SW2210, Familjebehandling i psykosocialt arbete, 15,0 högskolepoäng Family Treatment in Psychosocial Work, 15.0 higher education credits

Transkript

1 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2210, Familjebehandling i psykosocialt arbete, 15,0 högskolepoäng Family Treatment in Psychosocial Work, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för socialt arbete 2. Inplacering Kursen Familjebehandling i socialt arbete, 15 högskolepoäng, är en fördjupningskurs på avancerad nivå och ingår i masterprogrammet omfattande 120 högskolepoäng. Kursen ges även som fristående kurs. Huvudområde Socialt arbete Fördjupning A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav 11pt; font-family: "Times New Roman"; }div.section1 { page: Section1; }För att vara behörig till kursen, Familjebehandling i psykosocialt arbete, 15 högskolepoäng, krävs socionomexamen omfattande 210 högskolepoäng, alternativt kandidatexamen i socialt arbete omfattande 180 högskolepoäng eller i annat näraliggande ämne. Därutöver krävs genomförda kärnkurser på avancerad nivå i socialt arbete omfattande minst 15 högskolepoäng ( ingår i en socionomexamen om 210 högskolepoäng) eller motsvarande kunskaper samt språkkunskaper motsvarande svenska B och engelska A. 4. Innehåll I kursen kommer familjebehandling som perspektiv och metod att problematiseras. Teorier om kris- och återhämtningsprocesser samt metoder för samtal med barn uppmärksammas och diskuteras. En genomgång av olika familjeterapeutiska teorier och metoder bearbetas. Etnicitet, genus, makt och etik belyses och problematiseras. Centralt i kursen är teorier och metoder om mobilisering av relationer och samspel. Fokus

2 kommer att ligga på bedömning, genomförande och utvärdering av det psykosociala arbetet på familje- och nätverksnivå runt individuella problemställningar. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna Kunskap och förståelse beskriva, analysera och reflektera över och analysera olika teorier om familjen som idé och praktik beskriva, analysera och reflektera över teorier om familjen som idé och praktik kritiskt granska olika teorier som används inom familjebehandling redogöra för och tillämpa fördjupade kunskaper om barnperspektivet och barns deltagande i utredningsoch behandlingsprocesser kritiskt granska forskning om och utvärdering av metoder för familjebehandling inom ramen för socialt arbete Färdighet och förmåga göra noggranna analyser och bedömningar av psykosociala insatser i olika kontexter och på olika nivåer analysera familjerelaterade samlevnadskriser, konflikter och våld i relation till olika interventioner genomföra och kritiskt värdera det egna familjebehandlingsarbetet Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt reflektera över yrkesroll och professionellt förhållningssätt i arbetet med barn och familjer utifrån makt, etik, etnicitet och genus kunna reflektera över teorier och metoder i arbetet med klienten och hans/hennes nätverk. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning 11pt; font-family: "Times New Roman"; }div.section1 { page: Section1; }Kursen examineras dels genom litteraturseminarium samt genom ett projektarbete. Till varje litteraturseminarium utses en eller flera studenter med särskilt ansvar att skriftligen förbereda seminariet samt att hålla i och dokumentera genomgången. På ett seminarium skall sedan studenterna i grupp problematisera och presentera olika teman. Projektarbetet handlar om att fördjupa studierna inom ett begränsat fält och där integrera teoretisk kunskap med praktisk förtrogenhet. Projektet löper under hela kursen och genomförs enskilt. Arbetet presenteras skriftligt och muntligt vid ett avslutande seminarium där det granskas och föredras av medstudent till diskussion i grupp. Den studerande skall ges möjlighet till åtminstone ett omtentamenstillfälle under en tid av ett år från kursens start därefter sker omtentamen i samband med ordinarie tentamenstillfälle. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.

3 I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör den studerande garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 3/ 3 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). 11pt; font-family: "Times New Roman"; }div.section1 { page: Section1; } För godkänt betyg (G) krävs att samtliga mål ovan uppfylls. För väl godkänd (VG) krävs dessutom en mycket god förmåga att sammankoppla teoretiska analyser med praktiska konsekvenser, en självständig och god analytisk förmåga samt att den skriftliga projektredovisningen uppfyller högt ställda akademiska krav på struktur, språkbehandling samt presentation. 9. Kursvärdering Kursen utvärderas skriftligt i ett särskilt utvärderingsprotokoll vid kursens slut. Förändringar av kursens innehåll, litteratur eller pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska.

4 Institutionen för socialt arbete SW2210, Familjebehandling i psykosocialt arbete, 15 högskolepoäng Avancerad nivå SW2210, Family Treatment in Psychosocial Work, 15 credits Second Cycle Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen med ändring , , , , , Ahmadi, Nader (red.) (2003): Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Liber i samarbete med Statens institutionsstyrelse (SiS). 150 s. Andersen, Tom (1994): Reflekterande processer: samtal och samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld. 164 s. Bernler, Gunnar (red.) & Cajvert, Lilja (1999): Psykosocialt arbete: idéer och metoder. Stockholm: Natur och kultur. 100 s. Dunerfeldt, Maria (2011): Familjebehandling: vart tog familjen vägen inom BUP? i Glimtar från forskningsfronten nr 32. Stockholm: Stockholms läns landsting Barn- och ungdomspsykiatri. 12 s. Eriksson, Maria (2011): När våldsverkligheten tränger sig på: Direkt och indirekt styrning av separerade föräldrar i Bergman, Helena, Eriksson, Maria & Klinth, Roger (red.) (2011): Föräldraskapets politik: från till 2000-tal. Stockholm: Dialogos. 20 s. Franséhn, Mona (2011): Familjebildning och föräldraskap: Påverkan av statliga normer eller av egna familjeideal? i Bergman, Helena, Eriksson, Maria & Klinth, Roger (red.) (2011): Föräldraskapets politik: från till 2000-tal. Stockholm: Dialogos. 19 s. Hafstad, Reidun & Øvreeide, Haldor (2001): Föräldrafokuserat arbete med barn. Stockholm: Liber. 250 s. Hansson, Kjell (2001): Familjebehandling på goda grunder: en forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia: Centrum för utvärdering av socialt arbete. (CUS). 288 s. Hedin, Ulla-Carin & Månsson, Sven-Axel (red.) (2000): Kön och socialt arbete, temanummer. Socialvetenskaplig tidskrift, 1-2 (7). 178 s. Hydén, Margareta & Hydén, Lars-Christer (2002): Samtal om den nya familjen och det eviga föräldrarskapet. Stockholm: Natur och kultur. 100 s. Lindberg, Bengt Göran (2010): Intervjuer med fyra par som sökt hjälp på Familjerådgivningen i Stockholms Stad i Fokus på familien. Nordisk tidsskrift for familie- og relasjonsarbeid (38)01. Oslo: Universitetsforlaget. ss s. Lundby, Geir (2002): Livsberättelser och terapi: om nyskrivning av historier och ett narrativt /pl

5 2 / 2 arbetssätt. Stockholm: Natur och kultur. 230 s. Minuchin, Patricia, Colapinto, Jorge & Minuchin, Salvador (1998): Working with Families of the Poor. New York: Guilford Press. 248 s. Neander, Kerstin (2011): Mötets magi: om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 140 s. Philips, Björn & Holmqvist, Rolf (red.) (2008): Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber. 241 s. Regnér, Margareta (2011): Ambivalent hantering av ensamt moderskap: Kontaktfamiljsinsatsen i belysning i Bergman, Helena, Eriksson, Maria & Klinth, Roger (red.) (2011): Föräldraskapets politik: från till 2000-tal. Stockholm: Dialogos. 25 s. Ringborg, Magnus (2010): Förändrande familjesamtal: en handbok för familjelotsar. Lund: Studentlitteratur. 115 s. von Campenhausen (Wahlström), Magnus & Borgengren, Marianne (2010): Vad vet vi om effekten av att ta med familjen i behandlingen? i Fokus på familien. Nordisk tidsskrift for familie- og relasjonsarbeid (38) 02. Oslo: Universitetsforlaget. ss s. Tillkommer litteratur som ska läsas vid självständigt arbete.