Regional tendensrapport 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional tendensrapport 2014"

Transkript

1 KLYS Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Industriformgivare Svenska Fotografers Förbund - Föreningen Svenska Tonsättare Föreningen Sveriges kompositörer och textförfattare Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbundet - Svenska Regissörsföreningen Oberoende Filmares Förbund - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio Sveriges Television och Utbildningsradion KLYS Konstnärliga och Litterä ra Yrkes utövares Samar bets näm nd Regional tendensrapport 2014 En genomgång av beslutade regionala kulturplaner för perioden /2018 Ulrica K Lörelius, verksamhetsledare / Carl Liungman, regionalpolitisk sekreterare

2 Regional tendensrapport 2014 Bakgrund Inom ramen för sitt regionalpolitiska bevakningsuppdrag har KLYS under 2014 getts tillfälle att skriva remissyttranden över nio regionala kulturplaner för perioden från följande regioner/län (Västmanland och Jämtland/Härjedalen gäller ): Kronoberg Blekinge Kalmar län Jönköpings län Sörmland Västmanland Uppsala län Jämtland/Härjedalen Västernorrland Denna rapport är en översiktlig sammanställning av både KLYS yttranden på remissutgåvorna av kulturplanerna och resultatet av en ny genomläsning av varje uppdaterad och beslutad version av kulturplanerna. KLYS fokuserar i rapporten främst på vad kulturplanerna belyser inom områdena kultur- och konstpolitik, kulturskapares villkor, samrådsarbete med kulturskapare, KKN-frågor samt kulturell infrastruktur. För var och en av de frågeställningar som formuleras i denna rapport görs en sammanfattande analys av de tendenser som de aktuella kulturplanerna framvisar. Avslutningsvis presenteras en övergripande tendenssammanfattning. Stockholm den 8 december 2014 Carl Liungman Regionalpolitisk sekreterare, KLYS Sida 1 av 20

3 Innehåll 1 Generella utgångspunkter och disposition 1.1 Finns uttalad utgångspunkt i RUS, RUP eller liknande? 1.2 Följer kulturplanen de åtta verksamhetsområdena? 1.3 Begrepp och definitioner Hur används begreppen professionell kulturskapare, kultur-, konst- och konstnärspolitik samt kulturell mångfald? 1.4 Har kulturplanen ett separat avsnitt om kulturskapares villkor? 2 Regionens samråd med professionella kulturskapare 2.1 Hänvisas till förordningen om samråd? 2.2 Redogörs det för konstområdesspecifik och/eller konstområdesövergripande kartläggning? 2.3 Hur beskriver regionen sitt samrådsarbete med kulturskapare? Hur planerar regionen för samrådsarbetet framöver? 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.1 Bevakas kulturens egenvärde och balansen mot aspektpolitik? Hur? 3.2 Hur arbetar regionen med konstnärlig kvalitet och förnyelse? 3.3 Hur arbetar regionen med principen om armlängds avstånd? 4 Kulturskaparnas villkor 4.1 Finns det en regional konstnärspolitik? Exempel på konstnärspolitiska insatser? 4.2 Redogör man för betydelsen av avtal och rimliga ersättningar för kulturskapare? Vilka målsättningar har regionen? 4.3 Gör regionen satsningar på kompetensutveckling/andra konstnärspolitiska åtgärder för regionalt verksamma kulturskapare? 4.4 Redogör man för skillnader mellan professionella kulturskapare och amatörkultur? Hur ser balansen ut när det gäller regionens satsningar? 5 Kulturell infrastruktur 5.1 Utbudet av mötesplatser/arbetsplatser för professionella kulturskapare 5.2 Förnyelse av kulturell infrastruktur. Särskilda satsningar? Digitalisering? 5.3 Balansen mellan regionala kulturinstitutioner och fria kulturskapare 5.4 Särskilda insatser för egenföretagande inom kultur? Regionala KKN-satsningar? 5.5 Regionsöverskridande verksamhet? 5.6 Satsningar på nationella och internationella samarbeten? 6 Övriga synpunkter 6.1 Tycks man ha tagit till sig av KLYS remissyttrande? 6.2 Vad sticker ut i den här kulturplanen när det gäller KLYS kärnfrågor? 7 Sammanfattning Sida 2 av 20

4 1 Generella utgångspunkter och disposition REGION OCH TIDSPERIOD: 1.1 FINNS UTTALAD UTGÅNGSPUNKT I RUS, RUP ELLER LIKNANDE? Ja, kulturplan och RUS har tagits fram parallellt i en sektorsövergripande process med bred samverkan, s.k. samhandling. Kulturplanen definieras som ett styrdokument och en förlängning av RUS. Man utgår från gemensamma prioriteringar och s.k. insatslogik. 1.2 FÖLJER KULTURPLANEN DE ÅTTA VERKSAMHETSOMRÅDENA? Ja. Även litteraturen behandlas som specifikt konstområde under rubriken Litteratur och läsfrämjande. Nej, inget uttalat. RUS nämns inte i planen. Däremot nämner man att kulturplanen är kopplad till den övergripande regionala Blekingestrategin , Attraktiva Blekinge. Ja. Även litteraturen behandlas som specifikt konstområde under rubriken Litteratur, berättande och läsfrämjande. Ja, påpekas att kulturplanen ligger under RUS. Ja. Även litteraturen är specifikt konstområde. Men dispositionen av genomgången av verksamhetsområdena är otydlig och något förvirrande. Nej, inte uttalat. Står heller inget som anknyter till detta. Ja. Även litteratur och läsfrämjande är ett specifikt område som tydligt avgränsas från biblioteksområdet i eget avsnitt. Nej, inte vad vi kan finna. Ja, det gör den. Under Regional biblioteksverksamhet ligger Litteratur och läsfrämjande som en egen rubrik. Ja, kulturplanen är en del av RUP (den regionala utvecklingsplanen). Nej, dispositionen följer inte de åtta områdena. Det finns t ex inte något eget avsnitt om litteratur och läsfrämjande. Nej, inte vad vi kan finna. Det sägs dock att kulturplanen bygger på Landstinget i Uppsala läns styrdokument från 2005 och dess strategier och mål. Ja. Litteratur och läsfrämjande utgör ett eget avsnitt. Nja, inte uttalat men RUS beskrivs i ett avsnitt inledningsvis där man tar upp kulturens viktiga roll i regionen. Ja, och man är noga med att konstatera att litteraturen blivit ett åttonde eget verksamhetsområde. Men man har lagt ihop bibliotek och litteratur i ett och samma avsnitt, samt har sedan längre fram även ett kort specifikt avsnitt om Litterär verksamhet, vilket skapar viss oklarhet. Ja. Man påpekar att kulturplanen ansluter till RUS inom en rad områden, särskilt gällande tillväxt och miljö. Nej. Litteraturen behandlas inte som ett eget verksamhetsområde utan ligger under biblioteksområdet. Det är lite blandat, men de flesta regionerna utgår från RUS eller liknande och länkar sin kulturplan till det övergripande utvecklingsarbetet i regionerna. Tendensen är att kulturplanen har en större politisk tyngd och betydelse rent allmänt i regionalpolitiken. De flesta har tagit in litteraturen som nytt konstområde, men det är anmärkningsvärt att några inte gjort det. Lite obalans i det att litteraturen tas upp väldigt seriöst som konstform i en del regioner, medan andra knappt ser den som konstform, utan fäster vikt vid läsfrämjandet enbart. Sida 3 av 20

5 1 Generella utgångspunkter och disposition 1.3 BEGREPP OCH DEFINITIONER HUR ANVÄNDS BEGREPPEN PROFESSIONELL KULTURSKAPARE, KULTUR-, KONST- OCH KONSTNÄRSPOLITIK SAMT KULTURELL MÅNGFALD? Professionell kulturskapare används oklanderligt genomgående. Man använder begreppet kulturområde, då vi hellre säger konstområde eller verksamhetsområde. Enbart begreppet mångfald definieras. Man utvecklar ej det till kulturell mångfald men lägger in både etnisk och kulturell diversifiering i sin beskrivning. Konstnärspolitik nämns inte, men man definierar kulturpolitik och kulturpolitiska mål. Man använder begreppet konstnär specifikt i betydelsen bildkonstnär, vilket kan bli missvisande då konstnär relaterar till alla konstarter. Efter KLYS påpekande i remissvaret använder man nu genomgående professionell kulturskapare. Begreppen konstpolitik och konstnärspolitik används inte alls i planen. Kulturpolitiken definieras tydligt. Mångfaldsbegreppet definieras både som kulturell och etnisk mångfald. Man använder blandade termer för professionell kulturskapare, t.ex. kulturarbetare, fria aktörer, professionell utövare eller konstutövare. Mångfaldsbegreppet definieras entydigt i ett integrationsperspektiv. Saknas redogörelse för kulturell mångfald. Saknas helt definition av konst- eller konstnärspolitik. Saknas särskilt avsnitt om regionens kulturpolitik. Bra att professionell kulturskapare används. Dock används någon gång även det mer diffusa fria kulturutövare och professionell utövare. Saknas helt en redogörelse för regionens arbete för kulturell mångfald. Allmänt sägs mångfalden ska bejakas. Man talar om kulturpolitisk medvetenhet och kulturpolitisk samverkan samt kulturpolitiskt samtal för ökad kulturpolitisk kompetens. Begreppet konstnärpolitik nämns inte, men man talar om konstpolitiska prioriteringar på ett ställe i planen (sid 37). Begreppet professionell kulturskapare el enbart kulturskapare används i princip uteslutande för att beteckna konstnärligt yrkesverksamma. Begreppen konst- och kulturpolitik används och definieras. Konstpolitik gestaltning av upplevelser, idéer och kunskaper i den konstnärliga formen. Kulturpolitik att skapa en delaktighet i kulturlivet och dess utbud så att kulturen kan bli ett fjärde hållbarhetsben vid sidan av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det talas mycket om kulturell mångfald, såväl i betydelsen mångfald av konstnärliga uttryck som i betydelsen mångkultur och etnisk mångfald. Mångfald präglar hela kulturplanen. I första hand används begreppet professionell kulturskapare. Men i planen används också orden kulturutövare, kulturarbetare och kulturaktör, för att benämna dessa yrkesgrupper. Begreppen konst- och konstnärspolitik används inte alls i kulturplanen. Angående mångfald uttrycks att kulturverksamheterna ska arbeta utifrån ett brett mångfaldsbegrepp som innefattar könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, geografi, klass eller ålder. Benämningen professionell kulturskapare eller enbart kulturskapare används för att beteckna konstnärligt yrkesverksamma (på något ställe även professionell utövare ). Det bredare begreppet kulturaktör används för att beteckna olika typer av kulturinstitutioner och kulturverksamheter. Begreppet konstpolitik används på flera ställen och det tydliggörs att den innefattar målet att underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet (d v s en regional konstnärspolitik). Mångfaldsbegreppet definieras inte, men förekommer i första hand i betydelsen mångfald av konstnärliga uttryck i utbudet, men också i betydelsen mångkultur och etnisk mångfald. Regionens prioriteringar utgår från kulturpolitik, konstpolitik och regionalpolitik. Begreppet konstpolitik beskrivs som något som utgår från kulturens egenvärde och spänner över alla kulturområden. Begreppet konstnärspolitik nämns inte. Professionell kulturskapare används genomgående och har fått ett eget avsnitt som en av regionens konstpolitiska prioriteringar. Kulturell mångfald definieras både kulturpolitiskt och etniskt/integrationspolitiskt. Man använder både professionell kulturskapare, fri kulturutövare och konstutövare, vilket är skapar en viss begreppslig förvirring. Det sägs inget specifikt om kulturell mångfald, utan mångfaldsbegreppet definieras bara i ett etniskt perspektiv. Finns inget särskilt avsnitt om regional kulturpolitik, men man påpekar att länet behöver tydliggöra sin kulturpolitiska profil. Kultur- och konstpolitik påtalas i relation till aspektpolitik som viktiga för samhällsplaneringen. Saknas särskild genomgång som omfattar begreppet konstnärpolitik även om man har ett specifikt avsnitt om kulturskaparna där begreppet nämns. Tendensen är att de flesta regionerna anammat begreppet professionell kulturskapare, men att flera ändå envisas med att även använda ordet utövare i olika kombinationer, vilket kan bli missvisande ibland. Konstnärspolitik som begrepp är mer sällan förekommande än konstpolitik. Kulturpolitik i sig får ofta egna avsnitt, men det är anmärkningsvärt att somliga regioner missar till och med detta centrala begrepp i en kulturplan. Det kulturella mångfaldsbegreppet missar flera att utveckla, och beskriver mångfald enbart ur etniska aspekter. Sida 4 av 20

6 1 Generella utgångspunkter och disposition 1.4 HAR KULTURPLANEN ETT SEPARAT AVSNITT OM KULTURSKAPARES VILLKOR? Ja, man har hörsammat KLYS remissyttrande och gjort både ett avsnitt som heter Kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse och ett avslutande prioriteringsavsnitt med en specifik genomgång av åtgärder för att stärka förutsättningarna för professionella kulturskapare i regionen. Nej, man nämner de nationellt prioriterade områdena och då kortfattat Kulturskaparnas villkor där. Och på sidan 14 nämns att kommunerna och regionen särskilt kommer samverka kring att förbättra kulturskaparnas villkor. Detta är det enda som sägs i saken. Planen innehåller inte något mer utvecklande avsnitt om detta. Nej, finns inget särskilt avsnitt om kulturskapares villkor. I förbigående, både i inledningen och på andra ställen hävdas att regionen ska stödja professionella utövare på olika sätt. Ingenstans i planen utvecklas dessa ambitioner konkret. Nej, bland sina prioriteringar har man villkor för konstnärligt skapande, men i planen utvecklas inte specifika resonemang kring arbetet för kulturskaparnas villkor. Det enda man konstaterar (sid 32) är att man ska utreda förutsättningarna för det fria kulturlivet under planperioden. Ja, ett kort avsnitt på sid 27, där det sägs att länet har ett stort antal kulturskapare. Det sägs där att deras kunskap och kompetens är viktig att ta vara på. Vidare uttrycks att ett fortsatt kompetensutvecklingsarbete, stärkande och synliggörande av länets fria kulturskapare är en angelägen del i arbetet. Kulturplanen innehåller ett kort och ganska tunt avsnitt på sidan 16 om de professionella kulturskaparna. Där sägs bl a att de professionella kulturskaparna har mycket att tillföra de regionala kulturverksamheterna och kulturlivet i stort och att de är viktiga samarbetspartners i det regionala och lokala kulturlivet. Ja, det finns ett särskilt avsnitt som heter De professionella kulturskaparnas villkor, som är förhållandevis fylligt och väl beskrivet. Det utgör också ett särskilt utvecklingsområde i kulturplanen. Regionen föreslår en lång rad satsningar och mål, varav tre nya sedan remissutgåvan. Jfr fråga 2.2 nedan. Ja. Till skillnad från flera andra kulturplaner har man har ett eget avsnitt om professionella kulturskapare, och en särskild rubrik som heter Förbättrade villkor för kulturskapare att verka i länet. Här listas kortfattat åtgärder som skulle kunna förbättra villkoren för kulturskaparna, men man presenterar inte närmare hur man ska göra detta i praktiken. Ja. Liksom Jämtland har man ett särskilt avsnitt om kulturskaparna. Detta är dessutom det längsta och i sak mest innehållsrika och konkreta jämfört med i andra kulturplaner i år. Här är det blandat resultat. Västernorrland, Jämtland och Uppsala sticker ut lite extra och visar att man generellt arbetar mycket mer än andra regioner med de fria professionella kulturskaparna och ser till deras behov, men också kulturskaparna i sig som viktiga resurser för ett fungerande kulturliv i stort. Kronoberg har också goda ambitioner kring kulturskaparna särskilt positivt att man i sin plan i detta avseende gjorde förändringar specifikt utifrån påpekanden i KLYS remissvar. Sida 5 av 20

7 2 Regionens samråd med professionella kulturskapare 2.1 HÄNVISAS TILL FÖRORDNINGEN OM SAMRÅD? Nej inte direkt och specifikt. Men man redovisar ett samrådsarbete som principiellt följer förordningen. 2.2 REDOGÖRS DET FÖR KONSTOMRÅDESSPECIFIK OCH/ELLER KONSTOMRÅDESÖVERGRIPANDE KARTLÄGGNING? Ja. Generellt kartläggningsarbete nämns kort inledningsvis i ett avsnitt om samråd och dialoger. Sedan beskriver man mer detaljerat på sidorna 39 och 42 att man avser kartlägga behoven av riktade insatser för regionens kulturskapare. Man beaktar horisontella perspektiv i analysen och ska ta fram relevanta stödsystem utifrån samhandling mellan politikområden. Man hänvisar inte till den men redogör helt enligt förordningen för ett välorganiserat samrådsarbete. Inte specifikt. Men påpekas att planen tagits fram i en öppen process med samverkan genom samtal med alla olika relevanta aktörer i regionen. Nej. Nej. Nej. Samrådsarbetet beskrivs visserligen ingående men något annorlunda än vissa andra regioner. Nej, men det utrycks att Sörmland följer en samverkansstruktur som beslutades 2013 enligt samverkansmodellen, där kulturskapare ska vara en del av kulturplaneprocessen. Nej, men om samverkan står det att arbetsprocesser ska pågå tillsammans med fria kulturutövare. Nej, men det sägs att den regionala kulturplanen tagits fram bla i samråd med länets kulturliv, med särskilt fokus på de professionella kulturskaparna och civilsamhället. Nej, men man redogör detaljerat för ett regionalt samrådsarbete som följer förordningen. Ja, i inledningen citerar man från förordningen ang. samrådsarbetet. Tendens att man gör som man själv bedömer vara bäst men att alla regioner tar samrådsarbetet seriöst och bra, med något enstaka undantag. Nja. Man påtalar på sidan 35 vikten av samråd mellan regionen och kommunerna för att kartlägga kulturlivet i resp. kommun för effektivare beslut och resursfördelning. Se även fråga 1.4. På litteraturområdet planeras en kartläggning och en strategi som långsiktigt pekar ut riktningen för att nå de mål som beslutas efter kartläggningen. Det sägs inget om varken konstområdespecifik kartläggning eller konstområdesövergripande sådan. Däremot redogörs det särskilt för konstområdesspecifikt samråd i form av referensgrupper. Nej. En enkät till 140 professionella kulturskapare i regionen har gjorts som berörde länets kulturliv, arbetsvillkor och samverkan med offentliga kulturverksamheter. Bland de särskilda satsningarna återfinns i slutversionen att regionen ska inventera länets professionella kulturskapare och deras verksamhet. Inte direkt en närmare redogörelse för detta, men man har inrättat en formaliserad samrådsgrupp med professionella kulturskapare från varje konstområde som möts 2-3 ggr per år för att kartlägga både konstområdesövergripande och -specifika perspektiv. Fokuserar särskilt det fria kulturlivet som en del av kulturens kärna. I sitt specifika avsnitt om kulturskaparnas situation görs en genomgång av alla konstområdena. I samrådsarbetet med kulturskaparna arbetar man konstområdesövergripande, och gör på så vis övergripande kartläggning av behov och resurser. Man ämnar göra en kartläggning av länets litterära landskap. Skiftande mellan regionerna. Tendensen är att många fortfarande saknar konstområdesövergripande perspektiv i sina planer och främst redogör för konstområdena separat. Flera regioner saknar helt ordet kartläggning i sina planer och här hoppas KLYS på förbättringar då resp. region gör sina årliga uppföljningar av implementeringar. Mer behovskartläggning behövs. Sida 6 av 20

8 2 Regionens samråd med professionella kulturskapare 2.3 HUR BESKRIVER REGIONEN SITT SAMRÅDSARBETE MED KULTURSKAPARE? HUR PLANERAR REGIONEN FÖR SAMRÅDSARBETET FRAMÖVER? 2.3 Saknas ett specifikt avsnitt i brödtexten, men samrådsarbetet nämns kort i avsnittet Cultural planning på sida 4. Man hänvisar till bilaga 4, Kulturplanens organisation och årscykel, där samrådsarbetet beskrivs mer detaljerat men ändå bara principiellt övergripande. Det påpekas att prof. kulturskapare alltid erbjuds arvode för att delta i samråden Hänvisas till bilagan där en årlig samrådsprocess beskrivs. Finns ej något specifikt schema för processen. 2.3 Utgått från lokalt/kommunalt perspektiv där man haft blandade samrådsmöten för både tjänstemän, föreningsliv och professionella kulturskapare. Mötena beskrivs som bra för alla parter, levande och utvecklande, dock specificeras inte några dialoger med kulturskapare. Ingenstans nämns om deltagare i samrådsmöten fått arvode Avstämningar och uppföljande samrådsmöten ska göras löpande under planperioden. 2.3 Saknas helt en närmare beskrivning av samrådsarbetet Saknas redogörelse för detta. 2.3 Regionen beskriver att man har dialog med kulturlivets företrädare och med det fria professionella kulturlivet. Samrådet med kulturskapare beskrivs inte närmare än så, men se under nedan. Man har även vissa samråd med enskilda verksamheter Man ska ha en årligen återkommande samråds- och samverkansprocess för revidering av kulturplanen. Ett särskilt samråd med de fria prof. kulturskaparna ska genomföras regelbundet för att stärka utveckling av planen. 2.3 Regionen redogör för samråd med referensgrupper, bl a utifrån kulturformer. Det finns i dagsläget en inom Konst (bildkonst), inom Film och inom Musik där 1-2 kulturskapare ingår. Det finns också referensgrupper för Bibliotek, Arkiv och Hemslöjd Det sägs dock att samtliga konstformer (även litteraturen och scenkonsten) behöver ha en referensgrupp, liksom grupper sammansatta på andra grunder (konstområdesövergripande kulturskaparråd?). Syftet med grupperna är att vara en arena för diskussioner och nya tankar till det sörmländska kulturlivet. 2.3 Det görs ingen närmare beskrivning av hur samrådet har gått till. Det hänvisas till att arbetsprocesser ska pågå tillsammans med fria kulturutövare och att kommuner och landsting ska medverka till att det finns mötesplatser där medborgare och kulturarbetare kan träffas. Vidare säger sig regionen ha en ambition att samråda med. samt kulturlivets företrädare. Det sägs heller inget om arvodering Nytt är att regionen planerar en årlig konferens där kulturlivets olika företrädare möts för en dialog 2.3 Regionen har en särskild samrådsgrupp, ett s k Kulturskaparråd bestående av tio fria kulturskapare som representerar olika konstarter och träffas ca tre gånger per år. De arvoderas Förslag om ytterligare formalisering av Kulturskaparrådet har lagts fram. Officiell remissinstans. Nytt i slutversionen är att Som ett led i arbetet med att åstadkomma ett större flöde mellan det fria kulturlivet och institutionerna kommer rådet att kompletteras med kulturskapare som representerar de anställda vid institutionerna, vilket efterfrågats av KLYS. Landstinget kommer att återkommande anordna Kulturforum med paneldebatter, seminarier och workshops. Se fråga En formaliserad samrådsgrupp med professionella kulturskapare från varje konstområde möts 2-3 ggr per år för att kartlägga både konstområdesövergripande och -specifika perspektiv. Fokuserar särskilt det fria kulturlivet som en del av kulturens kärna. Samrådet fungerar som remissinstans för regionen Fortsätta mötas 2-3 ggr per år med kulturskaparna. 2.3 Jfr Jämtland ovan. Regionen samarbetar med Jämtland och har ett gemensamt konstområdesövergripande samråd med prof. kulturskapare. Man sätter högt värde på detta samråd och i planen beskrivs tydligt resultatet av det när det gäller behov, resurser och åtgärder specifikt för det fria prof. kulturlivet Man avser i samarbete med KLYS och Jämtland att utveckla samrådsarbetet. Här sticker några regioner ut lite extra. Västernorrland, Jämtland och Uppsala har inrättat arvoderade konstområdesövergripande samråd med fria professionella kulturskapare och tar även dem som formell remissinstans under planprocessen. Uppsala ska utveckla och förbättra sitt samråd mer. Västernorrland och Jämtland samverkar aktivt med KLYS för att förbättra sina processer. Sörmland har också bra samrådsarbete, men arbetar främst med varje konstområde för sig. Några regioner bör bättra sig enligt KLYS. Kronoberg arvoderar iaf. Sida 7 av 20

9 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.1 BEVAKAS KULTURENS EGENVÄRDE OCH BALANSEN MOT ASPEKTPOLITIK? HUR? Ja (se även fråga 1.4), regionen har tagit till sig av KLYS remissvar och gjort både ett avsnitt som heter Kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse och ett avslutande prioriteringsavsnitt med en specifik genomgång av åtgärder för att stärka förutsättningarna för professionella kulturskapare i regionen. Man poängterar på flera ställen i planen att konstens och kulturens egenvärde är viktigt att värna för att balansera mot nyttoaspekter. Det finns inga specifika avsnitt i planen som beskriver något kring detta. Vi finner heller tyvärr inget i planen i övrigt som belyser detta i sak. Man talar inte om specifikt om kulturens egenvärde men har ett avsnitt om kvalitet där man understryker värnandet av kvalitativa kulturella värden i det regionala kulturutbudet. Sägs inget mer om balansen mot aspektpolitik. I kapitlet om strategi för barn- & ungdomskultur finns ett specifikt avsnitt om kulturens värden, som är ett av fokusområdena inom detta strategiområde. Men texten är enbart filosoferande och presenterar inga åtgärder. Det skrivs i övrigt i planen inget om balansen mellan kulturvärde och aspektpolitik. Ja, men inte tillräckligt. Aspektpolitiken får t ex slagsida där Sörmland lyfter fram de tvärsektoriella perspektiven i form av kultur och hälsa och regional utveckling. Avsnitt 9 på sid Kultur i samverkan med andra delar av samhället tenderar att få en aspektpolitisk slagsida och att därmed tappa värnandet av kulturens eget värde. Svaret är därför nej. I kulturplanen betonas konstens och kulturens eget värde, och en väl avvägd balans finns mot s k aspektpolitik. Det finns uttryckt i styrdokumentet från år Det finns inget särskilt avsnitt om kulturens egenvärde. Begreppet nämns i avsnittet om RUS som en aspekt, samt i avsnitt om de professionella kulturskaparna där man påpekar att en konstpolitisk prioritering utgår från kulturens egenvärde. Man nämner på flera ställen i planen i förbigående begreppet konstnärlig kvalitet och påpekar vikten av att hålla diskussionen om kvalitet levande. Dock lyser en aspektpolitisk linje mycket tydligt fram i planen flera gånger nämns att kulturen är viktig för regionens attraktionskraft, besöksnäring och tillväxt i stort. Ja, regionen påpekar att konstens eget värde för människor alltid måste betonas, och att kulturen ska fortsätta vara en fri och obunden kraft. Man värdesätter just sitt specifika samrådsarbete med kulturskaparna som ett sätt att arbeta för kulturens egenvärde i relation till aspektpolitiska perspektiv på den. Man understryker att kulturen både har egenvärde och nyttovärden för regionen. Tendensen är att regionerna börjar bli bättre överlag med att ta upp ämnet i sina kulturplaner, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Somliga regioner har insett vikten av att kulturens egenvärde problematiseras i samband med formuleringen av sin regionala kulturpolitik som helhet, medan andra regioner inte alls ser nödvändigheten av detta. Särskilt positivt att Kronoberg tagit till sig av KLYS remissvar och tagit upp ämnet. Sida 8 av 20

10 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.2 HUR ARBETAR REGIONEN MED KONSTNÄRLIG KVALITET OCH FÖRNYELSE? Man vill med en modig och offensiv kulturpolitik framhäva konstens egenvärde och på så sätt både nå spets och förnyelse. Man påpekar dock att stödet från nationell nivå är nödvändigt för att möjliggöra detta. Man påpekar att rimliga arbetsvillkor för kulturskapare är grundläggande. Och man vill se ett utvecklat företagsklimat i regionen som bättre inkluderar de kulturella och kreativa näringarna. Här ser man gärna att det offentliga tar större ansvar som beställare av kulturella tjänster. Finns inget specifikt avsnitt om detta i planen. Man framhäver dans och bildkonst som de två områden där man satsar extra på kvalitet och förnyelse. Främst nämner man satsning på konstprojektet Artline. Det påpekas att internationella projekt och utbyten är viktiga för konstnärlig kvalitet och förnyelse i regionen. Kommunernas roll framhävs som central för utvecklingen av kulturlivet och man poängterar att kvalitet och förnyelse sker genom kommunal samverkan. Se fråga 3.1. Man hävdar att de regionala verksamheterna ska stödjas i att hålla fortsatt hög kvalitet och internationell spets. Men i planen saknas beskrivning av hur regionen arbetar konkret för att uppnå detta. Man strävar efter lokalt förankrad kulturpolitisk samverkan med tydligt invånarfokus (sid 33). Man ska vara en organisation som är beredd att omvärdera. Ha en kultursyn som bygger på tilltron till konsten, kvaliteten, nytänkandet och kreativiteten som viktiga drivkrafter för utveckling. Konstens frihet ska värnas för utveckling. Årlig revidering av planen och regionens kultursatsningar ska göras utifrån årliga samrådsmöten mellan region och kulturlivets företrädare. Regionen visar på en tydlig ambition att utveckla och förnya sitt kulturliv överlag. Kvalitetssatsningar finns inom de olika konstområdena, t ex satsningar på nyskrivet material avseende dramatik, komposition och koreografi under området Professionell teater-, dans, och musikverksamhet. Inom filmområdet vill regionen erbjuda fler offentliga platser möjlighet att ta del av videostationer med ett kvalitativt och brett utbud av film. Det står också att samarbeten och samverkan kan utveckla kvalitet och förnyelse. Annars är ledordet i Sörmland snarare mångfald än konstnärlig kvalitet. Mångfald kan dock i sig utgöra ett mått på kvalitet. Begreppet konstnärlig kvalitet nämns bara under de nationella kulturpolitiska målen och några tydliga satsningar på konstnärlig kvalitet och förnyelse är svåra att finna i kulturplanen. Grunden är en uttryckligt formulerad konstpolitik som innebär att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet. Det finns förslag till insatser inom de olika konstområdena som syftar till konstnärlig kvalitet och förnyelse. Exempel en litteraturkarusell, satsning på ny dramatik, scenkonstkarusell, konsertkarusell, beställa nyskriven musik, utvecklad infrastruktur för dansen, plan för konstartsövergripande kompetensutveckling osv. Saknas särskilt avsnitt om detta. Se fråga 3.1. Man hävdar att konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling och att alla regionala kulturverksamheter ska värna professionalitet och stimulera till konstnärlig förnyelse. Man påpekar vikten av att hålla diskussionen om konstnärlig kvalitet levande. Genom formaliserat samråd med det professionella kulturlivet visar regionen på en strävan att öka kvaliteten. Dock saknas fördjupad beskrivning av regionens kulturpolitiska ambitioner för det konkreta arbetet i saken. Bättre infrastruktur utvecklar nyskapande. På musikområdet betonar man att det konstnärliga och kvalitetshöjande arbetet ska ha fortsatt prioritet. Man konstaterar att för att kunna främja kvalitet och konstnärlig förnyelse behövs konst och kulturutövare, utan dem inget kulturliv. Här ser man sitt etablerade samrådsarbete med kulturskaparna som en del i kvalitetsarbetet i det regionala kulturlivet. Man avser förbättra samverkan mellan fria kulturskapare och regionala institutioner för att på så vis arbeta för kvalitet och förnyelse. Överlag positiva tendenser här. Flera regioner tar seriöst på saken i sina kulturplaner och kopplar diskussionen kring konstnärlig kvalitet och förnyelse till regionens allmänna utveckling och attraktionskraft. Man kopplar det också till att alla delar av det diversifierade regionala kulturlivet med kombinationen av fria kulturskapare, institutioner, civilsamhälle och amatörkultur interagerar med varandra och att förnyelsearbetet kräver satsningar på kvalitet. Dock har bredd och spets blivit ett slitet mantra i många kulturplaner. Problematisering behövs nog. Sida 9 av 20

11 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.3 HUR ARBETAR REGIONEN MED PRINCIPEN OM ARMLÄNGDS AVSTÅND? Man påpekar i generella ordalag vikten av att upprätthålla denna princip, och att regionen är medveten om det i sitt kulturpolitiska arbete och i anslagsgivningen inom alla kulturområden. Men man utvecklar inte något om hur man konkret arbetar i saken. Man skriver att man arbetar utifrån den nationella kulturpolitiken och de nationella och regionala prioriteringarna och att utgångspunkten ska vara principen om en armlängds avstånd. Därutöver beskrivs inte mer om hur man applicerar själva principen inom verksamheterna. Man påpekar att Regionförbundet tecknar överenskommelser med kulturorganisationerna som bygger på armlängds avstånd mellan offentlig finansiär och utförare, vilket ska garantera konstnärlig frihet och ansvar. Det sägs inget mer i kulturplanen om hur man arbetar med principen. Konstnärens och konstens frihet ska värnas och stödjas för en dynamisk utveckling av regionens hela kultursektor. Principen om armlängds avstånd mellan politik och kulturliv är grundläggande för detta. I kulturplanen saknas skrivningar om principen om armlängds avstånd samt en beskrivning av om och hur den används i regionen. Det sägs att principen är viktig och det beskrivs dock knapphändigt - vad den innebär. Det finns dock inget utförligare resonemang kring den eller beskrivning av hur den tillämpas i praktiken i regionen. I kulturplanen uttrycks att regionen värnar om armlängds avstånds-principen. Det finns också en kort beskrivning av den. Det finns dock inget utförligare resonemang kring den eller beskrivning av hur den tillämpas i praktiken i regionen. Man säger att principen om armlängds avstånd ska tillämpas. Att konstnärliga och kvalitativa bedömningar överlåts till konstnärliga ledare och sakkunniga. Principen om armlängds avstånd ska tillämpas. Den politiska nivån beslutar om mål, riktlinjer och ekonomiska ramar, medan de konstnärliga och kvalitativa bedömningarna överlåts åt konstnärliga ledare och sakkunniga inom kulturområdet. Tendens är att principen beskrivs och vikten av den understryks hos de flesta, men att regionerna inte beskriver hur den tillämpas eller närmare hur deras policy för den ser ut. Anmärkningsvärt att Kalmar inte ens nämner den. Sida 10 av 20

12 4 Kulturskaparnas villkor 4.1 FINNS DET EN REGIONAL KONSTNÄRSPOLITIK? EXEMPEL PÅ KONSTNÄRSPOLITISKA INSATSER? Kulturplanen saknar ett specifikt avsnitt om konstnärspolitik. I avsnittet Kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse redogörs för konstnärspolitiska insatser i mer generella ordalag samt för ett särskilt behov av insatser på bild- och formområdet. Man påpekar att tillämpningen av MU-avtalet ska öka och att man med en regional konstutvecklare ska främja infrastrukturen inom bild o form. Främja konstnärlig förnyelse genom Artist in Residence-program. Nej, regionen formulerar ingen specifik konstnärspolitik i sin kulturplan. Man understryker att dans och bildkonst ska vara områden för särskilda satsningar, men det är svårt att finna konkret plan för konstnärspolitiska insatser. Exempel på några insatser är dock att ev anställa en litteraturkonsulent samt att fortbilda kommunala och regionala tjänstemän om MU-avtal och 1%-regel. Nej, finns ingen specifik redogörelse för konstnärspolitik i planen. Vi finner heller inga särskilda ambitioner i andra avsnitt som kan beskrivas som konst- eller konstnärspolitiska. Se frågorna 3.2 och 3.3. Ja, man uttrycker på flera ställen planen att konsten och konstnären ska ha goda förutsättningar och frihet för sitt utövande och skapande. Dock saknar planen konkretisering av konst- och konstnärspolitiska åtgärder. I kulturplanen används inte begreppet konstnärspolitik, men det finns flera förslag till åtgärder som måste anses utgöra konstnärspolitiska insatser. T ex att beställa och erbjuda fler samtida kompositioner, fortsätta erbjuda residens för koreografer, vidareutveckla residens i olika former, utveckla fortbildning för kulturskapare inom musik, satsning på ljudkonst i offentlig miljö. Bland de prioriterade utvecklingsområdena har ingen av dem någon utpräglat konstnärspolitisk inriktning. Vissa satsningar görs på länsmusiken och Norbergfestivalen som kan främja frilansande musik andra exempel är satsning på regionalt centrum för dansresidens och att öka bildkonstnärernas möjligheter att arbeta med gestaltningsuppdrag Ja, jfr fråga 3.2 ovan. Regionen redogör i ett avsnitt för konstpolitiska perspektiv och villkor för professionella kulturskapare, men det specifikt konstnärspolitiska blir översiktligt och kortfattat. Saknas mer utförligt om detta i plan. Man påpekar att MU-avtal och 1%-regel ska följas och tillämpas samt att upphovsrätten ska värnas. Kompetensutveckling för kulturskapare nämns men inte mer i detalj. Saknas ett regelrätt avsnitt om regional konstnärspolitik, men man gör i sitt utförliga avsnitt om kulturskaparna en redogörelse för specifika åtgärder som bör eller ska genomföras för konstnärerna/kulturskaparna i regionen. Bl.a. föreslås en regional avtalspolicy för att stödja kulturskapare som arbetar på frilansbasis gentemot regionala institutioner. 1-2-åriga avtal mellan kommuner och fria teatergrupper. Långsiktig finansiering av resurscentrum för bild & form. Initiera en regional/interregional filmfond. Följa MU-tal och 1%-regel. Kartlägga litteraturen. Det saknas ofta särskilda avsnitt om det konstnärspolitiska. Somliga regioner listar en del konstnärspolitiska åtgärdspunkter, men det vore önskvärt om varje kulturplan hade sammanfattningar av sina åtgärder/satsningar som gäller konstområdena och då det specifikt professionella fältet. Sida 11 av 20

13 4 Kulturskaparnas villkor 4.2 REDOGÖR MAN FÖR BETYDELSEN AV AVTAL OCH RIMLIGA ERSÄTTNINGAR FÖR KULTURSKAPARE? VILKA MÅLSÄTTNINGAR HAR REGIONEN? Man nämner i förbigående på sid 13 att ett vitalt konstliv bygger på att konstnärer har rimliga arbetsvillkor. Men men utvecklar inte detta resonemang mer i planen. Man betonar bl.a. både MU-avtalets och 1%-regelns betydelse och ska stödja kommunerna för att följa dessa bättre. Poängteras att det offentliga tar större ansvar som beställare av professionella kulturskapares tjänster. Man har ambitiösa målsättningar om insatser på flera konstområden, som gäller både kompetensutveckling och interregionala samarbeten för att främja kulturjobb. Nej, i kulturplanen sägs i stort sett inget specifikt alls om detta. Även om man i förordet påpekar vikten av goda villkor för kulturskapare så saknas helt en beskrivning om regionens åtgärder gällande avtal och ersättningar. Tvärtom påpekas vikten av ideellt arbete för att upprätthålla verksamheten på flera konstområden. Dock påpekas att MU-avtalet och 1%-regeln är viktiga på bild- och formområdet för kulturskaparnas arbetsvillkor. Nej överlag inte specifikt, undantaget litteraturområdet där man vill verka för minimiarvoden till författare och översättare som framträder i offentligt finansierade verksamheter. Man påpekar att inom ramen för samverkansmodellen är de ekonomiska förutsättningarna för regionen för att kunna upprätthålla skäliga nivåer och uppräkningar av ersättningar inte goda. Nuvarande ekonomi innebär en sänkning av nivåerna och på sikt en regelmässig försämring för hela kultursektorn regionalt. Nej, tyvärr talar man mer visionärt är konkret om detta: Genom finansiellt stöd och organisatoriska strukturer ge professionella kulturskapare möjlighet till kompetensutveckling och möjlighet att verka och livnära sig på konst och kultur. Det bör finnas möjligheter att bedriva konstnärligt yrkesarbete i hela regionen. (sid 5) Målsättningar: Utökning av musikers tjänstgöring för produktion av musikdramatik. Artist in Residence-projekt. Värna MU-avtal och 1%-regel. Nej, det står inget i kulturplanen om detta, inte heller hänvisning till MU-avtalet. Nej, det saknas helt någonting konkret i planen om arbetsvillkor för kulturskaparna. Inte ens MU-avtalet finns det någon hänvisning till. Som en målsättning nämner man bara som ett utvecklingsområde att man avser främja konstnärernas möjlighet att verka i länet genom kreativa näringar. Ja, det anges att regionen ska verka för att MU-avtalet följs på sid 13 Särskilda insatser, vid de tillfällen då fria professionella kulturskapare anlitas som konsulter eller sakkunniga vid möten inom landsting och kommun, vilket verkar innebära att MU-rekommendationerna även skulle gälla andra kulturskapargrupper än bildkonstnärer (KLYS har dock arvodesrekommendationer som gäller kulturskapare inom alla konstområden). Det sägs inget specifikt i planen om detta. Man talar i avsnittet om kulturskaparnas villkor om vikten att efterfölja gällande riktlinjer och rekommendationer, men inget konkretiseras mer än att man konstaterar att institutioner med statligt stöd ska följa/värna MU-avtal, 1%-regel och upphovsrätt. I stället för att i planen utveckla sina policys och målsättningar i saken nämner man i sammanhanget sitt årliga kulturpris som erkännande och stimulans till fortsatt konstnärligt skapande. Vi saknar yrkesperspektivet här. Se även 4.1. Man konstaterar självkritiskt att det överlag råder ogynnsamma förutsättningar för frilansande kulturskapare att leva och verka i Västernorrland. Man strävar efter att skapa en regional avtalspolicy för dem. Man vill stävja de fria teatrarnas underfinansiering med fleråriga avtal mellan dem och regionala institutioner. Institutioner med statligt stöd förutsätts följa KLYS rekommenderade nationella avtal för ersättning för prof. kulturskapare, t.ex. MU-avtalet. Man ska verka för att 1%-regel ska följas. Det saknas i alla kulturplaner formuleringar som gäller kulturskapare inom alla konstområden om att regionen bör arbeta utifrån målet att upphovsrätten ska respekteras och att skäliga ersättningar (enligt kollektivavtal eller andra rekommendationer från kulturskaparnas organisationer) alltid ska betalas till professionella kulturskapare i alla arrangemang och uppdrag för kulturskapare som är initierade av regionen. Överlag talar regionerna ofta om vikten av goda förutsättningar för prof. kulturskapare men undviker konkretisering av åtgärder. Några regioner särskiljer fria kulturskapares och institutioners intressen, vilket skapar välbehövliga nyanser i kulturpolitiken. Sida 12 av 20

14 4 Kulturskaparnas villkor 4.3 GÖR REGIONEN SATSNINGAR PÅ KOMPETENSUTVECKLING/ ANDRA KONSTNÄRSPOLITISKA ÅTGÄRDER FÖR REGIONALT VERKSAMMA KULTURSKAPARE? Se fråga 4.2. En regional konstutvecklare ska främja den kulturella infrastrukturen. Det sägs dock inget konkret i planen om specifika möjligheter till kompetensutveckling för kulturskaparna. Man vill överlag främja kompetensen hos de som arbetar med kultur för barn och unga saknas specificering. Det sägs ganska lite om kompetensutveckling i denna kulturplan saknas specifika rubriker om detta i något avsnitt. De få saker som nämns är att Regionteatern fungerar som resurs för kompetensutveckling. för den regionala scenkonsten, samt att Reaktor Sydost har kompetensutveckling för vuxna kring filmpedagogik och digitala sändningar. Inom bild o form sägs bara att kompetensutveckling är viktigt och även att det behövs kompetenshöjande insatser inom kommuner om MU-avtal och 1%-regel. Det enda man skriver i planen om kompetensutveckling för kulturskapare är att regionen avser stödja professionella utövare genom bl.a. kompetensutbildningar. I övrigt avser regionen kompetensutveckla sina kulturkonsulenter. Se fråga 4.2: Genom finansiellt stöd och organisatoriska strukturer ge professionella kulturskapare möjlighet till kompetensutveckling och möjlighet att verka och livnära sig på konst och kultur. Det bör finnas möjligheter att bedriva konstnärligt yrkesarbete i hela regionen. (sid 5) Aktivt filmstöd till regionala filmskapare. Manusutvecklingsstöd. I övrigt sägs inget mer konkret om kompetensutveckling. Ett regionsöverskridande samarbete med Mälardalsregionerna angående kompetensutveckling för kulturskapare är på gång. Stärka nätverket av professionella filmarbetare i länet som stöd och kontaktyta för talangutveckling. Jfr också svar på 4.1. Kompetensutveckling på dansområdet genom det regionala dansresidenset, annars nej. Angående konstnärspolitiska åtgärder jfr svar på 4.1. En särskild insats handlar om att ta initiativ till att tillsammans med övriga län i Mälardalen ta fram en gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling. Angående konstnärspolitiska åtgärder jfr svar på 3.2. Ska verka för kompetensutveckling för filmskapare/filmarbetare och bildkonstnärer. Ska stärka förutsättningarna för designers och bildkonstnärer att vara yrkesverksamma i regionen. Dock saknas i planen åtgärder för yrkesverksamma inom musik och teater. Man vill stärka dansen som konstform men säger inget mer om hur, bara att Härjedalens Kulturcentrum bidragit till att höja kompetensen kring dans. De fyra nordligaste länen samarbetar om kompetensutveckling för kulturskapare inom alla konstområden. Även om man presenterar många insatser för de fria prof. kulturskaparna nämns inte kompetensutveckling särskilt mycket i denna kulturplan. På filmområdet nämns konkret att bl.a. interregionalt samarbete via Mid Nordic Film Region ska stärka kompetensutvecklingen. Länsbiblioteket får riktat uppdrag att kartlägga litteraturen som konstform för särskilda satsningar på att stärka skrivandet. Man talar om fortbildningar på det kulturpedagogiska området, men inte mer om kulturskaparområdet. Kompetensutveckling är en mycket viktig del i kulturpolitiken och det sägs överlag alldeles för lite i kulturplanerna om saken. Vi efterlyser tydligare utvecklingsstrategier för hur resurser och behov ser ut på alla nivåer och även i mindre kommuner. Små regioner bör i högre grad samarbeta interregionalt med just kompetensutvecklingsåtgärder. Flera regioner framhäver konstnärliga regionssamarbeten, t.ex. Dans i Sydost, men det talas sällan om hur man kan stödja fria kulturskapare i perioden mellan två uppdrag. I detta avseende blir resursskillnaden mellan storstad och glesbygd tydlig. Sida 13 av 20

15 4 Kulturskaparnas villkor 4.4 REDOGÖR MAN FÖR SKILLNADER MELLAN PROFESSIONELLA KULTURSKAPARE OCH AMATÖRKULTUR? HUR SER BALANSEN UT NÄR DET GÄLLER REGIONENS SATSNINGAR? Finns inget särskilt avsnitt om amatörkulturen i regionen eller hur man ser på skillnader mellan amatör och professionell. Överhuvudtaget tycks amatörkulturbegreppet inte tas upp någonstans i denna kulturplan. Regionen betonar generellt betydelsen av goda förutsättningar för att verka som professionell kulturskapare. Man påpekar att amatörkulturen är stark i regionen och att ideella krafter är viktiga för att bära upp delar av kulturlivet. Samverkan mellan amatörer och professionella är viktigt för regionens kulturliv. I genomgången av kulturen i kommunerna konstateras att ett flertal satsningar bärs upp av amatörer och ideella krafter. Generellt är balansen sådan att amatörkulturen är stark och professionella kulturskapare skulle behöva mer regionala resurser för att ges möjlighet att verka mer lokalt och utanför institutionerna. Nej, det sägs inget specifikt om detta i planen. Konstateras bara att regionala kulturutbudet karaktäriseras av både amatörkultur och professionella kulturutövare. Regionen satsar på de professionella på bild- & formområdet genom att satsa medel för kunna följa MU-avtal och 1%-regel. Man vill också satsa på att stärka litteraturens utövare genom bl.a. minimiarvoden. Nej faktiskt sägs i stort sett ingenting om amatörkulturen eller ideellt kulturarbete i denna kulturplan, utöver t.ex: Den kulturella infrastrukturen stärks genom regionala samarbeten både med civilsamhället och med de professionella aktörerna. Det saknas helt något avsnitt om civilsamhället och den ideella sektorn. Jönköping formulerar en seriös inställning till professionella kulturskapare och framvisar goda ambitioner för att stärka det professionella kulturlivet genom en långsiktighet i en kulturpolitik med fokus på professionella kulturskapare. Nej, man redogör inte för skillnader. Hyfsat god balans enligt KLYS. Grafikens Hus verksamhet omfattar både professionella och oetablerade kulturskapare, barn och unga samt allmänheten. Konstateras att regionen behöver stärka och förbättra dialogen och samrådet med civilsamhället. Nej inte specifikt. Mycket i kulturplanen har slagsida mot amatörkultur samt mot barn och ungdomssatsningar, dvs svar nej ingen balans. Påpekas att modellen för samverkan inom musik- och teaterområdet Ett kulturliv för alla utvecklar kulturdelaktigheten lokalt i kommunerna och främjar samverkan mellan de professionella kulturskaparna, civilsamhället och folkbildningen. Det professionella kulturlivet beskrivs relativt utförligt på sid 31-32, där också vikten av att kulturskapare från olika konstområden träffas. Vikten av samordning mellan kulturskapare, men också mellan kulturskapare och civilsamhället lyfts fram här I föreningslivet finns möjligheter för amatörer och professionella att skapa tillsammans. Studieförbunden sägs enligt en ny studie utgöra en av de största arbetsgivarna för professionella kulturskapare. Enligt KLYS föreligger en väl avvägd balans mellan professionella och amatörer i kulturplanen. Regionen framhäver de professionella kulturskaparna, deras villkor och roll för regionens utveckling, men skriver inte särskilt mycket om amatörkulturen. På scenkonstområdet påpekas att en rad amatörteatersällskap utgör en stor del av det lokala kulturlivet. Påpekas att den ideella sektorn ska få stärkt roll i regionala kulturlivet genom ökad samverkan med alla regionala kulturverksamheter. Man tar stor hänsyn till de fria professionella kulturskaparnas situation i länet och åtgärder för denna grupp. Amatörkultur och s k breddkultur tas också upp i kulturplanen, främst på scenkonstområdet. Ett av målen är att regionala kulturverksamheter ska utveckla samverkan med civilsamhället för att skapa fler konkreta kontakter mellan amatörkultur och professionell kultur. Man påpekar också de fria kulturskaparnas funktion i att fånga upp skolelevers kulturintresse och egna skapande i samkulturprojekt mellan skola, föreningar och professionella. En del radikala skillnader mellan regioners kulturplaner i det att t.ex. Blekinge understryker amatörkulturens och ideella sektorns betydelse för kulturlivet, medan t.ex. Jönköping inte ens nämner amatör eller ideell i sin plan. Små regioner som Blekinge och Västmanland tenderar att ha en större amatörkulturprägel än stora regioner och regioner med en stor residensstad. Sida 14 av 20

16 5 Kulturell infrastruktur 5.1 UTBUDET AV MÖTES-/ARBETSPLATSER FÖR PROFESSIONELLA KULTURSKAPARE 5.2 FÖRNYELSE AV KULTURELL INFRASTRUKTUR. SÄRSKILDA SATSNINGAR? DIGITALISERING? Det fria ordets hus (litteratur), Reaktor Sydost (film), Italienska Palatset (bild o form), Linneateatern (scenkonst), Regionteatern Blekinge Kronoberg (scenkonst), Cirkus i Glasriket (scenkonst m.m.), Musik i Syd (musik) Reaktor Sydost (film), Teatersmedjan (scenkonst), Blekinge Läns Bildningsförbund samordnar scenkonst, Regionteatern Blekinge Kronoberg (scenkonst), Musik i Blekinge, Dans i Sydost Konstateras att digitaliseringen är en underutnyttjad resurs för kulturella infrastrukturen, men att bredbandstillgången i glesbygden i regionen generellt är högre än i andra regioner. Utveckla digitalisering inom kulturarv samt för tillgänglighet till kulturupplevelser. Med Regionala digitala agendan vill regionen bli bäst i landet på digital infrastruktur och att all kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt. Kalmar konstmuseum (bild & form, Artlineprojektet), Virserums konsthall, Byteatern Kalmar länsteater (scenkonst), Dans i Sydost, Reaktor Sydost (film), Kalmar läns musikstiftelse, Visfestivalen i Västervik Man ska verka för att införa ett fritt wifi i länet för att tillgängliggöra konst, kultur, kulturarv och arkiv. Smålands Musik och Teater samt Teateri (scenkonst), Kulturhuset Spira i Jönköping, Smålands kulturfestival, Share Music Sweden (scenkonst), Eksjö Kammarmusikfestival (musik), Vandalorum Centrum för Konst och Design Scenkonst Sörmlands teaterhus i Eskilstuna, Grafikens Hus, Länsbiblioteket, Sörmlands museums hus i Spelhagen, Nyköping, Dans i Sörmland, Länskonsten i Sörmland. Ett relativt gott utbud, men närheten till Stockholm gör att många pendlar dit och arbetar där. Få institutioner. Västmanlandsmusiken ger en del arbetstillfällen för musiker. Västmanlands Teater ca 40 personer. Västerås Konserthus, Dansscen Västmanland, Norbergfestival I Uppsala län har utbudet av arbets- och möteplatser centrerats till Uppsala stad, där det finns stora kulturinstitutioner som Uppsala stadsteater och Musik i Uppland. Den kulturella infrastrukturen är dock svagt utvecklad i länet i övrigt. Vissa stödstrukturer finns. Inom bild och form t ex Uppsala konstnärsklubb, KRO/KIF Uppland, inom ord Uppsala författarsällskap. Norrlands nätverk för musikteater och dans, Norrscen, Estrad Norr, Härjedalens Kulturcentrum, Filmpool Jämtland, Mid Nordic Film (kompetensutv filmskapare) Riksteatern Jämtland/Härjedalen,KonstLAB (bild/form) Designcentrum Jämtland, Härke Konstcentrum Norrdans, Scenkonstbolaget Västernorrland, Cirkus Elvira, Teater Soja, Film i Västernorrland, Riksteatern Jämtland/Västernorrland, Scenkonstbolaget Musik, Länsbiblioteket, kommunala konsthallar i Härnösand och Kramfors, Järnsta kulturförening m.fl. Skillnaden mellan storstad och glesbygd gör sig gällande här. Resurserna tenderar att centreras till regionshuvudstäderna. Vi ser att professionell film i Norrland har bättre infrastruktur än i de sydostliga länen, medan det för scenkonsten är tvärtom. Sida 15 av 20 Förslag på s k kulturbussar för skolbarn i samarbete med kommunerna för att hela länet ska få tillgång till det fria kulturlivet m.m. Utveckling av arrangörsnätverket i länet för att nå ut med scenkonst. Står inget om digitalisering i planen. T ex vidareutveckling av residens i olika former, söka nya arenor, många nya samarbetsprojekt, fortsatt kompetensutveckling för konstnärer, skapa nya visningsplatser för film, stärka arrangörer kring visningsverksamhet, utveckla former för Litterära caféer. Teater och konserter digitalt eller via fibernät som komplement till liveföreställningar. Tekniken utvecklas och genomförs fram till Digitalt utvecklad teater och biofilm för syn- och hörselskadade. Det sägs att kulturskaparna är viktiga dialogpartners i utvecklandet av den kulturella infrastrukturen i regionen. Mycket kan göras för att stödja de regionala prof. kulturskaparna i samverkan med KLYS och dess medlemsorganisationer. Särskilda satsningar; plattform för erfarenhetsutbyte o kommunikation i sociala medier, plan för konstområdesövergripande kompetensutv, digitalisering av biografer, museer. Beskrivs enbart i generella ordalag att regionens kulturella infrastruktur är avgörande för utvecklingen av kulturlivet och nyskapande kultur. Kulturella infrastrukturen tas inte upp så mycket. Har mål att skapa gemensamt länsuppdrag för samtidskonsten. Turnéstöd till teatrar för att öka tillgängligheten i hela länet. Finner inget skrivet om digitalisering i planen. Mer fokus på digitalisering i sydost än i Norrland. Anmärkningsvärt att flera kulturplaner helt saknar något om betydelsen av digitalisering av infrastrukturen, särskilt som det är glesbygdsregioner.

17 5 Kulturell infrastruktur 5.3 BALANSEN MELLAN REGIONALA KULTURINSTITUTIONER OCH FRIA KULTURSKAPARE Saknas ett särskilt avsnitt om hur regionen arbetar för de fria professionella kulturskaparna. I somliga avsnitt kommer man in på ämnet, men i generella termer då man talar om konstens egenvärde etc. I kulturplanen beskrivs de regionala institutionerna utförligt. Men ingenstans redogörs för balansen mellan de fria kulturskaparna och institutionerna. Dock nämner man flera arbetsmöjligheter för prof. kulturskapare i olika institutioners verksamheter. Jfr Kronoberg ovan. Saknas avsnitt om de fria prof. kulturskaparna. Svårt att i kulturplanen tolka hur balansen mellan institutioner och de fria är i regionen. Det är mest fokus på institutionerna samt på amatörer och ideella krafter. De fria nämns oftast i förbigående utan att regionen påvisar någon kulturpolitik som specifikt ska hantera villkoren för dem. Satsningarna på länets kulturinstitutioner framgår tydligt i kulturplanen, medan man inte nämner något konkret alls om hur man vill utveckla förutsättningarna för att verka som fri professionell kulturskapare i länet. Man nämner Kalmar läns musikstiftelse som exempel på den största arbetsgivaren för det fria musiklivet i länet. Jönköping understryker på flera ställen i sin kulturplan vikten av att stödja det fria kulturlivet. Man är dessutom självkritisk för att inte ha lyckats tillräckligt bra hittills. Man ska ha särskilda kulturskaparsamråd regelbundet för att kartlägga behov och insatser. Regionen satsar på flera kulturinstitutioner för att även främja arbetsmarknaden för de fria kulturskaparna. Det redogörs både för de regionala kulturinstitutionerna och för de fria kulturskaparna och samspelet dem emellan. Ja, en god balans mellan dessa. Samtidskonsten ska utvecklas genom samverkan mellan länets konstkonsulent, Sörmlands museum, Grafikens Hus och andra konstaktörer i länet. Fokus bl.a. på unga, samtida konstnärer. Scenkonst Sörmlands verksamhet bygger på kombination av fast personal och frilansare. Ska satsas på nyskriven dramatik, koreografi och komposition, vilket ger nya uppdrag åt fria kulturskapare. Det sägs inte mycket om detta i kulturplanen, få kulturinstitutioner. Det står att de professionella kulturskaparna kan arbeta både som anställda inom kulturella verksamheter och som fria kulturskapare. Konkret nämns att Västmanlandsmusiken avser prioritera uppdrag till frilansande musiker på hög nivå. Likaså ska den professionella dansverksamheten utvecklas ytterligare, vilket innebär uppdrag för fria prof. dansare. Riksteaterföreningarna, Västmanlands Teater och länets fria professionella teatrar ska samverka för förnyelse. Landstinget kommer under perioden att växla upp och strukturera samarbetet med länets professionella kulturskapare samt arbeta för hela det professionella kulturlivet tillsammans med regionens viktiga kulturinstitutioner. Nytt i slutversionen är att Som ett led i arbetet med att åstadkomma ett större flöde mellan det fria kulturlivet och institutionerna kommer rådet att kompletteras med kulturskapare som representerar de anställda vid institutionerna. Övrig samverkan mellan institutioner sker bl a i samarbetsrådet Kilen. De fria (professionella) kulturskaparna är ett begrepp som förekommer flera gånger i kulturplanen, vilket jämfört med andra planer är ovanligt. Man benämner till och med de professionella kulturskaparna som kärnan i kulturlivet. Flera institutionssatsningar tas upp och då poängteras ofta vikten av att de fria kulturskaparna ska få arbetstillfällen eller kompetensutveckling genom dessa satsningar. Man avser specifikt stärka samverkan mellan institutioner och yrkesverksamma konstnärer inom bild och form. Man talar mycket om vikten av samverkan mellan de fria kulturskaparna och regionala institutioner, samt förbättring av avtal mellan parterna. Regionen värdesätter de fria som ryggraden i sitt kulturliv och visar på goda ambitioner till åtgärder som med samverkan som grund ska stärka båda parter och på så sätt utvecklingen i regionen i stort. Just scenkonstområdet pekas ut som särskilt viktigt för sådana reformer. Och bild & form ska stärkas genom ett regionalt resurscentrum för samordning av kommuner, institutioner och konstnärer. En hel del olikheter mellan regionerna när det gäller detta. Positivt att flera regioner lyfter fram de fria professionella kulturskaparna som så viktiga för regionens kulturliv, och att samrådsarbetet mellan region, de fria och institutionerna utvecklas. Sida 16 av 20

18 5 Kulturell infrastruktur 5.4 SÄRSKILDA INSATSER FÖR EGENFÖRETAGANDE INOM KULTUR? REGIONALA KKN-SATSNINGAR? Se fråga 3.2. Regionens övergripande strategi är att verka för anpassning av de företagsfrämjande stödsystemen för professionella kulturskapare och i högre grad inkludera KKN i det ordinarie företagsfrämjande arbetet. Detta mot bakgrund av kartläggningen om villkoren för de professionella kulturskaparna. Regionen framhäver ett generellt sett väl utvecklat strategiskt arbete kring KKN. Man nämner Sweden Rock Festival som en av de största verksamheterna inom KKN i regionen. Inom besöksnäringen nämns initiativet Attraktionskraft Blekinge som erbjudit affärutveckling för KKN-företagare. Kalmar läns musikstiftelse nämns som största arbetsgivaren för fria musiklivet. Deras projekt Talangcoach ger stöd för musikverksamma att starta eget företag. Regionen vill permanenta Talangcoach. Regionen vill stödja yrkesverksamma kulturskapare med fortbildning och utvecklingsinsatser samt förmedla uppdrag inom resp. konstområde. Kulturplanen saknar ett särskilt avsnitt om KKN-frågor eller egenföretagande inom kultur. Samverkan med näringslivet nämns kort i förbigående i vissa avsnitt, t.ex. om scenkonstområdet (sid 9), om Artist-in-Residence-projektet (sid 10), om samtidskonst på Vandalorum (sid 21) samt om satsningar på barn och unga (sid 34). Möjligen stöd till kreatörer genom Gårdagens hantverk blir morgondagens design. Annars hittar vi inga uttryckliga KKN-satsningar. Arbeta för att skapa långsiktiga strukturer för arbetet med kreativa näringar. Utöka nätverk mellan företag, kreativa näringar samt offentliga beslutsfattare. Starta ett dialogforum för samverkan mellan privata- och offentliga verksamheter och kulturaktörer. Genomföra en mötesplats för kulturskapare och kulturentreprenörer för information om och erfarenhetsutbyte av crowdfunding. Insatser har gjorts inom KKN, t ex Kreatörslots Uppsala län mäklarfunktion. Fokus har tidigare legat på att ekonomisera kulturen. Det sägs dock att regionen nu vill eftersträva att kulturalisera ekonomin genom att skapa förutsättningar för att i högre grad involvera kreatörer och kulturskapare i samhälls- och tjänsteutveckling. Särskild insats; att sätta igång minst två projekt inom KKN i första hand i samverkan med Regionförbundet. Väcka liv i det slumrande KKN-nätverket. Jämtland har i sin plan mycket fokus på KKN-frågor och aspektpolitiska kulturperspektiv. Man anknyter till RUS och talar om kulturlivet som en resurs för regional tillväxt, ökning av attraktionskraft och besöksnäring. Man betonar kulturens dualitet i egenskap av både konstnärligt egenvärde och verktyg för utveckling. Målet är ett bra innovationsklimat som bidrar till att fler kulturskapare kan försörja sig på sitt företagande, och då en ökning av antalet företag inom KKN i regionen för ökad länsattraktionskraft. Samverkan mellan de fyra norrlandslänen. Planen saknar ett specifikt avsnitt om KKN och regionalt företagande, men man har ett avsnitt som heter Kultur, tillväxt och samhällsplanering. Man påpekar inledningsvis att kulturplanen ansluter till RUS inte minst vad gäller tillväxt och livsmiljö. På designområdet sägs att ett regionalt uppdrag är att skapa nätverk mellan kulturskapare och näringsliv. Kulturarvets betydelse för besöksnäring och tillväxt ska undersökas konkret under planperioden, och man påpekar att liknande satsningar bör göras inom övriga konstområden. Olikheter mellan regioner i fokuset på KKN. Medan t.ex. Blekinge och Kronoberg skriver mycket i sina planer om företagsfrämjande på kulturområdet, så har Jönköping inte ens ett specifikt avsnitt om saken. En tendens jämfört med tidigare års kulturplaner är att KKN-satsningar är mindre framträdande i årets kulturplaner, vilket kanske beror på att regeringens KKN-satsning är avslutad och generators arbete har lagts ned. Sida 17 av 20

19 5 Kulturell infrastruktur 5.5 REGIONSÖVERSKRIDANDE VERKSAMHET? 5.6 SATSNINGAR PÅ NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA SAMARBETEN? - Nätverket Scenkonst Sydost omfattar Regionteatern Blekinge Kronoberg, Riksteatern i Kronoberg, Blekinge och Kalmar län, Byteatern Kalmar Läns Teater och Dans i Sydost - Musik i Syd (Skåne och Kronoberg) - Reaktor Sydost (film) Avsiktsförklaringen Kultur i Sydost omfattar Dans i Sydost och Reaktor Sydost, samt Regionteatern Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Samarbete med Skåne inom KKN. Scenkonst Sydost; Dans i Sydost, Reaktor Sydost (film), Byteatern Kalmar länsteater samarbetar med Regionteatern Blekinge Kronoberg. Smålands Musik och Teater jobbar regionsövergrip. Filmsamarbete med Reaktor Sydost Inga konkreta satsningar nämns i planen. Regionen konstaterar själv att internationellt kulturutbyte är begränsat och att mer utvecklingsarbete krävs på detta område. Dock ser man positiva signaler inom bild & form och scenkonst som ett resultat av högre ambitioner i föregående kulturplan. Östersjökultursamarbeten med bl.a. Kaliningrad och Polen. Konstprojektet Artline är det främsta. Marinens Musikkår verkar även nationellt. Sweden Rock Festival är internationellt känd. Kalmar Konstmuseum Artline, Artist in residence (med Östersjöländerna) Kalmar läns museum Bridging Ages Kalmar län är part i Dansnät Sverige Boda The Glass Factory (internationella utbyten) Vandalorum: Artist-in-Residence, Art Talks konstnärssamtal Riksteatern: Tyst Teater, Riksteaterns danskompani, Cullbergbaletten, Scen utan gränser Att tillsammans med övriga län i Mälardalen (Västmanland, Örebro, Stockholm och Uppsala) ta fram en gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling. Samarbete och samråd med Östergötland och Jönköping kring kulturskaparnas delaktighet i samverkansprocessen. Arrangörskapssamarbete med Örebro, Sörmland och Stockholm. Årligt kulturting tillsammans med Sörmland och Örebro. Samarbete kring kompetensutveckling för kulturskapare med Mälardalsregionen. En regionsöverskridande insats handlar om att ta initiativ till att tillsammans med övriga län i Mälardalen (Sörmland, Västmanland, Örebro, Stockholm och Uppsala) ta fram en gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling. Norrscen (samarbete mellan de fyra norrlandslänen) Samarbete med Scenkonst Västernorrland Norrlands musikteater för barn och ungdom Norrdans samarbetar med Estrad Norr Mid Nordic Film Region Jfr Jämtland ovan. Scenkonst Västernorrland, Mid Nordic Film Region, Scenkonstbolaget Musik, Norrscen, Norrdans/Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans (NMD), Nättidningen Volym (bild & form), Riksteatern Västernorrland Se även tendenssvar på fråga 5.1. Vi ser att interregional samverkan är nödvändig för att samverkansmodellen ska fungera i de mindre regionerna. Samverkan inom film resp. scenkonst är vanligast, men även inom bild & form. Scenkonst Sörmland har utbyte med Sydafrika i projektform sedan några år tillbaka. Utbyte med Academy of art and design in Wroklaw, Polen. Samverkan med Bergamo i Italien gällande kultur, näringsliv och skola. Fortsätta stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv. Utlysning av regionalt projektbidrag med särskilt fokus på internationellt präglade projekt, gärna med EU-finansiering. Anordna seminarium kring EU-stöd. Regionen är medlem i EARLALL. Med i Mittnordenkommittén Mittnordiskt kultursamarbete. Mid Nordic Film kan bidra till större filmprojekt i regionen. Internationell scenkonst på landsbygden genom EUsamarbete (Kreativa Europa) Noteras att nationella samarbeten inte är så framträdande i planerna. Det sägs mer om både interregionala och internationella samarbeten. Sida 18 av 20

20 6 Övriga synpunkter 6.1 TYCKS MAN HA TAGIT TILL SIG AV KLYS REMISSYTTRANDE? 6.2 VAD STICKER UT I DEN HÄR KULTURPLANEN NÄR DET GÄLLER KLYS KÄRNFRÅGOR? Ja, det är glädjande att se att regionen tog intryck av KLYS remissvar och formulerade ett specifikt avsnitt om kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse. Ja, efter vårt påpekande har användningen av begrepp renodlats i dokumentet. Semiprofessionell har strukits. Och professionell kulturskapare används nu genomgående i texten. Nej, tyvärr har man till synes inte gjort några korrigeringar alls av de saker vi listade i vårt svar. Dispositionen är fortsatt bristfällig och begreppsanvändning kring prof. kulturskapare brokig och otydlig. Ja, man redogör bättre för principen om armlängds avstånd samt för en regional kulturpolitik som fokuserar en hel del på det fria kulturlivet och professionella kulturskapare. MU-avtal och andra specifika saker har utvecklats bättre i slutversionen. Avsnittet om Kulturskapares villkor har kompletterats med en mening om att ett fortsatt kompetensutvecklingsarbete, stärkande och synliggörande av länets fria kulturskapare är en angelägen del i arbetet. I övrigt inte mycket mer. Nej, vi kan tyvärr inte hitta något. Ja, på flera sätt, t ex föreslås i slutversionen att regionen ska inventera länets professionella kulturskapare och deras verksamhet. Kulturskaparrådet ska kompletteras med kulturskapare som representerar de anställda vid institutionerna. Landstinget ska ta fram plan för regional satsning på ny dramatik. Vid inköp av gåvor vid representation, göra det från kulturskapare m m. Ja. Fokus på de fria. Ta hänsyn till KRO/KIF:s rek om jämställdhet vid konstinköp, -uppdrag, -projektstöd, samt följa upp hur 1%-regel och MU-avtal tillämpas. Stärka samverkan mellan institutioner o bild-/formkulturskapare för mer kompetensutveckling. Oklart. Men man understryker vikten av ett löpande samarbete med KLYS för samrådsarbetet med de fria prof. kulturskaparna. KLYS nämns i planen på flera ställen. Noteras att man bättre ska följa MU-avtalet och 1%-regeln samt förbättra avtalsvillkor mellan regionala institutioner och fria kulturskapare. Mycket positivt att flertalet regioner tar intryck av våra remissvar och gör direkta korrigeringar efter våra påpekanden. Tendens att det blir en slagsida mot bild & form-området att man stoltserar med goda saker detta område men helt saknar åtgärder på vissa andra konstområden, ofta film och musik. Sida 19 av 20 Satsar på det fria ordet och utveckling av litteraturen som konstområde. Reviderar regionens konstpolicy för 1%- regeln och ökar tillämpningen genom stöd till kommunerna, samt ska följa MU-avtalet bättre. Förbättra villkoren för kulturskapare genom kartläggning. Vill förbättra kulturskaparnas villkor - kompetensutv av tjänstemän om MU-avtalet och 1%-regeln. Man vill satsa extra på professionella kulturskapare inom konstnärlig dans, bild & form och litteratur & berättande. Ev anställa en regional litteraturkonsulent. Väldigt lite. Man framhåller vikten av kulturen överlag i länet och spets och förnyelse, men man presenterar få konkreta åtgärder för prof. kulturskapare att verka i länet. Positivt att man ger extra medel till att följa 1%-regel och påtalar MU-avtalet som viktigt att följa. Beskrivningen av vikten av konstnärens och konstens frihet samt armlängds avstånd-principen och talet om det fria kulturlivet roll i regionen är starkare och mer fokuserat än i andra regioners kulturplaner. Man har också ett avsnitt om kulturens värden som sticker ut. Definitioner av kulturpolitik respektive konstpolitik. Stark betoning på konstområdespecifika samråd. Mångfald präglar hela kulturplanen. Separat handlingsplan. Kulturplanen gäller för fyra år. En i många bemärkelser tunn kulturplan. Inget avsnitt om litteratur och läsfrämjande. I princip inga konstnärspolitiska satsningar. En av de svagaste kulturplaner vi läst i år. Uttrycklig konst- och konstnärspolitik. Satsning på kulturskaparråd på ett seriöst sätt, som är officiell remissinstans och lämnar egna synpunkter. Betoning på konstnärlig kvalitet och professionalitet. Mycket utförlig redogörelse i bilaga för vilka möten och samråd man haft. Fokuset på de fria kulturskaparna är definitivt något som sticker ut jämfört med andra kulturplaner. Likaså kopplingen till KKN och bilden av fria yrkesverksamma kulturskapare som egenföretagare. Samt förbättrad samverkan mellan institutioner och kulturskapare. Många positiva saker. Regionen värdesätter det fria professionella kulturlivet och -skaparna. Villkor och förutsättningar ska förbättras. Kulturskaparna ses som en viktig resurserna för regionens framtida utveckling i stort. Poängteras att centralt för framgång är samverkan mellan institutioner, civilsamhälle och fria prof. kulturskapare. Konstpolitiken mer framträdande i flera planer. De fria professionella kulturskaparna lyfts fram mer. Litteraturen framhävs som konstform. Fristadsprojekt. Kompetensutveckling av regionala tjänstemän i KLYSrelaterade frågor. Kultursamrådsarbetet utvecklas mycket positivt i flera regioner.

KLYS synpunkter på remissversionen av Landstinget Sörmlands kulturhandlingsplan för 2016

KLYS synpunkter på remissversionen av Landstinget Sörmlands kulturhandlingsplan för 2016 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Regional tendensrapport 2015

Regional tendensrapport 2015 KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd Regional tendensrapport 2015 En genomgång av regionala kulturplaner för perioden Carl Liungman, regionalpolitisk sekreterare 2015-12-10 Regional

Läs mer

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760)

KLYS synpunkter på remissen Nya regionala stödformer och främjandeinsatser inom kulturområdet för Stockholms läns landsting (Dnr KN 2015/760) Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 Sveriges Författarförbu - Sveriges Dramatikerförbu - Svenska Journalistförbuet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbu - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges

Läs mer

Stockholm den 18 september 2015. Landstinget Dalarna. Box 712, 791 29 Falun. KLYS synpunkter på Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018

Stockholm den 18 september 2015. Landstinget Dalarna. Box 712, 791 29 Falun. KLYS synpunkter på Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan 2016-2018 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Östergötland 2016-2019 (Dnr RUN 2015-189)

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Östergötland 2016-2019 (Dnr RUN 2015-189) Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

KLYS. Synpunkter från KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd på remissutgåva av Regional kulturplan för Dalarna 2012-05- 07

KLYS. Synpunkter från KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd på remissutgåva av Regional kulturplan för Dalarna 2012-05- 07 KLYS Synpunkter från KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd på remissutgåva av Regional kulturplan för Dalarna 2012-05- 07 Bakgrund KLYS önskar yttra sig över remissutgåvan av Kulturplanen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Samverkansmodellen. Samråd med det professionella. kulturlivet KLYS. hur utvecklas kulturlivet i din region?

Samverkansmodellen. Samråd med det professionella. kulturlivet KLYS. hur utvecklas kulturlivet i din region? Samverkansmodellen hur utvecklas kulturlivet i din region? Samråd med det professionella kulturlivet 1 KLYS Regional indelning i samverkansmodellen kan verka en smula krångligt. Ibland är det landstingen

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

2. Kulturpolitiska prioriteringar

2. Kulturpolitiska prioriteringar 2. Kulturpolitiska prioriteringar 2A. Stärkt kulturell infrastruktur 2B. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande 2C. Kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga 2D. Ökad tillgång och tillgänglighet

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

KLYS synpunkter på remissversion av regional kulturplan för Region Örebro län 2016-2019

KLYS synpunkter på remissversion av regional kulturplan för Region Örebro län 2016-2019 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Kronobergs län

KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Kronobergs län Stockholm den 29 augusti 2014 Regionförbundet södra Småland Videum Science Park 351 96 Växjö KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 KLYS har tagit del av Kronobergs

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Region Blekinge 2015-2017

KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Region Blekinge 2015-2017 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland Kultur- och fritidsnämnden 2016-07-13 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:116 Lena Klintberg 016-710 13 71 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande - Handlingsplan 2017 regional

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Rapport från KLYS mötesplats 8 februari 2016 i Gävle

Rapport från KLYS mötesplats 8 februari 2016 i Gävle Rapport från KLYS mötesplats 8 februari 2016 i Gävle Sammanställd av Carl Liungman, regionalpolitisk sekreterare, KLYS, och Ulrica Källén, verksamhetsledare KLYS. 1 Mötesplatsen för fjärde gången störst

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Skåne 2016-2019

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Skåne 2016-2019 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Halland (DNKS150228)

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Halland (DNKS150228) Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål Innehållsförteckning 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål 2 Organisation 2.1 Arbetet med regional kulturplan i Uppsala län

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Varför är vi här? Två år med en regional kulturplan som vi byggt tillsammans Gemensam temperaturmätning av kulturområdet Två viktiga processer 2014 era inspel

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum

Skellefteås kulturplan. Kultur i centrum Skellefteås kulturplan Kultur i centrum Dialog Nu är vi alltså i fasen där vi talar med medborgare, föreningar och förbund om vad de tror om kulturen i Skellefteå och om vad de vill se hända! Därför vill

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Uppsala län

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Uppsala län Konstnärernas Riksorganisation Föreningen Svenska Tecknare Föreningen Sveriges Konstantverkare och Iustriformgivare Svenska Fotografers Förbu Föreningen Svenska Tonsättare Föreningen Svenska Kompositörer

Läs mer

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017. Remissutgåva

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017. Remissutgåva Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017 Remissutgåva 1 inte så jävla nischat, inte så jävla vitt och medelklass Deltagare i Inflytandeprojektets Workshop Unga i Kulturplanerna 2 Förord Välkommen

Läs mer

Regional tendensrapport 2016

Regional tendensrapport 2016 KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd Regional tendensrapport 2016 En genomgång av regionala kulturplaner för perioden 2017-2020 Carl Liungman, regionalpolitisk sekreterare 2016-12-08

Läs mer

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

KLYS synpunkter på SOU 20010:11 Spela samman en ny modell för stöd till regional kulturverksamhet

KLYS synpunkter på SOU 20010:11 Spela samman en ny modell för stöd till regional kulturverksamhet Stockholm den 4 juni 2010 Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm KLYS synpunkter på SOU 20010:11 Spela samman en ny modell för stöd till regional kulturverksamhet Presentation KLYS Konstnärliga och

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kulturplan Ljungby kommun 2015-2017

Kulturplan Ljungby kommun 2015-2017 Kulturplan Ljungby kommun 2015-2017 Antagen av Ljungby kommun, kultur- och fritidsnämnden 23 mars 2015 Innehållsförteckning Kulturplan Kronoberg + Kulturplan Ljungby kommun = Sant 2. Prioriteringar och

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Dokumentation från World Cafésamtalen World Café: Bordssamtal 1-4 Omgång 1: Tankar och reflektioner om grundidén om

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Budget fördelning av anslag

Budget fördelning av anslag Bildnings- och kulturförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-19 1(2) KN160085 Kulturnämnden Budget 2016 - fördelning av anslag Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar i enlighet med förslag om fördelning

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-06-03 Dnr 14-50/2010 Ert dnr Ku2010/292/KV YTTRANDE Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11 Konstnärsnämnden

Läs mer

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Värmland (Dnr: RV )

KLYS synpunkter på remissversionen av den regionala kulturplanen för Region Värmland (Dnr: RV ) Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018. Beslutad av Regionsstyrelsen 2014-10-06

Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018. Beslutad av Regionsstyrelsen 2014-10-06 Kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2018 Beslutad av Regionsstyrelsen 2014-10-06 1 inte så jävla nischat, inte så jävla vitt och medelklass Deltagare i Inflytandeprojektets Workshop Unga i Kulturplanerna

Läs mer

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-09-28 kl.09.00-12.00 Plats: Regionens hus, sal B 11 Tidsplan och arbetsstruktur för ny kulturplan 2018-2020 Diarienummer:

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 DISPOSITION STYRDOKUMENT KULTURENS INFRASTRUKTUR KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVECKLING KONST- OCH

Läs mer

Musi. Kulturplan Kalmar län 2015-2017

Musi. Kulturplan Kalmar län 2015-2017 Musi Kulturplan Kalmar län 2015-2017 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 POLITISK VISION... 3 INLEDNING... 4 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND... 7 PRIORITERAD MÅLGRUPP... 12 PRIORITERADE REGIONALA

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen )

VERKSAMHETSPLAN 2013 ORGANISATION FOLKBILDNINGENS BRANSCHORGANISATION HEMBYGDSRÖRELSEN. (Fastställd av styrelsen ) VERKSAMHETSPLAN 2013 (Fastställd av styrelsen 2012-11-29) ORGANISATION Hallands bildningsförbund är folkbildningens samverkansorganisation i Hallands län. Verksamheten har till syfte att ge stärka folkbildningen

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Kulturrådets internationella strategi

Kulturrådets internationella strategi Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiska mål för Ronneby kommun Övergripande mål * att verka för att Ronnebys invånare har goda möjligheter till

Läs mer

Kulturplan Kalmar län 2015-2017

Kulturplan Kalmar län 2015-2017 Musi Kulturplan Kalmar län 2015-2017 Remissutgåva 20140602 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 POLITISK VISION... 3 INLEDNING... 4 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND... 7 PRIORITERAD MÅLGRUPP...

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen KULTURRÅDET BESLUT 2012-01-24 S 2012:17 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Örebro läns landsting, org.nr. 232100-0164,

Läs mer

Ett kulturlyft för Västerås. En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland

Ett kulturlyft för Västerås. En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland Ett kulturlyft för Västerås En rapport om och för kulturen i Västerås av de rödgröna i Västerås & Västmanland Innehållsförteckning Inledning... 3 Våra förslag... 4 1. Västerås ska vara en bred kulturkommun...

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Värmlands kulturplan 2013 2015

Värmlands kulturplan 2013 2015 Sida 1(64) Datum 2012-10-25 Dnr RV2012-519 Värmlands kulturplan 2013 2015 Program för utveckling av kulturen i Värmland Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016

Kommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Kommittédirektiv Konstnärernas villkor Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Dir. 2016:93 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

INLEDNING Bakgrund och nuläge

INLEDNING Bakgrund och nuläge INLEDNING Vår verksamhet ska kännetecknas av en kvalitativ och bred verksamhet, väl spridd över hela länet. Landstingets stöd till kultur, folkbildning, föreningsliv och skolor främjar ett aktivt medborgarskap

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Landstinget Dalarna avseende kulturverksamhet 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Landstinget Dalarna vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer