Omvårdnadsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2015

Transkript

1 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (28) ON/2016:40 TJÄNSTESKRIVELSE Omvårdnadsnämndens patientsäkerhetsberättelse 2015

2 2 (28) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelsen för Övergripande mål och strategier... 5 Samverkan... 5 Avvikelsehantering/rapportering... 6 Lex Maria samt Internutredningar... 7 Informationssäkerhet... 7 Dokumentation... 9 Läkemedelshantering... 9 Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Hygien och smittskydd Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Antibiotikabehandling och resistenta bakterier Fall Trycksår Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka Nutrition Senior Alert Munhälsobedömning BPSD register Palliativa registret Palliativa ombud Vårdplan NVP Inkontinensvård Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Medicintekniska produkter (MTP) ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga Fotsjukvård... 23

3 3 (28) Läkarmedverkan Utbildning som anordnats av MAS under Plan för utbildning av legitimerad personal under Kvalitetsförbättringar som kommer att följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt social samvaro för personer med demenssjukdom hösten Tillsyn gruppbostäder 2015 inom funktionshinderområdet (LSS)... 26

4 4 (28) Patientsäkerhetsberättelsen för 2015 Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enlig den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år och hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten. Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer. Det finns inget krav att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till IVO/Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig att inrätta ett ledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av ledningssystemet. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Solna kommuns vård- och omsorgsboenden Vård- och omsorgsboende Antal boende Drivs av företag Ametisten 80 Vardaga Berga 96 Temabo Björkgården 51 Förenade Care Frösunda 44 Attendo Care Hallen 63 Aleris Oskarsro 34 Temabo Polhemsgården 84 Förenade Care Skoga 100 Humaniora omsorg (kommunens regi) Tryggheten 31 Aleris Upphandling av sju av stadens nio vård- och omsorgsboenden genomfördes under I avtalen med entreprenörerna ingår att verksamheterna ska ha en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 24. Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS kan besluta om vad som ska följas upp och inom vilka områden tillsyn ska ske.

5 5 (28) Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Omvårdnadsnämndens ansvar Omvårdnadsnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar MAS ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I MAS ansvar ingår bland annat att se till att författningar, bestämmelser och andra regler är kända, efterlevs och att det finns direktiv och instruktioner för verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Samverkan En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur omvårdnadsnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i överenskommelser. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Solna kommun och Stockholms läns landsting. Överenskommelse om rehabilitering och habilitering i Stockholms läns landsting. Överenskommelse om samverkan mellan Solna stads MAS och entreprenörernas MAS. Överenskommelse vid in- och utskrivning i slutenvården.

6 6 (28) Sammanhållen överenskommelse om vård- och omsorg för personer som bor i särskilt boende för äldre Överenskommelse med Stockholms läns landsting för uppsökande tandvård Överenskommelse om samverkan när enskilda/patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Under 2015 har samverkansmöte med Karolinska sjukhuset genomförts för att säkra in- och utskrivning för personer boende på vård- och omsorgsboende i Solna. De som deltagit är patientsäkerhetsansvarig på Karolinska sjukhuset i Solna, överläkare på akuten, representanter från läkarorganisationerna Legevisitten och Familjeläkarna i Saltsjöbaden, chef för myndighetsavdelningen i Solna stad samt Solna stads MAS. Besluts som tagits är följande: Dokument som ska medföras till sjukhus från vård- och omsorgsboende, såsom vårdmeddelande samt läkemedelslista skickas i en röd mapp märkt med namn och kontaktuppgifter till det aktuella vård- och omsorgsboendet. Detta för att säkerställa att dokument når sjukhuset och för att underlätta för personal på sjukhuset att kontakta ansvarig sjuksköterska på boendet. ID-bandet som sjuksköterskan på boendet placerat runt personens handled lämnas kvar och kompletteras med id-band från Karolinska sjukhuset i stället för att klippas av vid ankomsten till sjukhuset. Läkarorganisationerna ska i högre utsträckning skriva remiss i journalsystemet Take Care när en person skickas in akut från vård- och omsorgsboende i Solna. Karolinska sjukhuset ska arbeta för ökad användning av Pascal som är ett ordinationsverktyg för APO-dospåsar som används för läkemedelsadministrering på vårdoch omsorgsboende. Att patienten har tillgång till läkemedel efter utskrivning Ett nytt vårdmeddelande har under 2015 tagits fram i samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor samt Danderyds sjukhus som skall användas när en boende skickas in akut till sjukhus. Detta vårdmeddelande skall kopieras och lämnas till ambulanspersonal enligt föreskrift SOSFS 2009:10. Detta för att säkra informationsöverföringen ytterligare. Implementering kommer ske under MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och sjukvård på vård- och omsorgsboende för äldre Medverka och informera vid utredning av avvikelser och vårdskador. Skapa goda kontakter vid synpunkter och klagomål. Informera vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål. Medverkan vid information till brukarorganisationer och pensionärsorganisationer. Avvikelsehantering/rapportering Alla vård- och omsorgsboenden har aktuell rutin för att rapportera avvikelser. Varje månad rapporterar alla vård- och omsorgsboenden avvikelser gällande läkemedel, fall, trycksår, medicintekniska produkter och egenkontroll hygien till Solna stads MAS.

7 7 (28) Syftet med avvikelserapportering är att undvika att händelser upprepas och att rutiner förbättras för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med en avvikelse menas en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada. Avvikelserapport ska skrivas på alla händelser som inneburit vårdskada eller risk för vårdskada. Lex Maria samt Internutredningar Genom att utreda avvikelser arbetar verksamheten för att öka kvaliteten och förbättra patientsäkerheten för att försöka förhindra att avvikelsen upprepas i verksamheten. Internutredning Internutredning genomförs: Efter kontakt med anhörig/närstående som inkommit med klagomål Fallolyckor med skada, som t.ex. höftfrakturer. Vid vårdskada och vid risk för vårdskada. Lex Maria anmälan Vid allvarliga avvikelser ska en risk- och händelseanalys göras. MAS anmäler allvarliga avvikelser som lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Entreprenörens MAS ska alltid skicka kopia av lex Maria anmälan till Solna stads MAS. Vid lex Maria anmälan görs: Rapport och utredning som skickas till IVO Omvårdnadsnämndens ordförande och förvaltningschef informeras om lex Maria anmälan. Patient och närstående informeras om händelsen. Lex Maria anmälan diarieförs. Svar från IVO återkopplas till verksamhetschef som informerar berörd personal, patient och närstående. Sammanställning av internutredningar och lex Maria anmälningar under 2015 Vård- och omsorgsboende Antal boende Internutredning Lex Maria anmälan Ametisten Berga Björkgården Frösunda Hallen Oskarsro Polhemsgården Skoga Tryggheten Informationssäkerhet Informationssäkerhet inom vård och omsorg innefattar att tillgodose patientens säkerhet och integritet och att åtgärder finns för att uppnå detta i verksamheten.

8 8 (28) Årlig rapportering av informationssäkerhetsinsatser ska ske enligt Socialstyrelsens föreskrift om informationshantering (2008:12). Verksamheterna ska under punkt Informationssäkerhet i patientsäkerhetsberättelsen beskriva hur säkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår. Under 2014 togs ett skriftligt informationsdokument för personal fram för att förtydliga informationen kring loggkontroller och MAS riktlinje gällande loggkontroller justerades. Enligt MAS riktlinjer ska systematisk stickprovskontroll genomföras i verksamheterna. Varje månad ska ett antal användare inom verksamheten slumpmässigt väljas ut och loggarna granskas under en 24 timmars period. Antalet användare som kontrolleras varje månad bör omfatta så många att det motsvarar sannolikheten att varje användare blir granskad minst en gång per år. Lokala rutiner för loggkontroller finns i alla verksamheter. Ametisten Verksamhetschef genomför loggkontroller varje månad för att säkerställa att endast behörig personal tagit del av journalhandlingar. Ingen obehörig åtkomst har skett. Berga Loggkontroll utförs varje månad. Tolv journaler kontrolleras per månad. Bemanningsföretag får endast behörigheter de tillfällen de är i tjänst. Timanställda får endast behörighet i tre månader. Ingen obehörig åtkomst har skett. Björkgården Loggkontroller utförs av verksamhetschef ca en gång per månad i form av stickprovskontroller gällande behörighet har tio loggkontroller genomförts. 60 kontroller av anställda har genomförts gällande behörighet och närvaro i dokumentationssystemet. Har tydlig policy kring informationssäkerhet. Ingen obehörig åtkomst har skett. Frösunda Vid nyanställning genomför verksamhetschef risk- och behovsanalys inför utlämnandet av behörighet. 61 loggkontroller av personal och 59 loggkontroller av journaler har skett under 2015 Ingen obehörig åtkomst har skett. Hallen Ett förbättringsarbete har pågått under 2015 och verksamheten har nu framtagna rutiner för informationssäkerhet. Loggkontroller sker varje månad. Samtliga användare kontrolleras under året. Personal informeras om informationssäkerhet och loggkontroller årligen i samband med medarbetarsamtal. Utskrivna journalhandlingar förvaras inlåsta. Ingen obehörig åtkomst har skett. Oskarsro Vid varje anställning genomförs risk- och behovsanalys. Behörigheten är begränsad till den våning som personalen är knuten till. Under 2016 kommer justeringar i behörigheten ske då personalgruppen kommer behöva bli mer flexibel mellan våningarna. Loggkontroller justeras efter detta. Ingen obehörig åtkomst har skett. Polhemsgården Information lämnas till personal gällande loggkontroller två gånger per år samt vid medarbetarsamtal. Loggkontroller genomförs varje månad. Varje anställd kontrolleras minst två gånger per år. Behörighet till dokumentationen styrs av de anställdas placering. Journaler som skrivs ut förvaras i låst sjuksköterskeexpedition. Ingen obehörig åtkomst har skett.

9 9 (28) Skoga Vid nyanställning genomför verksamhetschef behörighets- och riskanalys. Nyanställd personal informeras muntligt och skriftligt om verksamhetens rutiner rörande informationssäkerhet och loggkontroller. Information ges sedan årligen till personal av enhetschef i samband med medarbetarsamtal. 12 loggkontroller har utförts och vid varje loggkontroll har drygt 10 % av de som har behörighet till systemet kontrollerats. Ingen obehörig åtkomst har skett Tryggheten Ett förbättringsområde har pågått under 2015 för att öka kontinuiteten i antal loggkontroller. Från två stickprovskontroller per år 2014 genomförs nu loggkontroller en gång per månad. Ingen obehörig åtkomst har skett. Dokumentation Under tillsynen november 2015 granskades 62 patientjournaler. I 77 % av journalerna fanns riskbedömning gällande trycksår dokumenterat de senaste sex månaderna. I 73 % av journalerna fanns riskbedömning gällande fall dokumenterat de senaste sex månaderna. I 81 % av journalerna fanns riskbedömning gällande undernäring dokumenterat de senaste sex månaderna. Sammanställt finns riskbedömning gällande trycksår, fall och undernäring i 77 % av journalerna i jämförelse med 83 % föregående år. I 73 % av journalerna fanns riskbedömning gällande munhälsa dokumenterat de senaste sex månaderna. Samma siffra under 2014 var 78 % då munhälsa också var ett fokusområde. I 29% av journalerna fanns smärtskattning de senaste 6 månaderna dokumenterat. I 79 % av journalerna fanns en vårdplanering dokumenterad under Siffran för föregående år var 76 %. Riskbedömningar finns inte dokumenterade i alla journaler vilket är en brist. Smärtskattning är ett fokusområde och var för första gången med som en parameter i tillsynen gällande dokumentationen i journalen. MAS gruppen i Solna har uppmärksammat brister i dokumentationen och kommer under 2016 arbeta med detta tillsammans med verksamheterna. Läkemedelshantering Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering. Tillsynen visar att sju vård- och omsorgsboenden haft kvalitetsgranskning av farmaceut under Frösunda och Björkgården hade granskning i slutet av Läkemedelshanteringen ska vara säker. Rutin för läkemedelshantering ska finnas, vara aktuell och känd av personalen. Läkemedelsförråd ska granskas varje år av farmaceut. Protokoll från granskning av läkemedelsförråd ska skickas till MAS.

10 10 (28) Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. I enlighet med Socialstyrelsens indikationer bör en minskning ske av följande: Olämpliga läkemedel Olämpliga läkemedelskombinationer Läkemedel mot psykos. I läkarorganisationernas avtal med Stockholms läns landsting ingår att utföra läkemedelsgenomgångar. I överenskommelsen mellan läkarorganisationerna och alla vård- och omsorgsboenden finns gemensamma rutiner för detta. Vaccination mot influensa Varje år erbjuds alla som bor på vård- och omsorgsboende gratis vaccination mot influensa. Vaccination sker när ansvarig läkare är på plats på boendet. Registrering sker i Stockholms läns landstings dataprogram Vaccineras. Läkemedelsavvikelser Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering och läkemedelsavvikelser. Resultat för 2015 visar att antalet läkemedelsavvikelser har ökat från 1435 föregående år till 2322 år % av läkemedelsavvikelserna är missade signeringar Det är framför allt Skoga, Björkgården och Hallen som har många läkemedelsavvikelser under Hallen Verksamheten har tillsammans med apoteket AB startat ett projekt gällande säker läkemedelshantering under Bland annat har behovet av utbildning kartlagts och kunskapsprov vid delegering tagits fram. Avvikelser med missade signeringar rör mestadels salvor. Arbetet med att förbättra läkemedelshanteringen kommer fortsätta under Björkgården Majoriteten av avvikelserna rör missade signeringar gällande krämer och specialtandkrämer. I många fall har den boende ej velat ha den ordinerade behandlingen och då har personalen inte signerat med ett X enligt rutin utan lämnat signeringsfältet tomt vilket leder till en avvikelseregistrering. Björkgården arbetar mot en nollvision och fortsätter sitt arbete med utbildning till personalen och daglig kontroll av läkemedelslistor av sjuksköterskor.

11 11 (28) Skoga Under 2015 har Skogas sjuksköterskor arbetat med tätare kontroller av signeringslistorna och fler avvikelser har därför dokumenterats. Eftersom uppföljningen genomförs noggrannare än tidigare avspeglar sig detta i antal avvikelser. Skoga har uppmärksammat att avvikelserna ofta rör läkemedel som ges vid behov. Är det inte aktuellt att ge till exempel tarmstimulerande pulver missar personalen att markera med ett X i signeringslistan. Detta blir då rapporterat som missad signering. Verksamheten kommer under 2016 arbeta vidare med rutiner kring läkemedelshantering och delegering. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Med delegering avses i författningen SOSFS 1997:14 att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till en annan personal som har reell kompetens för uppgiften. Delegering ska dras in om arbetsuppgiften inte utförs enligt rutin och om det inte utförs på ett patientsäkert sätt. Delegering kan ges tillbaka efter utbildning och kontroll av att uppgiften kan utföras enligt rutin och på ett patientsäkert sätt. Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte ske som en lösning på organisatoriska problem som t.ex. personalbrist eller av ekonomiska skäl. Verksamhetschefen svarar för att personalen som ska utföra olika arbetsuppgifter har kompetens för detta. Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella. Vård- och omsorgsboende Antal boende Indragna delegeringar under 2015/2014 Ametisten 80 1/0 Gav dubbel dos av läkemedel. Efter omprövning har personen fått sin delegering åter. Berga 96 0/1 Björkgården 56 0/0 Frösunda 44 0/0 Hallen 69 0/0 Oskarsro 34 0/1 Polhemsgården 84 1/0 Utför andra arbetsuppgifter ej kopplat till läkemedel. Skoga 100 0/0 Tryggheten 31 0/0

12 12 (28) Hygien och smittskydd Alla vård- och omsorgsboenden har avtal med Vårdhygien Stockholms län. Personalen ska fortlöpande få hygienutbildning och arbeta efter basala hygien- och klädrutiner. Vårdhygien erbjuder även en webbutbildning i basala hygienrutiner. Ett förbättringsområde under 2015 var att hygienrond med hygiensjuksköterska från Vårdhygien skulle genomföras om detta ej skett under Egenkontroll av hygien ska utföras minst två gånger per år i verksamheten. Alla vård- och omsorgsboenden har genomfört egenkontroll av hygien under Åtta verksamheter skulle genomföra rond med Vårdhygien 2015 vilket också skett. Polhemsgården och Frösunda har genomfört egenkontroll en gång under året men har genomfört hygienrond med Vårdhygien under 2015 vilket innebär en grundlig genomgång av verksamheten. Övriga verksamheter har genomfört hygienronder från två upp till sju gånger vilket är mycket positivt. Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler Solna medverkade i mars 2015 i en nationell mätning via SKL av personalens följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete. Mätningen baseras på Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. (SOSFS 2007:19). PPM mätningen i Solna visar att: Moment Desinfektion före patientnära 62,7 % 75 % arbete Desinfektion efter patientnära 83,8% 95,3% arbete Korrekt arbetsdräkt 96,5% 98,4% Andel fria från ringar 95,8 % 98,4% Största ökningen gäller handdesinfektion före patientnära arbete vilket är en viktig parameter för att inte sprida smitta vidare mellan boende via personal. Antibiotikabehandling och resistenta bakterier En genomgång i vård- och omsorgsboende i Solna visar att i november 2015 hade 17 boende antibiotikabehandling, siffran för 2014 var 20. Vård- och omsorgsboende Antal boende Antibiotikabehandling under november 2015 Ametisten 80 5 Berga 96 3 Björkgården 56 1 Frösunda 44 0 Hallen 63 1 Oskarsro 34 2 Polhemsgården 84 1 Skoga Tryggheten 31 0

13 13 (28) Resistenta bakterier fortsätter att öka både nationellt och internationellt. Sambandet mellan antibiotikabehandling och resistensutveckling är väl belagt. Antibiotikabehandling sker restriktivt men för sköra äldre kan antibiotikabehandling ibland vara nödvändig. November 2015, antal bärare av MRSA, ESBL och VRE. Vård- och omsorgsboende Antal boende MRSA 2014/2015 ESBL 2014/2015 VRE 2014/2015 Ametisten 80 0/2 Berga 96 0/1 2/2 Björkgården 56 4/3 Frösunda 44 2/1 Hallen 63 3/1 Oskarsro 34 1/1 Polhemsgården 84 1/2 Skoga 100 5/6 1/1 1/1 Tryggheten 31 MRSA: Stafylokocker som är motståndskraftiga mot flera olika sorters antibiotika. ESBL: Ett enzym som tarmbakterier kan bilda och som kan bryta ner flera olika antibiotika. VRE: Tarmbakterie som är motståndskraftig mot flera antibiotikasorter. För att undvika smittspridning i verksamheterna behöver personal kontinuerlig utbildning i basala hygienrutiner vilket genomförts kontinuerligt i Solna. Alla boende har enkelrum med eget hygienutrymme vilket minskar risken för smitt spridning. På Hallens korttidsavdelning finns dubbletter. Enligt MAS får inga personer med riskfaktorer eller smitta dela hygienutrymme. Vårdhygien konsulteras vid smitta. Fall Fallolyckorna kan bland annat relateras till nedsatt muskelstyrka, balans, syn- och reaktionsförmåga samt gångsvårigheter och läkemedelsbehandling. Det förebyggande arbetet med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel kan förhindra fallskador. Registrering av fallolyckor sker varje månad då MAS skickar en enkät där varje fallolycka rapporteras. Alla vård- och omsorgsboenden har rutiner för att förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är alla involverade i arbetet att förebygga och förhindra fallolyckor.

14 14 (28) Antalet fall de senaste åren fall fall fall fall Statistiken visar att det sker cirka tre fallolyckor varje dygn. Antalet rapporterade frakturer 2015 var 38 att jämföra med 44 frakturer 2014, 48 frakturer 2013 och 55 frakturer Antal höftfrakturer 2015 var 19. Således minskar antalet höftfrakturer för andra året i rad. 59 % av fallolyckorna sker mellan kl och 74 % av faller sker i den boendes lägenhet, vanligtvis i sovrummet. Sammanställning av antal frakturer 2015/2014 Höft Bäcken Handled Överarm Revben Annan fraktur 19/21 2/3 2/9 5/1 1/2 9/8 Under 2015 har läkarorganisationen Familjeläkarna i Saltsjöbaden fortsatt arbeta tillsammans med verksamheterna med en fallpreventiv arbetsmodell för att förebygga och minska antalet frakturer på vård- och omsorgsboende. Arbetsmetoden följer Stockholms läns vårdprogram för fallprevention. Arbetsmetoden innebär bland annat att läkaren informeras om fallolyckor med eller utan skador, attfysioterapeut/ sjukgymnast och arbetsterapeut medverkar vid rond samt läkemedelsgenomgångar med fokus på fallrisk. Familjeläkarna samlar också in fallstatistik varje månad för att följa utvecklingen. Statistiken visar att vård- och omsorgsboende kopplade till Familjeläkarna minskar i antal frakturer årligen från frakturer frakturer frakturer

15 15 (28) Detta kan jämföras med statistik från vård- och omsorgsboenden kopplade till Legevisitten frakturer frakturer frakturer Under 2016 kommer ett gemensamt samverksansmöte med båda läkarorganisationerna äga rum för att sprida goda exempel mellan läkarorganisationerna. Trycksår Trycksår är tyvärr en vanlig vårdskada både på sjukhus och inom äldreomsorgen. Äldre personer med försämrad cirkulation och minskad rörlighet löper stor risk att utveckla trycksår. Förbyggande insatser är därför av största vikt för att undvika de besvär som ett trycksår för med sig för den boende. I Solna riskbedöms de boende regelbundet i Senior Alert för att upptäcka individer som löper risk för att drabbas. Därefter sätts förebyggande åtgärder in, såsom tryckavlastande madrass, tillgodose näringsbehov, inspektion av hud regelbundet m.m. Teamets samlade kunskaper är viktigt för att lyckas förebygga uppkomsten av trycksår. Trycksår delas in i fyra olika kategorier: Kategori 1: Rodnad hud som inte bleknar vid tryck Kategori 2: Delhudsskada, ytligt sår Kategori 3: Fullhudsskada Kategori 4: Djup fullhudsskada Staplarna visar att trycksåren i kategori ett och två tillsammans utgör 60 % vilket är samma fördelning som Huvuddelen av trycksåren är således av ytligare karaktär. 63% av trycksåren har uppstått i verksamheten, övriga trycksår har uppstått på annan plats/hos annan vårdgivare.

16 16 (28) Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka 10 Våren 2015 deltog Solna stad i Sveriges Kommuner och Landstings mätning gällande trycksår. Under mätperioden var andelen trycksår på vård- och omsorgsboenden i Solna 5,9 % i jämförelse med riksgenomsnittet på 7,7 %. Under samma mätperiod 2014 var riksgenomsnittet 9,4 % och Solna låg även då lägre med 7,9 % andel trycksår. Statiken visar också trycksår av lättare karaktär är fler och andel trycksår med fullhudskada och djup fullhudskada är färre. Statistiken visar på en fortsatt positiv utveckling. Nutrition Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) vid inflytt, var 6:e månad samt vid behov. Åtgärder skall sättas in vid eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med munhälsa mm. Problem med nutritionen ska dokumenteras i en omvårdnadsplan. För att motverka undernäring har en nutritionshandbok upprättats. Åtta vård- och omsorgsboenden uppger att nutritionshandboken är känd av legitimerad personal och diskuteras på arbetsplatsträffar, sjuksköterskemöten samt ingår i introduktionen av nyanställda. Ametisten svarar att handboken i dagsläget inte är känd men verksamheten har på andra sätt arbetat aktivt med nutrition under året. Bland annat har verksamheten arbetat med kostregistreringar och utbildning till personal gällande Mat för äldre. Sammanställning av antal personer som behöver hjälp vid måltider Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som behöver stöd vid matintag 2015/2014/2013 Ametisten 80 6/5/9 Berga 96 25/14/15 Björkgården 51 11/9/5 Frösunda 44 5/5/11 Hallen 63 13/14/6 Oskarsro 34 7/8/8 Polhemsgården 84 27/19/19 Skoga /24/28 Tryggheten 31 5/5/2 Nattfasta Tiden från dagens sista måltid till nästkommande dags första måltid kallas nattfasta. Nattfastan bör inte överskrida 11 timmar. Alla vård- och omsorgsboenden har rutin för att följa upp antal timmar för nattfasta. Tillsyn visar att mätning av nattfasta genomförts på åtta av nio vård- och omsorgsboenden Ametisten uppger att de ej genomfört nattfastemätning men följer regelbundet upp givna nattmål/bruten nattfasta. Genomgång sker på teammöten.

17 17 (28) Resultatet av nattfastemätningarna visar att 8 % av de boende som ingick i mätningen har nattfasta över 11 timmar utan att själva valt detta. Alla verksamheter har under 2015 fått tillgång till Mobipen vilket ger verksamheterna möjlighet att lättare följa upp insatta åtgärder såsom nattmål. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Under 2015 har riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för förebyggande undernäring, trycksår och fallolyckor Antal riskbedömningar 802 Risk Risk konstaterats, minst en åtgärd planerats Fall 63,2 % 90 % Undernäring 61,4 % 93% Trycksår 60 % 93% 2014 Antal riskbedömningar 856 Risk Risk konstaterats, minst en åtgärd planerats Fall 78 % 87 % Undernäring 76 % 90 % Trycksår 74 % 89 % Uppföljningar på personer med risk där förebyggande åtgärd följts upp Uppföljningar på personer med risk där förebyggande åtgärd utförts Antal riskbedömningar har minskat något mellan 2014 och Statistiken visar att antalet planerade åtgärder minskat betydligt. Tryggheten, Berga, Hallen och Oskarsro har haft tekniska problem under 2015 gällande överföring till registret vilket kan förklara de försämrade siffrorna. Flera av verksamheterna har under året haft rekryteringsproblem gällande sjuksköterskor vilket gjort att sjuksköterskebemanningen varit lägre under perioder. Med anledning av det minskade antalet bedömningar och åtgärder kopplade till detta kommer Solna också under 2016 delta i SKL punktprevalensmätning två gånger under året istället för en gång som tidigare år. Munhälsobedömning ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide Jönköping) är ett munbedömningsinstrument med inriktning på förebyggande åtgärder som är ett värdefullt verktyg för att förbättra munhälsan för äldre med behov av vård och omsorg. ROAG-J beskriver tillståndet i munnen från friskt till sjukt och vilka åtgärder som vårdenheten själv kan göra och vad som bör remitteras till tandhygienist eller tandläkare.

18 18 (28) Under 2013 genomfördes 109 riskbedömningar av munhälsa och Ametisten var det enda boendet som registrerade i Senior Alert genomfördes 434 riskbedömningar på sex vård- och omsorgsboende vilket var en ökning med närmare 400 %. Under 2015 har antalet riskbedömningar ökat till 637 och sju boenden registrerar nu i registret. Alla vård- och omsorgsboenden har en lokal rutin för munhälsobedömningar och använder ROAG-J vid munhälsobedömning. BPSD register Hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. Gruppboende för personer med demenssjukdom finns på alla vård- och omsorgsboenden utom på Tryggheten. Kvalitetsregistret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) har använts i verksamheterna under BPSD drabbar 90 % av personer med demenssjukdom. Symtomen kan vara oro, aggressivitet, hallucinationer, sömnstörningar m.m. Genom att använda BPSD registret kan personalen arbeta strukturerat genom att observera, analysera, planera åtgärder och följa upp insatser.

19 19 (28) En bemötandeplan beskriver kortfattat vad personalen skall tänka på i mötet med den boende så att mötet blir så bra som möjligt. Statistiken från BPSD visar även att 97 % av de boende med demenssjukdom som är registrerade i registret under 2015 hade en bemötandeplan. Palliativa registret Svenska Palliativa registret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete. Andel registreringar i Palliativa registret där validerad smärtskattning utförts är ett nyckeltal för staden. Under 2014 ökade andelen smärtskattningar med närmare 15 %. Resultatet för 2015 visar en försämring av andelen smärtskattningar. Statistiken visar att 56,7 % hade en dokumenterad utförd validerad smärtskattning.

20 20 (28) Statistiken visar på stor differens mellan verksamheterna. Berga och Polhemsgården har minskat andel smärtskattningar betydligt under I dessa verksamheter har det under perioder varit sjuksköterskebrist och rekryteringar har pågått vilket tydligt avspeglar sig i statistiken. Björkgården, Frösunda, Oskarsro, Skoga, Hallen och Tryggheten har alla förbättrat sina resultat mellan 2014 och Ametisten har smärtskattat något färre under 2015, 73,1 % vilket kan jämföras med 76,3 % Dock är Ametisten en av de verksamheter som har flest andel registrerade smärtskattningar. Således är det ett fåtal verksamheter som sänker det gemensamma resultatet. Smärtskattning är ett fortsatt fokusområde och resultaten kommer följas upp under 2016 genom nätverksträffar med verksamhetschefer samt palliativa ombud. Andel smärtskattningar i verksamheten som registrerats i palliativa registret kommer också följas upp via avvikelseenkäten som Solna stads MAS skickar till verksamhetschefer regelbundet. Palliativa ombud I Solna genomfördes år 2007 ett projekt inom vård- och omsorgsboende där palliativa ombud (PO) utbildades i grundläggande kunskaper om vård i livets slut. Under 2013 fick alla PO fördjupad utbildning i det nationella vårdprogrammet för palliativ vård genomförde Omvårdnadsförvaltningen en ny satsning på att utbilda palliativa ombud. Utbildningen genomfördes i samarbete med Palliativt kunskapscentrum (PKC) som Solna stad delfinansierar tillsammans med landstinget och sju kommuner. Utbildningssatsningen vände sig för första gången även till hemtjänstpersonal. Efter att utbildningen avslutats 2015 har Solna ca 80 ombud i verksamheten varav 11 inom hemtjänsten. Avslutningsceremonin för ombuden innefattade bland annat en föreläsning av Peter Strang, professor i palliativ medicin som talade om smärtans olika dimensioner. Arbetsuppgifter för PO Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om palliativ vård. Informera nyanställd personal om det palliativa förhållningssättet samt rutiner för vård i livets slut. Sammanställa information om den palliativa vårdens grunder, lokala rutiner vid dödsfall samt MAS riktlinjer angående omhändertagande av den svårt sjuke och döende. Sammanställa information till anhöriga. Skapa ritualer tillsammans med medarbetare, t.ex. minnesbok. Delta vid regelbundna träffar för palliativa ombud. Vara drivande för reflektion efter dödsfall.

21 21 (28) Vårdplan NVP 2015 har alla vård- och omsorgsboenden i Solna deltagit i vidareutvecklandet av en ny nationell vårdplan för palliativ vård NVP. Vårdplanen som tidigare användes, Liverpool Care Pathway (LCP), har fasats ut under hösten Den nya nationella vårdplanen är framtagen av Palliativt utbildningscentrum i Lund och är en strukturerad vårdplan för personcentrerade vårdåtgärder. Syftet är att kvalitetssäkra vården av personer med begränsad tid kvar i livet. Den nya vårdplanen består av fyra delar: 1) Bedömning av palliativt behov. 2) Beslutsstöd samt vårdplan för palliativ vård i livets slut (veckor-månader). 3) Beslutsstöd samt vårdplan för palliativ vård i livets slutskede (dagar-veckor). 4) Omhändertagande efter dödsfall. Vård -och omsorgsboenden i Solna har under hösten 2015 gått över till del tre och fyra av NVP. Verksamheterna har haft ett nära samarbete med Palliativt utvecklingscentrum i Lund under hösten och har fått möjlighet att påverka vårdplanens slutgiltiga version. Inkontinensvård Enligt tillsyn november 2015 besväras 475 personer på vård- och omsorgsboende i Solna av inkontinens och 46 personer har urinkateter. Sjuksköterskan ansvarar för att utreda problem med inkontinens genom en basal inkontinensutredning och därefter förskriva rätt inkontinenshjälpmedel. Enligt tillsynen 2015 har alla boende med inkontinens individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel. Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner Tillsynen visar att: Det finns arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster i den omfattning som krävs för att kunna ge den rehabilitering som behövs. Det finns individuella instruktioner hur hjälpmedel ska användas. All personal får utbildning i lyftteknik. Vid behov av rehabilitering ska en rehabiliteringsplan upprättas. Patient som har behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ska utprovas individuellt och ADL-status ska upprättas. Fysioterapeutens/sjukgymnastens insatser Fysioterapeuten/sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning kan delegeras vidare till omvårdnadspersonal. Arbetsterapeutens insatser Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara av vardagligt liv.

22 22 (28) Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan underlätta rehabiliteringsprocessen. Vård- och omsorgsboende Medicintekniska produkter (MTP) Tillsynen 2015 visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och bruksanvisningar tillgängliga på alla vård- och omsorgsboenden. Medicintekniska produkter används på alla vård- och omsorgsboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska. Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en lokal rutin, Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP) År 2015 har nio avvikelser rapporterats varav ingen medfört personskada. ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga En rehabiliteringsjournal ska upprättas vid inflyttning till vård- och omsorgsboende. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska provas ut och förskrivas individuellt av fysioterapeut/sjukgymnast eller arbetsterapeut. Användningen av hjälpmedel ska följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förflyttningsförmåga för boende under november 2014/2013 Antal boende Går utan stöd 2015/2014/2013 Använder rollator 2015/2014/2013 Använder rullstol 2015/2014/2013 Ametisten 80 8/4/9 21/34/32 15/34/43 Berga 96 6/18/9 46/61/41 44/16/44 Björkgården 51 4/9/2 21/25/26 23/18/27 Frösunda 44 5/5/5 16/23/15 21/16/20 Hallen 63 4/10/5 28/20/28 27/34/20 Oskarsro 34 3/4/2 14/16/6 14/19/24 Polhemsgården 84 10/19/19 40/35/28 32/30/26 Skoga /10/10 39/38/35 50/37/50 Tryggheten 31 6/4/2 16/18/14 9/9/15

23 23 (28) Fotsjukvård Den vanligaste diagnosen för att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller begynnande fotproblem. Andra diagnoser är till exempel cirkulationsrubbningar som förorsakat eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar med fotproblem. Mål för fotsjukvården är att skapa en god fothälsa genom att förebygga och behandla fotskador. Vid inflyttning till vård- och omsorgsboende skall sjuksköterskan göra ett fotstatus. Är den boende i behov av fotsjukvård skriver sjuksköterskan en remiss till fotvårdsterapeut som har kompetens att utföra fotsjukvård. Fotsjukvård betalas av entreprenören/kommunen som driver vård- och omsorgsboende. Sammanställning av personer som fått fotsjukvård under 2015 Vård- och omsorgsboende Antal boende Antal personer som fått fotsjukvård 2015/2014 Ametisten 80 5/5 Berga 96 6/4 Björkgården 60 8/7 Frösunda 44 1/3 Hallen 69 3/1 Oskarsro 34 4/0 Polhemsgården 84 2/1 Skoga /15 Tryggheten 31 8/7 Antal boende som fick fotsjukvård under 2015 var 54. Läkarmedverkan Stockholms läns landsting har ansvar för läkarinsatserna i vård- och omsorgsboenden. Överenskommelse har upprättats med läkarorganisationerna Familjeläkarna i Saltsjöbaden och Legevisitten. Överenskommelsen reglerar samarbetsformer och rutiner. Båda läkarorganisationerna har egen jour dygnet runt för akuta hembesök och läkaren har en inställelsetid på två timmar. Sammanställning av läkarbesök och antal läkartimmar per vecka efter tillsyn november 2015

24 24 (28) Vård- och omsorgsboende Antal boende Läkarorganisationen Antal besök/vecka och ca antal timmar per besök Ametisten 80 Legevisitten 2 dag/vecka ca 5 timmar Berga 96 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 2 dagar/vecka ca 16 timmar Björkgården 56 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 5 timmar Frösunda 44 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 4 timmar Hallen 69 Legevisitten 2 dag/ per vecka ca 9 timmar Oskarsro 34 Legevisitten 1 dag/vecka ca 3 timmar Polhemsgården 84 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 2 dag/per vecka ca 12 timmar Skoga 100 Legevisitten 2 dag/vecka ca 6 timmar Tryggheten 31 Familjeläkarna i Saltsjöbaden 1 dag/vecka ca 3 timmar Under tillsyn 2014 framkom att Hallen, Skoga, Ametisten och Oskarsro inte upplevde att antalet läkartimmar i verksamheterna var tillräckligt. Legevisitten kontaktades av Solna stads MAS och tiderna justerades. Under tillsynen 2015 uppger åtta verksamheter att tiden är tillräcklig. En verksamhet upplever inte att läkaren är på plats under de timmar som är avtalade. Detta har tagits upp med läkarorganisationen och kommer följas upp under våren Utbildning som anordnats av MAS under 2015 Palliativ ombudsutbildning för undersköterskor och sjuksköterskor, tre heldagar som avslutades med examinationsuppgift. Inspirationsdag för hälso- och sjukvårdspersonal. Margareta Grauers föreläste om svårläkta sår och sårbehandling. Nätverksträff för palliativa ombud (PO) i maj Ingeli Simmross, utbildningsansvarig på Bylegård, informerade om den nya nationella vårdplanen vid palliativ vård och omsorg. Genomgång av statistik från Palliativa registret och workshop om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra gällande den palliativa vården ute i verksamheterna. Utbildning i Basala hygienrutiner via Vårdhygien Utbildning NVP Palliativt utvecklingscentrum i Lund Nätverksträff för paramedicinsk personal på vård- och omsorgsboende i Solna. Våren 2015 kom Marie Beijer Bartoletti, logoped och hjälpmedelskonsulent och berättade om KommSyn samt om olika samtalshjälpmedel. Mötet i december 2015 besöktes av Annica Wohlin-Wottrich, Universitetsadjunkt KI, som talade om kunskaper om demenssjukdom inför verksamhetsförlagd utbildning VFU för arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

25 25 (28) Plan för utbildning av legitimerad personal under 2015 Fokus under 2016 kommer vara fortsatt implementering av den nya nationella vårplanen för palliativ vård och omsorg Silviacertifiering Workshop dokumentation för sjuksköterskor Hygienutbildning till personal på vård- och omsorgsboende inom LSS och hemtjänsten via Vårdhygien Madrassutbildning via Sodexo för sjuksköterskor Metodstöd i implementering via Enheten för implementering, Stockholms läns landsting Kvalitetsförbättringar som kommer att följas upp och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen 2016 Riskbedömningar i Senior Alert samt validerad smärtskattning i Palliativa registret. Uppföljning av införandet av Nya nationella vårdplanen för palliativ vård och omsorg. Uppföljning efter avslutad utbildning för palliativa ombud. Redovisa utbildningar som påbörjas eller slutförs Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning samt social samvaro för personer med demenssjukdom hösten 2015 Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård för dem som vistas på dagverksamheten (HSL 1982:763, 18). Dagverksamhet med funktionsbevarande inriktning Ger stöd och stimulans för att behålla viktiga funktioner och för att lättare kunna klara vardagen hemma. Den funktionsbevarande dagverksamheten innehåller både fria och organiserade aktiviteter med socialt innehåll och viss träning. Berga dagverksamhet, drivs av Temabo. Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris. Skoga dagverksamhet, drivs av Humaniora, kommunens egen regi Solna. Dagverksamheter för personer med demenssjukdom Verksamheten innehåller både fria och organiserade aktiviteter som syftar till att ge deltagarna en meningsfull dag samt att stimulera minnesfunktionen. Gläntan dagverksamhet, drivs av Temabo. Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris. Lyktan dagverksamhet, drivs av Förenade Care.

26 26 (28) Omfattning av hälso- och sjukvård Den hälso- och sjukvård som erbjuds omfattas huvudsakligen av överlämnande av läkemedel samt handledning med råd och stöd av sjuksköterska till personal. Vid tid för tillsynen november 2015 hade endast en besökare stöd i läkemedelshanteringen. Säkerställande av läkemedelshantering Tillsynen 2014 visade att dagverksamheterna på Hallen, Berga och Polhemsgården saknade rutin för läkemedelshantering. Under 2015 har verksamheterna arbetat med detta och tillsynen 2015 visar att alla dagverksameter nu har rutin för läkemedelshantering. I rutinen framgår det: Hur läkemedel kommer till verksamheten för de besökare som behöver hjälp med läkemedelshantering Hur läkemedel förvaras på dagverksamheten Var signeringslistor ska förvaras Rutin för avvikelsehantering Delegering för att överlämna redan iordningsställda läkemedelsdoser Den till dagverksamheten knutna sjuksköterskan kan genom delegering överlåta till personalen att överlämna redan iordningsställda läkemedelsdoser. Tillsynen 2014 visade att Hallen och Berga saknade en utsedd sjuksköterska som ansvarar för hälso- och sjukvården. Under 2015 har detta utsetts och alla sex verksamheter uppger nu att de nu har en utsedd sjuksköterska. Dokumentation Ansvarig sjuksköterska för dagverksamheten ansvarar för eventuell dokumentation av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Journalen kommer huvudsakligen omfatta läkemedelsoch signeringslistor. Rutin för dokumentation finns i alla verksamheter. För att säkerställa en god hälso- och sjukvård i övrigt ska följande uppgifter finnas på dagverksamheten: Namn och telefonnummer till närmaste anhörig/närstående. Kontaktuppgifter till vårdcentral Tillsynen visar att på alla sex verksamheter finns dessa uppgifter. Tillsyn gruppbostäder 2015 inom funktionshinderområdet (LSS) Bakgrund Under togs beslut i kommunerna i Stockholms län att överta vissa av insatserna från landstinget gällande hälso-och sjukvård, rehabilitering och habilitering som sker i bostad med särskild service samt på daglig verksamhet. Under 2015 byggdes en ny verksamhet upp i stadens egen regi. Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS, som from 1 oktober ansvarar för dessa insatser. Teamet består av två sjuksköterskor, en arbetsterapeut samt en fysioterapeut på konsultuppdrag. Jourtid ansvarar Big Care för hälso-och sjukvårdsinsatser.

27 27 (28) Humaniora hälso- och sjukvårdteam LSS ansvarar för insatserna på daglig verksamhet samt på grupp/servicebostäder. Majoriteten av insatserna sker på grupp/service bostäder. 66 personer på följande grupp/servicebostäder har kontinuerliga insatser av teamet. LSS-boende Centrumslingan 45, 12 boende, drivs av Waxö omsorg Hagalundsgatan 42, 5 boende, drivs av Humaniora omsorg Hagalundsgatan 17, 6 boende, drivs av Humaniora omsorg Andersvägen 3B, 5 boende, drivs av Nytida Algatan 5-7, 6 boende, drivs av Aleris Spårvägen 6, 6 boende, drivs av Indies omsorg Spårvägen 12, 6 boende, drivs av Humaniora omsorg Storgatan 50, 6 boende, drivs av Waxö omsorg Nybodagatan 16, 5 boende, drivs av Humaniora omsorg Jungfrudansen 19 B, 5 boende och drivs av Mango Omsorg Andertorpsvägen, 4 boende och drivs av Humaniora omsorg Wiboms VIP 4 boende, drivs av Nytida Fläderstigen, 5 boende drivs av Frösunda Humaniora hälso- och sjukvårdsteam har sedan starten i oktober 2015 fokuserat sitt arbete på att säkra upp läkemedelshanteringen i den egna verksamheten, på grupp/serviceboende samt på daglig verksamhet. Alla delegeringar har förnyats och delegeringsutbildning är nu obligatorisk i samband med ny- och förnyelse av delegering till personal. Fokus har även legat på att förbättra rapporteringen av avvikelser från verksamheterna. Verksamheten har arbetat med att förhindra fall genom inventering och utprovning av hjälpmedel/medicinskt tekniska produkter. Följande rutiner har tagits fram för verksamheten i samverkan med berörda verksamheter och MAS. Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och grupp/servicebostad samt daglig verksamhet Samverkansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och primärvården i Solna. Samverksansrutin mellan Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS och jourorganisationen Big Care. Sammanställningen av tillsynen för 2015 från de 13 grupp/servicebostäderna visar följande: I alla verksamheter är ansvarig sjuksköterska känd av personalen Alla verksamheter har kontaktuppgifter till Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS samt till Big Care. Alla verksamheter upplever att de har ett gott samarbete med sjuksköterska. Tolv verksamheter uppger att de har gott samarbete med arbetsterapeut samt sjukgymnast. Den verksamhet som svarat nej på frågan har inte haft någon omsorgstagare med behov av insatser av teamet varpå ingen kontakt tagits.