Inventering och teknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering och teknik"

Transkript

1 Regionförbundet i Kalmar län Renare Vatten i Kalmar län Inventering och översiktlig analys av kunskap, aktiviteter och teknik Kalmar den 18: e mars 2015 Vatten och Samhällsteknik

2 Uppdrag Inventering och översiktlig analys av kunskap, aktiviteter och teknik för renare vatten i Kalmar län. I redovisningen önskas en beskrivning av möjliga projekt för insatser inom vattenvården och vattenreningen samt dessa projekts potential för forskning och viktig näringslivsutveckling. Medverkande från Regionförbundet: Kontaktperson Kontaktperson Kontaktperson Yvonne Aldetun Mattias Nylander Erik Ciardi Medverkande konsulter Vatten och Samhällsteknik AB: Uppdragsansvarig, författare Författare Författare Figurer Lars Kylefors Åsa Blixte Håkan Andersson Ingela Redin SP - Urban Water Management Författare Erik Kärrman Framsida Björnasjö källa Det goda källvattnet skall förbli gott Vatten och Samhällsteknik Trädgårdsgatan KALMAR Tel Org. nr

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1. ORIENTERING Uppdraget Definitioner UTGÅNGSPUNKT VATTENRESURSER Klimateffekter Samhällsutveckling UTGÅNGSPUNKT KRETSLOPP INVENTERINGSMETODIK Steg 1 inventeringsfas Steg 2 Analysfasen Steg 3 Omvärldsbeskrivning RESULTAT FRÅN INVENTERING Avlopp Jord- och skogsbruk Dagvatten Teknisk utveckling Forskning SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OMVÄRLDSANALYS, STYRKEOMRÅDEN Allmänt Vattenförsörjning Avloppsvattenhantering Dagvattenlösningar Tvärvetenskaplighet Fokus inom EU - Horisont Internationell marknad IDÉFÖRSLAG Bilaga 1: Vattenkompetenser - 1 -

4 SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver problemområden och förutsättningar för att tillskapa renare vattenresurser i Kalmar län genom minskad belastning av närsalter och andra föroreningar och eventuella behov av reningsinsatser. Rapporten ger en sammanställning av resurser i form av företag och myndigheter samt personer med vattenkompetens. Vidare presenteras en omvärldsanalys samt idéer på intressanta områden för att skapa nya projekt och andra aktiviteter. Till grund för initiativet ligger, förutom en tänkt strategisk näringslivsutveckling, även aktuella arbeten för att nå de nationella miljökvalitetsmål som berör vatten. En inventering genomfördes som syftade till att sammanställa information om: - Kompetensprofiler på nyckelpersoner och organisationer - Vattensnål teknik, teknik för uppströmsåtgärder för att förhindra föroreningar att nå vattendrag samt teknik för rening av vatten - Innovationer inom området - Vattentjänster som relaterar till dessa områden Inventeringen omfattade följande aktörstyper: Universitet, Teknik-leverantörer/ entreprenörer, Regionala myndigheter, Kommuner (tekniska avdelningar, miljöavdelningar), Konsulter och Övriga organ. Vidare valdes ett tiotal personer/aktörer ut för mer omfattande intervjuer och diskussioner i grupp. Intervjuerna och diskussionerna gav underlag för att beskriva länets styrkeområden i form av en Blå tillväxt för länet. En syntes av det som framkom i intervjuerna och författarnas analys ger att följande huvudområden är lämpliga för fortsatt bearbetning syftande till att utveckla ett eller flera projekt: Minskad näringsbelastning på vattenområden samt biogasproduktion genom bland annat uppströmsstudier och utveckling av reningsteknik Minskad belastning av läkemedelsrester och miljögifter i form av uppströmsstudier inklusive beteendeaspekter, kampanj håll vattnet rent och utveckling av högteknologisk reningsteknik Dagvattenprojekt i form av uppströmsarbete, reningsmetoder nära källan och våtmarksrening av dagvatten Kalmarsundsprojekt: Genom koppling av flertalet nämnda pusselbitar skapa ett Miniöstersjöprojekt baserat på Kalmarsund som skulle kunna utgöra ett projekt inom Blå tillväxt

5 1. ORIENTERING 1.1 Uppdraget Uppdraget avsåg att beskriva problemområden och förutsättningar för att tillskapa renare vattenresurser genom minskad belastning av närsalter och andra föroreningar, inklusive reningsinsatser. Principiellt har Kalmar län identifierats som ett område där goda förutsättningar för detta finns. En förutsättning är dock att det finns en sammanställd information om tillgängliga resurser om kunskap, aktiviteter och teknik, såväl känd som sådan under utveckling. I denna rapport redovisas såväl dessa problem / möjligheter som en sammanställning om kunskapsresurser. För att belysa statusen för kompetens och kunnande vad gäller vattenresurser och vattenrening i länet har vidare aktuella inventeringsresultat bearbetats i en omvärldsanalys. Till grund för initiativet ligger förutom en tänkt strategisk näringslivsutveckling även aktuella arbeten för att nå de nationella miljökvalitetsmål som berör vatten. 1.2 Definitioner I detta sammanhang avses med vattenresurser: vattendrag, sjöar och hav som i enlighet med EU:s vattendirektiv ska uppnå och vidmakthålla en god ekologisk och kemisk status. Principiellt gäller samma krav för grundvatten, en resurs som dock behandlas mindre konkret i denna rapport. För att ovanstående krav och mål ska uppnås måste allt vatten som på något sätt påverkas av mänskliga aktiviteter behandlas/renas innan det når aktuell vattenresurs/recipient. I andra hand kan även i någon mån insatser tänkas ske i själva vattenresursen. Sådana vatten som kan behöva åtgärdas kan utgöras av - Avloppsvatten från hushåll inkl. enskilda avlopp - Avloppsvatten från industrier - Dagvatten från olika verksamhetsytor i samhället - Dagvatten/lakvatten från avfallsanläggningar - Ytvatten/dräneringsvatten från jord- och skogsbruk inkl. påverkan från luftnedfall. En särskild komponent att beakta är slam som uppkommer i olika typer av reningsanläggningar men även slam och annat organiskt material som kan utgöra en resurs vid biogasproduktion

6 I detta projekt ligger fokus på rening av förorenade vatten men i betydande del kan flera av de kompetenser/aktörer och verksamhetsutövare som nämns även utgöra resurser relaterat till produktion av dricksvatten eller hantering av industriprocessvatten. Sanering av förorenade områden är ofta kostsamt och kan i många fall utföras med olika metoder sett till borttransport av förorenade massor alternativt rening av massor på plats. I länet kan omnämnas glasbruksområden och Oskarshamns hamn som stora pågående projekt. I aktuell rapport beaktas dock teknik och efterbehandling i samband med sanering ej specifikt

7 Renaree vatten docx 2. UTGÅNGSPUNKT VATTENRESURSER Genom sammanställningar avv framförallt SMHI ochh SGU finnss betydandee underlag avseendee vattenresurserna i kvantitativ bemärkelse. Olika typer av vattenverksamheter har medverkat till attt det även finns betydande kunskaper om variationer i de tillgängliga vattenresurserna till följd av såväl naturligaa variationer som olika typer avv regleringsinsatser ochh bortledning av vatten. De naturliga variationernas omfattning är en väsentlig utgångspunku kt och kan tydligt belysas genom bearbetning av nederbördsstatistik. Ett exempel på detta avseende uppmätt nederbörd i Kalmar sedan 1860 redovisas i fig 1. Speciellt bör noteras de långa och extrema torrperioder som förekommit f t ex de 19 torråren i slutet på 1800-talet,, inledningen av 1920-talet, inledningen av talet och under 1980-talet. Omvänt kan även identifieras våta perioder med åtföljande översvämningseffekter. Figur 1 Statistisk bearbetad nederbörd för SMHI:s mätstation i Kalmar. Röda staplar anger torra år med beräknad sannolikhet. Blå staplar s angerr våta år med beräknad sannolikhet. 2.1 Klimateffekter Till de ovan nämnda naturligaa variationerna ska för framtiden läggas effekter av en klimatförändring. De flesta scenarios i detta avseende förr vår landsdel anger vanligare förekomst av extremväder, längre torrperioder och kraftigaa skyfall, samt en generellt minskad vattentillgång

8 2.2 Samhällsutveckling En framgångsrik samhällsutveckling kräver sammantaget en klok och väl avvägd långsiktig planering av användningen av tillgängliga vattenresurser samtidigt som erforderliga åtgärder sätts in i tid för att vattenkvaliteten ska vara godtagbar

9 3. UTGÅNGSPUNKT KRETSLOPP Vattenresurser ingår i vattnets ständiga kretslopp. Det är av stor betydelse hur samhället nyttjar vattnet under detta kretslopp. Ett sådant nyttjande, allt från produktion av dricksvatten till återlämnandet av mer eller mindre påverkat vatten till den naturliga vattenresursen illustreras i fig 2. Figur 2 Vattnets kretslopp sett ur ett användarperspektiv. I bilden syns näringsämnenas kretslopp till vänster och vattnets krestlopp till höger. Illustration från Vattenvisionen (Svenskt Vatten 2013). Det är viktigt att undvika ett snävt problemsynsätt för att i stället alltid studera frågeställningen i ett bredare systemperspektiv. Exempel på sådant synsätt illustreras i två systembilder, avseende avlopp och biogas fig 3 och jordbruk och våtmarker fig

10 Figur 3 Illustration av system baserat på avlopp och biogas Figur 4 Illustration av system baserat på jordbruk och våtmarker - 8 -

11 4. INVENTERINGSMETODIK Inventerings- och analysarbetet har genomförts i följande steg: 4.1 Steg 1 inventeringsfas Inledningsvis utgick vi från vår egen kunskap inom Vatten och Samhällsteknik avseende vattenresurser och rening av vatten inom regionen och Kalmar län i synnerhet. Därpå följde ett par grundläggande diskussioner med följande nyckelpersoner: - Ann-Christin Bayard, Sustainable Sweden Southeast (regionalt miljönätverk) - Kjell Axelsson, Läckeby Water group (entreprenör/systemleverantör) Diskussioner under dessa möten syftade till att sammanställa information om - Kompetensprofiler på nyckelpersoner och organisationer - Vattensnål teknik, teknik för uppströmsåtgärder för att förhindra föroreningar att nå vattendrag samt teknik för rening av vatten - Innovationer inom området - Vattentjänster som relaterar till dessa områden Inventeringen omfattade genomgång inom följande kompetensområden: - Universitet - Teknikleverantörer/entreprenörer - Regionala myndigheter - Kommuner (tekniska avdelningar, miljöavdelningar) - Konsulter - Övriga organ En allmän sammanställning av funna resursenheter redovisas i form av en bruttolista i bilaga Steg 2 Analysfasen Baserat på inventeringsarbetet i steg 1 valdes ytterligare ett 10-tal personer/ aktörer ut för mer omfattande intervjuer/diskussioner. Dessa utgjordes av: - 9 -

12 - Forskning Linnéuniversitetet Bo Bergbäck (prorektor och professor i miljökemi) Catrine Legrand (forskare inom marin ekologi) - Teknikleverantörer Läckeby Water Group: Kjell Axelsson (entreprenör/ systemleverantör, drivkraft i många år) Mercatus: Anders Adolfsén (vd) - Regionala myndigheter, Vattenmyndigheten: Irene Bohman (vattenenheten och vattenmyndigheten, vattenvårdsdirektör) Länsstyrelsen: Tommy Hammar (miljövårdsdirektör) Agneta Gustavsson (landsbygdsutvecklingsenheten) Eva Hammarström (vattenenheten, LOVA-bidrag mm) - Kommuner Tekniska avdelningar: Kalmar Vatten: Lena Nilsson (avdelningschef, avlopp) Ola Persson (driftingenjör) Qing Zhao (process- och utvecklingsingenjör) Vimmerby: Göran Nilsson (VA-chef) Västervik: Ruben Öberg (VA-chef) Pia Sjöholm (utredningsingenjör, VA) Peter Ackrell (verksamhetschef, avlopp) Miljöavdelning: Västervik, Anders Fröberg (miljö- och hälsoskyddsinspektör) - Verksamhetsutövare Tekniska avdelningar: se ovan Södra Cell Mönsterås: Patrick Hernäng (miljöansvarig)

13 Konsulter Grontmij Ola Rosén WSP Se nedan Övriga organ LRF: Linda Hedlund (ansvarig vatten, miljö, jordbruk) Kalmarsundskommissionen: Anna Thore (sekreterare), även WSP Intervjuerna/diskussionerna gav underlag för att beskriva länets styrkeområden i en form av Blå tillväxt för länet. Det principiella resultatet av olika aktörers insatser relaterat till det allmänna kretsloppet åskådliggörs i fig 5. Figur 5 Illustration av var i systemet olika typer av aktörer primärt berörs. Illustrationen är bearbetad från Svenskt Vatten (2013) En sammanställning av olika aktörer inom såväl offentliga organ och Linnéuniversitetet som näringslivet med entreprenörer och konsulter redovisas i

14 bilaga 1. Självfallet är inte förteckningen komplett utan den bygger på den information som kommit fram genom ovan nämnda intervjuer, vissa förteckningar som erhållits från länsstyrelsen respektive Sustainable Sweden Southeast samt sökningar på internet. 4.3 Steg 3 Omvärldsbeskrivning Med den Svenska Vattenplattformen som grund beskrivs svenska styrkeområden inom olika kunskapskluster och används för att analysera styrkor och svagheter i Kalmar län samt beskriva dessa i ett större sammanhang. De svenska styrkeområdena inom vattentjänster och vattenteknik har sammanställts i Vattenvisionen en innovationsagenda för den svenska vattensektorn och vidareutvecklas inom den Svenska Vattenplattformen där Urban Water koordinerar på uppdrag av Svenskt Vatten. Kalmar läns styrkeområden i ett Europeiskt perspektiv beskrivs i förhållande till analyser från den Europeiska plattformen Water Supply and Sanitation Technology Platform (WssTP). Dessutom matchas Kalmar läns styrkeområden mot kommande utlysningar inom EUs forsknings- och innovationsprogram Horizon Tillgängligt inventeringsresultat har bearbetats i det ovan beskrivna systemet för att belysa styrkor och svagheter i Kalmar län samt beskriva dessa i ett större sammanhang, se vidare kap

15 5. RESULTAT FRÅN INVENTERING 5.1 Avlopp För att nå önskat systemtänkande vid beskrivning av avloppsflöden bör detta normalt kopplas ihop med möjligheter till biogasproduktion. I detta sammanhang belyser vi dock inte biogas i relation till transportpolitik eller energipolitik. Vid genomförda diskussioner har vi funnit att en av de framtida utmaningarna ligger i att på lämpligt sätt komma tillrätta med tillförseln vid källan. Ett speciellt problemområde framstår i form av de läkemedelsrester och miljögifter/kemikalierester som via avlopp och avfall når vattensystemen. Detta illustreras i systembilden, fig 6 Figur 6 Illustration över tillförsel av läkemedelsrester och miljögifter. Behoven och möjligheterna i ett sådant arbete kan även illustreras i en principiell idébild avseende åtgärder, se fig

16 Figur 7 Illustration över utvecklingsbehov och möjligheter Speciellt framgår att sådana studier måste omfatta flera resursorgan inom universitet, teknikleverantörer och konsulter tillsammans med olika typer av verksamhetsutövare. Vidare noteras att insatser krävs med såväl tekniska kompletteringar som beträffande beteendet hos konsumenter uppströms, se även nedanstående schematiska bild, fig 8. Figur 8 Flera resursorgan i samarbete med olika typer av verksamhetutövare

17 5.2 Jord- och skogsbruk Som ett av de allra viktigaste problemområdena framstår överbelastningen i form av kväve och fosfor till vattenresurserna. Baserat på kretsloppsbilden i fig 4 åskådliggörs mångfalden i en sådan problembild i fig 9. Figur 9 Illustration över tillförsel/belastning resp. bortförsel/nyttiggörande av kväve och fosfor. Av illustrationen framgår att bilden är mångfacetterad. Jordbruket (och i viss mån skogsbruket) berörs i stor utsträckning liksom utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier, luftnedfall mm. Av systembeskrivningen framgår den speciella betydelse som våtmarker kan spela i detta sammanhang genom sin potential att omvandla, binda och oskadliggöra näringsämnen. Våtmarkers potential för rening av olika typer av förorenat vatten kan sammanfattas enligt följande punkter:

18 Potential som poleringssteg i avloppsrening Potential som rening av dagvatten Potential vid rening av vattendrag Potential vid rening av lakvatten Potential för produktion av biomassa Bonuseffekter genom återskapade våtmarksbiotoper Inom länet finns ett stort antal objekt som under lång tid konstruerats och varit i drift inom samtliga ovan nämnda typområden. Hela systembilden kan även relateras till en framtidsmarknad i form av: Fytokemisk industriprocess - förädling av produkter baserade på biogrödor från land- och vattenbaserad odling. Vattenbruk i form av odling av - Fisk (landbaserad) - Skaldjur (produktion och vattenrening) - Vattenväxter/alger (produktion och vattenrening) Vid planeringen av konstruerade våtmarker som ett instrument för rening av förorenade/belastade vatten är det angeläget att planeringen sker utifrån var och hur anläggningar skapas för att få maximal nytta av insatt kapital. Självfallet måste detta paras med lägen där förutsättningar i övrigt inklusive tillgänglig mark och tillgängliga skötselresurser finns. Fortsatta insatser i form av forskning för uppföljning av tillgängliga anläggningar d v s mer på det praktiska planet än egentlig grundforskning är önskvärt. Notera vidare betydelsen av jordbrukets behov av bevattningsvatten. Vatten är en förutsättning för att växterna optimalt ska kunna tillgodogöra sig tillförd näring. I de jordbruksintensiva södra delarna av länet har offentliga organ tillsammans med jordbrukets organisationer tidigare låtit studera bevattningsbehoven och möjligheterna till effektiv samordning av tillgängliga vattenresurser (Jordbruksbevattning i Kalmar län, K-Konsult )

19 Lokala initiativ inom dessa sektorsområden förekommer i stor omfattning genom bl. a: - Kalmarsundskommissionen - Projekt Gamlebyviken Sådana projekt kan naturligtvis ingå som ledstjärnor och utvecklingsprojekt i en eventuell uppskalning till system initierade på länsnivå. Sammanfattningsvis noteras följande viktiga faktorer och möjligheter i relationen jord-/skogsbruk och vattenresurser samt vattenrening. Tillför och belastar med kväve och fosfor samt kemikalier Länet har en (för?) stor djurhållning i förhållande till spridningsarealen för gödsel Tar emot luftnedfall på stora arealer med åtföljande avrinning Stor potential som lokaliseringsområden för åtgärder i form av våtmarker samt skötseln av sådana anläggningar Stor potential för utveckling av fytoteknologi Näringsbelastningen kräver smarta insatser och utveckling av nödvändig balans, kanske i form av en affärsutveckling inom jordbrukssektorn Möjligheten att ta tillvara på kväve och fosfor från flytgödsel, kanske exportprodukt i pelletterad form 5.3 Dagvatten Numera har det närmast blivit en standard att allt dagvatten från alla slags nya exploateringsytor liksom även vid flera befintliga områden behandlas i någon form av våtmarkssystem. Förutom fortsatt utveckling av - våtmarker (se även kap 6) - kvävefällor - kalkdiken - avledning i öppna dikessystem mm bedöms det vara angeläget att även i detta sammanhang studera ett uppströmsperspektiv d v s var och hur kan insamlingen och behandlingen/förbehandlingen av dagvatten kan ske nära källan. Exempel på detta kan vara fortsatt utveckling av

20 - tröga avrinningssystem - brunnsfilter för rännstensbrunnar och dagvattenbrunnar. 5.4 Teknisk utveckling Reningen av avloppsvatten vid speciellt kommunala avloppsreningsverk har hittills främst fokuserats på organiska ämnen, fosfor och numera även kväve. Såväl behov (t ex läkemedelsrester och kemikalierester) som lagstiftningskrav torde kräva kompletterande teknik. Exempel på sådan teknik kan vara: - Olika typer av skiv- och membranfilter ev i kombination med indunstning - Filter baserade på aktivt kol eller andra media - Ozon Men även här kan man se ett uppströmsperspektiv t ex genom förbehandling av vissa industriavlopp, exempelvis från livsmedelsindustrier. I länet finns flera sådana exempel (Arla och Åbro i Vimmerby, KLS i Kalmar, Guldfågeln i Mörbylånga) där samverkan är etablerad men också kan utvecklas ytterligare. Ett flertal av komponenterna till avloppsreningsverk och biogasanläggningar samt totala styrsystem har starka varumärken och utvecklingspotential bedöms finnas. Sammantaget ger nu genomförd inventering underlag för att notera ett stort antal tekniska lösningar/anläggningsdelar som det finns anledning att studera och utveckla vidare kring: - Vattenbesparande utrustningar - Arbete och kompletteringar i ett uppströmsperspektiv. Ett stort arbetsområde som kan innebära rening av föroreningar direkt vid utsläppspunkten, minimera förorenande utsläpp samt att arbeta med beteende hos boende och verksamhetsutövare. - Fortsatt utveckling av befintliga reningssystem inklusive styrsystem. Kompletterande high-techsystem såsom membranfilter eventuellt i kombination med indunstning, aktivt kol mm - Naturbaserade reningsmetoder: - Våtmarker - Kombinationsvåtmarker - Musselodlingar - Vattenväxtodlingar - Algodlingar (mikro- och makroalger)

21 5.5 Forskning På Linnéuniversitetet bedrivs forskning inom många områden. Särskilt viktiga att lyfta fram i detta sammanhang är de inom naturvetenskap och teknik t ex - miljövetenskap - miljöteknik - miljökemi - akvatisk ekologi - marin mikrobiologi Kopplat till dessa forskningsområden sker även beteendeinriktad forskning. På Svensk Kärnbränslehantering (SKB) i Oskarshamn bedrivs forskning inom såväl de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga som tekniska forskningsområdena. Avancerad forskning bedrivs t ex inom geologi, ekologi och klimat

22 6. SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Intervjuer och diskussioner inom ramen för detta projekt föranleder följande sammanfattande kommentarer vilka kan och bör beaktas i samband med diskussioner kring behov och möjligheter vid rening av vatten: Tillförseln av kväve och fosfor till vattenresurserna är ett stort problem, kanske det största (se bild) Läkemedelsrester och kemikalier som når vattenresurserna tillhör de allvarligaste problemområdena (se bild) Länets goda tillgång på vattenresurser utgör en positiv planerings- och lokaliseringsfaktor. Torrperioder och klimateffekter måste dock beaktas. Fortsatt god vattenresurs kräver förutom klok planering även noggrann uppföljning av kvalitet och risker Vid bedömning/planering av vattenresurser är det viktigt att väga in ökat behov inom livsmedel- och skogsindustrin samt jordbrukets bevattningsbehov

23 Jordbruket utgör en viktig aktör/resurs i begränsningen av en negativ belastning på vattenresurserna (se bild). Flera viktiga aktioner såsom Greppa Näringen har genomförts med stöd från bl. a länsstyrelsen. Nästa steg kan vara att utvinna kväve och fosfor ur flytgödsel. Hanteringen av resterande produkter (stallströ?) viktig för att få rimlig kostnad. Viktig kompetens finns hos verksamhetsutövare (VU) - verksamhetsutövare inom jord- och skogsbruk - kommunala reningsanläggningar, samtliga kommuners avloppsreningsverk och vattenverk för dricksvattenproduktion - industrins reningsanläggningar, t ex Södra Cell Mönsterås Enskilda avlopp är en betydande faktor vad gäller belastningen av föroreningar, främst kväve och fosfor. Stark kompetens inom området finns hos LNU (t ex Tommy Claesson), driftoperatörer med modern teknik (t ex AquaTec), konsulter (t ex VoS, DGE, WSP) Starka forskarresurser finns vid LNU och SKB (t ex Bo Bergbäck miljökemi, Cathrine Legrand marin ekologi). Här bör även expertkompetens hos länsstyrelsen tas i beaktande. Internationellt starka företag finns i reningsbranschen t ex - Purac/Läckeby Water Group inom ramen för totalproduktion av reningsanläggningar, viss maskintillverkning samt biogasanläggningar - Mercatus inom ramen för högteknologiska anläggningar baserat på membranteknik ev i kombination med indunstning - Xylem som leverantör av pumputrustningar - GILA som leverantör av kompletta styrsystem till processanläggningar

24 En mångfald av mindre producerande företag för rening och komponenttillförsel finns inom länet Kompetenta konsultföretag med lokal förankring (Grontmij, VoS, WSP, DGE, Structor, Treatcon m fl) Våtmarksteknologin väl utvecklad (VU såväl hos kommunala enheter inom dagvatten, avfallshantering naturvård mm, samt vattenråd, konsulter) Tillgången till forskarresurser, reningsentreprenörer, leverantörer och konsulter utgör en god grund för forskning/utredning/åtgärder i uppströmsarbetet (se bild) Nätverket Sustainable Sweden Southeast (SSSE) utgör en viktig resurs för samverkan, speciellt i form av Triple Helix Potential finns att utveckla ett showroom och åtgärdspaket i regionen som pilotupplägg för Östersjön samt andra vattenregioner tonvikt på N/P och miljögifter Slam är en viktig komponent i avloppsreningen men också en resurs i biogasproduktion samt inom jordbruket Ett utvecklat vattenbruk i uppdaterad tappning (fisk, skaldjur, vattenväxter) kan ha stor potential i länet En ny Håll Sverige Rent - kampanj med kontinuerligt innehåll Håll Vattnet Rent ses som ett intressant behov. Kan H län bli ett pilotprojekt? Vi har olika aktörer relaterade till vatten: VA-huvudmän, myndigheter, företag, universitet och forskningsinstitut och andra organisationer

25 7. OMVÄRLDSANALYS, STYRKEOMRÅDEN 7.1 Allmänt I Kalmarregionen finns en stor bredd av aktörer som verkar inom vattensektorn. Här finns god potential att skapa en kunskapsintensiv och utvecklingsorienterad vattensektor där forskare, företag och myndigheter av lång tradition har samverkat. Kommunerna som VA-huvudmän är inte konkurrensutsatta utan samarbetar med varandra och andra aktörer om utveckling och innovationer. Sverige har gott internationellt renommé när det gäller hållbara lösningar på vattenområdet. Svenska lösningar och system för vattenförsörjning och sanitet för olika förutsättningar kan i ännu större utsträckning än i dag bli internationella förebilder och Sverige i allmänhet och inte minst Kalmarregionen kan utveckla sin exportmarknad inom dessa områden. 7.2 Vattenförsörjning I utredningen framgår att Kalmarregionen har en gynnsam situation när det gäller vattenförsörjning. För en fortsatt god vattenresurs krävs klok planering av vattenresursen. Vid bedömning/planering av vattenresurser är det viktigt att väga in ökat behov inom livsmedel- och skogsindustrin samt jordbrukets bevattningsbehov. Ett område som är av betydelse är en noggrann uppföljning av kvalitet och risker. Kalmarregionen saknar inte de aktörer som behövs för att hantera dessa frågor men om man vill fördjupa området rekommenderas samverkan med forskningsklustret DRICKs där Chalmers, andra universitet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT agerar. DRICKS verkar inom hela dricksvattenområdet men med särskilt fokus på riskanalys och riskhantering, vilket också är prioriterat inom Horisont 2020 där dricksvatten inkluderas i "Hälsosamma, säkra livsmedel. Centrum för naturkatastrofslära (CNDS) arbetar med frågor om hur samhället ska klara dricksvattenförsörjningen vid extremhändelser genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt där flera lärosäten och berörda myndigheter ingår. Vidare pågår utveckling av känsliga analysmetoder för källspårning av patogener. On line-sensorteknik är ett annat starkt svenskt forskningsområde på en global arena. Med deltagande från myndigheter som Livsmedelsverket, SVA och Folkhälsomyndigheten har Sverige även en stark ställning inom smittskydd

26 7.3 Avloppsvattenhantering Sverige har en stark ställning internationellt när det gäller avloppsvattenhantering som bottnar i våra traditionellt stränga reningskrav med känsliga recipienter som t ex Östersjön, vilket har lett till utveckling av avancerad reningsteknik. Kravnivåerna på detta område är nu så höga att vi tar fram avloppsrening som leder till ett utsläppt vatten som är så rent att det kan användas som vattenresurs. I stora delar av Europa råder vattenbrist och där finns efterfrågan på återvinningsteknik för vatten. Viktiga företag för Sverige och exporten finns i Kalmarregionen: Läckeby Water och Xylem. Konkurrensen är hård globalt men de svenska företagen har ändå goda möjligheter att expandera på en växande marknad. En möjlighet är att samverka mer med svenska kommuner, myndigheter och forskare för att sy ihop helhetslösningar. Med den närhet som finns mellan olika aktörer i Kalmar län finns det möjlighet för dessa aktörer att gå i spetsen för att ta fram denna typ av helhetserbjudanden. Ett annat kompetensområde där Sverige är ledande är utnyttjandet av resurser i avloppet. Vi är ledande inom biogasområdet, både vad det gäller produktion och användning, och samhällets aktörer ser tillsammans till att biogasen används på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Sverige har även utvecklat ett helhetstänkande kring god resurshushållning med växtnäring pådrivet av miljömålet för återföring av växtnäring från avlopp. I Europa är vi ledande vad gäller källsorterande system och utnyttjande av produkterna från dessa. Läckeby Water är en internatonellt känd tillverkare av biogasanläggningar och biogastekniken är under utveckling vid ett flertal platser i länet. I samband med frågan om båda rening och kretslopp behöver mikroföroreningar beaktas t ex läkemedelsrester. Forskningen på området är ännu ung men flera svenska universitet och institut bedriver forskning på området. Här finns helt klart möjligheter för flera aktörer att komma in. I Kalmarregionen finns som ovan nämnt stora teknikleverantörer och en närhet mellan aktörer som möjliggör framtagandet av helhetslösningar. Starka forskningsaktörer inom avloppshantering är VA-kluster Mälardalen med fokus på energi- och resursutnyttjande samt miljöpåverkan och VA-teknik Södra vid Lunds tekniska högskola som har fokus på avancerad avloppsvattenrening. Sverige har internationellt ledande forskare inom avloppsreningsteknik, inklusive styr- och reglerteknik. Genom flera stora forskningsprogram har en betydande FoU-kapacitet byggts upp. Det finns starka forskningsinstitut och bra miljöer med kritisk massa vid flera lärosäten i landet. IVL Svenska Miljöinstitutet och Kungliga tekniska högskolan (KTH) äger och driver Hammarby Sjöstadsverk. Anläggningen används för utveckling och demonstration av miljöteknik inom avloppsvattenrening. Genom nära samarbete mellan näringsliv, samhälle och olika forskningsaktörer utgör

27 Hammarby Sjöstadsverket en exklusiv plattform för innovation av produkter och system. Sverige har ett flertal innovativa företag med FoU- verksamhet i landet, där Xylem dominerar storleksmässigt. 7.4 Dagvattenlösningar Våtmarksteknik för rening av dagvatten och jordbruksvatten är väl utvecklad i Kalmarregionen och kan fortsätta att utvecklas och spridas till andra regioner (även på andra sidan Östersjön). En möjlighet är att samverka med Växjö och Malmö som har blivit förebilder även internationellt för integrering av dagvatten i stadsplaneringen och hur samverkan över förvaltningsgränser ger funktionella blå gröna lösningar. Sveriges starkaste forskningsmiljö inom dagvatten är Luleå Tekniska Universitet (LTU), med bland annat klustret Dag & Nät. Våtmarksforskning finns dock inte med i LTUs pågående forskning så möjligheter finns för Linnéuniversitetet att bygga upp forskning inom området för att följa upp våtmarksreningen. Huvudfrågan (som har högst prioritet av regionens aktörer) är kväverening. Även frågan om vissa mikroföroreningar som t ex PFOS är av intresse för tillämpad forskning. En eventuell uppbyggnad av forskning gör man lämpligen tillsammans med kommunernas VA-huvudmän som har god kompetens och erfarenheter. En möjlig samarbetspartner är SLU Alnarp som har en lång forskningstradition inom naturbaserad rening. Ytterligare en aspekt på dagvattenhantering är beredskap för större regn till följd av klimatförändringar, klimatanpassning, och det finns en bra dialog på olika plan om hur staden kan och bör klimatanpassas genom allt från trögare avrinning, bra höjdsättning till säkerställande av ytliga vattenvägar. Svenska kommuner, så även Kalmar, arbetar brett med dagvattenfrågan eftersom de har en helhetssyn som tar hänsyn till både kvalitet och kvantitet, och där både uppströms- och nedströmsperspektiven finns med. Vidareutveckling av dessa kunskaper gynnar en hållbar utveckling av svenska tätorter och genererar exportprodukter. För Kalmarregionens del finns möjlighet att arbeta interregionalt med frågan för att stötta städer i Baltikum inom området. Med stor tydlighet adresserar styrkeområdet inom dagvattenledningar prioriteringen inom Horisont 2020 att utveckla innovativa och kostnadsaffektiva anpassningsåtgärder, liksom riskförebyggande åtgärder med anledning av klimatförändringar

28 7.5 Tvärvetenskaplighet Det är ett svenskt styrkeområde att angripa utmaningar inom vattenområdet med ett tvärvetenskapligt perspektiv. Det innebär att integrera kompetens från samhällsvetenskapen, ekonomin, juridiken, humanioran m.fl. i det traditionellt sett tekniskt och naturvetenskapligt orienterade vattenområdet. Utgångpunkten är att ta tillvara aktörers skilda drivkrafter för hur de agerar inom vattenresurshanteringen, teknikutvecklingen, regelverk etc. Det uppströmsarbete som utvecklats för att bl.a. hantera förekomsten av metall i avloppsvatten, där Linnéuniversitetet har en stark profil, är ett exempel på detta. Vid Lunds universitet har ett Centre of Excellence nyligen etablerats som samlar nio fakulteters vattenrelaterade forskning (water.lu.se). I samma anda verkar SMHI:s Rossby Centre, Stockholm International Water Insitute (SIWI) samt Swedish Water House. 7.6 Fokus inom EU - Horisont 2020 Horisont 2020 är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Det nya ramprogrammet startade den 1 januari 2014 och pågår till I det första arbetsprogrammet konstateras att vatten är en ovärderlig resurs för humanhälsa, livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och för miljön och är en ekonomisk sektor som växer i Europa. Vattenresurser är dock ständigt under press från klimatförändringar, urbanisering, förorening, överexploatering av sötvattenresurser och ökande konkurrens mellan intressentgrupper, varför förbättrad status för vattenresurser kommer att leda till ekonomiska fördelar. Målet med vattendirektivet att uppnå god status 2015 kommer att uppfyllas endast i hälften av Europas vattendrag vilket tydliggör behovet av ytterligare insatser. I arbetsprogrammen för Horisont 2020 år kommer vattenbristfrågan att ha en fortsatt viktig ställning. I utkast till detta arbetsprogram syns att det framförallt är vattentillgång för EU-ländernas industri och jordbruk som kommer att lyftas fram. För Kalmar läns aktörer kan det vara svårt att komma åt EU-medel via Horisont Utlysningarna matchar inte perfekt styrkeområdena och det är dessutom nödvändigt att liera sig i breda konstellationer med många partners runt om i Europa. För att få möjlighet att arbeta med frågan om renare vatten i en Östersjökontext kan det vara lämpligare att rikta blickarna åt Interreg Östersjöprogrammet eller LIFE+. För projektutveckling och projektledning utgör Nätverket Sustainable Sweden Southeast (SSSE) en viktig resurs för knyta ihop samverkansprojekt, speciellt i form av Triple Helix. Vid genomförandet av stora projekt finns det anledning att använda forskningsinstituten IVL och SP för projektledning och medverkan i genomförandet

29 7.7 Internationell marknad Det finns nya marknadsmöjligheter genom att positionera Europa som global marknadsledare för innovation och teknik. Världsmarknaden för vatten och avlopp uppgick till 250 miljarder år 2008, med tillhörande årlig investering på mer än 33 miljarder per år. Marknaden för teknik för klimatanpassning såsom skydd mot översvämning ökar snabbt då man har funnit att återställandekostnaderna är ca 6 gånger större än anpassningsåtgärderna. Den svenska exporten av VA-tjänster och produkter uppskattades i Vattenvisionen till 650 miljoner per år. Då potentialen är 33 miljarder per år är det enkelt att se potentialen för en ökad export från Sverige och då är inte ens nödvändiga åtgärder för klimatanpassning inräknade

30 8. IDÉFÖRSLAG I redovisningen ovan har beskrivits flera önskvärda och möjliga projekt för insatser inom vattenvården och vattenreningen. Dessa idéer kopplas även till potential för forskning och viktig näringslivsutveckling. För samtliga dessa områden med sådan potential förordas att man studerar frågorna i breda systemlösningar. Man kan vidare se de olika förslagen som strategiska pusselbitar som i sin tur länkas till varandra, se fig 10. Figur 10 Illustration hur ett flertal kretsloppsbaserade system kan och bör länkas till varandra i ett utvecklingsprojekt

31 Sammanfattningsvis förordas följande huvudområden bli föremål för fortsatt bearbetning syftande till att utveckla ett eller flera projekt: Minskad näringsbelastning på vattenområden samt biogasproduktion o Uppströmsstudier, åtgärder vid källan o Optimal lokalisering av konstruerade våtmarker samt uppföljning av dessa anläggningars reningsförmåga o Utveckling av reningsteknik med vattenväxter/alger, musslor mm för olika typer av förorenat vatten o Studier kring acceptabel balans vad gäller djurhållning och slam- /gödselhantering i relation till biogasproduktion Läkemedelsrester och miljögifter o Uppströmsstudier inkl. beteendeaspekter o Kampanj håll vattnet rent o Utveckling av högteknologisk reningsteknik Dagvatten o Uppströmsarbete o Reningsmetoder nära källan o Våtmarksrening av dagvatten Kalmarsundsprojekt o Genom koppling av flertalet nämnda pusselbitar skapa ett Miniöstersjöprojekt baserat på Kalmarsund som skulle kunna utgöra ett projekt inom Blå tillväxt. Projektet kan syfta till att universitet, entreprenörer/leverantörer och konsulter tillsammans med verksamhetsutövare skapar ett showroom som kan överföras till andra vattenområden såväl nationellt som internationellt. Samtliga aktörer i form av universitetet, entreprenörer/leverantörer och konsulter samt verksamhetsutövare bedöms finnas i önskvärd omfattning och med den grundläggande kompetens som behövs för att på ett starkt och strategiskt sätt vidareutveckla de föreslagna idéerna, se sammanställning bilaga 1. Befintliga avloppsreningsanläggningar (såväl kommunala som industrins) bedöms vara relativt ålderstigna. De har successivt utvecklats baserat på de möjligheter som funnits i de ursprungliga konstruktionerna. Detta kan synas vara en nackdel som referensobjekt men i detta ligger samtidigt en stor potential eftersom flertalet står inför kompletteringar eller ombyggnation varvid den samlade tekniska resursen kan nyttjas för smart utveckling i samverkan mellan huvudmän och leverantörer. Det har vidare framförts att universitetet i någon mån saknar spetskompetens på bred nivå när det gäller vattenrening och övergödningseffekter. Det finns ett

32 flertal smala specialistområden men den breda basen kan och behöver utvecklas i samverkan med leverantörer/konsulter och verksamhetsutövare. I en fortsatt uppbyggnad av ett större utvecklingsprojekt måste i detalj utvärderas de eventuella brister på kompetens som kan finnas inom länet och därmed behöver tillföras antingen från närliggande regioner eller tillskapas på annat sätt inom länet. Av den redovisade omvärldsanalysen framgår dels att ämnesområdet Renare vatten är högprioriterat på internationell nivå, dels att flera projekt har initierats. Inte minst inom programmet Horisont 2020 inbegrips ett sådant utvecklingsbehov. Baserat på omvärldsanalysen och genomgången i övrigt i föreliggande rapport av förutsättningarna i Kalmar län bedöms stor potential finnas att, i bred samverkan, utveckla regionala initiativ. Regionala aktörer som Sustainable Sweden Souteast har en viktig roll som igångsättare och föra ihop aktörer inom länet och med andra aktörer runt Östersjön. Kommunerna är viktiga problemägare som ser till att hitta fallstudieområden. Linneuniversitet har en viktig roll som projektägare och se till att projekten håller vetenskaplig kvalitet. Företagen medverkar med kunskap och utrustning och ställer affärsmässiga krav på projekten. Kalmar den 18:e mars 2015 Vatten och Samhällsteknik AB SP - Urban Water Management Lars Kylefors Erik Kärrman Åsa Blixte Håkan Andersson

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

Framtidens avloppsvattenrening

Framtidens avloppsvattenrening Framtidens avloppsvattenrening Behovet av samverkan på FoU-anläggningar för att bemästra framtiden och skapa utveckling. Bakgund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015 2019

Verksamhetsstrategi 2015 2019 Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 LOVA PROJEKTET MAGASINERA FÖRDRÖJA ETT HELHETSGREPP Samverkan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö, Plan och Tekniska gata /park och kommunledningskontoret.

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för en frisk natur. En utbildning i tiden för dig som vill jobba med vatten- och miljöfrågor. DISTANSUTBILDNING

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten Livsmedlet vatten Hygien Övrigt Mat och dryck WC Disk Tvätt Fokus frågor - En aktiv politik för uthålliga vattentjänster Fokus frågor - Ökat investeringsbehov Fokus frågor -

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

MISTRA-programmet Urban Water

MISTRA-programmet Urban Water Avlopp o kretslopp 050308 MISTRA-programmet Urban Water Avlopp och kretslopp 2005 Per-Arne Malmqvist MISTRA Urban Water Programme 1 Sverige idag Alla invånare i städerna har riklig tillgång till hälsosamt

Läs mer

Hur skulle det annars fungera?

Hur skulle det annars fungera? Varje dag använder vi vatten- att dricka, borsta tänder och spola i toaletten med. Att det vatten som kommer när vi vrider på kranen är rent och att det vi spolar ned tas om hand förutsätter vi, oavsett

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

PRESENTATION - PETER NILSSON

PRESENTATION - PETER NILSSON PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas med litet LOVA-nytt Gösta Regnéll, Miljöavdelningen - Fiske och vattenvård, efter ett material från Helena Nilsson, Landsbygd - miljö Biogas i Skåne Länet med mest biogasanläggningar

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås *T* -+e+ Stockholm Arlanda Airport ~~,c SWEDAVIA SWEDISH AIRPORTS 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås Yttrande över Vattenmyndighetens remiss angående

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

VA-strategi. Gävle kommun

VA-strategi. Gävle kommun VA-strategi Gävle kommun Innehåll 1 Inledning 3 2 Kommunala styrdokument som berör VA-området 4 3 Målbild 4 4 VA-strategi 5 5 Delstrategier 6 5.1 Hållbar utbyggnad av kommunal VA-försörjning 6 5.2 Robust

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Sveriges miljöteknikråd

Sveriges miljöteknikråd Sveriges miljöteknikråd En delegation för miljöteknik Berit Gullbransson, Stockholm 26 maj Kommittédirektiv 2008:2 Sveriges miljöteknikråd - en delegation för miljöteknik Swentec, Sveriges miljöteknikråd,

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN!

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Klimatsamverkan Kalmar län Energiomställning (HINDRA) Klimatanpassning (LINDRA) Hållbar tillväxt Klimatkommissionens uppgifter: - Öka takten (för att

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN

SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN SVENSKT VATTEN UTVECKLING PRIORITERADE OMRÅDEN Prioriterade områden är sådana FoU områden som anses särskilt viktiga för de kommunala vattentjänsterna. Svenskt Vatten Utveckling hänvisar till de samhällsutmaningar

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi Gör en ÖP! Följ bilaga V! Och med övervakning menar vi löpande provtagning med syfte att erhålla långsiktiga

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015 Klimat & säkerhet 26 maj 2015 Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015 Gunn Persson Klimatet ändras innebär att Vårt samhälle påverkas Förebygga skador, leva med skadorna

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp

Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp Vi samarbetar kring framtidens kretsloppsanläggning i Högbytorp Vad händer i Högbytorp? E.ON och Ragn-Sells har inlett ett samarbete kring utveckling av framtidens kretsloppslösningar för energiproduktion

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer