TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009"

Transkript

1 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige Inklusive åren RESURS AB

2 INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige RESULTAT TURISMEN I SVERIGE 2009 Inledning 10 Omsättning totalt och per kategori 10 Omsättning fördelad på branscher 11 Skatteintäkter 11 Övernattningar/besök 12 Sysselsättning 13 Omsättning total turism i Sverige 14 Övergripande kritik 15 Källbeskrivning 16 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

3 DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet flyttades till Nutek 2006 som numera ingår i Tillväxtverket. Grunddefinitionen: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Tillväxtverket kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism, genomfartsresenärer och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB Inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt, för hotellen, målgrupp för rumsförsäljningen. Svarsfrekvensen ligger på cirka 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. Från 2008 ansvarar SCB även för campingstatistik. SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 15 åren. RESURS AB 3

4 Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där svenskar (minst per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på över dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation, har svarat för statistik på övernattningar på campingplatser fram till Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök Kommersiella övernattningar, hotell, stugbyar, vandrarhem och camping kommer från SCB/Tillväxtverket. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, till viss del även camping, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Från TDB kommer också data på utländska övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. Dessa data bygger på intervjuer med hushåll. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är tagna från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Med utläggsmönster avses vilka branscher som besökaren spenderar pengar på, allmänt kallat Turistkronan. Från 2009 har Resurs anpassat Turistkronan för regionala och lokala turistområden. Sverige har här delats in i olika turistklasser, där varje område/ klass består av kommuner med likartad storlek och likartad turism. Närmare information kan erhållas från Resurs. Från 2009 använder Resurs också den logiintäkt som hotellen rapporterar till SCB som grund för den totala konsumtionen för hotellgästerna. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 ägs numera av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. RESURS AB 4

5 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2009 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen internationellt, regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli. Hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Våren 2007 var det snöbrist som påverkade vinterturismen negativt. Sommaren var en av de vädermässigt sämre på många år, sämsta sen år Våren 2008 var mycket positiv med god snötillgång och positiva siffror för fjällen. Sommaren var dålig förutom en kort period i slutet av juli. Året avslutades med en finanskris som innebar ett kraftigt minskat affärs-, och fjärresande, men också stor minskning för flyg- och biltrafik. Våren 2009 var det god snötillgång och de flesta skidområden hade nya omsättningsrekord. Sommarvädret var sämre än snittet med en kort period av värme i början av juli. Finanskrisen innebar ett kraftigt minskat affärsresande med negativa resultat för flyg och hotell i Sverige, men dock en viss återhämtning under årets två sista månader. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12:-/liter 2008 Finanskrisen i slutet av året och bensinpriset når upp till 14:- per liter 2009 Finanskrisen påverkade affärsresandet negativt Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. Dessa händelser har påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

6 SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 108,6 110,6 110,9 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Mindre ökning 2008 och 2009 avser främst kommersiella övernattningar för hotell och stugor. Övernattningar hos släkt och vänner svarar för de stora minskningarna, från 70 miljoner övernattningar 2002 till 46 miljoner Även övernattningar i enklare boendeformer har påverkat resultatet, först i positiv riktning och sen negativt de senaste åren. Övernattningar i egna fritidshus har legat på ungefär samma nivå de tolv senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR Dagresa över 10 mil i Sverige Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 19,2 17,8 21,2 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor med många resor de fina somrarna Turistresor, resor under 10 mil men enligt angiven definition, kan ha ökat. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) RESURS AB 6

7 SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 8,1 7,2 6,5 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre, men minskningar märks för hotellen både 2008 och Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur, dels beroende på terrordåden den 11 september kom åter en nedgång och de två senaste åren har det minskat på grund av finanskrisen med färre resor och färre övernattningar per resa. 24 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR Dagresa i Sverige över 10 mil Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 6,6 6,3 7,5 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Dagresor 2009 ökade, kanske som kompensation för färre övernattningsresor. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet vilket kan innebära att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i kommersiellt boende har haft en positiv utveckling, men hos släkt/vänner minskade det kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt och åter minska Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd, gäller ej dagresor Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

8 Förändringar i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal Hotell (SCB/Tillväxtverket) ,4 % Stugbyar (SCB/Tillväxtverket) ,9 % Vandrarhem (SCB/Tillväxtv.) ,0 % Camping (SCB/Tillväxtverket)(17 138) (15 591) (16 435) (17 542) (17 012) ,1 % Hyrd stuga/lgh (TDB) ,6 % Fritidshus eget (TDB) ,6 % Släkt/vänner (TDB) ,4 % Fritidsbåt (TDB) ,4 % Vild camping (TDB) ,8 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige ,4 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) ,4 % Källor: SCB/Tillväxtverket = Statistiska Centralbyrån/Tillväxtverket och TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige var nästan oförändrat 2009 jämfört med En svag ökning för fritidsresenärer kompenserade minskning för affärsresenärer, men innebar ändå att den totala konsumtionen ökade något. KONSUMTION Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige CAMPING Från 2008 är det SCB som ansvarar för campingstatistiken. Med de krav SCB har på statistiska metoder blir resultatet för 2008 och 2009 inte jämförbart med tidigare år. SCR beräknade campingen med redovisat antal campingnätter multiplicerat med 3,134 (antal personer man antog övernattade i varje enhet, byggt på en undersökning från början av 90-talet). SCB redovisar statistiken i form av faktiskt antal övernattningar. Detta visar att antalet personer i varje enhet ligger nära 2,7 personer, alltså 15 % lägre än det nyckeltal SCR använt. Redovisningen av antalet övernattningar fram till 2007 är alltså för högt beräknat och den nya redovisningen är inte jämförbar med resultatet fram till RESURS AB 8

9 UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan Diagrammet anger de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. Ovanstående bild blir lite annorlunda om den visas enbart för hotellen. Fyra nationaliteter har många övernattningar i stugbyar och vandrarhem, Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna, till skillnad mot exempelvis Frankrike, Italien, USA och Japan som har få övernattningar i dessa boendeformer. Sett på längre sikt har många nationer en positiv utveckling, undantaget är Japan och USA. Största ökningar senaste åren har Danmark och Norge. 15 STÖRSTA NATIONALITETER ÖVERNATTNINGAR Ändring Ändring Ändring Ändring 2006 fr fr fr fr Norge ,7 % ,3 % ,6 % ,0 % 2 Tyskland ,9 % ,5 % ,4 % ,3 % 3 Danmark ,7 % ,8 % ,4 % ,2 % 4 Storbritannien ,3 % ,4 % ,2 % ,0 % 5 Finland ,0 % ,1 % ,1 % ,7 % 6 USA ,1 % ,6 % ,5 % ,4 % 7 Nederländerna ,1 % ,1 % ,8 % ,7 % 8 Italien ,3 % ,5 % ,0 % ,1 9 Frankrike ,9 % ,3 % ,0 % ,7 % 10 Spanien ,8 % ,6 % ,0 % ,1 % 11 Ryssland ,8 % ,9 % ,1 % ,7 % 12 Polen ,7 % ,1 % ,0 % ,6 % 13 Schweiz ,6 % ,5 % ,5 % ,2 % 14 Kina ,6 % ,0 % ,4 % ,2 % 15 Japan ,8 % ,9 % ,8 % ,6 % Källa: SCB/Tillväxtverket. RESURS AB 9

10 RESULTAT TURISMEN I SVERIGE 2009 INLEDNING Alla fakta som ligger till grund för detta resultat är framtaget enligt Turismens begreppsnyckel. Denna är framtagen av Nutek och är en svensk anpassning till den definition som är antagen i FN. Definitionen innebär att turismen i ett svenskt län delas upp i tre olika former: Inresande och regional turism Regional shopping och dagresor under 10 mil Ut- och genomresande turism Med inresande och regional turism avses den del av turismkonsumtionen som hamnar på resmålen. Detta innebär att denna rapport medtagit alla övernattningar utanför egna bostaden och som inryms i Turismens begreppsnyckel, samt dagresor över 10 mil enkel väg. Med regional shopping avses de som reser kortare än 10 mil men ändå till en annan kommun för att handla, se vidare avsnittet Definition. Ut- och genomresande, d v s fjärrtrafik med flyg, buss och tåg, researrangörer, resebyråer, mm kan härledas direkt från regional omsättningsstatistik via SCB. Regional shopping kan beräknas med hjälp av SCB resvaneundersökning (RVU) och SCB s regionala omsättningsstatistik. Avsikten med denna rapport är att alla regioner skall kunna ha ett jämförande material med hela Sverige, se sin marknadsandel av inresande turism. OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI (i miljoner kr) Hotell Varav affär fritid Stugbyar Camping Vandrarhem Stuga/Rum Släkt/vänner Fritidshus Övr övernattn Dagresa, affär Dagresa, fritid TOTALT Under kategorin Övrig övernattning ingår flera boendekategorier. Anledningen till att dessa samlats under detta namn är att data från TDB samlats på detta sätt för att få tillräckligt stora baser. För Sverige avser detta bland annat vild camping, fritidsbåt och boendeanläggningar som inte rapporterar sin beläggning till SCB. Flera av dessa boendeformer påverkas mycket av vädret varför det kan vara stora förändringarna från år till år, främst beroende på sommarvädret. En annan viktig förklaring är camping. Under denna rubrik visar vi statistiken från SCR/SCB. Där beräknas dock säsongscamping med ett fast nyckeltal varje år oavsett hur mycket platsen nyttjas. Detta innebär att siffrorna från SCR blir för låga en vädermässigt bra sommar och för höga en vädermässigt dålig sommar. Differensen för detta hamnar i denna rapport på Övrig övernattning. RESURS AB 10

11 OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (i miljoner kr) Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet TOTALT Under 90-talet hade logi den högsta andelen av omsättningen, oftast med restaurang på andra plats. De senaste åren har shopping fått en ökad betydelse och var också största bransch De senaste åren är det stora ökningar för restaurang på bekostnad av livsmedel, där tydligen fler väljer att slippa laga mat under semestern för att istället gå på restaurang. Störst ökning på längre sikt har dock logi OMSÄTTNING I MILJONER KR PÅ DESTINATIONER Den totala omsättningen låg på nästan samma nivå trots kraftig minskning av resor till släkt och vänner. De två senaste åren har omsättningen ökat och detta främst för kommersiella boendeanläggningar. Förändringarna mellan åren visar oftast en koppling till sommar- och/eller vintervädret respektive år, se sidan 5. Sommaren 2000 var en av de regnigaste genom tiderna och detta märks på stapeln i diagrammet. De fina somrarna visas också med stora omsättningsökningar och 2009 bidrar fjällvärlden till ökningar efter fina vintrar med god snötillgång. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkter redovisas inte för Sverige eftersom det inte ger en bra bild för kommuner och landsting i olika regioner. Ett bra resultat för en enskild kommun kan bara fås vid mätning av denna. Det bör dock beaktas att skatteuttagen för turismen tillhör de högsta i Sverige jämfört med andra näringsgrenar. Detta beror på skatteuttag för transporter (främst bensin), alkohol och andra skattepålagor. Enligt en beräkning av Skatteverket går 57,9 % av den totala turismomsättningen tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter. Denna andel är något lägre i storstäder, men samtidigt något högre för glesbygd. Ett viktigt tillskott i statskassan är den moms på varor och tjänster som utländska besökare bidrar med i samband med sin konsumtion i Sverige. RESURS AB 11

12 ÖVERNATTNINGAR/BESÖK (i tal) Hotell varav affär fritid Stugbyar Camping Vandrarhem Stuga/Rum Kommersiella Släkt/vänner Fritidshus Övr övernattn Övriga Övernattning Dagresa, affär Dagresa, fritid Under Övrig övernattning ligger flera boendekategorier. Några av dessa kan vara av kommersiell art och därmed ligga under den övre sammanställningen. De flesta bedöms dock vara sådana där man inte betalar logiavgift, som fri camping och gruppboende i skolor, mm, samt den andel av campingen som nämnts ovan. Minskningen för hotell 2002 och den stora ökningen för vandrarhem beror på att ett stort antal hotell klassats om, av SCB, från hotell till vandrarhem (ca 150 stycken). SCB har inrättat en ny boendekategori kallad SoL för stugor och lägenheter som hyrs ut via bokningsorganisationer av olika slag. Detta innebär att en del anläggningar flyttats från Stugby till SoL och Stugby visar därför en minskning som därmed inte är en följd av minskat antal övernattningar JÄMFÖRELSE OMSÄTTNING (milj kr) - ÖVERNATTNINGAR (1000-tal) Hotell Stugbyar Camping Vandrarhem Stuga/Rum Släkt/vänner Fritidshus Övr övernattn Omsättning Övernattningar Mest övernattningar görs hos släkt och vänner och i egna fritidshus och trots att dessa svarar för mer än tre gånger fler övernattningar än på hotell har hotellgästerna en total konsumtion som är nästan dubbelt så hög. 26 miljoner övernattningar på hotell gav 39 miljarder i omsättning eftersom varje gäst spenderade 1 499:- per person och dygn under RESURS AB 12

13 SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknat till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning. Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med bättre metod för varje bransch och med regionalt och ibland lokalt anpassade tal. Av detta skäl finns dubbel redovisning för ny Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Logi TOTALT Helårsarbeten, ny metod Årsarbeten Observera att logi (hotell, campingplatser, mm) och restauranger svarar för 70 % av sysselsättningen som genereras av besökarnas konsumtion trots att dessa två branscher bara svarar för 52 % av omsättningen. Resultatet behöver inte ge en verklig bild av förändringarna i sysselsättningen utan bara vad omsättningen ger underlag för. Det kan också betyda att företagens vinster blir högre eller lägre JÄMFÖRELSE OMSÄTTNING (milj kr) - SYSSELSATTA Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktivitet Omsättning Sysselsatta Vid jämförelse mellan omsättning för respektive bransch och vilken sysselsättning detta ger erhålls fakta på vilka branscher som är sysselsättningsintensiva, se även separat rubrik. Om staplarna är lika stora innebär detta en miljon i omsättning per anställd. De sysselsättningsintensiva, låg omsättning per anställd är logi, restaurang och aktivitet. Minst sysselsättningsintensiv är transport, främst beroende på att 80 % av alla resor sker med bil, där bensinförsäljning har mycket hög omsättning per anställd. RESURS AB 13

14 SAMMANFATTNING UTVECKLING SVENSK TURISM 2009 Våren 2009 var gynnsam för fjällvärlden och gav stora ökningar för övernattningar. Sommarvädret var dock mindre bra och resulterade i minskningar för övernattningar, främst i billigare boendeformer. I övrigt finns två punkter som visar förändringar för enskilda året 2009 enligt följande: Trots finanskrisen ökade utläggen per dygn för alla kategorier utom för dagresor. Däremot spenderades något mindre på logi och istället mer på shopping. Antal dagresor, över 10 mil enkel väg, ökade för första gången på flera år, både för affärs- och för fritidsresenärer. OMSÄTTNING TOTAL TURISM I SVERIGE Enligt nationalräkenskaperna för svensk turism 2008 (senast färdigställda) hade turismen en omsättning på 244,1 miljarder kr enligt Tillväxtverket/SCB. Det resultat som här redovisas är en omsättning på 82,9 miljarder kronor för Var hamnar då resterande 161,2 miljarder kronor? Det vi här redovisat är den konsumtion som hamnar på respektive destination, men besökarna spenderar också mycket på själva resan till sitt resmål, både inköp före resan (relaterat till resan), reskostnad (flyg- /buss-/tågbiljetter och bensin) och utlägg under resan till resmålet (främst bensin och restaurang). Utlägg för detta kartläggs för svenska resenärer i TDB. Resultatet av detta är följande för de redovisade åren: (i miljoner kr) Hemma/på väg Denna omsättning hamnar också på destinationer, men det kan inte särredovisas var den hamnar. Ett exempel är att Siljan och södra Dalarna har stora intäkter av resenärer som är på väg till Dalafjällen (Idre och Sälen). Resultatet visar en stor minskning de senaste fyra åren och detta torde dels bero på minskat resande och dels på avregleringen av tåg- och flygtrafik som inneburit lägre reskostnad var det åter en ökning som kan bero på ökat resande till fjällen. När konsumtion på svenska destinationer för 2008, 82,9 miljarder, slås ihop med konsumtion före och under resan, 27,4 miljarder, saknas fortfarande 133,8 miljarder till totalomsättningen 244,1 miljarder 2008 enligt följande uppställning: Konsumtion på svenska destinationer av svenska och utländska gäster Utlägg före och under resa till svenska destinationer av svenskar ÖVRIGT TOTAL TURISMOMSÄTTNING SVERIGE 82,9 miljarder 27,4 miljarder 133,8 miljarder 244,1 miljarder kronor Övrigt svarar för 55 % av totala turismomsättningen. Detta Övrigt avser nedanstående konsumtion där varje enskild post inte kan anges i storlek eftersom säkra fakta saknas. Utländska besökares utlägg för resor i Sverige Svenska resenärers resor till utlandet där delar av konsumtionen hamnar i företag med verksamhet i Sverige, exempelvis researrangörer (Fritidsresor, Vingresor, Apollo med flera), resebyråer, flygbolag, rederier och många andra Gränshandel, främst norska inköp i län som gränsar till Norge Utländska dagbesök i Sverige, främst affärsresenärer Utländska övernattningar i fritidshus som ägs av utländska medborgare. Detta avser främst danska och tyska i södra Sverige, samt norska i västra och norra Sverige 2008 var det som var bosatta i Skåne, men arbetade i Danmark, en ökning med över 30 % på ett år (källa Öresundskonsortiet). Det är främst danskar, men även många svenskar. Före Öresundsbrons tillkomst var denna form av arbetspendling mycket blygsam. Enligt Riksbanken har denna arbetspendling en påverkan på resevalutabalansen med minst åtta miljarder kronor. RESURS AB 14

15 TURISMEN ÄR SYSSELSÄTTNINGSINTENSIV Enligt nationalräkenskaperna, framtagna Tillväxtverket/SCB, var det personer sysselsatta inom den totala svenska turismen 2008 på årsbasis. Om omsättningen divideras med antal sysselsatta innebär detta en omsättning per anställd på drygt 1,5 miljoner kronor. Om samma beräkning görs för den konsumtion som hamnar på destinationer enligt denna rapport blir omsättning per anställd drygt 1,1 miljoner kronor. Skillnaden beror på att företag under Övrigt på föregående sida har en betydligt högre omsättning per anställd, exempelvis SAS med drygt två miljoner per anställd. OMSÄTTNING PER ANSTÄLLD Turism på svenska destinationer :- Total svensk turism :- Detaljhandel :- Livsmedelshandel :- Fordonsindustrin :- Läkemedelsindustrin :- ÖVERGRIPANDE KRITIK Vi har försökt kartlägga alla besök förutom utländska dagbesökare. Denna kategori har tenderat att öka de senaste åren, främst för gränshandel från Norge, men också via flyg enligt LFV (dock inte ). Det senare avser främst besök från de nordiska och några nordeuropeiska länder, främst Tyskland och England. Det finns även en kategori utländska övernattningar i Sverige av personer som är bosatta i utlandet och äger fritidshus i Sverige (svenskar som är bosatta i utlandet och övernattar i Sverige räknas som utländska övernattningar). Resurs har fakta på hur många fritidshus som ägs av personer i utlandet, kommun för kommun, och i vilket land de är bosatta. Här dominerar ägare bosatta i Tyskland och Danmark när det gäller fritidshus i södra Sverige, samt ägare bosatta i Norge för fritidshus i fjäll och västra Sverige. Säkra fakta saknas på om dessa använder fritidshuset mer eller mindre än en svensk. Fakta om utländska besökares utlägg, och vilka branscher dessa hamnar på, saknas helt. I detta resultat har vi förutsatt att utländska besökare spenderar sina pengar på samma sätt som svenska resenärer. Besökare från vissa länder, t ex USA, spenderar betydligt mer, men å andra sidan finns nationaliteter som spenderar mindre. Totalt sett bedömer vi att det totala resultatet inte förändras nämnvärt när nämnda fakta finns att tillgå, däremot kan vissa nationaliteter spendera såväl högre som lägre. Nyligen gjorda undersökningar visar att skillnaden i dygnskonsumtion mellan utländska och svenska resenärer är mycket liten. Vissa undersökningar pekar på att utländska resenärer spenderar mindre än svenskar i genomsnittligt dygnsutlägg. RESURS AB 15

16 KÄLLOR - KÄLLKRITIK STATISTISKA CENTRALBYRÅN, SCB SCB levererar inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar, vandrarhem och förmedlade stugor/lägenheter (SoL), på uppdrag av Tillväxtverket. Från 2008 ansvarar SCB även för statistik på övernattningar för camping. Vidare har SCB sysselsättnings- och omsättningsstatistik för handeln och övriga branscher som påverkas av rese- och turistindustrin. I grunden har SCB ett anläggningsregister där alla anläggningar som lämnar statistik finns angivna. Alla hotell, med minst 5 rum eller 9 bäddar, skall lämna statistik för varje enskild natt på: Antal uthyrda rum, rummen fördelade på målgrupperna affärs-, konferens-, grupp- och fritidsresenärer, antal övernattande samt vilken nationalitet dessa har. Stugby och vandrarhem redovisar antal gäster och nationalitet per natt. KRITIK: Svarsfrekvensen ligger normalt på över 90 %. De anläggningar som inte svarar vägs in i resultatet utifrån att de har samma beläggningsgrad som motsvarande anläggningar i omgivningen. Totalt sett är felmarginalerna enbart enstaka procent för antalet övernattningar. Fördelning på nationalitet kan ge större felmarginaler, bland annat beroende på att en dansk researrangör som bokar 50 rum kan anges som danska övernattningar trots att resenärerna kanske är japaner. För att beräkna sysselsättning har begreppet omsättning per årsverke använts. Detta är framtaget av SCB utifrån handelsomsättnings- och sysselsättningsstatistik i olika branscher. Resurs AB har, i samarbete med SCB, tagit fram omsättning/årsverke för de branscher som påverkas av rese- och turistindustrin såväl på riket som för olika regioner i Sverige. Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utarbetat en metod för att redovisa sysselsättningen i form av omsättning per anställd. För alla branscher har det utarbetats regionala fakta och i många fall även per kommun. Denna metod ger en mer rättvisande bild av den totala sysselsättningen. TURISTDATABASEN, TDB TDB är en marknadsundersökning som pågått från 1989, se Definition. Här finns bland annat uppgifter på samtliga övernattningar i alla boendeformer, dagbesök över 10 mil, vilka utlägg besökarna har före resan, under resan och på besöksmålet. Vidare på vilka branscher besökaren lägger sina pengar på besöksmålet. KRITIK: Svarsfrekvensen är mycket hög och ungefär hälften av de tillfrågade har rest en eller flera gånger den senaste perioden. Basen är på riksnivå mycket hög och tål även regional uppdelning i många fall. Nedbrytning kan dock inte ske hur långt som helst, fördelat på 30 regioner och 20 olika celler kan antalet svarande i många fall bli för få. Resurs AB har varit noga med att kontrollera att tillräckligt många svarande har funnits i basen för att felmarginalen skall understiga 10 %. PROBLEM: Ofta förekommer definitionsproblem. Den som tillfrågas vet exempelvis inte alltid vilket län eller kommun han/hon varit i, t ex vid övernattning i husvagn vid rastplats eller i fritidsbåt ute i skärgården. Vidare finns problem med boendeformen exempelvis att skilja på campingstuga och stugby. Observera att inga utländska besök ingår i TDB, förutom släkt/vänner. Denna rapport är utförd av Lars Paulsson på förfrågan från flera regionala turistorganisationer 15 februari 2010 RESURS AB STOCKHOLM TEL RESURS AB 16

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2008

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2008 TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2008 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2009 Inklusive åren 1999-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2009 Inklusive åren 1999-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2009 Inklusive åren 1999-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009

Läs mer

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2010. Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2010. Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB TEM 2010 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2010 Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Funäsdalen 2010 3 RESULTAT TURISMEN I

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige

Läs mer

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2006

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2006 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2006 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT

Läs mer

LOFSDALEN 2010 TEM 2010 LOFSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2010. Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB

LOFSDALEN 2010 TEM 2010 LOFSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2010. Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB TEM 2010 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2010 Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Lofsdalen 2010 3 RESULTAT TURISMEN I LOFSDALEN

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive 2005-08, där Heby ingår i resultatet alla år

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive 2005-08, där Heby ingår i resultatet alla år TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive 25-8, där Heby ingår i resultatet alla år RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008 TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-28 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 29 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007 TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-27 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 28 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008 RESURS AB INNEHÅLL Bakgrund syfte 2 Avgränsning av området 2 Definition

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006 TEM 27 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-26 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 27 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren 1997-2000 och 2003-2007

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren 1997-2000 och 2003-2007 TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren 1997-2000 och 2003-2007 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

SALA 2010 TEM 2010 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2010. Inklusive åren 1997-2009 RESURS AB

SALA 2010 TEM 2010 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2010. Inklusive åren 1997-2009 RESURS AB TEM 2010 SALA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2010 Inklusive åren 1997-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sala 2010 3 RESULTAT TURISMEN I SALA 2010 Omsättning

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sorsele 2011 3 RESULTAT TURISMEN I SORSELE 2011

Läs mer

TEM 2008 1996, 1998-2004 2006 RESURS AB

TEM 2008 1996, 1998-2004 2006 RESURS AB TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Gästrikland med kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby inklusive åren 1996, 1998-2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006 TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän

Läs mer

TEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011

TEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011 TEM 2011 SKINNSKATTEBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Skinnskatteberg 2011

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren 2001-2009. (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008)

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren 2001-2009. (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008) TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren 2001-2009 (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008) RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Östhammars

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 Utveckling turismen i

Läs mer

TEM 2010 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

TEM 2010 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren TEM 2010 VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen 2010 Inklusive åren 2000-2009 OBS, från 2010 definieras området på nytt sätt och resultatet är därmed inte jämförbart

Läs mer

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren 1998-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren 1998-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren 1998-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007

Läs mer

TEM 2011 UPPSALA LÄN UPPSALA LÄN 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län 2011. Inklusive åren 2005-2010

TEM 2011 UPPSALA LÄN UPPSALA LÄN 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län 2011. Inklusive åren 2005-2010 TEM 2011 UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län 2011 Inklusive åren 2005-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Uppsala län 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2000-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2000-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5

Läs mer

NORBERG 2011 TEM 2011 NORBERG. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norbergs kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

NORBERG 2011 TEM 2011 NORBERG. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norbergs kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 NORBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norbergs kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Norberg 2011 3 RESULTAT TURISMEN I NORBERG

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Edsbyn & Alfta Ovanåkers kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Edsbyn & Alfta Ovanåkers kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006 TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Edsbyn & Alfta Ovanåkers kommun Inklusive åren 1997-2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007 5

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive , där Heby ingår i resultatet alla år

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive , där Heby ingår i resultatet alla år TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive 25-7, där Heby ingår i resultatet alla år RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun inklusive åren 1998-2000 och 2003-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun inklusive åren 1998-2000 och 2003-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun inklusive åren 1998-2000 och 2003-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

KUNGSÖR 2011 TEM 2011 KUNGSÖR. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kungsörs kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

KUNGSÖR 2011 TEM 2011 KUNGSÖR. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kungsörs kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 KUNGSÖR Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kungsörs kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Kungsör 2011 3 RESULTAT TURISMEN I KUNGSÖR

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1998-2005 och 2007

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1998-2005 och 2007 TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1998-2005 och 2007 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2001-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Håbo kommun 2010 3 RESULTAT TURISMEN I HÅBO KOMMUN 2010

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 2000-2005 och 2007-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Heby kommun 2010 3 RESULTAT TURISMEN I

Läs mer

KÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

KÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 KÖPING Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Köping 2011 3 RESULTAT TURISMEN I KÖPING

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 1999-2007

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 1999-2007 TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 1999-2007 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Utveckling

Läs mer

SALA 2011 TEM 2011 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

SALA 2011 TEM 2011 SALA. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 SALA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sala 2011 3 RESULTAT TURISMEN I SALA 2011 Omsättning

Läs mer

TEM 2010 UPPSALA LÄN UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren

TEM 2010 UPPSALA LÄN UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren TEM 2010 UPPSALA LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län 2010 Inklusive åren 2005-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Uppsala län 2010 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkedals kommun

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkedals kommun TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkedals kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän 2008

Läs mer

TEM 2010 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2010 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren TEM 2010 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2010 Inklusive åren 2000-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Härjedalen 2010 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1997-2005

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1997-2005 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Heby kommun inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007 5 Utveckling

Läs mer

VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 VÄSTERÅS Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Västerås 2011 3 RESULTAT TURISMEN I

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1999-2000 och 2003-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Vilhelmina kommun 2010 3 RESULTAT

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Tierps kommun 2010

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän 2008

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2012 LOFSDALEN LOFSDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2012. Inklusive åren 2003-2011

TEM 2012 LOFSDALEN LOFSDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2012. Inklusive åren 2003-2011 TEM 2012 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2012

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2000-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2000-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009

Läs mer

NYKÖPING 2009. TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB

NYKÖPING 2009. TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Lunds kommun 2010

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sölvesborgs kommun

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2003-2009

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2003-2009 TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2003-2009 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Filipstads kommun 2010 3 RESULTAT

Läs mer

Utveckling turismen i Värmland 2010 11. Utveckling turismen i Sverige 2010 12 Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

Utveckling turismen i Värmland 2010 11. Utveckling turismen i Sverige 2010 12 Definition 19 Källor 20 Genomförande 21 TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2005-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

TEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011. Inklusive åren 2003-2010

TEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011. Inklusive åren 2003-2010 TEM 2011 HAPARANDA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011 Inklusive åren 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Haparanda 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

KRISTIANSTADS KOMMUN 2010

KRISTIANSTADS KOMMUN 2010 TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2001-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Kristianstads

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Degerfors kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Degerfors kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2012 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2012. Inklusive åren 2003-2011

TEM 2012 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2012. Inklusive åren 2003-2011 TEM 2012 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige 2004 5. Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län 2004 9

Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige 2004 5. Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län 2004 9 TEM 2004 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala län Inklusive åren 1995-2003 I länet ingår kommunerna Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala, Knivsta, Älvkarleby och Östhammar RESURS

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren 2001-2008 och 2010*

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren 2001-2008 och 2010* TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vännäs kommun inklusive åren 2001-2008 och 2010* *reviderat resultat för år 2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Vännäs kommun

Läs mer

TEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012. Inklusive åren 2003-2011

TEM 2012 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012. Inklusive åren 2003-2011 TEM 2012 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2012 Inklusive åren 2003-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Utveckling turismen i Värmland 2010 11. Utveckling turismen i Sverige 2010 12 Definition 19 Källor 20 Genomförande 21

Utveckling turismen i Värmland 2010 11. Utveckling turismen i Sverige 2010 12 Definition 19 Källor 20 Genomförande 21 TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003 och 2005-2009 Resultatet för år 2009 är reviderat RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen

Läs mer

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 SVERIGE 2013

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 SVERIGE 2013 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2013 Utveckling turismen i Sverige 2013, samt beskrivning av definition av turismen, källhänvisning och hur TEM genomförs. Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism

Läs mer

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 SVERIGE 2014

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 SVERIGE 2014 UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2014 Utveckling turismen i Sverige 2014, samt beskrivning av definition av turismen, källhänvisning och hur TEM genomförs. Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism

Läs mer

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nordanstigs kommun inklusive åren 1998-2004, 2006 och 2008 RESURS AB

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nordanstigs kommun inklusive åren 1998-2004, 2006 och 2008 RESURS AB TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nordanstigs kommun inklusive åren 1998-2004, 2006 och 2008 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Nordanstigs kommun 2010 3 RESULTAT

Läs mer

TEM 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB

TEM 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Lunds kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN I LUNDS KOMMUN

Läs mer

TEM 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eslövs kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB

TEM 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eslövs kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eslövs kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Eslövs kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN I ESLÖVS KOMMUN

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Karlskoga kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Karlskoga kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2002-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Norrköpings kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN I

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristinehamns kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Kristinehamns kommun 2011 3 RESULTAT

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Nykvarns kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN I NYKVARNS KOMMUN 2011 Omsättning

Läs mer

TEM 2012 IDRE IDRE 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Idre 2012, del av Älvdalens kommun. Inklusive åren 2003-2010

TEM 2012 IDRE IDRE 2012. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Idre 2012, del av Älvdalens kommun. Inklusive åren 2003-2010 TEM 2012 IDRE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Idre 2012, del av Älvdalens kommun Inklusive åren 2003-2010 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Filipstads kommun inklusive åren 2001 och 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Filipstads kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007-2010

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007-2010 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hagfors kommun inklusive åren 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Hagfors kommun 2011

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren 2008-2011. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren 2008-2011. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Blekinge 2012 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun inklusive åren 2007-2010 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Håbo kommun 2012 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och 2003-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2005-2010

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2005-2010 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Munkfors kommun inklusive åren 1999, 2001 och 2005-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Munkfors kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun

Läs mer

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2011 NYKÖPING NYKÖPING 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun 2011. Inklusive åren 2002-2010

TEM 2011 NYKÖPING NYKÖPING 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun 2011. Inklusive åren 2002-2010 TEM 2011 NYKÖPING Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun 2011 Inklusive åren 2002-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Nyköping 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1999, 2001, 2003 och 2005-2010 RESURS AB

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1999, 2001, 2003 och 2005-2010 RESURS AB TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eda kommun inklusive åren 1999, 2001, 2003 och 2005-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Eda kommun 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nykvarns kommun inklusive år 2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nykvarns kommun 2012 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2008-2011. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2008-2011. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2012 3

Läs mer

PROJEKT E16 GÄVLE-OSLO 2009

PROJEKT E16 GÄVLE-OSLO 2009 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs PROJEKT E16 Med Projekt E16 avses de 9 kommunerna: Gävle, Sandviken, Hofors, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Malung-Sälen och

Läs mer