Slutrapportering PIACS förstudie

Transkript

1 Slutrapportering PIACS förstudie Namn på utvecklingsgrupp: Föreningsplattform Sammanfattning Projektet innebär att skapa en digital plattform med föreningskontakter och föreningsaktiviteter riktad till nyanlända i Sverige. Plattformen ger nyanlända möjlighet att hitta föreningar att delta i. På så sätt får personer tillgång till en meningsfull fritid och större nätverk och ökar sin anställningsbarhet. För andra aktörer, så som myndigheter och kommuner, kan plattformen bli ett verktyg i att stödja nyanländas etablering. Volontärbyrån har lett arbetet med förstudien med en anställd projektledare. Projektledaren har inhämtat statistik och information från flertalet rapporter, sammanställt två enkäter, haft dialogmöten med samarbetsorganisationerna, föreningar och målgruppen samt deltagit i en workshop där representanter från Arbetsförmedlingen, Länsstyrelser, kommuner och föreningslivet deltog. Vi har även haft första kontakt med en konsult gällande konceptutveckling och utveckling av plattformen. Utifrån detta arbetat fram en kostnadskalkyl för projektets framtida genomförande (se bilaga 1). Utöver projektledaren har representanter från fyra samarbetsorganisationer ingått i en arbetsgrupp som har bidragit med kunskap och information genom besvarande av enkät, fördjupande individuella samtal med projektledaren, deltagande i en gemensam workshop samt kommentarer till projektplanens innehåll och utformning. Arbetsgruppens har utgjorts av Volontärbyrån, Riksidrottsförbundet, NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne, SE UPP! samt LSU. Förstudien har ökat arbetsgruppens kunskaper om hur situationen för nyanlända ser ut och vilka insatser som idag görs för att öka integrationen och få fler deltagare i föreningslivet (se bifogad sammanställning bilaga 2). Vi har genom kontakt med målgruppen och föreningar fått möjlighet att fördjupa vår kunskap om hur nyanlända hittar in i föreningslivet och hur föreningar arbetar med sin informationsspridning mot målgruppen. Nya kontaktytor har skapats med Länsstyrelser, Arbetsförmedling och kommuner och potentiella samverkansformer har diskuterats. Bakgrund Sämre möjlighet till anställning Etableringstiden för flyktingar och flyktinganhöriga i Sverige är lång. För flyktinginvandrande män i arbetsför ålder tar det omkring 6-7 år innan hälften har ett jobb, för kvinnorna tar det ytterligare tio år eller mer att komma upp i samma andel, vilket kan förklaras av bl. a lägre utbildningsnivå 1 och lägre del ideellt engagemang bland kvinnor 2. Arbetslösheten i Sverige är högst bland lågutbildade och 1 SCB Temarapport Utbildningsbakgrund bland utrikes födda 2 Von Essen, M., Jegermalm, M., Svedberg, L., Folk i rörelse medborgerligt engagemang , Ersta Sköndal Högskola, 2015, s 34 1

2 personer som nyligen kommit till Sverige. Till exempel uppgick arbetslösheten bland personer som varit i landet kortare än två år och som enbart har förgymnasial utbildning till 55 procent år Arbetslösheten sjunker ju högre utbildning personerna har och ju längre de varit i landet. De som nyligen anlänt till Sverige har av förklarliga skäl inte samma förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden som de som hunnit etablera sig i samhället. Forskning 3 visar att det finns ett antal viktiga faktorer som gör att utrikes födda klarat sig sämre på den svenska arbetsmarknaden än inrikes födda. Bland dessa försämrat humankapital i form av låg arbetslivserfarenhet i Sverige, låga kunskaper i det svenska språket samt sämre tillgång till sociala nätverk. Flertalet studier visar att inrikes födda har större och mer inflytelserika nätverk på arbetsmarknaden än utrikes födda. Dessa gruppers skilda sociala nätverk skapar såväl sämre möjligheter till anställning för utrikes födda och stor segregation i arbetslivet. 4 Betydelsen av sociala nätverk Olli Segendorf 5 visar på att just sociala nätverk är av stor betydelse i frågan om etablering på arbetsmarknaden. En stor del av de arbeten som förmedlas sker via personliga kontakter eller via gemensamma nätverk. Enligt SCB och Svenskt Näringslivs rekryteringsbarometer bygger 70 % av alla (extern)rekryteringar i Sverige på kontakter. Socialstyrelsens rapport om integrationsarbete i civilsamhället visar på att sociala relationer mellan nya och etablerade svenskar som skapas i civilsamhället leder till ökad tillgång till nätverk som kan ge tillträde till arbetsmarknaden. 6 Studier visar också att utrikes födda som använder sina nätverk för att söka arbete har större chanser att få anställning. 7 Även kunskaper i det nya landets språk är av stort värde för hur väl en person etablerar sig i samhället. I en rapport från DELMI 8 lyfts svensk forskning som visar på hur chanser till arbete och möjlighet till högre lön ökar med 10% (30% för akademiker) för de som kan tala och skriva på det nya språket. En effektiv etablering förkortar således tiden som krävs för att komma ut i arbete. Arbetsförmedlingen har försökt åtgärda bristen på sociala nätverk hos gruppen nyanlända utrikes födda genom en rad arbetsmarknadsinsatser så som intensivare arbetsförmedling och jobbcoachning. Dessa insatser har dock haft blandade resultat 9 och röster från såväl myndigheter som det civila samhället talar om vikten av nya sätt att samverka mellan det offentliga och det ideella i etableringsprocesser. Regeringen lyfter i sitt etableringspaket för nyanlända upp det civila samhället som en av fyra delar för att främja integration och etablering. Regeringen menar att det civila samhället har en nyckelroll i etableringsprocessen och att för att underlätta för nyanlända att bli en del av det svenska samhället är det viktigt att inkludera flera delar av samhället i etableringen av nyanlända. 10 Föreningslivet en möjlighet att skapa nätverk Det starka civila samhället i Sverige är en enorm resurs inte bara som röstbärare för mänskliga 3 Bl.a. Eriksson (2010), Olli Segendorf och Teljosou (2011) oh Petersson (2014) 4 DELMI Kunskapsöversikt Integrationspolitik och arbetsmarknad (2015:3) 5 Olli Segendorf 2005, s. 2 i DELMI Kunskapsöversikt Integrationspolitik och arbetsmarknad (2015:3) 6 Socialstyrelsen, Integrationsarbete i civilsamhället Unga och äldre, DELMI Kunskapsöversikt Integrationspolitik och arbetsmarknad (2015:3) 8 Ibid. 9 DELMI Kunskapsöversikt Integrationspolitik och arbetsmarknad (2015:

3 rättigheter och utsatta grupper, utan även en möjlighet att genom engagemang skapa tilltro till samhället, känna delaktighet, gemenskap, underlätta språkträning och öppna dörrar för nya kontakter. Faktorer som alla kan öka möjligheterna att få jobb. Forskaren Per-Olof Östergren visar i sina studier att nyanlända behöver få del av det nya samhällets sociala kapital så snabbt som möjligt för att inte hamna i en långvarig ond cirkel av social marginalisering och försämrad hälsa. Genom föreningar erbjuds möjlighet till både delaktighet i samhällslivet och möjlighet att tillsammans med andra få utöva sina intressen och få social gemenskap 11 och nyanlända personer kan delta i föreningsaktiviteter från dag ett. Utmaningar inom föreningslivet Bristande resurser inom enskilda föreningar gör det dock svårt att nå ut med information om aktiviteter, möjligheter som finns inom det civila samhället och möjlighet till samverkan mellan organisationer. I ett samtal med Individuell Människohjälp i Stockholm lyfter de att informationsspridningen ofta är helt beroende av föreningars egna kanaler, där en vetskap om föreningen existens också blir avgörande. Volontärbyrån utförde en enkätundersökning till föreningar med 46 stycken svarande inom ramen för detta projekts förstudie där 87% angav att de använder den egna hemsidan och 41 % sa att de använder ett eget nyhetsbrev för att informera om sina aktiviteter. Kunskapen om föreningslivet hos de personer som inte redan har kännedom om föreningslivet blir i och med denna smala informationsspridning därför generellt sett låg. IM och andra föreningar så som Sensus Studieförbund i Malmö och IOGT-NTO i Uppsala som vi talat med i vår förstudie uttrycker en utmaning i att nå nya målgrupper och framförallt att nå personer som inte sedan tidigare har kunskap om föreningslivet och specifika föreningars insatser och aktiviteter. Hitta vägar in i föreningslivet Studier av det ideella engagemanget i Sverige visar på att den vanligaste anledningen att någon engagerar sig ideellt är att de blir tillfrågade av någon de känner eller att de har vänner eller familj som är engagerade inom en förening och fått information via dem. 12 Detta berättar också representanter från Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala (SIU), som ser tydliga exempel på hur deltagare till deras aktiviteter rekryteras genom redan aktiva deltagare samt vänner och bekanta. De representanter vi talat med inom SIU har även själva erfarenheten av att som ny i det svenska samhället försöka hitta vägar in i föreningslivet. De berättar om hur det är tack vare sina nätverk som de hittat in i sitt engagemang. De talar också om behovet av flera olika metoder att få information om vilka aktiviteter som finns och att det krävs flera kompletterande insatser. Samordnaren för Rädda Barnens nätverk för gode män för ensamkommande i Uppsala och andra gode män som kontaktat Volontärbyrån säger även de att de ungdomar som de hjälper har svårt att hitta föreningsaktiviteter. Det också är svårt för den som är gode man att veta vilka föreningar som finns och vilka aktiviteter som erbjuds då det är så många olika intressen som ungdomarna har. För de som inte redan har kunskap om föreningslivet eller andra kontaktytor blir det alltså svårt att hitta in i en förening. Det krävs därför olika och kompletterande insatser för att inkluderas i 11 MILSA stödplattform för migration och hälsa Grunden Läggs, Malmö Högskola 12 Von Essen, M., Jegermalm, M., Svedberg, L., Folk i rörelse medborgerligt engagemang , Ersta Sköndal Högskola, 2015, s. 49 3

4 föreningslivet och skapa nya sociala kontaktnät. Ett sätt att göra detta är via digitala informationskanaler. Denna typ av verktyg efterfrågas av såväl föreningslivet som länsstyrelser och kommuner vilket vi fick fördjupad insikt i under deltagande i NÄTVERKET Idéburen Sektor Skånes delutvärderingsworkshop för NAD-metoden som hölls i Malmö i april där just den frågan lyftes av flera parter. Behov att utveckla information om föreningsaktiviteter Idag finns det föreningsregister i många kommuner, men dessa är inte särskilt användarvänliga och brister ofta i dess omfattning. I Volontärbyråns enkät svarade knappt 9% att de använder kommunens hemsida/kalendarium för att marknadsföra sina aktiviteter. Det finns hemsidor och appar som syftar till att nå nyanlända med allmän samhällsinformation där också föreningslivet ingår (se sammanställning av dessa i bilaga 2). Vissa av dessa är betaltjänster som kommunen köper in, vilket leder till att stora delar av gruppen nyanlända inte nås av informationen då just deras kommun kanske inte har resurser att köpa in dessa tjänster. Flera av dessa informationskanaler är också väldigt generella och ämnar täcka in hela samhällsapparaten. Informationen blir därför alltför allmän och underlättar inte för den som vill hitta specifik information om de aktiviteter som föreningar i ens närhet anordnar. Behov av föreningsplattform Den information som den nyanlända blir i mångt och mycket beroende av en arbetsförmedlares eller en gode mans egna kunskaper kring det lokala föreningslivet. Omkring 65% av de svarande i Volontärbyråns enkät angav att de är intresserade av att annonsera sina aktiviteter digitalt på en föreningsplattform, men bara knappa 9% angav att de idag använder en digital annonseringsplats för detta. Detta beror troligtvis på att det idag inte finns denna typ av plattform, annat än ett fåtal lokala initiativ (exempel finns i bilaga 2). Vi ser dock att det krävs nationella satsningar för att inte vissa regioner ska bli extra sårbara när resurser inte finns lokalt. MUCF 13 visar på att ideella organisationer har ett stort förtroende hos gruppen nyanlända och att föreningar spelar en mycket stor roll i arbetet med etableringen av nyanlända då de arbetar flexibelt. Det finns därför belägg för att en föreningsplattform som riktar sig till nyanlända ska drivas av en ideell organisation. Det finns även en betydelse av att det är den ideella sektorn som får skapa verktygen och villkoren för hur en plattform som ska användas av den egna sektorn ska formas och drivas. Vi vill därför skapa en nationell digital förmedling av föreningsaktiviteter. En sådan digital lösning ger en bred nationell spridning samtidigt som den kan innehålla specifik information om lokala aktiviteter. Vi ser även ett syfte med att en oberoende part så som Volontärbyrån sköter denna förmedling och inte utgörs av en förening som själv anordnar aktiviteter och har ett egenintresse att få fler deltagare till sina aktiviteter. 13 MUCF, 2016 Villkor för organisationer med social inriktning Civila samhällets villkor 2015 med fokus på flyktingmottagande 4

5 Syfte Projektet syftar till att hjälpa nyanlända personer att komma i kontakt med föreningslivet. Genom deltagande i det civila samhället skapas tillgång till större nätverk som bland annat ökar anställningsbarheten för personerna, dessutom skapas tillit till samhällssystemen och social tillhörighet som också är viktiga aspekter i en integrationsprocess. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) skriver att [k]ommunens anställda behöver kunskap om hur civilsamhället fungerar, dess bredd, hur det förändras och viktiga förhållningssätt i relation till civilsamhället. 14 På grund av att organiseringen är mer snabbrörlig i dagens samhälle än tidigare så menar MUCF också att det är viktigt att kommunen har en flexibilitet och kan uppdatera sin kunskap om vilka organisationer som verkar lokalt för att öka samverkan kring asyl- och integrationsfrågor. Vi ämnar göra detta genom att ta fram en digital plattform där möjligheter för nyanlända att inkluderas i föreningslivet samlas. På så vis får såväl målgruppen själva som myndigheter och andra intressenter lättare tillgång till och kontakt med civilsamhällets organisationer. Exempelvis ligger det i länsstyrelsernas uppdrag att verka för samverkan mellan myndigheter och föreningsliv i deras arbete med integration. Den samlande föreningsplattformen är då ett verktyg som länsstyrelserna såväl som övriga myndigheter kan ha nytta av i detta arbete. Plattformen blir även ett verktyg för föreningar att nå ut till fler och till bredare målgrupper. Genom att digitalt tillgängliggöra föreningslivet skapas ökad möjlighet för de som idag inte deltar i föreningslivet. Plattformen kan därmed bidra till en ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv. Mål Projektets övergripande mål är att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv. Projektet ämnar ta fram en digital plattform för att tillgängliggöra aktiviteter inom och sprida information om den ideella sektorn för de som idag står lång ifrån deltagande i föreningslivet. Plattformen ska bestå av en användarvänlig sökmotor där det finns information om föreningar: kontaktuppgifter, beskrivning av verksamheten, beskrivning av aktiviteter föreningen har dit deltagare kan komma samt informationsmaterial om föreningslivet. En föreningsplattform bidrar till måluppfyllelsen genom att: Öka anställningsbarheten för personerna genom utökade nätverk, språkträning och deltagande i erfarenhets- och kompetenshöjande aktiviteter. Öka samhällstilltron och skapa ökade kontaktytor med etablerade personer genom deltagande i det civila samhället. Ökad möjlighet till sociala sammanhang och ett mer meningsfullt liv vilket i sin tur ger bättre chanser till en god hälsa och möjlighet att utföra arbete. 14 Ibid, s. 27 5

6 Möjliggöra för föreningar att komma i kontakt med fler föreningsmedlemmar och deltagare och på så vis inkludera fler i den ideella sektorns centrala samhällsfunktion. Underlätta för myndigheter och andra aktörer att beskriva möjligheterna som finns i föreningslivet till nyanlända för att påskynda etableringsprocessen. Mobilisering Volontärbyrån arbetar sedan 2002 med en digital förmedling av frivilliga till föreningar över hela landet. Tack vare detta arbete så finns redan lång erfarenhet och kunskap om hur en digital förmedling fungerar och vilka insatser som krävs för att hålla den uppdaterad och välfungerande. Volontärbyrån utför även kompetensutvecklande insatser och skapar tillfällen för kunskapsutbyten mellan föreningar. Vi utbildar idag inom ledarskap, mångfald och inkludering, samordning av frivilliga, hållbart engagemang m.m.. På så vis finns god intern kunskap om frågor rörande normer och makt, jämställdhet och social hållbarhet. Volontärbyrån kan effektivt samordna arbetet och använda sina existerande nätverk och kunskaper för att på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt skapa en så välanpassad plattform som möjligt. Då Volontärbyrån har dessa förutsättningar har arbetsgruppen kommit fram till att densamma kommer att vara projektledare för arbetet och ägare av plattformen. För att bredda kompetensen och spridningen av projektet kommer referensgrupper med representanter från såväl föreningsliv som målgruppen själva att inkluderas i arbetet. Referensgrupperna kommer dels att vara behjälpliga i framtagande av informationsmaterial som ska komplettera plattformen, men även i användartester och konceptutveckling. Förstudiens arbetsgrupp har tillsammans bland annat erfarenhet av målgruppen nyanlända, erfarenhet av att arbeta med databaser, och ett brett kontaktnät inom föreningslivet, myndigheter samt samverkan mellan olika sektorer på nationell, regional och lokal nivå som kommer till god användning inom detta projekt. Projektgruppens samarbetsorganisationer har i Skåne och Östergötland och flertalet andra regioner goda lokala kontaktnät. Dessa etablerade kontaktytor kommer vara ett gott stöd i att förankra användandet av plattformen hos föreningar och hos målgruppen. Samarbetsorganisationerna NÄTVERKET och SE UPP! arbetar idag redan med samverkansmetoder inom ingeration mellan offentlig och ideell sektorn där plattformen kan användas som ett komplement till den redan framarbetade NAD-metoden där detta komplement också efterfrågats. Resultat av förstudien visar på att de sociala nätverken är viktiga på flera olika sätt. I samtal med målgruppen själva på ett språkcafé arrangerat av IOGT-NTO och NBV berättade ett par ungdomar hur de alla hittat till aktiviteten tack vare att en person hade berättat för dem om föreningarnas insats. Intervjuer med SIU bekräftar även de detta. Många av deras deltagare på ett kvinnocafé och äldrekontakt kommer dit för att de har fått höra av en bekant att aktiviteten finns. De som deltar har sedan i sin tur berättat för flera andra och aktiviteterna har gott om besökare tack vare denna snöbollseffekt. Vi ser därför god potential till att sprida information om plattformen till målgruppen genom att nå ut till dessa nyckelpersoner. Detta ämnar vi göra genom att arbeta uppsökande mot myndigheter som Länsstyrelser och Arbetsförmedlingen och under SFIs samhällsinformation kunna sprida information till målgruppen nyanlända om plattformens existens och syfte. 6

7 Resultatmål Projektets förväntade resultat är att skapa förbättrade förutsättningar för anställning hos målgruppen nyanlända (personer i asylsökande och deltagare i etableringsplaner). Detta kan mätas genom att se till ett antal parametrar hos målgruppen: Ökad kännedom om det svenska föreningslivet Ökat deltagande i föreningsaktiviteter. Större tillgång till sociala nätverk. Ökade möjligheter till språkträning i vardagen En digital plattform kan vara en del i en förbättrad integrationsprocess på flera plan. Det bidrar till att skapa större möjligheter för de som idag inte tar del av föreningslivet att delta i föreningsaktiviteter. Genom att öka målgruppens deltagande i föreningslivet utökas också målgruppens nätverk och möjlighet till språkträning skapas. Detta i sin tur förbättrar, som forskning visar, förutsättningarna för anställning och bidrar till ökad samhällstilltro och ökad hälsa. Plattformen kan även fungera såväl för sig själv som ett komplement till övriga riktade integrationssatsningar likt NAD-metoden. Vi ser dessutom att detta flerskaliga användande skapar ökad möjlighet till samverkan mellan det offentliga och det ideella och mellan olika initiativ och organisationer inom det civila samhället. Något som också bidrar till förbättrade förutsättningar för ett starkt civilsamhälle och en god social sammanhållning. Behov av informationsspridning och informationsmaterial Vid en workshop med förstudiens arbetsgrupp som hölls i Stockholm i maj framkom vikten av kompletterande insatser till informationsspridningen av föreningars aktiviteter. Utöver den digitala plattformen bör det därför tas fram tillgängligt och interaktivt informationsmaterial om föreningslivet i Sverige. Arbetsgruppen diskuterade även komplexiteten av att nå en så bred målgrupp som kommunicerar på flera olika språk. För att nå målgruppen är det önskvärt att kunna kommunicera på fler språk än svenska. En insats som dock kräver mycket resurser då informationen på plattformen kommer att uppdateras dagligen. Det kräver också att någon form av val av vilka språk som ska finnas tillgängliga görs där det inte heller är självklart vilka språk som ska prioriteras. Föreningar så som IM lyfter också problematik med att få korrekta översättningar och den förväntan som skapas hos målgruppen att det också kommer att finnas möjlighet att tala språket som informationen funnits på under själva aktiviteten. Detta är en förväntan som ofta kan vara svårt för föreningar av olika storlek och med olika resurser att kunna möta. För att möjliggöra att målgruppen faktiskt använder sajten och skapa en tillgänglig plattform ser vi det dock som högprioriterat att information finns på fler språk än svenska. Konkreta riktlinjer och granskning av vad som finns på föreningsplattformen Genom Volontärbyråns mångåriga erfarenhet av att arbeta med en webbförmedling har vi kunskap om vikten av en väluppbyggd struktur kring vad som publiceras på sajten och inte och att en löpande granskning innan information publiceras är en förutsättning. Det kommer därför att behövas konkreta riktlinjer för vilka aktiviteter som kan publiceras, vad som får stå med på sajten och vad som inte godkänns. Centralt inom samtliga riktlinjer bör vara frivillighet, demokratiska värderingar och ickediskriminering. Det kommer även krävas arbetsinsatser från medarbetare att granska och godkänna organisationer och aktiviteter som läggs upp på sidan dagligen. Arbetsgruppen diskuterade även 7

8 ytterligare användarvänlighet på plattformen genom att ta fram tydliga symboler som ger anvisning om vilken typ av aktiviteter det rör sig om, t.ex. gratis deltagande, prova-på-aktivitet, om medlemskap krävs etc. God kontakt med målgruppen Under våra samtal med föreningar så som SIU tas även vikten av god kontakt med målgruppen upp. Detta är en utmaning som vi identifierat och som vi anser att det bör arbetas med fokuserat. Dels så bör en medarbetare med god kännedom om målgruppen arbeta uppsökande och informerande om plattformen. Dels så bör vi i byggnationsprocessen ta hjälp av referensgrupper och användartester för att försäkra oss om ett så användarvänligt och målgruppsanpassat verktyg som möjligt. Vi har även identifierat en god spridningsmetod via myndigheter och deras redan etablerade kontaktytor med målgruppen som möjliggör ett större användande av sajten. Horisontella principer De horisontella principerna och dess kriterier har stämts av i samtal, diskussioner och inhämtande av information och statistik. Vi har i stor del använt målgruppen själva för inhämtande av information rörande densamma. På så vis har vi fått god kunskap om vilka insatser som målgruppen själva anser behövs för att skapa ett inkluderande och icke-diskriminerande användande av det verktyg som projektet ämnar ta fram. Vi har även utgått från Ersta Sköndal Folkhögskolas befolkningsstudie om ideellt engagemang samt Svenskt Näringslivs och SCBs statistik över arbetslöshet utifrån grupperna utrikes födda, inrikes födda, kvinnor, män och åldersgrupper. Vi har även tagit del av de rapporter som hittills har kommit som rör etablering av nyanlända och vilka insatser som hittills visats krävas för att förbättra etableringen samt rapporter som rör samverkan mellan ideell och offentlig sektor gällande integration och etablering av målgruppen. Det finns dock begränsad information om vilka grupper som är mest aktiva i föreningslivet som deltagare. Statistik som finns tillgängligt handlar om ideellt engagemang där den som engagerar sig antas ha en mer ledande roll och är den som utför aktiviteter till en målgrupp, snarare än att vara den som är mottagare av verksamheten. Det kan dock antas att denna statistik kan gälla även för de som är deltagare då deltagandet i sig brukar vara ett första steg till att engagera sig ideellt och det är också så den har använts i denna förstudie. Den information som inhämtats har analyserats utifrån 4R-metoden (Representation-Resurser-Realia-Realisera) och har integrerats i bakgrundsanalysen samt i beskrivning av mål och resultat. 8