BEHÖVER VI PARKER? Av: Idéer och tankar om hållbar stadsutveckling
|
|
- Birgit Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BEHÖVER VI PARKER? Av: Idéer och tankar om hållbar stadsutveckling Parker är idag självklarheter i svenska städer även om andelen parkmark kan skifta. Men alla parker är inte fredade från exploatering. Kolbjörn Guwallius spanar efter grönskans roll i den täta staden. De outnyttjade fläckarna i storstäderna minskar i antal samtidigt som många vill bo centralt. Lockande då att snegla på parkmark när de sista ödetomterna väl är bebyggda. Att samla fler människor på liten yta är frestande: infrastrukturen i form av kommunikationer, fjärrvärme och elektricitet med mera är redan på plats. Projekteringen blir förhållandevis billig samtidigt som bostäderna blir attraktiva i kraft av läget. Den hållbara stadsutvecklingens krav på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet kan lättare uppfyllas när vi bygger tätt. Vi kan spara på uppvärmningen, få synergieffekter när det gäller sophämtning, vatten och avlopp och minska bilberoendet samtidigt som värdefull jordbruksmark kan sparas. Det ser onekligen ut som att det är lönsamt på många sätt att nagga parker och grönområden i kanten, ja rentav att ta bort dem helt. Det kanske faktiskt är det enda rationella att göra, och räknat som andel av bebyggelsen har mycket riktigt de gröna ytorna i städerna minskat på senare år. Har parken spelat ut sin roll när den täta staden är det mest hållbara och vi måste hushålla med resurserna? Eller behöver vi tvärtom parken mer än någonsin? När Stockholm fick sina första offentliga parker i form av Kungsträdgården och Humlegården på 1700-talet var de i första
2 hand tillgängliga för de övre samhällsklasserna. Det fanns regler för vilka som fick vistas där och hur de skulle uppföra sig. Det här var på inget sätt unikt för Stockholm utan de få parkernas funktion var i stort densamma i vår del av världen. Men offentliga parker var ovanliga i svenska städer fram till mitten av 1800-talet. En del av de första parkerna var före detta jaktmarker som öppnades, som i fallet med Djurgården i Stockholm. I samband med industrialiseringen under 1800-talet började parker för allmänheten anläggas av hälsoskäl som ett slags gröna lungor i de växande städerna dit man kunde fly undan smuts och smog. Parkerna var även tänkta att bidra till besökarnas moraliska skolning genom krav på uppförande, statyer av framstående människor med mera. När parker i städerna blivit på modet fanns även representativa skäl, varje stad med självaktning skulle ha en park som signalerade stadsmässighet. Men det kom också initiativ till parker från andra håll än städerna själva. Avsaknaden av rekreationsområden för arbetare fick Malmös socialdemokratiska förening att köpa ett stycke mark intill stadsranden på Möllevången Idén med en folkpark var ny och parken blev den första i sitt slag i världen när den invigdes den första maj samma år. Grunden i den nya parken var den privata jaktpark som anlades av Malmö hamns grundare Frans Suell. Folkparken i Malmö fick snart efterföljare och liknande koncept finns eller har funnits nästan överallt i landet. Parker är idag självklarheter i svenska städer även om andelen parkmark kan skifta. Men alla parker är inte fredade från exploatering. Malmö Folkets Park gick efter hand över i kommunal ägo. Dess mycket centrala läge, och det faktum att parken hade mycket låga besökssiffror under 1980-talet, fick kommunen att börja göra upp planer på att exploatera området för bostadsbebyggelse. Det är klart att den diskussionen kommer upp. Det finns några exempel i Malmö där man redan har byggt på parkmark och andra där det finns i tankeprocessen, säger Trevor Graham på Malmö stad. Han är chef för avdelningen för miljö och hälsa på miljöförvaltningen och vill själv slå vakt om stadens grönska, som är intimt förknippad med hans arbetsuppgifter. Ska grönområden exploateras så ska det göras varsamt, säger han. Man får vara noga med att definiera värdet av att man bygger just på en viss plats och tänka ut hur man ersätter det man förlorar. Det finns stora utmaningar i det. Trevor Graham beskriver engagerat sitt favorithatobjekt i sammanhanget, en till synes oansenlig parkremsa som utraderades för sju år sedan till förmån för en väg när västra Malmö skulle få en effektiv anslutning till Öresundsbron. Trots starka protester som ledde ända upp i Regeringsrätten drogs en fyrfilig led med höga bullermurar fram mellan det välmående villaområdet Djupadal och det mer utsatta miljonprogramsområdet Kroksbäck. Det finns några skräckexempel i Malmö. Det här var ett ganska intetsägande parkområde men det hade ett välfungerande kolonilottsområde. Redan då pratade man om mötesplatsers betydelse för integrationen. Här hade vi verkligen en sådan mötesplats, det var villaägare bredvid hyresgäster som jämförde grönsaker och diskuterade odling. Det var en total katastrof att den försvann. Idag binds de bägge områdena endast ihop av en gång- och cykelbro och någon naturlig kontaktpunkt mellan de boende finns inte längre. Folkets Park gick ett bättre öde tillmötes. Man kom till slut fram till att man skulle investera i parken istället för att ta bort den. Kommunen skapade nya och bredare verksamheter för att attrahera fler grupper, en strategi som visade sig lyckad. Idag är parken en av stadens mest populära mötesplatser med nära tre miljoner besök per år. Det aktiva utvecklingsarbetet fortsätter och något hot mot parkens existens finns inte längre.
3 Att låta parken vara kvar är uppenbart lyckat ur besöksperspektivet. Men stadsdelen är populär att bo i och det hade kanske varit lönsamt att exploatera ytan för bostäder? Alexander Ståhle är landskapsarkitekt och har doktorerat på hur parker ska få plats i den täta staden. Han menar att det tvärtom är olönsamt att exploatera parkmark, åtminstone om den har tillräckligt goda kvaliteter. Parker ökar stadens attraktivitet och därmed betalningsviljan för att bo i staden, säger han. Bostäder med närhet till en park blir alltså dyrare än andra, vilket reser nya frågor. Ska bara människor med god ekonomi ha nära till en park? Det där är en politisk diskussion. Ska vi inte ha parker i miljonprogramsområden för att de som bor där inte har råd att ha dem? Det är ett ganska cyniskt förhållningssätt. Täta stadsmiljöer som också har parker har också en större mångfald i befolkningssammansättning, till exempel när det gäller olika åldrar. Där kan parker bidra till att barnfamiljer bor kvar och inte tvingas flytta ut i förorterna. Alltså motverkar parker i täta miljöer så kallad urban sprawl, eller stadsutglesning, där villamattor byggs för barnfamiljerna. Alexander Ståhle förespråkar istället något han kallar för compact sprawl, ett koncept där man får en tätare och samtidigt grönare stad genom att bebygga lågt utnyttjade grönområden samtidigt som man höjer kvaliteten på resten av grönskan. Hela frågan om att integrera parker och grönområden i städer är så komplex att det inte går att beskriva den optimala situationen som ett recept eller diagram. Man måste se på flera faktorer samtidigt, och varje landskap, stad och plats är unik. Det är väldigt många faktorer som samverkar hur parkerna ligger, formen på dem, tillgängligheten och om de är orienterbara. Vill man veta vad som är bra ska man snegla på attraktiva miljöer där folk är väldigt nöjda med sina parker. De stadsdelar som har en välfungerande parkstruktur kombinerar både stort och smått, park och natur, säger Alexander Ståhle. Förtätning behöver inte nödvändigtvis betyda att staden blir mindre grön även om det givetvis finns en sådan risk, anser Carola Wingren, professor på SLU i Alnarp. Det skulle faktiskt också kunna innebära att tillgängligheten till det gröna blir större, säger hon. Carola Wingren är projektledare för ett samarbetsprojekt med bland andra Malmö stad, där målsättningen är att få till en mer nyanserad diskussion genom att synliggöra vad täthet och grönska kan innebära, och hur de hänger samman. Om till exempel ett industriområde omvandlas till bostadsområde kanske markgrönskan samtidigt förstärks för att skapa en attraktiv boendemiljö. Dessutom görs rimligen mer mark tillgänglig för fler människor på ett annat sätt än tidigare, säger hon. Tim Delshammar, universitetslektor på SLU i Alnarp, arbetar också med projektet. Han menar att i och med att grönstruktur har funnits i överskott i Sverige har förtätning med byggnader sällan inneburit något problem. Men någon gång når man en brytpunkt när man förtätar för mycket, och var den gränsen går är svårt att säga. Idag fokuserar man i planeringen främst på tillgången på bostäder och arbetsplatser. Men ska vi bygga tät stad måste vi börja titta på hur mycket bebyggelse den befintliga grönstrukturen kan tåla. Vi har haft ett planeringsparadigm de
4 senaste hundra åren i Sverige där vi har slösat med marken och tagit stor hänsyn till bilarna, det kan vi inte göra längre, säger Tim Delshammar. Alexander Ståhle vill få bort bilarna ur staden i största möjliga utsträckning. Många gator kunde hellre vara parkmark. Jag tror att det är den största utmaningen för framtidens städer. Får vi bort bilar och parkeringsplatser så kan vi göra alla gator till parker. Visst kan vi fortfarande ha tillgänglighet med bil, men bilens överdimensionerade plats i staden tror jag kommer att omförhandlas i framtiden. Vi kommer alltmer att inse att bilismen är orimlig att ha i sin livsmiljö, ungefär som vi betraktar rökning idag. Själv har Alexander Ståhle initierat ett projekt för att försöka få bort trafiken från sin egen bostadsgata på Södermalm i Stockholm. Den relativt lågt trafikerade, enkelriktade gatan har redan både träd och mindre gräsmattor och kunde enkelt förvandlas till både park och lekplats. Det här kunde göras på många ställen, resonerar han. Parker gör oss friskare när vi bor i staden, dessutom skapar parker mötesplatser som inte går att ersätta med till exempel gallerior eller nöjesfält. Trevor Graham på Malmö stad är inne på ett liknande spår. Han ser en framtid där park är en integrerad del av bebyggelsen. Det finns ett olyckligt motsatsförhållande mellan den grå staden och den gröna staden idag. Det finns stora vägar och parkeringar men även andra grå ytor som är överdimensionerade och som skulle kunna bli förtätade. Men man kan också arbeta med grönska på tak, fasader och i omgivningen på ett helt annat sätt än vad man gör idag, och väva in grönskan i den urbana infrastrukturen, samtidigt som man värnar om de parker som finns. För grönskan behövs, inte bara för rekreation. Stadens grönska binder både luftföroreningar och regnvatten, minskar bullret och erbjuder en livsmiljö för stadens insekter och djur, vilket bidrar till den biologiska mångfalden. En grönare stad innebär dock högre kostnader i form av skötsel. Samtidigt går vi mot en situation där det offentliga vill ta ett steg tillbaka, inte minst av kostnadsskäl, tror Alexander Ståhle. Om det är därför som allt fler brukare vill engagera sig i parkskötseln, eller om det är ett ekonomiskt lyckosamt sammanträffande, är svårt att säga. Jag tror att vi kommer att se en stor förändring framför allt i förortslandskapet, där man idag har ett ganska utspritt parkoch naturlandskap mellan husen. Dessa områden kommer att omdanas ganska kraftigt, tror jag, säger Alexander Ståhle. Från ett landskap som består av privata bostäder och offentliga grönytor mellan husen kommer vi att få se allt mer gemensamma uterum i form av gårdsbildningar och kolonilottsföreningar. Det ser vi redan nu och det kommer att hända alltmer. Det modernistiska förortslandskapet är ett alldeles för diffust och ohållbart landskap, som det offentliga inte har råd att förvalta längre. Men det är positivt att människor vill ta hand om mark, att man vill känna sig delaktig i miljön. I Malmö finns en mängd olika initiativ av den typen. Nätverket Mykorrhiza började som så kallad guerilla gardening, odling utan tillstånd, men bedriver idag ett projekt i samarbete med Malmö stad. Man har också experiment med mikroodlingar som sociala projekt i utsatta bostadsområden. Men är det början på ett nytt skötselparadigm vi ser, där medborgarna tar hand om grönytorna istället för kommunen? Inte helt i så fall, men delvis. De gamla, stora parkerna i stadskärnorna kräver kommunal skötsel i kraft av hur mycket de används. Andra platser kan kanske få spreta lite mer.
5 Om man kan hitta gemensamma mervärden, som även innebär en besparing på sikt, är det mycket spännande, säger Trevor Graham. Men bara det sociala värdet i sig, om man ser till gemenskap, positiv livssyn och personlig utveckling, innebär enorma samhällsekonomiska vinster. Inte sällan är det personer som står utanför arbetsmarknaden eller är sjukskrivna som engagerar sig, eller personer som känner otrygghet i sitt område. Känslan av trygghet kan öka av att de lär känna sina grannar, och på sikt ökar den verkliga tryggheten också. Det kan låta problematiskt att överlåta skötseln av grönytor på medborgarna. Kommunen har ett ansvar för skötseln av den offentliga miljön som blir svårt att kräva av entusiaster. Men Malmö stad har kommit fram till att man helt enkelt kan försöka. I värsta fall så får vi skövla allt och så gräs igen. Det behöver inte vara svårare än så, och kostnaderna kopplade till det är inte enorma. Så det känns som en ganska rimlig risknivå med tanke på de värden som kan komma av det, säger Trevor Graham. Att parker, där medborgarna pular efter egen förmåga, riskerar att hamna långt ifrån de estetiska idealen i 1700-talets strikta promenadparker är inte svårt att föreställa sig. Tankarna går lätt till platser som fristaden Christiania i Köpenhamn, där grönskan är lite vildare. Men vad gör det? Ska man ha ett större medborgerligt engagemang kring stadens grönområden krävs kanske ett annat tänk kring estetik, säger Trevor Graham. Man kanske inte kan förvänta sig att allt är prydligt året om. Malmö är en stad som präglas av mångfald när det gäller etnicitet, åldrar, utbildningar och livsstilar. Ser man på den fysiska utformningen av staden är det ganska mycket enfald som råder. Mångfalden hade kunnat synas både i arkitektur, landskapsarkitektur och annat. Det är det som gör städer spännande, intressanta och levande. Att man har lite särprägel och överraskningar. Man får acceptera att man ibland stöter på saker som man tycker är skitfult. Det hör ju till! Det blir allt mer uppenbart att det gröna behövs i städerna av en mängd skäl, och att helt radera ut parkerna är förstås inte ett realistiskt alternativ. Kanske borde normen för framtidens städer tvärtom vara att utrymmet mellan husen först och främst är park istället för bilväg, samtidigt som de stora parkerna lever vidare och utvecklas. Att skapa dessa verkligt gröna städer är en enorm utmaning, men att låta bli att göra det kan innebära helt andra och ännu större utmaningar.
Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merVisioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp
Nätverksträff Movium Partnerskap 15 november 2012 Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektet och dess utgångspunkter I ett gränsöverskridande
Läs merTÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald
Läs merHuskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB
Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merEn ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merUTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.
Läs merEnsamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.
Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig
Läs merHur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till?
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Katrineholms kommun KONGRESS 2016, 24-26 augusti Hur många urbana nyanser av grönt vill du räkna till? landskapsarkitekt och professor Carola Wingren Institutionen
Läs merTROLLHÄTTANS PARKPROGRAM
TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 Antagandehandling November 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Illustrationer: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd
Läs mer3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats
Läs merRiksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merHELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merDialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merVad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala
Program - dialog om grönstrukturen i Uppsala 9.15-9.30 Forskning & existerande underlag Tankesmedjan Grön Stad. Marcus Hedblom 9.30-9.45 Varför en grönplan? Erfarenheter kring att ta fram underlag för
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merGrönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Handläggare Love Örsan Telefon: 08-508 24 019 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Grönare Stockholm- Förslag
Läs merUNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo
UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges
Läs merStockholm Järvafältet >>>
Stockholm Järvafältet >>> Stockholm Järvafältet projekt Järvafältet plats Järvafältet, Stockholm formgivare Patrick Verhoeven Ronald Bron Ellemijk Marks partners Onix, Alex van de Beld Must, Wouter Veldhuis
Läs merSNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst
SNILLEN SPEKULERAR med stadslivet i fokus av Mikael Propst 38 Fyra landskapsarkitekter samlas runt ett bord. De diskuterar stadens utveckling, och inte minst sin egen uppgift att som landskapsarkitekt
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merSynpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen
Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merSnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Läs merAnser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
Läs merRiktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare
Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Läs merHällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Läs merFÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson
FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson Sociolog FÖRTÄTNING PÅGÅR IDAG BOR CA 50 % AV VÄRLDENS BEFOLKNING I URBANA MILJÖER STÄDERNA ÖKAR SIN POPULATION BOSTADSBRIST I MÅNGA STORSTÄDER VILKET LEDER
Läs merFörförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden
Läs merFörtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad
Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merRiktlinje för utomhuslek i
1(5) Riktlinje för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Riktlinje Alla nämnder, bolag,
Läs merBIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012
BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merUtvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg
Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merH-125. Skapad av: valleymountain. Ålder: 25. Stadsdel: Rosengård. Kategori: nybygge. Adress: von Rosens väg. Sida skapad: 18 december, 2011
1 H-125 Skapad av: valleymountain Ålder: 25 Stadsdel: Rosengård Kategori: nybygge Adress: von Rosens väg Sida skapad: 18 december, 2011 Beskrivning: För mig handlar ett boende för unga inte bara om ETT
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs merFÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Läs merAtt skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merProgram för utomhuslek i
1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
Läs merBo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Läs merÄrendet Föreligger förvaltningens tjänsteutlåtande, dnr /
Sida 44 (64) 34 Motion (2017:33) om ett modernt och hållbart Stockholm Beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Ärendet Föreligger förvaltningens
Läs merIH: Det är alltid viktigt med kvaliteten på våra parker- det tycker jag att vi har. Vi planerar även för nya parker när bebyggelsen expanderar.
Paneldebatt på stadsbiblioteket i Lund den 9 oktober 2013. Ett samarrangemang mellan stadsbiblioteket och Folkparkens Framtid. Titel: Lunds trängda parker ett lokalt miljömål Deltagare: Christer Wallström:
Läs merProgram för utveckling av Örebros västra stadsdelar
Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3
Läs merOm att skapa goda livsmiljöer
Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar
Läs merHälsoträdgård i Malmö
Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska
Läs merMarkanvisning som Socialt Instrument Hur då?
Markanvisning som Socialt Instrument Hur då? Fiktiv plats: Fastigheterna är belägna i Lerums tätort cirka 700 meter från Lerums centrum. I gällande översiktsplan, ÖP 2008, anges markanvändningen till befintlig
Läs merYttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm
YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.
Läs merAvrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad
Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas
Läs merSammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen
Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open Space Sammarnställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden-Björkhagen
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merEtt nytt sätt att shoppa i kristianstad
Ett nytt sätt att shoppa i kristianstad ett spännande tillskott till handeln i Kristianstad KRISTIANSTAD HAR ALLTID VARIT KÄNT FÖR BRA OCH SPÄNNANDE SHOPPING. Historiskt sett har vi attra- herat många
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merVet du vad som planeras i Karlslund?
Vet du vad som planeras i Karlslund? Det här är en illustration och visar endast exempel på hur området skulle kunna se ut. KOMPLETTERING AV VÅRD- OCH OMSORGSBOENDET SAMT NYA TRYGGHETSBOENDEN Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merwww.stockholmsvanstern.se
www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras
Läs merMotion till Kommunfullmäktige
Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs merYttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Göteborg: Backaplan
Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Göteborg: Backaplan YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt och ekonomiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad. Vi vill
Läs mer2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Sammanställning från tidig dialog 2013-05-14 2 (43) Innehåll Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen 1 Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open
Läs merTyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
Läs merResultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jämtlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Läs merRemissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merAnalys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar
Läs merYttrande om Hässelby-Vällingby - Hässelby Villastad 28:1.
O o YIMBY - Yes in my Backyard. 2013-07-23 Dnr: 2009-14079 2013:15 Yttrande om Hässelby-Vällingby - Hässelby Villastad 28:1. YIMBY ställer sig posiva ll nyllsko av bebyggelse i det aktuella området, men
Läs merRAPPORT OM OMGIVNINGS-
2015/2016 RAPPORT OM OMGIVNINGS- PÅVERKAN. ATTITYDER OCH INSTÄLLNINGAR TILL FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ INLEDNING Sverige växer så det knakar. I synnerhet i storstäderna där
Läs merVINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare
Läs merÅret är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs merHagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merC Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU
Utformning av den klimatsäkra staden inspiration och utmaning Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Workshop för Nätverket Klimat & Säkerhet, 23 april 2012 Utformning av den klimatsäkra staden
Läs merUtställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning strategiska avdelningen Sida 1 (6) 2013-07-19 Handläggare Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Stockholm - en strategi för
Läs merFÖR VEM OCH HUR BYGGS FRAMTIDENS SAMHÄLLEN? OM ATT FLYTTA EN STAD OCH BYGGA NYTT FRÅN GRUNDEN Av: ArkDes
FÖR VEM OCH HUR BYGGS FRAMTIDENS SAMHÄLLEN? OM ATT FLYTTA EN STAD OCH BYGGA NYTT FRÅN GRUNDEN 2016-06-17 Av: ArkDes Kiruna förbereder just nu en 2,5 kilometer lång flytt österut. En extrem situation på
Läs merYttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal
YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.
Läs merLekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.
Lekvärdefaktor Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid. Vuxna, barn,
Läs merGRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Läs mer