Försäkringsteknik och försäkringsrätt

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2004:258 SHU Försäkringsteknik och försäkringsrätt Hur rätten påverkar försäkringstekniken och hur försäkringstekniken påverkar rätten IDA SÖDERBERG Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET D-NIVÅ Vetenskaplig handledare: Marcus Radetzki 2004:258 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats var att lite mer konkret ta reda på vad begreppet försäkringsteknik innebär och hur begreppet faktiskt tillämpas i praktiken. Jag har även valt att titta lite på hur försäkringstekniken har utvecklats särkilt med tanke på den ständigt pågående internationaliseringen. Genom att jämföra innehållet i doktrinen med den lagtext som finns angående försäkringsteknik har jag fått en lite klarare bild över vad begreppet faktiskt innebär. Jag har även tittat i en del rättsfall för att därigenom få en helhetssyn över den praktiska aspekten på begreppet. Det finns i doktrinen på området en rad olika beskrivningar av begreppet försäkringsteknik varav någon enhetlig dock är svår att finna. Det enda som sammanfattningsvis kan konstateras är att begreppet kan ses ur olika aspekter. Det kan handla om allt från att utforma de grundläggande försäkringsvillkoren till att göra en mer komplicerad riskbedömning och premieberäkning. I regel är försäkringsteknik dock överväganden och åtgärder som har med försäkringsgivarens ekonomiska intressen att göra. När der gäller försäkringsteknikens tillämpning i praktiken kan ses att det där hela tiden blir fråga om en avvägningsfråga mellan försäkringsgivarnas och försäkringstagarnas behov och intressen. Av rättsfallen att döma får dock i regel de försäkringstekniska argumenten vika till förmån för försäkringstagarna. Slutligen kan även konstateras att Sveriges inträde i EU och den ständigt pågående internationaliseringen, liksom på många andra områden, även har påverkat försäkringsteknikens utveckling. 1

3 Abstract My purpose with this essay was to little more concrete find out what the conception insurance technique means and how to practice this in the real life. I have also chose to look at how the technique has developed. Between reading the doctrine and compare this with the law in the area I have get a little more clear picture over the means of the conception. I have also looked in cases and by that means understand more of the practical aspect of the conception. In the doctrine you found many different aspects of what the conception insurance technique means. To sum up you can establish that the conception may be seen out of many perspectives. It can be everything from how to design the most basic insurance condition to how to do a more complicated assessment of the risks and how to calculate the premium. Often it is considerations and measures that are in the economical interest of the insurance company to do. When you come to the insurance technique applying in the practice can you se that it is all about a balance between the insurance companies and the customers interests. In the cases you can see that the argument of insurance technique will stand back forth benefit of the customers. When you look at the development of the insurance technique you can see than much thing have happened the last years. This is much because Sweden has been member in the European Union. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract 1. Inledning Syfte Metod och avgränsning Försäkringar - Allmänt Försäkringsteknik Definition Grundläggande kring försäkringar Definition enligt doktrinen Tyngden som tillmäts försäkringstekniska argument i lagtexten Försäkringstekniska riktlinjer (före detta grunder) Kommentarer till paragraferna Sammanfattning Försäkringsteknikens tillämpning i praktiken De försäkringstekniska beräkningarna Sammanfattning Premiedifferentiering Riskutjämning Rättsfall där försäkringstekniska argument åberopas Försäkringstekniska hänsyn kontra försäkringstagarens intresse När det gäller premiens storlek När det gäller kravet på bevisning Försäkringsteknik vid villkorstolkning

5 3.3 Egna reflektioner och slutsatser Rådande diskussion som förs kring försäkringsteknik Försäkringsteknikens utveckling Problem med försäkringstekniska argument Analys Slutdiskussion/Sammanfattning 35 Källförteckning Bilagor 4

6 1. Inledning När jag började arbetet var grundfrågan jag ställde mig: Vad innebär försäkringsteknik, hur tillämpas tekniken i praktiken och hur har tekniken utvecklats? Jag har sedan försökt att i uppsatsen reda ut dessa delfrågor en i taget. Som inledning har jag dock valt att presentera det mest grundläggande kring försäkringar och en definition av begreppet försäkringsteknik. Därefter gick jag in på delfrågorna genom att börja med att reda ut hur försäkringstekniken i praktiken används och i vilken grad försäkringstekniska argument åberopas samt belysa detta med hjälp av olika rättsfall. Avslutningsvis försöker jag spegla den diskussion som förs kring försäkringstekniken och dess utveckling. 1.1 Syfte Mitt syfte med uppsatsen var att mer konkret ta reda på vad begreppet försäkringsteknik innebär och i vilken utsträckning man faktiskt använder sig av försäkringsteknik och försäkringstekniska överväganden i praktiken. Syftet var också att ta reda på om försäkringstekniken har utvecklats i takt med den ständigt pågående internationaliseringen och lagändringar eller om försäkringsgivarna fortfarande använder sig av samma teknik som de alltid har gjort. 1.2 Metod och avgränsning Metoden jag använt mig av är traditionell juridisk metod. Jag har under arbetets gång funnit att begreppet försäkringsteknik var ett ämne som ar väldigt svårt att avgränsa. Jag har dock försökt att hålla mig till försäkringsteknikens teoretiska bit och inte gå in för mycket på de försäkringstekniska beräkningarna. Skulle jag i detalj gå in på hur man i praktiken genomför dessa skulle uppsatsen bli väldigt matematisk och det har inte varit mitt syfte. Jag har också försökt att enbart hålla mig till svensk rätt då det skulle bli väldigt omfattande att gå in även på andra rättssystem. Jag har inte heller gått in på försäkringsteknikens samband med skadeståndsrätten då även det är ett väldigt omfattande område som i detta sammanhang skulle vara svårt att ge en korrekt bild av på grund av utrymmesskäl. 5

7 2. Försäkringar Allmänt Försäkringsteknik - Definition 2.1 Grundläggande kring försäkringar När det gäller försäkringar finns det två typer av lagstiftning, en civilrättslig och en offentligrättslig. Till den civilrättsliga hör Försäkringsavtalslagen (FAL) och Konsumentförsäkringslagen (KFL). Den offentligrättsliga är den som reglerar hela försäkringsverksamheten och hit hör Försäkringsrörelselagen (FRL). 1 Vid ett försäkringsförhållande sluts ett avtal mellan försäkringsgivaren som är ett försäkringsbolag och försäkringstagaren som är en privatperson eller ett företag. Försäkringsgivaren åtar sig att emot ersättning i form av en premie ersätta försäkringstagaren vid en eventuell skada eller förlust av den aktuella egendomen det vill säga vid ett så kallat försäkringsfall. 2 Huvudsyftet för försäkringstagaren är alltså att skapa en ekonomisk trygghet för oväntade förluster. 3 (Detta bör hållas i åtanke när jag belyser försäkringsteknikens tillämpning i praktiken). Försäkringsrätten anses både av det svenska och många utländska rättssystem vara ett speciellt rättsområde där allmänna kontraktsrättsliga principer spelar en underordnad roll. Detta beror förmodligen på att försäkringsavtal sedan lång tid tillbaka har varit ingående reglerade i standardvillkor. 4 Det finns två olika huvudtyper av försäkringar nämligen personförsäkring och skadeförsäkring och inom dessa huvudgrupper en rad olika försäkringstyper såsom livförsäkring, ansvarsförsäkring och sakförsäkring. 5 Beroende på vilken slags försäkring det är fråga om så spelar försäkringstekniken olika stor roll. 6 Enligt FRL erfordras koncession det vill säga ett slags tillstånd för att försäkringsrörelse skall få bedrivas. Koncessionen ges av regeringen efter det att finansinspektionen har granskat bolagets riktlinjer med mera. För att få koncession krävs bland annat att bolagsordning och grunder överrensstämmer med FRL:s bestämmelser. Försäkringsinspektionen tittar även på om verksamheten är behövlig det vill säga om den främjar en sund utveckling av försäkringsväsendet. Detta krav kallas behovsprincipen. När man fått tillstånd stadfästs bolagsordning och i vissa fall även försäkringstekniska riktlinjer. Försäkringsinspektion genomför även löpande kontroller vilket främst syftar till att säkerställa rörelsens soliditet. 7 1 Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s.19 2 Bengtsson, Bertil. Försäkringsrätt Några huvudlinjer s.11 3 Hellner, Jan. Försäkringsrätt s.7 4 Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s.19 5 Bengtsson, Bertil. Försäkringsrätt Några huvudlinjer s Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s.4 7 Gauffin & Odelius. Praktisk försäkringsrätt s

8 Skulle försäkringsinspektionen vid sin granskning upptäcka missförhållanden görs ett föreläggande för bolaget att vidta åtgärder. Följs inte detta kan koncessionen bli förverkad. 8 Av det ovan nämnda framgår att försäkringsrörelsen i Sverige liksom i de flesta andra länder står under särskild kontroll. Metoderna för denna kontroll växlar dock något beroende på vilket system som gäller i det aktuella landet. I publicitets system är försäkringsbolagen skyldiga att offentliggöra uppgifter om sin rörelse och kritik från omgivningen skall iakttagas av bolaget. Vid normativa system fastställs istället i lag allmänna principer för verksamheten och myndigheter övervakar sedan att detta följs. Som framgått ovan så är det den materiella tillsynen vi använder oss av i Sverige där det åligger tillsynsmyndigheten att följa försäkringsbolagens verksamhet Definition enligt doktrinen En viktig sak att ha i beaktande för att en diskussion kring försäkringsteknik skall bli meningsfull är att en försäkringsgivare aldrig kan ge full ersättning för alla skador. Om så var fallet skulle någon försäkringsteknik inte behövas och en diskussion kring denna skulle då vara meningslös då försäkringstekniken i mångt och mycket handlar om hur försäkringsgivaren väljer ut vilka skador som skall ersättas, när de skall ersättas, hur och med vilket belopp. Det är med detta i beaktande lättare att förstå att tekniken för att välja ut vilka skador som skall prioriteras blir väldigt viktig. Försäkringstekniken har dock olika stor betydelse när det gäller olika former av försäkringar bland annat beroende på om det är en obligatorisk eller frivillig försäkring. 10 Ytterligare en viktig sak att ha i beaktande är att någon helt vedertagen allmän definition av begreppet försäkringsteknik är omöjlig att finna då begreppet försäkringsteknik kan ses ur väldigt många olika perspektiv. Dels kan hela ersättningsrätten ses som ett sätt att studera regler i samspel. Ses då samspelet mellan olika företeelser så ligger det nära till hands att anlägga ett tekniskt system. 11 Ses det försäkringstekniska begreppet ur detta perspektiv innebär det alltså att det är den teknik efter vilken försäkringsgivaren väljer ut de skador som skall ersättas och tekniken får då en stor betydelse då denna blir ett grundläggande drag i ersättningsarrangemanget. För att gå vidare och i någon mån försöka krympa ner denna breda definition av begreppet kan sägas att: Försäkringsteknik är de överväganden och åtgärder från försäkringsbolagets sida som avser förhållandet mellan risk och premie vid en viss produkt. 12 För att fortsätta och krympa ner begreppet ytterligare kan sägas att: Försäkringsteknik är systematisk hantering av olika slags arbetsuppgifter inom ett försäkringsföretag till exempel 8 Gauffin & Odelius. Praktisk försäkringsrätt s.42 9 Hellner, Jan. Försäkringsrätt s Roos, Carl-Martin. Ersättningsrätt och ersättningssystem s Roos, Carl-Martin. Ersättningsrätt och ersättningssystem s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s.9 7

9 utformning av försäkringsvillkor, premieberäkning, riskbedömning, skadereglering, reservsättning och återförsäkring 13 Av det nu sagda kan konstateras att försäkringsteknik är många olika saker som till exempel det matematiska beräkningssätt som avser risken för försäkringsfall men även andra överväganden och åtgärder som påverkar premier och andra villkor. Konstateras kan även att det beror på ur vilket perspektiv man ser det försäkringstekniska begreppet vad som ingår i det. Ses begreppet ur det allra bredaste perspektivet som framgick först så är även idén om en riskgemenskap liksom tanken att en jämvikt skall råda mellan parterna försäkringstekniska. Krymper man istället ner perspektivet och bredden på sitt synsätt hör sådana frågor endast till grundläggande idéer och överväganden ur rättvisesynpunkt. Den allra snävaste gränsdragningen mellan försäkringsteknik och övriga överväganden och åtgärder skulle kunna göras genom att rent konkret reda ut vilka överväganden, åtgärder och frågeställningar i ett försäkringsavtal som är rent tekniska. (Dessa begrepp begränsar sig dock till livförsäkring då det är där försäkringstekniken är av störst betydelse). 14 Sex frågor kan då uppställas vilka samtliga får anses ha teknisk innebörd: 1. Vilken händelse skall utlösa betalningen? (Dödsfall, livfall, sjukfall, olycksfall mm). 2. Vem/Vilkas liv/hälsa styr utbetalningen? (Försäkrad och medförsäkrad). 3.Belopp? (Dödsfallsbelopp, livfallsbelopp, sjukfallsbelopp) 4. Hur sker utbetalningen? (Engångsutbetalning eller periodisk utbetalning) 5. När skall medlen beskattas? (Under försäkringstiden eller vid utbetalning) 6. Hur skall premien betalas? (Engångsbetalning eller löpande premie) 15 Slutsatsen som kan dras av detta och som också nämnts ovan är att någon allmänt vedertagen definition av begreppet försäkringsteknik är svår att finna. Hur begreppet definieras beror på ur vilket perspektiv man vill se det och vilken bredd man anlägger på sitt synsätt. Oavsett bredd och perspektiv kan dock konstateras att försäkringsteknik är överväganden och åtgärder som försäkringsbolagen på något sätt använder sig av vare sig det gäller att mer exakt beräkna en premie eller att se till att principen om till exempel riskgemenskap 13 Svenska försäkringsföreningen mfl. Försäkringstermer; definitioner, kommentarer, förkortningar s Begelv, Lars. Livförsäkringsteknik s.5 15 Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s.6 8

10 upprätthålls. Vidare kan också konstateras att på vilken nivå övervägandena än ligger så är de i regel hänförliga till försäkringsbolagens ekonomiska intressen. 16 Försäkringsbolagens ekonomiska intressen sammanfaller dock ofta med viktiga samhällsintressen. När försäkringsbolagen till exempel vill motverka slarv och misstag från den försäkrades sida tillvaratas på samma gång preventionssynpunkten. När bolagen i sin teknik vill undvika att försäkringen medför vinst för försäkringstagaren är även detta av allmänna samhällshänsyn. 17 En väsentlig försäkringsteknisk grundsats som har just med ekonomin att göra är ekvivalensprincipen. Principen innebär helt enkelt att den premie som betalas skall motsvara värdet av det ansvar som försäkringsbolaget åtar sig. Det finns två varianter av ekvivalensprincipen. Dels den individuella som tar sikte på varje särskild risk, dels den kollektiva som avser grupper av likartade risker, men det är oftast den kollektiva ekvivalensprincipen som blir aktuell. 18 Trots att det som ovan nämnts är svårt att finna en enhetlig definition av begreppet försäkringsteknik kan enligt min mening begreppet dock definieras som alla de överväganden försäkringsbolagen gör och åtgärder de företar för att både försäkringsavtalets villkor, premiens storlek och ersättningens storlek skall stämma med försäkringsbolagens grundläggande idé och budget samt göra att det blir en rättvis fördelning av utgifterna och ersättningarna inom försäkringstagarkollektivet. Försäkringsteknik är då alltså den teknik som används föra att få till kompromissen så att utgifterna inte överstiger budgeten, men försäkringstagarnas trygghet ändå tillgodoses. 16 Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s.9 17 Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s.38 9

11 2.3 Tyngden som tillmäts försäkringstekniska argument i lagtexten All modern lagstiftning i Sverige liksom i andra länder har till främsta syfte att bereda skydd för den som har konsumentställning. Detta är lätt överförbart på försäkringsrätten där behovet av skydd står i nära samband med försäkringens allmänna teknik. Lagstiftningen som finns kring försäkringsavtal bereder dock skydd av en lite speciell karaktär. Denna lagstiftning skall motverka att försäkringsgivarna utövar en onödig stränghet mot försäkringstagarna. Dessa skäl för lagstiftning till försäkringstagarnas skydd beror främst på försäkringstekniken och dess konsekvenser. 19 När det har blivit aktuellt att utforma lagstiftning kring försäkringsavtalet har en stor, viktig och återkommande fråga varit vilken tyngd som skall tillmätas de försäkringstekniska argumenten. Då lagstiftningen både skall tillvarata försäkringsgivarens och försäkringstagarens intressen kan det kring denna fråga lätt uppkomma problem. Det stora dilemmat som uppkommit i motiven till alla lagar på området (det vill säga FAL, KFL och FRL) är behovet av skydd för försäkringstagaren mot försäkringsgivarens behov av att kunna utforma villkoren på ett sätt som ter sig lämpligt ur ekonomiskt och praktiskt perspektiv. 20 Enligt gällande rätt tycks försäkringstekniska hänsyn ha en begränsad betydelse både när det gäller tolkning och tillämpning av försäkringsavtalsrättsliga regler. 21 (Jag kommer att exemplifiera detta problem i rättsfall nedan). Inställningen till 1927 års FAL blev efter mycket diskuterande den att i den mån försäkringstekniska synpunkter inte gjorde sig gällande, skyddet för försäkringstagaren var den dominerande rättspolitiska synpunkten. FAL:s lösning på dilemmat blev alltså att intresset av att skydda försäkringstagaren för följderna av egen oaktsamhet prioriterades framför intresset av att den försiktige inte får betala för den oförsiktige. 22 I motiven till KFL är synsättet dock lite annorlunda. Här betonades vikten av en rimlig avvägning mellan försäkringsskyddet och kostnader för försäkringen. 23 Kommittén sade här i de allmänna övervägandena att behovet av att ge skydd till försäkringstagarna nära hörde ihop med försäkringstekniken och dess konsekvenser på det sätt att en riskgemenskap fordrar planering av säreget slag så att säkerhet för de försäkrade garanteras och att försäkringstagarna betalar en korrekt premie i relation till varandra. 24 Grundtanken bakom KFL kan alltså sammanfattas så att försäkringstekniska argument bör beaktas men dessa väger dock så lätt från ekonomisk synpunkt att konsumenthänsynen tog överhanden SOU 1977:84 s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s SOU 1977:84 s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s.64 10

12 2.3.1 Försäkringstekniska riktlinjer (före detta grunder) I och med 1999 års lagöversyn togs begreppet försäkringstekniska grunder bort och ersattes med försäkringstekniska riktlinjer. Paragrafen som tidigare reglerade de försäkringstekniska riktlinjerna bytte plats från att tidigare ha varit i andra kapitlets sjätte paragraf till att nu vara i sjunde kapitlets tredje paragraf. Även innehållet ändrades i och med detta något, bland annat så försvann försäkringsmatematiska formler och modeller för beräkningar från paragrafen. 26 FRL är den enda lag i vilken försäkringstekniska synpunkter uttryckligen är lagfäst och det är i denna lags 7 kap. 3 de försäkringstekniska riktlinjerna framgår. Paragrafen lyder: Ett försäkringsbolag som avses i 9 skall upprätta och följa försäkringstekniska riktlinjer. Sådana riktlinjer skall innehålla principerna för: 1.Hur premier bestäms 2.Beräkning av försäkringstekniska avsättningar, 3.återköp och belåning av försäkringar, 4.fördelning av återbäring till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade, 5.avgivande och mottagande av återförsäkring, samt 6.hur soliditeten skall tillgodoses. De försäkringstekniska riktlinjerna skall kompletteras med ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Underlaget skall innehålla de antaganden som behövs för att beräkna: 1.Premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska återköpsvärden och belåningsvärden, 2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och begränsningarna för mottagen återförsäkring, 3. fördelningen av återbäring, samt 4. soliditetsreserver. Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant beräkningsunderlag får bolaget helt eller delvis avstå från att upprätta det. 7 kap 1-2 innehåller vidare grundläggande bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar samt hur tillgångar och skulder skall placeras med mera. 7 kap. 1 och 2 handlar alltså om kraven på försäkringstekniska avsättningar; 1 Ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsättningar skall motsvara belopp som erfordras för att bolaget vid varje tidpunkt skall kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal. De försäkringstekniska avsättningarna skall motsvara bolagets ansvarighet för; 1. Försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse (ej intjänade premier och kvardröjande risker) respektive livförsäkringsrörelse (livförsäkringsavsättning). 26 Frostell och Gabrielsson. Kommentarer till Försäkringsrörelselagen mm s

13 2.Inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnaden för regleringen av dessa samt återbäring som förfallit till betalning med inte betalats ut (oreglerade skador). 3.Sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala belopp (garanterad återbäring), och som inte omfattas av 1 eller 2, 4. sådan återbäring som livförsäkringsrörelse som är villkorad av värdeförändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för (villkorad återbäring), 5.Förlustutjämning för kreditförsäkring som avses i 12 kapitlet 9a (utjämningsavsättning) upp till det belopp för avsättningens storlek som anges i första stycket andra meningen nämnda paragraf, och 6.Fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken för (fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken). Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall vid beräkningen av det enskilda bolagets försäkringstekniska avsättningar endast beaktas den del av försäkringen som enligt avtal mellan bolagen belöper på bolaget. Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje försäkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder användas om de leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av skadornas art. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräkning. Punkt ett i paragrafen avser avsättningar för beräknade försäkringsfall. I förarbetena framhölls att då bolaget åtar sig att vid ett eventuellt försäkringsfall betala ersättning så drar de på sig en skuld. Denna skuld innebär en skyldighet att ersätta kommande försäkringsfall och omfattas av förevarande avsättningsplikt. 27 Syftet med detta stadgande är helt enkelt att försäkringsgivaren vid alla tidpunkter skall kunna uppfylla sina åtaganden gentemot försäkringstagaren. Vid beräkning får man använda sig av statistiska metoder samt bygga på försäkringsgivarens erfarenheter. 28 Punkt två avser avsättningar för oreglerade skador det vill säga redan inträffade försäkringsfall (även fall som bolaget ännu inte fått någon kännedom om). Under punkt tre och fyra diskuteras om garanterad återbäring och med detta avses i framtiden utfallande belopp som försäkringstagaren har rätt till (detta kan ha uppkommit till exempel genom villkor i avtalet). Den villkorade återbäringen är garanterad försäkringstagaren, men är beroende av det faktiska utfallet. (Villkorad återbäring har relevans endast för livförsäkringen). Punkt fem infördes med anledning av EES avtalet. Avsättningarna enligt punkt sex har reglerats särskilt Prop 1998/99:87 s Frostell & Gabrielsson. Kommentar till Försäkringsrörelselagen mm s Frostell & Gabrielsson. Kommentar till Försäkringsrörelselagen mm s

14 Vidare innehåller 7 kap. 2 vilken dock inte av utrymmesskäl i sin helhet skall presenteras här bestämmelser för beräkning av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt av livförsäkringsavsättning Kommentarer till paragraferna FRL innehåller en del föreskrifter som bara gäller livförsäkring och dessa avser då att reglera de tekniska delarna som till exempel premieberäkning, olika slag av fonder med mera. Oberäkneliga variationer kan dock alltid uppkomma när det gäller försäkringar och soliditeten kan på grund av detta rentav undergrävas utan att något egentligt slarv kan läggas ledningen till last. Det är då viktigt att genom lag sörja för att ett livförsäkringsbolags prestationer även vid rubbningar i det ekonomiska förloppet kan upprätthållas samtidigt som principenen om en skälig fördelning av kostnader mellan försäkringstagarna tillgodoses. På grund av detta måste bland de försäkringstekniska lagbestämmelserna också upptagas regler rörande bland annat tillvägagångssättet för täckande av förlust och då måste särskild uppmärksamhet ägnas den inbördes avvägningen mellan olika försäkringstagares intressen. 31 Detta är huvudprinciperna för de försäkringstekniska lagbestämmelserna. En viktig fråga är då vidare vilken grad av frihet lagen skall medge beträffande försäkringsteknik. Inom vissa ramar är det alltså fritt för försäkringsbolagen hur de väljer att beräkna premier med mera och enligt en utredning från 1946 så bör det så förbli. Tekniska detaljbestämmelser bör enligt samma utredning istället höra till de försäkringstekniska riktlinjerna (före detta grunderna) som bolaget själv har rätt att upprätta. I FRL:s sjunde kapitel anges vissa grupper av regler som obligatoriskt skall ingå i de försäkringstekniska riktlinjerna och därefter en grupp regler rörande premieåterbäring med mera som bolaget kan välja om de vill ha med i sina riktlinjer. 32 De försäkringstekniska riktlinjerna skall uppta alla de bestämmelser som erfordras för att ange de linjer efter vilka bolaget skall bedriva sin verksamhet Sammanfattning När det gäller försäkringsteknikens samband med lagtexten skulle man kunna sammanfatta det så att det råder en växelverkan mellan försäkringstekniken och de juridiska reglerna. Rättsreglerna inverkar på premiens storlek, men å andra sidan påverkar försäkringstekniken rättsreglerna på området. 34 Trots att all modern försäkringslagstiftning har till syfte att skydda försäkringstagaren i form av konsument är de bakomliggande skälen inte enhetliga. Delvis beror behovet av skydd på försäkringstekniken och delvis på försäkringens sociala betydelse Frostell & Gabrielsson. Kommentar till Försäkringsrörelselagen mm s SOU 1946:34 s SOU 1946:34 s SOU 1946:34 s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s SOU 1977:84 s.98 13

15 Vid utformningen av de försäkringstekniska grunderna blir återigen den viktiga princip att försäkringsgivaren i alla lägen måste kunna fullgöra sina åtaganden gentemot försäkringstagaren grundläggande och på grund av det är detta även fastslaget i lagtext. Viktigt är också att försäkringsvillkoren meddelas på ett för alla försäkringstagare rättvist sätt Försäkringsteknikens tillämpning i praktiken Att försäkringstekniken teoretiskt är en viktig faktor för försäkringsgivaren behöver inte nödvändigtvis innebära att det är så i praktiken. Vilken vikt man i praktiken fäster vid försäkringstekniska argument vid premiens bestämmande eller villkorens utformande varierar mellan olika grupper av försäkringar. 37 Som kommer att konstateras nedan så beaktar domstolarna till viss del de försäkringstekniska argumenten vid en tvist mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. I vilken grad beror dock mycket på om det är en företagsförsäkring eller en konsumentförsäkring. Vid konsumentförsäkring har instanserna i regel ansett de försäkringstekniska argumenten väga lätt då det här måste tas större hänsyn till försäkringstagarens intressen. Vid företagsförsäkring tycks dock försäkringstekniska synpunkter väga något tyngre. 38 (Se nedan under 3.3). 3.1 De försäkringstekniska beräkningarna När det gäller de försäkringstekniska beräkningarna så gäller det för försäkringsgivarna att på ett så korrekt sätt som möjligt beräkna både premiens storlek och storleken på en eventuell ersättning. Premiens bestämmande grundas på vissa antaganden, huvudsakligen beträffande den framtida utvecklingen av ränta, dödlighet och omkostnader. 39 Lagen stadgar att dessa antaganden var för sig skall väljas på ett betryggande sätt. Detta stadgande innebar vid lagens tillkomst ett viktigt framsteg i riktning mot en rationell teknik. Stadgandet syftar dock bara till att tillgodose den viktiga princip att försäkringsgivaren alltid måste vara kapabel att fullgöra sina förpliktelser gentemot försäkringstagaren. 40 De ovannämnda antagandena kallas ibland beräkningselement och dessa kan enkelt uttryckt sammanfattas i tre punkter: 1.Den risk för skada/ dödlighet/ sjukdom som kan förväntas. 2.Den ränteavkastning som kan förväntas 3.De omkostnader för försäkringarnas anskaffande och förvaltning bolaget kan förvänta sig Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s.7 37 Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s SOU 1946:34 s SOU 1946:34 s Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s.10 14

16 Till dessa antaganden bör också alltid läggas vissa säkerhetsmarginaler. Dessa tre beräkningselement används sedan vid uträkningen av tre begrepp nämligen: 1.Premien (delas upp i tre delar: risk, omkostnad och spar premie). 2.Återköpsvärde (summan av inbetald premie med antagen ränta). 3.Risksumman (dödsfallsbelopp minus återköpsvärde). 42 Även när det gäller att bestämma ersättningens storlek spelar försäkringstekniken en betydande roll. Den första mest grundläggande principen när det gäller ersättning vid ett försäkringsfall är att försäkringstagaren endast är berättigad till ersättning om skadan medför en ekonomisk förlust och denne är då inte berättigad till större ersättning än vad som motsvarar förlusten. Detta är en princip som kallas vinstförbud eller berikandeförbud och denna kommer till uttryck i FAL:s 39 1 st. men har dock fått minskad betydelse. 43 Vidare när det gäller ersättningens storlek kan det vid en första anblick tyckas att försäkringstagaren vid ett försäkringsfall borde få full ersättning. Som redan framgått ovan är detta dock sällan rimligt eller möjligt då det skulle innebära att försäkringstagaren fick lika mycket i ersättning som han velat ha för att låta skadan inträffa frivilligt det vill säga ett sammanlagt värde för alla kostnader. Detta kallas reservationspris och innebär att försäkringstagaren är lika nöjd efter skadan som innan dess inträffande. 44 Redan i det nyss nämnda synes att reservationspriset inte passar att lägga till grund för ersättningsberäkningen bland annat beroende på att preventions syftet då helt skulle går förlorat. En annan anledning till att reservationspriset inte är någon bra utgångspunkt vad gäller beräkning av ersättning är att alla skador inte är ekonomiskt mätbara. Vid till exempel våldtäkt och trafikolycka är det svårt för att inte säga omöjligt att fastställa ett reservationspris. Av detta följer alltså att reservationspriset inte är någon användbar måttstock vid beräkning av ersättning vare sig vid personskada eller vid sakskada. 45 Ett steg närmare en kompromiss mellan försäkringsgivare och försäkringstagare, det vill säga ett mellanting mellan reservationspriset och att enbart ersätta direkt ekonomisk förlust, är att ersätta försäkringstagaren vad det skulle kosta denne att återanskaffa föremålet det vill säga ett återanskaffningsvärde. (Detta gäller dock bara sakskador). Med hjälp av en differenskalkyl kan försäkringsbolagen alltså beräkna ersättningen till ett återanskaffningsvärde. Grundregeln här är FAL:s 37 att en skadad egendoms verkliga värde skall svara mot återanskaffningskostnaden minus avdrag för värdeminskning. (Det finns dock varianter på detta). 46 Vid personskada blir det främst den skadade personens inkomstläge som skall återställas. 47 Försäkringstekniska överväganden spelar till följd av detta en dominerande roll för 42 Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s Bengtsson, Bertil. Försäkringsrätt Några huvudlinjer s Gauffin och Odelius. Praktisk försäkringsrätt s Roos, Carl-Martin. Ersättningsrätt och ersättningssystem s Roos, Carl-Martin. Ersättningsrätt och ersättningssystem s Radetzki, Marcus. Vänbok till Erland Strömbäck s

17 utformningen av de privata försäkringarna. Inom socialförsäkringen är inställningen dock en annan. Här har avgifternas storlek och försäkringsskyddets utformning påverkats av andra saker, framförallt fördelningssynpunkter och vikten av solidaritet mellan olika skyddade grupper och försäkringstekniska resonemang spelar då en underordnad roll Sammanfattning Premiens bestämmande grundas på vissa antaganden från försäkringsbolagens sida angående framtida utveckling på olika områden till exempel dödlighet. Dessa antaganden kallas beräkningselement. En viktig sak att ha i beaktande vid bestämmandet av premien är också att den viktiga princip att försäkringsgivaren alltid måste vara kapabel att fullgöra sina förpliktelser gentemot försäkringstagaren skall tillgodoses. 49 När det gäller beräkningen av ersättningen kan det nu sagda sammanfattningsvis förenklas genom att sätta upp det i olika punkter: 1.Försäkringstagaren är endast berättigad till ersättning vid ett försäkringsfall som medför ekonomisk förlust. Detta följer av vinstförbudet i FAL:s 39 1 st. 2.Ersättning ges för kostnader för att återanskaffa föremålet det vill säga återanskaffningsvärde. Enligt FAL:s 37 skall egendomens verkliga värde ersättas vilket innebär återanskaffningskostnad minus avdrag för värdeminskning. 3.Försäkringstekniska överväganden och beräkningar spelar en dominerande roll vid privata försäkringar då det viktiga inom socialförsäkringen istället är fördelningssynpunkter och vikten av solidaritet och försäkringstekniska resonemang spelar då en underordnad roll Premiedifferentiering Ett annat begrepp när det gäller försäkringsteknik är premiedifferentiering som är en form av försäkringsteknik och innebär att den försäkringstagare som utgör en större risk skall betala en högre premie. 51 Premiedifferentiering är motiverat då ingen försäkringstagare är den andra exakt lik och vissa löper då större risk att drabbas av försäkringsfall än andra. Till följd av detta är det naturligt att de som löper större risk får betala en högre premie. Å andra sidan kan försäkringen ses som en metod för att fördela kostnader för olika risker inom försäkringskollektivet och detta talar då emot en premiediffrentiering. Premiedifferentiering genomförs genom att försäkringstagarna delas in i olika risk klasser och man räknar sedan ut den för riskklassen förväntade skadekostnaden genom att ta sannolikheten för att skada skall inträffa multiplicerad med den sannolika skadans storlek Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s SOU 1946:34 s SOU 1946:34 s Radetzki, Marcus. Vänbok till Erland Strömbäck s Radetzki, Marcus. Vänbok till Erland Strömbäck s

18 Riskklasserna som försäkringsgivaren delar in försäkringstagarna i är A-risker, B-risker, C- risker och D-risker där A innebär det bästa hälsotillståndet eller motsvarande och D innebär det sämsta varvid försäkring i regel avslås eller beviljas med mycket hög premie. 53 Icke differentierade premier kan enligt Radetzki sägas vara oförenliga med principen att försäkringen skall erbjudas till ett noga avvägt pris, men differentieringen får dock inte drivas alltför långt. 54 I en utredning från 1946 har man dock en lite annan syn på saken. Utredningen håller där med om att dödligheten inom försäkringsbestånden kan växla inbördes mellan olika bolag och en viktig fråga blir då i vad mån sådana olikheter skall komma till uttryck i skilda antaganden i premiegrunderna och därmed skilda premienivåer. Utredningen menar dock att endast sådana skiljaktigheter som kan anses vara betingade av väsentliga och bestående olikheter i verksamhetens natur bör komma till uttryck i premiegrunderna. 55 Konsekvenserna av premiedifferentiering blir prevention, ekonomisk effektivitet, men även bristande solidaritet och otillbörlig diskriminering. Nackdelen med premiedifferentiering är också att det är svårt att utarbeta helt korrekta antaganden. Premiedifferentiering medför också stora hanteringskostnader bland annat i form av nödvändigt statistiskt underlag. 56 Premiedifferentiering bör till följd av detta bara drivas till den punkt vid vilken kostnaderna för ytterligare differentiering (informationskostnaderna) motsvarar den marginella besparingen. Försäkringsbolag kan också vinna konkurrensfördelar på att tillämpa premiediffrentiering och icke differentierade premier blir då endast möjliga på en reglerad marknad Riskutjämning Ett försäkringsbolag måste alltid sträva efter att göra verksamheten så stabil som möjligt. Tekniska åtgärden som företas i detta syfte kallas riskutjämning. En metod av riskutjämning är återförsäkring det vill säga bolaget tecknar i sin tur en del av en stor försäkring i ett annat bolag. Sådan återförsäkring förekommer även ibland vid C och D risker. 58 Riskutjämning kan också ske med hjälp av återbäringsfonden. År där stort överskott uppstår görs avsättningar hit och tvärtom kan år då det uppstår underskott medel plockas ur fonden Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s Radetzki, Marcus. Vänbok till Erland Strömbäck s SOU 1946:34 s Radetzki, Marcus. Vänbok till Erland Strömbäck s Radetzki, Marcus. Vänbok till Erland Strömbäck s Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s.48 17

19 3.4 Rättsfall där försäkringstekniska argument åberopas För att försöka reda ut frågan hur försäkringstekniska hänsyn skall vägas mot försäkringstagarens intressen får man titta i de HD avgöranden som finns. Dessa ger dock inga klara besked utan endast vissa riktlinjer. På grund av kostnaderna för försäkringsgivarna att strikt hålla på sina rättigheter mot försäkringstagarna och av hänsyn till goodwill är försäkringspraxis ofta mer förmånlig för försäkringstagarna än vad som direkt framgår av lagregler och villkor Försäkringstekniska hänsyn kontra försäkringstagarens intresse Domstolsavgörandena när det gäller betydelsen av försäkringstekniska argument är väldigt spridda. Som kommer att framgå nedan kan dock ses att försäkringsbolagets betoning att premiens storlek är ett skäl för att risken skall avgränsas på ett visst sätt faktiskt fått gehör i vissa HD avgöranden. 61 När skada väl har inträffat är behovet av ersättning detsamma oavsett om oförsiktighet har medverkat eller ej. Försäkringen bör då i rimlig utsträckning ge försäkringstagaren skydd även mot den egna oaktsamheten. Även den svenska FAL, som ju inte riktar sig till konsumenter, prioriterar dennes intresse. I den mån försäkringstekniska synpunkter inte gör sig gällande, är skyddet för försäkringstagaren vid skada den dominerande rättspolitiska synpunkten. Enligt FAL:s 20 utgår till och med ersättning vid vårdslöshet så länge vårdslösheten inte är grov När det gäller premiens storlek Ett fall som på ett bra sätt belyser problemet med avvägningen mellan försäkringstagarens behov av skydd och försäkringsgivarens behov av att rätt kunna bedöma premien är ett fall från Margarinfabriken Kärnan AB blev i detta fall meddelade ansvarighetsförsäkring av ett försäkringsaktiebolaget och bolaget övertog därigenom betalningsansvaret för allt eventuellt skadestånd Kärnan blir förpliktigade att betala. I försäkringsvillkoren stadgades att anspråk på grund av skador som uppkom genom avsiktliga handlingar var undantagna försäkringen. Kärnan hade vid ett senare tillfälle levererat margarin som hade förstörts och om detta användes i ett bak förstördes hela baket och till följd av detta krävde vissa av Kärnans kunder ersättning. Kärnan kräver då i sin tur ersättning av försäkringsbolaget vilka bestred kravet. Försäkringsbolaget menar att det i fallet är bevisat att felet inte vållats genom fel eller försummelse å kärnans sida och då det enligt bolaget endast var i sådana fall de var ersättningsskyldiga så skulle ingen ersättning utgå i detta fall. 60 SOU 1977:84 s Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s SOU 1977:84 s

20 Kärnan menar dock att det som enligt försäkringsavtalet var uteslutet från ersättning var varje skadefall och ersättningsanspråk från tredje man som grundades på ett obligatoriskt förhållande mellan försäkringstagaren och tredje man. Kärnan menar också att i dylika utomobligatoriska förhållanden vore det rimligt att den skadegörande svarade blott om denne vållat skadan. I detta fall menade dock kärnan att försäkringsbolaget genom ett särskilt villkor åtagit sig att svara också för det skadestånd kärnan kunde ådraga sig genom avtalsförbindelser. Bolaget menade å sin sida att ansvarhetsförsäkring till sin natur endast avsåg att meddela skydd mot utomobligatoriska skadeståndsanspråk. Det bör också påpekas att premien för ifrågavarande sakskador utgjorde den vanliga och någon utvidgning av försäkringsskyddet kan det då inte vara fråga om. Rådhusrätten förpliktigar försäkringsbolaget att till Kärnan utge det yrkade beloppet med domskälen att det i försäkringsavtalet fanns en särskild punkt som medgav att försäkringen även avsåg försäkringstagarens lagliga skadeståndsplikt och försäkringen bör då omfatta den ersättningsplikt för ovan angivna skador. Inför förhandlingarna i Hovrätten anmärkte försäkringsbolaget att den av RR antagna utvidgningen av försäkringsskyddet är mycket betydande i det att bolaget enligt denna uppfattning åtagit sig att skydda en säljares hela garantiplikt enligt Köplagen för levererad vara. Ett dylikt försäkringsskydd i princip innebärande skydd mot skada på grund av varje felaktig leverans utom vid force majeure, kunde inte rimligen tänkas ha blivit följden mot den årspremie som förelåg utfäst till ett av landets största företag inom margarin branschen. Hovrätten ändrar RR:s domslut och ogillar Kärnans talan med domskälen att det med hänsyn såväl till försäkringsavtalets avfattning som övriga i målet förekommande omständigheter särskilt det förhållande att försäkringsgivaren inte med anledning av den särskilda punkten betingat sig höjning av premien. Avtalet bör då tolkas så att bolaget i fråga om skador som uppstått för Kärnans kunder på grund av det förstörda margarinet är ersättningsskyldiga endast under den förutsättning att skadan vållats genom fel eller försummelse från Kärnans sida och något sådant vållande ligger i detta fall inte Kärnan till last. HD fastställer Hovrättens domslut och domskäl 63 I fallet framhåller bolaget att det påstådda försäkringsskyddet inte rimligen kunde ha blivit utfäst till ett av landets största företag i branschen till en så låg årspremie. Hovrätten tar i fallet fasta på detta uttalande och ogillar försäkringstagarens talan. HD godtog både Hovrättens domslut och domskäl. I detta fall har nog både Hovrätten och HD ansett att försäkringstagaren bort inse den avsedda begränsningen av skyddet NJA 1947: Bengtsson, Bertil. Försäkringsteknik och civilrätt s.92 19

21 Ytterligare ett fall där värdet av försäkringstekniska argument vägs mot försäkringstagarens behov av skydd är ett fall från I detta fall sökte Björklund en sjukförsäkring hos ett försäkringsaktiebolag. Med ansökan bifogade han ett formulär där han hade besvarat frågor huruvida han lidit av någon av många uppräknade sjukdomar nekande. Bolaget anmodade även Björklund att företaga en urinundersökning, vilken förutom prov på äggvita jämväl skulle omfatta mikroskopisk undersökning av urinen samt undersökning av blodtrycket. Då allt detta enligt Björklunds läkare ansågs vara tillfredsställande meddelade bolaget Björklund försäkring avseende ersättning vid övergående, fullständig arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Senare samma år intogs Björklund på lasarettet i Falun där han blev opererad för en tumör. Vid intagningen uppgav Björklund, att han året innan varit lite svullen i högra kinden vilket han fått veta berodde på en spottkörtelinflammation, men denna var efter behandling på lasaretten efter cirka tre veckor botad. Björklund yrkar nu att bolaget skulle till honom utge 1,625 kr plus ränta för den tid han på grund av sjukdomen varit arbetsoförmögen. Bolaget bestred detta då de menade att Björklund vid försäkringens tecknande lämnat oriktiga upplysningar då han underlåtit att omtala att han året innan haft en svullnad och bolaget menar att det är uppenbart att Björklund redan då led av den aktuella sjukdomen. Med kännedom om de rätta förhållandena skulle bolaget inte ha meddelat den sökta försäkringen annat än med reservation för följder av den redan pågående sjukdomsprocessen. Björklund menar å sin sida att han endast tillfälligt besökt lasarettet för den obetydliga käkåkomman och att denna åkomma uppenbarligen skulle ha saknat betydelse för bolagets prövning av försäkringsrisken. Vid tiden för försäkringens tecknande var dessutom åkomman botad och till stöd för detta åberopar han ett friskhetsintyg från läkaren Bjerner vilket han menade att han skickat till bolaget. Bolaget bestrider dock att de fått detta intyg. Har dock svulsten varit den första symptomen har en erfaren lasarettsläkare misstytt det och alla sannolikhet talar för att Björklund handlat i god tro. Läkare Westerberg som var anställd av bolaget menar att oavsett om Björklund handlat i god tro eller inte är det egendomligt att han inte nämnt någon om sin åkomma året innan. Westerberg skulle inte såsom bolagets läkare ha tillstyrkt försäkringen om han haft kännedom om de ovan angivna uppgifterna. Beskaffenheten av ett dylikt förbehåll skulle ha varit beroende av den utredning i saken som Westerberg skulle ha företagit. RR anser inte Björklunds talan kunna bifallas med domskälen att det är ostridigt att på den av Björklund undertecknade ansökningen på grund av vilken försäkring meddelats det frågades om Björklund sedan han blivit vuxen haft någon sjukdom vilket av Björklund besvarades nekande. Björklund borde vid försäkringsavtalets slutande ha insett att den uppgift som lämnades i ansökan var oriktig. Det får också antagas att bolaget med kännedom om det rätta förhållandet överhuvudtaget inte skulle meddelat Björklund försäkring. Hovrätten ändrar Tingsrättens domslut och förpliktigar bolaget att till Björklund utge det yrkade beloppet jämte ränta med domskälen att Björklund vid försäkringsavtalets slutande borde ha insett att han lämnat felaktiga uppgifter. Det kan ändå inte antagas att bolaget med 20

22 kännedom om de rätta förhållandena skulle ha underlåtit att meddela försäkringen eller uppställt villkor som i det aktuella fallet medfört befrielse från ansvarighet. Målet avgjordes efter föredragande varvid HD fastställer Hovrättens domslut med domskälen att: Vid revision åberopade bolaget fyra läkare vilka förklarade sig biträda Westerbergs uttalande. Björklund ingav i sin tur ett intyg från läkaren Tolagen som sade att det enda man rimligen med stor tvekan skulle kunnat fordra av Björklund var att han omnämnt sitt besök på Mora lasarett och omtalat sin spottkörtelinflammation. Om Björklund uppgivit detta är det då säkert eller ens sannolikt att försäkringsbolaget undgått risken för käktumören? Den hade tidigare undgått en erfaren och kirurgiskt högt kvalificerad lasarettsläkares uppmärksamhet. Hade förbehåll gjorts för spottkörtelinflammationen är det rimligt att antaga att förbehållet gjorts för åkomma i spottkörteln eller spottkörtlarna och inte för åkomma i spottkörtelregionen. Anmärkningsvärt är också att Björklunds ansökan godtogs utan varje som helst förbehåll för njursjukdom, trots att han i sin deklaration uppgivit att han lidit av äggvita och för detta vårdats 25 veckor på lasarettet och detta är en ganska alvarlig njurskada. Vid en jämförelse mellan denna och en spottkörtelinflammation är det egendomligt att bolaget utan någon som helst tvekan anser att, om spottkörtelinflammationen varit känd, förbehåll skulle ha gjorts. 65 Detta fall berör hur ett fall rent försäkringstekniskt skall behandlas om försäkringstagaren lämnat oriktiga uppgifter. För att besvara frågan måste återigen en avvägning göras mellan försäkringstagarens behov av trygghet och försäkringsgivarens behov av att på rätt sätt kunna räkna ut premien. 66 Till att börja med måste den försäkrade vara frisk eller endast ha mindre avvikelser från vad som betecknas som god hälsa för att få teckna försäkring. Detta medför att hälsoprövning är obligatorisk vid tecknande av försäkring med riskmoment och en sådan har i det aktuella fallet också företagits. Gemensamma riktlinjer för alla livförsäkringsbolag tillämpas för att få en likartad bedömning. Av detta följer att det också är viktigt att korrekta upplysningar om hälsotillståndet lämnas vid ansökan om försäkring. 67 Vidare är det dock så att som huvudregel inverkar en oriktig uppgift på försäkringsgivarens ansvar endast om den omständighet uppgiften avsåg hade betydelse för försäkringsgivarens bedömning. En omständighet får anses ha betydelse även om den skulle föranlett ytterligare efterforskningar om det är sannolikt att dessa givit ett resultat som påverkat försäkringsgivarens beslut. En oriktig uppgift saknar vidare betydelse om den upphör att ha betydelse. 68 Det är detta Hovrätten och HD i fallet tar fasta på då de konstaterar att det mycket väl kan vara så att Björklund lämnat oriktiga uppgifter, men det spelar i sammanhanget ingen roll då det ändå inte kan antagas att försäkringsbolaget på grund av detta skulle ha utformat 65 NJA 1940: Hellner, Jan. Försäkringsrätt s Bergelv, Lars. Livförsäkringsteknik s Hellner, Jan. Försäkringsrätt s