Turismnäringen i Malmö 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Turismnäringen i Malmö 2012"

Transkript

1 Turismnäringen i Malmö 2012

2 INNEHÅLL 2 Alla vill till Malmö! 3 Malmö Turisms uppdrag 4 Turismen i Malmö omsätter 6,9 miljarder kronor 7 Var kommer Malmös besökare ifrån? 8 Hur kommer besökarna till Malmö? 10 Så bor Malmöbesökaren 13 Hotellgästernas nationaliteter 15 Mötesåret i Malmö 16 Turismens utveckling internationellt och nationellt 18 Definition av turism 19 Källor Denna rapport är framtagen och utgiven av Malmö Turism, Malmö stad, maj Ansvarig utgivare: Johan Hermansson Text och faktabearbetning: Camilla Ekberg, Marie Holmberg och Johan Hermansson Layout och produktion: Pendit Foto: Andreas Larsson (18) Fredrik Johansson (1, 5, 6) Jenny Leyman (3, 7, 9) Jens Lennartsson (15) Johan Persson (13,14) Martin Lindeborg (10) Oskar Falck (2, 4, 11, 12, 18, 19) Werner Nystrand (8, 16, 17) Alla vill till Malmö! Återigen kan vi se tillbaka på ett år med positiva besökssiffror för Malmö som besöksdestination. Turismomsättningen var högre än någonsin tidigare och mer än personer var sysselsatta i Malmös besöksnäring. Turismen i Malmö fortsätter växa. Med 6,9 miljarder kronor i omsättning och mer än anställda i besöksnäringen är turismen en betydelsefull näring. Trenden har under ett antal år varit att turismen växer i Malmö så även under Dock i en något lägre takt än tidigare år. En viktig anledning till de ökade besökssiffrorna på senare år har varit tillkomsten av nya mötesplatser och arenor, men också det faktum att Malmö är en stad som har ett rikt kulturliv och ett attraktivt stadsrum gör att fler väljer att besöka staden. Detta är reseanledningar som inte kommer av sig själv utan till följd av att många vill skapa något i just Malmö. Denna kraft är viktig att värna om. Malmö ska vara en mötes- och evenemangsdestination i världsklass. Möten och evenemang som med sina identiteter och exponering stärker stadens attraktionskraft, men också genererar direkta mervärden genom ökade ekonomiska inflöden och därmed ökad sysselsättning inom service-, handel och besöksnäring öppnar Malmös nya kongressoch konsertanläggning, en mötesplats i världsklass och givetvis ytterligare en anledning att besöka Malmö. Såväl inom Malmö stads olika förvaltningar som inom besöksnäringen i Malmö råder en stark vilja till samverkan. Destinationssamverkan Malmö är ett formaliserat nätverk mellan Malmö stad och företag och organisationer inom besöksnäringen. Detta är ett väl utvecklat och engagerat nätverk med syfte att stärka Malmös attraktivitet. Under 2012 bar denna samverkan frukt, bland annat i värvandet av Eurovision Song Contest, som gick av stapeln i maj Konkurrensen om besökarna blir allt hårdare och många städer och regionen vässar sina argument för sina destinationer. Malmö har alla möjligheter att vara en av Europas mest spännande och attraktiva städer. Med vår unika tillgänglighet och vårt rika utbud av aktiviteter har vi ett starkt erbjudande. Det ska vi berätta om. Hörs vi inte syns vi inte. Bra berättelser om vår stads alla möjligheter, dess mångfald, kreativitet och sköna puls är ett fantastiskt redskap för att få uppmärksamhet och locka besökare. Johan Hermansson Turistdirektör 2

3 Malmö Turisms uppdrag Det övergripande målet för Malmö Turism är att attrahera fler besökare till Malmö. Besökare som bor, äter och handlar i Malmö. Detta ska ge en ökad ekonomisk omsättning och fler sysselsatta inom besöksnäringen i Malmö. I rapporten används en del definitioner och facktermer. Dessa förklaras närmare på sidan 18. VISION Malmö ska vara norra Europas ledande destination med aktiviteter som innebär delaktighet och förverkligande. Malmö ska positioneras som en lekfull och nyfiken stad med ett brett utbud av kultur, nöjen och aktiviteter som lockar till möten och får människor att utvecklas. En stad som ständigt förnyar sig och överraskar. Som besökare väljer man Malmö för att uppfylla önskningar av upplevelser, delaktighet och förverkligande. Malmös utbud av aktiviteter och upplevelser är lika attraktiva för Malmöbon som för stadens besökare. DESTINATIONSIDÉ Malmö ska vara den mest överraskande mötesplatsen. Man väljer Malmö av fler anledningar. Malmö är en plats där möten och evenemang skapar kreativitet, delaktighet och egen utveckling. Viljan att vara på väg är påtaglig, för såväl destinationen som för dess besökare. Malmö är en plats för nyfikna och kreativa aktörer. AFFÄRSIDÉ Malmö Turism ska vara en drivande kraft för att marknadsföra och utveckla Malmö som en attraktiv destination. Detta arbete ska ske genom en aktiv marknadsbearbetning direkt och i samverkan med partners. VERKSAMHETEN Malmö Turism är en av tillväxtavdelningarna inom Stadskontoret, Malmö stad. Malmö Turism arbetar främst inom följande segment: Privatresemarknaden Som ska verka för att fler väljer Malmö som sitt resmål på sin fritid. De så kallade privatresenärerna. Kongress-/mötesmarknaden Som ska marknadsföra Malmö som en attraktiv destination för möten och kongresser. Evenemang Som ska arbeta för att Malmö är en evenemangsdestination till glädje för såväl Malmöbor som besökare. Turistinformation Via våra båda turistbyråer ge service på plats till besökare och Malmöbor. Varje verksamhetsområde arbetar både på närmarknader, på prioriterade internationella marknader och med olika slag av besökare och målgrupper. Målsättningen är att stärka Malmö som destination och att nå ut till fler potentiella besökare och Malmöbor. VERKSAMHETSMÅL Besöksnäringen är en del av det totala näringslivet och har stor betydelse ur arbetsmarknadsoch tillväxtsynpunkt. Malmö Turism arbetar aktivt för att Malmö ska bli attraktivare för både besökare och Malmöbor. Uppdraget är att på olika sätt och i olika sammanhang visa upp Malmös attraktiva utbud, samt stimulera till att Malmö ständigt utvecklar attraktiva erbjudanden. Malmö Turism ska verkar för: Stark samverkan Malmö Turism ska vara en aktiv part för att stimulera samverkan för destinationen Malmö. Genom samverkan ska Malmös attraktivitet som besöksdestination öka. Tydlig kommunikation Malmös utbud ska på ett attraktivt och kontinuerligt sätt presenteras för såväl besökare och partners som andra intressenter. Innovativt klimat Malmö Turism ska verka för att Malmö som destination ständigt utvecklar sitt erbjudande. Kunskapsspridning Malmö Turism ska aktivt arbeta för att sprida kunskap och inspiration kring frågor som är väsentliga för destinationens utveckling som besöksmål. Hållbarhet Malmö Turism ska verka för Malmö som hållbar destination, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. 3

4 Turismen i Malmö omsätter 6,9 miljarder kronor Övernattande och dagsbesökare i Malmö spenderade under 2012 totalt 6,9 miljarder kronor, vilket är något mer än under Den totala konsumtionen gav upphov till en sysselsättning motsvarande årsanställda, en ökning med 12 % från Ökningen av sysselsättningen hamnade främst inom restaurang. I MALMÖ FINNS FÖLJANDE RESANDE OCH BOENDE- KATEGORIER KOMMERSIELLA Hotell Vandrarhem Camping Stuga/rum Färjetrafik Gästhamn Dagsbesök Omsättningen från turismen i Malmö ökade mycket i slutet av 1990-talet. Under åren 2006 och 2007 var turismens omsättning på svenska destinationer nästintill oförändrad, samtidigt hade Malmö stora ökningar. Även 2008 hade Malmö en ökning som var betydligt högre än riksgenomsnittet. Det var framför allt stora ökningar av internationella övernattningar, där de danska nästan fördubblades mellan 2008 och Bakom ökningarna ligger högre volymer hotellövernattningar, ökat antal dagsbesök, men också en ökad dygnskonsumtion. Minskningarna under åren 2009 och 2010 berodde på konjunkturen vilket medförde färre affärsresenärer, som dessutom spenderade mindre. Antalet övernattande privatresenärer står för fortsatt höga volymer. Men också de har generellt spenderat mindre p. g. a. konjunkturen. Samma mönster följer hos dagsbesökare vad gäller spenderandet 2009 och ökade antalet hotellövernattningar i Malmö kraftigt och under 2012 bibehöll Malmö samma höga volymer hotellövernattningar som Vidare visar statistik från 2012 att hotellgästerna ÖVRIGA Släkt- och vänbesök Eget fritidshus spenderade betydligt mer per person och dygn än Under de senaste tio åren har ökningen av turismomsättningen i Malmö varit 52 % (Se figur 1). OMSÄTTNING Omsättning AV av TURISMEN turismen i Malmö I MALMÖ (miljoner kr) (MILJONER KR) Totalt Kommersiell Övriga Figur 1. 4

5 År 2012 spenderade svenska affärsresenärer som bodde på hotell kr per person och dygn År 2012 spenderade svenska hotellgäster i genomsnitt kr per person och dygn DAGSBESÖKARE Dagsbesöken är ekonomiskt betydelsefulla för Malmö och svarade 2012 för ca 44 % av den totala omsättningen. Det är en lägre andel än Det geografiska upptagningsområdet för dagsbesök i Malmö har vidgats, bland annat beroende på bättre och snabbare transportmöjligheter. ÖVERNATTNINGAR Av de övernattande turisterna i Malmö svarade hotellgästerna för den dominerande omsättningen gav hotellgästerna ett totalt ekonomiskt inflöde motsvarande 27 % av den samlade turismomsättningen i Malmö. Under 2012 svarade hotellgästerna för 29 % av alla övernattningar i Malmö. Antalet övernattningar hos släkt och vänner är mer än dubbelt så många som på hotellen. Trots detta svarade hotellgästerna för en total omsättning som var nästan dubbelt så stor eftersom att de spenderade mer. Vid lågkonjunkturer är det vanligt att övernattningar hos släkt och vänner ökar, vilket märks för Malmö under de senaste åren. I Sverige och andra industrialiserade länder är resandet för att besöka släkt- och vänner omfattande. Under 2012 spenderade svenska privatresenärer som bodde på hotell kr per person och dygn Under 2012 spenderade svenska dagsbesökare 557 kr per person och dygn Övriga övernattningsformer har relativt sett små volymer i Malmö och här märks främst camping och vandrarhem. I Malmö finns en campingplats och sex vandrarhem, detta kan jämföras med t. ex. Stockholm som har sex campingplatser och fjorton vandrarhem. 5

6 OMSÄTTNING FÖRDELAT PÅ BRANSCHER De ekonomiskt dominerande resekategorierna till Malmö är övernattande på hotell och dagsbesökare. De första bidrar till hög omsättning på logi och restaurang, de senare till hög omsättning vad avser transporter och shopping. (Se figur 2.) Malmö uppvisar en relativt stor omsättningsandel för transport, vilket beror på vägtrafikintäkter på Öresundsbron. Shopping svarar också för en hög omsättningsandel vilket i huvudsak genereras av den stora volymen dagsbesökare. Den bransch som ökade mest 2012 var restaurang, från 1,3 miljarder kronor 2011 till 1,8 miljarder Det var främst hotellgäster som valde att lägga en högre andel på restaurang. En hög andel dagsbesökare påverkar också den höga omsättningen på aktivitet och transport. TURISMEN GENERERAR SYSSELSÄTTNING Den årssysselsättning som genererades av inresande besökare till Malmö 2012 beräknas till personer. En ökning med 550 personer från Från 2003 till 2012 har sysselsättningen ökat med drygt personer eller 48 %. Turismen i Malmö har en relativt jämn fördelning över året och därför är variationerna under året relativt små. Detta i motsats till många andra kommuner i Skåne och övriga Sverige, som är starkt beroende av privatresenärer och sommar-/vintersäsonger, vilket ger en större andel säsongsanställda. Den bransch som ökade mest 2012 var restaurangbranschen där antalet anställda ökade mycket. Restaurangbranschen var den mest sysselsättningsintensiva branschen i Malmö 2012, och hade en omsättning på kr per anställd. Hotellen hade en omsättning på kr per anställd. TURISMEN I MALMÖ årssysselsatta personer beräknades turismen ge upphov till + 12 % (+ 550 personer) årsanställda 2012 i jämförelse med personer eller 48 % har årssysselsättningen ökat från 2003 till 2012 OMSÄTTNING Omsättning FÖRDELAT fördelat på branscher PÅ BRANSCHER i Malmö I MALMÖ % 14% 4% 26% 26% Logi Restaurang Shopping Livsmedel Transport Aktivitet 19% Figur 2. 6

7 Var kommer Malmös besökare ifrån? Under 2012 övernattade 1,8 miljoner besökare i Malmö. De stannade i genomsnitt 2,34 nätter per besök, vilket gav nästan 4,3 miljoner övernattningar. Till detta kom 5,1 miljoner dagsresor. Många reser till Malmö över dagen, s.k. dagsbesökare, dels för att besöka Malmö, men också för genomresa där resenären stannar till i Malmö och konsumerar. En utjämning över säsongerna har skett och Malmö har mycket tydligt blivit en destination för besökare året runt. De senaste åren har svenska besökare gjort drygt en miljon resor per år med övernattning i Malmö. Detta gav totalt nära 2,8 miljoner nätter under Svenska besökare svarade för ca 65 % av alla besök under 2012 och internationella besökare för ca 35 %. Andelen internationella övernattningar i Malmö har ökat under de senaste åren. SVENSKA BESÖKARE Svenska privatresor till Malmö privatresor med övernattning gjordes till Malmö Övernattande besökare stannade i snitt 2,7 nätter i Malmö. 60 % övernattade hos släkt och vänner, 32 % bodde på hotell. Resterande övernattade på vandrarhem, camping och på övriga boendeformer. De övernattande besökarna kommer primärt från Skåne, Stockholms län och Göteborg/Bohuslän. Ca dagsbesök gjordes under 2012 Dagsbesök till Malmö görs främst av personer boende i Skåne, Blekinge och Halland. Syftena med dagsbesöken är oftast att träffa släkt och vänner, shopping, evenemang, nöjen och underhållning. Svenska affärsresor till Malmö affärsresor med övernattning gjordes till Malmö. Övernattande affärsresenärer stannade i snitt 1,2 nätter i Malmö. 90 % av övernattningarna sker på hotell. 1/3 av de övernattande affärsresenärerna kommer från Stockholms län, därefter svarar affärsresenärer från Göteborgsområdet och Skåne för relativt höga volymer. Ca affärsresor över dagen gjordes till Malmö Det är främst besökare från Skåne, Stockholm och Göteborg som gör affärsresor över dagen till Malmö. INTERNATIONELLA BESÖKARE Internationella besökare till Malmö under 2012 kan redovisas i tre huvudgrupper: Internationella gästnätter på hotell, Internationella gästnätter hos släkt och vänner, Internationella dagsbesökare, TURISMEN I MALMÖ ,8 miljoner övernattade besökare 2,34 nätter stannade besökarna i genomsnitt Svenska besökare stod för 65 % av besöken Internationella besökare svarade för 35% av besöken 5,1 miljoner dagsresor gjordes till Malmö År 2012 uppgick antalet internationella gästnätter på hotell till , en liten minskning från Under åren 1993 till 2012 har Malmö haft en ökning av internationella övernattningar med 220 %, vilket är mycket bättre än för riket totalt. Internationella gästnätter hos släkt och vänner beräknas till under Denna kategori har över åren ökat mycket, vilket kan bero på att Malmö har en bred etnisk befolkningssammansättning. Säkra uppgifter saknas om antalet internationella dagsbesökare. Ett antal kampanjer har genomförts i Köpenhamn/Själland med fokus på shopping och upplevelser, med mycket bra resultat. 7

8 Hur kommer besökarna till Malmö? Mer än hälften av de svenska besökarna kommer till Malmö med bil. Hur de internationella besökarna reser har vi först under de senaste åren fått ökad kunskap om. FLYG Över 2,1 miljoner passagerare, , reste till och från Malmö Airport under En ökning från 2011 med 8 %. Av totala antalet passagerare avsåg inrikestrafik, oförändrat från 2011, och utrikestrafik, en ökning med 22 %. Fördelningen mellan ankommande och avresande är nästan exakt Det är också en jämn fördelning av de resande över året, där januari, juli och december har lägst trafik. Citytunneln i Malmö och direktförbindelse med tåg till och från Copenhagen Airport har gjort att en stor del av den internationella trafiken till och från Malmö går över denna flygplats. Enligt uppgift genereras ca 30 % av passagerartrafiken på Copenhagen Airport av sydsvenskar (ca 6 miljoner passagerare årligen), vilket tydligt visar det traditionella resmönstret i Sydsverige vid internationellt resande, men det visar också närheten och tillgängligheten till denna flygplats. Inom ramen för samverkansprojektet Copenhagen Connect verkar Malmö stad tillsammans med en rad aktörer i både Sverige och Danmark, för att Copenhagen Airport ska stärka sin position som internationell flygplats. ÖRESUNDSBRON Den 1 juli 2000 öppnade Öresundsbron. Fram till 2009 har de flesta månader visat ökningar av trafiken jämfört med samma månad föregående år. De tre senaste åren har det dock varit mindre minskningar. Den årliga persontrafiken över Öresund är nu avsevärt större än under 1990-talet. Under 2012 passerade fordon per dygn över bron, och passagerare reste dagligen med tåg över bron. För tågtrafiken är det en ökning med 5,5 % från Under 2012 var det genomsnittliga dagliga antalet personresor över Öresund över Öresundsbron och med färjorna Helsingborg Helsingör. I jämförelse har trafiken på Öresundsbron utvecklats bra, och uppvisat ökningar av personbilar alla år, med undantag av de tre senaste åren. Antalet fordon på färjorna mellan Helsingör och Helsingborg har minskat varje år sedan 2008 och trafiken på Storabältbron minskade under både 2009 och 2010, men ökade svagt 2011 och Regionaltrafik över Öresundsbron med Öresundståg har under en längre period överträffat förväntningarna. Under 2012 reste nästan 11 miljoner personer med tåg över bron, en ökning med 5,5 % jämfört med 2011 och en fördubbling på 10 år. Genom etableringen av Öresundstågen har persontrafiken över Öresund, mellan Malmö och Köpenhamn, ökat med i genomsnitt nära 20 % per år under perioden Genom Citytunneln har både kvaliteten och kapaciteten ökat för denna trafik. TÅG OCH CITYTUNNELN Under 2012 var det ca 120 fjärrtåg som anlände till och avgick ifrån Malmö på vardagarna, något färre under helgerna. Till detta kommer Öresundstrafiken med tåg som går dygnet runt, dagtid var 10-15:e minut. Att det finns direktförbindelser med X2000 från Stockholm och Göteborg, Kustpilen från Karlskrona, till Copenhagen Airport och Köpenhamn via Malmö har stor betydelse. Invigningen av Citytunneln i december 2010 gör att kapaciteten har ökat avsevärt och Citytunneln har ökat tillgängligheten till Malmö. BIL Personbil är generellt sett det vanligaste färdsättet i Sverige. Detta gäller också när besökare från övriga Sverige tar sig till Malmö. Under 2011 beräknas över hälften av alla inhemska resor till Malmö ha gjorts med personbil. Resandet till och genom Malmö har också underlättats av nya in- och genomfartsleder. BUSS Många reser till, från eller genom Malmö med buss, såväl i linjetrafik som med chartrad. Linjetrafiken med buss till och från Malmö har ökat markant. Detta beror dels på en allmän utveckling av kvaliteten på busstrafiken, dels på att busstrafiken nått nya resenärer som t. ex. studenter. Under de senaste åren har linjetrafiken också utökats med direkttrafik till och från exempelvis Oslo, Göteborg, Stockholm, Hamburg och Berlin. Det totala antalet ankommande och avgående bussar i linjetrafik uppgår 8

9 2012 hade Malmö ca 450 ankommande och avgående bussar i linjetrafik per vecka 2012 reste över 2,1 miljoner passagerare till och från Malmö Airport nu till ca 450 per vecka. Ett antal researrangörer har också ett utbud av bussresor till evenemang i Malmö och gruppresor med Malmö som startpunkt. FARTYG Malmö var tidigare Sveriges näst största hamn räknat i antal anlöpande passagerarfartyg. I och med Öresundsbrons tillkomst har de flesta färjelinjerna lagts ner. Den enda kvarvarande är gods- och passagerarlinjen mellan Malmö och Travemünde, Nordö Link, med passagerare 2012, en minskning med 2 % jämfört med Från 1999 fram till 2012 har denna trafik mer än fördubblats. Sedan ett antal år finns ett kryssningsnätverk i Malmö. Tillsammans med en rad aktörer, bl. a. Copenhagen-Malmö Port, Malmö Turism och Malmö Airport, arbetar detta nätverk för att attrahera kryssningsanlöp till Malmö. Under 2012 har ett större genombrott skett på denna marknad då en av värdens ledande kryssningsrederier har beslutat att använda Malmö som en av sina kryssningsdestinationer. Första anlöpet skedde under våren Under 2012 passerade fordon per dygn över Öresundsbron 2012 reste dagligen passagerare med tåg över Öresundsbron 2012 anlände och avgick ca 150 fjärrtåg från Malmö på vardagarna 9

10 Så bor Malmöbesökaren I Malmö gjordes totalt kommersiella övernattningar på hotell, vandrarhem och camping under Utöver de kommersiella övernattningarna gjordes ett stort antal övernattningar hos släkt och vänner. SLÄKT OCH VÄNNER Ett stort antal övernattningar i Malmö, liksom på de flesta platser i Sverige, sker hos släkt och vänner. Under 2012 uppgick dessa till 2,8 miljoner övernattningar. För svenska övernattningar var detta en ökning med 13 % från För internationella övernattningar finns en ny kartläggning från Denna visar att Malmö har flest övernattningar hos släkt och vänner per capita med 3,85 nätter per invånare, eller totalt Cirka hälften av dessa kommer från Danmark, vilket kan anses väntat eftersom cirka danskar är bosatta i Malmöregionen. (källa: Öresundskonsortiet). CAMPING övernattningar gjordes på Malmös enda camping, Malmö Camping & Feriecenter, Sibbarp. Resultatet är en minskning från 2011 som kan bero på sämre sommarväder På längre sikt har antalet övernattningar legat på ungefär samma nivå. Campingplatsen har genomgått en utveckling och renovering och 2012 öppnades bland annat ett nytt servicehus. VANDRARHEM I Malmö finns det sex vandrarhem med totalt 456 bäddar, alla öppna året runt. År 2012 var det övernattningar på vandrarhemmen, en minskning med 5 % jämfört med Trots detta är det nästan en fördubbling på 10 år. Drygt 40 % av övernattningarna avsåg internationella gäster. År 2012 var kapacitetsutnyttjandet 37 %, jämfört med 25 % i övriga Skåne och 24 % i Sverige totalt. De två största vandrarhemmen i Malmö drivs av Svenska Turistföreningen (STF) och de andra är fristående. UTVECKLING AV GÄSTNÄTTER PÅ HOTELL I MALMÖ (1 000-TAL) Utveckling av gästnätter på hotell i Malmö (1000-tal) % av de som övernattade på Malmös vandrarhem under 2012 var internationella besökare SÅLDA Sålda RUM rum OCH och bäddar BÄDDAR på hotell PÅ HOTELL i Malmö I 2012 MALMÖ ( tal) (1 000-TAL) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rum Bäddar Figur 3. Figur 4. 10

11 I DECEMBER 2012 FANNS DET: HOTELL I Malmö är beläggningen på hotellen relativt jämnt fördelad över året beroende på en hög andel individuella affärsresenärer och en ökad mängd gäster sommar och helger. Utanför storstadsområdena är säsongsvariationerna dock mycket stora. Hotellen har haft en stor ökning av antalet övernattningar sedan början av 1990-talet. De största ökningarna för hotellen skedde med 13 %, mellan med 8,3 % och med 6 %. Mellan åren ökade det totala antalet gästnätter med 61 %. (Se figur 3.) 2012 uppgick antalet gästnätter på hotell i Malmö till , vilket är fler gästnätter än under För hotellen i Sverige blev 2012 för andra året i rad ett mellanår, med en ökning som med 1,8 % var lägre än tidigare. Svenskar svarade under 2012 för 73 % av alla övernattningar. Enskilda affärsresenärer och konferensgäster är den grupp som disponerar flest antal rum på Malmös hotell, under 2012 svarade de för ca 64 % av de hotellrum som hyrdes ut. Det finns ett klart samband mellan hög beläggning på hotell och antalet affärsmöten, kongresser och konferenser, idrottstävlingar, utställningar och publika arrangemang. Konjunkturutvecklingen, i upp- och nedgång, avspeglas mycket tydligt i boendet på hotellen. hotell i Malmö utvecklades mycket snabbare än riksgenomsnittet var och De flesta månader under 2012 visade ökningar eller oförändrat resultat jämfört med 2011, undantaget januari. Resultatet blev att Malmö under 2012 visar en liten volymökning av hotellövernattningar med gästnätter under 2012, vilket summerar upp till att mer än 1,2 miljoner övernattningar gjordes på Malmöhotell under året. Trots att juli och augusti visar högst beläggning avseende övernattningar innebär det inte att dessa månader är de bästa för hotellen ur ekonomisk synpunkt. (Figur 5.) Den viktigaste intäktsposten för hotellen är logiintäkten och denna bygger på antal sålda rum och hur mycket hotellen kan debitera för dessa. Antal övernattande gäster ger främst en merintäkt i form av ökade restaurangintäkter m. m. Hotellen i Malmö hade under 2012 en total logiintäkt på 746 miljoner kronor. Till detta kommer övrig försäljning på hotellen. TOTAL Total LOGIINTÄKT/MÅNAD logiintäkt/månad på hotell PÅ Malmö HOTELL 2012 MALMÖ (milj kr) 2012 (MILJ KR) hotell med rum och bäddar 6 vandrarhem med 456 bäddar 1 campingplats med 300 platser och 32 stugor med 120 bäddar 2012 hade hotellen i Malmö en ökning med 0,5 % av antal sålda rumsnätter jämfört med Antalet gästnätter uppgick till över 1,2 miljoner och låg ungefär på en oförändrad nivå i förhållande till (Se figur 4.) Snittpriset per sålt rum var nästan oförändrat med 865 SEK. De perioder under vilken övernattningarna på jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. 11

12 Diagrammet Hotellåret 2012 Årets höjdardagar visar hur beläggningen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sverige utvecklats mellan åren 2006 och Periodvis har det varit fullbelagt på alla hotellen i Malmö, speciellt i samband med större kongresser och konferenser, evenemang och mässor. Detta har under vissa perioder medfört s. k. utknuffningseffekter till övriga Skåne. (Se figur 6.) Utslaget på årets alla dagar hade hotellen i Malmö under 2012 en beläggningsgrad på 62 %. Detta kan jämföras med riksgenomsnittets 50,1 %, Stockholm 66,2 % och Göteborg 65 %. Under vardagar, måndag-torsdag, var snittbeläggningen 70,9 %. Malmö följer utvecklingen i Sverige för kapacitetsutnyttjandet under vardagar, men på en avsevärt högre nivå. Malmö har även en betydligt bättre utveckling för helgbeläggningen än riksgenomsnittet, trots en liten avmattning de tre senaste åren. (Se figur 7.) Hotellkapaciteten i Malmö minskade något under året och i december 2012 hade Malmö, enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB), 32 hotell med rum och bäddar. HOTELLÅRET 2012 ÅRETS HÖJDARDAGAR BELÄGGNINGSGRAD PÅ VARDAGAR & HELG, HOTELL MALMÖ OCH SVERIGE Beläggningsgrad på vardagar & helg, hotell Malmö och Sverige Stockholm Göteborg Malmö Hela Sverige TOPPNOTERING 96% 99% 98% 77% ANTAL DAGAR MED BELÄGGNING ÖVER 90 % ANTAL DAGAR MED BELÄGGNING ÖVER 70 % Vard. Malmö Vard. Sverige Helg Malmö Helg Sverige Källa: Besöksliv nr 9, 2013 Figur Figur 7. 12

13 Hotellgästernas nationaliteter Under 2012 gjordes totalt övernattningar på hotell i Malmö, det är den högsta volymen någonsin, och en liten ökning från 2011 med övernattningar. De svenska besökarna stod för övernattningar, de internationella besökarna för Under de följande rubrikerna visas gästnätter, som är branschens begrepp för övernattningar, med förändringar från år 2011 inom parentes. I jämförelse med antalet övernattningar på hotell i Skåne utanför Malmö, har hotellen i Malmö hävdat sig mycket väl hade Malmö på årsbasis en marknadsandel i Skåne om 38,1 % (37,7 % under 2011) avseende totala antalet svenska gästnätter och 51,5 % (53,1 % under 2011) avseende totala antalet internationella gästnätter. Utvecklingen de senaste åren har varit god i Skåne, men ännu bättre i Malmö. SVERIGE GÄSTNÄTTER ( , +/- 0 %) Svenskarna svarade för 73 % av gästnätterna på hotell. Antalet övernattningar på hotell av svenska besökare har kontinuerligt ökat de senaste åren. Den blygsamma ökningen 2012 ska ses mot den stora ökningen som skedde Bakom ökningarna ser vi att både privatresenärer och affärsresenärer över tiden har blivit fler. (Se figur 8.) INTERNATIONELLA GÄSTNÄTTER ( , - 0 %) De internationella övernattningarna ökade mycket ända fram till 2006, totalt mer än en fördubbling sedan början av 1990-talet. Efter två svagare år kom en stor ökning 2009 på 24 %, SVENSKA Svenska ÖVERNATTNINGAR övernattningar på hotell PÅ i Malmö HOTELL (1000-tal) I MALMÖ (1 000-TAL) Figur 8. INTERNATIONELLA ÖVERNATTNINGAR PÅ HOTELL I MALMÖ (1 000-TAL) Internationella övernattningar på hotell i Malmö (1000-tal) Figur 9. 13

14 vilket följdes av en mindre minskning Ytterligare en stor ökning 2011 innebär att de internationella övernattningarna nu är tre gånger fler än i början av 1990-talet. (Se figur 9.) DE TIO STÖRSTA INTERNATIONELLA MARKNADERNA VAD GÄLLER ÖVERNATTNING PÅ HOTELL I MALMÖ, 2012 Marknad Antal gästnätter på hotell i Malmö 2012 Förändring antal jmf 2011 Förändring % jmf blev ett stabilt år för övernattningar på hotell och antalet internationella gästnätter låg på en marginellt lägre nivå än 2011, med en minskning med drygt övernattningar under året. Värt att notera är att fram till 2005 genomfördes nästan hälften av alla internationella övernattningar under perioden juni till augusti. Den enda nationalitet som hade en jämnare spridning över året var danskarna. Under senare år har det generellt sett blivit en jämnare fördelning över året vad avser internationella gästnätter. I tabellen framgår de marknaderna som svarade för flest internationella gästnätter till Malmö under Danmark % Tyskland % Storbritannien % Norge % USA % Italien % Nederländerna % Finland % Frankrike % Japan % Figur 10. Danska besökare i Malmö är de internationella gästers som svarade för flest gästnätter på hotell under Danska gästnätter är jämnt fördelade över året och bedömningen är att ca 50 % är affärsresenärer och ca 50 % är privatresenärer. Tyska besökare i Malmö är sett till antal hotellövernattningar per år den andra största internationella besöksgruppen. Mer än 50 % av de tyska gästnätterna i Malmö sker under perioden juni-augusti vilket tyder på att det främst är privatresenärer. Brittiska besökare i Malmö är sett till antal hotellövernattningar per år den tredje största internationella besöksgruppen. Britterna har en relativt jämn fördelning över året med en svag ökning under sensommaren. 14

15 Mötesåret i Malmö SUSTAINABILITY INDEX 2012 TOP 10 (Föregående års placering inom parentes) 2012 blev ett stabilt mötesår för Malmö, konjunkturläget till trots. Visita, f.d. SHR, talar om ett ovanligt svagt år i rese- och mötesbranschen som ett resultat av en svag ekonomi i landet och övriga Europa. De menar att affärsresandet har minskat och utvecklingen av utlänska gäster har stagnerat. Trots detta ser vi i Malmö något fler gästnätter på våra hotell under 2012 än under Under 2012 välkomnande Malmö flera spännande stora möten och projekt, såsom Kommek, Världens Fest, Turspelen och Gräv 2012 med flera tusen deltagare per möte. Malmö fortsätter även att utvecklas som mötesstad i rasande fart genom fler hotelletableringar och inte minst nya mäss- och mötesanläggningar genomfördes 18 st ICCA-möten i Malmö. Tillsammans attraherade dessa 18 ICCA-möten kongressdelegater vilka genererade gästnätter till Malmö. PLACERING PÅ ICCA SCANDINAVIAN SUSTAINABILITY INDEX Malmö arbetar långsiktigt med hållbarhetsfrågor på destinationen. Detta har bl. a. uppmärkssammats av ICCA s Scandinavian Chapter som årligen tar fram ett hållbarhetsindex över mötesstäder i Skandinavien. Mellan 2011 och 2012 förbättrade Malmö sin position på hållbarhetsrankingen från en sjätteplats till en fjärdeplacering. 1. Uppsala (nr 2) 2. Göteborg (nr 1) 3. Stockholm (nr 4) 4. Malmö (nr 6) 5. Reykjavik (nr 14) 6. Köpenhamn (nr 3) 7. Århus (nr 10) 8. Åbo (nr 16) 9. Oslo (nr 5) 10. Trondheim (nr 7) MALMÖ KLÄTTRAR SOM MÖTESSTAD PÅ ICCA S RANKINGLISTA Årligen rankar organisationen ICCA 1 världens mötesstäder utifrån det antal internationella kongresser som städerna rapporter in till organisationen. Malmö har konstant ökat antalet ICCA-möten och klättrat som mötesstad i rankinglistan under de senaste åren. Under UTVECKLING AV ANTAL ICCA MÖTEN I MALMÖ År Antal ICCA-möte i Malmö Malmös placering ICCA-världsranking st Rank 125 av st Rank 140 av st Rank 146 av st Rank 288 av 288 Figur International Congress & Convention Association. Ett ICCA-möte/kongress är ett internationellt möte/kongress med minst 50 deltagare. Det är ett återkommande möte som samlar enskilda personer kring ett specifikt ämne med individuell anmälan och betalning. För att räknas som ICCA-möte så måste mötet dessutom rotera mellan minst fyra städer och innefatta en övernattning på destinationen. 15

16 Turismens utveckling internationellt och nationellt Trenden är tydlig. Vi reser allt mer. Bakom det ökade resandet, nationellt och internationellt, ligger bättre och billigare kommunikationer. Städerna lockar mest och det har blivit vanligare med kortare resor. INTERNATIONELLT RESANDE Resandet till Europas städer har i stort visat en positiv utveckling de senaste åren och städerna blir viktiga publikdragare för turismen i Europa. De senaste årens trender visar att turister reser oftare och på kortare resor än förr, vilket ger städerna en konkurrensfördel genom det koncentrerade stora utbudet och i de flesta fall en mycket god fysisk tillgänglighet. European Cities Marketing 2 (ECM) publicerar årliga s.k. benchmarkingrapporter, som är uppbyggda på jämförande material med fokus på antal kommersiella övernattningar, antal ankomster och städernas beläggningsgrad. I den nämnda rapporten ingår Malmö i benchmarkgruppen som heter Second Division Cities, vilken består av 65 städer. Gemensamt för städerna är att de är ekonomiskt och kulturellt välkända, men att de till sin storlek och turismvolym är mindre än de städer som ingår i den andra gruppen, First Division Cities, där bl. a. flertalet av huvudstäderna finns representerade. Malmö har under perioden haft en genomsnittlig och årlig ökning av övernattningar (avser här hotell och vandrarhem) på ca 6 % vilket är högt över benchmarkingruppens medelsnitt som ligger på 2 %. (Se figur 12.) NATIONELLT RESANDE I början av detta decennium var det en större ökning av svenskarnas resande i Sverige och även resandet från våra grannländer till Sverige. Den största anledningen var den svaga svenska kronan som påverkade främst resor på fritiden. Det internationella resandet till Sverige har ökat varje år, främst till Stockholm, Göteborg och Malmö. Under 2012 ökade antalet internationella gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige med 2,1 %, hotellen hade en ökning med 1,8 %. Bakom ökningen låg en viss återhämtning av affärsresandet efter finanskrisen. År 2010 påverkades nästan hela Sverige av att besökarna spenderade betydligt mindre per Second SECOND Division DIVISION Cities CITIES International INTERNATIONAL Bednights. BEDNIGHTS. Average Annual AVERAGE Growth ANNUAL Rates GROWTH - Part 1 RATES PART 1. Total Bednights (percentage growth) TOTAL BEDNIGHTS (PERCENTAGE GROWHT) 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Split *Maribor *Faro Malaga Hannover Augsburg *Malmö Bruges Regensburg *Novi Sad *Bilbao Reykjavik Klagenfurt Padua Bremen *Porto Weimar *Ghent St. Pölten Graz *Bologna Münster Leipzig *Basel 16,4% *Genua 12,8% *Vilnius *Evora 8,8% Ljubljana Heidelberg Verona Linz *San Sebastian *Leuven *Bergen 8,0% 6,7% 6,7% 6,0% 5,6% 5,4% 5,3% 5,1% 5,0% 4,9% 4,7% 4,4% 4,4% 4,2% 4,1% 4,1% 4,0% 3,9% 3,9% 3,9% 3,7% 3,7% 3,5% Average percentage growth rate = 2,0% 3,5% 3,2% 2,9% 2,8% 2,5% 2,5% 2,5% 1,8% * 2011 figures based on a sample of cities including predictions (for detailed information see Annex) Källa: 8th OFFICIAL EDITION European Cities Marketing Benchmarking Report 2012 Figur

17 TURISMEN I SVERIGE personer var helårssysselsatta inom svensk turismnäring 264 miljarder omsatte turismen 98,8 miljarder kronor konsumerade de internationella besökarna för 14 miljarder kronor i momsintäkter bidrog turismen med 2,9 % av BNP svarade turismen för person och dygn, vilket främst påverkade storstäderna. Under hösten 2011 märktes ett ökat affärsresande. Flygtrafiken hade stora ökningar och hotellen fick ökade logiintäkter, tendenser som fortsatt Resor på fritiden hade mindre förändringar, men med stora regionala skillnader i Sverige. Södra och sydöstra Sverige hade en regnig sommar samtidigt som Norrlandskusten hade bra sommarväder, vilket påverkar val av destination. Sedan några år tillbaka tar Statistiska Centralbyrån (SCB) fram nationalräkenskaper för svensk turism på uppdrag av Tillväxtverket. Under år 2011 (senaste preliminära uppgifter) har antalet sysselsatta inom turismen, mätt i medeltal, ökat med 18 % under de senaste 10 åren. Den totala sysselsättningen i Sverige har under samma tid ökat med drygt 4 %, vilket innebär att personer var helårssysselsatta inom svensk turism. År 2011 ökade den totala omsättningen av turismen i Sverige med 6,4 %, och de internationella besökarnas konsumtion i Sverige, exporten, ökade med 9,3 % jämfört med År 2011 gav detta staten momsintäkter på 14 miljarder kronor, en ökning med 9 % jämfört med Turismen är för övrigt den enda exportsektor som bidrar med direkta momsintäkter till statskassan. (Rapporten Fakta om svensk turism finns på Tillväxtverkets webbplats under Fakta och statistik ). SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två kategorier: Direkta avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg, t. ex. hotell och andra boendeformer. Indirekta avser alla företag som påverkas, t. ex. tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som summan av den direkta och indirekta effekten. Historiskt följer skatteintäkterna proportionellt med utvecklingen av sysselsättningen. De samhällsekonomiska effekterna är således betydligt större än de skatteeffekter som redovisas här. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn tagen till skatteutjämningsbidrag. Ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidrag. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kassan i form av skatteintäkter, utan kan istället medföra t. ex. minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan ge en inflyttning och tillväxt, och därmed ökat skatteunderlag, eller förhindra utflyttning och därmed ge bibehållet skatteunderlag. 2. ECM är en nätverksorganisation, i vilken över 100 av de största städerna i Europa är medlemmar och Malmö är sedan några år en av dessa. 32 länder är representerade i ECM. 17

18 Definition av turism Den internationella definitionen av turism, antagen av World Tourism Organization (UNWTO) lyder: Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. Arbetspendling, ordinarie skolgång och militärtjänstgöring är exempel som inte omfattas av definitionen. Med turister menas alltså alla besökare, affärsresenärer och privatresenärer. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt knuten till resandet. Turistnäringen är i sig inte någon egen bransch, den är ett samlingsbegrepp som innefattar summan av verksamheter i olika branscher (som t. ex. hotell- och flygbranschen, men även den handel som genereras av ett regionalt resande). TRE BEGREPP Generellt beskrivs turism genom tre begrepp; inkommande, inhemsk och utresande turism, se förklaringar till höger. I denna rapport lägger vi tyngdpunkten på inkommande och inhemsk turism till Malmö. I rapporten använder vi oss av definitionerna för att beskriva turismen i Malmö. Det innebär att regional shopping inte ingår i det definierade begreppet. En beskrivning och uppdelning görs också av olika resande och boendeformer. De delas in i två huvudkategorier; kommersiellt och icke kommersiellt resande och boendeformer. Till kommersiellt resande och boendeformer räknas de där besökaren betalar en logiavgift för sitt boende, exempelvis hotell, vandrarhem och camping. Icke kommersiellt resande och boendeformer avser de där man inte betalar för sitt boende, exempelvis övernattning hos släkt och vänner. NÅGRA BEGREPP VI ANVÄNDER I RAPPORTEN En gästnatt en person som övernattat en natt. En rumsnatt en eller flera personer som övernattat i ett rum. Övernattande besökare/turister personer som gör minst en övernattning. Dagsbesökare en person som besökt en destination, utan att övernatta. Inkommande turism personer som besöker Sverige/Malmö, men som inte är bosatta här. Inhemsk turism används som begrepp enbart för större geografiska områden, som för hela Sverige eller län. Det innefattar personer som är bofasta i det land de reser i. Utresande turism innefattar personer som är bosatta i ett visst land, men reser till ett annat land. 18

19 Källor EUROPEAN CITIES MARKETING (ECM) För att få en bild av utvecklingen av inhemsk och internationell turism i europeiska städer i jämförelser med Malmö, har årliga rapporter från European Cities Marketing (ECM) använts. SCB HANDELSSTATISTIK Statistiken finns regional och kommunvis och uppgifter om antal företag, omsättning och sysselsatta finns. Den bygger på företagens momsredovisning till skattemyndigheterna kombinerat med sysselsättningsstatistik. Statistiken ger också uppgifter om omsättning per anställd i de branscher som påverkas av turismen. SCB INKVARTERINGSSTATISTIK Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar, på uppdrag av Tillväxtverket, in inkvarteringsstatistik från hotell, stugbyar och vandrarhem. Anläggningarna rapporterar hur många rum och gäster de haft samt vilken nationalitet gästerna haft. Hotellen anger vilken kategori som gästerna tillhör; affärs-, konferens-, grupp- eller privatresenär. Statistik för stugor och lägenheter samlas också in. TEM 2012 EKONOMISKA OCH SYSSELSÄTTNINGSMÄSSIGA EFFEKTER AV TURISMEN I MALMÖ Rapport utförd av Resurs AB. TILLVÄXTVERKET VERKET FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING Tillväxtverket ansvarar för näringsfrämjande frågor samt sammanställer kontinuerligt branschstatistik, exempelvis Fakta om svensk turism (www.tillvaxtverket.se). TURISTDATABASEN (TDB ) TDB är en marknadsundersökning baserad på telefonintervjuer med slumpmässigt utvalda svenskar svenskar får varje år frågor om sitt resande. Antalet intervjuer är minst per månad. De som reser har sammanlagt genomfört drygt resor. Totalt finns data om resor i basen. I TDB finns uppgifter om hur svenskar reser, hur de bor, vad de spenderar och så vidare. Vidare finns här volymen på internationella övernattningar hos släkt och vänner i Sverige. TURISTEKONOMISKA MODELLEN (TEM ) Samtliga uppgifter för beräkning av turismens ekonomiska effekter har behandlats i ett dataprogram, TEM, som är speciellt anpassat för ändamålet och följer de definitioner som beskrivits i denna rapport. VISITA VISITA är en bransch- och arbetsgivarorganisation för Svensk besöksnäring. VISITA ger ut tidningen Besöksliv där bl. a. branschstatistik presenteras. ÖVRIGT SCR, Sveriges Stug- och Campingägares Riksförbund har ansvarat, på uppdrag av Nutek, för statistik om övernattningar på campingplatser. Från 2008 ligger detta ansvar på SCB, där Tillväxtverket är uppdragsgivare. Resestatistik har Trafikverket, Swedavia, Cruise Ferry info m. fl. SCB har också genomfört en undersökning av internationella besökare i Sverige (IBIS), på uppdrag av Turistdelegationen. Slutligen har uppgifter erhållits från Öresundsbrokonsortiet, Skånetrafiken och från besöksnäringens företag i Malmö. 19

20 MALMÖ TURISM Lugna gatan Malmö Tel +46(0) E-post:

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

Turismnäringen i Malmö 2013

Turismnäringen i Malmö 2013 Turismnäringen i Malmö 2013 INNEHÅLL 2 Malmö 12 poäng! 3 Malmö Turisms uppdrag 6 Turismen i Malmö omsätter 5,9 miljarder kronor 8 Var kommer Malmös besökare ifrån? 9 Hur kommer besökarna till Malmö? 10

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Helsingborgs stad

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skåne 2013 3 Utveckling

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Utveckling av TURISMNÄRINGEN. i Malmö 2011

Utveckling av TURISMNÄRINGEN. i Malmö 2011 Utveckling av TURISMNÄRINGEN i Malmö 2011 Innehåll 3 Turismen i Malmö en växande miljardindustri! 5 Definition av turism 7 Malmö Turisms uppdrag 11 Turismen i Malmö omsätter 6,8 miljarder kronor 16 Var

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ystad & Österlenregionen med kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad inklusive åren 2009-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-2007 TEM 28 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1995-27 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 28 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-2008 TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1997-28 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 29 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-2006 TEM 27 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sala kommun Inklusive åren 1994-26 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 27 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två TEM 29 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Upplands Vallonbruk Se definition av området på sidan två RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen på Öland 2013 3 Utveckling turismen

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i på Öland 2014 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2014

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2013

Läs mer

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004

TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Arvidsjaurs kommun Inklusive åren 1994-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun Inklusive året 1992, 2004 och 2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren 1999-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2009 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2007 Rapporten visar främst den omsättning som hamnar på svenska destinationer, men också den totala turismomsättningen i Sverige

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vingåkers kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 Utveckling turismen i

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun inklusive åren 1998-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2007 5

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001

TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 TEM 2011 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 1996 och 2001 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Sorsele 2011 3 RESULTAT TURISMEN I SORSELE 2011

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen längs riksväg 50 BERGSLAGSDIAGONALEN Inklusive åren 2003-2005 och 2008 RESURS AB INNEHÅLL Bakgrund syfte 2 Avgränsning av området 2 Definition

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Håbo kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling

Läs mer

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 1994-1995, 1998-2000 och 2003-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tanums kommun RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2008 5 Turismen i Bohuslän 2008

Läs mer

KÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

KÖPING 2011 TEM 2011 KÖPING. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 KÖPING Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Köpings kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Köping 2011 3 RESULTAT TURISMEN I KÖPING

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

NYKÖPING 2009. TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB

NYKÖPING 2009. TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun Inklusive 2002-08 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5 RESULTAT

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008

TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008 TEM 2009 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lunds kommun inklusive åren 2000-2008 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2009 5

Läs mer

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006 TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerviks kommun inklusive åren 1997, 2000-2002 och 2005-2006 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB

VÄSTERÅS 2011 TEM 2011 VÄSTERÅS. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011. Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB TEM 2011 VÄSTERÅS Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Västerås kommun 2011 Inklusive åren 1998-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Västerås 2011 3 RESULTAT TURISMEN I

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

TEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011. Inklusive åren 2003-2010

TEM 2011 HAPARANDA HAPARANDA 2011. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011. Inklusive åren 2003-2010 TEM 2011 HAPARANDA Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Haparanda kommun 2011 Inklusive åren 2003-2010 RESURS AB INNEHÅLL Utveckling turismen i Haparanda 2011 3 RESULTAT TURISMEN

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer