Utveckling av turismnäringen. i Malmö 2010

Transkript

1 Utveckling av turismnäringen i Malmö 2010

2 420 km fietspad in hip en groen Malmö Volkskrant , av Nanda Troost Denna rapport är framtagen och utgiven av Malmö Turism, Malmö stad, maj Ansvarig utgivare: Lars Carmén Layout och produktion: Reklambyrån Pendit Omslag: Konstnärlig utsmyckning i Citytunnelstationen Triangeln. Foto: Jörgen Lindström Malmö Turism Tryck: Elanders Foto: Andreas Larsson (s 5, 31, 38), Arkitektbyrå schmidt/hammer/lassen (36), Bengt Håkansson (s 35), Boel Nilsson Holmberg (s 38),Christiaan Dirksen (s 38), Ewa Levau (s 31), Fredrik Tellerup (s 17), Hilton Malmö City (s 24), Jens Lennartsson (s 20), Jörgen Lindström Malmö Turism (s 18, 34, 38), Kenneth Hellman Swedavia Malmö Airport (s 19), LDB FC (38), Linda Fares (s 12, 37), Malmö Arena (s 35), Malmö stad (s 14, 38), Mats Persson (s 38), Oskar Falck Malmö Turism (s 3, 4, 7, 8, 11, 13, 15, 22, 23, 25, 27, 28, 32), Peter Johnsson (s 3, 21), Renaissance Malmö Hotel (s 26, 29), Tove Vesterlund (s 30)

3 15 Innehåll 4 Turismen i Malmö är en miljardindustri 5 Definition av turism 6 Turismens utveckling internationellt och nationellt 6 Malmö Turism uppdrag och uppgifter 8 Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö Var kommer Malmös besökare ifrån? 18 Hur kommer besökarna till Malmö? 22 Så bor Malmöbesökaren 24 Utvecklingen av boende på hotell i Malmö 28 Redovisning av hotellgästers nationaliteter Mätningar av olika evenemang i Malmö 32 Utvecklingen av inhemsk och internationell turism i europeiska städer 34 Nätverk för attraktioner och arrangemang 35 Nya arenor 36 Nya arenor för möten, kongresser och mässor planeras 37 Turistbyråer 38 Malmö Källor 21 8

4 Turismen i Malmö är en miljardindustri Sedan 2000/2001 har utvecklingen av turismen i Malmö legat på en avsevärt högre nivå än tidigare, både avseende volym och ekonomi. Denna positiva utveckling finns det många orsaker till. It is a lively city... Malmö represents the ongoing vibrant human life, as well as future. Spanish Male, 23, student in Malmö University Source: Project The Taste of Malmö - Aura through Senses* De omfattande investeringarna i infrastruktur, som gett ökad fysisk tillgänglighet både till och inom området har betytt mycket. En annan orsak är att Malmös synlighet har ökat genom större uppmärksamhet i media och ett ökat attraktivt utbud. En viktig bidragande orsak till detta har varit det långsiktiga arbetet med stadsförnyelsen av Malmö. Turismen har blivit en viktig del av Malmös näringsliv och totala attraktivitet. Under den senaste tioårsperioden har konjunkturutvecklingen inom näringslivet generellt haft en mer positiv inverkan på verksamheter i Malmö och Öresundsområdet än i övriga Sverige. Det är självklart att Malmö också är beroende av utvecklingen i omvärlden. De senaste årens internationella och nationella konjunkturnedgång drabbade, något försenat, även Malmö under 2009 och I Malmö är antalet besökare fortsatt högt, men spenderingen per besökare har blivit lägre, vilket visas i den här rapporten. Resandet är generellt starkt beroende av konjunkturen och kan också ses som en barometer på denna. Detta gäller särskilt det individuella affärsresandet och affärsmöten. Konjunkturförändringar märks framför allt vid en nedgång och får då ett snabbt genomslag. Privat- och fritidsresandet påverkas också, men här innebär en lågkonjunktur snarare ändrade resmönster som visar sig i t.ex färre utlandsresor och fler besök hos släkt och vänner. De internationella och nationella svängningarna i konjunkturen, under senare delen av 2008 och framför allt 2009 och med en viss återhämtning 2010, gjorde att den totala omsättningen av turismen i Malmö sjönk något under 2009 och fortsatte ner 2010, från ca 6,4 miljarder 2009 till ca 5,9 miljarder kronor Detta p g a ett minskat antal affärsresenärer med hög konsumtion under Under 2010 minskade konsumtionen vid varje besök både för affärsresenärerna och fritidsresenärerna. Antalet besökare ligger generellt fortsatt högt. Under senare år har markanta ökningar skett av antalet dagsbesökare och deras konsumtion i Malmö. Inflödet från den danska sidan har varit frapperande. Under 2010 minskade den danska kronans värde gentemot den svenska. Detta gjorde danskarna mindre benägna att handla i Malmö under året., vilket bröt den tidigare utvecklingen. Under en följd av år har upptagningsområdet för Malmös utbud blivit geografiskt större. Det har över tiden också medfört stora ökningar av antalet svenska och internationella gäster på hotellen i Malmö. Under 2010 var dagsbesökarnas andel av turisternas totala omsättning i Malmö 43 %. Motsvarande för hotellgästerna var 26 % och för gäster på campingplats och vandrarhem 6 %. Besökare hos släkt och vänner i Malmö beräknades stå för 25 % av turisternas totala omsättning i Malmö under I Sverige har turism under alltför lång tid setts som en fritidsfråga. För att tydligt visa att det är avsevärt mer kan turism beskrivas som förflyttad köpkraft. Det är en resenär som förflyttar sig på olika sätt och på resmålet blir en tillfällig besökare och som konsumerar en mängd olika varor och tjänster. Inresande besökare till Malmö (affärs- och privat/fritidsresenärer) omsatte 2010 ca 5,9 miljarder kr (- 7,4 % jämfört med 2009) och gav en sysselsättning motsvarande årsanställda (-10,4 % jämfört med 2009). Minskningen av sysselsättningen beror på besökarnas lägre spendering och att tjänstesektorn är personalintensiv. Omsättningen har emellertid ökat mycket i Malmö sedan mitten av 1990-talet. De senaste 10 åren har tillväxten av omsättningen varit totalt 51 %. Detta trots konjunkturella nedgångar under 2009 och Under de åren har den genomsnittliga ökningen varit ca 5 % per år. Detta ligger över den genomsnittliga utvecklingen i Europa under samma period. I den här rapporten görs de flesta jämförelser mellan föregående år och respektive månad. Det framgår av rapporten om förändringar under åren skett mellan olika resesätt, boendeformer, nationaliteter etc. De senaste årens utveckling i Malmö och Öresundsområdet, tillsammans med pågående investeringar, gör att utvecklingen av turismen i Malmö förväntas ha goda förutsättningar även i framtiden. Under 2011 spås en förbättrad konjunktur ge ökningar både för affärs- och privatresandet. Malmö har även konkurrensfördelar genom ett fördelaktigt geografiskt läge och ett dynamiskt närområde. Lars Carmén Malmö Turism 4 TURISMEN I MALMÖ ÄR EN MILJARDINDUSTRI

5 Definition av turism Den internationella definitionen av turism, som antagits av World Tourism Organization (UNWTO), är: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. Arbetspendling, ordinarie skolgång och militärtjänstgöring är exempel som inte omfattas av definitionen. Med turister menas alltså alla besökare, affärsresenärer och fritidsresenärer. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt knuten till resandet. Turistnäringen är i sig inte någon egen bransch. Den är ett samlingsbegrepp som innefattar summan av verksamheter i olika branscher (som t ex hotell- och flygbranschen, men även den handel som genereras av ett regionalt resande). Definitionen har tagits fram av UNWTO och fastställdes av FN I Sverige anpassades definitionen 1995 till svenska förhållanden av Turistdelegationen och har utförligt beskrivits i skriften Turismens begreppsnyckel. En tydlig och konsekvent använd definition är en förutsättning för att mäta och följa utvecklingen av turismen som näring i Sverige, liksom för alla andra näringar. INRESANDE, INHEMSK OCH UTRESANDE TURISM Generellt beskrivs turism genom tre begrepp; inresande, inhemsk och utresande turism. Med inresande turism menas personer som besöker Sverige/Malmö, men som inte är bosatta här. Utöver det internationella inresandet innefattar begreppet alla resor som innehåller övernattning eller är dagsresor längre än 10 mil enkel resa. Detta gör att inresande turism även innefattar personer som bor i Sverige och som reser till Malmö och till andra orter i Sverige. Dagsresor om minst 10 mil enkel resa var en definition som Sveriges Turistråd fastställde på 1980-talet. Data om detta finns i Rese- och Turistdatabasen, TDB. Kortare resor, men över en kommungräns, är möjliga att beräkna genom den regionala handelsstatistiken från SCB. Inhemsk turism används som begrepp enbart för större geografiska områden, som för hela Sverige eller län. Det innefattar personer som är bofasta i det land de reser i. Utresande turism innefattar personer som är bosatta i ett visst land, men reser till ett annat land. I denna rapport kommer vi, precis som i tidigare rapporter från Malmö Turism, främst att lägga tyngdpunkten på inresande turism, svensk och internationell, till Malmö. I rapporten använder vi oss av definitionerna ovan för att beskriva turismen i Malmö. Det innebär att regional shopping inte ingår i det definierade begreppet. Denna, som också är ekonomiskt viktig för Malmö, beskrivs istället i ett separat avsnitt; Regional handelsstatistik SCB (se sidan13). De inresande har störst betydelse för turismen i Malmö, d v s de som har Malmö som del- eller huvudmål för resan. Även ut- och genomresande, d v s de Malmöbor som reser till andra destinationer, samt de som via Malmö reser till andra destinationer, spelar en stor roll för turismen i staden. Även dessa grupper av resenärer spenderar stora summor i Malmö på fjärrtransporter som tåg och flyg, men också på restauranger och lokala transporter, främst taxi. I rapporten förekommer ytterligare några begrepp som behöver förklaras. Övernattande besökare/turister i Malmö avser personer som gör minst en övernattning i Malmö. Med dagsbesökare menar vi de personer som är på besök i Malmö över dagen, men inte övernattar. När vi talar om övernattande besökare/turister i Malmö nämns ofta rumsnätter och gästnätter som ett mått på det sammanlagda antalet övernattningar. En gästnatt betyder att en person övernattat en natt. Vidare blir en person som övernattar två nätter, två gästnätter och så vidare. En beskrivning och uppdelning görs också av olika resande/boendeformer. Dessa delas in i två huvudkategorier; kommersiellt resande/boende och icke kommersiellt resande/boende. Till kommersiellt resande/boende räknas de former där besökaren betalar en logiavgift för sitt boende, exempelvis på hotell, vandrarhem och camping. Icke kommersiellt resande/boende avser former där man inte betalar för sitt boende, exempelvis övernattning hos släkt och vänner. DEFINITION AV TURISM 5

6 Turismens utveckling internationellt och nationellt Genom bättre och billigare kommunikationer har turismen sedan 1960-talet haft en mycket kraftig utveckling både i Sverige och internationellt. Genom ökad välfärd och utvecklad möteskultur inom företagen har resandet ökat explosionsartat. I Västeuropa svarade turismen 2009 (senaste publicerade beräkningarna) i genomsnitt för ca 4 % av bruttonationalprodukten (BNP) medan motsvarande siffra för Sverige var 3,08 %. I Europa är t.ex motsvarande siffror för Spanien 11,0 %, Tyskland 3,2 % och för Danmark 2,8 %. I Sverige är detta en dubbelt så hög andel av BNP som jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske sammanlagt producerar. Under de senaste åren har turismens förädlingsvärde i Sverige ökat i ungefär samma takt som den totala BNP-utvecklingen. Utvecklingen i Sverige var mycket positiv fram till Förändrad beskattning av turisttjänster 1990 (höjd momssats), lågkonjunktur m m innebar dock en stagnation av turismen i och till Sverige under åren Från 1993 har tillväxten i Sverige legat på ungefär samma nivå som den internationella och tillväxten har främst skett i storstadsområdena och i fjällvärlden. Enligt rapporter från FN-organet UNWTO har det internationella resandet i världen ökat med nästan 100 % sedan De senaste åren har den starka tillväxten i Mellanöstern och Asien svarat för en stor andel av utvecklingen i världen. Under samma tid har ökningen i Europa varit 75 %. I Sverige har under samma period antalet internationella övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med drygt 110 %. Sverige som internationellt resmål har alltså haft en lika bra eller bättre tillväxt än övriga världen och en betydligt bättre utveckling än Europa som helhet. Under den internationella finanskrisen och lågkonjunkturen 2009 minskade det globala resandet med ca 4 %. Samtidigt minskade det internationella Inkommande turism turism i Norden i Norden (gästnätter, marknadsandel i procent) i procent) Sverige Danmark Norge Finland 36,5 % 26,6 % 21,1 % 15,8 % Källa: Ylkanen/MEK, Nutek/SCB Figur 1. Figur 1. Källa: Ylkanen/MEK, Nutek/SCB resandet inom och till Europa med ca 6 %. De internationella övernattningarna i Sverige hade då en fortsatt ökning. Sverige har sedan 1997 tagit marknadsandelar i Norden och har numera den största andelen av den internationella turismen. (Se figur 1). I början av detta decennium var det en större ökning av svenskarnas resande i Sverige och även resandet från våra grannländer till Sverige. Den största an- Malmö Turism uppdrag och uppgifter Malmö Turism arbetar för att få fler besökare till Malmö och för att vara en attraktiv samarbetspartner. De övergripande målen är att turismen i Malmö ska få större omsättning, fler dagsbesökare och att hotellövernattningarna ska öka. Därigenom ska antalet sysselsatta öka. Det kräver att på ett ständigt, professionellt och tilltalande sätt, synliggöra Malmös attraktivitet och utbud både för malmöbor och besökare. VISION Malmö ska vara Europas ledande aktör inom destinationsutveckling. Öresundsområdet ska vara en av de mest dynamiska storstadsregionerna i Europa för besökare. Malmö ska bidra till detta genom att vara en tydlig och attraktiv del av Öresundsområdet. För att uppnå detta ska Malmö utveckla en stark destinationssamverkan genom ett aktivt agerande, kvalitativa produkter och gränsöverskridande samarbete. AFFÄRSIDÉ Malmö Turism ska vara en drivande kraft för att marknadsföra och utveckla Malmö som en attraktiv destination. Malmö Turism ska också vara en aktiv partner för att driva utvecklingen av Destinationssamverkan i Malmö. Denna samverkan syftar till att utveckla effektivare nätverk, få fler möten och publika evenemang till Malmö. 6 Turismens utveckling internationellt och nationellt

7 ledningen till detta var den svaga svenska kronan (en amerikansk dollar kostade då över 10 kr) som påverkade främst resor på fritiden. På grund av den då pågående lågkonjunkturen minskade affärsresandet i Sverige. Terrordåden i USA den 11 september 2001 förstärkte den utvecklingen. Malmö var då ett undantag med ökat inflöde av affärs- och fritidsresenärer. Detta bedöms ha berott på områdets ökade synlighet, bättre tillgänglighet och den, jämfört med andra delar av landet, bättre konjunkturen. De stora förändringarna i Sverige under innebar främst ökningar för vissa boendeformer, som övernattningar hos släkt/vänner och i eget fritidshus. Under 2004 låg resandet kvar på samma nivå i Sverige och 2005 innebar en svag minskning. Båda åren hade vädermässigt sämre somrar och under 2005 bidrog dessutom det då höga bensinpriset, 12 kr/l, till ett minskat resande, främst för hushåll med låga inkomster. Utvecklingen därefter var generellt positiv. De största ökningarna hamnade i de tre storstadsområdena och i fjällen. Det internationella resandet till Sverige har dock ökat varje år och detta främst till Stockholm, Göteborg och Malmö. Första halvan av 2008 var positiv med ökat resande både i affärer och på fritiden, men redan i augusti märktes de första antydningarna till begynnande lågkonjunktur med lägre affärsresande. I oktober 2008 slog finanskrisen i Sverige till på allvar med kraftigt försämrat värde för den svenska kronan. Problemen för främst banker och tillverkningsindustri, med stora varsel som följd, bidrog till att affärsresandet i Sverige generellt minskade kraftigt ända till slutet av 2009 då en viss återhämtning kunde skönjas. Denna återhämtning fortsatte under I Sverige ökade under 2010 antalet internationella gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem med 3,6 %. Hotellen hade en ökning med 4,3 % och bakom detta låg en viss återhämtning av affärsresandet efter finanskrisen påverkades nästan hela Sverige av att besökarna spenderade betydligt mindre per person och dygn, vilket främst påverkade storstäderna. Utvecklingen i Malmö redovisas i kommande avsnitt. Sedan några år tillbaka tar Statistiska Centralbyrån (SCB) fram nationalräkenskaper för svensk turism på uppdrag av Tillväxtverket. Under år 2009 (senaste preliminära uppgifter) var den totala sysselsättningen inom svensk turism motsvarande helårssysselsatta. Mätt i medeltal sysselsatta har sysselsättningen inom turismen ökat med drygt 35 % under de senaste 10 åren. Den totala sysselsättningen i Sverige har under samma tid ökat med drygt 4 %. Den totala omsättningen av turismen i Sverige var 251,7 miljarder kronor år 2009 (senaste preliminära uppgifter), en ökning med 6,1 % jämfört med år Internationella besökares konsumtion i Sverige (exporten), var 93,6 miljarder kronor, en ökning med 12,9 % jämfört med År 2009 gav detta staten intäkter genom moms på 13,6 miljarder kronor, + 15 % från En ökning sedan 2000 med drygt åtta miljarder. Turismen är för övrigt den enda exportsektor som bidrar med direkta momsintäkter till statskassan. (Rapporten Fakta om svensk turism finns på Tillväxtverkets webbplats under Fakta och statistik ). TILLVÄXT Besöksnäringen är en del av det totala näringslivet och har stor betydelse ur arbetsmarknads- och tillväxtsynpunkt. Inriktningen är att Malmö ska bli attraktivare för både besökare och malmöbor. Uppdraget är att på olika sätt och i olika sammanhang synliggöra detta, och att i rapporter ta fram underlag som belyser detta. VERKSAMHETS MÅL I de olika delarna inom verksamheten kvantifieras operativa mål såsom t.ex. antal deltagare i kampanjer, besökare på webben, bokningar via egna och andra kanaler, mediaklipp mm. Malmö Turism verkar för: Stark samverkan Tydlig kommunikation Innovativt klimat Kunskapsspridning VERKSAMHETEN Malmö Turism är en del av Malmö stads verksamheter, inom Stadskontorets tillväxtavdelningar. Utifrån Malmö stads mål har Malmö Turism, inom ramen för verksamheten prioriterat arbetet för: Privatresemarknaden: det stora antalet besökare som reser på sin fritid. Konferens-/mötesmarknaden: vidareutveckla Malmö Convention Bureau Kommunikation: webbsidor, sociala media, media/pr, omvärldsbevakning och trycksaker. Turistbyråer: service på plats till besökare och boende Kryssningstrafik: tillsammans med Copenhagen Malmö Port öka kryssningstrafiken till Malmö genom bl.a. det etablerade kryssningsnätverket Varje verksamhetsområde arbetar både på närmarknader, på prioriterade internationella marknader och med olika slag av besökare/målgrupper. Inriktningen är att stärka Malmö som destinationen och att nå ut till fler potentiella besökare och Malmöbor. Turismens utveckling internationellt och nationellt 7

8 Svensk design, vintagebutikker og internationale maerker forenes med hyggeligt bymiljø i den svenske stad, kun et stenkast fra København. Från artikeln 8 gode grunder at taget il Malmø, Eurowoman Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö

9 För Malmö finns följande boende- och besökskategorier: Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö Kommersiella: Hotell Vandrarhem Camping Stuga/rum Färjetrafik Gästhamn Dagsbesök Övriga: Släkt- och vänbesök Eget fritidshus Övernattande och dagsbesökare i Malmö spenderade under 2010 totalt 5,9 miljarder kronor, en minskning från Detta var på grund av konjunkturen med färre affärsresenärer, som hade lägre förbrukning, och att privatresenärerna konsumerade mindre per person. Denna totala konsumtion gav upphov till en sysselsättning motsvarande årsanställda, en minskning med ca 10 % från Minskningen av sysselsättningen berodde på minskad omsättning och att tjänstesektorn är personalintensiv. I den totala turismen ingår alla boendeformer, kommersiella och övriga. Kommersiella avser de boendeformer där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga avses de som är svårare att påverka med marknadsföring. Dagsbesökare rubriceras i den här rapporten som kommersiella trots att de är svåra att Turismnäringens omsättning i Malmö (miljoner kr) Turismnäringens omsättning i Malmö (miljoner kr) Totalt Kommersiell Övriga Figur 2. identifiera. De kan dels ha Malmö som huvudmål för resan, dels vara på väg till annan ort och stannar till i Malmö för ett besök. Omsättningen av turismen i Malmö ökade mycket i slutet av 1990-talet. Efter en mindre nedgång 2002 har ökningarna fortsatt de senaste åren. Under åren 2006 och 2007 var turismens omsättning på svenska destinationer näst intill oförändrad, samtidigt hade Malmö stora ökningar. Även 2008 hade Malmö en ökning som var betydligt bättre än riksgenomsnittet. Det var framför allt stora ökningar av internationella övernattningar, där danska sådana nästan fördubblades mellan 2008 och (Se figur 2.) Bakom de ökningarna har legat, dels stora ökningar av antalet övernattningar på hotell och ökat antal dagsbesök, dels också ökad dygnskonsumtion. Minskningarna 2009 och 2010 beror främst på färre affärsresenärer p g a konjunkturen som dessutom spenderade mindre. Antalet övernattande fritidsresenärer har fortsatt att ha höga volymer, men de har generellt spenderat mindre p g a lågkonjunkturen. Även dagsbesökare spenderade något mindre 2009 och Under de senaste 10 åren har ökningen av omsättningen i Malmö varit 51 %. Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö 9

10 Hotellgästerna spenderade 2010 Affärsgästerna spenderade kr kr per person och dygn per person och dygn Fritidsgästerna spenderade kr per person och dygn OMSÄTTNING DAGSBESÖKARE Dagsbesöken är ekonomiskt betydelsefulla för Malmö och svarade 2010 för ca 43 % av den totala omsättningen. Det är en något lägre andel än 2009 (44%). Den lägre andelen beror på något färre antal besök, men främst lägre konsumtion per besök. En minskning med ca 140 mkr. Det geografiska upptagningsområdet för dagsbesök i Malmö har vidgats, bland annat beroende på bättre och snabbare transportmöjligheter. Danska dagsbesökares konsumtion har under senare år ökat i Malmö. Den svenska kronans värde ökade relativt den danska kronan under Därmed bröts denna utveckling. Enligt en nordisk gränshandelsundersökning omsatte den danska konsumtionen i Malmös detaljhandel trots detta ca 1,7 miljarder kr OMSÄTTNING ÖVERNATTNINGAR Av de övernattande turisterna i Malmö, såväl fritidssom affärsresenärer, svarade hotellgästerna för den helt dominerande omsättningen. Hotellgästerna gav 2010 ett totalt ekonomiskt inflöde med 26 % av den totala turismomsättningen i Malmö. Detta är en lägre andel jämfört med 2009 (30 %, - ca 372 mkr) och beror på att gästerna, både affärs- och privatresenärerna, spenderade mindre per person. Under 2010 spenderade hotellgästerna kr per person och dygn, nästan kr för affärsgäster och något under för fritidsgäster. De senare är ofta två personer som delar på logikostnader, därför ett lägre utlägg per person. De som spenderade minst är de som övernattar i fritidsbåtar och nyttjar gästhamnar med 230 kr per person och dygn. Låga utlägg per person och dygn har också de som övernattade i eget fritidshus med 399 kr och hos släkt och vänner med 411 kr. Båda dessa grupper spenderade dock betydligt mer 2010 än 2009, då de spenderade 248 respektive 380 kr. Antalet övernattningar hos släkt och vänner är nästan dubbelt så många som på hotell. Trots detta svarade hotellgästerna för en total omsättning som är mer än dubbelt så hög, genom att de spenderar mer. Vid lågkonjunkturer är det vanligt att övernattningar hos släkt och vänner ökar. Omsättningen per boendekategorier i Malmö 2010 (milj kr) I Sverige och andra industrialiserade länder är släkt- och vänresandet omfattande. Därför är attityden hos släkt- och vänner som bor i Malmö betydelsefull för inflödet av sådana besökare. Övriga boendeformer har relativt sett små volymer i Malmö och här märks främst camping och vandrarhem. (Se figur 3 och 4.) I Malmö finns en campingplats och fem vandrarhem. Detta kan jämföras med t ex Stockholm som har sex campingplatser och 14 vandrarhem. Omsättningen per boendekategori i Malmö 2010 (milj kr) Hotell Stuga/rum Camping Fri Camp Vandrarh. Fritidshus Släkt/vän Fritidsbåt Övernattningar per boendekategori i Malmö 2010 (1000-tal) Övernattningar per boendekategori i Malmö 2010 (1000-tal) Hotell Stuga/rum Camping Fri Camp Vandrarh. Fritidshus Släkt/vän Fritidsbåt Figur 3. Figur Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö

11 OMSÄTTNING SYSSELSÄTTNING, FÖRDELAT PÅ BRANSCHER De ekonomiskt dominerande resekategorierna till Malmö är övernattande på hotell och dagsbesökare. De första bidrar till hög omsättning på logi och restaurang, och de senare till hög omsättning på transporter och shopping (se figur 5). Trots att en stor del av omsättningen hamnar inom transportbranschen ger denna relativt låg sysselsättning eftersom omsättningen per anställd är hög. Bensinstationer har exempelvis en omsättning på över fem miljoner per anställd (livsmedel och övrig handel på bensinstationer undantagen). När den blå stapeln i figur nr 6, sidan 12, som visar sysselsättning, är lika hög eller högre än den gula, bedöms den branschen generellt vara sysselsättningsintensiv. I Malmö var under 2010 de mest sysselsättningsintensiva av dessa restaurangerna, som hade en omsättning på kr per anställd, och hotellen, som hade en omsättning på kr per anställd (se figur 6 på sidan 12). Omsättningen fördelat på branscher i Malmö 2010 Omsättning fördelat på branscher i Malmö % 14% 4% Omsättning fördelat på branscher i Malmö % 11% 14% 23% 4% 22% Logi Restaurang Livsmedel Transport Figur 5. 28% Shopping Aktivitet Figur 5. Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö 11

12 SYSSELSÄTTNING Fram till och med 2002 redovisades sysselsättningen i årsverken, samt i beräknat antal årsanställda. År 2002 introducerades en ny metod för att beräkna sysselsättningen i form av antal anställda och med lokalt anpassade tal för Malmö. Observera att dessa siffror inte anger ett faktiskt resultat av sysselsättningseffekterna, utan de visar vilka volymer av sysselsättning som omsättningen ger underlag till. Den årssysselsättning som genererades av inresande besökare till Malmö 2010 beräknas till personer, en minskning från 2009, men på en nivå som det varit under de senaste fyra åren efter stora ökningar i mitten av decenniet (se figur 7). Eftersom turismen i Malmö har en relativt jämn fördelning över året är variationerna under året relativt små. Detta i motsats till många andra kommuner i Skåne och övriga Sverige, som är starkt beroende av fritidsresenärer och sommar-/ vintersäsonger, vilket ger en större andel säsongsanställda. Jämförelse sysselsättning - omsättning i Malmö 2010 Jämförelse sysselsättning-omsättning i Malmö Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Sysselsatta Omsättning (milj kr) Figur 6. Sysselsättning fördelat på branscher (årssysselsatta) Logi Livsmedel A Malmö, en Suède, on voit la vie en vert. La troisième ville du pays a su conjuger urbanisme et déleppement durable et créer de toutes piéces des quartiers 100% écolo. Rien n est laissé au hasard. Gros plan sur l une des capitales green les plus avant-gardistes. Quelle avance sur ses grandes soeurs européennes! Från artikeln Malmö ville idéale, IDEAT, maj 2010, av Céline Baussay Restaurang Transport Shopping Aktivitet TOTALT SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två kategorier: Direkta avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg, t ex hotell och andra boendeformer. Skatteintäkter i Malmö (Milj kr) Figur 7. Totala avser alla företag som påverkas, t ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som summan av den direkta och indirekta effekten. (Miljoner kr) Direkta Totala Kommun Landsting Kommun Landsting Figur Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö

13 Malmö is hip in a Swedish kind of way and, most importantly boasts some impossibly trendy bars. Från artikeln Shhh, we know this great little bar Malmö for Scandinavian sophistication, Grazia , av Martin Harvey Från 2010 har Resurs AB (som levererar detta underlag) infört en ny och mer tillförlitlig metod att beräkna skatteintäkterna. När SCB levererade data för 2009 var detta med den nya SNI-indelningen, SNI Detta innebar tillgång till säkrare data för att beräkna både omsättning, sysselsättning och skatteeffekter. Av dessa skäl visas bara resultat för 2010, men historiskt följer skatteintäkterna proportionellt med utvecklingen av sysselsättningen. Den totala skatteintäkten tar nu enbart med summan av de direkta och indirekta effekterna enligt ovan. Från 2010 tas ingen hänsyn till den multiplikatoreffekt som traditionellt använts vid ekonomiska beräkningar. Den samhällsekonomiska effekten är dock betydligt högre än den totala som redovisats här. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn tagen till skatteutjämningsbidrag. Ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidrag. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kassan i form av skatteintäkter, utan kan istället medföra t ex minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan ge en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag, eller förhindra utflyttning och därmed ge bibehållet skatteunderlag. REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Underlaget avser år 2009 och är den senaste tillgängliga statistiken från SCB. (se figur 9 ). Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skattemyndigheten och är exklusive moms. Omsättning per invånare i Malmö jämfört med riksgenomsnittet framgår av sista kolumnen. Siffran framför respektive bransch avser den SNI-kod/ branschtillhörighet som branschen har. Observera att den totala omsättningen är angiven i miljoner kronor. Regional handelsstatistik (SCB) Bransch Inrikes oms ex moms (milj kr) Malmö har en omsättning inom shopping som ligger högt över riksgenomsnittet. Totalt omsatte butiker, varuhus, shopping och livsmedel 16,6 miljarder 2009 (se figur 9). En stor andel avser de personers inköp, som inte är bosatta i Malmö. Även restaurangerna har en omsättning som ligger högt över riksgenomsnittet. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel, vilket försvårar gränsdragningen mellan livsmedelshandel och shopping. Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ invånare Fakta i tabell ovan avser år Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Oms +/- rikssnitt (milj kr) 471 Butiker, varuhus och stormarknader 5 731, ,3 472 Spec livsmedels-/systembutiker/tobak ,5 473 Bensinstationer 854, ,3 477 Butiker för övriga hushållsvaror 9 639, ,6 551 Hotell 911, ,1 552 Vandrarhem, stugbyar 49, ,1 553 Restauranger 2 790, ,2 Figur 9. Turismens betydelse för ekonomi och sysselsättning i Malmö 31 13

14 Fietsen langs zee, door weelderige parken, langs fraaie architectuur. Het kan in der derde stad van Zweden, waar duurzaam het grootste goed is. Från artikeln Eco-City Malmö, Allgemeen Dagblad , av Egbert Jan Riethof 14 Var kommer Malmös besökare ifrån?

15 Malmö is more people and less material Swedish male musician who lives in Malmö Source: Project The Taste of Malmö - Aura through Senses Var kommer Malmös besökare ifrån? Under 2010 var det 1,5 miljoner besökare som övernattade i Malmö, enligt UNWTO:s definition av turism. De stannade i genomsnitt 2,12 nätter per besök, vilket gav drygt 3,2 miljoner övernattningar. Till detta kom 5,1 miljoner dagsresor av människor som inte är bosatta i Malmö (resor till och från arbete/skola inräknas inte). Svenskar svarade för ca 80 % av alla besök. Under 2010 ökade de svenska övernattningarna något. Men för det kommersiella boendet, främst på hotell, svarade de internationella besökarna för 25 % av det totala antalet övernattningar. Under 2001 var motsvarande andel 22 %. Andelen internationella övernattningar har ökat under en följd av år, men speciellt 2009, då ökningen uppgick till 24 %. Denna andel minskade något under SVENSKA BESÖKARE TILL MALMÖ Totalt har svenskar de senaste åren gjort drygt en miljon resor med övernattning per år till Malmö. Många reser fram och tillbaka över dagen, dagsbesök, dels för att besöka Malmö där Malmö är huvudmålet för resan, dels för genomresa, där resenären stannar till i Malmö och konsumerar. De svenskar som övernattade gav totalt 2,6 miljoner nätter under Tidigare var resandet till Malmö större under vintern än under sommaren, men under det senaste decenniet har detta förändrats. För tio år sedan var t ex juli en dålig månad för hotellen, men är nu den bästa mätt i antal övernattningar. Detta innebär att sommarmånaderna nu attraherar en större andel av volymen av resandet till Malmö. En utjämning över säsongerna har skett. Malmö har mycket tydligt blivit en destination för besökare året runt. Fritidsresorna är fler än affärsresorna under både sommar och vinter, frånsett dagsbesök under vintern, då affärsresandet har större omfattning. Ser man till resefrekvensen (genomsnittligt antal resor per månad) är fritidsresandet större under sommaren än under vintern. Affärsresandet har lägre frekvens under sommaren och under perioden december-januari. SVENSKA FRITIDSRESOR DAGSBESÖK TILL MALMÖ År 2010 gjordes drygt en halv miljon dagsbesök på fritiden (resor över 10 mil) till Malmö. Detta avser de som har Malmö som huvudmål för resan. Dessa resor har en jämn fördelning under året och varannan besökare kommer från Skåne. Därefter är det besökarna från Halland, Småland och Blekinge som dominerar. Nästan 80 % kommer med bil. Syftet med resan är att träffa släkt och vänner (drygt 40 %), men var femte kommer för evenemang och nöje och underhållning. SVENSKA FRITIDSRESOR MED ÖVERNATTNING I MALMÖ Totalt genomförde svenskar nästan fritidsresor 2010 till Malmö med övernattning, en liten ökning från De stannade i genomsnitt 2,6 nätter och gjorde 1,9 miljoner övernattningar i Malmö. 68 % av dessa övernattade hos släkt/vänner och 18 % på hotell. I genomsnitt genomför svenska fritidsresenärer som övernattar resor per månad till Malmö, betydligt fler under sommaren och något färre under vintern. Skåningar tenderar att bli allt viktigare för Malmö och 22 % av de övernattande kommer från Skåne. Resenärer från Stockholms län är den näst viktigaste gruppen, men har minskat något de senaste åren. Ökningar har istället skett från Blekinge och Göteborg/Bohuslän. Drygt 60 % kommer med bil och 20 % med tåg. På sommaren kommer nästan 80 % med bil. Främsta skälet till resan är att besöka släkt och vänner, men hela 20 % kommer för nöje och underhållning, vilket är en hög andel jämfört med stora delar av övriga Sverige (se figur 10, sidan 16). Var kommer Malmös besökare ifrån? 15

16 SVENSKA AFFÄRSRESOR DAGSBESÖK TILL MALMÖ Antalet affärsresor över dagen var drygt en kvarts miljon under 2010 (resor över 10 mil), en mindre ökning från Få av dessa resor sker under sommaren. 32 % av besökarna kom från Skåne, följt av Stockholm, med ca 18 % och Göteborg med 15 %. Dessa områden har ökat sina andelar. Av övriga län har Halland 8 % och övriga län bara små andelar. De flesta resorna över dagen görs med bil (ca 85 %). Flyg och tåg har lika delar av det övriga resandet. SVENSKA AFFÄRSRESOR MED ÖVERNATTNING I MALMÖ Totalt genomfördes nästan affärsresor till Malmö med övernattning under Dessa besökare stannade i genomsnitt 1,2 nätter vilket gav övernattningar, ca 90 % av dessa på hotell. Mer än var tredje affärsresenär som övernattar i Malmö kommer från Stockholms län. Göteborgsområdet är det näst viktigaste, varifrån resande med övernattning också ökat de senaste åren. Delar av Mälardalen och Norrland är de områden som ökat mest det senaste decenniet, men med små volymer. Av de övernattande affärsresenärerna kommer nästan varannan med bil, var fjärde med flyg och nästan lika många med tåg (se figur 11). Andelen Andelen svenska svenska fritidsresor med övernattning fritidsresor i med Malmö övernattning i Malmö 25% 20% 15% % 35% 30% 25% 20% Andelen svenska affärsresor med övernattning i Malmö Andelen med öv INTERNATIONELLA BESÖKARE Internationella besökare till Malmö under 2010 kan redovisas i tre huvudgrupper: 15% Internationella gästnätter på hotell Internationella gästnätter hos släkt/vänner Internationella dagsbesökare % 10% År 2010 uppgick antalet internationella gästnätter på hotell till , en minskning från 2009, då det var en mycket stor ökning jämfört med 2008, + 24 %. Under åren 1993 till 2010 hade Malmö en utveckling av internationella övernattningar med 175 %, vilket är mycket bättre än för riket totalt. Denna boendekategori behandlas nedan i avsnittet Utvecklingen av boende på hotell i Malmö (se s 25). Internationella gästnätter hos släkt/vänner beräknas till under Denna kategori har ökat mycket, vilket kan bero på att Malmö har en bred etnisk befolkningssammansättning, men också på den markanta danska inflyttningen till Malmö. Säkra uppgifter saknas om antalet internationella dagsbesökare. Ett antal kampanjer har genomförts i Köpenhamn/Själland med fokus på shopping och med uppenbart mycket bra resultat. Detta har 5% 0% Stockholm Skåne Gbg/Bohus V-götland/Dals Blekinge Figur 10. Halland troligtvis satt sina spår i den ökade omsättningen för shoppingen, men kan inte i detalj härledas till danska dagsbesökare. Danska dagsbesökare beräknas, med ett osäkert underlag, till drygt en miljon besök (källa: 5% 0% Stockholm Skåne Gbg/Bohus V-götland/Dals Blekinge Halland Figur 11. Öresundsbrokonsortiet). Utöver detta finns en omfattande arbetspendling. Denna beskrivs i avsnittet Öresundsbron. 16 Var kommer Malmös besökare ifrån?

17 Malmö hat sich vom Industriestandort zum lebendigen Ökozentrum entwickelt. Die grüne Natur Südschwedens ist nur zehn Autominuten entfernt. Från artikeln Schwedens junge Weltstadt, Opel Magazine, , av Nele Brüdgam Var kommer Malmös besökare ifrån? 17

18 18 Hur kommer besökarna till Malmö?

19 Das Rezept geht so: neue Uni, lange Brücke und sehr viel Kunst Från artikeln Die bauen einfach, Süddeutsche Zeitung, , av Laura Weissmüller Hur kommer besökarna till Malmö? Mer än hälften av de svenska besökarna kommer till Malmö med bil. Hur de internationella besökarna reser har vi först under de senaste åren fått ökad kunskap om. Internationella besökares färdmedel vid resor till Sverige och till Malmö har undersökts i ett nationellt projekt för att öka kunskapen om de inkommande resenärernas resande (projektet IBIS, Inkommande Besökare I Sverige). FLYG Nästan 1,6 miljoner passagerare, , reste till och från Malmö Airport under 2010, en ökning från 2009 med 5 %. Rekordåret 2001 var det över 2 miljoner passagerare. Av totala antalet passagerare avsåg inrikestrafik, en ökning med 2 % från 2009, och utrikestrafik, + 9 %. Fördelningen mellan ankommande och avresande är nästan exakt Det är också en jämn fördelning av de resande över året, där januari, juli och december har lägst trafik. Det lägre antalet resenärer för flyget på Malmö Airport de senaste åren kan framför allt bero på försämrad konjunktur, som har ett snabbt och generellt genomslag på affärsresandet, men kan också bero på närheten till Copenhagen Airport och på ökad tågtrafik. Men flygförbindelserna mellan Malmö och Stockholm är numera volymmässigt större än mellan Göteborg och Stockholm, där tåget tagit marknadsandelar (se figur 12). I siffrorna ingår både resenärer bosatta i Malmö och in-/utresande turister. Vidare ingår resande till och från andra områden i Skåne, men merparten anses ändå avse Malmö. Etableringen av fler flygförbindelser genom bl a lågprisbolag gav resultat i ökningar hösten 2004 och Denna trafik är emellertid mycket känslig beroende på konjunkturer och affärsut- veckling. Swedavia/Malmö Airport arbetar mycket aktivt med etableringen av ytterligare flygförbindelser till/från flygplatsen. En viktig och expansiv nisch är just lågkostnadsflyget. Swedavia/Malmö Airport arbetar efter en offensiv marknadsstrategi med inriktning mot; ökad tillgänglighet, nya prismodeller, attrahera lågprisoperatörer, attrahera ökad flygfrakt, anpassa terminalen och kommersiell utveckling. Malmö stad har, genom Malmö Turism och Näringslivskontoret, varit en aktiv part i det arbetet. Vid årsskiftet 2010/2011 var reguljärtrafik till/från följande destinationer aktuella; Stockholm/Bromma (Malmö Aviation) och Stockholm/Arlanda (SAS och Norwegian), Borlänge och Örebro (Direktflyg), Warszawa, Gdansk, Katowice, Budapest och Prag In- och utresande passagerare Malmö Airport (1000-tal) (Wizz Air). Dessutom finns med lägre frekvens ett antal linjer till bl a Turkiet, Syrien och Irak. Ett 20-tal destinationer trafikeras med chartertrafik från Malmö Airport. Direktförbindelse med tåg till och från Copenhagen Airport har gjort att en stor del av den internationella trafiken till och från Malmö går över denna flygplats. Detta har förstärkts genom Citytunneln och nya flyglinjer till flygplatsen. Enligt uppgift genereras ca 30 % av passagerartrafiken på Copenhagen Airport av sydsvenskar (ca 6 miljoner passagerare årligen), vilket tydligt visar det traditionella resmönstret i Sydsverige vid det internationella resandet, men det visar också närheten och tillgängligheten till denna flygplats. In- och utresande passagerare Malmö Airport (1000-tal) Figur 12. Hur kommer besökarna till Malmö? 19

20 Citytunnel und keine Meerjungfrau: wie das Schwedische Malmö sich komplett neu erfand und was andere Städte davon lernen kann. Från artikeln Die bauen einfach, Süddeutsche Zeitung, , av Laura Weissmüller Som en följd av den negativa passagerarutvecklingen på Copenhagen Airport och minskad internationell konkurrenskraft, initierades hösten 2009 projektet Copenhagen Connected. Detta är ett marknadsföringsprojekt för att både bibehålla och utveckla nya flygförbindelser. Lågkostnadsflyget är otvivelaktigt en viktig och starkt ökande del av den totala tillgängligheten mellan destinationer i Europa. Ca 30 % av all flygtrafik i Europa beräknas ske med lågkostnadsflyg. ÖRESUNDSBRON Den 1 juli 2000 öppnade Öresundsbron. Därefter har de flesta månader visat ökningar av trafiken jämfört med samma månad året före. Den årliga persontrafiken över Öresund är nu avsevärt större än under 1990-talet. De sista åren innan Öresundsbron byggdes var den årliga totala passagerartrafiken över sundet ca 18 miljoner, med en mycket stor andel under månaderna juni, juli och augusti. Den nyskapade trafiken sedan år 2000 har i mycket stor utsträckning genererats av Öresundsbron. 2007, då både den ekonomiska samhällstillväxten och tillväxten i trafiken över Öresundsbron gick på högvarv, passerade i genomsnitt fordon per dag över bron. Under 2010 trafikerades bron av fordon per dag. Det var en ökning med 5 % på tre år. Under samma period ökade antalet resande med tåg över bron med 9 %. Hela den ökningen av tågresandet skedde under åren Under 2010 reste dagligen passagerare med tåg över bron. Det är en minskning från tidigare toppåret 2008, då resande tog tåget över bron. Medan biltrafiken minskade med 0,4 % blev minskningen av antalet tågresenärer 5 %. Det är särskilt pendlingen med tåg som minskat, med 11 %, medan bilpendlingen var oförändrad under (källa: Öresundsbron, se figur 13 och 14). Under 2010 var det genomsnittliga dagliga antalet personresor över Öresund, över Öresundsbron och med färjorna Helsingborg Helsingör. I jämförelse har trafiken på Öresundsbron utvecklats bra. Medan antalet fordon på färjorna mellan Helsingör och Helsingborg minskat varje år sedan 2008 och trafiken på Storabältbron minskade under både 2009 och 2010, så var det först under 2010, som trafiken på Öresundsbron minskade. Detta tros bero på att danskarna fram till dess på grund av den försvagade svenska kronan var köpstarka i Malmö, medan svenskarna gjorde färre fritidsresor till den danska sidan än tidigare. Den svenska kronan har under 2010 återvunnit delar av sin styrka och ökat resandet från den svenska sidan. Totalt antal bilar över Öresundsbron 2010 (i 1000-tal) De senaste tre årens relativt sett låga tlllväxt av trafiken över Öresund, som en trolig följd av lågkonjunkturen och viss återflyttning av danska pendlare till Danmark, har medfört att prognosen för den framtida trafiken skrivits ned. Enligt den nya prognosen är en lösning av trängselproblemen på landsidorna mera angelägna än åtgärder på själva bron. Genom invigningen av Citytunneln i december 2010 ökade kapaciteten för tågtrafiken avsevärt på den svenska sidan. En speciell effekt som märks genom Öresundsbrons öppnande är trafiken mellan Danmark och Bornholm. Den har fördubblats sedan tiden innan brons öppnande och innefattar, dels en markant ökad direkttrafik med personbil, dels en ökad tågoch busstrafik. Totalt antal bilar över Öresundsbron 2010 (i 1000-tal) Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Utveckling bilar över Öresundsbron (i 1000-tal) Utveckling bilar över Öresundsbron (i 1000-tal) Figur 13. Figur Hur kommer besökarna till Malmö?

21 Bron har också en mycket stor betydelse för fritidsresandet i området. Det märks på de stora ökningarna av trafiken under sommaren, där trafiken i juli är avsevärt större än under vintermånaderna. TÅG Under 2010 var det ca 120 fjärrtåg som anlände till och avgick ifrån Malmö på vardagarna och något färre under helgerna. Till detta kommer Öresundstrafiken med tåg som går dygnet runt och dagtid var 10-15:e minut. Järnvägsstationen vid Copenhagen Airport har stor betydelse för trafiken och det finns direktförbindelser med X2000 från Stockholm och Göteborg, Kustpilen från Karlskrona, via Malmö till Copenhagen Airport och Köpenhamn. Invigningen av Citytunneln i december 2010, gör att den framtida kapaciteten kommer att öka avsevärt och ge större tillgänglighet till Malmö. Se även Regionaltrafik. BIL Personbil är generellt det vanligaste färdsättet i Sverige. Detta gäller också när besökare från övriga Sverige tar sig till Malmö. Under 2010 beräknas över hälften av alla inhemska resor till Malmö ha gjorts med personbil. Resandet till och genom Malmö har också underlättats av nya in- och genomfartsleder. ten av busstrafiken, dels att den nått nya resenärer som t ex studenter. Under de senaste åren har linjetrafiken också utökats med direkttrafik från/till exempelvis Oslo, Göteborg, Stockholm, Hamburg och Berlin. Det totala antalet ankommande och avgående bussar i linjetrafik uppgår nu till ca 450/ vecka. Ett antal researrangörer har också ett utbud av bussresor till evenemang i Malmö och gruppresor med Malmö som startpunkt. Fakta om den totala volymen och de direkta effekterna av detta resande saknas tyvärr. Bedömningen är emellertid att även denna trafik ökat genom tillkomsten av Öresundsbron och genom ett ökat utbud i Malmö. FÄRJA/FARTYG Malmö var tidigare Sveriges näst största hamn räknat i antal anlöpande passagerarfartyg. I och med Öresundsbrons tillkomst har de flesta färjelinjerna lagts ner. Den enda kvarvarande är gods- och passagerarlinjen mellan Malmö och Travemünde, Nordö Link, med passagerare 2010, vilket är en ökning med 15 % jämfört med Från 1999 fram till 2010 har denna trafik ökat med mer än en fördubbling på 10 år. Efter Öresundsbrons öppnande har färjetrafik mellan Malmö och Köpenhamn inte kunnat bedrivas affärsmässigt. Under hösten 2005 bildades ett s k kryssningsnätverk tillsammans med Copenhagen-Malmö Port (CMP). Syftet med detta är att genom ett långsiktigt arbete attrahera fler anlöp av kryssningsfartyg till Malmö. REGIONALTRAFIK Kollektivtrafik med buss och spårbunden trafik i Skåne är mycket omfattande och väl utbyggd jämfört med många andra områden i Sverige. Totalt reste 136,9 miljoner människor med Skånetrafiken under 2010, en ökning med 5,5 % från Se vidare på där det redovisas detaljerad statistik över regionalt resande i Skåne. Huvuddelen av detta resande avser arbets- och studiependling, men en del av underlaget i Tåg i Skåne och Öresundståg har stora inslag av turistresor. Regionaltrafik över Öresundsbron med Öresundståg har under en längre period överträffat förväntningarna. Under 2010 reste 10,1 miljoner personer med tåg över bron, en minskning med -4,5 % jämfört med 2009, men ändå en fördubbling på åtta år. Genom etableringen av Öresundstågen har persontrafiken över Öresund, mellan Malmö och Köpenhamn, ökat med i genomsnitt nära 20 % per år under perioden Genom Citytunneln kommer både kvaliteten och kapaciteten att öka för denna trafik. BUSS Många reser till, från eller genom Malmö med såväl buss i linjetrafik som med chartrad buss. Linjetrafiken med buss till och från Malmö har ökat markant. Genom utvecklingen av Bussresecentret i f d Svävarterminalen, Centralstationsområdet och Öresundsterminalen, som ligger i anslutning till Yttre Ringvägen, har tillgängligheten och kvaliteten med buss i linjetrafik höjts avsevärt. Detta är dels beroende av en allmän utveckling av kvalite- Utveckling passagerare passagerare på tågresor på i Skåne tågresor och Öresundsbron i Skåne och över Öresundsbron Tåg i Skåne Öresundståg Bron Figur 15. Hur kommer besökarna till Malmö? 21