissa skillnader. SKK har tydligt uttalat att SÄK skall verka för att gemensamma Nordiska jaktprovsregler kan införas vid kommande revision SKK har också sagt att skillnader i språk, lagstiftning och traditionella/nationella värderingar gör att allt inte kan bli exakt lika men att de Nordiska reglerna ändå kan kallas gemensamma. Även om reglerna är exakt lika så kan väder, terränghinder, hur fort man kan ta sig inom hörhåll, domarens fria skön mm. göra att likvärdiga prestationer inte ger samma pris när det är gränsfall i poängskalan. 3. Syfte med jaktprov och grundläggande krav på jaktprovsregler Ytterst syftar jaktproven till att utifrån egenskapspoäng och provresultat gallra fram de hundar som bör prioriteras i aveln. Det kan dock skilja mellan hundraser inom SÄK vad gäller de egenskaper man vill framhålla. I SÄK:s stadgar står att varje ras specifika egenskaper skall bevaras och utvecklas. Jaktprov är en förutsättning för att kunna mäta avelsresultat tex. vad gäller pristagarprocent och egenskaper (egenskapspoäng). Jaktprovsreglerna skall vara utformade så att de överensstämmer med hur vi tillämpar praktisk jakt och inte i något avseende strida mot samhällets krav på jaktetik. Hund med höga poäng skall motsvara vad de flesta anser vara en mycket effektiv jakthund. Jaktprovsreglerna och nyttjande av dess resultat i aveln formar på sikt framtidens jakthundar. 4. Nuvarande Svenska jaktprovsregler (bilaga 1) Nuvarande jaktprovsregler med 13 moment har gällt sedan år De reviderades senast Nordiska jaktprovsregler (bilaga 2) Versionen i bilaga 2 är den som var föremål för omröstning vid SÄK:s årsstämma 2013.

5 6. Jämförelse av de Svenska och de Nordiska jaktprovsreglerna Jämförelsen går inte ner i alla enskilda detaljer eller poäng i tabellerna. Förhoppningsvis har alla väsentliga skillnader i moment och tabeller, d.v.s. de som det i första hand finns anledning att diskutera, kommit med. Jämförelsen görs också utan värderingar om vad som är bättre eller sämre. Dokumentet skall i detta avsnitt vara helt objektivt och meningen är att den enskilde medlemmen själv skall göra sina värderingar och utifrån det kunna ta ställning och delta i debatten. Antal moment Svenska har 13 moment, Nordiska har 10. Det som försvunnit i Nordiska jämfört med Svenska är först mom.1 Tempo under sök. Tempo under sök har koef. 0,0 i Svenska och påverkar därmed inte totalpoängen men denna del i sökarbetet blir särskilt bedömt i Svenska. I Nordiska finns sökets tempo med men som en aspekt av flera vid en samlad bedömning av Sök. Sedan har mom. 3 och 4 i Svenska, Förmåga att finna älg samt Avstånd till upptagsplats, slagits ihop till ett moment i Nordiska. De Svenska mom. 3 och 4 kan anses vara uppfyllda i Nordiska mom. 2. Mom. 12 och 13 i Svenska, Samarbete resp. Lydnad har även de slagits ihop till ett moment i Nordiska. I Nordiska mom. 10, Lydnad och samarbete, så är det i princip endast lydnad som bedöms. Sök Momentet som kallas Sök resp. Sökets omfattning värderas högre i Nordiska genom att koef. är 1,5 jämfört med 1,0 i Svenska vilket ger maxpoäng 15p mot 10p i Svenska. Sökturer över min. sänker poängen mer i Svenska. Om hunden omedelbart hittar älg och söket därmed inte kan bedömas ges K=5p i Svenska. I Nordiska ges 6-8p beroende på avstånd till upptag, den högsta poängen ges för 800m eller mer. I Svenska är poängtabellen för Sökets omfattning indelad endast utifrån den tid hunden är utom synhåll. Om man genom PBP ser att hundens sökturer är systematiska och täcker mycket mark kan man ge de högre poängen. I Nordiska är bedömning av Sök anpassat till PBP på så sätt att bedömning kan ske utifrån sökavstånd, sökturens längd och sökmönster. I Nordiska är möjligheten till förlängd söktid 2 timmar, i Svenska har möjligheten till förlängd söktid tagits bort. Förmåga att finna älg samt Avstånd till upptagsplats I Svenska så värderas momenten högre, maxpoäng är 15p (poäng i två moment) jmf med Nordiska 10p (ett moment). Bägge regelverken premierar upptag på långt avstånd. Svenska har en tydlig tabell från 800m till <200m, Nordiska anger inte poäng utifrån avstånd om det är under 600m. De fyra första momenten i Svenska motsvaras av de två första i Nordiska och behandlar det totala sökarbetet. I bägge regelverken är den maximala poängsumman 25p

6 Ståndskall på upptagsplatsen Momentet värderas högre i Nordiska genom att koef. är 1,5 (1,0 i Svenska). Däremot är kravet i Nordiska lägre, för maxpoäng kräver Nordiska 60 min. fast stånd och Svenska 90 min. En hund som får älgen att stå i upptaget 60 min., men inte mer, får därmed betydligt mer poäng i Nordiska; skillnaden är +7p. Ståndskallarbetets kvalitet Värderas högre i Nordiska genom att koef. är 1,5 (1,0 i Svenska). För att nå 9-10p krävs i Nordiska tre stötningar istf. två i Svenska. För 6-10p är kraven i övrigt lika, för lägre poäng krävs mindre fast ståndtid i Svenska men något längre tid i alternativet gångstånd. Förföljande I Nordiska krävs längre förföljande för höga poäng om man utgår från den tid hunden varit borta istf. bedömd eller uppmätt sträcka. Jämför vi sträcka så krävs för 10p minst 5 km i Nordiska mot 3 km i Svenska, för 9p krävs 4 km istf. 2 km. För medelmåttig prestationspoäng (5-6p) kräver Nordiska min. 1,5-2 km men Svenska endast 500 m. Noteras bör att i Nordiska avses verklig flyktsträcka som numera kan bedömas med pejl. I Svenska har bedömd flyktsträcka varit fågelvägen vilket gör att skillnaden mot Nordiska är obetydlig om bedömningen utgår från tillryggalagd sträcka. Ställande av flyende älg För höga poäng krävs mer i Nordiska vad gäller fler omställningar som resulterar i 2-3 nya ståndskall/skallserier. För lägre poäng är också kraven något högre i Nordiska. Skalltid Tabellen är lika för bägge regelverken. Nordiska värderar dock momentet lägre genom koef. 0,5 (1,0 i Svenska). I Svenska så får tid med gångstånd uppgå till högst 50% av totaltiden, i Nordiska räknas all tid. Effekten av att fullt ut få räkna gångstånd reduceras poängmässigt genom att koeff. är 0,5. Skallets hörbarhet Tabellerna är så gott som lika. Skallets täthet o täckning Tabellerna är så gott som lika. Lydnad och samarbete I Nordiska är det sammanslaget till ett moment där i princip endast lydnad bedöms. Poäng ges separat för bedömningar vid sök, under älgarbete samt vid provets slut. Det bör noteras att poäng faller ut även när vare sig lydnad eller samarbete har visats upp. I Svenska och Nordiska bedöms lydnad någorlunda lika, poängskala och koef. är samma. I Svenska finns ett särskilt moment för Samarbete med koef. 0,5. Därmed kan en hund i Svenska uppnå som bäst 5p mera för Lydnad + Samarbete. Samarbetet i Svenska

7 speglar hundens förmåga att på eget initiativ hålla kontakt med föraren, i första hand under ståndarbete och efter stötning. Det bör noteras att poäng faller ut för Samarbete i Svenska även när inget samarbete har visats upp. För Lydnad blir det däremot 0p i Svenska om hunden inte går att kalla in vare sig under Sök eller Älgarbete. Prisvalörer Poängserien är lika och bägge regelverken kan ge max. 100p. 1:a pris; 70p eller mera 2:a pris; 60-69,5 3:e pris; 50-59,5 I Svenska krävs minst 90, 60 resp. 30 minuters ståndtid för pris. I Nordiska finns inget fastlagt vad gäller minsta ståndtid. I Svenska har det inte varit tydligt vad som menas med ståndtid men tolkningsdirektiv som utsänts hösten 2013 har fastlagt att det skall vara fast stånd. I Svenska finns krav på Skottillfälle för ett 1:a pris. Det kravet finns inte i Nordiska. Sammanfattning Om vi sammanfattar Sök, Förmåga att finna älg och Avstånd till upptagsplats så är möjlig poängsumma lika. Nordiska ger möjlighet till mer poäng för Förmåga att ställa älg och Ståndskallets kvalitet. För Skalltid och Samarbete/Lydnad är poängutrymmet lägre i Nordiska. Nordiska har samtidigt ingen begränsning vad gäller skalltid som uppnås genom gångstånd. För Stånd på upptagsplatsen krävs mindre fast ståndtid i Nordiska. Nordiska kräver däremot mer i mom. Ståndskallarbetets kvalitet och Förföljande. Tabell: Bedömningsmoment och deras respektive koefficienter Mom. Svenska regler Koeff. Mom. Nordiska regler Koeff. 1 Tempo under sök 0 1 Sök 1,5 2 Sökets omfattning 1 3 Förmåga att finna älg 1 2 Förmåga att finna älg 1 4 Avst. t. upptagsplats 0,5 5 Ståndskall på 1 3 Förmåga att ställa älg 1,5 upptagsplatsen på upptagsplatsen 6 Ståndskallarb. kval. 1 4 Ståndskallarb. kval. 1,5 7 Vilja att förfölja 1 5 Vilja att förfölja 1 8 Förmåga att ställa 1 6 Förmåga att ställa 1 flyende älg flyende älg

8 9 Skalltid 1 7 Skalltid 0,5 10 Skallets hörbarhet 0,5 8 Skallets hörbarhet 0,5 11 Skallets täthet/täckning 0,5 9 Skallets täthet/täckning 0,5 12 Samarbete 0,5 10 Samarbete o lydnad 1 13 Lydnad 1 7. Nordiska; skillnader i poängtabeller och tillämpningsregler mellan länderna De Nordiska reglerna benämns gemensamma. Det innebär inte att det Nordiska regelverket är helt lika i Norge, Finland resp. Sverige. Det kan också skilja vad gäller tillämpningar. Resp. land har således sin egen version av Nordiska men skillnaderna är små. I debatten har det sagts att det finns mycket som avviker mot hur man i Finland tillämpar de Nordiska reglerna. Jämförelsen här tar inte upp alla små detaljer men förhoppningsvis har de viktigaste skillnaderna kommit med. Finland dömer med Nordiska sedan I Norge tillämpas Nordiska from hösten Jämförelse Nordiska-Sverige och Nordiska-Finland. I Finland har man, i likhet med Sverige, som ändamål med jaktprovsreglerna att värdera hundarna för avelsarbetet. Men man har dessutom som ändamål att hålla älgjakt som hundsport och att erbjuda tävlingsmöjligheter med dessa regler som grund. Att man i Finland ser jaktprov som en form av hundsport kan innebära att synen på jaktprovsreglerna i vissa avseenden blir annorlunda än i Sverige och Norge. Söktid I Finland är tiden max 360 min. I Sverige är tiden 240 min min i extremfall. (Som nämnts under avsnitt 6 har möjlighet till förlängd söktid tagits bort i våra nuvarande Svenska regler) Älgarbetstid I Finland får 120 min nyttjas efter mörkrets inbrott, skottillfälle får dock inte tas i mörker. I Sverige avbryts provet vid mörkrets inbrott. Skalltid I Finland ges skalltid endast för skall som hörs direkt eller via pejl med telefonkontakt. I Sverige kan det räcka med att hunden står stilla och sedan återfinns med skall på samma plats. Ståndskallarbetets kvalitet I Finland finns en tabell med krav på arbetstid för poängen 6-10 vilken saknas i Sverige. Tabellen togs bort i Sverige efter synpunkter under remisstiden. Skallets hörbarhet resp. täthet

9 I Finland har man som tolkningsföreskrift behållit ett krav på min. 180 min skalltid för 9-10 poäng vilket fanns med i Nordiska fram till remiss 2. Sverige och Norge tog bort kravet. Summering Den svenska resp. finska versionen av Nordiska är inte helt lika. Skillnad av större betydelse är möjlighet att bedöma i mörker vilket kan anses underlätta för att uppnå mer poäng. Krav på älgarbetstid i moment 4 innebär högre krav i Finland. Krav i Nordiska-Finland på skalltid för bedömning av skallets kvalitet innebär också ökat krav. Jämförelse Nordiska-Sverige och Nordiska-Norge. Poängtabeller: Identiskt lika förutom mom. 4 där Norge har samma krav på älgarbetstid som Finland. Älgarbetstid: I likhet med Finland tillåts 120 min. älgarbetstid i mörker. Älgkontakt i mörker räknas dock inte som underlag för poängberäkning. Övrigt: I Norge genomförs tvådagarsprov för JCH med särskilda regler för prisvalörerna. 8. Svenska och Nordiska; jämförelse av poäng och prisutfall vid jaktprov Extrema utfall i Nordiska I kritiken mot Nordiska har framförts att det går att få ett första pris med endast 30 min. fast stånd i upptaget eller pris utan att ha skällt fast stånd överhuvudtaget. Detta förutsätter givetvis att hunden i övrigt når maxpoäng på i stort sett allt där så är möjligt. Ex.1 är en hund som presterar endast 30 min. ståndskall i upptaget men får full skalltid i mom. 7 genom gångstånd. Med max. på allt annat, där så är möjligt, når hunden ett första pris med 3,5p i marginal. Som framgår nedan är det teoretiskt möjligt men i praktiken tämligen osannolikt. Marginalen för ett andra pris är dock relativt god. Mom. 1: 10p x 1,5 = 15 Mom. 2: 10p x 1,0 = 10 Mom. 3: 7p x 1,5 = 10,5 (30 min. ståndskall) Mom. 4: 4p x 1,5 = 6 (>120 min skalltid) Mom. 5: 10p x 1,0 = 10 Mom. 6: 2p x 1,0 = 2 (blandat fast och gångstånd kan ge 3 poäng till) Mom. 7: 10p x 0,5 = 5 Mom. 8: 10p x 0,5 = 5 Mom. 9: 10p x 0,5 = 5 (gångstånd > 170 min.) Mom. 10: 5p x 1,0 = 5 Summa: 73,5 = Första pris Ex. 2 är en hund som får pris utan att ha skällt fast ståndskall men som uppnår full skalltid genom gångstånd. Precis som i ovanstående exempel så är det i teorin möjligt men i praktiken osannolikt med en tvåa. Dock är ett tredje pris realistiskt för en hund som går i gångstånd i timmar och har mycket bra sök, förföljande och skall.

10 Mom. 1: 10p = 15 Mom. 2: 10p = 10 Mom. 3: 1p = 1,5 Mom. 4: 4p = 6 Mom. 5: 10p = 10 Mom. 6: 2p = 2 Mom. 7: 10p = 5 Mom. 8: 10p = 5 Mom. 9: 10p = 5 Mom. 10: 5p = 5 Summa: 64,5 = Andra pris Under hösten 2013 har jämförande provbedömningar skett. Dessa skall sammanställas och utvärderas av Jaktprovskommittén. Resultaten kommer att presenteras på SÄK:s hemsida. Jämförande provbedömningar skall ske även kommande höst. Genom att Finland redan dömt med Nordiska två höstar och Norge en höst kommer vi att kunna få ta del av ett stort erfarenhetsmaterial. 9. Önskvärda förändringar/förbättringar i Nordiska Det finns sannolikt massor med synpunkter på vad som borde ändras i det Nordiska regelverket. Den som vill framföra sådana synpunkter skall göra det via sin Lokal- eller Rasklubbs förtroendevalda. I en stor organisation måste frågor hanteras genom att nyttja den representativa demokratin. Det kommer att bli många ordförandekonferenser framöver då det Nordiska regelverket skall diskuteras så sista ordet är inte sagt genom detta dokument. Vi må dock betänka att en förhandling mellan tre parter inte blir framgångsrik om man har ambitionen att ändra väldigt mycket och i många detaljer. Vi kommer sannolikt också att få förslag till förbättringar/förändringar från Norge och Finland vilka också skall hinna behandlas inom SÄK. För att bättre stämma överens med en samlad svensk syn på jaktprovsregler föreslås att följande moment tas upp till diskussion i NÄU. Sök Om endast Upptag på första sökturen ligger till grund för bedömning av hundens sök är poängsättningen generös och stimulerar inte hundägaren till att söket prövas senare under provtiden. Tempo bedöms inte som särskilt moment i Nordiska. Förmåga att ställa älg I Nordiska har man kravet 60 min ståndskall för 10p. jämfört med 90 min. i Svenska för att få maxpoäng. Skalltid En hund kan få full poäng för skalltid utan att det varit fast ståndskall. I Svenska är gångståndets andel av skalltiden maximerad till 50%.

11 Lydnad och Samarbete I princip är det endast lydnad som bedöms i Nordiska. Dessutom kan upp till 3 poäng tilldelas utan att hunden visat någon form av lydnad eller samarbete. I Svenska är Samarbete ett särskilt moment. Prisvalörer En hund kan i extremfall få pris utan att ha presterat fast ståndskall, en hund kan med maximal utdelning uppnå 70p trots endast 30 min. fast ståndskall. I Svenska finns krav på viss tid med fast ståndskall för pris. Bilfrågan Hur vi i resp. land reglerar eller inte reglerar nyttjande av bil under jaktproven behöver diskuteras. Mörkerbedömning Vilka bedömningar av hundarbetet som man i Finland och Norge tillåter efter mörkrets inbrott är av intresse för att bättre kunna bedöma betydelsen av den avvikelsen. Antal moment Att inte vara låst till 10 moment skulle kunna vara ett sätt att lättare nå en kompromiss som alla är nöjda med.