Regional tendensrapport 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional tendensrapport 2014"

Transkript

1 KLYS Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Industriformgivare Svenska Fotografers Förbund - Föreningen Svenska Tonsättare Föreningen Sveriges kompositörer och textförfattare Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbundet - Svenska Regissörsföreningen Oberoende Filmares Förbund - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio Sveriges Television och Utbildningsradion KLYS Konstnärliga och Litterä ra Yrkes utövares Samar bets näm nd Regional tendensrapport 2014 En genomgång av beslutade regionala kulturplaner för perioden /2018 Ulrica K Lörelius, verksamhetsledare / Carl Liungman, regionalpolitisk sekreterare

2 Regional tendensrapport 2014 Bakgrund Inom ramen för sitt regionalpolitiska bevakningsuppdrag har KLYS under 2014 getts tillfälle att skriva remissyttranden över nio regionala kulturplaner för perioden från följande regioner/län (Västmanland och Jämtland/Härjedalen gäller ): Kronoberg Blekinge Kalmar län Jönköpings län Sörmland Västmanland Uppsala län Jämtland/Härjedalen Västernorrland Denna rapport är en översiktlig sammanställning av både KLYS yttranden på remissutgåvorna av kulturplanerna och resultatet av en ny genomläsning av varje uppdaterad och beslutad version av kulturplanerna. KLYS fokuserar i rapporten främst på vad kulturplanerna belyser inom områdena kultur- och konstpolitik, kulturskapares villkor, samrådsarbete med kulturskapare, KKN-frågor samt kulturell infrastruktur. För var och en av de frågeställningar som formuleras i denna rapport görs en sammanfattande analys av de tendenser som de aktuella kulturplanerna framvisar. Avslutningsvis presenteras en övergripande tendenssammanfattning. Stockholm den 8 december 2014 Carl Liungman Regionalpolitisk sekreterare, KLYS Sida 1 av 20

3 Innehåll 1 Generella utgångspunkter och disposition 1.1 Finns uttalad utgångspunkt i RUS, RUP eller liknande? 1.2 Följer kulturplanen de åtta verksamhetsområdena? 1.3 Begrepp och definitioner Hur används begreppen professionell kulturskapare, kultur-, konst- och konstnärspolitik samt kulturell mångfald? 1.4 Har kulturplanen ett separat avsnitt om kulturskapares villkor? 2 Regionens samråd med professionella kulturskapare 2.1 Hänvisas till förordningen om samråd? 2.2 Redogörs det för konstområdesspecifik och/eller konstområdesövergripande kartläggning? 2.3 Hur beskriver regionen sitt samrådsarbete med kulturskapare? Hur planerar regionen för samrådsarbetet framöver? 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.1 Bevakas kulturens egenvärde och balansen mot aspektpolitik? Hur? 3.2 Hur arbetar regionen med konstnärlig kvalitet och förnyelse? 3.3 Hur arbetar regionen med principen om armlängds avstånd? 4 Kulturskaparnas villkor 4.1 Finns det en regional konstnärspolitik? Exempel på konstnärspolitiska insatser? 4.2 Redogör man för betydelsen av avtal och rimliga ersättningar för kulturskapare? Vilka målsättningar har regionen? 4.3 Gör regionen satsningar på kompetensutveckling/andra konstnärspolitiska åtgärder för regionalt verksamma kulturskapare? 4.4 Redogör man för skillnader mellan professionella kulturskapare och amatörkultur? Hur ser balansen ut när det gäller regionens satsningar? 5 Kulturell infrastruktur 5.1 Utbudet av mötesplatser/arbetsplatser för professionella kulturskapare 5.2 Förnyelse av kulturell infrastruktur. Särskilda satsningar? Digitalisering? 5.3 Balansen mellan regionala kulturinstitutioner och fria kulturskapare 5.4 Särskilda insatser för egenföretagande inom kultur? Regionala KKN-satsningar? 5.5 Regionsöverskridande verksamhet? 5.6 Satsningar på nationella och internationella samarbeten? 6 Övriga synpunkter 6.1 Tycks man ha tagit till sig av KLYS remissyttrande? 6.2 Vad sticker ut i den här kulturplanen när det gäller KLYS kärnfrågor? 7 Sammanfattning Sida 2 av 20

4 1 Generella utgångspunkter och disposition REGION OCH TIDSPERIOD: 1.1 FINNS UTTALAD UTGÅNGSPUNKT I RUS, RUP ELLER LIKNANDE? Ja, kulturplan och RUS har tagits fram parallellt i en sektorsövergripande process med bred samverkan, s.k. samhandling. Kulturplanen definieras som ett styrdokument och en förlängning av RUS. Man utgår från gemensamma prioriteringar och s.k. insatslogik. 1.2 FÖLJER KULTURPLANEN DE ÅTTA VERKSAMHETSOMRÅDENA? Ja. Även litteraturen behandlas som specifikt konstområde under rubriken Litteratur och läsfrämjande. Nej, inget uttalat. RUS nämns inte i planen. Däremot nämner man att kulturplanen är kopplad till den övergripande regionala Blekingestrategin , Attraktiva Blekinge. Ja. Även litteraturen behandlas som specifikt konstområde under rubriken Litteratur, berättande och läsfrämjande. Ja, påpekas att kulturplanen ligger under RUS. Ja. Även litteraturen är specifikt konstområde. Men dispositionen av genomgången av verksamhetsområdena är otydlig och något förvirrande. Nej, inte uttalat. Står heller inget som anknyter till detta. Ja. Även litteratur och läsfrämjande är ett specifikt område som tydligt avgränsas från biblioteksområdet i eget avsnitt. Nej, inte vad vi kan finna. Ja, det gör den. Under Regional biblioteksverksamhet ligger Litteratur och läsfrämjande som en egen rubrik. Ja, kulturplanen är en del av RUP (den regionala utvecklingsplanen). Nej, dispositionen följer inte de åtta områdena. Det finns t ex inte något eget avsnitt om litteratur och läsfrämjande. Nej, inte vad vi kan finna. Det sägs dock att kulturplanen bygger på Landstinget i Uppsala läns styrdokument från 2005 och dess strategier och mål. Ja. Litteratur och läsfrämjande utgör ett eget avsnitt. Nja, inte uttalat men RUS beskrivs i ett avsnitt inledningsvis där man tar upp kulturens viktiga roll i regionen. Ja, och man är noga med att konstatera att litteraturen blivit ett åttonde eget verksamhetsområde. Men man har lagt ihop bibliotek och litteratur i ett och samma avsnitt, samt har sedan längre fram även ett kort specifikt avsnitt om Litterär verksamhet, vilket skapar viss oklarhet. Ja. Man påpekar att kulturplanen ansluter till RUS inom en rad områden, särskilt gällande tillväxt och miljö. Nej. Litteraturen behandlas inte som ett eget verksamhetsområde utan ligger under biblioteksområdet. Det är lite blandat, men de flesta regionerna utgår från RUS eller liknande och länkar sin kulturplan till det övergripande utvecklingsarbetet i regionerna. Tendensen är att kulturplanen har en större politisk tyngd och betydelse rent allmänt i regionalpolitiken. De flesta har tagit in litteraturen som nytt konstområde, men det är anmärkningsvärt att några inte gjort det. Lite obalans i det att litteraturen tas upp väldigt seriöst som konstform i en del regioner, medan andra knappt ser den som konstform, utan fäster vikt vid läsfrämjandet enbart. Sida 3 av 20

5 1 Generella utgångspunkter och disposition 1.3 BEGREPP OCH DEFINITIONER HUR ANVÄNDS BEGREPPEN PROFESSIONELL KULTURSKAPARE, KULTUR-, KONST- OCH KONSTNÄRSPOLITIK SAMT KULTURELL MÅNGFALD? Professionell kulturskapare används oklanderligt genomgående. Man använder begreppet kulturområde, då vi hellre säger konstområde eller verksamhetsområde. Enbart begreppet mångfald definieras. Man utvecklar ej det till kulturell mångfald men lägger in både etnisk och kulturell diversifiering i sin beskrivning. Konstnärspolitik nämns inte, men man definierar kulturpolitik och kulturpolitiska mål. Man använder begreppet konstnär specifikt i betydelsen bildkonstnär, vilket kan bli missvisande då konstnär relaterar till alla konstarter. Efter KLYS påpekande i remissvaret använder man nu genomgående professionell kulturskapare. Begreppen konstpolitik och konstnärspolitik används inte alls i planen. Kulturpolitiken definieras tydligt. Mångfaldsbegreppet definieras både som kulturell och etnisk mångfald. Man använder blandade termer för professionell kulturskapare, t.ex. kulturarbetare, fria aktörer, professionell utövare eller konstutövare. Mångfaldsbegreppet definieras entydigt i ett integrationsperspektiv. Saknas redogörelse för kulturell mångfald. Saknas helt definition av konst- eller konstnärspolitik. Saknas särskilt avsnitt om regionens kulturpolitik. Bra att professionell kulturskapare används. Dock används någon gång även det mer diffusa fria kulturutövare och professionell utövare. Saknas helt en redogörelse för regionens arbete för kulturell mångfald. Allmänt sägs mångfalden ska bejakas. Man talar om kulturpolitisk medvetenhet och kulturpolitisk samverkan samt kulturpolitiskt samtal för ökad kulturpolitisk kompetens. Begreppet konstnärpolitik nämns inte, men man talar om konstpolitiska prioriteringar på ett ställe i planen (sid 37). Begreppet professionell kulturskapare el enbart kulturskapare används i princip uteslutande för att beteckna konstnärligt yrkesverksamma. Begreppen konst- och kulturpolitik används och definieras. Konstpolitik gestaltning av upplevelser, idéer och kunskaper i den konstnärliga formen. Kulturpolitik att skapa en delaktighet i kulturlivet och dess utbud så att kulturen kan bli ett fjärde hållbarhetsben vid sidan av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det talas mycket om kulturell mångfald, såväl i betydelsen mångfald av konstnärliga uttryck som i betydelsen mångkultur och etnisk mångfald. Mångfald präglar hela kulturplanen. I första hand används begreppet professionell kulturskapare. Men i planen används också orden kulturutövare, kulturarbetare och kulturaktör, för att benämna dessa yrkesgrupper. Begreppen konst- och konstnärspolitik används inte alls i kulturplanen. Angående mångfald uttrycks att kulturverksamheterna ska arbeta utifrån ett brett mångfaldsbegrepp som innefattar könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, geografi, klass eller ålder. Benämningen professionell kulturskapare eller enbart kulturskapare används för att beteckna konstnärligt yrkesverksamma (på något ställe även professionell utövare ). Det bredare begreppet kulturaktör används för att beteckna olika typer av kulturinstitutioner och kulturverksamheter. Begreppet konstpolitik används på flera ställen och det tydliggörs att den innefattar målet att underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet (d v s en regional konstnärspolitik). Mångfaldsbegreppet definieras inte, men förekommer i första hand i betydelsen mångfald av konstnärliga uttryck i utbudet, men också i betydelsen mångkultur och etnisk mångfald. Regionens prioriteringar utgår från kulturpolitik, konstpolitik och regionalpolitik. Begreppet konstpolitik beskrivs som något som utgår från kulturens egenvärde och spänner över alla kulturområden. Begreppet konstnärspolitik nämns inte. Professionell kulturskapare används genomgående och har fått ett eget avsnitt som en av regionens konstpolitiska prioriteringar. Kulturell mångfald definieras både kulturpolitiskt och etniskt/integrationspolitiskt. Man använder både professionell kulturskapare, fri kulturutövare och konstutövare, vilket är skapar en viss begreppslig förvirring. Det sägs inget specifikt om kulturell mångfald, utan mångfaldsbegreppet definieras bara i ett etniskt perspektiv. Finns inget särskilt avsnitt om regional kulturpolitik, men man påpekar att länet behöver tydliggöra sin kulturpolitiska profil. Kultur- och konstpolitik påtalas i relation till aspektpolitik som viktiga för samhällsplaneringen. Saknas särskild genomgång som omfattar begreppet konstnärpolitik även om man har ett specifikt avsnitt om kulturskaparna där begreppet nämns. Tendensen är att de flesta regionerna anammat begreppet professionell kulturskapare, men att flera ändå envisas med att även använda ordet utövare i olika kombinationer, vilket kan bli missvisande ibland. Konstnärspolitik som begrepp är mer sällan förekommande än konstpolitik. Kulturpolitik i sig får ofta egna avsnitt, men det är anmärkningsvärt att somliga regioner missar till och med detta centrala begrepp i en kulturplan. Det kulturella mångfaldsbegreppet missar flera att utveckla, och beskriver mångfald enbart ur etniska aspekter. Sida 4 av 20

6 1 Generella utgångspunkter och disposition 1.4 HAR KULTURPLANEN ETT SEPARAT AVSNITT OM KULTURSKAPARES VILLKOR? Ja, man har hörsammat KLYS remissyttrande och gjort både ett avsnitt som heter Kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse och ett avslutande prioriteringsavsnitt med en specifik genomgång av åtgärder för att stärka förutsättningarna för professionella kulturskapare i regionen. Nej, man nämner de nationellt prioriterade områdena och då kortfattat Kulturskaparnas villkor där. Och på sidan 14 nämns att kommunerna och regionen särskilt kommer samverka kring att förbättra kulturskaparnas villkor. Detta är det enda som sägs i saken. Planen innehåller inte något mer utvecklande avsnitt om detta. Nej, finns inget särskilt avsnitt om kulturskapares villkor. I förbigående, både i inledningen och på andra ställen hävdas att regionen ska stödja professionella utövare på olika sätt. Ingenstans i planen utvecklas dessa ambitioner konkret. Nej, bland sina prioriteringar har man villkor för konstnärligt skapande, men i planen utvecklas inte specifika resonemang kring arbetet för kulturskaparnas villkor. Det enda man konstaterar (sid 32) är att man ska utreda förutsättningarna för det fria kulturlivet under planperioden. Ja, ett kort avsnitt på sid 27, där det sägs att länet har ett stort antal kulturskapare. Det sägs där att deras kunskap och kompetens är viktig att ta vara på. Vidare uttrycks att ett fortsatt kompetensutvecklingsarbete, stärkande och synliggörande av länets fria kulturskapare är en angelägen del i arbetet. Kulturplanen innehåller ett kort och ganska tunt avsnitt på sidan 16 om de professionella kulturskaparna. Där sägs bl a att de professionella kulturskaparna har mycket att tillföra de regionala kulturverksamheterna och kulturlivet i stort och att de är viktiga samarbetspartners i det regionala och lokala kulturlivet. Ja, det finns ett särskilt avsnitt som heter De professionella kulturskaparnas villkor, som är förhållandevis fylligt och väl beskrivet. Det utgör också ett särskilt utvecklingsområde i kulturplanen. Regionen föreslår en lång rad satsningar och mål, varav tre nya sedan remissutgåvan. Jfr fråga 2.2 nedan. Ja. Till skillnad från flera andra kulturplaner har man har ett eget avsnitt om professionella kulturskapare, och en särskild rubrik som heter Förbättrade villkor för kulturskapare att verka i länet. Här listas kortfattat åtgärder som skulle kunna förbättra villkoren för kulturskaparna, men man presenterar inte närmare hur man ska göra detta i praktiken. Ja. Liksom Jämtland har man ett särskilt avsnitt om kulturskaparna. Detta är dessutom det längsta och i sak mest innehållsrika och konkreta jämfört med i andra kulturplaner i år. Här är det blandat resultat. Västernorrland, Jämtland och Uppsala sticker ut lite extra och visar att man generellt arbetar mycket mer än andra regioner med de fria professionella kulturskaparna och ser till deras behov, men också kulturskaparna i sig som viktiga resurser för ett fungerande kulturliv i stort. Kronoberg har också goda ambitioner kring kulturskaparna särskilt positivt att man i sin plan i detta avseende gjorde förändringar specifikt utifrån påpekanden i KLYS remissvar. Sida 5 av 20

7 2 Regionens samråd med professionella kulturskapare 2.1 HÄNVISAS TILL FÖRORDNINGEN OM SAMRÅD? Nej inte direkt och specifikt. Men man redovisar ett samrådsarbete som principiellt följer förordningen. 2.2 REDOGÖRS DET FÖR KONSTOMRÅDESSPECIFIK OCH/ELLER KONSTOMRÅDESÖVERGRIPANDE KARTLÄGGNING? Ja. Generellt kartläggningsarbete nämns kort inledningsvis i ett avsnitt om samråd och dialoger. Sedan beskriver man mer detaljerat på sidorna 39 och 42 att man avser kartlägga behoven av riktade insatser för regionens kulturskapare. Man beaktar horisontella perspektiv i analysen och ska ta fram relevanta stödsystem utifrån samhandling mellan politikområden. Man hänvisar inte till den men redogör helt enligt förordningen för ett välorganiserat samrådsarbete. Inte specifikt. Men påpekas att planen tagits fram i en öppen process med samverkan genom samtal med alla olika relevanta aktörer i regionen. Nej. Nej. Nej. Samrådsarbetet beskrivs visserligen ingående men något annorlunda än vissa andra regioner. Nej, men det utrycks att Sörmland följer en samverkansstruktur som beslutades 2013 enligt samverkansmodellen, där kulturskapare ska vara en del av kulturplaneprocessen. Nej, men om samverkan står det att arbetsprocesser ska pågå tillsammans med fria kulturutövare. Nej, men det sägs att den regionala kulturplanen tagits fram bla i samråd med länets kulturliv, med särskilt fokus på de professionella kulturskaparna och civilsamhället. Nej, men man redogör detaljerat för ett regionalt samrådsarbete som följer förordningen. Ja, i inledningen citerar man från förordningen ang. samrådsarbetet. Tendens att man gör som man själv bedömer vara bäst men att alla regioner tar samrådsarbetet seriöst och bra, med något enstaka undantag. Nja. Man påtalar på sidan 35 vikten av samråd mellan regionen och kommunerna för att kartlägga kulturlivet i resp. kommun för effektivare beslut och resursfördelning. Se även fråga 1.4. På litteraturområdet planeras en kartläggning och en strategi som långsiktigt pekar ut riktningen för att nå de mål som beslutas efter kartläggningen. Det sägs inget om varken konstområdespecifik kartläggning eller konstområdesövergripande sådan. Däremot redogörs det särskilt för konstområdesspecifikt samråd i form av referensgrupper. Nej. En enkät till 140 professionella kulturskapare i regionen har gjorts som berörde länets kulturliv, arbetsvillkor och samverkan med offentliga kulturverksamheter. Bland de särskilda satsningarna återfinns i slutversionen att regionen ska inventera länets professionella kulturskapare och deras verksamhet. Inte direkt en närmare redogörelse för detta, men man har inrättat en formaliserad samrådsgrupp med professionella kulturskapare från varje konstområde som möts 2-3 ggr per år för att kartlägga både konstområdesövergripande och -specifika perspektiv. Fokuserar särskilt det fria kulturlivet som en del av kulturens kärna. I sitt specifika avsnitt om kulturskaparnas situation görs en genomgång av alla konstområdena. I samrådsarbetet med kulturskaparna arbetar man konstområdesövergripande, och gör på så vis övergripande kartläggning av behov och resurser. Man ämnar göra en kartläggning av länets litterära landskap. Skiftande mellan regionerna. Tendensen är att många fortfarande saknar konstområdesövergripande perspektiv i sina planer och främst redogör för konstområdena separat. Flera regioner saknar helt ordet kartläggning i sina planer och här hoppas KLYS på förbättringar då resp. region gör sina årliga uppföljningar av implementeringar. Mer behovskartläggning behövs. Sida 6 av 20

8 2 Regionens samråd med professionella kulturskapare 2.3 HUR BESKRIVER REGIONEN SITT SAMRÅDSARBETE MED KULTURSKAPARE? HUR PLANERAR REGIONEN FÖR SAMRÅDSARBETET FRAMÖVER? 2.3 Saknas ett specifikt avsnitt i brödtexten, men samrådsarbetet nämns kort i avsnittet Cultural planning på sida 4. Man hänvisar till bilaga 4, Kulturplanens organisation och årscykel, där samrådsarbetet beskrivs mer detaljerat men ändå bara principiellt övergripande. Det påpekas att prof. kulturskapare alltid erbjuds arvode för att delta i samråden Hänvisas till bilagan där en årlig samrådsprocess beskrivs. Finns ej något specifikt schema för processen. 2.3 Utgått från lokalt/kommunalt perspektiv där man haft blandade samrådsmöten för både tjänstemän, föreningsliv och professionella kulturskapare. Mötena beskrivs som bra för alla parter, levande och utvecklande, dock specificeras inte några dialoger med kulturskapare. Ingenstans nämns om deltagare i samrådsmöten fått arvode Avstämningar och uppföljande samrådsmöten ska göras löpande under planperioden. 2.3 Saknas helt en närmare beskrivning av samrådsarbetet Saknas redogörelse för detta. 2.3 Regionen beskriver att man har dialog med kulturlivets företrädare och med det fria professionella kulturlivet. Samrådet med kulturskapare beskrivs inte närmare än så, men se under nedan. Man har även vissa samråd med enskilda verksamheter Man ska ha en årligen återkommande samråds- och samverkansprocess för revidering av kulturplanen. Ett särskilt samråd med de fria prof. kulturskaparna ska genomföras regelbundet för att stärka utveckling av planen. 2.3 Regionen redogör för samråd med referensgrupper, bl a utifrån kulturformer. Det finns i dagsläget en inom Konst (bildkonst), inom Film och inom Musik där 1-2 kulturskapare ingår. Det finns också referensgrupper för Bibliotek, Arkiv och Hemslöjd Det sägs dock att samtliga konstformer (även litteraturen och scenkonsten) behöver ha en referensgrupp, liksom grupper sammansatta på andra grunder (konstområdesövergripande kulturskaparråd?). Syftet med grupperna är att vara en arena för diskussioner och nya tankar till det sörmländska kulturlivet. 2.3 Det görs ingen närmare beskrivning av hur samrådet har gått till. Det hänvisas till att arbetsprocesser ska pågå tillsammans med fria kulturutövare och att kommuner och landsting ska medverka till att det finns mötesplatser där medborgare och kulturarbetare kan träffas. Vidare säger sig regionen ha en ambition att samråda med. samt kulturlivets företrädare. Det sägs heller inget om arvodering Nytt är att regionen planerar en årlig konferens där kulturlivets olika företrädare möts för en dialog 2.3 Regionen har en särskild samrådsgrupp, ett s k Kulturskaparråd bestående av tio fria kulturskapare som representerar olika konstarter och träffas ca tre gånger per år. De arvoderas Förslag om ytterligare formalisering av Kulturskaparrådet har lagts fram. Officiell remissinstans. Nytt i slutversionen är att Som ett led i arbetet med att åstadkomma ett större flöde mellan det fria kulturlivet och institutionerna kommer rådet att kompletteras med kulturskapare som representerar de anställda vid institutionerna, vilket efterfrågats av KLYS. Landstinget kommer att återkommande anordna Kulturforum med paneldebatter, seminarier och workshops. Se fråga En formaliserad samrådsgrupp med professionella kulturskapare från varje konstområde möts 2-3 ggr per år för att kartlägga både konstområdesövergripande och -specifika perspektiv. Fokuserar särskilt det fria kulturlivet som en del av kulturens kärna. Samrådet fungerar som remissinstans för regionen Fortsätta mötas 2-3 ggr per år med kulturskaparna. 2.3 Jfr Jämtland ovan. Regionen samarbetar med Jämtland och har ett gemensamt konstområdesövergripande samråd med prof. kulturskapare. Man sätter högt värde på detta samråd och i planen beskrivs tydligt resultatet av det när det gäller behov, resurser och åtgärder specifikt för det fria prof. kulturlivet Man avser i samarbete med KLYS och Jämtland att utveckla samrådsarbetet. Här sticker några regioner ut lite extra. Västernorrland, Jämtland och Uppsala har inrättat arvoderade konstområdesövergripande samråd med fria professionella kulturskapare och tar även dem som formell remissinstans under planprocessen. Uppsala ska utveckla och förbättra sitt samråd mer. Västernorrland och Jämtland samverkar aktivt med KLYS för att förbättra sina processer. Sörmland har också bra samrådsarbete, men arbetar främst med varje konstområde för sig. Några regioner bör bättra sig enligt KLYS. Kronoberg arvoderar iaf. Sida 7 av 20

9 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.1 BEVAKAS KULTURENS EGENVÄRDE OCH BALANSEN MOT ASPEKTPOLITIK? HUR? Ja (se även fråga 1.4), regionen har tagit till sig av KLYS remissvar och gjort både ett avsnitt som heter Kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse och ett avslutande prioriteringsavsnitt med en specifik genomgång av åtgärder för att stärka förutsättningarna för professionella kulturskapare i regionen. Man poängterar på flera ställen i planen att konstens och kulturens egenvärde är viktigt att värna för att balansera mot nyttoaspekter. Det finns inga specifika avsnitt i planen som beskriver något kring detta. Vi finner heller tyvärr inget i planen i övrigt som belyser detta i sak. Man talar inte om specifikt om kulturens egenvärde men har ett avsnitt om kvalitet där man understryker värnandet av kvalitativa kulturella värden i det regionala kulturutbudet. Sägs inget mer om balansen mot aspektpolitik. I kapitlet om strategi för barn- & ungdomskultur finns ett specifikt avsnitt om kulturens värden, som är ett av fokusområdena inom detta strategiområde. Men texten är enbart filosoferande och presenterar inga åtgärder. Det skrivs i övrigt i planen inget om balansen mellan kulturvärde och aspektpolitik. Ja, men inte tillräckligt. Aspektpolitiken får t ex slagsida där Sörmland lyfter fram de tvärsektoriella perspektiven i form av kultur och hälsa och regional utveckling. Avsnitt 9 på sid Kultur i samverkan med andra delar av samhället tenderar att få en aspektpolitisk slagsida och att därmed tappa värnandet av kulturens eget värde. Svaret är därför nej. I kulturplanen betonas konstens och kulturens eget värde, och en väl avvägd balans finns mot s k aspektpolitik. Det finns uttryckt i styrdokumentet från år Det finns inget särskilt avsnitt om kulturens egenvärde. Begreppet nämns i avsnittet om RUS som en aspekt, samt i avsnitt om de professionella kulturskaparna där man påpekar att en konstpolitisk prioritering utgår från kulturens egenvärde. Man nämner på flera ställen i planen i förbigående begreppet konstnärlig kvalitet och påpekar vikten av att hålla diskussionen om kvalitet levande. Dock lyser en aspektpolitisk linje mycket tydligt fram i planen flera gånger nämns att kulturen är viktig för regionens attraktionskraft, besöksnäring och tillväxt i stort. Ja, regionen påpekar att konstens eget värde för människor alltid måste betonas, och att kulturen ska fortsätta vara en fri och obunden kraft. Man värdesätter just sitt specifika samrådsarbete med kulturskaparna som ett sätt att arbeta för kulturens egenvärde i relation till aspektpolitiska perspektiv på den. Man understryker att kulturen både har egenvärde och nyttovärden för regionen. Tendensen är att regionerna börjar bli bättre överlag med att ta upp ämnet i sina kulturplaner, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Somliga regioner har insett vikten av att kulturens egenvärde problematiseras i samband med formuleringen av sin regionala kulturpolitik som helhet, medan andra regioner inte alls ser nödvändigheten av detta. Särskilt positivt att Kronoberg tagit till sig av KLYS remissvar och tagit upp ämnet. Sida 8 av 20

10 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.2 HUR ARBETAR REGIONEN MED KONSTNÄRLIG KVALITET OCH FÖRNYELSE? Man vill med en modig och offensiv kulturpolitik framhäva konstens egenvärde och på så sätt både nå spets och förnyelse. Man påpekar dock att stödet från nationell nivå är nödvändigt för att möjliggöra detta. Man påpekar att rimliga arbetsvillkor för kulturskapare är grundläggande. Och man vill se ett utvecklat företagsklimat i regionen som bättre inkluderar de kulturella och kreativa näringarna. Här ser man gärna att det offentliga tar större ansvar som beställare av kulturella tjänster. Finns inget specifikt avsnitt om detta i planen. Man framhäver dans och bildkonst som de två områden där man satsar extra på kvalitet och förnyelse. Främst nämner man satsning på konstprojektet Artline. Det påpekas att internationella projekt och utbyten är viktiga för konstnärlig kvalitet och förnyelse i regionen. Kommunernas roll framhävs som central för utvecklingen av kulturlivet och man poängterar att kvalitet och förnyelse sker genom kommunal samverkan. Se fråga 3.1. Man hävdar att de regionala verksamheterna ska stödjas i att hålla fortsatt hög kvalitet och internationell spets. Men i planen saknas beskrivning av hur regionen arbetar konkret för att uppnå detta. Man strävar efter lokalt förankrad kulturpolitisk samverkan med tydligt invånarfokus (sid 33). Man ska vara en organisation som är beredd att omvärdera. Ha en kultursyn som bygger på tilltron till konsten, kvaliteten, nytänkandet och kreativiteten som viktiga drivkrafter för utveckling. Konstens frihet ska värnas för utveckling. Årlig revidering av planen och regionens kultursatsningar ska göras utifrån årliga samrådsmöten mellan region och kulturlivets företrädare. Regionen visar på en tydlig ambition att utveckla och förnya sitt kulturliv överlag. Kvalitetssatsningar finns inom de olika konstområdena, t ex satsningar på nyskrivet material avseende dramatik, komposition och koreografi under området Professionell teater-, dans, och musikverksamhet. Inom filmområdet vill regionen erbjuda fler offentliga platser möjlighet att ta del av videostationer med ett kvalitativt och brett utbud av film. Det står också att samarbeten och samverkan kan utveckla kvalitet och förnyelse. Annars är ledordet i Sörmland snarare mångfald än konstnärlig kvalitet. Mångfald kan dock i sig utgöra ett mått på kvalitet. Begreppet konstnärlig kvalitet nämns bara under de nationella kulturpolitiska målen och några tydliga satsningar på konstnärlig kvalitet och förnyelse är svåra att finna i kulturplanen. Grunden är en uttryckligt formulerad konstpolitik som innebär att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet. Det finns förslag till insatser inom de olika konstområdena som syftar till konstnärlig kvalitet och förnyelse. Exempel en litteraturkarusell, satsning på ny dramatik, scenkonstkarusell, konsertkarusell, beställa nyskriven musik, utvecklad infrastruktur för dansen, plan för konstartsövergripande kompetensutveckling osv. Saknas särskilt avsnitt om detta. Se fråga 3.1. Man hävdar att konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling och att alla regionala kulturverksamheter ska värna professionalitet och stimulera till konstnärlig förnyelse. Man påpekar vikten av att hålla diskussionen om konstnärlig kvalitet levande. Genom formaliserat samråd med det professionella kulturlivet visar regionen på en strävan att öka kvaliteten. Dock saknas fördjupad beskrivning av regionens kulturpolitiska ambitioner för det konkreta arbetet i saken. Bättre infrastruktur utvecklar nyskapande. På musikområdet betonar man att det konstnärliga och kvalitetshöjande arbetet ska ha fortsatt prioritet. Man konstaterar att för att kunna främja kvalitet och konstnärlig förnyelse behövs konst och kulturutövare, utan dem inget kulturliv. Här ser man sitt etablerade samrådsarbete med kulturskaparna som en del i kvalitetsarbetet i det regionala kulturlivet. Man avser förbättra samverkan mellan fria kulturskapare och regionala institutioner för att på så vis arbeta för kvalitet och förnyelse. Överlag positiva tendenser här. Flera regioner tar seriöst på saken i sina kulturplaner och kopplar diskussionen kring konstnärlig kvalitet och förnyelse till regionens allmänna utveckling och attraktionskraft. Man kopplar det också till att alla delar av det diversifierade regionala kulturlivet med kombinationen av fria kulturskapare, institutioner, civilsamhälle och amatörkultur interagerar med varandra och att förnyelsearbetet kräver satsningar på kvalitet. Dock har bredd och spets blivit ett slitet mantra i många kulturplaner. Problematisering behövs nog. Sida 9 av 20

11 3 Koppling till de nationella kulturpolitiska målen 3.3 HUR ARBETAR REGIONEN MED PRINCIPEN OM ARMLÄNGDS AVSTÅND? Man påpekar i generella ordalag vikten av att upprätthålla denna princip, och att regionen är medveten om det i sitt kulturpolitiska arbete och i anslagsgivningen inom alla kulturområden. Men man utvecklar inte något om hur man konkret arbetar i saken. Man skriver att man arbetar utifrån den nationella kulturpolitiken och de nationella och regionala prioriteringarna och att utgångspunkten ska vara principen om en armlängds avstånd. Därutöver beskrivs inte mer om hur man applicerar själva principen inom verksamheterna. Man påpekar att Regionförbundet tecknar överenskommelser med kulturorganisationerna som bygger på armlängds avstånd mellan offentlig finansiär och utförare, vilket ska garantera konstnärlig frihet och ansvar. Det sägs inget mer i kulturplanen om hur man arbetar med principen. Konstnärens och konstens frihet ska värnas och stödjas för en dynamisk utveckling av regionens hela kultursektor. Principen om armlängds avstånd mellan politik och kulturliv är grundläggande för detta. I kulturplanen saknas skrivningar om principen om armlängds avstånd samt en beskrivning av om och hur den används i regionen. Det sägs att principen är viktig och det beskrivs dock knapphändigt - vad den innebär. Det finns dock inget utförligare resonemang kring den eller beskrivning av hur den tillämpas i praktiken i regionen. I kulturplanen uttrycks att regionen värnar om armlängds avstånds-principen. Det finns också en kort beskrivning av den. Det finns dock inget utförligare resonemang kring den eller beskrivning av hur den tillämpas i praktiken i regionen. Man säger att principen om armlängds avstånd ska tillämpas. Att konstnärliga och kvalitativa bedömningar överlåts till konstnärliga ledare och sakkunniga. Principen om armlängds avstånd ska tillämpas. Den politiska nivån beslutar om mål, riktlinjer och ekonomiska ramar, medan de konstnärliga och kvalitativa bedömningarna överlåts åt konstnärliga ledare och sakkunniga inom kulturområdet. Tendens är att principen beskrivs och vikten av den understryks hos de flesta, men att regionerna inte beskriver hur den tillämpas eller närmare hur deras policy för den ser ut. Anmärkningsvärt att Kalmar inte ens nämner den. Sida 10 av 20

12 4 Kulturskaparnas villkor 4.1 FINNS DET EN REGIONAL KONSTNÄRSPOLITIK? EXEMPEL PÅ KONSTNÄRSPOLITISKA INSATSER? Kulturplanen saknar ett specifikt avsnitt om konstnärspolitik. I avsnittet Kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse redogörs för konstnärspolitiska insatser i mer generella ordalag samt för ett särskilt behov av insatser på bild- och formområdet. Man påpekar att tillämpningen av MU-avtalet ska öka och att man med en regional konstutvecklare ska främja infrastrukturen inom bild o form. Främja konstnärlig förnyelse genom Artist in Residence-program. Nej, regionen formulerar ingen specifik konstnärspolitik i sin kulturplan. Man understryker att dans och bildkonst ska vara områden för särskilda satsningar, men det är svårt att finna konkret plan för konstnärspolitiska insatser. Exempel på några insatser är dock att ev anställa en litteraturkonsulent samt att fortbilda kommunala och regionala tjänstemän om MU-avtal och 1%-regel. Nej, finns ingen specifik redogörelse för konstnärspolitik i planen. Vi finner heller inga särskilda ambitioner i andra avsnitt som kan beskrivas som konst- eller konstnärspolitiska. Se frågorna 3.2 och 3.3. Ja, man uttrycker på flera ställen planen att konsten och konstnären ska ha goda förutsättningar och frihet för sitt utövande och skapande. Dock saknar planen konkretisering av konst- och konstnärspolitiska åtgärder. I kulturplanen används inte begreppet konstnärspolitik, men det finns flera förslag till åtgärder som måste anses utgöra konstnärspolitiska insatser. T ex att beställa och erbjuda fler samtida kompositioner, fortsätta erbjuda residens för koreografer, vidareutveckla residens i olika former, utveckla fortbildning för kulturskapare inom musik, satsning på ljudkonst i offentlig miljö. Bland de prioriterade utvecklingsområdena har ingen av dem någon utpräglat konstnärspolitisk inriktning. Vissa satsningar görs på länsmusiken och Norbergfestivalen som kan främja frilansande musik andra exempel är satsning på regionalt centrum för dansresidens och att öka bildkonstnärernas möjligheter att arbeta med gestaltningsuppdrag Ja, jfr fråga 3.2 ovan. Regionen redogör i ett avsnitt för konstpolitiska perspektiv och villkor för professionella kulturskapare, men det specifikt konstnärspolitiska blir översiktligt och kortfattat. Saknas mer utförligt om detta i plan. Man påpekar att MU-avtal och 1%-regel ska följas och tillämpas samt att upphovsrätten ska värnas. Kompetensutveckling för kulturskapare nämns men inte mer i detalj. Saknas ett regelrätt avsnitt om regional konstnärspolitik, men man gör i sitt utförliga avsnitt om kulturskaparna en redogörelse för specifika åtgärder som bör eller ska genomföras för konstnärerna/kulturskaparna i regionen. Bl.a. föreslås en regional avtalspolicy för att stödja kulturskapare som arbetar på frilansbasis gentemot regionala institutioner. 1-2-åriga avtal mellan kommuner och fria teatergrupper. Långsiktig finansiering av resurscentrum för bild & form. Initiera en regional/interregional filmfond. Följa MU-tal och 1%-regel. Kartlägga litteraturen. Det saknas ofta särskilda avsnitt om det konstnärspolitiska. Somliga regioner listar en del konstnärspolitiska åtgärdspunkter, men det vore önskvärt om varje kulturplan hade sammanfattningar av sina åtgärder/satsningar som gäller konstområdena och då det specifikt professionella fältet. Sida 11 av 20

13 4 Kulturskaparnas villkor 4.2 REDOGÖR MAN FÖR BETYDELSEN AV AVTAL OCH RIMLIGA ERSÄTTNINGAR FÖR KULTURSKAPARE? VILKA MÅLSÄTTNINGAR HAR REGIONEN? Man nämner i förbigående på sid 13 att ett vitalt konstliv bygger på att konstnärer har rimliga arbetsvillkor. Men men utvecklar inte detta resonemang mer i planen. Man betonar bl.a. både MU-avtalets och 1%-regelns betydelse och ska stödja kommunerna för att följa dessa bättre. Poängteras att det offentliga tar större ansvar som beställare av professionella kulturskapares tjänster. Man har ambitiösa målsättningar om insatser på flera konstområden, som gäller både kompetensutveckling och interregionala samarbeten för att främja kulturjobb. Nej, i kulturplanen sägs i stort sett inget specifikt alls om detta. Även om man i förordet påpekar vikten av goda villkor för kulturskapare så saknas helt en beskrivning om regionens åtgärder gällande avtal och ersättningar. Tvärtom påpekas vikten av ideellt arbete för att upprätthålla verksamheten på flera konstområden. Dock påpekas att MU-avtalet och 1%-regeln är viktiga på bild- och formområdet för kulturskaparnas arbetsvillkor. Nej överlag inte specifikt, undantaget litteraturområdet där man vill verka för minimiarvoden till författare och översättare som framträder i offentligt finansierade verksamheter. Man påpekar att inom ramen för samverkansmodellen är de ekonomiska förutsättningarna för regionen för att kunna upprätthålla skäliga nivåer och uppräkningar av ersättningar inte goda. Nuvarande ekonomi innebär en sänkning av nivåerna och på sikt en regelmässig försämring för hela kultursektorn regionalt. Nej, tyvärr talar man mer visionärt är konkret om detta: Genom finansiellt stöd och organisatoriska strukturer ge professionella kulturskapare möjlighet till kompetensutveckling och möjlighet att verka och livnära sig på konst och kultur. Det bör finnas möjligheter att bedriva konstnärligt yrkesarbete i hela regionen. (sid 5) Målsättningar: Utökning av musikers tjänstgöring för produktion av musikdramatik. Artist in Residence-projekt. Värna MU-avtal och 1%-regel. Nej, det står inget i kulturplanen om detta, inte heller hänvisning till MU-avtalet. Nej, det saknas helt någonting konkret i planen om arbetsvillkor för kulturskaparna. Inte ens MU-avtalet finns det någon hänvisning till. Som en målsättning nämner man bara som ett utvecklingsområde att man avser främja konstnärernas möjlighet att verka i länet genom kreativa näringar. Ja, det anges att regionen ska verka för att MU-avtalet följs på sid 13 Särskilda insatser, vid de tillfällen då fria professionella kulturskapare anlitas som konsulter eller sakkunniga vid möten inom landsting och kommun, vilket verkar innebära att MU-rekommendationerna även skulle gälla andra kulturskapargrupper än bildkonstnärer (KLYS har dock arvodesrekommendationer som gäller kulturskapare inom alla konstområden). Det sägs inget specifikt i planen om detta. Man talar i avsnittet om kulturskaparnas villkor om vikten att efterfölja gällande riktlinjer och rekommendationer, men inget konkretiseras mer än att man konstaterar att institutioner med statligt stöd ska följa/värna MU-avtal, 1%-regel och upphovsrätt. I stället för att i planen utveckla sina policys och målsättningar i saken nämner man i sammanhanget sitt årliga kulturpris som erkännande och stimulans till fortsatt konstnärligt skapande. Vi saknar yrkesperspektivet här. Se även 4.1. Man konstaterar självkritiskt att det överlag råder ogynnsamma förutsättningar för frilansande kulturskapare att leva och verka i Västernorrland. Man strävar efter att skapa en regional avtalspolicy för dem. Man vill stävja de fria teatrarnas underfinansiering med fleråriga avtal mellan dem och regionala institutioner. Institutioner med statligt stöd förutsätts följa KLYS rekommenderade nationella avtal för ersättning för prof. kulturskapare, t.ex. MU-avtalet. Man ska verka för att 1%-regel ska följas. Det saknas i alla kulturplaner formuleringar som gäller kulturskapare inom alla konstområden om att regionen bör arbeta utifrån målet att upphovsrätten ska respekteras och att skäliga ersättningar (enligt kollektivavtal eller andra rekommendationer från kulturskaparnas organisationer) alltid ska betalas till professionella kulturskapare i alla arrangemang och uppdrag för kulturskapare som är initierade av regionen. Överlag talar regionerna ofta om vikten av goda förutsättningar för prof. kulturskapare men undviker konkretisering av åtgärder. Några regioner särskiljer fria kulturskapares och institutioners intressen, vilket skapar välbehövliga nyanser i kulturpolitiken. Sida 12 av 20

14 4 Kulturskaparnas villkor 4.3 GÖR REGIONEN SATSNINGAR PÅ KOMPETENSUTVECKLING/ ANDRA KONSTNÄRSPOLITISKA ÅTGÄRDER FÖR REGIONALT VERKSAMMA KULTURSKAPARE? Se fråga 4.2. En regional konstutvecklare ska främja den kulturella infrastrukturen. Det sägs dock inget konkret i planen om specifika möjligheter till kompetensutveckling för kulturskaparna. Man vill överlag främja kompetensen hos de som arbetar med kultur för barn och unga saknas specificering. Det sägs ganska lite om kompetensutveckling i denna kulturplan saknas specifika rubriker om detta i något avsnitt. De få saker som nämns är att Regionteatern fungerar som resurs för kompetensutveckling. för den regionala scenkonsten, samt att Reaktor Sydost har kompetensutveckling för vuxna kring filmpedagogik och digitala sändningar. Inom bild o form sägs bara att kompetensutveckling är viktigt och även att det behövs kompetenshöjande insatser inom kommuner om MU-avtal och 1%-regel. Det enda man skriver i planen om kompetensutveckling för kulturskapare är att regionen avser stödja professionella utövare genom bl.a. kompetensutbildningar. I övrigt avser regionen kompetensutveckla sina kulturkonsulenter. Se fråga 4.2: Genom finansiellt stöd och organisatoriska strukturer ge professionella kulturskapare möjlighet till kompetensutveckling och möjlighet att verka och livnära sig på konst och kultur. Det bör finnas möjligheter att bedriva konstnärligt yrkesarbete i hela regionen. (sid 5) Aktivt filmstöd till regionala filmskapare. Manusutvecklingsstöd. I övrigt sägs inget mer konkret om kompetensutveckling. Ett regionsöverskridande samarbete med Mälardalsregionerna angående kompetensutveckling för kulturskapare är på gång. Stärka nätverket av professionella filmarbetare i länet som stöd och kontaktyta för talangutveckling. Jfr också svar på 4.1. Kompetensutveckling på dansområdet genom det regionala dansresidenset, annars nej. Angående konstnärspolitiska åtgärder jfr svar på 4.1. En särskild insats handlar om att ta initiativ till att tillsammans med övriga län i Mälardalen ta fram en gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling. Angående konstnärspolitiska åtgärder jfr svar på 3.2. Ska verka för kompetensutveckling för filmskapare/filmarbetare och bildkonstnärer. Ska stärka förutsättningarna för designers och bildkonstnärer att vara yrkesverksamma i regionen. Dock saknas i planen åtgärder för yrkesverksamma inom musik och teater. Man vill stärka dansen som konstform men säger inget mer om hur, bara att Härjedalens Kulturcentrum bidragit till att höja kompetensen kring dans. De fyra nordligaste länen samarbetar om kompetensutveckling för kulturskapare inom alla konstområden. Även om man presenterar många insatser för de fria prof. kulturskaparna nämns inte kompetensutveckling särskilt mycket i denna kulturplan. På filmområdet nämns konkret att bl.a. interregionalt samarbete via Mid Nordic Film Region ska stärka kompetensutvecklingen. Länsbiblioteket får riktat uppdrag att kartlägga litteraturen som konstform för särskilda satsningar på att stärka skrivandet. Man talar om fortbildningar på det kulturpedagogiska området, men inte mer om kulturskaparområdet. Kompetensutveckling är en mycket viktig del i kulturpolitiken och det sägs överlag alldeles för lite i kulturplanerna om saken. Vi efterlyser tydligare utvecklingsstrategier för hur resurser och behov ser ut på alla nivåer och även i mindre kommuner. Små regioner bör i högre grad samarbeta interregionalt med just kompetensutvecklingsåtgärder. Flera regioner framhäver konstnärliga regionssamarbeten, t.ex. Dans i Sydost, men det talas sällan om hur man kan stödja fria kulturskapare i perioden mellan två uppdrag. I detta avseende blir resursskillnaden mellan storstad och glesbygd tydlig. Sida 13 av 20

15 4 Kulturskaparnas villkor 4.4 REDOGÖR MAN FÖR SKILLNADER MELLAN PROFESSIONELLA KULTURSKAPARE OCH AMATÖRKULTUR? HUR SER BALANSEN UT NÄR DET GÄLLER REGIONENS SATSNINGAR? Finns inget särskilt avsnitt om amatörkulturen i regionen eller hur man ser på skillnader mellan amatör och professionell. Överhuvudtaget tycks amatörkulturbegreppet inte tas upp någonstans i denna kulturplan. Regionen betonar generellt betydelsen av goda förutsättningar för att verka som professionell kulturskapare. Man påpekar att amatörkulturen är stark i regionen och att ideella krafter är viktiga för att bära upp delar av kulturlivet. Samverkan mellan amatörer och professionella är viktigt för regionens kulturliv. I genomgången av kulturen i kommunerna konstateras att ett flertal satsningar bärs upp av amatörer och ideella krafter. Generellt är balansen sådan att amatörkulturen är stark och professionella kulturskapare skulle behöva mer regionala resurser för att ges möjlighet att verka mer lokalt och utanför institutionerna. Nej, det sägs inget specifikt om detta i planen. Konstateras bara att regionala kulturutbudet karaktäriseras av både amatörkultur och professionella kulturutövare. Regionen satsar på de professionella på bild- & formområdet genom att satsa medel för kunna följa MU-avtal och 1%-regel. Man vill också satsa på att stärka litteraturens utövare genom bl.a. minimiarvoden. Nej faktiskt sägs i stort sett ingenting om amatörkulturen eller ideellt kulturarbete i denna kulturplan, utöver t.ex: Den kulturella infrastrukturen stärks genom regionala samarbeten både med civilsamhället och med de professionella aktörerna. Det saknas helt något avsnitt om civilsamhället och den ideella sektorn. Jönköping formulerar en seriös inställning till professionella kulturskapare och framvisar goda ambitioner för att stärka det professionella kulturlivet genom en långsiktighet i en kulturpolitik med fokus på professionella kulturskapare. Nej, man redogör inte för skillnader. Hyfsat god balans enligt KLYS. Grafikens Hus verksamhet omfattar både professionella och oetablerade kulturskapare, barn och unga samt allmänheten. Konstateras att regionen behöver stärka och förbättra dialogen och samrådet med civilsamhället. Nej inte specifikt. Mycket i kulturplanen har slagsida mot amatörkultur samt mot barn och ungdomssatsningar, dvs svar nej ingen balans. Påpekas att modellen för samverkan inom musik- och teaterområdet Ett kulturliv för alla utvecklar kulturdelaktigheten lokalt i kommunerna och främjar samverkan mellan de professionella kulturskaparna, civilsamhället och folkbildningen. Det professionella kulturlivet beskrivs relativt utförligt på sid 31-32, där också vikten av att kulturskapare från olika konstområden träffas. Vikten av samordning mellan kulturskapare, men också mellan kulturskapare och civilsamhället lyfts fram här I föreningslivet finns möjligheter för amatörer och professionella att skapa tillsammans. Studieförbunden sägs enligt en ny studie utgöra en av de största arbetsgivarna för professionella kulturskapare. Enligt KLYS föreligger en väl avvägd balans mellan professionella och amatörer i kulturplanen. Regionen framhäver de professionella kulturskaparna, deras villkor och roll för regionens utveckling, men skriver inte särskilt mycket om amatörkulturen. På scenkonstområdet påpekas att en rad amatörteatersällskap utgör en stor del av det lokala kulturlivet. Påpekas att den ideella sektorn ska få stärkt roll i regionala kulturlivet genom ökad samverkan med alla regionala kulturverksamheter. Man tar stor hänsyn till de fria professionella kulturskaparnas situation i länet och åtgärder för denna grupp. Amatörkultur och s k breddkultur tas också upp i kulturplanen, främst på scenkonstområdet. Ett av målen är att regionala kulturverksamheter ska utveckla samverkan med civilsamhället för att skapa fler konkreta kontakter mellan amatörkultur och professionell kultur. Man påpekar också de fria kulturskaparnas funktion i att fånga upp skolelevers kulturintresse och egna skapande i samkulturprojekt mellan skola, föreningar och professionella. En del radikala skillnader mellan regioners kulturplaner i det att t.ex. Blekinge understryker amatörkulturens och ideella sektorns betydelse för kulturlivet, medan t.ex. Jönköping inte ens nämner amatör eller ideell i sin plan. Små regioner som Blekinge och Västmanland tenderar att ha en större amatörkulturprägel än stora regioner och regioner med en stor residensstad. Sida 14 av 20

16 5 Kulturell infrastruktur 5.1 UTBUDET AV MÖTES-/ARBETSPLATSER FÖR PROFESSIONELLA KULTURSKAPARE 5.2 FÖRNYELSE AV KULTURELL INFRASTRUKTUR. SÄRSKILDA SATSNINGAR? DIGITALISERING? Det fria ordets hus (litteratur), Reaktor Sydost (film), Italienska Palatset (bild o form), Linneateatern (scenkonst), Regionteatern Blekinge Kronoberg (scenkonst), Cirkus i Glasriket (scenkonst m.m.), Musik i Syd (musik) Reaktor Sydost (film), Teatersmedjan (scenkonst), Blekinge Läns Bildningsförbund samordnar scenkonst, Regionteatern Blekinge Kronoberg (scenkonst), Musik i Blekinge, Dans i Sydost Konstateras att digitaliseringen är en underutnyttjad resurs för kulturella infrastrukturen, men att bredbandstillgången i glesbygden i regionen generellt är högre än i andra regioner. Utveckla digitalisering inom kulturarv samt för tillgänglighet till kulturupplevelser. Med Regionala digitala agendan vill regionen bli bäst i landet på digital infrastruktur och att all kultur i Blekinge ska bli tillgänglig digitalt. Kalmar konstmuseum (bild & form, Artlineprojektet), Virserums konsthall, Byteatern Kalmar länsteater (scenkonst), Dans i Sydost, Reaktor Sydost (film), Kalmar läns musikstiftelse, Visfestivalen i Västervik Man ska verka för att införa ett fritt wifi i länet för att tillgängliggöra konst, kultur, kulturarv och arkiv. Smålands Musik och Teater samt Teateri (scenkonst), Kulturhuset Spira i Jönköping, Smålands kulturfestival, Share Music Sweden (scenkonst), Eksjö Kammarmusikfestival (musik), Vandalorum Centrum för Konst och Design Scenkonst Sörmlands teaterhus i Eskilstuna, Grafikens Hus, Länsbiblioteket, Sörmlands museums hus i Spelhagen, Nyköping, Dans i Sörmland, Länskonsten i Sörmland. Ett relativt gott utbud, men närheten till Stockholm gör att många pendlar dit och arbetar där. Få institutioner. Västmanlandsmusiken ger en del arbetstillfällen för musiker. Västmanlands Teater ca 40 personer. Västerås Konserthus, Dansscen Västmanland, Norbergfestival I Uppsala län har utbudet av arbets- och möteplatser centrerats till Uppsala stad, där det finns stora kulturinstitutioner som Uppsala stadsteater och Musik i Uppland. Den kulturella infrastrukturen är dock svagt utvecklad i länet i övrigt. Vissa stödstrukturer finns. Inom bild och form t ex Uppsala konstnärsklubb, KRO/KIF Uppland, inom ord Uppsala författarsällskap. Norrlands nätverk för musikteater och dans, Norrscen, Estrad Norr, Härjedalens Kulturcentrum, Filmpool Jämtland, Mid Nordic Film (kompetensutv filmskapare) Riksteatern Jämtland/Härjedalen,KonstLAB (bild/form) Designcentrum Jämtland, Härke Konstcentrum Norrdans, Scenkonstbolaget Västernorrland, Cirkus Elvira, Teater Soja, Film i Västernorrland, Riksteatern Jämtland/Västernorrland, Scenkonstbolaget Musik, Länsbiblioteket, kommunala konsthallar i Härnösand och Kramfors, Järnsta kulturförening m.fl. Skillnaden mellan storstad och glesbygd gör sig gällande här. Resurserna tenderar att centreras till regionshuvudstäderna. Vi ser att professionell film i Norrland har bättre infrastruktur än i de sydostliga länen, medan det för scenkonsten är tvärtom. Sida 15 av 20 Förslag på s k kulturbussar för skolbarn i samarbete med kommunerna för att hela länet ska få tillgång till det fria kulturlivet m.m. Utveckling av arrangörsnätverket i länet för att nå ut med scenkonst. Står inget om digitalisering i planen. T ex vidareutveckling av residens i olika former, söka nya arenor, många nya samarbetsprojekt, fortsatt kompetensutveckling för konstnärer, skapa nya visningsplatser för film, stärka arrangörer kring visningsverksamhet, utveckla former för Litterära caféer. Teater och konserter digitalt eller via fibernät som komplement till liveföreställningar. Tekniken utvecklas och genomförs fram till Digitalt utvecklad teater och biofilm för syn- och hörselskadade. Det sägs att kulturskaparna är viktiga dialogpartners i utvecklandet av den kulturella infrastrukturen i regionen. Mycket kan göras för att stödja de regionala prof. kulturskaparna i samverkan med KLYS och dess medlemsorganisationer. Särskilda satsningar; plattform för erfarenhetsutbyte o kommunikation i sociala medier, plan för konstområdesövergripande kompetensutv, digitalisering av biografer, museer. Beskrivs enbart i generella ordalag att regionens kulturella infrastruktur är avgörande för utvecklingen av kulturlivet och nyskapande kultur. Kulturella infrastrukturen tas inte upp så mycket. Har mål att skapa gemensamt länsuppdrag för samtidskonsten. Turnéstöd till teatrar för att öka tillgängligheten i hela länet. Finner inget skrivet om digitalisering i planen. Mer fokus på digitalisering i sydost än i Norrland. Anmärkningsvärt att flera kulturplaner helt saknar något om betydelsen av digitalisering av infrastrukturen, särskilt som det är glesbygdsregioner.

17 5 Kulturell infrastruktur 5.3 BALANSEN MELLAN REGIONALA KULTURINSTITUTIONER OCH FRIA KULTURSKAPARE Saknas ett särskilt avsnitt om hur regionen arbetar för de fria professionella kulturskaparna. I somliga avsnitt kommer man in på ämnet, men i generella termer då man talar om konstens egenvärde etc. I kulturplanen beskrivs de regionala institutionerna utförligt. Men ingenstans redogörs för balansen mellan de fria kulturskaparna och institutionerna. Dock nämner man flera arbetsmöjligheter för prof. kulturskapare i olika institutioners verksamheter. Jfr Kronoberg ovan. Saknas avsnitt om de fria prof. kulturskaparna. Svårt att i kulturplanen tolka hur balansen mellan institutioner och de fria är i regionen. Det är mest fokus på institutionerna samt på amatörer och ideella krafter. De fria nämns oftast i förbigående utan att regionen påvisar någon kulturpolitik som specifikt ska hantera villkoren för dem. Satsningarna på länets kulturinstitutioner framgår tydligt i kulturplanen, medan man inte nämner något konkret alls om hur man vill utveckla förutsättningarna för att verka som fri professionell kulturskapare i länet. Man nämner Kalmar läns musikstiftelse som exempel på den största arbetsgivaren för det fria musiklivet i länet. Jönköping understryker på flera ställen i sin kulturplan vikten av att stödja det fria kulturlivet. Man är dessutom självkritisk för att inte ha lyckats tillräckligt bra hittills. Man ska ha särskilda kulturskaparsamråd regelbundet för att kartlägga behov och insatser. Regionen satsar på flera kulturinstitutioner för att även främja arbetsmarknaden för de fria kulturskaparna. Det redogörs både för de regionala kulturinstitutionerna och för de fria kulturskaparna och samspelet dem emellan. Ja, en god balans mellan dessa. Samtidskonsten ska utvecklas genom samverkan mellan länets konstkonsulent, Sörmlands museum, Grafikens Hus och andra konstaktörer i länet. Fokus bl.a. på unga, samtida konstnärer. Scenkonst Sörmlands verksamhet bygger på kombination av fast personal och frilansare. Ska satsas på nyskriven dramatik, koreografi och komposition, vilket ger nya uppdrag åt fria kulturskapare. Det sägs inte mycket om detta i kulturplanen, få kulturinstitutioner. Det står att de professionella kulturskaparna kan arbeta både som anställda inom kulturella verksamheter och som fria kulturskapare. Konkret nämns att Västmanlandsmusiken avser prioritera uppdrag till frilansande musiker på hög nivå. Likaså ska den professionella dansverksamheten utvecklas ytterligare, vilket innebär uppdrag för fria prof. dansare. Riksteaterföreningarna, Västmanlands Teater och länets fria professionella teatrar ska samverka för förnyelse. Landstinget kommer under perioden att växla upp och strukturera samarbetet med länets professionella kulturskapare samt arbeta för hela det professionella kulturlivet tillsammans med regionens viktiga kulturinstitutioner. Nytt i slutversionen är att Som ett led i arbetet med att åstadkomma ett större flöde mellan det fria kulturlivet och institutionerna kommer rådet att kompletteras med kulturskapare som representerar de anställda vid institutionerna. Övrig samverkan mellan institutioner sker bl a i samarbetsrådet Kilen. De fria (professionella) kulturskaparna är ett begrepp som förekommer flera gånger i kulturplanen, vilket jämfört med andra planer är ovanligt. Man benämner till och med de professionella kulturskaparna som kärnan i kulturlivet. Flera institutionssatsningar tas upp och då poängteras ofta vikten av att de fria kulturskaparna ska få arbetstillfällen eller kompetensutveckling genom dessa satsningar. Man avser specifikt stärka samverkan mellan institutioner och yrkesverksamma konstnärer inom bild och form. Man talar mycket om vikten av samverkan mellan de fria kulturskaparna och regionala institutioner, samt förbättring av avtal mellan parterna. Regionen värdesätter de fria som ryggraden i sitt kulturliv och visar på goda ambitioner till åtgärder som med samverkan som grund ska stärka båda parter och på så sätt utvecklingen i regionen i stort. Just scenkonstområdet pekas ut som särskilt viktigt för sådana reformer. Och bild & form ska stärkas genom ett regionalt resurscentrum för samordning av kommuner, institutioner och konstnärer. En hel del olikheter mellan regionerna när det gäller detta. Positivt att flera regioner lyfter fram de fria professionella kulturskaparna som så viktiga för regionens kulturliv, och att samrådsarbetet mellan region, de fria och institutionerna utvecklas. Sida 16 av 20

18 5 Kulturell infrastruktur 5.4 SÄRSKILDA INSATSER FÖR EGENFÖRETAGANDE INOM KULTUR? REGIONALA KKN-SATSNINGAR? Se fråga 3.2. Regionens övergripande strategi är att verka för anpassning av de företagsfrämjande stödsystemen för professionella kulturskapare och i högre grad inkludera KKN i det ordinarie företagsfrämjande arbetet. Detta mot bakgrund av kartläggningen om villkoren för de professionella kulturskaparna. Regionen framhäver ett generellt sett väl utvecklat strategiskt arbete kring KKN. Man nämner Sweden Rock Festival som en av de största verksamheterna inom KKN i regionen. Inom besöksnäringen nämns initiativet Attraktionskraft Blekinge som erbjudit affärutveckling för KKN-företagare. Kalmar läns musikstiftelse nämns som största arbetsgivaren för fria musiklivet. Deras projekt Talangcoach ger stöd för musikverksamma att starta eget företag. Regionen vill permanenta Talangcoach. Regionen vill stödja yrkesverksamma kulturskapare med fortbildning och utvecklingsinsatser samt förmedla uppdrag inom resp. konstområde. Kulturplanen saknar ett särskilt avsnitt om KKN-frågor eller egenföretagande inom kultur. Samverkan med näringslivet nämns kort i förbigående i vissa avsnitt, t.ex. om scenkonstområdet (sid 9), om Artist-in-Residence-projektet (sid 10), om samtidskonst på Vandalorum (sid 21) samt om satsningar på barn och unga (sid 34). Möjligen stöd till kreatörer genom Gårdagens hantverk blir morgondagens design. Annars hittar vi inga uttryckliga KKN-satsningar. Arbeta för att skapa långsiktiga strukturer för arbetet med kreativa näringar. Utöka nätverk mellan företag, kreativa näringar samt offentliga beslutsfattare. Starta ett dialogforum för samverkan mellan privata- och offentliga verksamheter och kulturaktörer. Genomföra en mötesplats för kulturskapare och kulturentreprenörer för information om och erfarenhetsutbyte av crowdfunding. Insatser har gjorts inom KKN, t ex Kreatörslots Uppsala län mäklarfunktion. Fokus har tidigare legat på att ekonomisera kulturen. Det sägs dock att regionen nu vill eftersträva att kulturalisera ekonomin genom att skapa förutsättningar för att i högre grad involvera kreatörer och kulturskapare i samhälls- och tjänsteutveckling. Särskild insats; att sätta igång minst två projekt inom KKN i första hand i samverkan med Regionförbundet. Väcka liv i det slumrande KKN-nätverket. Jämtland har i sin plan mycket fokus på KKN-frågor och aspektpolitiska kulturperspektiv. Man anknyter till RUS och talar om kulturlivet som en resurs för regional tillväxt, ökning av attraktionskraft och besöksnäring. Man betonar kulturens dualitet i egenskap av både konstnärligt egenvärde och verktyg för utveckling. Målet är ett bra innovationsklimat som bidrar till att fler kulturskapare kan försörja sig på sitt företagande, och då en ökning av antalet företag inom KKN i regionen för ökad länsattraktionskraft. Samverkan mellan de fyra norrlandslänen. Planen saknar ett specifikt avsnitt om KKN och regionalt företagande, men man har ett avsnitt som heter Kultur, tillväxt och samhällsplanering. Man påpekar inledningsvis att kulturplanen ansluter till RUS inte minst vad gäller tillväxt och livsmiljö. På designområdet sägs att ett regionalt uppdrag är att skapa nätverk mellan kulturskapare och näringsliv. Kulturarvets betydelse för besöksnäring och tillväxt ska undersökas konkret under planperioden, och man påpekar att liknande satsningar bör göras inom övriga konstområden. Olikheter mellan regioner i fokuset på KKN. Medan t.ex. Blekinge och Kronoberg skriver mycket i sina planer om företagsfrämjande på kulturområdet, så har Jönköping inte ens ett specifikt avsnitt om saken. En tendens jämfört med tidigare års kulturplaner är att KKN-satsningar är mindre framträdande i årets kulturplaner, vilket kanske beror på att regeringens KKN-satsning är avslutad och generators arbete har lagts ned. Sida 17 av 20

19 5 Kulturell infrastruktur 5.5 REGIONSÖVERSKRIDANDE VERKSAMHET? 5.6 SATSNINGAR PÅ NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA SAMARBETEN? - Nätverket Scenkonst Sydost omfattar Regionteatern Blekinge Kronoberg, Riksteatern i Kronoberg, Blekinge och Kalmar län, Byteatern Kalmar Läns Teater och Dans i Sydost - Musik i Syd (Skåne och Kronoberg) - Reaktor Sydost (film) Avsiktsförklaringen Kultur i Sydost omfattar Dans i Sydost och Reaktor Sydost, samt Regionteatern Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Samarbete med Skåne inom KKN. Scenkonst Sydost; Dans i Sydost, Reaktor Sydost (film), Byteatern Kalmar länsteater samarbetar med Regionteatern Blekinge Kronoberg. Smålands Musik och Teater jobbar regionsövergrip. Filmsamarbete med Reaktor Sydost Inga konkreta satsningar nämns i planen. Regionen konstaterar själv att internationellt kulturutbyte är begränsat och att mer utvecklingsarbete krävs på detta område. Dock ser man positiva signaler inom bild & form och scenkonst som ett resultat av högre ambitioner i föregående kulturplan. Östersjökultursamarbeten med bl.a. Kaliningrad och Polen. Konstprojektet Artline är det främsta. Marinens Musikkår verkar även nationellt. Sweden Rock Festival är internationellt känd. Kalmar Konstmuseum Artline, Artist in residence (med Östersjöländerna) Kalmar läns museum Bridging Ages Kalmar län är part i Dansnät Sverige Boda The Glass Factory (internationella utbyten) Vandalorum: Artist-in-Residence, Art Talks konstnärssamtal Riksteatern: Tyst Teater, Riksteaterns danskompani, Cullbergbaletten, Scen utan gränser Att tillsammans med övriga län i Mälardalen (Västmanland, Örebro, Stockholm och Uppsala) ta fram en gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling. Samarbete och samråd med Östergötland och Jönköping kring kulturskaparnas delaktighet i samverkansprocessen. Arrangörskapssamarbete med Örebro, Sörmland och Stockholm. Årligt kulturting tillsammans med Sörmland och Örebro. Samarbete kring kompetensutveckling för kulturskapare med Mälardalsregionen. En regionsöverskridande insats handlar om att ta initiativ till att tillsammans med övriga län i Mälardalen (Sörmland, Västmanland, Örebro, Stockholm och Uppsala) ta fram en gemensam plan för konstartsövergripande kompetensutveckling. Norrscen (samarbete mellan de fyra norrlandslänen) Samarbete med Scenkonst Västernorrland Norrlands musikteater för barn och ungdom Norrdans samarbetar med Estrad Norr Mid Nordic Film Region Jfr Jämtland ovan. Scenkonst Västernorrland, Mid Nordic Film Region, Scenkonstbolaget Musik, Norrscen, Norrdans/Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans (NMD), Nättidningen Volym (bild & form), Riksteatern Västernorrland Se även tendenssvar på fråga 5.1. Vi ser att interregional samverkan är nödvändig för att samverkansmodellen ska fungera i de mindre regionerna. Samverkan inom film resp. scenkonst är vanligast, men även inom bild & form. Scenkonst Sörmland har utbyte med Sydafrika i projektform sedan några år tillbaka. Utbyte med Academy of art and design in Wroklaw, Polen. Samverkan med Bergamo i Italien gällande kultur, näringsliv och skola. Fortsätta stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv. Utlysning av regionalt projektbidrag med särskilt fokus på internationellt präglade projekt, gärna med EU-finansiering. Anordna seminarium kring EU-stöd. Regionen är medlem i EARLALL. Med i Mittnordenkommittén Mittnordiskt kultursamarbete. Mid Nordic Film kan bidra till större filmprojekt i regionen. Internationell scenkonst på landsbygden genom EUsamarbete (Kreativa Europa) Noteras att nationella samarbeten inte är så framträdande i planerna. Det sägs mer om både interregionala och internationella samarbeten. Sida 18 av 20

20 6 Övriga synpunkter 6.1 TYCKS MAN HA TAGIT TILL SIG AV KLYS REMISSYTTRANDE? 6.2 VAD STICKER UT I DEN HÄR KULTURPLANEN NÄR DET GÄLLER KLYS KÄRNFRÅGOR? Ja, det är glädjande att se att regionen tog intryck av KLYS remissvar och formulerade ett specifikt avsnitt om kulturens egenvärde och konstnärlig förnyelse. Ja, efter vårt påpekande har användningen av begrepp renodlats i dokumentet. Semiprofessionell har strukits. Och professionell kulturskapare används nu genomgående i texten. Nej, tyvärr har man till synes inte gjort några korrigeringar alls av de saker vi listade i vårt svar. Dispositionen är fortsatt bristfällig och begreppsanvändning kring prof. kulturskapare brokig och otydlig. Ja, man redogör bättre för principen om armlängds avstånd samt för en regional kulturpolitik som fokuserar en hel del på det fria kulturlivet och professionella kulturskapare. MU-avtal och andra specifika saker har utvecklats bättre i slutversionen. Avsnittet om Kulturskapares villkor har kompletterats med en mening om att ett fortsatt kompetensutvecklingsarbete, stärkande och synliggörande av länets fria kulturskapare är en angelägen del i arbetet. I övrigt inte mycket mer. Nej, vi kan tyvärr inte hitta något. Ja, på flera sätt, t ex föreslås i slutversionen att regionen ska inventera länets professionella kulturskapare och deras verksamhet. Kulturskaparrådet ska kompletteras med kulturskapare som representerar de anställda vid institutionerna. Landstinget ska ta fram plan för regional satsning på ny dramatik. Vid inköp av gåvor vid representation, göra det från kulturskapare m m. Ja. Fokus på de fria. Ta hänsyn till KRO/KIF:s rek om jämställdhet vid konstinköp, -uppdrag, -projektstöd, samt följa upp hur 1%-regel och MU-avtal tillämpas. Stärka samverkan mellan institutioner o bild-/formkulturskapare för mer kompetensutveckling. Oklart. Men man understryker vikten av ett löpande samarbete med KLYS för samrådsarbetet med de fria prof. kulturskaparna. KLYS nämns i planen på flera ställen. Noteras att man bättre ska följa MU-avtalet och 1%-regeln samt förbättra avtalsvillkor mellan regionala institutioner och fria kulturskapare. Mycket positivt att flertalet regioner tar intryck av våra remissvar och gör direkta korrigeringar efter våra påpekanden. Tendens att det blir en slagsida mot bild & form-området att man stoltserar med goda saker detta område men helt saknar åtgärder på vissa andra konstområden, ofta film och musik. Sida 19 av 20 Satsar på det fria ordet och utveckling av litteraturen som konstområde. Reviderar regionens konstpolicy för 1%- regeln och ökar tillämpningen genom stöd till kommunerna, samt ska följa MU-avtalet bättre. Förbättra villkoren för kulturskapare genom kartläggning. Vill förbättra kulturskaparnas villkor - kompetensutv av tjänstemän om MU-avtalet och 1%-regeln. Man vill satsa extra på professionella kulturskapare inom konstnärlig dans, bild & form och litteratur & berättande. Ev anställa en regional litteraturkonsulent. Väldigt lite. Man framhåller vikten av kulturen överlag i länet och spets och förnyelse, men man presenterar få konkreta åtgärder för prof. kulturskapare att verka i länet. Positivt att man ger extra medel till att följa 1%-regel och påtalar MU-avtalet som viktigt att följa. Beskrivningen av vikten av konstnärens och konstens frihet samt armlängds avstånd-principen och talet om det fria kulturlivet roll i regionen är starkare och mer fokuserat än i andra regioners kulturplaner. Man har också ett avsnitt om kulturens värden som sticker ut. Definitioner av kulturpolitik respektive konstpolitik. Stark betoning på konstområdespecifika samråd. Mångfald präglar hela kulturplanen. Separat handlingsplan. Kulturplanen gäller för fyra år. En i många bemärkelser tunn kulturplan. Inget avsnitt om litteratur och läsfrämjande. I princip inga konstnärspolitiska satsningar. En av de svagaste kulturplaner vi läst i år. Uttrycklig konst- och konstnärspolitik. Satsning på kulturskaparråd på ett seriöst sätt, som är officiell remissinstans och lämnar egna synpunkter. Betoning på konstnärlig kvalitet och professionalitet. Mycket utförlig redogörelse i bilaga för vilka möten och samråd man haft. Fokuset på de fria kulturskaparna är definitivt något som sticker ut jämfört med andra kulturplaner. Likaså kopplingen till KKN och bilden av fria yrkesverksamma kulturskapare som egenföretagare. Samt förbättrad samverkan mellan institutioner och kulturskapare. Många positiva saker. Regionen värdesätter det fria professionella kulturlivet och -skaparna. Villkor och förutsättningar ska förbättras. Kulturskaparna ses som en viktig resurserna för regionens framtida utveckling i stort. Poängteras att centralt för framgång är samverkan mellan institutioner, civilsamhälle och fria prof. kulturskapare. Konstpolitiken mer framträdande i flera planer. De fria professionella kulturskaparna lyfts fram mer. Litteraturen framhävs som konstform. Fristadsprojekt. Kompetensutveckling av regionala tjänstemän i KLYSrelaterade frågor. Kultursamrådsarbetet utvecklas mycket positivt i flera regioner.

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Samverkansmodellen. Samråd med det professionella. kulturlivet KLYS. hur utvecklas kulturlivet i din region?

Samverkansmodellen. Samråd med det professionella. kulturlivet KLYS. hur utvecklas kulturlivet i din region? Samverkansmodellen hur utvecklas kulturlivet i din region? Samråd med det professionella kulturlivet 1 KLYS Regional indelning i samverkansmodellen kan verka en smula krångligt. Ibland är det landstingen

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen KULTURRÅDET BESLUT 2012-01-24 S 2012:17 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Örebro läns landsting, org.nr. 232100-0164,

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning; SFS 2010:559 Utkom från trycket

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Landstingets kansli 2011-08-19 KB 4/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-08-31. Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-08-19 KB 4/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-08-31. Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl. 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-08-31 Kulturberedningen Tid Fredagen den 19 augusti 2011 kl. 14-17 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Yrke: professionell kulturskapare. Att ta betalt KLYS

Yrke: professionell kulturskapare. Att ta betalt KLYS Yrke: professionell kulturskapare Att ta betalt Avtals- och arvodesrekommendationer från KLYS KLYS 3 frågor till 4! Tänk vilket privilegium att få jobba med sin hobby 1. Vad är konstnärlig kvalitet för

Läs mer

KULTURPLANER 2012-2014: DIALOGER OCH MÖTEN

KULTURPLANER 2012-2014: DIALOGER OCH MÖTEN KULTURPLANER 2012-2014: DIALOGER OCH MÖTEN BLEKINGE Nya samverkansformer Blekinge är en liten region med korta avstånd och goda möjligheter att skapa samverkan mellan aktörer från hela regionen. Genom

Läs mer

KLYS yttrande över socialförsäkringsutredningen SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

KLYS yttrande över socialförsäkringsutredningen SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Remiss av Kulturplan för Östergötland 2016-2019

Remiss av Kulturplan för Östergötland 2016-2019 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kultur och kreativitet Anne Hederén 2015-04-28 Dnr: RUN 2015-158 Regionutvecklingsnämnden Remiss av Kulturplan för Östergötland 2016-2019 Bakgrund Föreligger förslag till regional Kulturplan

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Förord 4. Kulturpolitiska utgångspunkter 5

Förord 4. Kulturpolitiska utgångspunkter 5 REGIONAL KULTURPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 Om illustratören Emma Rendel Det är Emma Rendel som har gjort illustrationerna i den regionala kulturplanen för Jönköpings län 2015-2017. Hon är en serieskapare,

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Kulturplan för Dals-Eds kommun 2014-2016

Kulturplan för Dals-Eds kommun 2014-2016 Kulturplan för Dals-Eds kommun 2014-2016 Kulturplanens syfte Kulturplanen syftar till att ge en strukturerad och samlad bild av vilken inriktning arbetet ska ha inom kulturområdet de närmaste åren. Utgångspunkten

Läs mer

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA

Ulricehamn skall vara Sveriges bästa plantskola för kultur! MÖTAS UTÖVA VÄXA INNEHÅLL Kulturpolitisk bakgrund...3 Kulturens roll i samhället...4 Vision & ledord...6 Sammanfattning...6 Kulturpris och Kulturstipendium...7 Kulturarvet...7 Biblioteket...8 Barn- och Ungdomskulturen...8

Läs mer

En livskraftig region Regional Kulturplan 2015-2018 Västmanlands län

En livskraftig region Regional Kulturplan 2015-2018 Västmanlands län En livskraftig region Regional Kulturplan 2015-2018 Västmanlands län 2 (31) INNEHÅLL 1 Inledning... 4 2 Erfarenheter från 2012-2014... 4 3 Kulturpolitiska utgångspunkter... 6 3.1 Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet 2010-06-22 KUR 2010/3140 Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Innehåll 1. Samverkansrådet

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD!

TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj! FREDAG 13 APRIL 2012! Ulrika Holmgaard, VD! TACK LTS och SMOT & tack SPIRA det bådar gott för branschdagarna 2-4 maj FREDAG 13 APRIL 2012 Ulrika Holmgaard, VD 1 En slags historik Teatrarnas riksförbund TR bildades den 15 december 1943 av Några privatteatrar

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Blekinges regionala kulturplan

Blekinges regionala kulturplan Blekinges regionala kulturplan 2 Må gott i Blekinge Blekinges regionala kulturplan Inledning 2 Kulturpolitiska mål 4 Blekinges kulturpolitiska organisation 8 Kultur och regional utveckling 10 Så har kulturplanen

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015

REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015 REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015 Revisionens formella reglering återfinns i lagstiftningen och i det av landstingsfullmäktige beslutade revisionsreglementet. Enligt god revisionssed i

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Region Skåne vill gemensamt utveckla och fördjupa

Läs mer

Blekinges regionala kulturplan 2015 2017

Blekinges regionala kulturplan 2015 2017 Blekinges regionala kulturplan 2015 2017 Kulturen en del av Blekingestrategin Blekingestrategin stakar ut vår gemensamma färdriktning för att uppnå Attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma

Läs mer

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012 KULTURSAMVERKANS- MODELLEN Uppföljning 2012 Innehåll FÖRORD... 5 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION... 6 Sammanfattning... 6 Bakgrund och syfte... 7 Metodfrågor... 9 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN 2011-2013, REGION GOTLAND

REGIONAL KULTURPLAN 2011-2013, REGION GOTLAND FÖRSLAG 2010-11-04 REGIONAL KULTURPLAN 2011-2013, REGION GOTLAND Detta förslag har godkänts av Kultur- och fritidsnämnden 2010-11-01 och överlämnas härmed till Kommunstyrelsen för behandling inför antagande

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN 2011-2013, REGION GOTLAND

REGIONAL KULTURPLAN 2011-2013, REGION GOTLAND FÖRSLAG 2010-11-03 REGIONAL KULTURPLAN 2011-2013, REGION GOTLAND Detta förslag har godkänts av Kultur- och fritidsnämnden 2010-11-01 och överlämnas härmed till Kommunstyrelsen för behandling inför antagande

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Presentation. Sammanfattning. 7 Vårt program för förnyelse

Presentation. Sammanfattning. 7 Vårt program för förnyelse SVENSKA YTTRANDE MUSIKERFÖRBUNDET 2009-05-17 och SYMF, Kulturdepartementet Sveriges Yrkesmusikerförbund 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2009:16 av Kulturutredningen Presentation Följande är ett gemensamt

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Strategi för film och rörlig bild 2015-2020. Kulturnämnden 2015-03-12 Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-13

Strategi för film och rörlig bild 2015-2020. Kulturnämnden 2015-03-12 Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-13 Strategi för film och rörlig bild 2015-2020 Kulturnämnden 2015-03-12 Regionala utvecklingsnämnden 2015-03-13 Inledning... 3 Vision för film och rörlig bild... 6 Strategiska insatsområden... 6 Konstnärlig

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Landstingets kansli 2011-04-29 KB 3/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-05-10. Tid Fredagen den 29 april 2011 kl. 09.00-12.

Landstingets kansli 2011-04-29 KB 3/2011 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-05-10. Tid Fredagen den 29 april 2011 kl. 09.00-12. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-05-10 Kulturberedningen Tid Fredagen den 29 april 2011 kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Bli vår kompis du också! Bli sponsor till Uppsalas gladaste, varmaste och energirikaste evenemang! 23-24 MAJ 2015

Bli vår kompis du också! Bli sponsor till Uppsalas gladaste, varmaste och energirikaste evenemang! 23-24 MAJ 2015 Bli sponsor till Uppsalas gladaste, varmaste och energirikaste evenemang! 23-24 MAJ 2015 Bli vår kompis du också! Med Kulturernas Karneval vill vi lyfta fram hela det spektrum av kulturformer och kulturuttryck

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen

Kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen Beslut 2012-09-26 S 2012:29 Dnr: KUR 2012/3970 Kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen version 2. Reviderad 140212 Samtliga svar ska kopplas till de mål/prioriteringar som är uppsatta i regionens/landstingets

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet

Utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet Utvärdering av samverkansdialogerna inom kulturområdet Anteckningar från möte 23 november i Tändstickspalatset, Stockholm Inledning. Alla hälsades välkomna, deltagarna presenterade sig och berättade om

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Ska vi ta en fika? EN SKRIFT OM KONSTNÄREN SOM KONSULT

Ska vi ta en fika? EN SKRIFT OM KONSTNÄREN SOM KONSULT Ska vi ta en fika? EN SKRIFT OM KONSTNÄREN SOM KONSULT Ett grundläggande problem gällande konstnärens ekonomiska situation är att kulturfältet har en utpräglad praxis av att undervärdera kostnader för

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

DET HÄR UTVECKLAR VI TILLSAMMANS!

DET HÄR UTVECKLAR VI TILLSAMMANS! DET HÄR UTVECKLAR VI TILLSAMMANS! Örebro läns kulturplan 2016-2019 1 (93) Innehållsförteckning Vad är en kulturplan?... 4 1 Förord... 6 2 Inledning... 7 Kultursamverkansmodellen... 7 Den regionala kulturplanen...

Läs mer

FOKUSNÄMND FÖR KULTUR, BILDNING OCH IDEELL SEKTOR PROTOKOLL

FOKUSNÄMND FÖR KULTUR, BILDNING OCH IDEELL SEKTOR PROTOKOLL FOKUSNÄMND FÖR KULTUR, BILDNING OCH IDEELL SEKTOR PROTOKOLL Nr: 4 Datum: 2015-09-03 Bilaga 38 Bilaga 38 DET HÄR UTVECKLAR VI TILLSAMMANS! Örebro läns kulturplan 2016-2019 1 (93) Innehållsförteckning

Läs mer

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 juni 2014, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08.

På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 11 juni 2014, kl 09.00 Kaffe serveras från kl. 08. 2014-06-02 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 11 juni 2014, kl 09.00 Kaffe serveras från kl.

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017

Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 Barn och Ungdomskulturplan 2014-2017 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer