Att borra brunn för energi och vatten en vägledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att borra brunn för energi och vatten en vägledning"

Transkript

1 NORMBRUNN 07 Att borra brunn för energi och vatten en vägledning Norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

2 innehåll Förord... 1 Enskild vattenförsörjning och energiborrning... 2 Grundvatten... 5 Lagstiftningen Brunnsutforning Återfyllning och tätning av borrhål Borrning innanför vattenskyddsoråde Bilaga 1. Checklista Norbrunn Bilaga 2. Checklista för konsuenten Bilaga 3. Brunnsprotokollet Bilder: Oslagets frasida till vänster: H. Rozenberg. Oslagets frasida till höger: B.-M. Ek. Oslagets baksida: A. Daberg. April 2008 Sveriges geologiska undersökning Layout: Erika Ingvald & Jeanette Bergan Weihed, SGU Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Väjö Sveriges geologiska undersökning (SGU) undersöker, dokuenterar och inforerar o berggrund, jordarter och grundvatten i Sverige. So central yndighet för geologi och ineralfrågor i Sverige är en av SGUs viktigaste uppgifter att öta efterfrågan på geologisk inforation från sahället. Vår inforation används till eepel av kouner, länsstyrelser, företag och yndigheter so underlag i iljö arbetet och för planering av infrastruktur, av svenska och utländska prospekteringsföretag so söker efter nya utvinningsbara aler och av bygg- och anläggningsföretag. SGU svarar för det nationella iljökvalitetsålet Grundvatten av god kvalitet och edverkar i arbetet för God bebyggd iljö. Vidare är SGU den yndighet so avvecklar och iljösäkrar de anläggningar där staten tidigare har förvarat civila beredskapslager av oljeprodukter.

3 Förord För att kunna ål- och resultatstyra sahällets iljöarbete har Riksdagen antagit 16 nationella ål för iljökvalitet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar på regeringens uppdrag för saordning, uppföljning och rapportering av iljökvalitetsål 3: Grundvatten av god kvalitet. Ino raen för ålet har SGU utarbetat råd och riktlinjer för vatten- och energiborrning (Svenska iljöål delål och åtgärdsstrategier, Prop. 2000/01:130). Kriterierna bygger på dokuentet Norbrunn-97 so geensat togs fra av SGU och värepups- och borrbranschen för att hjälpa konsuenter och beslutsfattare att ställa rätt krav på utförandet av en energibrunn. Dokuentet har vidareutvecklats och accepteras idag av både bransch och yndigheter. För att sprida inforationen till sahället och ipleentera riktlinjerna har SGU i saverkan ed Socialstyrelsen, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och bransch organisationerna Geotec, Avanti och Svep utarbetat denna vägledning, Norförfarande vid utförande av vattenoch energi brunnar. Vägledningen vänder sig i första hand till brunnsborrare och ingår i det undervisningsaterial so SGU tillhandahåller i sin certifieringsutbildning för dessa. Lika viktiga so borrentreprenörerna är de kounala tjänsteän so har att ta ställning till den tillståndsplikt och den uppföljning av anälningsplikt so råder vid anläggning av vatten- och energibrunnar. Vägledningen vänder sig också till de fastighetsägare so vill anlägga vatten- eller energibrunnar. Målet är att inska risken för iljöstörningar och däred för sådana skadestånd so kan bli följden o borrningen orsakar skada på ogivande fastigheter. Geno att följa de anvisningar so ges här ökas öjligheten till säker vattenförsörjning och iljösäkra energibrunnar. Vägledningen berör utförandet av bergborrade brunnar, fräst för enskild vattenförsörjning och för uppvärning eller frikyla. Här finns riktlinjerna salade för hur förundersökning, tekniskt genoförande och hand havande bör gå till när en brunn anläggs på ett säkert sätt, ed avseende på hur grundvattnet, ogivande ark och byggnader eller annan iljö påverkas. Större kounala grundvattentäkter ofattas inte efterso det i allänhet görs en ofattande geologisk förundersökning när sådana ska anläggas och brunnskonstruktionen åtföljs av en detaljerad kravspecifikation. För den so ska gräva brunn hänvisas till SGUs och Socialstyrelsens skrift Att anlägga brunn Råd o hur du går till väga. För arbetsiljöaspekter vid borrning hänvisas till broschyren Borrningssäkerhet (beställs på Vägledningen innehåller checklistor för såväl konsuenter so brunnsborrare. Ett gott råd är att alltid anlita certifierade brunnsborrare, ett annat att alltid kontakta kounen i förväg för inforation o vad so gäller där brunnen ska borras. Man kan också vända sig till SGU för er inforation.

4 Enskild vattenförsörjning och energiborrning Det borras tals brunnar varje år. Att det utförs professionellt och av certifierade entreprenörer so kan regelverket, inskar risken för att grundvattnet störs. Ett dricksvatten av god kvalitet säkras. Idag får ca 1,2 iljoner änniskor i Sverige sitt vatten från andra vattentäkter än kounens, vanligen från egna brunnar. Enligt SGUs beräkningar finns det ungefär enskilda brunnar för peranentboende och lika ånga för fritidsboende i landet. Under de senaste tio åren har ellan och nya brun nar borrats varje år. Det finns inte uppgifter o hur ånga nya brunnar so grävs en det bedös vara betydligt färre än de borrade. På lång sikt ersätts vanligen en grävd brunn ed en borrad, eepelvis när ett fritidshus oderniseras eller peranentas. Antalet energibrunnar för bergväre har ökat kraftigt de senaste åren. Saanlagt bedös att cirka energibrunnar anlades bara år Det kan jäföras ed färre än brunnar för ca 10 år sedan. Mer än 95 procent ingår i slutna värepupsyste där en köldbärarvätska, vanligtvis etanolbaserad, cirkulerar i ett slutet slangsyste i brunnen. Ursprungligen användes ajoriteten av dessa brunnar för uppvärning av en- och tvåfailjsfastigheter. Under senare år har dock antalet energibrunnar för större värepups- och kylanläggningar ökat kraftigt och utgör idag en betydande del av antalet nyborrade brunnar. Det är nödvändigt att vidta försiktighetsåtgärder när en brunn anläggs efterso det kraftigt ökade antalet borrade brunnar är ett potentiellt hot ot grundvattnet och däred både ot den kounala och den enskilda vattenförsörjningen. Riskerna kan dock i de flesta fall eliineras ed ett korrekt utfört arbete. En bristfälligt utförd energibrunn kan edföra bekyer för den enskilde fastighetsägaren. Dels kan den egna vattenförsörjningen påverkas, dels kan värepupsysteet fungera bristfälligt, kanske för att kollektorslangen läcker. Vid enskild vattenförsörjning i oråden ed risk för saltvatteninträngning, e- 2 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

5 epelvis i kustnära oråden, är höga kloridhalter och påverkan av ytligt liggande arkvatten vanliga proble. Energi brunnar borras ofta till stora djup, och o det görs i ett sådant oråde, ed bristfällig tätning ellan foderrör och berg, ökar risken för kvalitetsprobleen för den enskilda vattenförsörjningen. För vattenbrunnar innebär bristfälligt utförande i de flesta fall att vattenkvaliteten påverkas först i den egna brun nen. Vanligtvis upptäcks den negativa påverkan tidigt efterso vattnet används i fastigheten och någon for av åtgärd kan vidtas. Risken för att en bristfälligt utförd brunn ska påverka närliggande brunnar är däred indre för vattenbrunnar än för energibrunnar. Vattenuttaget kan dock innebära proble för ogivningen o det uppstår brist på sött grundvatten. uppgiftsskyldighet Enligt lagen o anläggning av vattenbrunnar (SFS 1975: 424) och energibrunnar (SFS 1985: 245) åligger det brunnsborraren att sända en kopia av brunnsprotokollet till SGUs Brunnsarkiv (se bilaga 3). Där datalagras och koordinatsätts inkoande brunnsuppgifter för att göra inforationen GIS-anpassad och användarvänlig. Data från Brunnsarkivet är en ycket viktig inforationskälla för SGUs kartläggning av grundvattnet, hydrogeologin, och för rådgivning till enskilda fastighetsägare, tjänsteän, brunnsborrare, installatörer, konsulter och andra. För allänheten är Brunnsarkivet av ycket stort intresse, dels för den so planerar att utföra en ny brunn, dels för den so har fått proble och behöver inforation o den egna och grannarnas brunnar. För att allänheten lättare ska kunna ta del av inforationen i Brunnsarkivet har den därför gjorts tillgänglig på SGUs webbplats. certifiering av brunnsborrare och borrföretag Att enbart ha kriterier för hur brunnsborrning ska utföras räcker inte. Det gäller också att säkerställa att brunnsborrarkåren har den kunskap so behövs för att nå ålen o ett tryggat grundvatten. Det är certifierat borrföretag Grunden för ett certifierat borrföretag är ett lednings syste anpassat för borrbranschen. En årlig revision tillser att kraven efterföljs. certifierad brunnsborrare Sedan år 2004 certifieras personal ino borrföretag. Kriterier för vilka grundkunskaper so ska uppfyllas finns på Kraven är forulerade av SGU och Sitac i saråd ed Avanti, Geotec.fl. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 3

6 SGUs bestäda uppfattning att denna vägledning och SGUs arbete att verka för att borrentreprenörer ska vara utbildade och certifierade är viktiga steg för att nå iljöålet. Inte inst för att brunnsborrarkåren är direkt inblandad i nästan alla anläggningar av kounala och enskilda grundvattentäkter, likso vid anläggnings- och energiborrning, so också kan vara ett hot ot grundvattnet. Målet är därför att alla verksaa entreprenörer ino vatten- och energiborrning ska vara utbildade och certifierade. För att detta ska bli verklighet krävs dock att allänheten inforeras, att handläggare på kounerna har korrekt kunskap och att tillståndsgivande yndigheter kräver att borrning enbart utförs av entreprenörer ed dokuenterad yrkes kunskap. Antalet certifierade brunnsborrare, brunnsföretag och antalet borrningar so utförs av certifierade borrare följs upp geno en nationell indikator. Indikatorn har utforats av SGU ino arbetet ed iljöålet Grundvatten av god kvalitet. Vid slutet av noveber 2007 fanns drygt 160 certifierade brunnsborrare i landet. Ytterligare ca 200 brunnsborrare hade genogått utbildning en ännu ej ansökt o certifikat. På Sitacs webbplats finns aktuella uppgifter o antalet certifierade brunnsborrare. 4 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

7 Grundvatten Grundvatten lagras i både berg och jord. Geno att ta reda på hur vattenagasinet ser ut där an ska borra, ökar öjligheten att hitta vatten av god kvalitet och att undvika proble. Okring 80 procent av allt vatten i våra sjöar och vattendrag koer ifrån utströande grundvatten. Grundvattnet har en ycket viktig hydrologisk och ekologisk funktion. Det finns i alla typer av geologiska forationer, i berggrunden likväl so i en grusås, en tillgången varierar likso den keiska saansättningen. Hur vattnet rör sig och vilken keisk saansättning det får styrs av vad jordlagren och berggrunden består av sat av deras genosläpplighet, porutrye och sprickighet. Större uttagbara ängder grundvatten finns fräst i grov korniga lösa avlagringar och i sprickrikt eller poröst berg. grundvattnets nivåvariationer Grundvatten bildas när regnoch sältvatten tränger ner geno arkytan och fyller porer i arken och sprickor i berggrunden (se bild 1). Innan allt vattnet hunnit tränga ner avdunstar en del till atosfären. Av resten tas en del upp av väternas rötter och avgår till atosfären Nederbörd Kondensation Transpiration & avdunstning Nederbörd Bild 1. Nästan allt sött grundvatten har varit regnvatten so trängt ner i arken. Sedan har det rört sig ot lägre nivåer för att slutligen rinna ut i bäckar, sjöar eller hav där det åter kan avdunsta till atosfären. Detta kallas vattnet kretslopp. Grundvattenbildning Grundvattenyta Källa Avdunstning Avdunstning Illustration: Anna Jonson, ArtAnna norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 5

8 1 J F MA M J J A S O N D 1 J F MA M J J A S O N D Snö, tjäle Snösältning Avdunstningen större än nederbörden (typiskt för soaren) Nederbörden större än avdunstningen (typiskt för hösten) geno transpiration, väternas naturliga sätt att reglera sin vattenbalans. Resten fortsätter vidare ner ot grundvatten ytan och bildar så såningo grundvatten. Grundvattenytan kallas den yta under vilken satliga porer och sprickor är vattenfyllda, grundvattenzonen. Zonens äktighet varierar under året beroende på bland annat nederbörd och eventuella grundvattenuttag. Det vanliga är att grundvattennivån är so lägst, dvs. djupet från arkytan ned till grundvattenytan so störst, på sensoaren och under tidig höst, efterso nästan all nederbörd då tas upp av väterna. Grundvattennivån kan också vara låg i slutet av vintern, innan snösältningen koit igång (se bild 2). Illustration: Anna Jonson, ArtAnna 1 J F MA M J J A S O N D 1 J F MA M J J A S O N D Bild 2. Nivån för grundvattenytan varierar ed både årstiderna och geografiskt läge. grundvatten i jordlagren Jordlagren är ett ycket viktigt påfyllningsagasin för grundvattentillgångarna i berg. Generellt gäller att förutsättningarna är goda för stora vattenuttag i äktiga grovkorniga jordarter bestående av sand och grus, där porerna är stora. 6 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

9 I finkorniga jordarter so silt och lera är porutryet litet vilket också gör den tillgängliga vattenängden för liten för att kunna utvinnas. Moränen, den vanligaste jordarten i Sverige, har skiftande porutrye, genosläpplighet och äktighet och har därför en skiftande vattentillgång. Den räcker sällan för större vattenuttag en är oftast tillräcklig för enskild vattenförsörjning. Brunnar anlagda i orän eller andra tunna jordlager är ofta känsliga för grundvattennivåförändringar och riskerar att torka ut under längre torrperioder. Jäfört ed kristallint urberg är sedientär berggrund, särskilt sandsten en även kalksten, i ånga fall porös. Vattnet lagras, precis so i olika jordarter, i porutryen. Sådan berggrund håller ofta er vatten än urberget, särskilt o den också är uppsprucken. Sandsten är en av landets est vattenförande bergartstyper. Olika typer av sedientära bergarter sandsten, kalksten och täta skiffrar förekoer ofta i lager på varandra (se bild 3). Skiffrar so är fria grundvatten i berggrunden Olika sorters bergarter uppträder olika so grundvattenagasin. Urberget i Sverige består av kristallin berggrund so graniter och gnejser. Sådana bergarter är täta och i de förekoer vattnet i större eller indre sprickor. Vattentillgången i urberget styrs således av hur sprickrikt berget är, hur uthålliga sprickorna är och hur de hänger saan sinseellan. Illustration: Anna Jonson, ArtAnna Jordlager Poröst berglager av sandsten Tätande berglager (lerskiffer) Poröst berglager av kalksten Dålig grundvattenkvalitet Kontakt via borrhål Bra grundvattenkvalitet Bild 3. Olika sedientära bergarter är ofta lagrade på varandra. Skiffrar kan utgöra täta skikt ellan vattenförande lager så att vatten av god kvalitet inte blandas ed säre vatten. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 7

10 från vertikala sprickor kan utgöra tätande skikt ellan porösa vattenförande lager. Vattenytan i brunnen kan variera beroende på ur vilket vattenförande lager so vattenuttag sker. Viktigt att tänka på är att borrning geno ett tätande skikt so skiffer kan innebära en hydraulisk kortslutning av vattenagasinet. grundvattnets kvalitet Grundvattnets kvalitet skiljer sig ofta ellan berggrunden och jordlagren. Generellt gäller att djupare liggande grundvatten har en jänare och ofta bättre kvalitet än ytligt liggande grundvatten. Detta beror på att djupare grundvatten har filtrerats längre tid geno arken och därför har kunnat renas bättre. För att skydda det djupa grundvattnet är det därför ycket viktigt att det ytliga vattnet förhindras att tränga in i själva brunnen när an borrar. Berggrundens keiska saansättning och grundvattnets långa uppehållstid i berget kan dock påverka vattenkvaliteten negativt. Eepelvis uppärksaas på vissa håll förhöjda halter av arsenik, uran, radon och fluor i brunnar anlagda i berg so naturligt innehåller dessa änen. Änena har då lakats ur av grundvattnet på dess väg geno berget. I vissa regioner ökar också risken för saltvatten ed ökat djup. Det finns alltså gränser för hur djupt en brunn kan borras för att ge bra vattenkvalitet. Saltvatten i bergborrade brunnar kan ha flera orsaker. Oftast är det salt grundvatten från er eller indre stora djup so påverkat brunnen. I vissa fall är dock änsklig aktivitet vid arkytan orsaken, eepelvis spridning av vägsalt, anläggning av soptippar och liknande. Den sortens påverkan är dock i de flesta fall knuten till det direkta närorådet vid föroreningskällan, så den är lättare att förebygga, spåra och åtgärda. Det vanligaste probleet, naturligt salt grundvatten so tränger upp i brunnen, härstaar från relikt saltvatten. Det har sitt ursprung i den tid då delar av Sverige var täckt av salt eller bräckt vatten. Begreppet HK (högsta kustlinjen) används för att identifiera de oråden so en gång legat under hav. När an ska bedöa risken för relikt saltvatten där brunnen borras kan dock HK vara issvisande. De hav so täckt Sverige har under vissa perioder utgjorts av sötvatten från inlandsisens avsältning. Ett er användbart begrepp för att lokalisera riskoråden för saltvatten är istället det so kallas MG (arina gränsen), so identifierar de oråden so har varit täckta av salt hav (se bild 4). Det finns också fall där saltvatten från nuvarande hav har trängt in i brunnen. Detta sker i oedelbar närhet till havet och förekoer ycket sällan på er än eters avstånd från strandlinjen. Erfarenheten visar att salt grundvatten förekoer överallt, inte bara nära kusten och inte heller enbart i oråden so efter den senaste istiden varit täckta av salta hav. Men ovanför MG förekoer saltvattnet på så stora djup att saltvattenuppträngning i brunnar är ycket sällsynt. I stället är det fräst saltvattenpåverkan från ytliga förore- 8 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

11 ningskällor, so vägar, so utgör ett hot ot vattenförsörjningen i sådana oråden. så undviks saltvattenpåverkan Att saltvatten tränger in brunnen sker fräst o an tar ut er grundvatten än vad so bildas i orådet. Det kan inträffa o uttaget av grundvatten ökar. Det kan också ske i perioder ed dålig grundvattenbildning, på grund av liten nederbörd eller stor avdunstning, och då nivån av sött grundvatten är låg. Salthalten i brunnsvattnet varierar därför ed tiden. Efterso risken för saltvattenpåverkan också ökar ed ökat borrhålsdjup bör an under borrningen noggrant dokuentera vattnets kloridhalt eller konduktivitet so är ett ått på salthalten. Geno att ta reda på de geologiska förutsättningarna där brunnen ska borras, till eepel ifall orådet ligger under MG, får an en fingervisning o vad an kan förvänta sig. Att att ta reda på ogivande brunnars djup och salthalter, oavsett o brunnen är till Oråden ovanför högsta kustlinjen Oråden ellan högsta kustlinjen och arina gränsen Oråden under arina gränsen Bild 4. Risken för saltvattenpåverkan ökar ed brunnsdjup och ökat vattenuttag, särskilt i oråden under arina gränsen. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 9

12 för vatten- eller energi uttag ger också stöd. Sådan inforation kan inhätas bl.a. från SGUs Brunnsarkiv. I vissa fall kan det visa sig att en grävd brunn, anlagd i jordlagren, är ett bättre alternativ än en bergborrad brunn. större grundvattentillgångar Grundvatten av god kvalitet är en betydelsefull naturresurs för sahället. Tillgången av sådana resurser är av stort lokalt, regionalt och i vissa fall även nationellt intresse. I Sverige finns rikliga grundvattentillgångar, en dessa kan vara begränsade lokalt eller regionalt. Större vattentäkter anläggs ofta i isälvsavlagringar (sandoch grusavlagringar). Dels fungerar dessa so naturliga grundvattenagasin, dels är de viktiga för att de kan användas för konstgjord infiltration när den naturliga grundvattenbildningen inte räcker till. I vissa oråden, fräst i Skåne, finns också stora grundvattenförekoster i den sedientära berggrunden. Även urberget erbjuder goda öjligheter till uttag av grundvatten, i första hand för enskild vattenförsörjning. Men ed en god brunnslokalisering försörjer vatten från urberget i vissa fall även indre sahällen. Oråden ed ånga, en ganska så, grundvatten förekoster innebär både för- och nackdelar. O en grundvattenförekost förorenas är skadan begränsad. Satidigt kan det vara långt till en annan förekost där tillräckliga ängder grundvatten av god kvalitet kan utvinnas. Övergripande inforation o var de större grundvattentillgångarna är belägna finns att tillgå på SGUs webbplats Mer detaljerad inforation i for av grundvattenkartor på lokal och regional nivå tillhandahålls av SGUs kundtjänst. 10 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

13 Lagstiftningen De lagar so gäller vid brunnsborrning finns för att dels skydda den enskilde, dels iljön, en också för att ta tillvara sahällets intressen. Kunskap o lagarna är nödvändig när en brunn ska borras. När en brunn anläggs finns ett antal lagar so reglerar hur det ska gå till, och so också styr förhållandena ellan konsuenten, brunnsborraren och berörda yndigheter. I detta kapitel saanfattas den lagstiftning so i huvudsak gäller. plan- och bygglagen Styra användningen av arkoch vattenoråden Lagen är kounens instruent för att styra utvecklingen av bebyggelse ino kounens gränser. Kounen anvisar i planerna (på en karta) var en viss typ av bebyggelse får uppföras, t.e. bostäder, industrier eller friluftsanläggningar. Det är vanligen andra aktörer än kounen so fullföljer planerna geno att bygga. Kounen kan i planerna ange hur bebyggelsen ska utforas på en plats och vilka åtgärder so kräver bygglov. Eepelvis kan kounen kräva bygglov för en brunn i oråden där det är ont o dricksvatten eller där det finns risk för att en brunn kan skada vattnet, geno eepelvis saltvatteninträngning. Kounen kan också kräva vattenbesparande konstruktioner i husen. Kounens planer visar vad beställaren och brunnsföretaget åste följa för att brunnen ska få anläggas. Den so ska borra brunn kan behöva svara på frågor so: Finns det utrye för en brunn till, ed tanke på eventuell vattenbrist? Hur stor är risken för saltvatteninträngning? Kan vattentäkten påverka grundläggningsförhållanden för ogivande fastigheter? Olika typer av beslutsinstruent Det finns flera olika plan- och beslutstyper: Översiktsplanen ofattar hela kounen och ger en översikt av statens och kounens syn på hur olika norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 11

14 ark- och vattenoråden huvudsakligen ska användas. Det kan finnas fördjupningar för deloråden, ed er detaljerad inforation o både platsen och de anspråk so finns på hur den ska användas. Detaljplanen beskriver var bebyggelse av olika slag får uppföras och under vilka villkor. Detaljplanen anger också kraven på bygglov för brunn. Bygglovet är det tillstånd kounen ger för att placera en byggnad eller anläggning (so en brunn) på en specifik plats. Byggsaråd ed kounen behandlar den tekniska utforningen av anläggningen och de kontroller so ska genoföras. Faktaunderlag Planerna upplyser o krav på yndighetsprövning. Men de ger också en bra allänbildning o olika platser. I planerna presenteras kunskap o både egenskaper och risker. Ett eepel är oråden ed värdefull och känslig natur och kultur. Sådana ska redovisas på kartan och hoten ot värdena ska beskrivas. Vad kan skada de? Vid arbeten ino sådana oråden behöver brunnsföretaget räkna ed skärpta krav på hänsyn, både ed tanke på iljöbalken och konsuentlagarna. Det kan betyda att det behövs särskild osorg vid körning ed askiner eller vid utplaceringen av brunnar. Vattenförekoster och olika anspråk på dessa kan finnas på plankartan. Konkurrenssituationer där det finns risk att skada otstående intressen redovisas. Sådana kan innebära att särskilda yndighetstillstånd (t.e. vattendo enligt iljöbalken) krävs. Vid konkurrens skärps också kraven på hänsyn; nivån höjs för vad so betraktas so oriligt. So kunskapsunderlag kan planerna berätta: vilka allänna intressen so finns i ogivningen. Kan de störas eller går det att visa sådana hänsyn att de rent av kan förstärkas? vilka vattenintressen so finns och planeras? Berörs den planerade brunnen av de? vilka enskilda byggrätter so finns i detaljplaner i ogivningarna. Blir det konkurrens i fratiden o vattnet? o entreprenören bör uppärksaa konsuenten på nyttan ed saverkanslösningar av olika slag. o det är ett känsligt oråde ed avseende på trängsel ed vatten och avlopp, vattenbrist eller påverkan av saltvatten. o en ny brunn över huvud taget bör lokaliseras till avsedd plats. o kounen ställer krav på bygglov för att anlägga eller ändra brunnar. Har beställaren fått lov? o kounen rekoenderar någon särskild utrustning. Påverkar det utforning eller placering av brunnen? iljöbalken Långsiktig hållbarhet Miljöbalken är ett av flera redskap för att genoföra de politiska ålen o ekologiskt hållbar utveckling. Lagen gäller den yttre iljön och syftar till att skydda hälsa och iljö. Miljön 12 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

15 är natur, vatten, luft och landskap en också kulturvärden. Det är det allännas (statens och kounens) iljöintressen so står i fokus. Miljölagen är inte avsedd att skydda enskildas intressen i t.e. en välskött trädgård. Sådana, i och för sig berättigade, intressen regleras istället geno avtal ellan beställare och utförare, och när det gäller grannar geno hänsynsreglerna i jordabalken. De huvudsakliga styredel so finns i iljöbalken är: krav på alla och envar att visa hänsyn i det dagliga livet och i verksaheten, så att skada inte uppstår för änniskor och iljö, restriktioner för användningen av värdefulla naturoch kulturoråden, krav på förhandsprövning av vissa störande verksaheter, t.e. att leda bort vatten, uppföra anläggningar vid en strand, använda keikalier ino vattenskyddsoråde, rätt för yndigheter att göra tillsynsingripanden ot åtgärder so otverkar iljöbalkens ål, ed olika forer av avgifter och straff so sanktioner. Personligt ansvar för iljöhänsyn Miljöansvaret i ett företag följer personen och den arbetsuppgift an har. Det är inte bara företagets huvudansvariga so ska ta iljöhänsyn. Bild 5. Alla brunnsborrare har personligt ansvar för iljön. De bör genogå utbildning så att kunskaperna står i relation till arbetsuppgifterna. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 13

16 Var och en har ansvar i förhållande till sin uppgift. Det behöver inte finnas något skriftligt beslut o iljöansvaret, so det ska göra för arbetsiljön, utan ansvaret för iljön följer direkt ed arbetsuppgiften. Den so bedöer sig inte ha kunskap nog o iljön för att kunna visa den iljöhänsyn so hör ihop ed sin arbetsuppgift bör fråga efter utbildning. Miljöhänsyn innebär att genoföra sitt arbete så att olägenheter och störningar för änniskor och iljö undviks. Man är skyldig att följa tillsynsyndighetens anvisningar i dessa frågor. I värsta fall kan den so kör askiner i känslig natur eller vid en fornläning själv bli ansvarig för skador so uppstår. För den so bidrar till att sprida föroreningar so finns i arken kan saneringsansvar bli aktuellt. Även företaget kan bli ekonoiskt och straffrättsligt ansvarigt för skada so eepelvis arbetet ed att anlägga en brunn ger på ogivande iljö, likväl so för skador hos grannar. Stort ansvar för iljön läggs på alla och envar. Vi ska bidra till att skapa förutsättningar för att vara osorgsfulla, vi ska åtgärda den skada vi orsakar och skaffa kunskap innan åtgärder genoförs så att rilig hänsyn visas ogivningen på enklaste sätt. Billigare att tänka efter före Oberoende av forella krav på hänsyn är det en poäng ed att tänka efter före. Det är er effektivt att bygga på de givna förutsättningarna på platsen, inte eot de, och att undvika skada hellre än att sanera och reparera. Miljöbalkens krav otiverar på så sätt rutiner so edverkar både till att skapa anläggningar ed hög kvalitet och en kostnadseffektiv verksahet. Det bidrar till att uppfylla kraven även i konsuentlagarna. konsuentköplagen och konsuenttjänstlagen Fackässighet Konsuentlagarna ska bidra till att konsuenterna får ett fackässigt beötande från näringsidkare och förväntad kvalitet hos varan och av tjänsten. Lagarna reglerar också prissättning, betalning och skadestånd. Kravet på fackässighet bygger inte enbart på att arbetena utförs fackässigt, ed skicklighet. Dessuto ska verksaheten i sin helhet bedrivas på ett gott sätt. För att klara detta, en också för att inte drabbas av onödigt ansvar, behöver näringsidkaren rutiner, t.e. för att dokuentera förhållandena på platsen och vilka kontakter so tas. Konsuenter ska stödjas Det är i första hand näringsidkarens agerande so styrs, efterso denne bedös vara den starkare parten. Men även konsuenten åste ta ansvar och t.e. agera i viss tid för att kunna åberopa reglernas skydd. De organ so prövar klagoål från konsuenter och ger rekoendationer till näringsidkaren o eventuell rättelse är partssaansatta (Allänna reklaationsnänden och Värepupbranschens reklaationsnänd). 14 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

17 avtalslagen, skadeståndslagen, jordabalken Rätt och fel Avtalslagen behandlar de olika stegen inför ett avtal (anbud och accept) och följderna av ett avtal so inte grundas på korrekta förutsättningar (t.e. bedrägeri, oyndiga parter). Även o en stor del av verksaheten regleras av standardavtal, kan det vara värdefullt för ett brunnsföretag att känna till avtalslagens steg likso vad so stödjer tolkningen av avtal. Den avtalsfrihet so är huvudregel, är till stor del ersatt av tvingande regler när det gäller avtal ed konsuenter. Utanför avtal Skadeståndslagen gäller för skador so uppstår utanför avtalsförhållanden. I flertalet fall regleras brunnsföretagens uppdrag av untliga eller skriftliga avtal direkt ed konsuenten eller via avtal ed annat företag so ellanled. I sådana fall styr avtalet och konsuentreglerna skadestånden. Skador utanför avtalsförhållanden antas i första hand gälla grannar till brunnen. Då gäller iljöbalkens skadeståndsregler o skadan är en följd av iljöfarlig verksahet. I annat fall gäller jordabalkens regler o skadestånd. Grannar eellan Jordabalken behandlar bl.a. skyldigheten att vara osorgsfull och ta ansvar för arbeten so kan skada grannfastigheter, t.e. vid grävning eller sprängning. Reglerna gäller i första hand relationen ellan fastighetsägaren (beställaren) och dennes granne, en även den so utför arbetet ofattas av osorgskrav och kan bli edansvarig för skada. Reglerna ger även en signal o frågor där den gode fackannen behöver visa särskild skicklighet och osorg. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 15

18 Brunnsutforning Med korrekt placering och utforning är sannolikheten större att en brunn ger tillräckligt ed vatten av god kvalitet och att den inte orsakar skada på ogivande fastigheter eller iljö. Platsens förutsättningar bör styra anläggningsarbetet. I Sverige förekoer fyra huvudtyper av brunnar: bergborrade brunnar, filterbrunnar, grävda brunnar och spetsbrunnar. Valet av brunnstyp bestäs av vilka geologiska och hydrogeologiska förutsättningar so råder. Fräst är det vattenkvantitet och vattenkvalitet so avgör vilken brunnskonstruktion so är läplig. Kriterierna i denna vägledning gäller bara bergborrade brunnar för vatten- och energi uttag vilket är den absolut vanligaste brunns typen so anläggs idag. För inforation o övriga brunnar hänvisas till broschyrerna Dricksvatten Att anlägga brunn råd o hur du går tillväga och Dricksvatten Sköt o din brunn råd o hur du går tillväga so tillhandahålls av Socialstyrelsen. bergborrad brunn En berg borrad brunn utnyttjar berggrunden so källa för vatten eller energi. För att borra en sådan brunn används i de flesta fall tryckluftsdriven sänkhaarutrustning, so kobinerar rotation och slag. En bergborrad brunn anläggs i två steg: I steg 1 borrar an sig geno jordlagren ner till fast berg. De vanligaste etoderna för detta är borrning ed ecenterkrona eller ringborrkrona. Foderrör drivs ner till fast berg satidigt so borrningen sker. Därefter tätas utryet ellan foderrör och berg vanligtvis geno att foderrören gjuts fast i berget ed ceent. Tätningen förhindrar att jord, bergaterial eller ytligt liggande grundvatten tränger in i borrhålet. I allänhet ökar risken för negativ påverkan på grundvattnet ed inskat jorddjup, efterso jordlagren i ånga fall fungerar so renande filter. Vid så jorddjup är det därför etra viktigt att borra ner foder rören djupt i berget eller att täta brunnen på annat sätt. 16 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

19 Idag används nästan uteslutande stålfoderrör en dessa kan i fratiden koa att bytas ut ot rör av indre korrosionsbenägna aterial. Det pågår eepelvis utveckling av foderrörsdrivning ed plaströr. I steg 2 borrar an geno berggrunden tills nödvändig ängd vatten påträffas eller det diensionerade djupet för energibrunnen uppnåtts. Det är detta borrhål so utgör själva brunnen. Borrhålets diaeter kan variera en de vanligaste diensionerna är 4,5 (115 ), 5,5 (140 ) och 6,5 (165 ) en grövre diensioner kan förekoa. Bild 6 visar ett eepel på hur en bergborrad brunn kan utforas. En nyanlagd bergborrad brunn ger i urberg noralt l/h. O en större Bild 6. Vid noralt utförande drivs foderrören ner till fast berg och utryet ellan rör och berg tätas ed ceent. Man borrar sedan tills tillräckligt ed vatten påträffas. Jordlager 6 foderrör totalt Foderrör i stål 2 foderrör i fast berg Tät svetsskarv Berggrund Tätning ellan foderrör och berg Borrhål Illustration: Anna Jonson, ArtAnna norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 17

20 Foto: Henryk Rozenberg Bild 7. Den rigg so används för borrning är både stor och tung. Det är viktigt för entreprenören att iaktta försiktighet för att iniera skadorna, särskilt på känslig ark. Det är också viktigt att hålla utrustningen i gott skick för att förhindra läckage av olja eller diesel. sprickzon påträffats kan dock vattentillgången vara betydligt större. Vid borrning i sedi entära bergarter är kapaciteter över l/h inte ovanliga, en för ett noralt hushåll räcker oftast 100 l/h. Är flödet i brunnen för lågt går det att att öka vattentillgången geno att öppna upp sprickorna ed etoder so högtrycksspolning ed vatten eller sprängning ed dynait. Sådana åtgärder är dock före nade ed vissa risker för både grundvattentillgången och vattenkvaliteten och bör utföras ed varsahet. Högtrycksspolning Det är vanligt att nyborrade brunnar högtrycksspolas för att öka vattentillgången efter borrning. Oftast är det borr entreprenören själv so trycker brunnen. Det går till så att en anschett placeras på läpligt djup. Sedan trycker en tankbil (ed spoltryckskapacitet på ellan 100 och 120 bar) in vatten ed ett tryck på ellan 50 och 100 bar i borrhålet under anschetten. Detta görs upprepade gånger. Det finns en viss risk för att vattnet i den bergborrade brunnen kan få kontakt ed ett ytligt grundvatten då den högtryckspolas. Detta är en av orsakerna till varför anschetten inte ska sättas för grunt i brunnen. Det har ibland hänt att det blivit svårare att få ett klart och slafritt vatten efter högtrycksspolning. Andra kända, negativa effekter är t.e. att vatten tryckts upp i näraliggande brunnar och stått so en kaskad, ed pupoch översvänings skador so följd. Lång erfarenhet av högtrycksspolade brunnar visar eellertid att ycket få skador har uppstått och att tillrinningseffekten är god så länge spolningen utförs av yrkes kunniga entreprenörer. Sprängning Att spränga ed dynait i bottnen av brunnen var tidigare en vanlig etod, en idag används istället oftast högtrycksspolning. Geno den tryckvåg so uppstår vid sprängning, rensas och öppnas eventuella sprickor. Riskerna ed denna 18 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

21 etod är dels att borrhål kan rasa, dels att vattnet tar sak av dynaiten. Man vet heller inte i förväg var sprängningen koer att ha störst effekt. Ytligt vatten riskerar till eepel att tränga in i brunnen. Idag används tekniken enbart av ett fåtal entreprenörer och nästan uteslutande so sista alternativ ifall högtrycksspolning inte gett tillfredsställande resultat. risker vid brunnsborrning Ett borrningsarbete ofattar en rad olika riskoent. I de flesta fall kan riskerna eliineras eller kraftigt reduceras o hänsyn tas vid borrentreprenaden. Här saanfattas de riskoent so utförare och beställare bör ta hänsyn till innan borrning genoförs. Placering En brunn ska placeras så att den skyddas från föroreningar so avlopp, gödselupplag och åkerark, se bild 8. Brunnen bör alltid anläggas uppströs en föroreningskälla. Efterso grundvattenströningen i de flesta fall följer arkytans lutning bör brunnen anläggas i ett högre terräng- Liten risk för förorening av dricksvattnet Gödselupplag Avloppsbrunn Risk för föroreningar i dricksvattnet Illustration: Anna Jonson, ArtAnna Grundvattnets ströningsriktning Bild 8. Brunnen bör placeras uppströs eventuella föroreningskällor so avlopp och gödselupplag. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 19

22 läge än för oreningskällor. Rekoenderat avstånd är ellan 30 och 50 eter från förorenings källan. Avståndet beror på vilken typ av förorening so finns i närheten, på arkens infiltrationskänslighet och på djupet till sat lutningen av grundvattenytan. Generellt gäller att vattenbrunnar bör anläggas på större avstånd från en föroreningskälla än energi brunnar. Ur energibrunnen sker ju inget vattenuttag, vilket inskar risken för att en förorening ska transporteras ot den. Foderrör Foderrör ska alltid drivas ner geno jordlagren till berget för att förhindra inträngande av jordaterial och ytligt grundvatten i brunnen. Det är viktigt att foderrören håller hög kvalitet och att eventuella svetsfogar är täta och fackässigt utförda, annars finns risk för att arkvatten och ytligt påverkat grundvatten läcker in. Brunnen åste vara tät ett par eter ner i fast berg, se bild 9, så att ytligt vatten inte kan tränga in i brunnen på utsidan av foderrören. Det är etra viktigt att tätningen går djupt ner i berget vid så jorddjup (efterso risken för påverkan ökar ed inskat jorddjup i och ed att jordlagret fungerar so renande filter) och i påverkade eller förorenade oråden. Med begreppen tät svetsfog och tätning ellan foderrör och berg avses dropptät. Det innebär att inget synligt läckage får ske in i brunnen. Det finns dock undantag. Vid uttag av vatten kan, i enskilda fall, borrning utföras så att vatten uvinns ur både övre och undre akvifer, dvs. utan att utryet ellan rör och berg tätas. I sådana fall ska denna avvikelse rapporteras i borrprotokollet. Det finns fall då hela borrhålet bör återfyllas ed tätande aterial. Då är tätning ellan foderrör och berg inte nödvändig. Filterbrunnar Filterbrunnar (bild 10) anläggs i huvudsak i grova porösa jordlager so sand och grus. I vissa fall kan de även anläggas i uppsprucket berg eller sedientära bergarter ed god vattentillgång. Brunnskonstruktionen innebär att intaget av vatten sker geno slitsade plaströr eller rostfria stålrör vilka benäns sil eller filter, därav nanet. Slitsens bredd anpassas efter kornstorleksfördelningen i jordlagren för att förhindra att aterial flyter in i brunnen. Saltvattenpåverkan I oråden ed risk för saltvattenpåverkan ökar risken för saltvatteninträngning ed ökat borrdjup och vattenuttag. Av det skälet ska därför kloridhalt eller konduktivitet (ett ått på salthalt) dokuenteras vid borrning. Det gäller oavsett o brunnen ska användas för vatten eller energi uttag. Brunnsborraren har ett ansvar att alltid i förväg inforera sig själv och sin kund, innan borrning, o det finns risk för saltvatteninträngning vid stora borrdjup eller vattenuttag. Köldbärarvätskan i en energibrunn För att ta upp vären från berget i en energibrunn cirkulerar en så kallad köldbärarvätska i en sluten slangslinga, 20 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

23 kollektorslang, so förbinder värepupaggregatet ed borrhålet. Kollektorslangen av polyetenplast löper oftast ända ner till borrhålsbottnen. I Sverige har vatten ed tillsats av % etanol blivit den est använda köldbärarvätskan vid indre anläggningar. Andra förekoande köldbärarvätskor är glykol, saltlösningar och vegetabiliska oljor. Både SGU och Naturvårdsverket rekoenderar vatten ed etanol so köldbärare. Fördelen är att etanol är en relativt ofarlig och välkänd keikalie och att den är lätthanterlig vid installation. Ett proble ed etanol är Läkeedelsverkets krav på inblandning av denatureringsedel so eepelvis isopropanol eller n-butanol, något so har visat sig förlänga nedbrytningen vid ett eventuellt läckage. Bild 9. Principskiss för vattentäkt i berg. Bild 10. Principskiss för vattentäkt i jord. Foderrörets höjd över ogivande ark ska vara tillräcklig (>0,2 ) Foderrörets höjd över ogivande ark ska vara tillräcklig (>0,2 ) Jordlager Grundvattennivå Foderrör Svetsfogar ska vara täta Råvattenledningens genoföring ska vara tät Jordlager Grundvattennivå Foderrör Råvattenledningens genoföring ska vara tät Illustrationer: Anna Jonson, ArtAnna Berglager Sprickor Foderrörets infästning i berget ska vara tät Berglager Filter norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 21

24 Trots att köldbärarvätskan är relativt ofarlig kan även indre utsläpp få konsekvenser på närliggande brunnars vattenkvalitet, fräst i for av doft och saksättning från denatureringsedlen. Nedbrytningen av köldbärarvätskan kan också edföra att syret i vattnet förbrukas och reducerande förhållanden uppstår. Ett tecken på detta är att brunnsvattnet börjar lukta ruttna ägg (svavelväte). I vissa fall kan även järn och angan fälla ut. O det finns kväve (oftast nitrat) i brunnsvattnet kan detta obildas till nitrit och aoniukväve. Efterso köldbärarvätskan innehåller organiska änen kan i vissa fall den keiska syreförbrukningen (COD cheical oygen deand) öka, särskilt o inblandningen av köldbärarvätska är stor. Tidigare erfarenheter visar dock att vid indre läckage tenderar probleen att avta relativt snabbt för att köldbärarvätskan bryts ner och späds ut. Vid större utläckage, ed över 50 liter utblandad köldbärarvätska, har proble ed svavelväte och denatureringsedel ibland stannat kvar under längre perioder, till och ed er än ett år. Brunnsborrare åste därför alltid använda kollektorsyste av hög kvalitet och vidta åtgärder så att risken för utläckage av köldbärarvätska inieras. Hydraulisk kontakt ellan borrhål O det finns kontakt ellan två brunnar så kallad hydraulisk kontakt via vattenförande sprickor eller lager kan bergborrade brunnar påverka varandra såväl kvalitativt so kvantitativt. Hydraulisk kontakt ellan brunnar anlagda i jordlager och bergborrade brunnar är dock ovanlig, och risken inskar ed ökat avstånd ellan brunnarna. Under borrning är det fräst vibrationer, i kobination ed tryckluft so rensar sprickorna, so kan edföra att sprickfyllnader i okringliggande brunnar trycks ut och grular vattnet. Sådan påverkan är i de flesta fall tillfällig och brukar ha försvunnit ino 14 dagar, en i värsta fall kan brunnen rasa igen. När an borrar eller högtrycksspolar nära andra brunnar ska därför försiktighet iakttas. Man bör använda lågt lufttryck och kontrollera okringliggande brunnar, särskilt o vattentillgången är stor, något so tyder på att berggrunden är sprickrik. Artesiskt vatten Artesiskt grundvatten, det vill säga grundvatten vars tryck-ninvå ligger över det vat ten förande lagret, är ovanligt. Det förekoer vanligtvis i oråden so är låglänta i förhållande till ogivningen, och där arklagren utgörs av ett tätande skikt, till eepel lera. O den tänkta grundvattenytan och däred vattnets trycknivå ligger ovanför arkytan, se bild 11, stiger vattnet över arkytan när en brunn borras. O detta är oläpligt eller o det inte går att dränera bort vattnet, bör brunnen avtätas. En sådan tätning bör alltid sättas under foderröret i berg för att förhindra att tätningen ellan foder rör och berg trycks sönder. 22 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

25 Påverkan på byggnad När an borrar nära ett hus finns en risk att an skadar dräneringen eller byggnaden. Hur riskerna ser ut beror på hur huset är grundlagt, o det byggts ed källare eller på täta jordlager so lera. När an borrar i lera kan i vissa fall vibrationer påverka närliggande byggnader. Fraför allt finns stor risk för att luft trycks ut i arklagren under huset när foderrör eller avledarslang sätts igen. Då kan sättningar skada byggnaden. Borrning intill byggnader åste därför alltid ske ed stor försiktighet, låga lufttryck och ycket spolvatten. I särskilt känsliga lägen kan alternativa borretoder so vattenborrning övervägas, eller borrning helt avrådas. Innan an börjar borra bör husfasad, grund och källare inspekteras och resultaten dokuenteras i saråd ed beställare och fastighetsägare. Terisk påverkan Terisk påverkan kan vara ett proble vid energiborrning, efterso det innebär att an tar väre från berget runt borrhållet. O två eller flera värepupsanläggningar anläggs för nära varandra, eller o borrhålsdjupen är underdiensionerade, kan följden bli sänkta teperaturer i berggrunden och försärad verkningsgrad på anläggningarna. O det blir så kallt runt borrhålet att det fryser kan underdiensionerade borrhål edföra att kollektorslangarna trycks ihop och skadas av isbildning. I värsta fall kan det leda till att köldbärarvätska läcker ut och förorenar ogivande grundvatten och att värepupsanläggningen slutar fungera. Trycklinje Tätskikt Bild 11. När en brunn borras där vattnets trycknivå ligger över arkytan, där arklagren utgörs av täta skikt, stiger vattnet. Då kan dränering eller avtätning av brunnen behövas. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 23

26 För att undvika sådana risker bör borrhål för uttag av energi o öjligt alltid placeras centralt på fastigheten. Då blir teperaturpåverkan på ogivande fastigheter så liten so öjligt. O borrhålet av praktiska skäl inte kan placeras centralt bör hålet lutas in ot fastighetens centru eller kopenseras ed ökat borrdjup. Åtgärder so återladdning av borrhål kan vara ett alternativ till att öka borrdjupet. Risk för läckage Det finns alltid en risk för att en borrbandvagn eller kopressor läcker olja eller diesel vid borrningen. Brunnsborraren är skyldig att kontinuerligt kontrollera att utrustningen inte läcker. Absorptionsedel (t.e. absol) ska alltid finnas tillgängligt på borrplatsen, oavsett var an borrar. När arbetet utförs vid infiltrationskänslig ark, so sand och grus, rekoenderas att både borrbandvagn och kopressor står på tätt underlag. norbrunnsförfarande För att iniera riskoent och skydda grundvattnet har SGU saanställt rekoendationer för brunnsborrningens genoförande, det så kallade norbrunnsförfarandet (se bilaga 1). Meningen är att tillståndsgivare ska kunna hänvisa beställare och entreprenörer till att använda bilagan so checklista för arbetets genoförande. I certifieringsutbildningen av brunnsborrare ingår norbrunnsförfarandet i kursaterialet. Satliga certifierade brunnsborrare har den kunskap och erfarenhet so krävs för att genoföra brunnsborrning enligt norbrunnsförfarande vid vatten- och energiborrning. 24 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

27 Återfyllning och tätning av borrhål På vissa platser kan ett borrhål orsaka skada på grundvattnet. Ett sätt att skydda vattenagasinet kan vara att återfylla eller täta borrhålet. Energibrunnen utgör störst risk efterso dess vatten inte dricks och på så vis kontrolleras naturligt. Där ett borrhål utgör en risk för negativ påverkan på ett grundvattenagasin kan återfyllning eller ytterligare tätningsåtgärder vara nödvändiga. Det kan till eepel handla o oråden där det finns risk för saltvatteninträngning, där arken är förorenad, där det finns sedientär berggrund ed risk för kortslutning av grundvattenagasin eller där det finns risk för negativ påverkan från t.e. alunskiffer. Andra tillfällen när återfyllning rekoenderas är när ett borrhål överges eller ersätts ed ett nytt borrhål, sat i vissa fall i vattenskyddsoråden. Vanligtvis utgör energibrunnarna den största risken i känsliga oråden efterso vattnet i de inte dricks och däred inte kontrolleras naturligt. Men an behöver inte överge energibrunnen vid eventuella proble. Det är fullt öjligt att återfylla brunnen ed kollektorslangarna kvar i drift i borrhålet. Vid återfyllning bör an dock tänka på följande: att det tätande aterialet inte har negativ påverkan på grundvattnet, att injekteringen sker från botten av brunnen och upp för att säkerställa att hela hålvolyen återfylls, att återfyllningsaterialet inte har egenskaper so gör att det epanderar o borrhålet fryser efterso det kan att skada slangarna. Alternativt åste borrhålet diensioneras så att frysning inte kan inträffa. att kollektorslangarna i borrhålet är diensionerade efter det tryck so bildas av återfyllningsaterialet, att det är viktigt att kopensera ed ökat brunnsdjup efterso väreutbytet reduceras ed %, beroende på vilket aterial so används. O saltvatten av någon anledning tränger in i brunnen i oråden ed generell norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 25

28 risk för saltvatteninträngning eller när det råder brist på sött grundvatten rekoenderas att hela den saltvattenförande och en del av den sötvattenförande delen av borrhålet återfylls. Alternativt kan an ontera en tätanschett eller otsvarande i övergången ellan salt och sött vatten. Brunnsborrare bör alltid noggrant dokuentera förändringar i kloridhalt och konduktivitet under borrning. Saknas sådan dokuentation bör hela borrhålet återfyllas. 26 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

29 Borrning innanför vattenskyddsoråde Att borra energibrunn i ett vattenskyddsoråde kräver etra osorg. Där skulle ett oljeläckage från utrustningen eller inträngning av saltvatten vara etra känsligt. O påverkan inte kan uteslutas bör hålet återfyllas. Ett vattenskyddsoråde kan delas in i vattentäktszon, priär respektive sekundär skyddszon och, vid behov, tertiär skyddszon. I enlighet ed Naturvårdsverkets föreskrift 2003:16 är borrning ino priär zon förbjuden och tillståndspliktig ino sekundär zon. Beviljas borrning ino denna typ av oråde är det viktigt att etra försiktighetsåtgärder genoförs. O en energibrunn anläggs ino ett vattenskyddsoråde är det viktigt att ta hänsyn till vilken typ av vattentäkt so finns i orådet och vilka geologiska förutsättningar so råder. De frästa riskerna ino ett vattenskyddsoråde är läckage av olja från kopressor eller borr aggregat vid själva borrningen, saltvattenpåverkan (vid borrning i saltvattenriskoråden) och läckage vid hanteringen av köldbärarvätska. Vattnet i täkten kan också bli gruligt o tryckluft vid borrningen går ut i jordlagren eller sprickzonerna. Man bör också alltid ta stor hänsyn till risken för ökad kontakt ellan olika vattenförande lager. Särskilt i oråden ed sedientär berggrund kan inblandning av vatten från lager ed annan keisk och fysikalisk saansättning göra att vattenkvaliteten från täkten blir säre. Generellt gäller att risken för påverkan på ogivningen är större i den del av borrhålet so saknar foderrör, det vill säga i berget. Risken för att vatten- och energiborrning ska påverka vattenförsörjningen är alltså större för grundvattentäkter ed uttagspunkt i berg än för täkter ed uttagspunkt i jord. Foderrörsdrivning geno ett tätande lager av lera kan orsaka en störning av det tätande lagret så att risken ökar för att föroreningar ska spridas från arkytan till grundvattenagasinet. O en energibrunn borras i berg där också en kounal vattentäkt är belägen, bör norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 27

30 vattenprov tas. O analysen visar att påverkan inte kan uteslutas är huvudregeln att energibrunnen ska återfyllas. O det finns någon osäkerhet kring vilka risker borrning ino vattenskyddsorådet kan innebära, rekoenderas att all borrning genoförs på tätt underlag. Dessuto rekoenderas att borrhålet återfylls till dess att en utredning o geologin och riskerna gjorts. 28 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

31 Bilaga 1 Checklista Norbrunn-07 1 innan borrning genoförs 1.1 Placering av brunn allänt Oavsett o det är en vatteneller energiborrning so utförs gäller saa grundregel för placeringen av en brunn. Den bör vara sådan att så god vattenkvalitet so öjligt uppnås, och så att risken för påverkan eller spridning av föroreningar inieras. Innan en ny brunn borras bör därför tidigare och nuvarande arkanvändning utredas så att placeringen blir optial. 1.2 Avstånd ellan brunn och avlopp eller liknande förorening En brunn bör o öjligt placeras högre i terrängen, så långt från föroreningskällan so öjligt. Risken för påverkan beror på föroreningskällans art sat jordlagrens äktighet och genosläpplighet. Rekoenderat insta avstånd ellan brunn och avlopp är 30 eter. O inte påverkan kan uteslutas, bör brunnen avtätas till stort djup eller borrning avrådas. 1.3 Brunnsplacering i förhållande till annan brunn Brunnsborrare åste alltid iaktta försiktighet o anläggning sker i närheten av en annan brunn. Syftet ed de rekoenderade avstånden är att visa på ett riligt hänsynstagande vid borrentreprenad. Nedan angivna avstånd är ingen garanti för att påverkan inte koer att ske. Brunnstyp Vatten (berg) / Vatten (berg) Vatten (berg) / Energi (berg) Energi (berg) / Energi (berg) Vatten (berg) / Vatten (jord) Energi (berg) / Vatten (jord) Rekoenderat avstånd O en ersättningsbrunn ska borras åste probleen ed den befintliga brunnen klarläggas. O den påverkas av eepelvis avlopp, saltvatten eller liknande bör den återfyllas ed tätande aterial för att iniera risken för att den nya brunnen eller andra befintliga brunnar påverkas. För att undvika terisk påverkan ellan två borrhål vid energiborrning o rekoenderade avstånd inte kan uppnås kan åtgärder so att luta borrhålet, kopensera ed ökat borrdjup eller avråda kund från borrning vara alternativ. Lokala geologiska avvikelser kan också otivera avsteg från rekoenderade avstånd, eepelvis vid stora jorddjup eller då an lokaliserat vattenförande sprickor. 1.4 Brunnens placering i förhållande till byggnad O borrning sker nära en huskropp finns risk för att skada på dränering eller byggnad uppstår. Föreligger osäkerhet o ifall skada kan uppstå, bör brunnen anläggas inst 4 eter från husvägg. Beroende på hur ett hus är grundlagt, o det är byggt ed källare eller på vibrationskänslig ark, kan ytterligare säkerhetsavstånd behövas. I vissa fall ska borrning undvikas. Innan borrning bör husfasad, grund och källare in- norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 29

32 Bilaga 1 spekteras och resultaten dokuenteras i saråd ellan beställare och fastighetsägare. Borrning i närhet till fastighet bör alltid ske ed insta öjliga lufttryck. 1.5 Förbud, tillstånd och anälningsplikt Tillsynsyndigheten, vanligen kounen, har öjlighet att införa restriktioner för borrning enligt såväl PBL (Plan- och Bygglagen) so Miljöbalken. Det är fastighetsägarens ansvar se till att eventuella restriktioner följs. Brunnsborrare ska alltid ha försäkrat sig o att nedanstående regler uppfylls innan borrningen genoförs: För energiborrning gäller alltid inst anälningsplikt. Ino skyddsoråde för vattentäkt råder noralt tillståndsplikt eller förbud för borrning. I oråden ed knapphet på sött grundvatten kan kounen föreskriva tillståndsplikt för borrning. I vissa oråden kan kounen införa bygglov för vatten och energiborrning. Inledande kontakt ed kounen rekoenderas innan arbetet påbörjas. 2 borrningens genoförande Syftet ed nedanstående riktlinjer är att iniera risken för inträngande ytligt grundvatten och jordaterial i brunnen. Vid så jorddjup och förorenade sat påverkade oråden är det etra viktigt att brunnen avtätas djupt ner i berget. Risken för negativ påverkan i allänhet ökar ed inskat jorddjup. Brunnen ska vara tät ner till inst 2 i fast berg och inst 6 från arkytan. Vid borrning geno jordlager ner till berg ska alltid foderrör användas, se 2.1 Materialkrav foderrör. Svetsskarven ellan två foderrör ska vara tät och hållfast ot arbetstryck. Tätning ellan foderrör och berg ska alltid genoföras. Vid anläggning av vattenbrunn ska foderrör o öjligt avslutas inst 0,2 eter över arkyta. I undantagsfall kan det vara bättre att inte genoföra tätning. Det kan vara o syftet t.e. är att släppa in vatten från övre akvifer. Detta ska alltid förankras ed beställaren och noteras i borrprotokollet. 2.1 Materialkrav foderrör Rekoenderade diensioner för stålfoderrör: 139,7 5,0 168,3 5,0 193,7 5,0 För satliga diensioner gäller stålkvalitet och toleranser enligt DIN 1626 eller otsvarande. Det garanterar bland annat en viss korrossionstålighet. Ovaliteten får heller inte vara för stor efterso det edför proble vid fogning av rör. O annat aterial än stålfoderrör används, eepelvis plastfoderrör, får rörens beständighet inte understiga de aterialkrav so ställs på stålrören. Det innebär att rören åste klara de tryck jordlagren genererar och de djup de appliceras på. 30 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

33 Bilaga Borrning i urberg Kontinuerlig provtagning av kloridhalt alternativt konduktivitet vid borrning ska alltid genoföras i oråden där saltvattenrisk kan befaras. Kloridhalt ska provtas var tjugonde eter eller när vattentillgång förändras. Förhöjda kloridhalter i en energibrunn kan edföra saltvattenpåverkan i närliggande vattenbrunnar. Har förhöjd kloridhalt (>50 g/l) alternativt konduktivitet (>50 S/) konstaterats ska kloridhalt och nivå för saltvattnets inträngande noteras i brunnsprotokollet. O risk för påverkan på ogivande brunnar ej uteslutas, rekoenderas att brunnen avtätas. 2.3 Borrning i sedientär berggrund Vid borrning i sedientär berggrund är risken för påverkan och föroreningar kople. Olika vattenförande skikt kan vara skilda av tätande lager. O det finns en risk att två eller flera skilda grundvattenagasin kortsluts, bör tätning genoföras så att risken för påverkan inieras. 2.4 Borrutrustning Kopressor ska vara besiktigad efter gällande krav. Borraggregat och tryckluftslangar ska vara anpassade efter kopressorns aiala arbetstryck. Biologiskt nedbrytbara och giftfria oljor bör användas. 2.5 Tätning av borrhål O det finns risk för uppträngning av saltvatten (se 2.2) eller kortslutning av grundvattenagasin (se 2.3) bör ett borrhål avtätas. Metod ska väljas efter rådande oständigheter och presenteras för berörd tillsynsyndighet. 3 kollektor sättning Nedanstående aterial- och installationskrav ställs för att iniera risken för läckage av köldbärarvätska och för tryckfall i kollektorsysteet. 3.1 Materialkrav Borrhåls- och arkkollektor Helsvetsad plaströrskollektor ska användas enligt relevanta delar av SS-EN (se Sveps Råd och anvisningar för installation av etanolbaserade köldbärarsyste i villafastigheter). Borrhålslock Locket ska vara förankrat i foderröret för att förhindra upptryckning av kollektor vid eventuell isbildning på slang. Locket ska även vara tätslutande för att förhindra att ytvatten och/eller jord tränger in i brunnen. Vid arte siska förhållanden bör tätningen göras under foderröret. 3.2 Installationsanvisning Innan kollektorslangen sänks ned i borrhålet ska den inspekteras efter eventuella transportskador och provtryckas: 1. Fyll kollektorsysteet ed köldbärarvätska och avlufta. 2. Trycksätt systeet geno att stänga ventilen på returledningen till pupen. Bygg upp ett övertryck på inst 3 bar. 3. Inspektera systeet okulärt, inte tidigare än 30 in efter trycksättningen. Övertrycket ska hållas uppe ed pup under väntetiden. Under inspektion ska speciell noggrannhet iakttas vid norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 31

34 Bilaga 1 skarvar för att upptäcka eventuella såläckor. 4. Vid eventuellt läckage ska det ordnas så att så lite köldbärarvätska so öjligt läcker ut på arken. Provtryckning ska ske på tätt underlag. 5. Utförd provtryckning ska dokuenteras. I övrigt ska anläggandet av kollektor i ark utföras enligt branschens rekoendationer. Svetsning av plaströrskopplingar ska genoföras ed godkänt aterial och svetsutrustning enligt SS-EN (se Rörgraven ska fyllas ed läpligt aterial so inte kan skada slangen. Schaktassorna runt energi brun nens foderrör ska koprieras, för att iniera risken för brott på kollektorrören. Kollektorrören ska isoleras från yttervägg inst två eter, så att tjälskador förhindras. Minsta schaktdjup ellan energibrunn och fastighet är 500. O schaktning inte är öjlig till detta djup ska rören skyddas etra ot eventuella yttre ekaniska skador. Provtryckning ska genoföras efter installation, i saband ed provkörningen av värepupen. Avslutas energibrunnen under ark ska brunnens läge på fastigheten anges ed bricka på husgrunden eller annan väl synlig plats. Energibrunnens läge ska anges ed noggrannheten ±0,1. Inträffar läckage eller spill av köldbärarvätska, vid eller efter installation, ska detta åtgärdas oedelbart. Vid behov ska kollektorslingan pupas fri från köldbärarvätska och tas upp och repareras eller bytas ut. Därefter ska pupen onteras och brunnen pupas ur, tills vattnet vare sig sakar eller doftar köldbärarvätska. 4 pupontering i vatten- eller energibrunn Vid ontering av pup för vatten- eller energibrunn, ska satliga ingående koponenter vara anpassade för vattenuttag. Ingående koponenter ska vara dokuenterade och kunna överlänas till kund och tillståndsgivare o så önskas. Genoföring geno foderrörsvägg ska vara tät. Borrtoppen ska vara tät. 4.1 Vattenanalys O brunnen ska användas för dricksvattenändaål ska alltid vattenanalys ingå i en borr entreprenad. Analysen bör inst otsvara noralanalys enligt Socialstyrelsens bedöningsgrunder för enskild vattenförsörjning, SOS FS 2003:17. 5 uppgiftsskyldighet Det råder idag uppgiftsskyldighet enligt lag för anläggning av vattenbrunnar (SFS 1975:424) och energibrunnar (SFS 1985:245) i Sverige. Detta innebär att en kopia av brunnsprotokoll ska insändas till Brunnsarkivet, SGU. O brunnsuppgift ej insänds till SGU är brunnen ej godkänd enligt ovanstående norförfarande. 32 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

35 Bilaga 2 Checklista för konsuenten 1. Läs SGUs och Socialstyrelsens broschyr Dricksvatten: Att anlägga en brunn råd o hur du går tillväga. Läs också Dricksvatten: Sköt o din brunn råd o hur du går tillväga. 2. Ta reda på de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna för en brunn där du bor. På Brunnsarkivet på SGUs webbplats (www.sgu.se) finns ycket av inforationen. Fråga också din koun vilka regler so gäller för det oråde där du vill borra en brunn. Behövs några tillstånd, till eepel bygglov? Vilka krav koer att ställas i bygglovet? 3. SGU rekoenderar att du använder en certifierad brunnsborrare. Det är de flesta i branschorganisationerna Borrentreprenörerna och Avanti. Ta reda på o det finns certifierade brunnsborrare i din koun eller i någon grannkoun. Aktuell lista hittar du på Sitacs webbplats: 4. Diskutera ditt brunnsprojekt ed grannarna i förväg. O de har brunn kan de ha erfarenheter so är bra för dig att ta del av, vad gäller processen i sig, de geologiska förutsättningarna eller av duktiga entreprenörer. Tänk alltid på att placera din brunn så att den inte stör grannarna. 5. När det blir dags att begära in anbud, rikta det till flera entreprenörer. Forulera offertförfrågan så att entreprenören tvingas ange vilken ansvarsfördelning so ska gälla ellan er. Begär att entreprenören salar in den inforation so behövs för att brunnens placering ska bli riktig, tar ansvar för placeringen, och löpande inforerar dig o eventuella hinder. Riskbedöning bör utföras innan borrning. I offerten ska inforation finnas o arbetets ofattning, hur det ska utföras, tid för start och avslutning, priset inklusive os (det är viktigt att den so utför arbetet representerar ett företag så att du inte tvingas betala arbetsgivaravgifter). De eventuella kostnader so kan uppstå i ett oråde där det finns risk för saltvatteninträngning eller inläckage av förorenat ytvatten i brunnen och det behövs etra tätning eller återfyllning av borrhålet, bör avtalas separat ellan parterna och fragå av offerten. Där ska också finnas angivet o entreprenören erbjuder några garantier o an utnyttjar certifierade brunnsborrare har de ansvarsförsäkring. norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 33

36 Bilaga 3 Brunnsprotokollet I de flesta fall är brunnsprotokollet den enda handling so beskriver brunnen, en investering på tiotusentals kronor. Därför är det viktigt, och borde vara helt naturligt, att inforationen på protokollet är så utförlig so öjligt. O inforationen i protokollet är utförlig och korrekt underlättas fratida renoveringar eller utredningar av brunnsskador betydligt. Inforationen o ägare/beställare är fräst till för avtalet ellan kund och entreprenör. O fastigheten bytt ägare ånga gånger kan det vara bra att veta ve so beställde brunnen. Entreprenörens klorid- eller konduktivitetsätningar ska noteras på proto kollet. De ligger till grund för vilka åtgärder so är läpliga vid eventuella proble. Underskriften är viktig för ansvarsfrågan. Det ska alltid fragå ve so skrivit under protokollet sat vilket företag so utfört brunnen. På de nyare protokollen kan borrare notera certifieringsnuer på brunnsprotokollet. orrpla t sens B l äge a r Ä g e / est la r ä B e l or d a J r er/be r g a t r ter.. knisk T e t t f ör and u e P r o vpupning.. G v - n iv å n rkninga A ä r Borrföretag Västerköpings Brunnsborrnings AB Uppgiftsskyldighet enligt SFS 1975:424, SFS 1985:245 Eeplar 1 insänds av borrföretaget till Sveriges geologiska undersökning, Brunnsarkivet, Bo 670, Uppsala Eeplar 2 länas till uppdragsgivaren Eeplar 3 behålles av borrföretaget Fastighetsbeteckning (nan och nuer) Försaling Borrplatsens läge Borrplatsens adress Ägares/beställares nan Utdelningsadress, o annan än borrplatsens adress ovan Djup under arkytan Jordart/bergart Färg från till Borraskinstyp sänkhaare Borrhål fodrat Ytterdiaeter Godstjocklek stålrör annan rörtyp: Ort Koun Borrplatsens GPS-koordinater i syste: Ortsadress (postnuer och ortsnan) djup från djup från Totaldjup från arkytan Jorddjup från arkytan (djup till berg) Borrhålets bottendiaeter Brunnens användning Typ av kapacitetsätning blåsning Pupens akapacitet Pup- eller blåsdjup under arkytan Pup- eller blåstid Vattenängd SGUs anteckningar (ifylls ej) Ankostdatu Försalingskod Telefon (även riktnuer) Vid kapacitetsätningen sjönk vattenytan (räknat från arkytan) Länsbokstav ti lit/ti efter tryckning Stabil grundvattennivå under arkytan Datu vid ätningstillfället Mätning av grundvattennivån har skett antal tiar Anärkningar Annan anärkning Underskrift Nanförtydligande Leråkra 3:23 Kungstena 10 NV bostadshus Strandvägen 14 Sven Johansson 0 1 Jord 1 5 Lera 5 7 Grus 7 48 Granit grå Granit rödgrå annan: 139,7 flottörätning Ytterdiaeter Blankettutgivare SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING pupning Godstjocklek Tätning ellan foderrör och berg har skett ed etra ceentering plaströrsfodring hushållsvatten energi väre/kyla kounalt vatten övrigt: djup från 90 2 ti 700 lit/ti före tryckning 6,1 djup från 6,1 tryckning sprängning gradborrning, riktning: Arne Pettersson Telefon Certifierad borrare nr BRUNNS- OCH BORR- PROTOKOLL Utskriftsdatu Borrningen avslutad datu Anärkningar (vattenförekost, färg, sprickor,..) Västerköping Ronneby N E Telefon (även riktnuer) till lit/ti före vattenuttag efter vattenuttag 0453/06 7 Ekon.karta Uppätt kloridhalt Uppätt kloridhalt Uppätt kloridhalt Uppätt kloridhalt -koord y-koord g/l g/l g/l g/l bakteriologisk radon Vattenflaska länad ja nej Analysresultat bifogas insändes senare till till GPS- GPS-y under arkytan under arkytan under arkytan under arkytan SGUs anteckningar (ifylls ej) Kartkoordinater GPS-koordinater vy vz SWEREF 99 TM SWEREF 99 (WGS 84) RT90 2,5 gonv lite vatten trasigt 7 9 eter sprickor ed vatten på 56 och 88 eter Vattenanalys utförd annan: fys. keisk till 0 12 z 114, GPS-z 90 2 K 34 norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

37 Att ange borrplatsens läge är viktigt för identifieringen av brunnen. Fastighetsbeteckningen, och oftast även adressen, är unik i varje koun. O inforationen är korrekt finns ingen risk för saanblandning. Med den kan SGU koordinatsätta brunnen. orrpla t sens B l äge a Ä g r e / est la r B ä l e Uppgiftsskyldighet enligt SFS 1975:424, SFS 1985:245 Eeplar 1 insänds av borrföretaget till Sveriges geologiska undersökning, Brunnsarkivet, Bo 670, Uppsala Eeplar 2 länas till uppdragsgivaren Eeplar 3 behålles av borrföretaget g ter.. or d a J r er/be r a t r orrpla t sens B l äge a Ä g r e / est la r B ä e l knisk T e t t f ör and e u g ter.. or d a J r er/be r a t r r o vpupning orrpla t sens. B l äge. P knisk T e t t f ör and u e Ä g a r e / est ä la B r e l G v - n iv å Jordarter/bergarter.. ger den faktiska inforationen o brunnens förutsättningar. Här bör alltid anges vilken lagerföljd so genoborrats, på vilka nivåer vattenförande sprickor genoborrades.. O proble uppstår ed vattnets kvalitet eller kvanti- Ytterdiaeter Godstjocklek Anärkningar tet ger annan rörtyp: denna del av borrprotokollet ånga 0 1 tryckning sprängning gradborrning, riktning: från Annan anärkning till 90 Brunnens användning gånger Jord svaret på 1 5 Lera Typ av kapacitetsätning vilken del av brunnen so bör n g ä ter rkninga.. A r or d a J r er/be r a t r P r o vpupning.. G v - n iv å knisk T e t t f ör and u e n rkninga A ä r P r o vpupning.. Borrföretag Västerköpings Brunnsborrnings AB Fastighetsbeteckning (nan och nuer) Försaling Borrplatsens läge Borrföretag 10 NV bostadshus Borrplatsens adress Västerköpings Brunnsborrnings AB Ägares/beställares nan Utdelningsadress, o annan än borrplatsens adress ovan Geno att studera inforationen o tekniskt utförande kan an ofta avgöra o brunnen utförts på ett fackannaässigt sätt. Det är etra viktigt att ange hur brunnen avtätats ellan foderrör och berg, hur ånga eter foderrör so neddrivits och vilken diension de rör har, so använts. Uppgifter o brunnens total djup och jorddjup bör alltid överensstäa ed lagerföljdsinforationen. Arne Pettersson Nanförtydligande 2 ti Blankettutgivare Telefon ti SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Brunnens 6,1 bottendiaeter Anärkningar tryckning sprängning anges so diaetern gradborrning, riktning: på den Annan anärkning borrkrona so användes för den djupaste delen av brunnen. Inforation är viktig vid Underskrift Nanförtydligande valet av storlek på borrkrona G v - n iv å n rkninga A ä r Ort Koun Borrplatsens GPS-koordinater i syste: 20 Ortsadress (postnuer och ortsnan) Djup under arkytan Jordart/bergart Färg Eeplar 1 insänds av borrföretaget till Sveriges geologiska undersökning, Brunnsarkivet, Bo 670, Uppsala SGUs anteckningar (ifylls ej) Ankostdatu Försalingskod Bilaga 3 Länsbokstav Uppgiftsskyldighet enligt SFS 1975:424, SFS 1985:245 från till Att Eeplar hitta 2 länas till brunnar uppdragsgivaren so borrades Leråkra för 1 länge 3:235 sedan Eeplar 3 behålles 0 av borrföretaget 1 Jord Fastighetsbeteckning (nan och nuer) Lera är ofta Försaling svårt vilket Kungstena 5 bidrar 7 Grus till att det Borrplatsens läge 10 7 NV bostadshus 48 Granit grå är Borrföretag Borrplatsens så viktigt adress att ange borrplat- Anärkningar (vattenförekost, färg, sprickor,..) Försalingskod sens läge. En skylt på husgrunden Västerköping so beskriver brun- Ort Koun Länsbokstav nens lite Ronneby läge vattenkan också vara till K Borrplatsens GPS-koordinater i syste: trasigt N eter stor hjälp. E BRUNNS- OCH BORR- Telefon (även riktnuer) Borraskinstyp Ägares/beställares nan Tätning ellan foderrör och berg har skett Utskriftsdatu ed Telefon (även riktnuer) etra Vattenanalys utförd sänkhaare Sven Johansson annan: ceentering 07 plaströrsfodring annan: fys. keisk Borrningen avslutad datu Borrhål Utdelningsadress, fodrat o annan än borrplatsens Ytterdiaeter adress ovan Godstjocklek djup Ortsadress från (postnuer och ortsnan) till bakteriologisk stålrör 139, radon 12 SGUs anteckningar (ifylls ej) Djup under arkytan YtterdiaeterJordart/bergart Godstjocklek Färg djup Anärkningar från (vattenförekost, till färg, sprickor,..) Vattenflaska länad Ankostdatu från annan rörtyp: till ja Uppgiftsskyldighet enligt SFS 1975:424, SFS 1985:245 Eeplar Totaldjup från 1 insänds arkytan 0 av borrföretaget 1 till Jorddjup från arkytan (djup till berg) Borrhålets bottendiaeter nej Sveriges Jord geologiska undersökning, Brunnsarkivet, Bo 670, Uppsala Försalingskod Eeplar 2 länas till uppdragsgivaren ,7 Analysresultat Eeplar 3 behålles av borrföretaget Brunnens användning 1 5 bifogas Fastighetsbeteckning (nan och nuer) Lera Ort hushållsvatten energi väre/kyla kounalt vatten övrigt: insändes senare Typ av kapacitetsätning Försaling blåsning Leråkra 3:23 Kungstena Strandvägen 14 Sven Johansson Granit rödgrå Västerköpings Strandvägen Brunnsborrnings 14 AB Leråkra 5 3:23 7 Grus flottörätning pupning Kungstena 7 48 Granit grå 10 NV bostadshus Granit rödgrå Pupens akapacitet Pup- eller blåsdjup Borrplatsens läge under arkytan Pup- eller blåstid Vattenängd Vid kapacitetsätningen sjönk SWEREF 99 TM SWEREF 99 (WGS 84) RT90 2,5 gonv vattenytan (räknat från arkytan) djup från till Borrplatsens adress Telefon (även riktnuer) 90 Borraskinstyp 2 Tätning ti ellan foderrör och berg 700 har skett ed lit/ti före tryckning 6,1 90 Strandvägen 14 etra djup från Vattenanalys till utförd Ägares/beställares sänkhaare nan annan: ceentering plaströrsfodring annan: Telefon (även riktnuer) fys. keisk ti lit/ti efter tryckning Borrhål fodrat Ytterdiaeter Godstjocklek djup från till bakteriologisk Stabil grundvattennivå Sven under Johansson arkytan Datu vid ätningstillfället Mätning av grundvattennivån har skett antal tiar stålrör radon Utdelningsadress, o annan än borrplatsens 6,1 139,7 adress ovan Ortsadress (postnuer och ortsnan) före vattenuttag 12 efter vattenuttag 2 Vattenflaska länad blåsning flottörätning pupning Pup- eller blåsdjup under arkytan Underskrift Pup- eller blåstid Granit grå Vattenängd BRUNNS- OCH BORR- PROTOKOLL Utskriftsdatu Borrningen avslutad datu Västerköping Djup under arkytan Jordart/bergart Färg Totaldjup från arkytan Jorddjup från arkytan (djup till berg) Borrhålets bottendiaeter hushållsvatten energi väre/kyla kounalt vatten övrigt: Pupens akapacitet Ronneby BRUNNS- N OCH BORR- E PROTOKOLL Telefon (även riktnuer) Utskriftsdatu Telefon (även riktnuer) Borrningen avslutad datu SWEREF 99 TM SWEREF 99 (WGS 84) RT90 2,5 gonv SGUs anteckningar (ifylls ej) Ankostdatu PROTOKOLL sprickor ed vatten på 56 och 88 eter djup från till Uppätt kloridhalt tätas av, eller på vilken nivå ja Anärkningar (vattenförekost, 30färg, sprickor, g/l..) 56 nej Uppätt kloridhalt 7 114,7 Analysresultat brunnen behöver 80 g/l högtrycksspolas. 90 bifogas Uppätt kloridhalt g/l Uppätt kloridhalt under arkytan under arkytan insändes senare under arkytan ti lit/ti före tryckning Nanförtydligande Certifierad borrare nr djup från till vy y-koord GPS-y Borraskinstyp Tätning ellan foderrör och berg har skett ed Arne Pettersson ti 0453/06 etra lit/ti efter tryckning Vattenanalys utförd Stabil sänkhaare grundvattennivå under arkytan annan: Datu vid ätningstillfället ceentering plaströrsfodring Mätning av grundvattennivån annan: har skett antal tiar vz z GPS-z fys. keisk Borrhål Blankettutgivare fodrat Ytterdiaeter GodstjocklekTelefon djup från till 6, före vattenuttag efter vattenuttag bakteriologisk SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Anärkningar Uppätt kloridhalt radon stålrör 139, Ytterdiaeter Godstjocklek djup från till tryckning sprängning gradborrning, riktning: 30 g/l 56Vattenflaska under arkytan länad Annan annan anärkning rörtyp: Uppätt kloridhalt ja Totaldjup från arkytan Jorddjup från arkytan (djup till berg) Borrhålets bottendiaeter nej 80 g/l 90 under arkytan 90 7 Uppätt kloridhalt 114,7 Analysresultat Brunnens användning bifogas g/l under arkytan hushållsvatten energi väre/kyla kounalt vatten övrigt: insändes senare Uppätt kloridhalt Vid kapacitetsätningen sjönk Ekon.karta -koord vattenytan (räknat från GPS- arkytan) o brunnen i fratiden djup från till ska vy y-koord GPS-y 700 lit/ti före tryckning 90 djup från till fördjupas så att borrstålet vz z GPS-z lit/ti efter tryckning inte fastnar i brunnen. 2 Uppätt kloridhalt Brunnens användningsoråde, vanligen Uppätt kloridhalt hushållsvatten 30 g/l 56 under arkytan Uppätt kloridhalt 80 g/l 90 under arkytan g/l under arkytan Uppätt kloridhalt eller bergväre, kryssas i. Inforationen är viktig när en g/l under arkytan SGUs anteckningar (ifylls ej) Kartkoordinater GPS-koordinater Ekon.karta -koord GPS- entreprenad vy görs y-koord i närheten. GPS-y Certifierad borrare nr 90 6,1 g/l K SWEREF 99 TM SWEREF 99 (WGS 84) RT90 2,5 gonv Västerköping lite vatten Koun Länsbokstav Ronneby lit/ti trasigt 7 9 eter K sprickor N ed vatten E på 56 och 88 eter 5 7 Grus lite vatten lit/ti g/l under arkytan Vid kapacitetsätningen sjönk 7 48 SGUs anteckningar (ifylls ej) Kartkoordinater GPS-koordinater vattenytan (räknat från arkytan) trasigt 7 9 eter djup från till Granit rödgrå 2 Ekon.karta -koord GPS- 700 sprickor ed vatten på 6,156 och 8890 eter Typ av kapacitetsätning Pupens akapacitet blåsning flottörätning pupning Underskrift Pup- eller blåsdjup under arkytan Pup- eller blåstid Vattenängd 0453/06 Borrplatsens GPS-koordinater i syste: under arkytan SGUs anteckningar (ifylls ej) lit/ti Kartkoordinater GPS-koordinater Stabil grundvattennivå under arkytan Datu vid ätningstillfället Mätning av grundvattennivån har skett antal tiar Arne Pettersson Blankettutgivare SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING före vattenuttag efter vattenuttag Telefon Certifierad borrare nr 0453/06 vz z GPS-z norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar 35

38 Bilaga 3 I fältet Provpupning.. fylls inforation i o vilken kapacitet (vattenängd) brunnen hade vid borrtillfället. Det är viktigt att veta oavsett o det är en vatten- eller energibrunn. I de flesta fall får an en tillräckligt bra uppgift o brunnens kapacitet geno blåsning, vilket innebär att entreprenören blåser upp vattnet ur brunnen ed kopressor. O brunnen inte ger vatten vid borrning, bör det noteras i protokollet ed in- or d a J r ter/ b knisk T e t t f ör and u e P r o vpupning.. G v - n iv å A n ä rkninga r Borraskinstyp sänkhaare Borrhål fodrat Ytterdiaeter Godstjocklek stålrör annan rörtyp: djup från djup från Totaldjup från arkytan Jorddjup från arkytan (djup till berg) Borrhålets bottendiaeter Brunnens användning Typ av kapacitetsätning blåsning Pupens akapacitet Pup- eller blåsdjup under arkytan Pup- eller blåstid Vattenängd Vid kapacitetsätningen sjönk vattenytan (räknat från arkytan) ti lit/ti efter tryckning Stabil grundvattennivå under arkytan Datu vid ätningstillfället Mätning av grundvattennivån har skett antal tiar Anärkningar 5 7 Grus 7 48 Granit grå Granit rödgrå annan: 139,7 Annan anärkning flottörätning Ytterdiaeter 90 pupning Godstjocklek Tätning ellan foderrör och berg har skett ed etra ceentering plaströrsfodring hushållsvatten energi väre/kyla kounalt vatten övrigt: djup från 90 2 ti 700 lit/ti före tryckning 6,1 djup från 6, tryckning sprängning gradborrning, riktning: Certifierad borrare nr lite vatten trasigt 7 9 eter sprickor ed vatten på 56 och 88 eter Vattenanalys utförd annan: fys. keisk till 0 12 till lit/ti före vattenuttag efter vattenuttag 0453/ ,7 Uppätt kloridhalt 30 Uppätt kloridhalt g/l bakteriologisk radon Vattenflaska länad ja nej Analysresultat bifogas insändes senare foration o vilka åtgärder so genoförts (högtrycksspolning eller sprängning) för Underskrift Nanförtydligande att öka vattentillgången. O Arne Pettersson sådana Blankettutgivare åtgärder inte noterats Telefon SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING kan det vara svårt att bevisa o en förändring skett t.e. vid skada eller liknande. I energibrunnar so inte ger vatten vid borrning brukar vanligtvis inga kapa- 80 g/l 90 under arkytan citetshöjande Uppätt åtgärder kloridhalt genoföras. g/l under arkytan Uppätt kloridhalt g/l under arkytan SGUs anteckningar (ifylls ej) Kartkoordinater GPS-koordinater Används brunnen till Ekon.karta -koord GPS- dricksvatten vy rekoenderar y-koord GPS-y vz z GPS-z SGU att en vattenanalys genoförs. Att så skett kan noteras på borrprotokollet. Inforation o resultaten från vattenanalysen kan ed fördel bifogas brunnsprotokollet. 56 till till 90 2 under arkytan Brunnsinatning på webben Det är idag öjligt för entreprenörer att ata in inforationen från en borrning direkt i SGUs Brunnsarkiv via ett webbforulär. Då genereras brunnsprotokollet so en pdf-fil so går att skriva ut och signera. Via webbgränssnittet kan protokollet förses ed såväl den den egna logotypen so logotyper för brunnsborrarens eventuella certifieringar. Kontakta SGU för att få användarnan och lösenord, norförfarande vid utförande av vatten- och energibrunnar

39

40 Sveriges geologiska undersökning Huvudkontor: Villavägen 18 Bo 670 SE Uppsala Filialkontor: Guldhedsgatan 5A SE Göteborg Kiliansgatan 10 SE Lund Skolgatan 4 SE Malå Bo SE Stockhol

dricksvatten att anlägga brunn dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga

dricksvatten att anlägga brunn dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten att anlägga brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar

Läs mer

Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten

Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten Innehåll Innan du börjar 4 Viktigt om din brunn 4 Har du svar på dessa frågor 4 Brunnsvatten är grundvatten 5 Vattnets rörelse genom marken 5 Jordarter 6 Berggrund

Läs mer

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten sköt om din brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar

Läs mer

VARIA 534. Ansvar och regler vid stranderosion. Peggy Lerman Bengt Rydell

VARIA 534. Ansvar och regler vid stranderosion. Peggy Lerman Bengt Rydell VARIA 534 Ansvar och regler vid stranderosion Peggy Lerman Bengt Rydell SGI SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION Varia Beställning ISSN ISRN Projektnummer SGI Dnr SGI Statens geotekniska institut (SGI)

Läs mer

Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter

Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter UPTEC W 08 033 Examensarbete 30 hp Februari 2009 Skydd av enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter Protection of Private Groundwater Supplies by Municipal Regulations Moa Nicolaisen Referat

Läs mer

En liten bok om vatten

En liten bok om vatten En liten bok om vatten Vatten är liv och vatten är levande. Vattnet i din kran har sannolikt varit grundvatten eller ingått i sjöar, vattendrag eller hav. Om vi inte är rädda om våra vattenekosystem kommer

Läs mer

Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Frågor och svar. om använt kärnbränsle Frågor och svar om använt kärnbränsle 1 2 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen... 13 Hantering av det använda kärnbränslet idag... 19 Planer för slutförvaringen...

Läs mer

Lagar och regler för dig med enskilt avlopp

Lagar och regler för dig med enskilt avlopp Lagar och regler för dig med enskilt avlopp 1 Innehåll Sid Går du i avloppstankar?... 3 Om enskilt avlopp... 3 Ansvar och roller... 4 Tillstånd och anmälan... 5 Vad ska ingå i en tillståndsansökan?...

Läs mer

KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID

KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRETSLOPPSLÖSNINGAR SKYDDSAVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNNAR I GEOLOGISKA TYPMILJÖER Uddevalla 2015-03-31 Tony Grantz 2 (32) Sammanfattning Detta projekt har finansierats

Läs mer

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT - Handbok för miljöprövning av askor Så gör du en tillståndsansökan enligt miljöbalken för att få använda askor - tips, mallar och checklistor Sida 0 Askor en resurs rätt använd

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Små avloppsanläggningar Handbok till

Läs mer

Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat

Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat 1 Arbetsgruppens medlemmar Nedanstående personer har på ett eller annat sätt deltagit i arbetsgruppens

Läs mer

Miljöbalken Så berör den dig som företagare

Miljöbalken Så berör den dig som företagare november 2013 Miljöbalken Så berör den dig som företagare Miljöbalkens regler ska följas av alla och det är din skyldighet, i rollen som företagare, att känna till hur din verksamhet är berörd av bestämmelserna

Läs mer

Vägledning för muddring och kvittblivning av muddringsmassor

Vägledning för muddring och kvittblivning av muddringsmassor Vägledning för muddring och kvittblivning av muddringsmassor 2006-11-29 Omslagsfotografiet visar muddringsarbeten 2002 på Blidö, Oxhalsö i Norrtälje kommun. Om detta mudderverk är en ättling till den ärevördiga

Läs mer

Att beställa utvärderingar

Att beställa utvärderingar 2005:26 UTVÄRDERING Att beställa utvärderingar en vägledning 1 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Processbeskrivning 6 1. Klargör syftet 8 2. Formulera utvärderingsfrågan 12 3. Går utvärderingsfrågan

Läs mer

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen

Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Kretshandledning Påverka byggandet av vägar så gör ni och så fungerar lagstiftningen Innehåll 1 Inledning 3 1.1.Introduktion 3 1.2 Begrepp 3 1.3 Central reglering och aktörer 5 1.4 Fyrstegsprincipen vägledande

Läs mer

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning

Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Handledning Plan- och bygglagen en vägledning Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Introduktion 1 1.2 Var finns reglerna och vilka är myndigheterna 1 1.3 Vilka rättsliga instrument som finns i plan- och bygglagen

Läs mer

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion

de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion de svenska MILJÖMÅLEN en introduktion A innehåll 1 Mål för Sveriges miljöarbete 2 Miljömålen ett system med flera mål 4 Hur vi arbetar med miljömålen i praktiken 6 Samarbete för att nå miljömålen 8 Sveriges

Läs mer

Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N

Rapport Nr 4/07. Miljöledning och Giftfri miljö. kemikaliefrågorna i teori och praktik K E M I K A L I E I N S P E K T I O N E N Rapport Nr 4/07 E n r a p p o r t f r å n K e m i k a l i e i n s p e k t i o n e n w w w. k e m i. s e Miljöledning och Giftfri miljö kemikaliefrågorna i teori och praktik Rapporten är framtagen i samarbete

Läs mer

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Redaktörer: Patrik Hjulström

Läs mer

FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland. 2011-10-11 Objekt: 8485590

FÖRSTUDIE. Väg 140. Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland. 2011-10-11 Objekt: 8485590 FÖRSTUDIE Väg 140 Gång- och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland 2011-10-11 Objekt: 8485590 Titel: Förstudie Väg 140 Gång och cykelväg mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland Utgivningsdatum:

Läs mer

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Utbildningsmaterial från Livsmedelsverket - grundkunskaper om livsmedelskontroll Livsmedelsverket, oktober 2014 ISBN: 978 91 7714 2342 4 Layout: Merethe Andersen Foto:

Läs mer

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material

Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Riskhantering vid miljöfarliga verksamheter Sammanställt material Augusti 2010 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige

Läs mer

Räddningstjänst och miljö

Räddningstjänst och miljö Cecila Alfredsson & Claes-Håkan Carlsson (red) Räddningstjänst och miljö Cecilia Alfredsson tjänstgör sedan 1998 som projektledare vid Räddningsverket. Hon har en magisterexamen i biologi och är utbildad

Läs mer

6 Lönegapet mellan kvinnor och män

6 Lönegapet mellan kvinnor och män 129 6 Lönegapet ellan kvinnor och än I detta kapitel analyseras lönegapet ellan kvinnor och än ur olika perspektiv. Inledningsvis presenteras skattningar på totalt och oförklarat lönegap för 11 uppdelat

Läs mer

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

Gemensamt avlopp så kan det gå till

Gemensamt avlopp så kan det gå till Gemensamt avlopp så kan det gå till Kort om denna folder Denna folder vänder sig till fastighetsägare som står i begrepp att åtgärda sitt avlopp och där det är aktuellt att göra det tillsammans med andra

Läs mer

Vad innebär egentligen geologisk lagring av koldioxid?

Vad innebär egentligen geologisk lagring av koldioxid? Vad innebär egentligen geologisk lagring av koldioxid? Ansvarsfull användning av fossila bränslen Den viktigaste växthusgasen tas om hand Kolet förs tillbaka ner i marken Vi får tid till att utveckla klimatvänliga

Läs mer

Vägledning för hantering av markavvattning

Vägledning för hantering av markavvattning Vägledning för hantering av markavvattning 2006-12-01 1. INLEDNING...4 2. LAGSTIFTNINGENS HISTORIA...5 3. VAD OMFATTAS AV MARKAVVATTNINGSBESTÄMMELSERNA?...6 3.1 Miljöbalkens definition av vattenverksamhet

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer