Underlag för arbetet med inriktningsbeslut och det fortsatta översiktsplanearbetet

Transkript

1 KS KOMMUNLEDNINGSKONTORET Underlag för arbetet med inriktningsbeslut och det fortsatta översiktsplanearbetet Marks kommun Postadress: Kinna Tfn växel: Fax: Org nr:

2 2

3 Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 5 Bakgrund och uppdrag... 5 Syftet med inriktningsbeslutet... 5 Processen... 6 Medborgardialog i ett tidigt skede... 6 Vardagslivskartläggning... 7 Politiskt arbete med strategiska frågor och inriktningar... 7 Seminarieserie... 8 Utgångspunkter för inriktningsbeslutet... 9 Långsiktigt hållbar utveckling... 9 Vardagslivskartläggningens bidrag till inriktningsbeslutet De politiska diskussionerna Upplägg av det fortsatta översiktsplanearbetet Frågor viktiga att belysa Arbetssätt och metoder

4 4

5 Inledning Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen. En översiktsplan anger kommunens ställningstaganden om framtida mark- och vattenanvändning och om användning, utveckling och bevarande av den byggda miljön. Översiktsplan är ett av kommunens viktigaste planeringsinstrument och ett strategiskt dokument som är vägledande för efterföljande beslut både för kommunen och för andra myndigheter. Bakgrund och uppdrag Marks kommuns översiktsplan, ÖP 90 för Mark, antogs av kommunfullmäktige Till denna översiktsplan hör en komplettering för Mark NV från Dessa planer ger inte längre tillräcklig vägledning och framtagandet av en ny översiktsplan prioriteras av kommunstyrelsen. Genom arbetsutskottets beslut 145 från fick kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. Arbetet med den nya översiktsplanen påbörjades av kommunledningskontoret under hösten Tyngdpunkten i arbetet hittills har legat på en bred medborgardialog och en tidig diskussion med politikerna om de viktiga framtidsfrågorna för Marks kommun. Syftet med inriktningsbeslutet Översiktsplaneprocessen är en lång process som oftast sträcker sig över flera år. Ett omfångsrikt kunskaps- och planeringsunderlag ligger till grund för kommunens ställningstagande och synpunkterna hämtas in från en bred samrådskrets vid flera olika tillfällen. Som en första milstolpe i detta arbete definieras nu en inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet med utgångspunkt främst i det hittills genomförda dialogarbetet. Inriktningen sammanfattar tidiga och övergripande diskussioner om de viktiga frågorna för kommunens framtida utveckling och ger en vägledning om de politiska visionerna för den fysiska planeringen. Inriktningen kommer att prövas allt eftersom ny kunskap kommer fram i arbetet med samrådsförslaget samt bli föremål för samråd. Denna skrivelse ger en beskrivning av processen som har lett till förslaget på inriktningen i det fortsatta översiktsplanearbetet och dess utgångspunkter. 5

6 Processen Utgångspunkten i arbetet med en ny översiktsplan är att tidigt involvera kommunens medborgare, olika intressegrupper, politiker och tjänstemän i en dialog. Avsikten är att skapa förutsättningar för ett brett deltagande, bredda och förbättra kunskapsunderlaget, tidigt diskutera olika frågor och därigenom underlätta för en väl förankrad översiktsplan. Flera olika parallella processer har bedrivits under vintern/våren Dessa har syftat till att vara ömsesidigt kunskapsgivande, men också till att skapa arenor för att lyfta upp och diskutera de viktiga framtidsfrågorna för kommunen. Nedan beskrivs de olika processer som också varit tongivande för innehållet i och formuleringen av inriktningsbeslutet. Medborgardialog i ett tidigt skede Under senhösten 2010 påbörjades en medborgardialog. Det största och mest omfattande steget i detta dialogarbete var att göra en vardagslivskartläggning för hela kommunen en kunskapande process med medborgarsamverkan. Vardagslivskartläggningens fokus var att förstå hur vardagen fungerar för invånarna i Mark. Kommunen har bjudit in till ett brett deltagande med avsikten att få in så många olika perspektiv som möjligt. Vardagslivskartläggningen har under flera månader engagerat många och resulterat i ett omfångsrikt material. Processen beskrivs mer ingående nedan. I arbetet med vardagslivskartläggningen har många barn och ungdomar engagerats genom de olika grupper som har jobbat med uppgiften. Engagemanget har varierat från grupp till grupp beroende på hur de valt att genomföra uppgiften. För att särskilt få in även barns och ungdomarnas syn på Mark har en ungdomslivskartläggning genomförts med hjälp av en gymnasieklass. Klassen med elever från flera av kommunens orter/områden har jobbat med samma uppgift som i vardagslivskartläggningen. Ungdomslivskartläggningen sammanfattas i rapporten om vardagslivskartläggningen och ger en kvalitativ bild om hur ungdomarnas vardag ser ut i Mark och deras syn på kommunens framtid. Även de mindre barnen har man önskat höra genom att bjuda till en framtidsverkstad för barn och unga den 2 april Ett fåtal barn berättade om det viktiga i deras närmiljö och vardag samt deras funderingar om framtiden. Företagarna i Mark har till stor del deltagit i vardagslivskartläggningen. Flera av de grupperna som har jobbat med kartläggningen har särskilt bjudit lokala företagare att delta i arbetet utifrån deras perspektiv som företagare, men även bo- 6

7 ende i Mark. För att få en mer komplett bild om företagarnas förutsättningar här i Mark har ett möte hållits den 11 maj 2011 med syfte att höra företagarnas tankar om framtida potential och utmaningar för Mark samt för att få till stånd en referensgrupp för översiktsplanearbetet. Vardagslivskartläggning Från senhösten 2010 till våren 2011 har 20 grupper runt om i kommunen jobbat med en gemensam uppgift - att kartlägga sin vardag och närmiljö utifrån den lokala och specifika kunskapen om platsen. Kommunen har bjudit till ett brett deltagande, men inte velat styra arbetssättet allt för mycket, på grund av att uppgiften genomförts av frivilliga krafter. De flesta av de 20 grupper som har jobbat med vardagslivskartläggningen har samlats kring kommunens aktiva byalag, föreningar eller engagerade privatpersoner. Grupperna har jobbat på olika sätt - i mindre grupper eller genom stormöten, med enkäter eller diskussioner på Facebook-sida. Från oktober 2010 till februari/mars 2011 har ett omfångsrikt material tagits fram och lämnats in till kommunen. Materialet ger en bra bild om vilka platser, strukturer och mötesplatser som är viktiga för vardagen i respektive ort eller område. Grupperna har också fått delge sina tankar om den framtida utvecklingen lokalt och för kommunen som helhet. Dessa tankar har gruppernas representanter sedan diskuterat med politiker och tjänstemän vid en, för vardagslivskartläggningen avrundande, workshop den 9 april Rapporten Vardagslivskartläggning en kunskapande process med medborgarsamverkan, Underlagsrapport 2011:1 till översiktsplanen för Marks kommun samlar och sammanfattar det inlämnade materialet och i en kartdatabas finns kunskapen som vardagslivskartläggningen har gett. Politiskt arbete med strategiska frågor och inriktningar En bred politisk beredningsgrupp med arbetsnamnet Ksau ÖP har träffats vid flera olika tillfällen. Gruppen består av kommunstyrelsens arbetsutskott och nämndernas presidier. Alla politiska partier har bjudits in till deltagande. Under våren har gruppen diskuterat viktiga frågor för kommunens framtida utveckling, deltagit vid seminarier och följt arbetet med vardagslivskartläggningen. I januari har gruppen genomfört en workshop med fokus på dåtida och framtida utmaningar och potential för Mark. Resultat av denna övning sammanfattas i bilaga 3. Framtidsfrågor från denna övning har förts samman med de framtidsfrågor som kommuninvånarna lyfte fram och diskuterats vid workshoppen den 9 april. Ksau ÖP kommer även fortsättningsvis att vara den breda politiska 7

8 gruppen för avstämningar under översiktsplanearbetet framöver. Seminarieserie Under våren 2011 har olika seminarier engagerat allmänhet, politiker och kommunens tjänstemän. Dessa seminarier har varit inspirerande och kunskapsgivande för både vardagslivskartläggningen, med också för arbetet med strategiska frågor och översiktsplanen i allmänhet. Seminarieserien bestod av två för allmänheten öppna seminarier som har ägt rum under två lördagar i Kunskapens hus och besökts av drygt 100 personer. Det tredje seminariet i serien hade form av en workshop som avrundade arbetet med vardagslivskartläggningen och samlade en smalare grupp på ca 60 deltagare. Det första seminariet genomfördes 26 februari 2011 och bjöd på tankar och idéer från tre föreläsare Caroline Petersson, Ingemar Gustafsson och Stefan Edman. De gav perspektiv på de stora ramarna för hållbar utveckling genom att prata om miljösmart liv, bortom tillväxtens dilemman och om att ro med tre åror mot framtiden där den tredje åran är styråran i aktern vartåt vill vi styra skutan? Det andra seminariet gick av stapeln 19 mars Då gavs en mängd kortare föreläsningar under några olika teman. Teman behandlande några utvalda för Mark viktiga frågor så som företagande, Mark i regionen och vindkraft. Föreläsarna bjöd på sin syn på Mark och inspirerade genom att lyfta fram Marks styrkor och sätta Mark i ett större sammanhang. Efter ett längre block om tre korta föreläsningar om olika aspekter av vindkraft vidtog en vindkraftsdiskussion med föreläsarna och ytterligare tre sakkunniga. På kommunens hemsida finns mer information om föreläsarna och deras framförande vid detta seminarium. 8

9 Utgångspunkter för inriktningsbeslutet Arbetet med en ny översiktsplan för hela kommunen är en lång process och ställningstaganden i en översiktsplan bygger på ett brett kunskaps- och planeringsunderlag. Inriktningsbeslutet är en första milstolpe i detta arbete och inriktningen i det fortsätta översiktsplanearbetet som ges här har sin utgångspunkt i det hittills genomförda dialogarbetet och i de politiska diskussionerna som hittills har förts på en övergripande nivå om de viktiga framtidsfrågorna. Hänsyn har också tagits till relevanta nationella, regionala och kommunala mål och visioner. I det fortsatta översiktsplanearbetet, närmast med en samrådshandling, kommer ny kunskap att tillföras allt eftersom planeringsunderlaget är genomgånget. Därmed kommer denna inriktning att prövas samt senare vara föremål för samråd. Långsiktigt hållbar utveckling I Vision och mål för Marks kommun, antagen av kommunfullmäktige , finns kommunens vision samt övergripande och strategiska mål fastställda. Det övergripande målet om en långsiktigt hållbar utveckling stöds av de strategiska målen om bland annat hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet, goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen. Detta inriktningsbeslut formuleras med syfte att främja dessa mål och kommunens vision om att vara en attraktiv kommun en bra kommun att bo och verka i och en kommun där livskvalitet sätts i fokus. Visionen vilar på fem kärnvärden drivkraft, harmoni, närhet, naturvärden, trygghet. Dessa är framtagna genom ett brett visionsarbete och har bekräftats även i vardagslivskartläggningen. Marks kommuns vision och mål vilar på och stämmer väl överens med riksdagens mål om att all utveckling som sker ska göras i hållbarhetens tecken. Vi ska därför planera för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara miljöer. Många nationella, regionala och kommunala mål, så som miljömål, och folkhälsomål, syftar just på att främja en sådan utveckling och planering. I översiktsplanearbete utgår man ifrån de målsättningar som en översiktsplan har möjlighet att påverka. I det fortsatta arbetet med samrådshandlingen kommer dessa att ingående beskrivas och inverka på ställningstaganden. Alla relevanta nationella, regionala och kommunala mål, planer och program kommer att tas hänsyn till. 9

10 Vardagslivskartläggningens bidrag till inriktningsbeslutet De 20 grupper som runt om i kommunen har arbetat med vardagslivskartläggningen har tagit fram ett gediget material om de fysiska och sociala förutsättningarna i kommunen. Grupperna är ofta samstämmiga kring vilka värden som prioriteras och vad som är viktigt för ett fungerande och meningsfullt vardagsliv. Men eftersom kommunens orter och områden har specifika förutsättningar beroende på strukturen, läget, historien, naturen och omgivningen, behöver den framtida utvecklingen bygga på och bejaka just varje områdes styrka och fördelar. Gruppernas inlämnade material har i rapporten sammanställts var för sig och det som är tongivande och viktigt för varje område, särskilt det som har inverkan på översiktsplanen, har lyfts fram bland annat i form av ett antal nyckelord. Sammanfattning av dessa nyckelord ger en bra övergripande uppfattning om vilka frågor och företeelser som är viktiga att ha med sig till detta inriktningsbeslut samt att i det fortsatta översiktsplanearbetet studera noggrannare utifrån de specifika lokala förutsättningarna. Naturmiljöer, naturvärden och naturupplevelser är vid sidan av kulturmiljöer, kulturvärden och kulturlandskapet, någonting som förekommer i stort sett i alla redovisningar som identitetsbärare och som det positiva värdet av närmiljön. All slags service, ofta kommunal som skolor och äldreomsorg, vid sidan av vikten av fungerande mötesplatser och sociala nätverk, lyfts upp i positiva och negativa ordalag, därtill en allmän önskan om utveckling och vitalisering. Trafikmiljö, trafiksäkerhet, trafikproblem men framförallt vikten av goda kommunikationer, kollektivtrafik och gång- och cykelvägar poängteras av de flesta grupper. Det efterfrågas mark för nya bostäder av alla upplåtelseformer i olika lägen. Bättre möjligheter för företagandet efterfrågas bl. a. genom ny industrimark och många lyfter upp Marks historia och natur som potential för turismutveckling. I de ungas kartläggning betonas särskilt vikten av en god kollektivtrafik och gång- och cykelnät, för att underlätta för de ungas mobilitet. Fokus ligger också på den närmiljön som de unga mest rör sig i kring skolan och på fritiden. Mer varierande kultur- och fritidsaktiviteter för unga önskas och avsaknaden av förutsättningslösa mötesplatser vintertid konstateras. Bostäder för unga efterfrågas, för att man ska kunna flytta hemifrån utan att flytta från sin ort eller från Mark. 10

11 Vid mötet med företagarna den 11 maj 2011 har man konstaterat att kommunen har goda förutsättningar att utvecklas, men att kommunens konkurrensfördelar i det regionala sammanhanget måste lyftas fram, så som möjlighet att erbjuda attraktiva bostadsområden i trygga, natursköna och sjönära miljöer som ett alternativ till storstäderna. Dessa tillsammans med en välfungerande social infrastruktur, samt kommunikationer ses som en förutsättning för tillväxt och för utveckling av näringslivet i kommunen. Man lyfter vikten om att ha ett tydligt utvecklingsmål som man sedan strävar efter. Man pekar också på vikten om att ha en tydligare profil och identitet, men också en utmaning i att hitta det som ger Mark en spjutspetsposition. De politiska diskussionerna Den 26 januari genomförde den politiska beredningsgruppen för översiktsplanearbetet, Ksau ÖP, en workshop där viktiga frågor för kommunens utveckling identifierades och diskuterades genom grupparbeten. Frågeställningarna handlade om dåtida och framtida potential och utmaningar för Marks kommun. I övningen som genomfördes och den efterföljande diskussionen utkristalliserades olika teman som sedan har haft inverkan på val av teman till seminarierna samt även diskuterats i olika andra konstellationer. Teman som identifierades var Mark i regionen, Identitet, Orter och servicestruktur, Infrastruktur, Boende, Rekreation, Näringslivs och utbildning, Energi och miljö. I inriktningsbeslutet återfinns de första tre teman till största del invävda i den övergripande inriktningen och de andra finns i de tematiska inriktningarna. Nedan sammanfattas det som togs upp vid Ksau ÖP workshopen. Vid workshopen tog flera upp Marks geografiska läge som en stor potential. Det är nära till allt och det finns flera riktningar som kommunen kan utvecklas i. Samarbetet kommunerna emellan har varit viktigt historiskt och är ännu viktigare i framtiden och uppmaningen om att sudda ut gränser inom regionen framfördes. Befolkningsutvecklingen nämns flera gånger, liksom det som utgör kommunens kvaliteter småskaligheten, alternativet till storstaden, den unika miljön med närheten till naturen, det öppna jordbrukslandskapet, rekreativa värden, förutsättningar för turism m.m. De många orterna i Marks kommun omnämns både som en stor potential och som en utmaning. Det uttrycks en önskan om att behålla och utveckla det goda livet i små orter och att göra dessa starka och hållbara. Förutom service är kommunikationerna viktiga samt infrastruktur allmänt, inte minst vägar, gång- och cykelnät, elektroniska kommunikationer. Varierande boendemöjligheter i hela kommunen och för alla åldrar 11

12 med närheten till naturen lyfts fram som en styrka och konkurrensmöjlighet. Naturmiljön och landskapet i Mark är en stor resurs och lyfts fram som en bevarandevärd kvalitet i vardagen och boendemiljön. De stora landområdena kan dessutom utvecklas för näringsverksamhet, exempelvis för vindkraft och för besöksnäringen. Även utveckling av annan förnybar energi lyfts, så som att planera för hållbarhet och minskat bilberoende. De kreativa människorna och de många små företagen i kommunen lyfts fram, samt textilindustrins historia med nya företag inom branschen och som resmål för besöksnäringen. Man behöver dra fördelar av läget i regionen, samt höja utbildningsnivån. De nämnda teman och slutsatser stämmer väl överens med det som uppkommit på workshopen den 9 april 2011, där politiker, tjänstemän och representanter för vardagslivskartläggningens grupper diskuterade framtidsfrågor. Många vardagsnära frågor lyftes fram såsom kommunikationer och kollektivtrafik, boende, boendemiljö och bostadsutbud, jobbfrågor samt kommersiell och offentlig serviceutbud i de orter där man bor. Vid Ksau ÖP mötet den 18 maj 2011 presenterades ett diskussionsunderlag och förslag till inriktningsbeslut. Vid mötet och vid efterföljande möte med Ksau ÖP den 8 juni 2011 diskuterades detta förslag. Möjlighet har även funnits i att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Alla framkomna synpunkter har till största möjliga grad inarbetats i inriktningsförslaget. 12

13 Upplägg av det fortsatta översiktsplanearbetet I det fortsatta arbetet med översiktsplanen sker en genomgång av kunskaps- och planeringsunderlaget som ligger till grund för en översiktsplan med hänsyn till i de olika ställningstaganden som görs. Avsikten med detta förslag till upplägg är att lyfta upp några av de frågor som är viktiga att belysa framöver samt hur arbetet ska bedrivas. Fler frågor som inte nämns här inkluderas i det fortsatta arbetet i och med Plan- och bygglagen (PBL) som styr översiktsplanens innehåll och process samt myndigheternas krav. Frågor viktiga att belysa Hittills har fokus i översiktsplanearbetet legat på en tidig och bred medborgardialog samt ett politiskt arbete med de för kommunen strategiska frågor på en övergripande nivå. Vardagslivskartläggningen har gett en bra nulägesbeskrivning av kommunens fysiska och sociala värden och är värdefullt planeringsunderlag. Avsikten är att ta hänsyn till vardagslivskartläggningen i alla frågor som den kan ha inverkan på. En kommunomfattande övergripande landskapsanalys håller på att tas fram som kommer att ge ett bra planeringsunderlag för översiktsplanen, men även i andra sammanhang. Denna landskapsanalys kommer i den europeiska landskapskonventionens anda ge en bra samlad bild om kommunens variationsrika och identitetsbildande landskap. Landskapets förutsättningar ska ses som en naturlig och självklar utgångspunkt för all framtida utveckling och bevarande. Frågor som anses viktiga att belysa i det fortsatta arbetet med översiktsplanen är bland annat vindkraft, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), kulturarv, tysta områden, Mark i det regionala sammanhanget, lågstrålande zoner, naturområden och grönstruktur, företagande och de gröna näringarna, allemansrätten, föroreningsämnen. Några av dessa har tillkommit vid diskussionerna med politikerna och några ingår i PBL. Avsikten är att belysa dessa frågor i det fortsatta arbetet och kunna ge förslag på ställningstagande. Detta översiktsplanearbete avser den kommunomfattande översiktsplanen. I de större tätorterna i kommunen finns gällande fördjupningar av översiktsplanen (FÖP) framtagna från 1991 till En utvärdering av gällande fördjupningar behöver göras i samband med det fortsatta arbetet, både för att utifrån en helhetsbild kunna ta fram en kommunomfattande översiktsplan, men även för att belysa behov av uppdateringar och omarbetningar av gällande fördjupningar. 13

14 Arbetssätt och metoder Avstämningar kommer fortsätta ske med den breda politiska beredningsgruppen Ksau ÖP, vilket möjliggör en mångfacetterad diskussion om frågorna. De olika nämndernas presidier bevakar nämndernas sakfrågor och ksau bevakar bland annat det regionala perspektivet som är viktigt att ha med. Fortsatt dialog med kommuninvånare, inte minst barn, ungdomar, näringslivet samt andra berörda är önskvärt och en bra kontaktyta har skapats i den hittills genomförda medborgardialogen. Särskilt viktigt är att planera för samrådsformer med fokus på tillgänglighet och öppenhet. Fortsatt omvärldsbevakning samt dialog med berörda myndigheter, regionala organ, grannkommuner förutsätts samt att alla förvaltningar aktivt deltar med sin spetskompetens i översiktsplanearbetet. Kommunens hemsida är en given informationskanal inåt och utåt under arbetets gång, särskilt vid samråd. 14