Inventering och teknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering och teknik"

Transkript

1 Regionförbundet i Kalmar län Renare Vatten i Kalmar län Inventering och översiktlig analys av kunskap, aktiviteter och teknik Kalmar den 18: e mars 2015 Vatten och Samhällsteknik

2 Uppdrag Inventering och översiktlig analys av kunskap, aktiviteter och teknik för renare vatten i Kalmar län. I redovisningen önskas en beskrivning av möjliga projekt för insatser inom vattenvården och vattenreningen samt dessa projekts potential för forskning och viktig näringslivsutveckling. Medverkande från Regionförbundet: Kontaktperson Kontaktperson Kontaktperson Yvonne Aldetun Mattias Nylander Erik Ciardi Medverkande konsulter Vatten och Samhällsteknik AB: Uppdragsansvarig, författare Författare Författare Figurer Lars Kylefors Åsa Blixte Håkan Andersson Ingela Redin SP - Urban Water Management Författare Erik Kärrman Framsida Björnasjö källa Det goda källvattnet skall förbli gott Vatten och Samhällsteknik Trädgårdsgatan KALMAR Tel Org. nr

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1. ORIENTERING Uppdraget Definitioner UTGÅNGSPUNKT VATTENRESURSER Klimateffekter Samhällsutveckling UTGÅNGSPUNKT KRETSLOPP INVENTERINGSMETODIK Steg 1 inventeringsfas Steg 2 Analysfasen Steg 3 Omvärldsbeskrivning RESULTAT FRÅN INVENTERING Avlopp Jord- och skogsbruk Dagvatten Teknisk utveckling Forskning SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OMVÄRLDSANALYS, STYRKEOMRÅDEN Allmänt Vattenförsörjning Avloppsvattenhantering Dagvattenlösningar Tvärvetenskaplighet Fokus inom EU - Horisont Internationell marknad IDÉFÖRSLAG Bilaga 1: Vattenkompetenser - 1 -

4 SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver problemområden och förutsättningar för att tillskapa renare vattenresurser i Kalmar län genom minskad belastning av närsalter och andra föroreningar och eventuella behov av reningsinsatser. Rapporten ger en sammanställning av resurser i form av företag och myndigheter samt personer med vattenkompetens. Vidare presenteras en omvärldsanalys samt idéer på intressanta områden för att skapa nya projekt och andra aktiviteter. Till grund för initiativet ligger, förutom en tänkt strategisk näringslivsutveckling, även aktuella arbeten för att nå de nationella miljökvalitetsmål som berör vatten. En inventering genomfördes som syftade till att sammanställa information om: - Kompetensprofiler på nyckelpersoner och organisationer - Vattensnål teknik, teknik för uppströmsåtgärder för att förhindra föroreningar att nå vattendrag samt teknik för rening av vatten - Innovationer inom området - Vattentjänster som relaterar till dessa områden Inventeringen omfattade följande aktörstyper: Universitet, Teknik-leverantörer/ entreprenörer, Regionala myndigheter, Kommuner (tekniska avdelningar, miljöavdelningar), Konsulter och Övriga organ. Vidare valdes ett tiotal personer/aktörer ut för mer omfattande intervjuer och diskussioner i grupp. Intervjuerna och diskussionerna gav underlag för att beskriva länets styrkeområden i form av en Blå tillväxt för länet. En syntes av det som framkom i intervjuerna och författarnas analys ger att följande huvudområden är lämpliga för fortsatt bearbetning syftande till att utveckla ett eller flera projekt: Minskad näringsbelastning på vattenområden samt biogasproduktion genom bland annat uppströmsstudier och utveckling av reningsteknik Minskad belastning av läkemedelsrester och miljögifter i form av uppströmsstudier inklusive beteendeaspekter, kampanj håll vattnet rent och utveckling av högteknologisk reningsteknik Dagvattenprojekt i form av uppströmsarbete, reningsmetoder nära källan och våtmarksrening av dagvatten Kalmarsundsprojekt: Genom koppling av flertalet nämnda pusselbitar skapa ett Miniöstersjöprojekt baserat på Kalmarsund som skulle kunna utgöra ett projekt inom Blå tillväxt

5 1. ORIENTERING 1.1 Uppdraget Uppdraget avsåg att beskriva problemområden och förutsättningar för att tillskapa renare vattenresurser genom minskad belastning av närsalter och andra föroreningar, inklusive reningsinsatser. Principiellt har Kalmar län identifierats som ett område där goda förutsättningar för detta finns. En förutsättning är dock att det finns en sammanställd information om tillgängliga resurser om kunskap, aktiviteter och teknik, såväl känd som sådan under utveckling. I denna rapport redovisas såväl dessa problem / möjligheter som en sammanställning om kunskapsresurser. För att belysa statusen för kompetens och kunnande vad gäller vattenresurser och vattenrening i länet har vidare aktuella inventeringsresultat bearbetats i en omvärldsanalys. Till grund för initiativet ligger förutom en tänkt strategisk näringslivsutveckling även aktuella arbeten för att nå de nationella miljökvalitetsmål som berör vatten. 1.2 Definitioner I detta sammanhang avses med vattenresurser: vattendrag, sjöar och hav som i enlighet med EU:s vattendirektiv ska uppnå och vidmakthålla en god ekologisk och kemisk status. Principiellt gäller samma krav för grundvatten, en resurs som dock behandlas mindre konkret i denna rapport. För att ovanstående krav och mål ska uppnås måste allt vatten som på något sätt påverkas av mänskliga aktiviteter behandlas/renas innan det når aktuell vattenresurs/recipient. I andra hand kan även i någon mån insatser tänkas ske i själva vattenresursen. Sådana vatten som kan behöva åtgärdas kan utgöras av - Avloppsvatten från hushåll inkl. enskilda avlopp - Avloppsvatten från industrier - Dagvatten från olika verksamhetsytor i samhället - Dagvatten/lakvatten från avfallsanläggningar - Ytvatten/dräneringsvatten från jord- och skogsbruk inkl. påverkan från luftnedfall. En särskild komponent att beakta är slam som uppkommer i olika typer av reningsanläggningar men även slam och annat organiskt material som kan utgöra en resurs vid biogasproduktion

6 I detta projekt ligger fokus på rening av förorenade vatten men i betydande del kan flera av de kompetenser/aktörer och verksamhetsutövare som nämns även utgöra resurser relaterat till produktion av dricksvatten eller hantering av industriprocessvatten. Sanering av förorenade områden är ofta kostsamt och kan i många fall utföras med olika metoder sett till borttransport av förorenade massor alternativt rening av massor på plats. I länet kan omnämnas glasbruksområden och Oskarshamns hamn som stora pågående projekt. I aktuell rapport beaktas dock teknik och efterbehandling i samband med sanering ej specifikt

7 Renaree vatten docx 2. UTGÅNGSPUNKT VATTENRESURSER Genom sammanställningar avv framförallt SMHI ochh SGU finnss betydandee underlag avseendee vattenresurserna i kvantitativ bemärkelse. Olika typer av vattenverksamheter har medverkat till attt det även finns betydande kunskaper om variationer i de tillgängliga vattenresurserna till följd av såväl naturligaa variationer som olika typer avv regleringsinsatser ochh bortledning av vatten. De naturliga variationernas omfattning är en väsentlig utgångspunku kt och kan tydligt belysas genom bearbetning av nederbördsstatistik. Ett exempel på detta avseende uppmätt nederbörd i Kalmar sedan 1860 redovisas i fig 1. Speciellt bör noteras de långa och extrema torrperioder som förekommit f t ex de 19 torråren i slutet på 1800-talet,, inledningen av 1920-talet, inledningen av talet och under 1980-talet. Omvänt kan även identifieras våta perioder med åtföljande översvämningseffekter. Figur 1 Statistisk bearbetad nederbörd för SMHI:s mätstation i Kalmar. Röda staplar anger torra år med beräknad sannolikhet. Blå staplar s angerr våta år med beräknad sannolikhet. 2.1 Klimateffekter Till de ovan nämnda naturligaa variationerna ska för framtiden läggas effekter av en klimatförändring. De flesta scenarios i detta avseende förr vår landsdel anger vanligare förekomst av extremväder, längre torrperioder och kraftigaa skyfall, samt en generellt minskad vattentillgång

8 2.2 Samhällsutveckling En framgångsrik samhällsutveckling kräver sammantaget en klok och väl avvägd långsiktig planering av användningen av tillgängliga vattenresurser samtidigt som erforderliga åtgärder sätts in i tid för att vattenkvaliteten ska vara godtagbar

9 3. UTGÅNGSPUNKT KRETSLOPP Vattenresurser ingår i vattnets ständiga kretslopp. Det är av stor betydelse hur samhället nyttjar vattnet under detta kretslopp. Ett sådant nyttjande, allt från produktion av dricksvatten till återlämnandet av mer eller mindre påverkat vatten till den naturliga vattenresursen illustreras i fig 2. Figur 2 Vattnets kretslopp sett ur ett användarperspektiv. I bilden syns näringsämnenas kretslopp till vänster och vattnets krestlopp till höger. Illustration från Vattenvisionen (Svenskt Vatten 2013). Det är viktigt att undvika ett snävt problemsynsätt för att i stället alltid studera frågeställningen i ett bredare systemperspektiv. Exempel på sådant synsätt illustreras i två systembilder, avseende avlopp och biogas fig 3 och jordbruk och våtmarker fig

10 Figur 3 Illustration av system baserat på avlopp och biogas Figur 4 Illustration av system baserat på jordbruk och våtmarker - 8 -

11 4. INVENTERINGSMETODIK Inventerings- och analysarbetet har genomförts i följande steg: 4.1 Steg 1 inventeringsfas Inledningsvis utgick vi från vår egen kunskap inom Vatten och Samhällsteknik avseende vattenresurser och rening av vatten inom regionen och Kalmar län i synnerhet. Därpå följde ett par grundläggande diskussioner med följande nyckelpersoner: - Ann-Christin Bayard, Sustainable Sweden Southeast (regionalt miljönätverk) - Kjell Axelsson, Läckeby Water group (entreprenör/systemleverantör) Diskussioner under dessa möten syftade till att sammanställa information om - Kompetensprofiler på nyckelpersoner och organisationer - Vattensnål teknik, teknik för uppströmsåtgärder för att förhindra föroreningar att nå vattendrag samt teknik för rening av vatten - Innovationer inom området - Vattentjänster som relaterar till dessa områden Inventeringen omfattade genomgång inom följande kompetensområden: - Universitet - Teknikleverantörer/entreprenörer - Regionala myndigheter - Kommuner (tekniska avdelningar, miljöavdelningar) - Konsulter - Övriga organ En allmän sammanställning av funna resursenheter redovisas i form av en bruttolista i bilaga Steg 2 Analysfasen Baserat på inventeringsarbetet i steg 1 valdes ytterligare ett 10-tal personer/ aktörer ut för mer omfattande intervjuer/diskussioner. Dessa utgjordes av: - 9 -

12 - Forskning Linnéuniversitetet Bo Bergbäck (prorektor och professor i miljökemi) Catrine Legrand (forskare inom marin ekologi) - Teknikleverantörer Läckeby Water Group: Kjell Axelsson (entreprenör/ systemleverantör, drivkraft i många år) Mercatus: Anders Adolfsén (vd) - Regionala myndigheter, Vattenmyndigheten: Irene Bohman (vattenenheten och vattenmyndigheten, vattenvårdsdirektör) Länsstyrelsen: Tommy Hammar (miljövårdsdirektör) Agneta Gustavsson (landsbygdsutvecklingsenheten) Eva Hammarström (vattenenheten, LOVA-bidrag mm) - Kommuner Tekniska avdelningar: Kalmar Vatten: Lena Nilsson (avdelningschef, avlopp) Ola Persson (driftingenjör) Qing Zhao (process- och utvecklingsingenjör) Vimmerby: Göran Nilsson (VA-chef) Västervik: Ruben Öberg (VA-chef) Pia Sjöholm (utredningsingenjör, VA) Peter Ackrell (verksamhetschef, avlopp) Miljöavdelning: Västervik, Anders Fröberg (miljö- och hälsoskyddsinspektör) - Verksamhetsutövare Tekniska avdelningar: se ovan Södra Cell Mönsterås: Patrick Hernäng (miljöansvarig)

13 Konsulter Grontmij Ola Rosén WSP Se nedan Övriga organ LRF: Linda Hedlund (ansvarig vatten, miljö, jordbruk) Kalmarsundskommissionen: Anna Thore (sekreterare), även WSP Intervjuerna/diskussionerna gav underlag för att beskriva länets styrkeområden i en form av Blå tillväxt för länet. Det principiella resultatet av olika aktörers insatser relaterat till det allmänna kretsloppet åskådliggörs i fig 5. Figur 5 Illustration av var i systemet olika typer av aktörer primärt berörs. Illustrationen är bearbetad från Svenskt Vatten (2013) En sammanställning av olika aktörer inom såväl offentliga organ och Linnéuniversitetet som näringslivet med entreprenörer och konsulter redovisas i

14 bilaga 1. Självfallet är inte förteckningen komplett utan den bygger på den information som kommit fram genom ovan nämnda intervjuer, vissa förteckningar som erhållits från länsstyrelsen respektive Sustainable Sweden Southeast samt sökningar på internet. 4.3 Steg 3 Omvärldsbeskrivning Med den Svenska Vattenplattformen som grund beskrivs svenska styrkeområden inom olika kunskapskluster och används för att analysera styrkor och svagheter i Kalmar län samt beskriva dessa i ett större sammanhang. De svenska styrkeområdena inom vattentjänster och vattenteknik har sammanställts i Vattenvisionen en innovationsagenda för den svenska vattensektorn och vidareutvecklas inom den Svenska Vattenplattformen där Urban Water koordinerar på uppdrag av Svenskt Vatten. Kalmar läns styrkeområden i ett Europeiskt perspektiv beskrivs i förhållande till analyser från den Europeiska plattformen Water Supply and Sanitation Technology Platform (WssTP). Dessutom matchas Kalmar läns styrkeområden mot kommande utlysningar inom EUs forsknings- och innovationsprogram Horizon Tillgängligt inventeringsresultat har bearbetats i det ovan beskrivna systemet för att belysa styrkor och svagheter i Kalmar län samt beskriva dessa i ett större sammanhang, se vidare kap

15 5. RESULTAT FRÅN INVENTERING 5.1 Avlopp För att nå önskat systemtänkande vid beskrivning av avloppsflöden bör detta normalt kopplas ihop med möjligheter till biogasproduktion. I detta sammanhang belyser vi dock inte biogas i relation till transportpolitik eller energipolitik. Vid genomförda diskussioner har vi funnit att en av de framtida utmaningarna ligger i att på lämpligt sätt komma tillrätta med tillförseln vid källan. Ett speciellt problemområde framstår i form av de läkemedelsrester och miljögifter/kemikalierester som via avlopp och avfall når vattensystemen. Detta illustreras i systembilden, fig 6 Figur 6 Illustration över tillförsel av läkemedelsrester och miljögifter. Behoven och möjligheterna i ett sådant arbete kan även illustreras i en principiell idébild avseende åtgärder, se fig

16 Figur 7 Illustration över utvecklingsbehov och möjligheter Speciellt framgår att sådana studier måste omfatta flera resursorgan inom universitet, teknikleverantörer och konsulter tillsammans med olika typer av verksamhetsutövare. Vidare noteras att insatser krävs med såväl tekniska kompletteringar som beträffande beteendet hos konsumenter uppströms, se även nedanstående schematiska bild, fig 8. Figur 8 Flera resursorgan i samarbete med olika typer av verksamhetutövare

17 5.2 Jord- och skogsbruk Som ett av de allra viktigaste problemområdena framstår överbelastningen i form av kväve och fosfor till vattenresurserna. Baserat på kretsloppsbilden i fig 4 åskådliggörs mångfalden i en sådan problembild i fig 9. Figur 9 Illustration över tillförsel/belastning resp. bortförsel/nyttiggörande av kväve och fosfor. Av illustrationen framgår att bilden är mångfacetterad. Jordbruket (och i viss mån skogsbruket) berörs i stor utsträckning liksom utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier, luftnedfall mm. Av systembeskrivningen framgår den speciella betydelse som våtmarker kan spela i detta sammanhang genom sin potential att omvandla, binda och oskadliggöra näringsämnen. Våtmarkers potential för rening av olika typer av förorenat vatten kan sammanfattas enligt följande punkter:

18 Potential som poleringssteg i avloppsrening Potential som rening av dagvatten Potential vid rening av vattendrag Potential vid rening av lakvatten Potential för produktion av biomassa Bonuseffekter genom återskapade våtmarksbiotoper Inom länet finns ett stort antal objekt som under lång tid konstruerats och varit i drift inom samtliga ovan nämnda typområden. Hela systembilden kan även relateras till en framtidsmarknad i form av: Fytokemisk industriprocess - förädling av produkter baserade på biogrödor från land- och vattenbaserad odling. Vattenbruk i form av odling av - Fisk (landbaserad) - Skaldjur (produktion och vattenrening) - Vattenväxter/alger (produktion och vattenrening) Vid planeringen av konstruerade våtmarker som ett instrument för rening av förorenade/belastade vatten är det angeläget att planeringen sker utifrån var och hur anläggningar skapas för att få maximal nytta av insatt kapital. Självfallet måste detta paras med lägen där förutsättningar i övrigt inklusive tillgänglig mark och tillgängliga skötselresurser finns. Fortsatta insatser i form av forskning för uppföljning av tillgängliga anläggningar d v s mer på det praktiska planet än egentlig grundforskning är önskvärt. Notera vidare betydelsen av jordbrukets behov av bevattningsvatten. Vatten är en förutsättning för att växterna optimalt ska kunna tillgodogöra sig tillförd näring. I de jordbruksintensiva södra delarna av länet har offentliga organ tillsammans med jordbrukets organisationer tidigare låtit studera bevattningsbehoven och möjligheterna till effektiv samordning av tillgängliga vattenresurser (Jordbruksbevattning i Kalmar län, K-Konsult )

19 Lokala initiativ inom dessa sektorsområden förekommer i stor omfattning genom bl. a: - Kalmarsundskommissionen - Projekt Gamlebyviken Sådana projekt kan naturligtvis ingå som ledstjärnor och utvecklingsprojekt i en eventuell uppskalning till system initierade på länsnivå. Sammanfattningsvis noteras följande viktiga faktorer och möjligheter i relationen jord-/skogsbruk och vattenresurser samt vattenrening. Tillför och belastar med kväve och fosfor samt kemikalier Länet har en (för?) stor djurhållning i förhållande till spridningsarealen för gödsel Tar emot luftnedfall på stora arealer med åtföljande avrinning Stor potential som lokaliseringsområden för åtgärder i form av våtmarker samt skötseln av sådana anläggningar Stor potential för utveckling av fytoteknologi Näringsbelastningen kräver smarta insatser och utveckling av nödvändig balans, kanske i form av en affärsutveckling inom jordbrukssektorn Möjligheten att ta tillvara på kväve och fosfor från flytgödsel, kanske exportprodukt i pelletterad form 5.3 Dagvatten Numera har det närmast blivit en standard att allt dagvatten från alla slags nya exploateringsytor liksom även vid flera befintliga områden behandlas i någon form av våtmarkssystem. Förutom fortsatt utveckling av - våtmarker (se även kap 6) - kvävefällor - kalkdiken - avledning i öppna dikessystem mm bedöms det vara angeläget att även i detta sammanhang studera ett uppströmsperspektiv d v s var och hur kan insamlingen och behandlingen/förbehandlingen av dagvatten kan ske nära källan. Exempel på detta kan vara fortsatt utveckling av

20 - tröga avrinningssystem - brunnsfilter för rännstensbrunnar och dagvattenbrunnar. 5.4 Teknisk utveckling Reningen av avloppsvatten vid speciellt kommunala avloppsreningsverk har hittills främst fokuserats på organiska ämnen, fosfor och numera även kväve. Såväl behov (t ex läkemedelsrester och kemikalierester) som lagstiftningskrav torde kräva kompletterande teknik. Exempel på sådan teknik kan vara: - Olika typer av skiv- och membranfilter ev i kombination med indunstning - Filter baserade på aktivt kol eller andra media - Ozon Men även här kan man se ett uppströmsperspektiv t ex genom förbehandling av vissa industriavlopp, exempelvis från livsmedelsindustrier. I länet finns flera sådana exempel (Arla och Åbro i Vimmerby, KLS i Kalmar, Guldfågeln i Mörbylånga) där samverkan är etablerad men också kan utvecklas ytterligare. Ett flertal av komponenterna till avloppsreningsverk och biogasanläggningar samt totala styrsystem har starka varumärken och utvecklingspotential bedöms finnas. Sammantaget ger nu genomförd inventering underlag för att notera ett stort antal tekniska lösningar/anläggningsdelar som det finns anledning att studera och utveckla vidare kring: - Vattenbesparande utrustningar - Arbete och kompletteringar i ett uppströmsperspektiv. Ett stort arbetsområde som kan innebära rening av föroreningar direkt vid utsläppspunkten, minimera förorenande utsläpp samt att arbeta med beteende hos boende och verksamhetsutövare. - Fortsatt utveckling av befintliga reningssystem inklusive styrsystem. Kompletterande high-techsystem såsom membranfilter eventuellt i kombination med indunstning, aktivt kol mm - Naturbaserade reningsmetoder: - Våtmarker - Kombinationsvåtmarker - Musselodlingar - Vattenväxtodlingar - Algodlingar (mikro- och makroalger)

21 5.5 Forskning På Linnéuniversitetet bedrivs forskning inom många områden. Särskilt viktiga att lyfta fram i detta sammanhang är de inom naturvetenskap och teknik t ex - miljövetenskap - miljöteknik - miljökemi - akvatisk ekologi - marin mikrobiologi Kopplat till dessa forskningsområden sker även beteendeinriktad forskning. På Svensk Kärnbränslehantering (SKB) i Oskarshamn bedrivs forskning inom såväl de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga som tekniska forskningsområdena. Avancerad forskning bedrivs t ex inom geologi, ekologi och klimat

22 6. SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Intervjuer och diskussioner inom ramen för detta projekt föranleder följande sammanfattande kommentarer vilka kan och bör beaktas i samband med diskussioner kring behov och möjligheter vid rening av vatten: Tillförseln av kväve och fosfor till vattenresurserna är ett stort problem, kanske det största (se bild) Läkemedelsrester och kemikalier som når vattenresurserna tillhör de allvarligaste problemområdena (se bild) Länets goda tillgång på vattenresurser utgör en positiv planerings- och lokaliseringsfaktor. Torrperioder och klimateffekter måste dock beaktas. Fortsatt god vattenresurs kräver förutom klok planering även noggrann uppföljning av kvalitet och risker Vid bedömning/planering av vattenresurser är det viktigt att väga in ökat behov inom livsmedel- och skogsindustrin samt jordbrukets bevattningsbehov

23 Jordbruket utgör en viktig aktör/resurs i begränsningen av en negativ belastning på vattenresurserna (se bild). Flera viktiga aktioner såsom Greppa Näringen har genomförts med stöd från bl. a länsstyrelsen. Nästa steg kan vara att utvinna kväve och fosfor ur flytgödsel. Hanteringen av resterande produkter (stallströ?) viktig för att få rimlig kostnad. Viktig kompetens finns hos verksamhetsutövare (VU) - verksamhetsutövare inom jord- och skogsbruk - kommunala reningsanläggningar, samtliga kommuners avloppsreningsverk och vattenverk för dricksvattenproduktion - industrins reningsanläggningar, t ex Södra Cell Mönsterås Enskilda avlopp är en betydande faktor vad gäller belastningen av föroreningar, främst kväve och fosfor. Stark kompetens inom området finns hos LNU (t ex Tommy Claesson), driftoperatörer med modern teknik (t ex AquaTec), konsulter (t ex VoS, DGE, WSP) Starka forskarresurser finns vid LNU och SKB (t ex Bo Bergbäck miljökemi, Cathrine Legrand marin ekologi). Här bör även expertkompetens hos länsstyrelsen tas i beaktande. Internationellt starka företag finns i reningsbranschen t ex - Purac/Läckeby Water Group inom ramen för totalproduktion av reningsanläggningar, viss maskintillverkning samt biogasanläggningar - Mercatus inom ramen för högteknologiska anläggningar baserat på membranteknik ev i kombination med indunstning - Xylem som leverantör av pumputrustningar - GILA som leverantör av kompletta styrsystem till processanläggningar

24 En mångfald av mindre producerande företag för rening och komponenttillförsel finns inom länet Kompetenta konsultföretag med lokal förankring (Grontmij, VoS, WSP, DGE, Structor, Treatcon m fl) Våtmarksteknologin väl utvecklad (VU såväl hos kommunala enheter inom dagvatten, avfallshantering naturvård mm, samt vattenråd, konsulter) Tillgången till forskarresurser, reningsentreprenörer, leverantörer och konsulter utgör en god grund för forskning/utredning/åtgärder i uppströmsarbetet (se bild) Nätverket Sustainable Sweden Southeast (SSSE) utgör en viktig resurs för samverkan, speciellt i form av Triple Helix Potential finns att utveckla ett showroom och åtgärdspaket i regionen som pilotupplägg för Östersjön samt andra vattenregioner tonvikt på N/P och miljögifter Slam är en viktig komponent i avloppsreningen men också en resurs i biogasproduktion samt inom jordbruket Ett utvecklat vattenbruk i uppdaterad tappning (fisk, skaldjur, vattenväxter) kan ha stor potential i länet En ny Håll Sverige Rent - kampanj med kontinuerligt innehåll Håll Vattnet Rent ses som ett intressant behov. Kan H län bli ett pilotprojekt? Vi har olika aktörer relaterade till vatten: VA-huvudmän, myndigheter, företag, universitet och forskningsinstitut och andra organisationer

25 7. OMVÄRLDSANALYS, STYRKEOMRÅDEN 7.1 Allmänt I Kalmarregionen finns en stor bredd av aktörer som verkar inom vattensektorn. Här finns god potential att skapa en kunskapsintensiv och utvecklingsorienterad vattensektor där forskare, företag och myndigheter av lång tradition har samverkat. Kommunerna som VA-huvudmän är inte konkurrensutsatta utan samarbetar med varandra och andra aktörer om utveckling och innovationer. Sverige har gott internationellt renommé när det gäller hållbara lösningar på vattenområdet. Svenska lösningar och system för vattenförsörjning och sanitet för olika förutsättningar kan i ännu större utsträckning än i dag bli internationella förebilder och Sverige i allmänhet och inte minst Kalmarregionen kan utveckla sin exportmarknad inom dessa områden. 7.2 Vattenförsörjning I utredningen framgår att Kalmarregionen har en gynnsam situation när det gäller vattenförsörjning. För en fortsatt god vattenresurs krävs klok planering av vattenresursen. Vid bedömning/planering av vattenresurser är det viktigt att väga in ökat behov inom livsmedel- och skogsindustrin samt jordbrukets bevattningsbehov. Ett område som är av betydelse är en noggrann uppföljning av kvalitet och risker. Kalmarregionen saknar inte de aktörer som behövs för att hantera dessa frågor men om man vill fördjupa området rekommenderas samverkan med forskningsklustret DRICKs där Chalmers, andra universitet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT agerar. DRICKS verkar inom hela dricksvattenområdet men med särskilt fokus på riskanalys och riskhantering, vilket också är prioriterat inom Horisont 2020 där dricksvatten inkluderas i "Hälsosamma, säkra livsmedel. Centrum för naturkatastrofslära (CNDS) arbetar med frågor om hur samhället ska klara dricksvattenförsörjningen vid extremhändelser genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt där flera lärosäten och berörda myndigheter ingår. Vidare pågår utveckling av känsliga analysmetoder för källspårning av patogener. On line-sensorteknik är ett annat starkt svenskt forskningsområde på en global arena. Med deltagande från myndigheter som Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten har Sverige även en stark ställning inom smittskydd

26 7.3 Avloppsvattenhantering Sverige har en stark ställning internationellt när det gäller avloppsvattenhantering som bottnar i våra traditionellt stränga reningskrav med känsliga recipienter som t ex Östersjön, vilket har lett till utveckling av avancerad reningsteknik. Kravnivåerna på detta område är nu så höga att vi tar fram avloppsrening som leder till ett utsläppt vatten som är så rent att det kan användas som vattenresurs. I stora delar av Europa råder vattenbrist och där finns efterfrågan på återvinningsteknik för vatten. Viktiga företag för Sverige och exporten finns i Kalmarregionen: Läckeby Water och Xylem. Konkurrensen är hård globalt men de svenska företagen har ändå goda möjligheter att expandera på en växande marknad. En möjlighet är att samverka mer med svenska kommuner, myndigheter och forskare för att sy ihop helhetslösningar. Med den närhet som finns mellan olika aktörer i Kalmar län finns det möjlighet för dessa aktörer att gå i spetsen för att ta fram denna typ av helhetserbjudanden. Ett annat kompetensområde där Sverige är ledande är utnyttjandet av resurser i avloppet. Vi är ledande inom biogasområdet, både vad det gäller produktion och användning, och samhällets aktörer ser tillsammans till att biogasen används på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Sverige har även utvecklat ett helhetstänkande kring god resurshushållning med växtnäring pådrivet av miljömålet för återföring av växtnäring från avlopp. I Europa är vi ledande vad gäller källsorterande system och utnyttjande av produkterna från dessa. Läckeby Water är en internatonellt känd tillverkare av biogasanläggningar och biogastekniken är under utveckling vid ett flertal platser i länet. I samband med frågan om båda rening och kretslopp behöver mikroföroreningar beaktas t ex läkemedelsrester. Forskningen på området är ännu ung men flera svenska universitet och institut bedriver forskning på området. Här finns helt klart möjligheter för flera aktörer att komma in. I Kalmarregionen finns som ovan nämnt stora teknikleverantörer och en närhet mellan aktörer som möjliggör framtagandet av helhetslösningar. Starka forskningsaktörer inom avloppshantering är VA-kluster Mälardalen med fokus på energi- och resursutnyttjande samt miljöpåverkan och VA-teknik Södra vid Lunds tekniska högskola som har fokus på avancerad avloppsvattenrening. Sverige har internationellt ledande forskare inom avloppsreningsteknik, inklusive styr- och reglerteknik. Genom flera stora forskningsprogram har en betydande FoU-kapacitet byggts upp. Det finns starka forskningsinstitut och bra miljöer med kritisk massa vid flera lärosäten i landet. IVL Svenska Miljöinstitutet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) äger och driver Hammarby Sjöstadsverk. Anläggningen används för utveckling och demonstration av miljöteknik inom avloppsvattenrening. Genom nära samarbete mellan näringsliv, samhälle och olika forskningsaktörer utgör

27 Hammarby Sjöstadsverket en exklusiv plattform för innovation av produkter och system. Sverige har ett flertal innovativa företag med FoU- verksamhet i landet, där Xylem dominerar storleksmässigt. 7.4 Dagvattenlösningar Våtmarksteknik för rening av dagvatten och jordbruksvatten är väl utvecklad i Kalmarregionen och kan fortsätta att utvecklas och spridas till andra regioner (även på andra sidan Östersjön). En möjlighet är att samverka med Växjö och Malmö som har blivit förebilder även internationellt för integrering av dagvatten i stadsplaneringen och hur samverkan över förvaltningsgränser ger funktionella blå gröna lösningar. Sveriges starkaste forskningsmiljö inom dagvatten är Luleå Tekniska Universitet (LTU), med bland annat klustret Dag & Nät. Våtmarksforskning finns dock inte med i LTUs pågående forskning så möjligheter finns för Linnéuniversitetet att bygga upp forskning inom området för att följa upp våtmarksreningen. Huvudfrågan (som har högst prioritet av regionens aktörer) är kväverening. Även frågan om vissa mikroföroreningar som t ex PFOS är av intresse för tillämpad forskning. En eventuell uppbyggnad av forskning gör man lämpligen tillsammans med kommunernas VA-huvudmän som har god kompetens och erfarenheter. En möjlig samarbetspartner är SLU Alnarp som har en lång forskningstradition inom naturbaserad rening. Ytterligare en aspekt på dagvattenhantering är beredskap för större regn till följd av klimatförändringar, klimatanpassning, och det finns en bra dialog på olika plan om hur staden kan och bör klimatanpassas genom allt från trögare avrinning, bra höjdsättning till säkerställande av ytliga vattenvägar. Svenska kommuner, så även Kalmar, arbetar brett med dagvattenfrågan eftersom de har en helhetssyn som tar hänsyn till både kvalitet och kvantitet, och där både uppströms- och nedströmsperspektiven finns med. Vidareutveckling av dessa kunskaper gynnar en hållbar utveckling av svenska tätorter och genererar exportprodukter. För Kalmarregionens del finns möjlighet att arbeta interregionalt med frågan för att stötta städer i Baltikum inom området. Med stor tydlighet adresserar styrkeområdet inom dagvattenledningar prioriteringen inom Horisont 2020 att utveckla innovativa och kostnadsaffektiva anpassningsåtgärder, liksom riskförebyggande åtgärder med anledning av klimatförändringar

28 7.5 Tvärvetenskaplighet Det är ett svenskt styrkeområde att angripa utmaningar inom vattenområdet med ett tvärvetenskapligt perspektiv. Det innebär att integrera kompetens från samhällsvetenskapen, ekonomin, juridiken, humanioran m.fl. i det traditionellt sett tekniskt och naturvetenskapligt orienterade vattenområdet. Utgångpunkten är att ta tillvara aktörers skilda drivkrafter för hur de agerar inom vattenresurshanteringen, teknikutvecklingen, regelverk etc. Det uppströmsarbete som utvecklats för att bl.a. hantera förekomsten av metall i avloppsvatten, där Linnéuniversitetet har en stark profil, är ett exempel på detta. Vid Lunds universitet har ett Centre of Excellence nyligen etablerats som samlar nio fakulteters vattenrelaterade forskning (water.lu.se). I samma anda verkar SMHI:s Rossby Centre, Stockholm International Water Insitute (SIWI) samt Swedish Water House. 7.6 Fokus inom EU - Horisont 2020 Horisont 2020 är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Det nya ramprogrammet startade den 1 januari 2014 och pågår till I det första arbetsprogrammet konstateras att vatten är en ovärderlig resurs för humanhälsa, livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och för miljön och är en ekonomisk sektor som växer i Europa. Vattenresurser är dock ständigt under press från klimatförändringar, urbanisering, förorening, överexploatering av sötvattenresurser och ökande konkurrens mellan intressentgrupper, varför förbättrad status för vattenresurser kommer att leda till ekonomiska fördelar. Målet med vattendirektivet att uppnå god status 2015 kommer att uppfyllas endast i hälften av Europas vattendrag vilket tydliggör behovet av ytterligare insatser. I arbetsprogrammen för Horisont 2020 år kommer vattenbristfrågan att ha en fortsatt viktig ställning. I utkast till detta arbetsprogram syns att det framförallt är vattentillgång för EU-ländernas industri och jordbruk som kommer att lyftas fram. För Kalmar läns aktörer kan det vara svårt att komma åt EU-medel via Horisont Utlysningarna matchar inte perfekt styrkeområdena och det är dessutom nödvändigt att liera sig i breda konstellationer med många partners runt om i Europa. För att få möjlighet att arbeta med frågan om renare vatten i en Östersjökontext kan det vara lämpligare att rikta blickarna åt Interreg Östersjöprogrammet eller LIFE+. För projektutveckling och projektledning utgör Nätverket Sustainable Sweden Southeast (SSSE) en viktig resurs för knyta ihop samverkansprojekt, speciellt i form av Triple Helix. Vid genomförandet av stora projekt finns det anledning att använda forskningsinstituten IVL och SP för projektledning och medverkan i genomförandet

29 7.7 Internationell marknad Det finns nya marknadsmöjligheter genom att positionera Europa som global marknadsledare för innovation och teknik. Världsmarknaden för vatten och avlopp uppgick till 250 miljarder år 2008, med tillhörande årlig investering på mer än 33 miljarder per år. Marknaden för teknik för klimatanpassning såsom skydd mot översvämning ökar snabbt då man har funnit att återställandekostnaderna är ca 6 gånger större än anpassningsåtgärderna. Den svenska exporten av VA-tjänster och produkter uppskattades i Vattenvisionen till 650 miljoner per år. Då potentialen är 33 miljarder per år är det enkelt att se potentialen för en ökad export från Sverige och då är inte ens nödvändiga åtgärder för klimatanpassning inräknade

30 8. IDÉFÖRSLAG I redovisningen ovan har beskrivits flera önskvärda och möjliga projekt för insatser inom vattenvården och vattenreningen. Dessa idéer kopplas även till potential för forskning och viktig näringslivsutveckling. För samtliga dessa områden med sådan potential förordas att man studerar frågorna i breda systemlösningar. Man kan vidare se de olika förslagen som strategiska pusselbitar som i sin tur länkas till varandra, se fig 10. Figur 10 Illustration hur ett flertal kretsloppsbaserade system kan och bör länkas till varandra i ett utvecklingsprojekt

31 Sammanfattningsvis förordas följande huvudområden bli föremål för fortsatt bearbetning syftande till att utveckla ett eller flera projekt: Minskad näringsbelastning på vattenområden samt biogasproduktion o Uppströmsstudier, åtgärder vid källan o Optimal lokalisering av konstruerade våtmarker samt uppföljning av dessa anläggningars reningsförmåga o Utveckling av reningsteknik med vattenväxter/alger, musslor mm för olika typer av förorenat vatten o Studier kring acceptabel balans vad gäller djurhållning och slam- /gödselhantering i relation till biogasproduktion Läkemedelsrester och miljögifter o Uppströmsstudier inkl. beteendeaspekter o Kampanj håll vattnet rent o Utveckling av högteknologisk reningsteknik Dagvatten o Uppströmsarbete o Reningsmetoder nära källan o Våtmarksrening av dagvatten Kalmarsundsprojekt o Genom koppling av flertalet nämnda pusselbitar skapa ett Miniöstersjöprojekt baserat på Kalmarsund som skulle kunna utgöra ett projekt inom Blå tillväxt. Projektet kan syfta till att universitet, entreprenörer/leverantörer och konsulter tillsammans med verksamhetsutövare skapar ett showroom som kan överföras till andra vattenområden såväl nationellt som internationellt. Samtliga aktörer i form av universitetet, entreprenörer/leverantörer och konsulter samt verksamhetsutövare bedöms finnas i önskvärd omfattning och med den grundläggande kompetens som behövs för att på ett starkt och strategiskt sätt vidareutveckla de föreslagna idéerna, se sammanställning bilaga 1. Befintliga avloppsreningsanläggningar (såväl kommunala som industrins) bedöms vara relativt ålderstigna. De har successivt utvecklats baserat på de möjligheter som funnits i de ursprungliga konstruktionerna. Detta kan synas vara en nackdel som referensobjekt men i detta ligger samtidigt en stor potential eftersom flertalet står inför kompletteringar eller ombyggnation varvid den samlade tekniska resursen kan nyttjas för smart utveckling i samverkan mellan huvudmän och leverantörer. Det har vidare framförts att universitetet i någon mån saknar spetskompetens på bred nivå när det gäller vattenrening och övergödningseffekter. Det finns ett

32 flertal smala specialistområden men den breda basen kan och behöver utvecklas i samverkan med leverantörer/konsulter och verksamhetsutövare. I en fortsatt uppbyggnad av ett större utvecklingsprojekt måste i detalj utvärderas de eventuella brister på kompetens som kan finnas inom länet och därmed behöver tillföras antingen från närliggande regioner eller tillskapas på annat sätt inom länet. Av den redovisade omvärldsanalysen framgår dels att ämnesområdet Renare vatten är högprioriterat på internationell nivå, dels att flera projekt har initierats. Inte minst inom programmet Horisont 2020 inbegrips ett sådant utvecklingsbehov. Baserat på omvärldsanalysen och genomgången i övrigt i föreliggande rapport av förutsättningarna i Kalmar län bedöms stor potential finnas att, i bred samverkan, utveckla regionala initiativ. Regionala aktörer som Sustainable Sweden Souteast har en viktig roll som igångsättare och föra ihop aktörer inom länet och med andra aktörer runt Östersjön. Kommunerna är viktiga problemägare som ser till att hitta fallstudieområden. Linneuniversitet har en viktig roll som projektägare och se till att projekten håller vetenskaplig kvalitet. Företagen medverkar med kunskap och utrustning och ställer affärsmässiga krav på projekten. Kalmar den 18:e mars 2015 Vatten och Samhällsteknik AB SP - Urban Water Management Lars Kylefors Erik Kärrman Åsa Blixte Håkan Andersson

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Framtidens avloppsvattenrening Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Mer än 2 miljarder människor lider av vattenbrist Sjukdomar

Läs mer

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden? Östen Ekengren IVL-Svenska miljöinstitutet Sveriges Ingenjörers Miljödag 2017 World Economic Forum, Global Risks 2015

Läs mer

Global Water Stress 2011. Östen Ekengren 2013-01-24

Global Water Stress 2011. Östen Ekengren 2013-01-24 Global Water Stress 2011 1 Bakgrund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet Miljoner saknar ordentlig avloppsvattenrening Försämring av kvantitet och kvalitet

Läs mer

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening

Framtidens avloppsvattenrening Framtidens avloppsvattenrening Behovet av samverkan på FoU-anläggningar för att bemästra framtiden och skapa utveckling. Bakgund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet

Läs mer

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Framtidens avloppsvattenrening Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik Mer än 2 miljarder människor lider av vattenbrist Sjukdomar

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys

Läs mer

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp

Vatten Avlopp Kretslopp Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Dagvattenhantering problem och möjligheter

Dagvattenhantering problem och möjligheter Dagvattenhantering problem och möjligheter Underrubrik Herman Andersson 151127 1 Agenda Norconsult vilka är vi? Definition av dagvatten Svenskt Vatten P104, P105, P110 Dagvattenlösningar Länsstyrelsen

Läs mer

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

SAmmAN- FATTNING. vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISIONEN VATTEN

SAmmAN- FATTNING. vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISIONEN VATTEN SAmmAN- FATTNING vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VATTEN VISIONEN SAMMANFATTNING VISION FÖR VATTENSEKTORN Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH) VA-teknik Södra prövar ny teknik för hållbar avloppshantering Karin Jönsson (VA-teknik, LTH) Den här presentationen Kort om VA-teknik Södra Exempel på utmaningar VA-teknik Södra bidrar till lösningarna

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015 Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen

Läs mer

ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST

ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST Exempel från Kina: CAOFEIDIAN INTERNATIONAL ECO-CITY 曹 妃 甸 国 际 生 态 城 Christina Odén och Peter Ullman Sweco Environment AB 1 Caofeidian

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,

Läs mer

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT Vattenhantering i Sverige Svensk vattenförvaltning Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen? Vad är VA-kluster Mälardalen? Bengt Carlsson Inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Om mig Forskar sedan 1991 (bl a) på styrning, modellering och simulering av avloppsreningsverk (tonvikt

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18

Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se Title Subtitle Läkemedelsrester i vattnet Var står vi vart går vi? 2016-09-30 Program Inledning: Klustergruppens rekommendationer och påbörjade processer kring vatten och läkemedel Nicolai Schaaf, SIWI

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

VA-planering i brett perspektiv?

VA-planering i brett perspektiv? VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Vilka va-system behöver samhället i framtiden? Per-Arne Malmqvist Urban Water Management Sweden

Vilka va-system behöver samhället i framtiden? Per-Arne Malmqvist Urban Water Management Sweden Vilka va-system behöver samhället i framtiden? Per-Arne Malmqvist Urban Water Management Sweden Innehåll Om framtiden Globalt Sverige Forskning Hur få det att hända Reflektioner Framtiden Prognoser Man

Läs mer

Hur skulle det annars fungera?

Hur skulle det annars fungera? Varje dag använder vi vatten- att dricka, borsta tänder och spola i toaletten med. Att det vatten som kommer när vi vrider på kranen är rent och att det vi spolar ned tas om hand förutsätter vi, oavsett

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander

Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander 2014-06-04 1(8) Plats och tid Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, kl. 13.15-14.15 Beslutande Ledamöter Åsa Wärlinder (C), ordförande Sören Forslund (M) Kristian Krassman (S) Sten Arrhenius (M), ersättare

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer