Nätverksträff länsbibliotek och tillgänglighetsfrågor i Göteborg, Kultur i Väst Närvarande. Regionbibliotek Östergötland

Transkript

1 Nätverksträff länsbibliotek och tillgänglighetsfrågor i Göteborg, Kultur i Väst Närvarande Lena Udd Martina Rasch Maria Lundqvist Eiler Jansson Camilla Källgren Anki Olsson Annhild Ottosson Karin Sundström Heidi Carlsson Asplund Eva Johansson Ninni Eriksson Regionbibliotek Östergötland Norrbottens länsbibliotek Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg Kultur Halland Region Värmland Region Värmland Regionbibliotek, Region Jönköpings län Stockholm Regionbibliotek Lerums bibliotek Kultur i Väst Kultur i Väst 1. IFLA:s riktlinjer för bibliotekstjänster för personer med dyslexi. Heidi Carlsson - Asplund, Lerums bibliotek presenterade den reviderade och utökade utgåvan av IFLA:s riktlinjer för bibliotekstjänster för personer med dyslexi:

2 Heidi började med att berätta om arbetet inom Library Services to People with Special Needs (LSN ) som tillsammans med Libraries Serving Persons with Print Disabilities (LPD) tagit fram riktlinjerna. LSN - har tagit fram fler riktlinjer t.ex för hemlösa, det är dock endast dyslexi som är översatta till svenska. De första riktlinjerna för biblioteksarbete med Dyslexi kom 2001, reviderades ordentligt 2014 och översattes till svenska Några saker som biblioteken kan göra för att underlätta för dyslexiker: o Använda piktogram, bilder för att lättare hitta i biblioteket. o Välja möbler som uppmanar till botaniserande och läsning: Ställ upp materialet på hyllorna med framsidan utåt. o Webbplatsens utseende och funktion är viktig, några exempel på vad man bör tänka på; o talsyntes, filmer, möjlighet att söka efter lättläst material, namn och foto på anställda som arbetar. Exempel på bibliotek och länder som gjort särskilda satsningar: o Belgien, 2012: Jag hatar att läsa! -en kampanj riktad mot unga med dyslexi i Flandern o The Easy reading Plaza, Nederländerna: exponering, specialdesignade möbler osv. o Birmingham: Särskild webbsida för personer med dyslexi, samtlig personal har genomgått en utbildning om dyslexi. I riktlinjerna finns avsnitten: Goda exempel (Bilaga A), Bemötande och Marknadsföring som ger många bra tips och det finns många möjligheter till fördjupning i avsnittet Kunskapsdatabasen. Heidis förslag och önskelista angående framtida arbete: Regional filmer Nationellt pictogram, biblioteksanpassat Flera konferenser ger KUNSKAP! FMLS undersöker synpunkter på biblioteken MTM utvecklar informationen om målgruppen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

3 En svensk dyslexistandard för bibliotek Från diskussionen: Bibliotekskatalogerna är ofta svårtillgängliga. Camilla Källgren tipsade om bibliotek i Texas som har boktips via talsyntes. Små filmer är kopplade till katalogen, som går igång när katalogposten öppnas. Läs mer på digtex.org I Legimus - webbläsaren, finns numera möjlighet att välja ett nytt anpassat typsnitt: Open Dyslexic. Opendyslexic.org/about 2. Riktlinjer för tillgängliga bibliotekslokaler, Västra Götaland. Ninni Eriksson och Eva Johansson, konsulenter tillgänglighet, Kultur i Väst. De riktlinjerna som finns för bibliotekslokaler är en del av dokumentet Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet som gäller alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Dokumentet är framtaget i samverkan med kommunalförbunden och funktionshinderrörelsen och avdelning Mänskliga rättigheter. Riktlinjerna har under året reviderats och nu tagits upp och godkänts i de politiska nämnderna inom regionen och av Regionstyrelsen. Efter att Regionstyrelsen godkänt riktlinjerna har de överklagats. Detta innebär att de nya riktlinjerna därför inte finns publicerade på webben ännu, utan att det är den förra upplagan som finns här: Så snart beslut tas, igen, kommer de att publiceras på webbsidan ovan. Här finns också riktlinjer för bl.a. naturreservat, utställningar och scenkonst, lekplatser och skyltar.

4 Riktlinjen anger huvuddragen i funktionen och ska ge en förståelse för vad som ska uppfyllas. Här ingår inga detaljkrav. Riktlinjen är därmed mer beständig än standarden, och behöver därför inte uppdateras lika ofta. Standarden anger de behov som personer med svårt att röra sig, svårt att höra, svårt att se, svårt att bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att tåla vissa ämnen har samt lagkrav och verksamhetens förutsättningar. Riktlinjer och standard för bibliotekslokaler har reviderats av en grupp där bland andra Örjan Pettersson, ingick. Han arbetade då på uppdrag av Kultur i Väst, med bl.a. utveckling av anpassade medier och som stöd åt de läs- och skrivtekniker som finns i regionen. I Riktlinjerna för bibliotekslokaler omfattas bland annat information i biblioteket och på webben, anpassad dator, teknik och hyllors och andra möblers placering. Riktlinjerna har varit på remiss hos 10 bibliotek i regionen innan de gick vidare för politiskt beslut. TD en tillgänglighetsdatabas TD är idag den enda databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek. Lokaler inventeras och det är den faktiska miljön som beskrivs. Den kan även användas av verksamheterna för att ta ut rapporter som visar hur tillgängliga lokalerna är, vilka enkelt avhjälpta hinder som behöver åtgärdas och som underlag för att göra en investeringsbudget. Den underlättar också för personalen på exempelvis ett bibliotek att svara rätt vid frågor från besökare ang tillgängligheten, mått etc. All regional verksamhet är inventerad och finns med i TD, även kulturinstitutioner. Kommuner i Västra Götaland har anslutet sig och har inventerat sina offentliga verksamheter som t ex, bibliotek, simhallar, men också näringsverksamhet som hotell, restauranger. Flera regioner i Sverige och även regioner från andra länder har anslutit sig till TD. Här hittar du en film om TD:n (11 minuter)

5 Lunch Talboken kommer Via en ppt från MTM fick vi en nulägesrapport. 3. Boken kommer. Kan man uppfylla bibliotekslagen utan att ha Boken kommer? Vilka når kommunerna idag med Boken kommer? Kan tjänsten utvecklas och göras bättre för att nå fler/mer prioriterade personer? Karin Sundström, Regionbibliotek Stockholm håller i diskussionen. Vilket område inom tillgänglighetsarbetet vill ni som bibliotekschefer prioritera? Den frågan ställdes på ett av regionbibliotek Stockholms chefsmöten. Hälften av förslagen på de insamlade svaren efter workshopen handlade om B K. Frågor som kom upp var: Hur lång tid tar ett B K lån? Vad kostar ett lån idag? Hur kan vi utveckla B K? Regionbibliotek Stockholm har därför påbörjat en kartläggning som förutom dessa frågor också undersöker: Vad är B K? Räcker det att skicka hem böcker till låntagarna? Gäller B K även andra medier? Hur når vi nya B K låntagare? Uppfyller man bibliotekslagen om man inte har B K? De sökte projektpengar hos Vinnova men fick avslag på sin ansökan vilket medfört att det inte finns en externt rekryterad projektledare anställd. Från diskussionen: Vissa kommuner har inte B K eftersom det inte finns någon efterfrågan, andra kommuner marknadsför det inte eftersom B K låntagarna är för många. Depositioner på äldreboenden har i många kommuner upphört.

6 Olika försök/metoder har prövats för att nå ut: via hemtjänsten, kommunens transportsystem, volontärer, foto av sig själv med matleveranserna till de äldre, mixat - högläsningsstund kombinerat med enkla bokprat, decentraliserad B K dvs. att såväl bibliotekarier som assistenter går ut till låntagarna. I Norrbotten har man diskuterat möjligheten med ett särskilt biblioteksporto men PTS vill tvärtom ha ner portokostnaderna. Det är ett teknikskifte på gång att läsa via Legimus med nätuppkopplade läsare. Var kommer spelarna ifrån, MTM, syncentralerna? Finns det behov av ett omtag med syncentralerna? 4. Övrigt MTM, kontakter syncentraler Eiler Jansson kontaktar Eva Nilsson på MTM, för att fråga vilka syncentraler hon ska kontakta i höst för att höra om vi på regional nivå har möjlighet att medverka på besöken. Bl.a. med tanke på att det kommer behövas spelare med internetanslutning för alla som vill använda de nya talbokstjänsterna. EU-lagstiftning om webbtillgänglighet i Europa Eiler Jansson delade ut texten i överenskommelsen som blir en europeisk lagstiftning med krav på tillgänglighet för externa webbplatser, appar och intranät. Läs mer här: %2csiteid%3a1ba9e28b-b400-47e0-a85a- 1a211f659cf4&_t_ip= &_t_hit.id=Furb_Models_Pages_StandardPage/_23568d5f c94- a967-30bfb1b337fa_sv&_t_hit.pos=6 5. Hur arbetar vi vidare med vår nätverksgrupp Hur ställer ni er till nätverksträffar inom SLB? Vilka nätverk finns idag? Frågan skickades med från mötet till Camilla Källgren, som är representant i styrelsen. Eftersom få personer anmält sig till dagens möte beslutade vi också att lyfta frågan på SLB mötet i augusti.

7 Nästa nätverksträff Annhild Ottosson, Regionbibliotek Region Jönköpings län, tog på sig att undersöka möjligheten att ha nästa nätverksträff i Jönköping. Nästa träff: tisdagen den 23 maj 2017, Jönköping, Ryhovs herrgård Om ni önskar läsa Heidi Asplunds- Carlssons eller Tobias Willstedts ppt eller Västra Götalandsregionens riktlinjer för tillgängliga bibliotekslokaler så maila mig, ninni.eriksson@kulturivast.se så skickar jag dom. Antecknat av Ninni Eriksson