KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID"

Transkript

1 KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRETSLOPPSLÖSNINGAR SKYDDSAVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNNAR I GEOLOGISKA TYPMILJÖER Uddevalla Tony Grantz

2 2 (32)

3 Sammanfattning Detta projekt har finansierats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län genom statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), samt av Miljö och Stadsbyggnad, Uddevalla kommun. Uddevalla kommun och kommunens VA-bolag, Västvatten AB har tillsammans arbetat fram ett system för att få näring från enskilda avlopp ut på åkermark. Kretsloppslösning genom sluten tank för toalettvattnet och separat lösning för bad-, disk- och tvättavloppsvattnet är tänkt som ett billigt och enkelt alternativ för fastighetsägare. Projektet har syftat till att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläpp av bad-, disk- och tvättavlopp och dricksvattentäkt utifrån markens beskaffenhet, sprickighet i berg samt reningsgrad på bad-, disk- och tvättvattnet (endast slamavskiljning, stenkista, infiltration/markbädd). Projektet får ses som ett första steg att få till nationella riktlinjer avseende skyddsavstånd för bad-, disk- och tvättavlopp. Projektet har omfattat litteraturgenomgång, kontakter med myndigheter och specialister, val av fallstudieplatser, val av analysparametrar, fältarbete, kloridspårning, provtagning, sammanställning samt analys och utvärdering av resultat. Tre olika geologiska typmiljöer har studerats: Tunt jordtäcke av finsand-silt, Morän (sandig) vid infiltrationsanläggning; grus vid dricksvattenbrunn, Morän (siltig) vid infiltrationsanläggning; finsand vid dricksvattenbrunn. I första typmiljöns studiefall med tunt jordtäcke av finsand-silt är avstånden mellan infiltration och dricksvattenbrunn 15, 20, 25 respektive 50 meter. Vid 15, 25 och 50 meter syns tillfälligt förhöjda halter, medan det vid 20 meter inte syns någon påverkan alls. Det går således inte att dra slutsatser om lämpliga skyddsavstånd utifrån befintliga data för denna typmiljö. Variationerna visar dock att man vid användning av generella skyddsavstånd för det enskilda fallet bör tillämpa konservativa antaganden. I den andra typmiljöns studiefall med morän (sandig) vid infiltration och grus vid dricksvattenbrunn syns ingen påverkan av E. coli eller intestinala enterokocker från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 8 % (sannolika lutningen även på grundvattenytan) och infiltration i sandig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd om 25 meter. Detta tillsammans med ett tillräckligt mäktigt jordtäcke (här 7 meter vid brunnen) bedöms i aktuellt fall vara viktigaste förklaringen till att ingen påverkan syns. I den tredje typmiljöns studiefall med morän (siltig) vid infiltration och finsand vid dricksvattenbrunn är dricksvattenbrunnen inte påverkad av E. coli eller intestinala enterokocker som kan komma från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 17 % (grundvattenytan kan luta något mindre) och infiltration i siltig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd på 50 meter i detta fall. Kloridspårning genom tillsättning av klorid i avloppet och mätning av konduktivitet i dricksvattnet bedöms vara en enkel och praktisk metod för att spåra eventuell påverkan från enskilda avlopp till dricksvattenbrunnar. 3 (32)

4 4 (32)

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR UNDERLAG 9 2 METOD OCH GENOMFÖRANDE LITTERATURGENOMGÅNG URVAL AV FALLSTUDIEPLATSER KLORIDSPÅRNINGSFÖRSÖK PROVTAGNING AV DRICKSVATTEN ANALYS AV DRICKSVATTENPROV 11 3 OMRÅDESBESKRIVNING NEDERBÖRD OCH AVRINNING TOPOGRAFI HYDROGEOLOGI 13 4 FALLSTUDIER GEOLOGISKA TYPMILJÖER OMRÅDESKARTA OCH TECKENFÖRKLARING ORMESTAD 1:16 1: BOKENÄS-BUA 1:45 1: BJÄLLANE 2:15 2: STORA BRÄCKE 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3: KAVLANDA 4:34 4: STORA BRÄCKE 1:43, 44, 45 1: RESULTAT ORMESTAD 1:16 1: BOKENÄS-BUA 1:45 1: BJÄLLANE 2:15 2: STORA BRÄCKE 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3: KAVLANDA 4:34 4: STORA BRÄCKE 1:43, 44, 45 1: DISKUSSION OCH SLUTSATSER TYPMILJÖER OCH SKYDDSAVSTÅND OSÄKERHETER OCH REKOMMENDATIONER FÖR VIDARE FORSKNING 29 7 REFERENSER 31 BILAGA Kloridspårningsförsök Bokenäset - PM. 5 (32)

6 6 (32)

7 1 Inledning Projektägare hos Miljö och Stadsbyggnad har varit Carina Johansson. Tony Grantz har varit projektledare och rapportförfattare. Idén till projektet kom från Katarina Bjelke (Västvatten). Ansökan om LOVA-bidrag har skrivits av Malin Kolviken och Andreas Roos (Västvatten). Dricksvattenprovtagning har utförts av Emelie Walsund. Inom projektets ram har Dr. Johan Åström (Tyréns) och Jenny Levander (Tyréns) anlitats för kloridspårningsförsök. PM för kloridspårningsförsöken finns bilagt denna rapport. Ett samarbete med Chalmers, Tyréns AB och SGU har också pågått parallellt med detta projekt eftersom de utvecklar ett verktyg för att genomföra kvantitativ mikrobiell riskanalys för dricksvattenbrunnar i närheten av enskilda avloppsanläggningar. 1.1 Bakgrund Uddevallas VA-rådgivning i tätbebyggelseområden Uddevalla kommun och kommunens VA-bolag, Västvatten AB har tillsammans arbetat fram ett system för att få näring från enskilda avlopp ut på åkermark. Projektet kallas Projekt näringsrik och har varit mycket framgångsrikt genom att kommunen tar hand om innehållet i slutna tankar och ser till att det, efter behandling, används som näring på åkermark hos en lokal lantbrukare. I samma projekt ges VA-rådgivning i Uddevallas drygt 20-tal kustnära tätbebyggelseområden. Vatten- och avloppsstandarden är varierande men mestadels låg i dessa områden. På många håll pågår en långsam omvandlingsprocess där man övergår från torrlösningar till vattentoaletter, bebor sina fastigheter större del av året och installerar mer vattenförbrukande hushållsmaskiner som ger större utsläpp av näringsämnen i närmiljön, och dessutom ger ett större tryck på lokala dricksvattenresurser. Kretsloppslösning genom sluten tank för toalettvattnet är tänkt som ett billigt och enkelt alternativ för dessa fastighetsägare. Vid rådgivningen märks dock att det är frågan om rening av bad-, disk- och tvättvatten och säker utsläppspunkt för detta vatten som ofta blir avgörande för om kretsloppslösningar blir en rimlig kostnad eller inte Bad-, disk- och tvättvatten och smittskydd Idag prioriteras kraven på rening av bad-, disk- och tvättvatten ner eftersom detta vatten innehåller låga halter av näringsämnen och vanligen också av smittämnen. Detta vatten innehåller dock emellanåt höga halter patogena mikroorganismer 1, vilket skapar osäkerhet kring vilka krav som är rimliga att ställa på säker utsläppspunkt i förhållande till dricksvattenbrunnar. Teoretiska beräkningar som Miljö och Stadsbyggnad har gjort visar att dricksvatten som påverkas av bad-, diskoch tvättvatten kan bli otjänligt avseende E. coli. I ett fall i Mark- och miljödomstolen 2 förbjöds en fastighetsägare att släppa ut bad-, disk- och tvättavloppsvatten (BDT) från en otillräcklig infiltrationsanläggning med argumentet att BDT-avloppsvatten innehåller lägre halter sjukdomsframkallande 1 Ottoson, J Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Department of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology (KTH). 2 Mark- och miljödomstol Pub. beteckning MMD Målnr/Dnr 2011-M Beslutsdatum (32)

8 mikroorganismer än toalettavloppsvatten men att det inte kan betraktas som ofarligt när det gällde mikrobiella föroreningsrisker. De flesta miljökontor har numera sänkta krav på reningsnivå för bad-, disk- och tvättvatten och samtidigt höga krav på säkra utsläppspunkter för både nya och förbättrade anläggningar. Krav på säker utsläppspunkt medför vanligen krav på tät utloppsledning förbi alla dricksvattentäkter. Sådana ledningar är ofta väldigt kostsamma, särskilt i bergiga och tätbebyggda områden och fördyrar lösningen för bad-, disk- och tvättavloppsvattnet avsevärt. Det finns idag inte tillräckligt av vetenskapligt underlag som hjälper miljökontoren i avvägningen vad som är rimliga krav på säkra utsläppspunkter utifrån smittskydd Bedömning av bad-, disk- och tvättvatten avgör avloppslösning Vid VA-rådgivning i ett tätbebyggt område måste man se till de olika lösningar för området som finns och vilka kostnader dessa medför. En av tankarna med kretsloppslösning var att den, förutom de miljömässiga vinsterna, också skulle bli en enkel och billig lösning för fastighetsägare. När man i dessa områden räknar på olika lösningar är det ett problem att ställa för höga krav på bad-, disk- och tvättvattenrening eftersom kretsloppslösningen då totalt sett inte blir tydligt lönsam för fastighetsägare. Dessa fastighetsägare lockas lätt av billigare installationskostnader för enskilda reningsverk och det är svårt att argumentera för återföring av näringsämnen och mot kostnader för skötsel, kemikalier och annat på sikt. Framtiden i dessa tätbebyggelseområden i sämsta scenariot innebär fler enskilda och små gemensamma minireningsverk som sköts dåligt, ett ökande problem med övergödning i de lokala grunda havsvikarna, onödigt dyra lösningar för fastighetsägare och ett starkt ökat behov av tillsyn på små, dåligt fungerande minireningsverk. 1.2 Syfte och mål Kommunen vill med detta projekt underlätta anläggandet av enskilda avlopp som möjliggör återföring av toalettvatten till jordbruksmark, d.v.s. sluten tank för toalettvattnet och separat rening för bad-, disk- och tvättavloppet. Syftet är att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläpp av bad-, disk- och tvättavlopp och dricksvattentäkt utifrån: - Markens beskaffenhet - Sprickighet i berg - Reningsgrad på bad-, disk- och tvättvattnet (endast slamavskiljning, stenkista, infiltration/markbädd) Projektets mål är att kunna presentera ett väl underbyggt material som kan användas till bedömningar vid miljönämndens tillståndsprövning av enskilda avlopp. Projektets resultat kan ses som ett första steg att få till nationella riktlinjer avseende skyddsavstånd för bad-, disk- och tvättavlopp. Projektets resultat bedöms ha stort värde för ett flertal kommuner i landet, speciellt de som aktivt arbetar med att införa system för att återföra näringen från avlopp till jordbruksmark. Projektets resultat är av sådan karaktär att många kommuner med liknande berggrund och markbeskaffenhet kan använda sig av slutsatserna i sina tillståndsprövningar av enskilda avlopp. 8 (32)

9 Resultaten kommer att underlätta för fastighetsägarna att utföra billigare kretsloppsanpassade avloppslösningar. Säkrare bedömningar om föroreningsrisker kommer att optimera kravnivån för rening och utsläppspunkt, så att kostnadseffektivare lösningar kan uppnås. Därigenom undviker man utvecklingen med små minireningsverk som efter rening släpper ut hälften av toalettavloppets kväve till havsmiljön. En annan del i syftet är att intilliggande kommuner skall kunna dra nytta av projektets resultat. Det är också viktigt genom att vara ett gott exempel på hur man har möjlighet att genomföra kretsloppsanpassningen. Vinster i projektet: - Tryggare bedömningar av skyddsavstånd, BDT - dricksvatten - Rimliga kostnader för fastighetsägare - Gynnar kretsloppslösningen - Reduktion av näringsämnen till hav - Gynnar robusta markbaserade reningstekniker - Ökar avloppsvattens retention i marken - Gott exempel till andra kommuner Mål för projekttiden: - Ta fram underlag som ger en säkrare bedömning av skyddsavstånd BDT - dricksvatten - Ge förutsättningar för en förenklad prövning av BDT-avlopp - Utökat kontaktnät kommuner och statliga myndigheter, SGU och Livsmedelsverket. - Sprida resultatet till andra kommuner 1.3 Avgränsningar Bedömningarna om skyddsavstånd kommer att beskriva risker för dricksvattenbrunnar. Bedömningarna utgår inte ifrån en komplett bild av verkligheten eftersom det hydrogeologiska underlagsmaterialet är begränsat. Jordlagerföljder, bergssprickors utsträckning och mikrobers fastläggning/avdödning i marken har inte kunnat klarläggas i detalj. Kartläggning av bergssprickor i brunn genom flödesloggning ryms inte inom studien utan skulle kunna utredas i en senare fördjupad studie. Brunnskonstruktioner har inte heller kunnat undersökas i detalj djupare än vad man okulärt med hjälp av ficklampa kan se ner i borrhål, samt utifrån fastighetsägares uppgifter. 1.4 Underlag Underlag i projektet utgörs av geologiskt kartmaterial, enkätsvar från och samtal med fastighetsägare, protokoll från fältarbete, analysresultat från dricksvattenprovtagning samt referenser som redovisas i kapitel 7. 9 (32)

10 2 Metod och genomförande Projektet har omfattat litteraturgenomgång, kontakter med myndigheter och specialister, val av fallstudieplatser, val av analysparametrar, fältarbete, kloridspårning, provtagning, sammanställning samt analys och utvärdering av resultat. 2.1 Litteraturgenomgång Litteraturgenomgången har omfattat: - Genomgång av forskarrapporter, - Genomgång av befintligt geounderlag för fallstudieplatser (jordarter, berggrund, sprickor, topografi, etc.), - Genomgång av ytterligare tillgängliga data från SGU och SMHI. 2.2 Urval av fallstudieplatser Efter genomgång av befintligt material kontaktades ett 20-tal fastighetsägare för att samla in uppgifter om boende, avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar. Fältrekognosering utfördes för att verifiera lokal topografi, bedömd grundvattenströmning, jordarter, bergssprickor samt avloppsanläggningarnas och dricksvattenbrunnarnas konstruktion och placering. Sållning gjordes på grunder som avgjorde att vissa av platserna inte var lämpliga för fallstudier; många felkällor riskerade att ge icke representativa resultat. Sex fallstudieplatser har valts ut av ursprungliga 15, representativt lokaliserade för att spegla olika risksituationer. De bergborrade dricksvattenbrunnarna är ej direkt ytvattenpåverkade såvitt känt; foderrör verkar vara hela och går ner i berget. 2.3 Kloridspårningsförsök För att verifiera grundvattenkontakt mellan avloppsinfiltration och dricksvattenbrunn har kloridspårningsförsök genomförts av Tyréns i samarbete med Uddevalla kommun för tre av de utvalda fallstudieplatserna. I liten skala genomfördes tillsättning av kloridlösning till de aktuella enskilda avloppen. I dricksvattenbrunnarna, som i samtliga fall var bergborrade, installerades divrar av typen CTD, vilka med hög tidupplösning registrerar konduktivitet, temperatur och grundvattennivå. Vidare installerades en så kallad Checkpoint varigenom konduktivitets- och grundvattennivåer kunde fjärravläsas. Konduktivitetsmätning vid vattenutkast gjordes även med bärbar konduktivitetsmätare. Prover togs för analys av kloridhalt i avlopp och i dricksvatten. I bilagt PM redovisas resultaten av kloridspårningsförsök genomförda på Bokenäset, Uddevalla kommun, under en tremånadersperiod hösten 2014 (bilaga 1). 2.4 Provtagning av dricksvatten Vattenprovtagning har ombesörjts av Uddevalla kommun. Två till åtta prover har tagits ur varje vald brunn, beroende på behov av detaljeringsgrad. Samtliga vattenprover analyserades på ackrediterat laboratorium. 10 (32)

11 2.5 Analys av dricksvattenprov Dricksvattenprover har analyserats på ackrediterat laboratorium för följande parametrar: E. coli, intestinala enterokocker och i kloridspårningsförsöket natrium, klorid och konduktivitet. Analysparametrar har valts i samråd med bland annat analyslaboratorier, Tyréns, Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. De kriterier som har varit avgörande vid valet beskrivs här. Analysparametern bör gå att relatera till tjänlighetsgränser i Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning, gränser som kan ligga till grund för bedömning om olägenhet för människors hälsa. Parametern bör vara så spårbar som möjligt och tillräckligt billig för att analysera i många prov. Det har inte varit rimligt att använda någon parameter helt specifik för människa Mikroorganismer Mängden mikroorganismer reduceras under sin transportväg i mark främst genom adsorption (fastläggning till jordpartiklars yta), blockering (fysisk fastläggning p.g.a. storlek) och inaktivering (reduktion p.g.a. avdödning). 3 Escherichia coli E. coli är en tarmbakterie som har valts eftersom den är vanligast använd vid bedömning av om dricksvattenförorening kommer från däggdjur/människa. Förekomst av E. coli indikerar fekal förorening från människor eller djur, t.ex. via avlopp eller gödsel, vilket innebär risk för förekomst av sjukdomsframkallande organismer. Om E. coli påvisas bedöms vattnet som tjänligt med hälsomässigt grundad anmärkning och om antalet är 10 eller högre per 100 ml bedöms vattnet vara otjänligt. 4 Ursprungshalt E. coli i orenat BDT-avloppsvatten uppges i litteraturen vara 3,2-7,4 log 10 per 100 ml. Förhöjd halt E. coli i BDT-avloppsvatten skulle emellertid kunna bero på att E. coli växer till utanför värdorganismen, t.ex i avloppsanläggningen. 5 Intestinala enterokocker Intestinala enterokocker har valts eftersom den kan vara mer långlivad i miljön än E. coli. Intestinala enterokocker är tarmbakterier från däggdjur, som också skulle kunna komma från människors BDT-avlopp. Till exempel skulle den kunna överleva bättre vid de fallstudieplatser där salt har tillsatts i avloppsanläggningen. Enterokocker är även mer tåliga mot lägre ph såsom i morän. Virus och tarmbakterier Tarmbakterier såsom E. coli och enterokocker är inte de indikatororganismer som lättast tar sig långa sträckor i marken då de på grund av sin storlek och positiva elektriska laddning kan fastläggas vid negativt laddade jordpartiklar (sticking efficiency). Virus däremot är mindre än bakterier, är negativt laddade och har 3 Stenström, T.-A Sjukdomsframkallande mikroorganismer i avloppssystem - riskvärdering av traditionella och alternativa avloppslösningar. Stockholm. Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen. 4 Livsmedelsverket Råd om enskild dricksvattenförsörjning. 5 Ottoson, J Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Royal Institute of Technology (KTH). 11 (32)

12 därmed lägre sticking efficiency i marken, så de kan ta sig längre sträckor än bakterier. Analyser av virus är dock inget som vanligtvis erbjuds av laboratorierna. Kostnaden för virusanalyser är hög och är endast aktuellt att genomföra då det finns infekterade individer i fastigheten som belastar avloppet. 6 Bakteriofager och tarmbakterier Bakteriofager är en grupp virus som infekterar bakterier och som använts som ett komplement till indikatorbakterier och där vissa arter uppvisar likheter med virus. Kombinationen av att de naturligt förekommer i lägre halter i avföring och en låg analysvolym riskerar dock snabbt ge halter som är odetekterbara efter spridning i grundvattnet. 7 Detergenters metaboliter Nedbrytningsprodukterna från vanligt förekommande rengöringsmedel skulle kunna användas som en indikator på humanspecifik påverkan. Lauryletersulfat är det vanligaste ämnet i hemmens handdiskmedel, m.m. 8 Lauryletersulfat består av en kolsyrakedja och fettalkohol som slås ihop med sulfat. Vid nedbrytning tappar den först glykolsvansen och i nästa steg tappar den sulfat. Lauryletersulfat är vattenlösligt och fettlösligt. Naturliga fettalkoholer binder en organisk syra till sig till skillnad från lauryletersulfats fettalkohol som binder en sulfatgrupp till sig som sitter kvar efter nedbrytning. Den är därför unik för bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Efter kontakt med analysföretagen SP och Quandlab AB bedömdes dock att metodutveckling och analys skulle bli för dyrt för att vara användbart i detta projekt. 6 Åström, J Personlig kommunikation. 7 Åström, J Personlig kommunikation. 8 Pettersson, A Personlig kommunikation. 12 (32)

13 12 Lång, L.-O Grundvattenförekomster Uddevalla kommun, skala 1: SGU K (32) SKYDDSAVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNNAR I GEOLOGISKA TYPMILJÖER 3 Områdesbeskrivning Undersökningsområdet för denna studie är Bokenäset i Uddevalla kommun på västkusten. Platsens naturförutsättningar är avgörande för hur avloppsvatten kommer att transporteras i marken och hur sjukdomsframkallande mikroorganismer kan nå dricksvattenbrunnar. Nederbördsmängd, topografi och hydrogeologi ger härvid olika förutsättningar för olika platser. 3.1 Nederbörd och avrinning Normal uppmätt årsnederbörd uppgår till ca 800 mm/år för Bokenäset. Nettonederbörden, dvs. nederbörd minus avdunstning, är det vatten som kan infiltrera ner till grundvattnet. Nettonederbörden har bedömts till ca 400 mm/år. Under perioden för fältundersökningar hösten 2014 var nederbördsmängden normal på Bokenäset, utom i oktober då det föll mer nederbörd. Nederbördsmängden i oktober bedöms dock inte tillräcklig för att nämnvärt påverka grundvattennivåerna och därmed mätvärdena. Under september när fältundersökningarna inleddes föll totalt ca 25 mm regn på Bokenäset vilket är ca 50 procent av det normala för månaden. Under oktober föll totalt ca 250 mm vilket är ca 250 procent av det normala för månaden. Under november föll ca 75 mm vilket är normalt för november Topografi Bokenäset utgörs av ett kustnära sprickdalslandskap som främst består av bergsryggar och höjder som skapar dalar och väl definierade rum, enligt en landskapsanalys av Uddevalla kommun 10. Vid de undersökta platserna är höjdskillnaden mellan bergshöjd och dalgång eller havsytenivå meter. 3.3 Hydrogeologi Geologi och jordarter Generellt domineras Uddevalla kommuns geologi av höjdområden med kalt berg och dalgångar med lera. Berget täcks ofta av ett tunt moränlager. I sluttningar mellan höjdområden och dalar ligger ofta en kappa av sand och silt ovanpå moränen och leran och ibland finns sand- och siltskikt i leran Grundvatten I områden med täta jordarter såsom lera och silt är grundvattenbildningen mycket liten. I porösa jordarter däremot, såsom grus, sand, isälvsmaterial och i bergsprickor, kan vattnet infiltrera och bilda grundvatten. På grund av Bokenäsets 9 SMHI Klimatkarta som illustrerar uppskattad årsnederbörds medelvärde för den av WMO definierade normalperioden Ramböll Sverige AB Dialogbaserad Landskapsanalys för Uddevalla kommun. Uddevalla kommun. 11 Engdahl, M Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1: SGU AE 151.

14 diversifierade topografi och geologi kan grundvattenytans nivå variera mycket mellan olika platser och olika tider på året. Grundvattennivåerna på Bokenäset var under de normala i juni och juli samt nära de normala under hösten SGU Grundvattensituationen i små magasin. 14 (32)

15 4 Fallstudier Fallstudierna i detta projekt har gjorts på Bokenäset i Uddevalla kommun, se karta nedan. Här redovisas platsernas lokala naturförutsättningar samt uppgifter om boende och avloppsanläggning i förhållande till dricksvattenbrunn. 4.1 Geologiska typmiljöer Fallstudieplatserna kan sorteras i tre olika geologiska typmiljöer: Tunt jordtäcke av finsand-silt (berg i dagen enligt SGU:s jordartskarta 14 ) Morän (sandig) där infiltration är belägen och grus där dricksvattenbrunn är placerad. Morän (sandig) där infiltration är belägen och finsand där dricksvattenbrunnen är placerad. 4.2 Områdeskarta och teckenförklaring Lokaler för fallstudier 14 Engdahl, M Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1: SGU AE (32)

16 4.2.1 Jordarter enligt SGU Avloppsanläggningar och dricksvatten Slamavskiljarbrunn Infiltration Stenkista Utsläppspunkt (ledning) Dricksvattenbrunn, borrad 15 Engdahl, M Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1: SGU AE (32)

17 4.3 Ormestad 1:16 1:65 1:16 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Hela sommaren, augusti och ett par veckor i september. BDT Infiltrationsanläggning i finsand-silt. Slamavskiljare, Luftarrör. 1:65 Dricksvatten Boende: Fritid, 2 personer. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Normal Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad Anlagd år: 2009 Konstruktion, ytvattenpåverkan: Foderröret når upp till markytan och verkar helt. Foderrör helt och går ner i berget? Förmodligen Höjd rör överkant; GV-nivå: + 29,21 m.ö.h.; 13,79 m. från rör överkant. Djup borrhål; Djup till pump: 75 m; 65 m. Hydrogeologi Jordarter: Finsand-silt. Jordlagerföljd/Jorddjup: Geoteknisk undersökning saknas. Berggrund: Gnejsens foliation stryker ca 290 mot västnordväst och stupar till större delen mellan inom området (Cowi AB 2014). Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Grundvattennivå: 14 m. under marknivå. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 9 %. Avstånd infiltrering 15 m. dricksvattenbrunn: 17 (32)

18 4.4 Bokenäs-Bua 1:45 1:26 1:45 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid, 2 personer. 4-6 veckor under sommaren. Hela andra veckan i september samt helger i september. Inget boende fr.o.m. 15 september. BDT. Stenkista, infiltrering i silt (tunt jordtäcke på berg). 1-kammarbrunn 0,6 m 3. 1:26 Dricksvattenbrunn Boende: Bergborrad/jordborrad/grävd: Konstruktion, ytvattenpåverkan: Foderrör helt och går ner i berget? Höjd rör överkant; GV-nivå: Djup borrhål; Djup till pump: 75 m; 59 m. Jorddjup: Berg 10 cm jord. Fritid, 3 pers. Sporadiskt boende. Bergborrad. Foderrörets topp ligger över botten av 0,5 m. djup cementbrunn. Ingen brunnstopp. Foderrör sticker upp ovan markytan. + 30,09 m.ö.h.; 6,72 m från rör överkant. Hydrogeologi Jordarter: Tunt jordtäcke på berg. Djupare vid avloppsanläggning. Jordlagerföljd/Jorddjup: Geoteknisk undersökning saknas. Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till intill dricksvattenbrunn. Grundvattennivå: Ca 6 m.u.my. i berg (1:26). Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 7 %. Avstånd infiltrering 25 m. dricksvattenbrunn: 18 (32)

19 4.5 Bjällane 2:15 2:57 2:15 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Helger i augusti. En helg i september. BDT Infiltration i finsandlager. Slamavskiljare, luftare. 2:57 Dricksvatten Boende: Fritid. I höst 2-3 dagar per vecka. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. Anlagd år: 1958 Konstruktion, Betongring nedsänkt i jord. ytvattenpåverkan: Foderrör helt och går ner i Foderrör anslutet en liten bit ner i berget. Sägs berget? varit sprucket. Djup: 64 m. Brunnsprotokoll: Hydrogeologi Jordarter: Finsand. Jordlagerföljd: Geotekniskt protokoll. Tunt lager. Vid dricksvattenbrunn ca 0,5 m. Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 7 % Avstånd infiltrering 50 m. dricksvattenbrunn: 19 (32)

20 4.6 Stora Bräcke 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3:14 3:22 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. BDT. Infiltrationsanläggning i silt. Slamavskiljare, luftarrör. 3:16 Avlopp Boende: Är där på helger. WC/endast BDT: BDT Anläggningstyp: Infiltrationsanläggning i silt. Gemensam med 3:20. Slamavskiljare, luftarrör. 3:20 Avlopp Boende: Sällan där. WC/endast BDT: BDT. Anläggningstyp: Infiltrationsanläggning i silt. Gemensam med 3:16. Slamavskiljare, luftarrör. 3:19 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Sällan där. BDT Infiltrationsanläggning i silt. Slamavskiljare, luftarrör. 20 (32)

21 3:14 Dricksvatten Boende: Åretrunt. 2 pers. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Låg. Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. God vattentillgång. Anlagd år: Konstruktion, Cementring nedsänkt under mark. ytvattenpåverkan: Djup: 70 m. Hydrogeologi Jordarter: Tunt jordtäcke (silt) på berg. Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 10 %. Avstånd infiltrering 20, 40, resp. 80 m. dricksvattenbrunn: 21 (32)

22 4.7 Kavlanda 4:34 4:36 4:34 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. Till och från. Ofta ett par dagar per vecka. BDT Infiltrationsanläggning i sandig morän. Nyrenoverad Slamavskiljare, 2 st. luftare. 4:36 Dricksvattenbrunn Boende: Fritid. Helgerna sept. Stänger av vattnet vid frost i oktober. Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. Konstruktion, ytvattenpåverkan: Foderrörets topp ligger över botten av 2 m. djup cementbrunn. Brunnstopp lyftbar. Foderrör helt och går ner i Verkar helt i sin synliga del. berget? Höjd rör överkant; GV-nivå: + 72,80 m.ö.h.; 2,56 m från rör överkant. Djup borrhål; Djup till pump: 72 m; 62 m. Hydrogeologi Jordarter (se karta): Sandig morän, Grus. Jordlagerföljd: Berg 2-7 m (4:30 7 m, SGU:s brunnsarkiv). Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn, ca 8 %. Grundvattennivå: 2,56 m.u.my. i berg (4:36). Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning. Avstånd infiltrering 25 m. dricksvattenbrunn: 22 (32)

23 4.8 Stora Bräcke 1:43, 44, 45 1:69 1:43, 44, 45 Avlopp Boende: WC/endast BDT: Anläggningstyp: Fritid. BDT. 1:43 och 1:44 Infiltrationsanläggningar. 1:45 Ingen rening/infiltrering. 1:69 Dricksvatten Boende: Permanentboende på 1:66 som använder vattnet. Vattenförbrukning m 3 /dygn: Normal hushållsförbrukning. Bergborrad/jordborrad/grävd: Bergborrad. Anlagd år: Djup: 110 meter. Hydrogeologi Marklutning (se karta): Från avloppsinfiltrering till dricksvattenbrunn. Flödesriktning: Förmodad samma som marklutning, ca 17 %. Avstånd infiltrering 60 m. dricksvattenbrunn: 23 (32)

24 5 Resultat De 19 dricksvattenprover som tagits analyserades på ackrediterat laboratorium för följande parametrar: E. coli, intestinala enterokocker och i kloridspårningsförsöket natrium, klorid och konduktivitet. Ytterligare provtagning har skett i kloridspårningsförsöket, se bilaga 1 för fördjupning. 5.1 Ormestad 1:16 1:65 Dricksvattenprov från Ormestad 1:65 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 7 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml I stickprov från fastigheten 1:65 kunde E. coli inte påvisas, däremot påvisades intestinala enterokocker vid två tillfällen, (7 cfu/100 ml) samt (1 cfu/100 ml). Resultaten från Ormestad tyder på att en kloridspridning skett från det enskilda avloppet där kloridlösningen tillsattes. Den uppmätta konduktiviteten är ett resultat av utspädning och dispersion av tillsatt kloridlösning, samt felkällor. Jämför man konduktiviteten i den tillsatta kloridlösningen (518 ms/cm vilket gör bakgrundshalten i avloppsvattnet försumbar) med ett av de sist uppmätta konduktivitetsvärdena i dricksvattenbrunnen (0,8 ms/cm) motsvarar detta en reduktion av 99,846 % eller ca 2,8 log-enheter. Konduktivitetsmätningarna visar en konduktivitetsökning med början den 27 oktober, vilket är 40 dagar räknat från den första doseringen och 33 dagar från den andra doseringen av klorid i avloppet på fastigheten 1:16. Sedan den 27 oktober konstateras en kontinuerligt stigande kloridhalt av CTD-divern i dricksvattenbrunnen, med ett visst uppehåll under senare delen av november. Trenden med ökande kloridhalt bekräftas däremot inte av stickprovsresultaten, vare sig de vattenprov som mätts i fält eller de som sänts till laboratorium för analys. Sedan mitten av november har fastighetsägaren själv dagligen mätt konduktiviteten, men har fram till inte kunnat notera någon märkbar ökning i konduktivitet. Vid upptagning av divern togs ett vattenprov från vattenutkastet för bestämning av konduktivitet dels med fältmätaren och dels med divern. Här visade fältmätaren ett betydligt lägre värde (0,45 ms/cm) än divern (0,74 ms/cm), vilket indikerar ett mätfel i divern avseende konduktivitet. Diver-värdet för vattenprovet var dock lägre än vad som med samma diver registrerats strax innan i dricksvattenbrunnen (0,85 ms/cm), vilket tyder på en högre konduktivitet i brunnen jämfört med vid vattenutkastet. Installerad före tappkranen i fastigheten sitter en så kallad Micronizer vilken syresätter vattnet för att motverka lågt ph och utfällningar av järn och mangan. Denna utrustning minskar halterna av koppar, kalcium, bly, aluminium, zink, järn, mangan, nitrit och nitrat, koldioxid samt svavelväte. Det kan inte uteslutas att den även reducerar klorid-halten, vilket i så fall är en tänkbar förklaring till varför 24 (32)

25 16 Åström, J Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. 25 (32) SKYDDSAVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNNAR I GEOLOGISKA TYPMILJÖER stickprovsnivåerna fortsätter vara låga fastän diver-nivåerna stigit. Denna Micronizer slogs dock av ett dygn innan ovannämnda stickprov togs från vattenutkastet Bokenäs-Bua 1:45 1:26 Dricksvattenprov från Bokenäs-Bua 1:26 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget 1 cfu/100 ml 17 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml Någon ökning av konduktivitet kan inte noteras för försöksperioden, vare sig genom diver-registreringarna eller i stickproven analyserade i fält eller på labb. Detta tyder på att det inte skett någon spridning av kloridlösning från det enskilda avloppet på fastigheten 1:45. Baserat på de sista uppmätta värdena för konduktivitet (0,432 ms/cm) kan reduktionen beräknas till >99,917 % vilket motsvarar >3,1 log-enheter. Vid ett enstaka tillfälle, den 3 september, gjordes ett fynd av E. coli (1 cfu/100 ml) och av intestinala enterokocker (17 cfu/100 ml) i brunnen på fastigheten 1:26. Det är svårt att knyta denna till påverkan från avloppet på fastigheten 1: Bjällane 2:15 2:57 Dricksvattenprov från Bjällane 2:57 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml Analyserna från Bjällane 2:57 visar en mycket låg halt av intestinala enterokocker (1 cfu/100 ml) i det första provet. Det andra provet innehöll varken intestinala enterokocker eller E. coli. Att det finns intestinala enterokocker i brunnen på Bjällane 2:57 tyder på en påverkan från Bjällane 2: Stora Bräcke 3:16, 3:19, 3:20, 3:22 3:14 Dricksvattenprov från Stora Bräcke 3:14 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml Ej analyserat < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml Samtliga analysresultat för E. coli och enterokocker från fastigheten 3:14 var negativa.

26 5.5 Kavlanda 4:34 4:36 Dricksvattenprov från Kavlanda 4:36 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml Samtliga analysresultat för E. coli och enterokocker från fastigheten 4:36 var negativa. I resultaten finns ingenting som tyder på att ett genombrott skett av kloridlösningen som tillsattes avloppssystemet på fastigheten 4:34. Jämför man konduktiviteten i den tillsatta kloridlösningen (518 ms/cm vilket gör bakgrundshalten i avloppsvattnet försumbar) med de sista uppmätta konduktivitetsvärdena i dricksvattenbrunnen (0,246 ms/cm) motsvarar detta en reduktion av > 99,953 % eller >3,3 log-enheter. 5.6 Stora Bräcke 1:43, 44, 45 1:69 Dricksvattenprov från bergborrad brunn på Stora Bräcke 1:69 analyserades och visade följande värden: E. coli Intestinala enterokocker Prov taget < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml < 1 cfu/100 ml Samtliga analysresultat för E. coli och enterokocker från fastigheten 1:69 var negativa. 26 (32)

27 6 Diskussion och slutsatser Detta projekt har syftat till att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläpp av bad-, disk- och tvättavlopp och dricksvattentäkt utifrån markens beskaffenhet, sprickighet i berg samt reningsgrad på bad-, disk- och tvättvattnet (endast slamavskiljning, stenkista, infiltration/markbädd). Projektet får ses som ett första steg att få till nationella riktlinjer avseende skyddsavstånd för bad-, disk- och tvättavlopp. 6.1 Typmiljöer och skyddsavstånd Tre olika geologiska typmiljöer har studerats: Tunt jordtäcke av finsand-silt, Morän (sandig) vid infiltrationsanläggning; grus vid dricksvattenbrunn, Morän (siltig) vid infiltrationsanläggning; finsand vid dricksvattenbrunn. I samtliga av de studerade fallen är markens lutning från avloppsanläggning till dricksvattenbrunn. Kloridspårning mellan avloppsinfiltration och dricksvattenbrunn har genomförts i tre fall: två i typmiljö samt ett i typmiljö (se bilaga 1). I samtliga fall släpps enbart BDT-vatten ut enligt uppgift från fastighetsägarna. Det faktum att höga halter E. coli respektive intestinala enterokocker uppmätts i två drickvattenbrunnar tyder på att färsk fekal påverkan föreligger, trots att toalettavfall inte finns med i sammanhanget. Halterna uppmätta i avloppsanläggningen är dock inte orimligt höga, jämfört vad som rapporterats kunna förekomma i BDT-avlopp. 17 För de geologiska typmiljöerna i studien kan man dra följande slutsatser Tunt jordtäcke av finsand-silt SGU:s jordartskarta visar berg i dagen eller tunt jordtäcke. Enligt detta projekts fältundersökningar ligger jordtäcke av finsand-silt. Tre av fyra dricksvattenbrunnar är påverkade av E. coli och/eller intestinala enterokocker som kan komma från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning och därmed sannolik lutning på grundvattenyta är ungefär densamma vid dessa fyra fallstudieplatser: 7-10 procent. Halter mikrober i dricksvattnet varierar, men ingen tydlig samvariation med marklutning kan ses. Sprickighet i berg är inte framträdande på fallstudieplatserna, varken på SGU:s strukturgeologiska karta eller vid fältkartering. En ringa sprickighet i berget kan bidra till låga halter mikrober i dricksvattnet, men ingen jämförelse med tydligt sprickigt berg kan göras i denna fältstudie. Reningsgrad i stenkista verkar vara sämre än reningsgrad i infiltrationsanläggning på fältstudieplatserna. Antal tillfällen av mikrobpåverkan är fler och halterna är högre i dricksvatten nedströms stenkistan än i dricksvatten nedströms infiltrationsanläggning i studien. Avstånd mellan infiltration och dricksvattenbrunn är 15, 20, 25 respektive 50 meter. Vid 15, 25 och 50 meter syns tillfälligt förhöjda halter, medan det vid Ottoson, J Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Department of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology (KTH). 27 (32)

28 meter inte syns någon påverkan alls. Det går således inte att dra slutsatser om lämpliga skyddsavstånd utifrån befintliga data för denna typmiljö. Variationerna visar dock att man vid användning av generella skyddsavstånd för det enskilda fallet bör tillämpa konservativa antaganden. I den fördjupade undersökningen med kloridspårning (bilaga 1) för ett av fallen (Bokenäs-Bua) kunde inget genombrott av klorid påvisas vid fastigheterna under försöksperioden. Detta tyder på att det inte föreligger någon kemisk transportväg, åtminstone inte med genombrott inom en tremånadersperiod. Resultatet kan även bero på att det inte skedde något kontinuerligt vattenuttag vid fritidsboendet, även om manuell spolning genomfördes vid upprepade tillfällen. Ett kloridgenombrott förefaller ha inträffat vid fastigheten i Ormestad från det enskilda avlopp som ligger ca 15 meter därifrån (bilaga 1). Detta verkar bekräfta att här finns en transportväg för kemiska ämnen och därmed en risk för transport av patogener. Reduktionen 2,8 log-enheter från det enskilda avloppet till dricksvattenbrunnen kan ses som ett totalmått på kemisk utspädning och dispersion, men värdet är behäftat med en osäkerhet till följd av ett troligt mätfel på divern Morän (sandig) vid infiltration; grus vid dricksvattenbrunn. SGU:s jordartskarta stämmer med detta projekts fältkartering. Dricksvattenbrunnen är inte påverkad av E. coli eller intestinala enterokocker från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 8 % (sannolika lutningen även på grundvattenytan) och infiltration i sandig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd om 25 meter. Detta tillsammans med ett tillräckligt mäktigt jordtäcke (här 7 meter vid brunnen) bedöms i aktuellt fall vara viktigaste förklaringen till att ingen påverkan syns. Sprickighet i berg är inte framträdande på fallstudieplatsen, varken på SGU:s strukturgeologiska karta eller vid fältkartering. En ringa sprickighet i berget kan bidra till att inga mikrober har detekterats i dricksvattnet i aktuellt fall, men ingen jämförelse med tydligt sprickigt berg kan göras i denna fältstudie. Reningsgrad i infiltrationsanläggning bedöms vara tillräcklig i aktuellt fall. Skyddsavståndet 25 meter är tillräckligt i aktuellt fall. I den fördjupade undersökningen med kloridspårning (bilaga 1) kunde inget genombrott av klorid påvisas vid fastigheterna i Kavlanda under försöksperioden. Detta tyder på att det inte föreligger någon kemisk transportväg, åtminstone inte med genombrott inom en tremånadersperiod. Resultatet kan även bero på att det inte skedde något kontinuerligt vattenuttag vid fritidsboendet, även om manuell spolning genomfördes vid upprepade tillfällen Åström, J Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. 19 Åström, J Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. 28 (32)

29 20 SGU:s brunnsarkiv (32) SKYDDSAVSTÅND TILL DRICKSVATTENBRUNNAR I GEOLOGISKA TYPMILJÖER Morän (siltig) vid infiltration; finsand vid dricksvattenbrunn. SGU:s jordartskarta stämmer med detta projekts fältkartering. Dricksvattenbrunnen är inte påverkad av E. coli eller intestinala enterokocker som kan komma från bad-, disk- och tvättavloppsvatten. Marklutning om högst ca 17 % (grundvattenytan kan luta något mindre) och infiltration i siltig morän bedöms ge tillräcklig uppehållstid vid skyddsavstånd på 50 meter i detta fall. Sprickighet i berg är inte framträdande på fallstudieplatsen, varken på SGU:s strukturgeologiska karta eller vid fältkartering. Vid fältkartering visar berget en stupning i riktning från avloppsanläggning till dricksvattenbrunn i samma lutning som markytan och synbarligen obefintligt med vertikala sprickor som avloppsvatten kan infiltrera i. En ringa sprickighet i berget kan bidra till att inga mikrober har detekterats i dricksvattnet i aktuellt fall, men ingen jämförelse med tydligt sprickigt berg kan göras i denna fältstudie. Reningsgraden är obefintlig i aktuellt fall, men verkar inte vara avgörande. Skyddsavståndet 50 meter är tillräckligt i aktuellt fall utifrån platsens förutsättningar. Att berget är sprickfattigt och grundvattennivåerna höga bedöms vara förklaringen till att dricksvattnet här är opåverkat. Avloppsvattnet infiltrerar men sannolikt når det tidigt ett utströmningsområde nedströms och rinner där ut som ytvatten. 6.2 Osäkerheter och rekommendationer för vidare forskning Det krävs ett större dataunderlag och fördjupade undersökningar av fallstudieplatser jämfört med föreliggande studie för att se generella samband. Med ett större dataunderlag kan man säkrare ange sannolika skyddsavstånd respektive sannolika avvikelser från dessa skyddsavstånd. Lokala skillnader i geologi kan vara avgörande för variationen i skyddsavstånd och kan i många fall undersökas endast genom fördjupad undersökning såsom kloridspårning, geoteknisk sondering eller andra geologiska metoder. Uttagskapaciteten i dricksvattenbrunnar på Bokenäset är i genomsnitt lägre än i Bohuslän i övrigt 20, vilket antyder att berget är sprickfattigare på Bokenäset. I vidare forskning vore geologiska metoder värdefullt för att noggrannare studera bergssprickor i miljöer med tunt jordtäcke där transporten av avloppsvatten kan förväntas ske huvudsakligen i bergssprickor. Kloridspårning genom tillsättning av klorid i avloppet och mätning av konduktivitet i dricksvattnet bedöms vara en enkel och praktisk metod för att spåra eventuell påverkan från enskilda avlopp till dricksvattenbrunnar. Metoden kan minska osäkerheten som råder om huruvida mikroberna i dricksvattenbrunnarna verkligen härrör från avlopp, eller om det är däggdjursavföring från markytan som infiltrerat och nått dricksvattenbrunnarna. Vid kloridspårning måste dock säkerställas att tillräcklig kloridmängd tillsätts.

30 Andra aspekter som bör studeras mera är grundvattnets inströmnings- och utströmningsområden samt grundvattennivåer. I inströmningsområden som är belägna högre upp i en sluttning kan avloppsvatten infiltrera och nå olika långt i grundvattnet. I utströmningsområden som ofta är belägna längre ner i sluttningen är grundvattnets portryck i jorden för högt för att avloppsvatten ska kunna infiltrera. Avloppsutsläpp som sker i utströmningsområden utgör därmed en mindre betydande risk för förorening av dricksvatten än utsläpp i inströmningsområden. 30 (32)

31 7 Referenser Cowi AB Grundvattenutredning Ormestad, Uddevalla kommun. Engdahl, M Jordartskartan 8B Vänersborg SV, skala 1: SGU AE 151. Livsmedelsverket Råd om enskild dricksvattenförsörjning. Lång, L.-O Grundvattenförekomster Uddevalla kommun, skala 1: SGU K 108. Lång, L.-O Beskrivning till kartan över grundvattentillgångar i Uddevalla kommun. SGU An 40. Mark- och miljödomstol Pub. beteckning MMD Målnr/Dnr 2011-M Beslutsdatum Nacka Tingsrätt. Ottoson, J Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater management strategies for barrier function and microbial control. Stockholm. Department of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology (KTH). Pettersson, A Personlig kommunikation. REKAL Svenska AB. Ramböll Sverige AB Dialogbaserad Landskapsanalys för Uddevalla kommun. Uddevalla kommun. SGU:s brunnsarkiv SMHI Klimatkarta som illustrerar uppskattad årsnederbörds medelvärde för den av WMO definierade normalperioden Stenström, T.-A Sjukdomsframkallande mikroorganismer i avloppssystem - riskvärdering av traditionella och alternativa avloppslösningar. Stockholm. Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen. Uddevalla kommun Digitalt kartunderlag och fastighetsregister. Åström, J Kloridspårningsförsök Bokenäset, PM. Tyréns AB. Åström, J Personlig kommunikation. Tyréns AB. 31 (32)

32 KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRETSLOPPSLÖSNINGAR (32)

33 PM KLORIDSPÅRNINGSFÖRSÖK BOKENÄSET SLUTRAPPORT

34 Sammanfattning Kretsloppslösningar för avloppsvatten har i Uddevalla kommun väckt frågan om risken för smittspridning från enskilda avlopp som omhändertar bad- disk och tvättvatten (BDT-vatten) till närliggande privata dricksvattenbrunnar. För att bedöma dessa risker krävs bland annat information om transportvägen genom grundvattnet, något som kan klargöras genom spårämnesförsök. I detta PM redovisas resultaten av kloridspårningsförsök genomförda på Bokenäset, Uddevalla kommun, under en tremånadersperiod hösten Tre försöksplatser valdes, där det bland annat utifrån den fysiska närheten mellan avloppsanläggning och dricksvattenbrunn finns skäl att misstänka en förhöjd risk för spridning. I liten skala genomfördes tillsättning av kloridlösning till de aktuella enskilda avloppen. I dricksvattenbrunnarna, som i samtliga fall var bergborrade, installerades divrar av typen CTD, vilka med hög tidupplösning registrerar konduktivitet, temperatur och grundvattennivå. Vidare installerades en så kallad Checkpoint varigenom konduktivitets- och grundvattennivåer kunde fjärravläsas. Resultaten visar att ett genombrott inträffade vid en av de tre försökplatserna, nämligen i Ormestad, omkring 30 dygn efter tillsättning av kloridlösning. Detta bekräftar att här finns en möjlig transportväg för kemiska ämnen och därmed en större risk för transport av patogener jämfört med vid de andra två försöksplatserna. Reduktionen 2,8 log-enheter från det enskilda avloppet till dricksvattenbrunnen kan ses som ett totalmått på kemisk utspädning och dispersion, men värdet är behäftat med en osäkerhet. Resultat från analys av stickprov pekar dock inte helt i samma riktning, möjligen till följd av att tappkransvattnet eventuellt genomgått en avskiljning av kloridjoner. Alla de tre aktuella avloppen hanterar enbart BDT-vatten. Det faktum att mycket höga halter E. coli uppmätts i fastigheten i Bokenäs-Bua och av intestinala enterokocker i Ormestad tyder på att färsk fekal påverkan föreligger i detta BDT-vatten. En mikrobiell riskanalys kan genomföras som en fördjupande analys för de tre här undersökta fallstudieområdena, där hydrogeologiska förutsättningar kan beaktas i en modell. Bilaga 1: Fältplatser BDT-projektet Bilaga 2: Djup och nivåer i dricksvattenbrunnar Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

35 1 Inledning Uddevalla kommun har under 2014 påbörjat ett projekt gällande krav på bad- disk- och tvättvatten vid kretsloppslösningar för avloppsvatten. En huvudfrågeställning är vilken smittrisk som föreligger för dricksvattnet vid brunnar i närheten av enskilda avloppsanläggningar. Enskilda avlopp med infiltration eller markbädd ger ett kontinuerligt tillskott av renat spillvatten till miljön, vilket kan innehålla smittämnen (patogener) vid infektion hos personerna i hushållet. I kommunen är strävan att ta vara på näringsämnen genom att återföra toalettvatten från enskilda avlopp till jordbruksmark. Om så sker är det enbart bad-, disk- och tvättvatten (BDTvatten) som renas i den enskilda avloppsanläggningen och som går vidare för infiltration till ytvatten (markbädd) eller grundvatten (inducerad infiltration). Uddevalla kommun har beviljats LOVA-medel för detta projekt i syfte att ta fram förslag på lämpliga skyddsavstånd mellan utsläppspunkt för BDT-vatten och dricksvattenbrunn utifrån markens beskaffenhet, sprickighet i berg samt reningsgraden av BDT-vattnet. Under hösten 2014 påbörjades ett parallellt projekt vid Chalmers inom ett angränsande område; Verktyg för mikrobiell riskanalys av små avloppsanläggningar. Detta projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten drivs av Chalmers, Tyréns AB och SGU i samarbete med Uddevalla kommun. Det syftar till att utveckla ett praktiskt och användarvänligt verktyg för att genomföra kvantitativ mikrobiell riskanalys för dricksvattenbrunnar i närheten av enskilda avloppsanläggningar. I båda dessa projekt behövs underlag för att bekräfta eller avstyrka en misstänkt transportväg av smittämnen. Det är svårt att utifrån stickprov med mikrobiologisk eller kemisk analys spåra BDT-vatten från ett eller flera enskilda avlopp till en specifik dricksvattenbrunn. Traditionella analyser av brunnsvattnet, såsom stickprov för kemisk eller mikrobiologisk analys, kan avspegla halten av ämnen som förekommer naturligt i dricksvattenbrunnen men det kan vara svårt att säkerställa att ett specifikt enskilt avlopp orsakat de aktuella fynden. Är det dessutom enbart fråga om utsläpp av BDT-vatten, där de mikrobiologiska halterna kan förväntas vara mycket lägre än vid toalettvattenpåverkan, blir det ännu svårare att säkerställa en transportväg baserat på enstaka stickprov. Man kan överväga olika metoder för kemisk eller mikrobiologisk källspårning, exempelvis analys av joniska detergenter som sprids via tvättmedel till BDT-vatten (Hunt et al. 2010). Detta är dock metoder som knappast tillhandahålls som ackrediterad analys vid kommersiella laboratorier. Dessutom är risken stor att halterna är mycket låga eller inte kan detekteras. En spårämnesmetod som använts under flera decennier är att tillsätta natriumklorid i det enskilda avloppet som misstänks utgöra en föroreningskälla till en enskild dricksvattenbrunn. Därefter sker en registrering av kloridhalten över tid, lämpligen genom att mäta konduktiviteten i dricksvattenbrunnen. Detta kan ge en relativt detaljerad beskrivning av eventuell spridning och ett underlag för att avgöra om spridningsrisk föreligger. Spårning med klorid har utvärderats i stor skala vid kommunala infiltrationsanläggningar och vid jämförelse med alternativ blev slutsatsen att klorid är det mest användbara spårämnet (Tilly et al. 1999). Ett annat spårämne är bakteriofager, virus som infekterar bakterer, vilka tidigare använts framgångsrikt för smittspårning vid drickvattenbrunnar (Stenström 1996). Klorid utgör ett mer konservativt spårämne än bakteriofager, transporteras genom jordlager och kan dessutom enkelt övervakas genom konduktivitetsmätning. Detta gör det lämpligt att som ett första steg spåra med klorid. I detta PM redovisas kloridspårningsförsök som pågått under en tremånadersperiod vid tre försöksplatser på Bokenäset i Uddevalla kommun under hösten Försöksplatserna omfattar enskilda avlopp med utsläpp i närheten av en privat dricksvattenbrunn. I tillägg till kontinuerlig konduktivitetsövervakning i dricksvattenbrunnarna togs stickprov för kemisk och mikrobiologisk analys vilket redovisas för jämförelsens skull. Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

36 2 Material och metod Kloridspårningsförsök genomfördes vid tre försöksplatser på Bokenäset där misstanke väckts om en transportväg mellan enskilt avlopp och drickvattenbrunn. Urvalet av försöksplatser gjordes av Miljö och Stadsbyggnad i Uddevalla kommun baserat på bland annat fastighetskartan, höjduppgifter i markanvändningskartan samt jordartskarta från SGU. Valet föll på tre försöksplatser med ett kort horisontellt avstånd mellan ett enskilt avlopp och en privat dricksvattenbrunn och där marklutningen indikerade en trolig transportriktning. En kortfattad områdesbeskrivning görs i kapitel 3 för respektive försöksplats. För mer detaljerad information, se Bilaga Spårning med kloridlösning För varje försöksområde bereddes 10 liter koksalt (NaCl, aq) i halten 200 g/liter. Detta motsvarar en kloridhalt av 121,2 g Cl/liter. NaCl (s, pro analysi) löstes upp i tempererat kranvatten och förvarades över natt innan tillsättningen som skedde En hävertpump användes vid tillsättning av kloridlösning från 10-litersdunk till avloppsanläggning. Halten av NaCl valdes så hög som bedömdes vara rimligt för att detektera ett genombrott vid dricksvattenbrunnen med tillgänglig mätutrustning. Avsikten var att inte riskera att överskrida löslighetsgränsen för NaCl, vilket är ca 350 g/liter (Tilly et al. 1999), eller i brunnsvattnet det som är Livsmedelsverkets gränsvärde för tjänligt dricksvatten, 100 mg Cl/liter (SLV 2011; SLV 2001). Divrar med kontinuerlig loggning av konduktivitet, temperatur och vattentryck (CTD-diver ; Schlumberger Water Services) med ett detektionsintervall mellan 1 ms/m ms/m användes i försöken. Maximalt tryck för dessa divrar är 50 meter vattenpelare. Divrarna fästes med 100 meters avläsningskablar och kopplades till varsin Checkpoint för fjärravläsning fram till Registrering av konduktivitet, temperatur och vattentryck gjordes var tredje minut. Uppgifter om lufttryck inhämtades genom barometer på respektive Checkpoint vilket gav kontinuerlig data om grundvattennivån. 2.2 Stickprovtagning med kemisk och mikrobiologisk analys Stickprov togs från alla tre avloppsanläggningarna från slamavskiljare innan tillsats av kloridlösning ( ) för analys av E. coli, Intestinala enterokocker, konduktivitet, kloridoch natriumhalt vid Alcontrol. Även kloridlösningen analyserades för nämnda parametrar, och resultaten visar att kloridhalten i koksaltlösningen var > 1000 gånger högre än bakgrundshalten (Tabell 1). Tabell 1. Nollprov från slamavskiljare vid enskilda avlopp före försöksstart ( ) samt av den kloridlösning som tillsattes ( ). Omätta värden markerade (-). Analys (enhet) Bokenäs-Bua 1:45 Ormestad 1:16 Kavlanda 4:34 Kloridlösning E. coli (cfu/100 ml) > <10 - Intestinala enterokocker 2000 > (cfu/100 ml) Konduktivitet (ms/m) 76, , Konduktivitet (ms/cm) a 0,76 1,04 0, Klorid (mg/l) b Natrium (mg/l) a Enhetsomvandlat från raden ovanför. b Beräknad koncentration baserat på tillsatsen av NaCl i koncentrationen 200 g/liter. Stickprov för analys av nämnda parametrar togs under september till november även från väggvattenutkastet vid fastigheterna med dricksvattenbrunnar exponerade för utsläpp från de Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

37 enskilda avloppen vid nämnda fastigheter (fynd kommenteras i kapitel 4). För konduktivitet gjordes även sticksprovsmätningar med en fältmätare (Mettler Toledo FG3 FiveGo ) Mätnoggrannhet för konduktivitet Samtliga konduktivitetsmätningar är temperaturkompenserade. I stickprovsanalysen av konduktiviteten är mätnoggrannheten hos Alcontrol ca -1,5 till +2,5 ms/m relativt det uppmätta värdet, vilket motsvarar -0,015 till + 0,025 ms/cm. Mätnoggrannheten i fältmätaren är +/- 0,5 % av mätvärdet. För divern är mätnoggrannheten ±1% av det uppmätta värdet, så länge nivån överstiger 10 μs/cm. 2.3 Djup och nivåer i dricksvattenbrunnar Vid fältdagen mättes vid vardera dricksvattenbrunnen djupet från foderrörets överkant till grundvattnet respektive till pumpens överkant med hjälp av lod. Baserat på dessa uppgifter placerades divern så nära pumpen som möjligt (1 meter ovanför). I de fall detta djup överskred maximalt tillåtna trycket placerades divern istället på ett djup motsvarande diverns maxtryck. För mer detaljerad information, se Bilaga Inmätningar av foderrör En inmätning av foderrören vid dricksvattenbrunnarna genomfördes av Uddevalla kommun Lokalisering av brunnarna redovisas i Bilaga 2 i koordinatsystemen SWEREF (plan) och RH 70 (höjd). Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

38 3 Områdesbeskrivning och tillsättning 3.1 Kavlanda På fastigheten 4:34 ligger ett enskilt avlopp med BDT som nyrenoverades (Figur 1). Fastigheten används för fritidsboende och infiltration sker till sandig morän. Slamavskiljare finns på plats med två stycken luftare. Den dricksvattenbrunn som förmodas vara exponerad för det enskilda avloppet ligger omkring 20 meter bort på fastigheten 4:36. Dricksvattnet som pumpas från en bergborrad brunn utnyttjas för fritidsboende. Marken lutar från avloppet till dricksvattenbrunnen, och misstanke finns därför att detta även utgör flödesriktningen. Dominerande jordarter i området är sandig morän och grus. Figur 1. Försöksområde Kavlanda med det enskilda avloppet (röd markering) på fastigheten 4:34 och dricksvattenbrunnen (blå markering) på fastigheten 4:36. Jordarter i försöksområdet är urberg (röd), sandig morän (blå) och postglacialt grus (orange). Dricksvattenbrunnen på fastigheten 4:36 lodades, och pumpöverkant konstaterades ligga 61 meter under foderrörets överkant, vilket i sin tur dock låg ett par meter under markytan. Vid avloppet på fastigheten 4:34 lokaliserades utgående ledning, och kloridlösningen pumpades ner i denna via en plastslang (Figur 2). Då fastigheten 4:36 endast beboddes under början på hösten genomfördes spolning av vatten från väggvattenutkastet vid flera tillfällen för att gynna en eventuell spårämnestransport. Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

39 A. B. Figur 2. Tillsättning av kloridlösning vid Kavlanda fastighet 4:34 med (A) doseringsutrustning, här liggande på gräsmattan. Till den övre brunnen omgärdad med tegelstenar sattes kloridlösningen via slang ner i slamavskiljaren (B). 3.2 Bokenäs-Bua I Bokenäs-Bua ligger på fastigheten 1:45 ett BDT-avlopp. Fastigheten används för fritidsboende av två personer, främst sommartid, och toalettavfall samlas upp i en sluten tank som töms 3 ggr/år. Anläggningen är en 1-kammarbrunn som töms vart femte år, med ett rör vidare till en stenkista. Omkring 20 meter bort, på fastigheten 1:26 som används för fritidsboende sommartid, ligger en bergborrad dricksvattenbrunn, med pumpöverkant 59 meter under foderrörets överkant (Figur 4A). Jordarten i området är tunt jordtäcke på berg, som dock är djupare vid avloppsanläggningen. Figur 3. Försöksområde Bokenäs-Bua med det enskilda avloppet (röd markering) fastigheten 1:45 och dricksvattenbrunnen (blå markering) på fastigheten 1:26. Jordarter i försöksområdet är urberg (röd), postglacial finsand (cerise) och glacial finlera med tunt ytlager av torv (gul). Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

40 Kloridlösningen tillsattes i utgående rör från enkammarbrunnen på fastigheten 1:45, Figur 4 B. Då fastigheten 1:26 endast beboddes under början på hösten genomfördes spolning av vatten från väggvattenutkastet vid flera tillfällen för att gynna en eventuell spårämnestransport. A. B. Figur 4. Försöksplats Bokenäs-Bua med (A) dricksvattenbrunnen och (B) avloppet där tillsättning av kloridlösning gjordes till utgående rör, lokaliserat mitt i bild. 3.3 Ormestad I Ormestad ligger ett enskilt avlopp för BDT på fastigheten 1:16. Fritidsboende på denna fastighet förekommer hela sommaren och en tid in på hösten. Avloppsanläggningen har en slamavskiljare med infiltration till finsand-silt (Figur 5). BDT-slamavskiljaren töms vart femte år, medan toalettavfall samlas upp i så kallat multrum. Väster om denna fastighet, ca 15 meter bort på andra sidan en liten väg, ligger sedan ett par år tillbaka en bergborrad brunn. Fastigheten 1:65 har under hösten 2014 använts för permanentboende. Pumpöverkanten lokaliserades till omkring 64 meter under foderrörets överkant. Figur 5. Försöksområde Ormestad med det enskilda avloppet (röd markering) fastigheten 1:16 och dricksvattenbrunnen (blå markering) på fastigheten 1:65. Jordarter i försöksområdet är urberg (röd), postglacial finsand (cerise) och glacial finlera med tunt ytlager av torv (gul). Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

41 Tillsättningen av kloridlösning på fastigheten 1:16 skedde i två omgångar. Först tillsattes klorid direkt ner i slamavskiljaren, då detta bedömdes vid fältdagen vara den sista möjliga tillsättningspunkten i systemet. Efter samråd med fastighetsägaren gjordes dock en ny tillsättning en vecka senare ( ) i utloppsröret från slamavskiljaren. Beredning såväl som tillsättning av klorid genomfördes på samma sätt vid detta senare tillfälle. Fastigheten 1:65 var bebodd under hösten, vilket medförde ett kontinuerligt uttag från dricksvattenbrunnen. A. B. Figur 6. Försöksplats Ormestad med (A) betongröret där dricksvattenbrunnen går ner samt (B) dricksvattenbrunnen med intag av vatten ett stycke ner i denna bergborrade brunn. Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

42 Grundvattennivå (m.ö.h.) 4 Resultat Grundvattennivåer och konduktivitetsvariationer under försöksperioden presenteras nedan för de tre försöksområdena. Mikrobiologiska fynd kommenteras. 4.1 Kavlanda Grundvattennivån i Kavlanda på fastigheten K 4:36 varierade under månaderna september och oktober med vattenuttaget från brunnen. De kraftigaste avsänkningarna följde på spolning, under en halv till en och en halv timma, via väggvattenutkastet. I Figur 7 illustreras hur grundvattennivån, här omräknad till enheten meter över havet (m.ö.h.) utifrån inmätningen av foderröret, varierade under försöksperioden sep 29-sep 12-okt 24-okt 05-nov 17-nov 29-nov 11-dec Figur 7. Grundvattennivå i dricksvattenbrunn i Kavlanda, fastigheten 4:36. Konduktiviteten låg tämligen stabilt under hela försöksperioden, och något genombrott av tillsatt klorid kunde inte påvisas, vare sig i mätningarna med diver eller i stickproven (Figur 8). Den kraftiga sänkningen av konduktivitet omkring den 24 oktober sammanföll med ett spolningstillfälle, jfr Figur 7. I resultaten finns ingenting som tyder på att ett genombrott skett av kloridlösningen som tillsattes avloppssystemet på fastigheten 4:34. Jämför man konduktiviteten i den tillsatta kloridlösningen (518 ms/cm vilket gör bakgrundshalten i avloppsvattnet försumbar) med de sista uppmätta konduktivitetsvärdena i dricksvattenbrunnen (0,246 ms/cm) motsvarar detta en reduktion av > 99,953 % eller >3,3 log-enheter. Samtliga analysresultat för E. coli och enterokocker från fastigheten 4:36 var negativa. Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

43 Grundvattennivå (m.ö.h.) Konduktivitet (ms/cm) 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, sep 28-sep 13-okt 28-okt 12-nov 27-nov 12-dec 27-dec Figur 8. Konduktivitet i dricksvattnet vid fastigheten 4:36 i Kavlanda registrerad i brunnen (CTDdiver) och i väggvattenutkast (Fältanalys och Lab.analys). 4.2 Bokenäs-Bua CTD-diver Fältanalys Lab.analys I Bokenäs-Bua, fastigheten 1:26 skedde momentana avsänkningar under försöksperioden, den sista i mitten av november, till följd av spolning från väggvattenutkastet. Vid spolningarna sänktes grundvattennivån till under havsmedelnivån (under 0 meter över havet). Vid enstaka helger under september och oktober användes drickvatten för normal hushållskonsumtion, vilket dock gav mycket mindre avsänkningar jämfört med spolningarna sep 30-sep 12-okt 25-okt 06-nov 18-nov 30-nov 12-dec Figur 9. Grundvattennivå i dricksvattenbrunn i Bokenäs-Bua, fastigheten 1:26. I Figur 10 anges konduktivitet i dricksvattnet vid fastigheten 1:26 registrerat i brunnen (CTDdiver) och vid fastigheten genom provtagningar vid vägvattenutkastet. Någon ökning av konduktivitet kan inte noteras för försöksperioden, vare sig genom diver-registreringarna eller i stickproven analyserade i fält eller på labb. Detta tyder på att det inte skett någon spridning av kloridlösning från det enskilda avloppet på fastigheten 1:45. Baserat på de sista uppmätta Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

44 Konduktivitet (ms/cm) värdena för konduktivitet (0,432 ms/cm) kan reduktionen beräknas till >99,917 % vilket motsvarar >3,1 log-enheter. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, sep 28-sep 13-okt 28-okt 12-nov 27-nov 12-dec 27-dec Figur 10. Konduktivitet i dricksvattnet vid fastigheten 1:26 i Bokenäs-Bua registrerad i brunnen (CTD-diver) och i väggvattenutkast (Fältanalys och Lab.analys). Vid ett enstaka tillfälle, den 3 september, gjordes ett fynd av E. coli (1 cfu/100 ml) och av intestinala enterokocker (17 cfu/100 ml) i brunnen på fastigheten 1:26. Det är svårt att knyta denna till påverkan från avloppet på fastigheten 1: Ormestad CTD-diver Fältanalys Lab.analys I Ormestad, skedde vid fastigheten 1:65 ett kontinuerligt dricksvattenuttag under hela hösten (Figur 11). Under perioden från senare delen av oktober till mitten av november ser det ut som att det inte skedde något uttag, vilket dock beror på att det maximala trycket på divern överstegs efter kraftigt regnande, varvid den faktiska grundvattennivån inte kunde beräknas. De momentana avsänkningarna var avsevärt lägre än vid de andra fastigheterna, störst vid ett tillfälle i slutet av november. Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

45 Konduktivitet (ms/cm) Grundvattennivå (m.ö.h.) sep 29-sep 12-okt 24-okt 05-nov 17-nov 29-nov 11-dec Figur 11. Grundvattennivå i dricksvattenbrunn i Ormestad, fastigheten 1:65. Konduktivitetsmätningarna visar en konduktivitetsökning med början den 27 oktober, vilket är 40 dagar räknat från den första doseringen och 33 dagar från den andra doseringen av klorid i avloppet på fastigheten 1:16. Sedan den 27 oktober konstateras en kontinuerligt stigande kloridhalt av CTD-divern i dricksvattenbrunnen, med ett visst uppehåll under senare delen av november. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 CTD-diver Fältanalys Lab.analys 0 13-sep 28-sep 13-okt 28-okt 12-nov 27-nov 12-dec 27-dec Figur 12. Konduktivitet i dricksvattnet vid fastigheten 1:65 i Ormestad registrerad i brunnen (CTDdiver) och i väggvattenutkast (Fältanalys och Lab.analys). Resultaten från Ormestad tyder på att en kloridspridning skett från det enskilda avloppet där kloridlösningen tillsattes. Den uppmätta konduktiviteten är ett resultat av utspädning och dispersion av tillsatt kloridlösning, samt felkällor. Jämför man konduktiviteten i den tillsatta kloridlösningen (518 ms/cm vilket gör bakgrundshalten i avloppsvattnet försumbar) med ett av Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

46 de sist uppmätta konduktivitetsvärdena i dricksvattenbrunnen (0,8 ms/cm) motsvarar detta en reduktion av 99,846 % eller ca 2,8 log-enheter. Trenden med ökande kloridhalt bekräftas däremot inte av stickprovsresultaten, vare sig de vattenprov som mätts i fält eller de som sänts till laboratorium för analys. Sedan mitten av november har fastighetsägaren själv dagligen mätt konduktiviteten, men har fram till inte kunnat notera någon märkbar ökning i konduktivitet. Vid upptagning av divern togs ett vattenprov från vattenutkastet för bestämning av konduktivitet dels med fältmätaren och dels med divern. Här visade fältmätaren ett betydligt lägre värde (0,45 ms/cm) än divern (0,74 ms/cm), vilket indikerar ett mätfel i divern avseende konduktivitet. Diver-värdet för vattenprovet var dock lägre än vad som med samma diver registrerats strax innan i dricksvattenbrunnen (0,85 ms/cm), vilket tyder på en högre konduktivitet i brunnen jämfört med vid vattenutkastet. Installerad före tappkranen i fastigheten sitter en så kallad Micronizer vilken syresätter vattnet för att motverka lågt ph och utfällningar av järn och mangan. Denna utrustning minskar halterna av koppar, kalcium, bly, aluminium, zink, järn, mangan, nitrit och nitrat, koldioxid samt svavelväte. Det kan inte uteslutas att den även reducerar klorid-halten, vilket i så fall är en tänkbar förklaring till varför stickprovsnivåerna fortsätter vara låga fastän diver-nivåerna stigit. Denna Micronizer stängdes slogs dock av ett dygn innan ovannämnda stickprov togs från vattenutkastet I stickprov från fastigheten 1:65 kunde E. coli inte påvisas, däremot påvisades intestinala enterokocker vid två tillfällen, (7 cfu/100 ml) samt (1 cfu/100 ml). Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

47 5 Diskussion och slutsatser Tillsättning av kloridlösning framstår som en relativt enkel och praktisk metod för att spåra eventuell påverkan från enskilda avlopp till dricksvattenbrunnar. CTD-divrar ger möjligheten att inte bara registrera små variationer av klorid utan samtidigt även indirekt registrera grundvattennivåer och temperatur, något som på senare år har förbättrat utsikterna med denna spårningsmetod. Resultatet av kloridspårningen visar att: Inget genombrott av klorid kunde påvisas vid fastigheterna i Kavlanda och i Bokenäs- Bua under försöksperioden. Detta tyder på att det inte föreligger någon kemisk transportväg, åtminstone inte med genombrott inom en tremånadersperiod. Resultatet kan även bero på att det inte skedde någon kontinuerligt vattenuttag vid dessa fritidsboenden, även om manuell spolning genomfördes vid upprepade tillfällen. Ett kloridgenombrott förefaller ha inträffat vid fastigheten i Ormestad från det enskilda avlopp som ligger ca 15 meter därifrån. Detta bekräftar att här finns en transportväg för kemiska ämnen och därmed en större risk för transport av patogener jämfört med vid de andra två försöksplatserna. Reduktionen 2,8 log-enheter från det enskilda avloppet till dricksvattenbrunnen kan ses som ett totalmått på kemisk utspädning och dispersion, men värdet är behäftat med en osäkerhet till följd av ett troligt mätfel på divern 1. Alla de tre aktuella avloppen släpper enligt uppgift enbart ut BDT-vatten. Det faktum att mycket höga halter E. coli uppmätts i Bokenäs-Bua 1:45 liksom av intestinala enterokocker i Ormestad 1:16 tyder på att färsk fekal påverkan föreligger, trots att toalettavfall inte finns med i sammanhanget. Halterna är dock inte orimligt höga, jämfört vad som rapporterats kunna förekomma i BDT-avlopp (Ottoson 2005). Stickprovtagningarna har omfattat indikatorbakterierna E. coli och intestinala enterokocker. Internationellt ses E. coli ännu som ett förstahandsval för detektion av färsk fekal förorening i dricksvatten, och E. coli utsöndras i höga halter av människor och djur med minimal risk för tillväxt i drickvattenbrunnar. Intestinala enterokocker är en alternativ indikator, som i mänsklig avföring föreligger i ungefär tio gånger lägre halter än E. coli. Fördelar med enterokockerna är dock att de ofta har en betydligt högre överlevnad och är mer motståndskraftiga mot uttorkning och ph-variation i marken (WHO 2011). Därför kan analysen av intestinala enterokocker ses som ett värdefullt och befogad komplement till analysen av E. coli. Detta bekräftas också av att intestinala enterokocker påvisades i dricksvattenbrunnarna i Bokenäs-Bua och i Ormestad trots låga halter respektive frånvaro av E. coli. Alla tre försöksplatserna på Bokenäset ligger i närheten av havet, och inträngning av havsvatten skulle kunna påverka konduktiviteten. Störst risk för havsvatteninträngning skulle kunna finnas vid fastigheten Bokenäs-Bua 1:45, där grundvattennivån vid spolning understeg havsvattennivån, dock var konduktiviteten i den aktuella brunnen mycket stabil under försöksperioden (Figur 10). En mikrobiell riskanalys kan genomföras som en fördjupande analys för de tre här undersökta fallstudieområdena, där hydrogeologiska förutsättningar kan beaktas i en modell. För en sådan riskanalys kan dessa kloridspårningsförsök ge en fingervisning inför antaganden om reduktion, transportvägar och transporttid. 1 Att en konduktivitetsökning verkligen skedde i brunnen under försöksperioden bekräftas av funktionskontroll av divern relativt känd kloridlösning (10 ms/cm) efter avslutat försök; däremot råder osäkerhet om storleken av densamma (Isaac Haag, Atlas Copco Welltech AB, personligt meddelande ). Möjligen kan en beläggning hamnat på divern under de månader den varit placerat i brunnen, vilket orsakat ett mätfel. Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

48 6 Referenser Hunt, R. J., Borchardt, M. A., et al. (2010) Assessment of sewer source contamination of drinking water wells using tracers and human enteric viruses. Environmental Science and Technology, vol. 44: 20, ss Ottoson, J. (2005) Comparative analysis of pathogen occurrence in wastewater. Management strategies for barrier function and microbial control. Institutionen för mark- och vattenteknik. Stockholm. Diss. Kungliga Tekniska Högskolan: 67. SLV (2001) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30. Livsmedelsverket. Tillgänglig: <http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/ /2001_30_omtryck.pdf> ( ). SLV (2011) Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. LIVSFS 2011:3. Uppsala. Stenström, T.-A. (1996) Sjukdomsframkallande mikroorganismer i avloppssystem - riskvärdering av traditionella och alternativa avloppslösningar. Stockholm. Naturvårdsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen: 187. Tilly, L., Maxe, L., et al. (1999) Spårämnesförsök som undersökningsmetodik vid konstgjord grundvattenbildning. VA-Forsk rapport nr Stockholm. Svenskt Vatten AB: 77. WHO (2011) Microbial fact sheets. Guidelines for Drinking-water Quality, Fourth edition. Geneva, World Health Organization. Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

49 Tyréns AB Lilla Torget Alingsås Lilla Torget Alingsås Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: Uppdrag: , Kloridspårningsförsök enskilda avlopp Beställare: Uddevalla kommun O:\GBG\257489\H\_Text\PM kloridspårningsförsök Bokenäset docx Version: (17)

50 KRAV PÅ BAD-, DISK- OCH TVÄTTVATTEN VID KRETSLOPPSLÖSNINGAR

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Sköt om din brunn för bra dricksvatten

Sköt om din brunn för bra dricksvatten Sköt om din brunn för bra dricksvatten Innehåll Dags att se över din brunn? 4 Viktigt om ditt vatten 4 Lär känna din brunn! 5 Tre typer av brunnar 5 Tre typer av pumpar 9 Installationer med olika funktion

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Så här anlägger du enskilt avlopp

Så här anlägger du enskilt avlopp Så här anlägger du enskilt avlopp Innan man får anlägga eller ändra en avloppsanläggning ska dess lämplighet bedömas. Denna folder visar vad du bör tänka på när du ansöker om tillstånd för en avloppsanläggning.

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp 1 (6) 2011-08-25 TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp När krävs ansökan om tillstånd/anmälan till Kommunstyrelsen? För att inrätta en avloppsanläggning är man skyldig

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Läs igenom broschyren innan du lämnar in ansökan!

Läs igenom broschyren innan du lämnar in ansökan! Miljöavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Den här broschyren ger dig information om sådant som är viktigt att känna till vid planering av avlopp för fastigheter som inte kan anslutas till kommunalt

Läs mer

Information från miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning

Information från miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Information från miljö- och hälsoskyddsavdelningen Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Bestämmelser om små avlopp Små avlopp

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Om du vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra din befintliga avloppsanordning ska du ta kontakt med

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning

Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Viktigt att rena avloppsvatten Ett hushåll använder dagligen ca 1 000 liter vatten som blir

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27 Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt 2009-07-27 Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av vattentäkten

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning

Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Bestämmelser kring små avlopp Små avlopp betraktas som miljöfarlig verksamhet och regleras

Läs mer

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Fastställd av Miljö och Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-18, 130 Miljö och Stadsbyggnad Miljöavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig avloppsanläggning. 1 Broschyrens innehåll: Varför ska jag rena mitt

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas. Ansök om enskild avloppsanordning - Information från Miljöenheten Detta informationsblad syftar till att ge dig som fastighetsägare/entreprenör den information som är viktig att känna till vid planering

Läs mer

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga

dricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten sköt om din brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Varför ska man rena avloppsvatten? Lagstiftning

Varför ska man rena avloppsvatten? Lagstiftning 1 (8) STENUNGSUNDS KOMMUN ATT ANLÄGGA ENSKILT AVLOPP MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSENHETEN INFORMERAR Senast uppdaterad 2015-01-30 Varför ska man rena avloppsvatten? Avloppsvatten ska tas om hand så att det inte

Läs mer

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Policy för enskilt avlopp Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Kontakt Upplands-Bro kommun Kundcenter 08-581 690 00 Furuhällsplan 1 196 81 Kungsängen www.upplands-bro.se 1 Inledning Denna policy

Läs mer

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA OK Ställ diagnos på ditt avlopp med hjälp av Svea Avloppsguide. Bildspelet tar cirka fem minuter. Föregående 1 Jag ger dig lite tumregler, men det

Läs mer

Planera för avlopp. Har du frågor om avlopp? Information för dig som planerar att göra en avloppsanläggning

Planera för avlopp. Har du frågor om avlopp? Information för dig som planerar att göra en avloppsanläggning Har du frågor om avlopp? Kontakta gärna oss på Miljö och Stadsbyggnad! Telefon växel: 0522-69 60 00 Servicetelefon för miljö: 0522-69 73 00 E-post: miljostadsbyggnad@uddevalla.se Kontaktpersoner Ingeborg

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom

Läs mer

Enskilt avlopp ansökan/anmälan

Enskilt avlopp ansökan/anmälan Enskilt avlopp ansökan/anmälan Information finns på slutet Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägarens namn (om annan än sökanden) Fastighetens adress Befintlig byggnad Helt ny byggnad Vid avstyckning,

Läs mer

Ansökan/Anmälan om anläggande eller ändring av avloppsanläggning med eller utan ansluten vattentoalett

Ansökan/Anmälan om anläggande eller ändring av avloppsanläggning med eller utan ansluten vattentoalett Ansökan/Anmälan om att utföra avloppsanläggning enl 13 och 14 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bygganmälan enl PBL 9 kap 2. Ansökan/Anmälan om anläggande eller ändring av

Läs mer

Stöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning

Stöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning Handledning 2012 Stöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning Innehåll Inledning... 3 Lagstiftning... 3 Definitioner... 3 Sveriges geologiska undersökning, SGU... 4 Övrigt...

Läs mer

Avloppsrening varför?

Avloppsrening varför? ENSKILT AVLOPP En broschyr för diig som har ellller ska anllägga ett enskiillt avllopp I den här broschyren kan du läsa om avlopp och avloppsrening. Informationen riktar sig till dig som har eller ska

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning

Tryck mars 2008. Din enskilda avloppsanläggning Tryck mars 2008 Din enskilda avloppsanläggning Vill du veta mer? Vänd dig till miljökontoret, tfn 0650-193 32 eller e-post: miljo.raddningsnamnden@hudiksvall.se Det finns också mycket information att hämta

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Eget avlopp i Strömstads kommun

Eget avlopp i Strömstads kommun MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Eget avlopp i Strömstads kommun Strömstads kommun Miljö- och byggförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsavdelningen 2 80 Strömstad Telefon: 0526-190 00 mbn@stromstad.se 2 DEN HÄR BROSCHYREN......

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun 1. Vad gäller för enskilda avlopp? Varför behövs avloppsanordningar? Avloppsanordningar är till för att rena avloppsvatten

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Sammanfattning Vid årets provtagning på badvatten har 5 strandbad blivit

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Information om att anlägga enskilt avlopp

Information om att anlägga enskilt avlopp 1 Information om att anlägga enskilt avlopp Varför behöver avloppsvatten renas? Avloppsanordningar behövs för att rena avloppsvatten från bl. a. näringsämnen, organiskt material, bakterier och virus. Dessa

Läs mer

Din enskilda avloppsanläggning

Din enskilda avloppsanläggning Din enskilda avloppsanläggning Information från miljökontoren på Södertörn om att anlägga och underhålla en enskild avloppsanläggning För dig som inte har kommunalt vatten och avlopp, läs detta! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Små avloppsanläggningar i Lerums kommun

Små avloppsanläggningar i Lerums kommun Små avloppsanläggningar i Lerums kommun Denna skrift ger dig information om sådant som är viktigt att känna till vid planering av enskilt avlopp, för fastigheter som inte kan anslutas till det kommunala

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

Miljökontoret informerar Tänker du anlägga nytt eller ändra ditt befintliga avlopp?

Miljökontoret informerar Tänker du anlägga nytt eller ändra ditt befintliga avlopp? Miljökontoret informerar Tänker du anlägga nytt eller ändra ditt befintliga avlopp? När du ska anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befi ntlig avloppsanordning är det viktigt att du i god tid kontaktar

Läs mer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer MILJÖAVDELNINGEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Miljöavdelningen

Läs mer

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Målsättningen för avloppsvattenbehandlingen i Väståboland är att hindra förorening av vattendrag och grundvatten

Läs mer

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning

Läs mer

Planera för avlopp. Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning

Planera för avlopp. Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Planera för avlopp Information till dig som planerar att göra en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning Miljösamverkan Västerbotten augusti 2014 Miljösamverkan Västerbotten är samverkansforum

Läs mer

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Utgivare/copyright: Kunskapscentrum Små Avlopp Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB Uppsala 2011 Denna broschyr är

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dnr. 2008/mn 0374 Datum 08-12-02 1(10) Policy för enskilda avlopp i Syftet med denna policy är dels att säkerhetsställa en enhetlig bedömning och handläggning på förvaltningen. Samtidigt som det tydliggör

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd

Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd miljosamverkanvasterbotten.se Temaeftermiddag Anlägga avlopp med hänsyn till miljö- och hälsoskydd Lycksele, 10 november 2014 Program 1. Om projektet Små Avlopp 2014 (Lisa) 2. Ansvar och roller vid anläggning

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN www.bramiljo.se Flexibla lösningar för rening av BDT-vatten. Haco BDT är en flexibel och platsbesparande lösning för rening av bad-, dusch-

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Information till dig som planerar avlopp för en fastighet som inte kan anslutas till det kommunala avloppsnätet.

Information till dig som planerar avlopp för en fastighet som inte kan anslutas till det kommunala avloppsnätet. Miljö- och hälsoskydd Planera för avlopp Information till dig som planerar avlopp för en fastighet som inte kan anslutas till det kommunala avloppsnätet. Läs igenom broschyren innan du lämnar in din ansökan/anmälan!

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING

ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING BYGG- OCH MILJÖKONTORET 1 Innehåll ENSKILD AVLOPPSANLÄGGNING 2 När krävs tillstånd 2 Förhandsförfrågan om bygglov. 2 Innan en ansökan lämnas in.. 3 Ansökan/anmälan 3 Bilagor till

Läs mer