Inventering och teknik

Transkript

1 Regionförbundet i Kalmar län Renare Vatten i Kalmar län Inventering och översiktlig analys av kunskap, aktiviteter och teknik Kalmar den 18: e mars 2015 Vatten och Samhällsteknik

2 Uppdrag Inventering och översiktlig analys av kunskap, aktiviteter och teknik för renare vatten i Kalmar län. I redovisningen önskas en beskrivning av möjliga projekt för insatser inom vattenvården och vattenreningen samt dessa projekts potential för forskning och viktig näringslivsutveckling. Medverkande från Regionförbundet: Kontaktperson Kontaktperson Kontaktperson Yvonne Aldetun Mattias Nylander Erik Ciardi Medverkande konsulter Vatten och Samhällsteknik AB: Uppdragsansvarig, författare Författare Författare Figurer Lars Kylefors Åsa Blixte Håkan Andersson Ingela Redin SP - Urban Water Management Författare Erik Kärrman Framsida Björnasjö källa Det goda källvattnet skall förbli gott Vatten och Samhällsteknik Trädgårdsgatan KALMAR Tel Org. nr

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1. ORIENTERING Uppdraget Definitioner UTGÅNGSPUNKT VATTENRESURSER Klimateffekter Samhällsutveckling UTGÅNGSPUNKT KRETSLOPP INVENTERINGSMETODIK Steg 1 inventeringsfas Steg 2 Analysfasen Steg 3 Omvärldsbeskrivning RESULTAT FRÅN INVENTERING Avlopp Jord- och skogsbruk Dagvatten Teknisk utveckling Forskning SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OMVÄRLDSANALYS, STYRKEOMRÅDEN Allmänt Vattenförsörjning Avloppsvattenhantering Dagvattenlösningar Tvärvetenskaplighet Fokus inom EU - Horisont Internationell marknad IDÉFÖRSLAG Bilaga 1: Vattenkompetenser - 1 -

4 SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver problemområden och förutsättningar för att tillskapa renare vattenresurser i Kalmar län genom minskad belastning av närsalter och andra föroreningar och eventuella behov av reningsinsatser. Rapporten ger en sammanställning av resurser i form av företag och myndigheter samt personer med vattenkompetens. Vidare presenteras en omvärldsanalys samt idéer på intressanta områden för att skapa nya projekt och andra aktiviteter. Till grund för initiativet ligger, förutom en tänkt strategisk näringslivsutveckling, även aktuella arbeten för att nå de nationella miljökvalitetsmål som berör vatten. En inventering genomfördes som syftade till att sammanställa information om: - Kompetensprofiler på nyckelpersoner och organisationer - Vattensnål teknik, teknik för uppströmsåtgärder för att förhindra föroreningar att nå vattendrag samt teknik för rening av vatten - Innovationer inom området - Vattentjänster som relaterar till dessa områden Inventeringen omfattade följande aktörstyper: Universitet, Teknik-leverantörer/ entreprenörer, Regionala myndigheter, Kommuner (tekniska avdelningar, miljöavdelningar), Konsulter och Övriga organ. Vidare valdes ett tiotal personer/aktörer ut för mer omfattande intervjuer och diskussioner i grupp. Intervjuerna och diskussionerna gav underlag för att beskriva länets styrkeområden i form av en Blå tillväxt för länet. En syntes av det som framkom i intervjuerna och författarnas analys ger att följande huvudområden är lämpliga för fortsatt bearbetning syftande till att utveckla ett eller flera projekt: Minskad näringsbelastning på vattenområden samt biogasproduktion genom bland annat uppströmsstudier och utveckling av reningsteknik Minskad belastning av läkemedelsrester och miljögifter i form av uppströmsstudier inklusive beteendeaspekter, kampanj håll vattnet rent och utveckling av högteknologisk reningsteknik Dagvattenprojekt i form av uppströmsarbete, reningsmetoder nära källan och våtmarksrening av dagvatten Kalmarsundsprojekt: Genom koppling av flertalet nämnda pusselbitar skapa ett Miniöstersjöprojekt baserat på Kalmarsund som skulle kunna utgöra ett projekt inom Blå tillväxt

5 1. ORIENTERING 1.1 Uppdraget Uppdraget avsåg att beskriva problemområden och förutsättningar för att tillskapa renare vattenresurser genom minskad belastning av närsalter och andra föroreningar, inklusive reningsinsatser. Principiellt har Kalmar län identifierats som ett område där goda förutsättningar för detta finns. En förutsättning är dock att det finns en sammanställd information om tillgängliga resurser om kunskap, aktiviteter och teknik, såväl känd som sådan under utveckling. I denna rapport redovisas såväl dessa problem / möjligheter som en sammanställning om kunskapsresurser. För att belysa statusen för kompetens och kunnande vad gäller vattenresurser och vattenrening i länet har vidare aktuella inventeringsresultat bearbetats i en omvärldsanalys. Till grund för initiativet ligger förutom en tänkt strategisk näringslivsutveckling även aktuella arbeten för att nå de nationella miljökvalitetsmål som berör vatten. 1.2 Definitioner I detta sammanhang avses med vattenresurser: vattendrag, sjöar och hav som i enlighet med EU:s vattendirektiv ska uppnå och vidmakthålla en god ekologisk och kemisk status. Principiellt gäller samma krav för grundvatten, en resurs som dock behandlas mindre konkret i denna rapport. För att ovanstående krav och mål ska uppnås måste allt vatten som på något sätt påverkas av mänskliga aktiviteter behandlas/renas innan det når aktuell vattenresurs/recipient. I andra hand kan även i någon mån insatser tänkas ske i själva vattenresursen. Sådana vatten som kan behöva åtgärdas kan utgöras av - Avloppsvatten från hushåll inkl. enskilda avlopp - Avloppsvatten från industrier - Dagvatten från olika verksamhetsytor i samhället - Dagvatten/lakvatten från avfallsanläggningar - Ytvatten/dräneringsvatten från jord- och skogsbruk inkl. påverkan från luftnedfall. En särskild komponent att beakta är slam som uppkommer i olika typer av reningsanläggningar men även slam och annat organiskt material som kan utgöra en resurs vid biogasproduktion

6 I detta projekt ligger fokus på rening av förorenade vatten men i betydande del kan flera av de kompetenser/aktörer och verksamhetsutövare som nämns även utgöra resurser relaterat till produktion av dricksvatten eller hantering av industriprocessvatten. Sanering av förorenade områden är ofta kostsamt och kan i många fall utföras med olika metoder sett till borttransport av förorenade massor alternativt rening av massor på plats. I länet kan omnämnas glasbruksområden och Oskarshamns hamn som stora pågående projekt. I aktuell rapport beaktas dock teknik och efterbehandling i samband med sanering ej specifikt

7 Renaree vatten docx 2. UTGÅNGSPUNKT VATTENRESURSER Genom sammanställningar avv framförallt SMHI ochh SGU finnss betydandee underlag avseendee vattenresurserna i kvantitativ bemärkelse. Olika typer av vattenverksamheter har medverkat till attt det även finns betydande kunskaper om variationer i de tillgängliga vattenresurserna till följd av såväl naturligaa variationer som olika typer avv regleringsinsatser ochh bortledning av vatten. De naturliga variationernas omfattning är en väsentlig utgångspunku kt och kan tydligt belysas genom bearbetning av nederbördsstatistik. Ett exempel på detta avseende uppmätt nederbörd i Kalmar sedan 1860 redovisas i fig 1. Speciellt bör noteras de långa och extrema torrperioder som förekommit f t ex de 19 torråren i slutet på 1800-talet,, inledningen av 1920-talet, inledningen av talet och under 1980-talet. Omvänt kan även identifieras våta perioder med åtföljande översvämningseffekter. Figur 1 Statistisk bearbetad nederbörd för SMHI:s mätstation i Kalmar. Röda staplar anger torra år med beräknad sannolikhet. Blå staplar s angerr våta år med beräknad sannolikhet. 2.1 Klimateffekter Till de ovan nämnda naturligaa variationerna ska för framtiden läggas effekter av en klimatförändring. De flesta scenarios i detta avseende förr vår landsdel anger vanligare förekomst av extremväder, längre torrperioder och kraftigaa skyfall, samt en generellt minskad vattentillgång

8 2.2 Samhällsutveckling En framgångsrik samhällsutveckling kräver sammantaget en klok och väl avvägd långsiktig planering av användningen av tillgängliga vattenresurser samtidigt som erforderliga åtgärder sätts in i tid för att vattenkvaliteten ska vara godtagbar

9 3. UTGÅNGSPUNKT KRETSLOPP Vattenresurser ingår i vattnets ständiga kretslopp. Det är av stor betydelse hur samhället nyttjar vattnet under detta kretslopp. Ett sådant nyttjande, allt från produktion av dricksvatten till återlämnandet av mer eller mindre påverkat vatten till den naturliga vattenresursen illustreras i fig 2. Figur 2 Vattnets kretslopp sett ur ett användarperspektiv. I bilden syns näringsämnenas kretslopp till vänster och vattnets krestlopp till höger. Illustration från Vattenvisionen (Svenskt Vatten 2013). Det är viktigt att undvika ett snävt problemsynsätt för att i stället alltid studera frågeställningen i ett bredare systemperspektiv. Exempel på sådant synsätt illustreras i två systembilder, avseende avlopp och biogas fig 3 och jordbruk och våtmarker fig

10 Figur 3 Illustration av system baserat på avlopp och biogas Figur 4 Illustration av system baserat på jordbruk och våtmarker - 8 -

11 4. INVENTERINGSMETODIK Inventerings- och analysarbetet har genomförts i följande steg: 4.1 Steg 1 inventeringsfas Inledningsvis utgick vi från vår egen kunskap inom Vatten och Samhällsteknik avseende vattenresurser och rening av vatten inom regionen och Kalmar län i synnerhet. Därpå följde ett par grundläggande diskussioner med följande nyckelpersoner: - Ann-Christin Bayard, Sustainable Sweden Southeast (regionalt miljönätverk) - Kjell Axelsson, Läckeby Water group (entreprenör/systemleverantör) Diskussioner under dessa möten syftade till att sammanställa information om - Kompetensprofiler på nyckelpersoner och organisationer - Vattensnål teknik, teknik för uppströmsåtgärder för att förhindra föroreningar att nå vattendrag samt teknik för rening av vatten - Innovationer inom området - Vattentjänster som relaterar till dessa områden Inventeringen omfattade genomgång inom följande kompetensområden: - Universitet - Teknikleverantörer/entreprenörer - Regionala myndigheter - Kommuner (tekniska avdelningar, miljöavdelningar) - Konsulter - Övriga organ En allmän sammanställning av funna resursenheter redovisas i form av en bruttolista i bilaga Steg 2 Analysfasen Baserat på inventeringsarbetet i steg 1 valdes ytterligare ett 10-tal personer/ aktörer ut för mer omfattande intervjuer/diskussioner. Dessa utgjordes av: - 9 -

12 - Forskning Linnéuniversitetet Bo Bergbäck (prorektor och professor i miljökemi) Catrine Legrand (forskare inom marin ekologi) - Teknikleverantörer Läckeby Water Group: Kjell Axelsson (entreprenör/ systemleverantör, drivkraft i många år) Mercatus: Anders Adolfsén (vd) - Regionala myndigheter, Vattenmyndigheten: Irene Bohman (vattenenheten och vattenmyndigheten, vattenvårdsdirektör) Länsstyrelsen: Tommy Hammar (miljövårdsdirektör) Agneta Gustavsson (landsbygdsutvecklingsenheten) Eva Hammarström (vattenenheten, LOVA-bidrag mm) - Kommuner Tekniska avdelningar: Kalmar Vatten: Lena Nilsson (avdelningschef, avlopp) Ola Persson (driftingenjör) Qing Zhao (process- och utvecklingsingenjör) Vimmerby: Göran Nilsson (VA-chef) Västervik: Ruben Öberg (VA-chef) Pia Sjöholm (utredningsingenjör, VA) Peter Ackrell (verksamhetschef, avlopp) Miljöavdelning: Västervik, Anders Fröberg (miljö- och hälsoskyddsinspektör) - Verksamhetsutövare Tekniska avdelningar: se ovan Södra Cell Mönsterås: Patrick Hernäng (miljöansvarig)

13 Konsulter Grontmij Ola Rosén WSP Se nedan Övriga organ LRF: Linda Hedlund (ansvarig vatten, miljö, jordbruk) Kalmarsundskommissionen: Anna Thore (sekreterare), även WSP Intervjuerna/diskussionerna gav underlag för att beskriva länets styrkeområden i en form av Blå tillväxt för länet. Det principiella resultatet av olika aktörers insatser relaterat till det allmänna kretsloppet åskådliggörs i fig 5. Figur 5 Illustration av var i systemet olika typer av aktörer primärt berörs. Illustrationen är bearbetad från Svenskt Vatten (2013) En sammanställning av olika aktörer inom såväl offentliga organ och Linnéuniversitetet som näringslivet med entreprenörer och konsulter redovisas i

14 bilaga 1. Självfallet är inte förteckningen komplett utan den bygger på den information som kommit fram genom ovan nämnda intervjuer, vissa förteckningar som erhållits från länsstyrelsen respektive Sustainable Sweden Southeast samt sökningar på internet. 4.3 Steg 3 Omvärldsbeskrivning Med den Svenska Vattenplattformen som grund beskrivs svenska styrkeområden inom olika kunskapskluster och används för att analysera styrkor och svagheter i Kalmar län samt beskriva dessa i ett större sammanhang. De svenska styrkeområdena inom vattentjänster och vattenteknik har sammanställts i Vattenvisionen en innovationsagenda för den svenska vattensektorn och vidareutvecklas inom den Svenska Vattenplattformen där Urban Water koordinerar på uppdrag av Svenskt Vatten. Kalmar läns styrkeområden i ett Europeiskt perspektiv beskrivs i förhållande till analyser från den Europeiska plattformen Water Supply and Sanitation Technology Platform (WssTP). Dessutom matchas Kalmar läns styrkeområden mot kommande utlysningar inom EUs forsknings- och innovationsprogram Horizon Tillgängligt inventeringsresultat har bearbetats i det ovan beskrivna systemet för att belysa styrkor och svagheter i Kalmar län samt beskriva dessa i ett större sammanhang, se vidare kap

15 5. RESULTAT FRÅN INVENTERING 5.1 Avlopp För att nå önskat systemtänkande vid beskrivning av avloppsflöden bör detta normalt kopplas ihop med möjligheter till biogasproduktion. I detta sammanhang belyser vi dock inte biogas i relation till transportpolitik eller energipolitik. Vid genomförda diskussioner har vi funnit att en av de framtida utmaningarna ligger i att på lämpligt sätt komma tillrätta med tillförseln vid källan. Ett speciellt problemområde framstår i form av de läkemedelsrester och miljögifter/kemikalierester som via avlopp och avfall når vattensystemen. Detta illustreras i systembilden, fig 6 Figur 6 Illustration över tillförsel av läkemedelsrester och miljögifter. Behoven och möjligheterna i ett sådant arbete kan även illustreras i en principiell idébild avseende åtgärder, se fig

16 Figur 7 Illustration över utvecklingsbehov och möjligheter Speciellt framgår att sådana studier måste omfatta flera resursorgan inom universitet, teknikleverantörer och konsulter tillsammans med olika typer av verksamhetsutövare. Vidare noteras att insatser krävs med såväl tekniska kompletteringar som beträffande beteendet hos konsumenter uppströms, se även nedanstående schematiska bild, fig 8. Figur 8 Flera resursorgan i samarbete med olika typer av verksamhetutövare

17 5.2 Jord- och skogsbruk Som ett av de allra viktigaste problemområdena framstår överbelastningen i form av kväve och fosfor till vattenresurserna. Baserat på kretsloppsbilden i fig 4 åskådliggörs mångfalden i en sådan problembild i fig 9. Figur 9 Illustration över tillförsel/belastning resp. bortförsel/nyttiggörande av kväve och fosfor. Av illustrationen framgår att bilden är mångfacetterad. Jordbruket (och i viss mån skogsbruket) berörs i stor utsträckning liksom utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier, luftnedfall mm. Av systembeskrivningen framgår den speciella betydelse som våtmarker kan spela i detta sammanhang genom sin potential att omvandla, binda och oskadliggöra näringsämnen. Våtmarkers potential för rening av olika typer av förorenat vatten kan sammanfattas enligt följande punkter:

18 Potential som poleringssteg i avloppsrening Potential som rening av dagvatten Potential vid rening av vattendrag Potential vid rening av lakvatten Potential för produktion av biomassa Bonuseffekter genom återskapade våtmarksbiotoper Inom länet finns ett stort antal objekt som under lång tid konstruerats och varit i drift inom samtliga ovan nämnda typområden. Hela systembilden kan även relateras till en framtidsmarknad i form av: Fytokemisk industriprocess - förädling av produkter baserade på biogrödor från land- och vattenbaserad odling. Vattenbruk i form av odling av - Fisk (landbaserad) - Skaldjur (produktion och vattenrening) - Vattenväxter/alger (produktion och vattenrening) Vid planeringen av konstruerade våtmarker som ett instrument för rening av förorenade/belastade vatten är det angeläget att planeringen sker utifrån var och hur anläggningar skapas för att få maximal nytta av insatt kapital. Självfallet måste detta paras med lägen där förutsättningar i övrigt inklusive tillgänglig mark och tillgängliga skötselresurser finns. Fortsatta insatser i form av forskning för uppföljning av tillgängliga anläggningar d v s mer på det praktiska planet än egentlig grundforskning är önskvärt. Notera vidare betydelsen av jordbrukets behov av bevattningsvatten. Vatten är en förutsättning för att växterna optimalt ska kunna tillgodogöra sig tillförd näring. I de jordbruksintensiva södra delarna av länet har offentliga organ tillsammans med jordbrukets organisationer tidigare låtit studera bevattningsbehoven och möjligheterna till effektiv samordning av tillgängliga vattenresurser (Jordbruksbevattning i Kalmar län, K-Konsult )

19 Lokala initiativ inom dessa sektorsområden förekommer i stor omfattning genom bl. a: - Kalmarsundskommissionen - Projekt Gamlebyviken Sådana projekt kan naturligtvis ingå som ledstjärnor och utvecklingsprojekt i en eventuell uppskalning till system initierade på länsnivå. Sammanfattningsvis noteras följande viktiga faktorer och möjligheter i relationen jord-/skogsbruk och vattenresurser samt vattenrening. Tillför och belastar med kväve och fosfor samt kemikalier Länet har en (för?) stor djurhållning i förhållande till spridningsarealen för gödsel Tar emot luftnedfall på stora arealer med åtföljande avrinning Stor potential som lokaliseringsområden för åtgärder i form av våtmarker samt skötseln av sådana anläggningar Stor potential för utveckling av fytoteknologi Näringsbelastningen kräver smarta insatser och utveckling av nödvändig balans, kanske i form av en affärsutveckling inom jordbrukssektorn Möjligheten att ta tillvara på kväve och fosfor från flytgödsel, kanske exportprodukt i pelletterad form 5.3 Dagvatten Numera har det närmast blivit en standard att allt dagvatten från alla slags nya exploateringsytor liksom även vid flera befintliga områden behandlas i någon form av våtmarkssystem. Förutom fortsatt utveckling av - våtmarker (se även kap 6) - kvävefällor - kalkdiken - avledning i öppna dikessystem mm bedöms det vara angeläget att även i detta sammanhang studera ett uppströmsperspektiv d v s var och hur kan insamlingen och behandlingen/förbehandlingen av dagvatten kan ske nära källan. Exempel på detta kan vara fortsatt utveckling av

20 - tröga avrinningssystem - brunnsfilter för rännstensbrunnar och dagvattenbrunnar. 5.4 Teknisk utveckling Reningen av avloppsvatten vid speciellt kommunala avloppsreningsverk har hittills främst fokuserats på organiska ämnen, fosfor och numera även kväve. Såväl behov (t ex läkemedelsrester och kemikalierester) som lagstiftningskrav torde kräva kompletterande teknik. Exempel på sådan teknik kan vara: - Olika typer av skiv- och membranfilter ev i kombination med indunstning - Filter baserade på aktivt kol eller andra media - Ozon Men även här kan man se ett uppströmsperspektiv t ex genom förbehandling av vissa industriavlopp, exempelvis från livsmedelsindustrier. I länet finns flera sådana exempel (Arla och Åbro i Vimmerby, KLS i Kalmar, Guldfågeln i Mörbylånga) där samverkan är etablerad men också kan utvecklas ytterligare. Ett flertal av komponenterna till avloppsreningsverk och biogasanläggningar samt totala styrsystem har starka varumärken och utvecklingspotential bedöms finnas. Sammantaget ger nu genomförd inventering underlag för att notera ett stort antal tekniska lösningar/anläggningsdelar som det finns anledning att studera och utveckla vidare kring: - Vattenbesparande utrustningar - Arbete och kompletteringar i ett uppströmsperspektiv. Ett stort arbetsområde som kan innebära rening av föroreningar direkt vid utsläppspunkten, minimera förorenande utsläpp samt att arbeta med beteende hos boende och verksamhetsutövare. - Fortsatt utveckling av befintliga reningssystem inklusive styrsystem. Kompletterande high-techsystem såsom membranfilter eventuellt i kombination med indunstning, aktivt kol mm - Naturbaserade reningsmetoder: - Våtmarker - Kombinationsvåtmarker - Musselodlingar - Vattenväxtodlingar - Algodlingar (mikro- och makroalger)

21 5.5 Forskning På Linnéuniversitetet bedrivs forskning inom många områden. Särskilt viktiga att lyfta fram i detta sammanhang är de inom naturvetenskap och teknik t ex - miljövetenskap - miljöteknik - miljökemi - akvatisk ekologi - marin mikrobiologi Kopplat till dessa forskningsområden sker även beteendeinriktad forskning. På Svensk Kärnbränslehantering (SKB) i Oskarshamn bedrivs forskning inom såväl de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga som tekniska forskningsområdena. Avancerad forskning bedrivs t ex inom geologi, ekologi och klimat

22 6. SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Intervjuer och diskussioner inom ramen för detta projekt föranleder följande sammanfattande kommentarer vilka kan och bör beaktas i samband med diskussioner kring behov och möjligheter vid rening av vatten: Tillförseln av kväve och fosfor till vattenresurserna är ett stort problem, kanske det största (se bild) Läkemedelsrester och kemikalier som når vattenresurserna tillhör de allvarligaste problemområdena (se bild) Länets goda tillgång på vattenresurser utgör en positiv planerings- och lokaliseringsfaktor. Torrperioder och klimateffekter måste dock beaktas. Fortsatt god vattenresurs kräver förutom klok planering även noggrann uppföljning av kvalitet och risker Vid bedömning/planering av vattenresurser är det viktigt att väga in ökat behov inom livsmedel- och skogsindustrin samt jordbrukets bevattningsbehov

23 Jordbruket utgör en viktig aktör/resurs i begränsningen av en negativ belastning på vattenresurserna (se bild). Flera viktiga aktioner såsom Greppa Näringen har genomförts med stöd från bl. a länsstyrelsen. Nästa steg kan vara att utvinna kväve och fosfor ur flytgödsel. Hanteringen av resterande produkter (stallströ?) viktig för att få rimlig kostnad. Viktig kompetens finns hos verksamhetsutövare (VU) - verksamhetsutövare inom jord- och skogsbruk - kommunala reningsanläggningar, samtliga kommuners avloppsreningsverk och vattenverk för dricksvattenproduktion - industrins reningsanläggningar, t ex Södra Cell Mönsterås Enskilda avlopp är en betydande faktor vad gäller belastningen av föroreningar, främst kväve och fosfor. Stark kompetens inom området finns hos LNU (t ex Tommy Claesson), driftoperatörer med modern teknik (t ex AquaTec), konsulter (t ex VoS, DGE, WSP) Starka forskarresurser finns vid LNU och SKB (t ex Bo Bergbäck miljökemi, Cathrine Legrand marin ekologi). Här bör även expertkompetens hos länsstyrelsen tas i beaktande. Internationellt starka företag finns i reningsbranschen t ex - Purac/Läckeby Water Group inom ramen för totalproduktion av reningsanläggningar, viss maskintillverkning samt biogasanläggningar - Mercatus inom ramen för högteknologiska anläggningar baserat på membranteknik ev i kombination med indunstning - Xylem som leverantör av pumputrustningar - GILA som leverantör av kompletta styrsystem till processanläggningar

24 En mångfald av mindre producerande företag för rening och komponenttillförsel finns inom länet Kompetenta konsultföretag med lokal förankring (Grontmij, VoS, WSP, DGE, Structor, Treatcon m fl) Våtmarksteknologin väl utvecklad (VU såväl hos kommunala enheter inom dagvatten, avfallshantering naturvård mm, samt vattenråd, konsulter) Tillgången till forskarresurser, reningsentreprenörer, leverantörer och konsulter utgör en god grund för forskning/utredning/åtgärder i uppströmsarbetet (se bild) Nätverket Sustainable Sweden Southeast (SSSE) utgör en viktig resurs för samverkan, speciellt i form av Triple Helix Potential finns att utveckla ett showroom och åtgärdspaket i regionen som pilotupplägg för Östersjön samt andra vattenregioner tonvikt på N/P och miljögifter Slam är en viktig komponent i avloppsreningen men också en resurs i biogasproduktion samt inom jordbruket Ett utvecklat vattenbruk i uppdaterad tappning (fisk, skaldjur, vattenväxter) kan ha stor potential i länet En ny Håll Sverige Rent - kampanj med kontinuerligt innehåll Håll Vattnet Rent ses som ett intressant behov. Kan H län bli ett pilotprojekt? Vi har olika aktörer relaterade till vatten: VA-huvudmän, myndigheter, företag, universitet och forskningsinstitut och andra organisationer

25 7. OMVÄRLDSANALYS, STYRKEOMRÅDEN 7.1 Allmänt I Kalmarregionen finns en stor bredd av aktörer som verkar inom vattensektorn. Här finns god potential att skapa en kunskapsintensiv och utvecklingsorienterad vattensektor där forskare, företag och myndigheter av lång tradition har samverkat. Kommunerna som VA-huvudmän är inte konkurrensutsatta utan samarbetar med varandra och andra aktörer om utveckling och innovationer. Sverige har gott internationellt renommé när det gäller hållbara lösningar på vattenområdet. Svenska lösningar och system för vattenförsörjning och sanitet för olika förutsättningar kan i ännu större utsträckning än i dag bli internationella förebilder och Sverige i allmänhet och inte minst Kalmarregionen kan utveckla sin exportmarknad inom dessa områden. 7.2 Vattenförsörjning I utredningen framgår att Kalmarregionen har en gynnsam situation när det gäller vattenförsörjning. För en fortsatt god vattenresurs krävs klok planering av vattenresursen. Vid bedömning/planering av vattenresurser är det viktigt att väga in ökat behov inom livsmedel- och skogsindustrin samt jordbrukets bevattningsbehov. Ett område som är av betydelse är en noggrann uppföljning av kvalitet och risker. Kalmarregionen saknar inte de aktörer som behövs för att hantera dessa frågor men om man vill fördjupa området rekommenderas samverkan med forskningsklustret DRICKs där Chalmers, andra universitet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT agerar. DRICKS verkar inom hela dricksvattenområdet men med särskilt fokus på riskanalys och riskhantering, vilket också är prioriterat inom Horisont 2020 där dricksvatten inkluderas i "Hälsosamma, säkra livsmedel. Centrum för naturkatastrofslära (CNDS) arbetar med frågor om hur samhället ska klara dricksvattenförsörjningen vid extremhändelser genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt där flera lärosäten och berörda myndigheter ingår. Vidare pågår utveckling av känsliga analysmetoder för källspårning av patogener. On line-sensorteknik är ett annat starkt svenskt forskningsområde på en global arena. Med deltagande från myndigheter som Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten har Sverige även en stark ställning inom smittskydd

26 7.3 Avloppsvattenhantering Sverige har en stark ställning internationellt när det gäller avloppsvattenhantering som bottnar i våra traditionellt stränga reningskrav med känsliga recipienter som t ex Östersjön, vilket har lett till utveckling av avancerad reningsteknik. Kravnivåerna på detta område är nu så höga att vi tar fram avloppsrening som leder till ett utsläppt vatten som är så rent att det kan användas som vattenresurs. I stora delar av Europa råder vattenbrist och där finns efterfrågan på återvinningsteknik för vatten. Viktiga företag för Sverige och exporten finns i Kalmarregionen: Läckeby Water och Xylem. Konkurrensen är hård globalt men de svenska företagen har ändå goda möjligheter att expandera på en växande marknad. En möjlighet är att samverka mer med svenska kommuner, myndigheter och forskare för att sy ihop helhetslösningar. Med den närhet som finns mellan olika aktörer i Kalmar län finns det möjlighet för dessa aktörer att gå i spetsen för att ta fram denna typ av helhetserbjudanden. Ett annat kompetensområde där Sverige är ledande är utnyttjandet av resurser i avloppet. Vi är ledande inom biogasområdet, både vad det gäller produktion och användning, och samhällets aktörer ser tillsammans till att biogasen används på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Sverige har även utvecklat ett helhetstänkande kring god resurshushållning med växtnäring pådrivet av miljömålet för återföring av växtnäring från avlopp. I Europa är vi ledande vad gäller källsorterande system och utnyttjande av produkterna från dessa. Läckeby Water är en internatonellt känd tillverkare av biogasanläggningar och biogastekniken är under utveckling vid ett flertal platser i länet. I samband med frågan om båda rening och kretslopp behöver mikroföroreningar beaktas t ex läkemedelsrester. Forskningen på området är ännu ung men flera svenska universitet och institut bedriver forskning på området. Här finns helt klart möjligheter för flera aktörer att komma in. I Kalmarregionen finns som ovan nämnt stora teknikleverantörer och en närhet mellan aktörer som möjliggör framtagandet av helhetslösningar. Starka forskningsaktörer inom avloppshantering är VA-kluster Mälardalen med fokus på energi- och resursutnyttjande samt miljöpåverkan och VA-teknik Södra vid Lunds tekniska högskola som har fokus på avancerad avloppsvattenrening. Sverige har internationellt ledande forskare inom avloppsreningsteknik, inklusive styr- och reglerteknik. Genom flera stora forskningsprogram har en betydande FoU-kapacitet byggts upp. Det finns starka forskningsinstitut och bra miljöer med kritisk massa vid flera lärosäten i landet. IVL Svenska Miljöinstitutet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) äger och driver Hammarby Sjöstadsverk. Anläggningen används för utveckling och demonstration av miljöteknik inom avloppsvattenrening. Genom nära samarbete mellan näringsliv, samhälle och olika forskningsaktörer utgör

27 Hammarby Sjöstadsverket en exklusiv plattform för innovation av produkter och system. Sverige har ett flertal innovativa företag med FoU- verksamhet i landet, där Xylem dominerar storleksmässigt. 7.4 Dagvattenlösningar Våtmarksteknik för rening av dagvatten och jordbruksvatten är väl utvecklad i Kalmarregionen och kan fortsätta att utvecklas och spridas till andra regioner (även på andra sidan Östersjön). En möjlighet är att samverka med Växjö och Malmö som har blivit förebilder även internationellt för integrering av dagvatten i stadsplaneringen och hur samverkan över förvaltningsgränser ger funktionella blå gröna lösningar. Sveriges starkaste forskningsmiljö inom dagvatten är Luleå Tekniska Universitet (LTU), med bland annat klustret Dag & Nät. Våtmarksforskning finns dock inte med i LTUs pågående forskning så möjligheter finns för Linnéuniversitetet att bygga upp forskning inom området för att följa upp våtmarksreningen. Huvudfrågan (som har högst prioritet av regionens aktörer) är kväverening. Även frågan om vissa mikroföroreningar som t ex PFOS är av intresse för tillämpad forskning. En eventuell uppbyggnad av forskning gör man lämpligen tillsammans med kommunernas VA-huvudmän som har god kompetens och erfarenheter. En möjlig samarbetspartner är SLU Alnarp som har en lång forskningstradition inom naturbaserad rening. Ytterligare en aspekt på dagvattenhantering är beredskap för större regn till följd av klimatförändringar, klimatanpassning, och det finns en bra dialog på olika plan om hur staden kan och bör klimatanpassas genom allt från trögare avrinning, bra höjdsättning till säkerställande av ytliga vattenvägar. Svenska kommuner, så även Kalmar, arbetar brett med dagvattenfrågan eftersom de har en helhetssyn som tar hänsyn till både kvalitet och kvantitet, och där både uppströms- och nedströmsperspektiven finns med. Vidareutveckling av dessa kunskaper gynnar en hållbar utveckling av svenska tätorter och genererar exportprodukter. För Kalmarregionens del finns möjlighet att arbeta interregionalt med frågan för att stötta städer i Baltikum inom området. Med stor tydlighet adresserar styrkeområdet inom dagvattenledningar prioriteringen inom Horisont 2020 att utveckla innovativa och kostnadsaffektiva anpassningsåtgärder, liksom riskförebyggande åtgärder med anledning av klimatförändringar

28 7.5 Tvärvetenskaplighet Det är ett svenskt styrkeområde att angripa utmaningar inom vattenområdet med ett tvärvetenskapligt perspektiv. Det innebär att integrera kompetens från samhällsvetenskapen, ekonomin, juridiken, humanioran m.fl. i det traditionellt sett tekniskt och naturvetenskapligt orienterade vattenområdet. Utgångpunkten är att ta tillvara aktörers skilda drivkrafter för hur de agerar inom vattenresurshanteringen, teknikutvecklingen, regelverk etc. Det uppströmsarbete som utvecklats för att bl.a. hantera förekomsten av metall i avloppsvatten, där Linnéuniversitetet har en stark profil, är ett exempel på detta. Vid Lunds universitet har ett Centre of Excellence nyligen etablerats som samlar nio fakulteters vattenrelaterade forskning (water.lu.se). I samma anda verkar SMHI:s Rossby Centre, Stockholm International Water Insitute (SIWI) samt Swedish Water House. 7.6 Fokus inom EU - Horisont 2020 Horisont 2020 är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Det nya ramprogrammet startade den 1 januari 2014 och pågår till I det första arbetsprogrammet konstateras att vatten är en ovärderlig resurs för humanhälsa, livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och för miljön och är en ekonomisk sektor som växer i Europa. Vattenresurser är dock ständigt under press från klimatförändringar, urbanisering, förorening, överexploatering av sötvattenresurser och ökande konkurrens mellan intressentgrupper, varför förbättrad status för vattenresurser kommer att leda till ekonomiska fördelar. Målet med vattendirektivet att uppnå god status 2015 kommer att uppfyllas endast i hälften av Europas vattendrag vilket tydliggör behovet av ytterligare insatser. I arbetsprogrammen för Horisont 2020 år kommer vattenbristfrågan att ha en fortsatt viktig ställning. I utkast till detta arbetsprogram syns att det framförallt är vattentillgång för EU-ländernas industri och jordbruk som kommer att lyftas fram. För Kalmar läns aktörer kan det vara svårt att komma åt EU-medel via Horisont Utlysningarna matchar inte perfekt styrkeområdena och det är dessutom nödvändigt att liera sig i breda konstellationer med många partners runt om i Europa. För att få möjlighet att arbeta med frågan om renare vatten i en Östersjökontext kan det vara lämpligare att rikta blickarna åt Interreg Östersjöprogrammet eller LIFE+. För projektutveckling och projektledning utgör Nätverket Sustainable Sweden Southeast (SSSE) en viktig resurs för knyta ihop samverkansprojekt, speciellt i form av Triple Helix. Vid genomförandet av stora projekt finns det anledning att använda forskningsinstituten IVL och SP för projektledning och medverkan i genomförandet

29 7.7 Internationell marknad Det finns nya marknadsmöjligheter genom att positionera Europa som global marknadsledare för innovation och teknik. Världsmarknaden för vatten och avlopp uppgick till 250 miljarder år 2008, med tillhörande årlig investering på mer än 33 miljarder per år. Marknaden för teknik för klimatanpassning såsom skydd mot översvämning ökar snabbt då man har funnit att återställandekostnaderna är ca 6 gånger större än anpassningsåtgärderna. Den svenska exporten av VA-tjänster och produkter uppskattades i Vattenvisionen till 650 miljoner per år. Då potentialen är 33 miljarder per år är det enkelt att se potentialen för en ökad export från Sverige och då är inte ens nödvändiga åtgärder för klimatanpassning inräknade

30 8. IDÉFÖRSLAG I redovisningen ovan har beskrivits flera önskvärda och möjliga projekt för insatser inom vattenvården och vattenreningen. Dessa idéer kopplas även till potential för forskning och viktig näringslivsutveckling. För samtliga dessa områden med sådan potential förordas att man studerar frågorna i breda systemlösningar. Man kan vidare se de olika förslagen som strategiska pusselbitar som i sin tur länkas till varandra, se fig 10. Figur 10 Illustration hur ett flertal kretsloppsbaserade system kan och bör länkas till varandra i ett utvecklingsprojekt

31 Sammanfattningsvis förordas följande huvudområden bli föremål för fortsatt bearbetning syftande till att utveckla ett eller flera projekt: Minskad näringsbelastning på vattenområden samt biogasproduktion o Uppströmsstudier, åtgärder vid källan o Optimal lokalisering av konstruerade våtmarker samt uppföljning av dessa anläggningars reningsförmåga o Utveckling av reningsteknik med vattenväxter/alger, musslor mm för olika typer av förorenat vatten o Studier kring acceptabel balans vad gäller djurhållning och slam- /gödselhantering i relation till biogasproduktion Läkemedelsrester och miljögifter o Uppströmsstudier inkl. beteendeaspekter o Kampanj håll vattnet rent o Utveckling av högteknologisk reningsteknik Dagvatten o Uppströmsarbete o Reningsmetoder nära källan o Våtmarksrening av dagvatten Kalmarsundsprojekt o Genom koppling av flertalet nämnda pusselbitar skapa ett Miniöstersjöprojekt baserat på Kalmarsund som skulle kunna utgöra ett projekt inom Blå tillväxt. Projektet kan syfta till att universitet, entreprenörer/leverantörer och konsulter tillsammans med verksamhetsutövare skapar ett showroom som kan överföras till andra vattenområden såväl nationellt som internationellt. Samtliga aktörer i form av universitetet, entreprenörer/leverantörer och konsulter samt verksamhetsutövare bedöms finnas i önskvärd omfattning och med den grundläggande kompetens som behövs för att på ett starkt och strategiskt sätt vidareutveckla de föreslagna idéerna, se sammanställning bilaga 1. Befintliga avloppsreningsanläggningar (såväl kommunala som industrins) bedöms vara relativt ålderstigna. De har successivt utvecklats baserat på de möjligheter som funnits i de ursprungliga konstruktionerna. Detta kan synas vara en nackdel som referensobjekt men i detta ligger samtidigt en stor potential eftersom flertalet står inför kompletteringar eller ombyggnation varvid den samlade tekniska resursen kan nyttjas för smart utveckling i samverkan mellan huvudmän och leverantörer. Det har vidare framförts att universitetet i någon mån saknar spetskompetens på bred nivå när det gäller vattenrening och övergödningseffekter. Det finns ett

32 flertal smala specialistområden men den breda basen kan och behöver utvecklas i samverkan med leverantörer/konsulter och verksamhetsutövare. I en fortsatt uppbyggnad av ett större utvecklingsprojekt måste i detalj utvärderas de eventuella brister på kompetens som kan finnas inom länet och därmed behöver tillföras antingen från närliggande regioner eller tillskapas på annat sätt inom länet. Av den redovisade omvärldsanalysen framgår dels att ämnesområdet Renare vatten är högprioriterat på internationell nivå, dels att flera projekt har initierats. Inte minst inom programmet Horisont 2020 inbegrips ett sådant utvecklingsbehov. Baserat på omvärldsanalysen och genomgången i övrigt i föreliggande rapport av förutsättningarna i Kalmar län bedöms stor potential finnas att, i bred samverkan, utveckla regionala initiativ. Regionala aktörer som Sustainable Sweden Souteast har en viktig roll som igångsättare och föra ihop aktörer inom länet och med andra aktörer runt Östersjön. Kommunerna är viktiga problemägare som ser till att hitta fallstudieområden. Linneuniversitet har en viktig roll som projektägare och se till att projekten håller vetenskaplig kvalitet. Företagen medverkar med kunskap och utrustning och ställer affärsmässiga krav på projekten. Kalmar den 18:e mars 2015 Vatten och Samhällsteknik AB SP - Urban Water Management Lars Kylefors Erik Kärrman Åsa Blixte Håkan Andersson