Fiberkabel hela vägen hem. Din guide till det smidiga och trygga landsortsnätet.

Transkript

1 Fiberkabel hela vägen hem. Din guide till det smidiga och trygga landsortsnätet.

2 Fiberkabel åt folket. Med fiberkabel får du tillgång till det vi kallar äkta bredband. Det innebär att du samtidigt kan se på film, spela dataspel och kommunicera med omvärlden. En framtidssäker lösning som dessutom är miljövänlig. Du behöver inte ens bo i ett större samhälle för att bredband ska fungera. Vi har lösningen som gör det möjligt även på landsbygden. 2

3 Grusväg eller motorväg, vilket bredband vill du åka på? Fiberoptik ett miljövänligt val. Skillnaden att surfa med eller utan fiber är stor. Någon har jämfört det med att åka på en skakig grusväg eller att glida fram på en motorväg i hög hastighet. Det fina är att alla nu har möjlighet att välja, även om du bor på landsbygden. Det finns många fördelar med fiberoptik, inte minst de miljömässiga. Fiberoptik är anpassat för hållbar utveckling. Fiberoptik förorenar inte miljön med kemikalier eller strålning. För att inte tala om alla positiva effekter fiberoptik har för oss människor. Med fiberoptik behöver vi inte resa i samma utsträckning som idag, vilket minskar koldioxidutsläppen. Det blir möjligt att träffas på distans, oavsett om det gäller arbete, avkoppling eller kontakt med nära och kära. Redan idag har vi tillgång till interaktiva upplevelser i gränslandet mellan fantasi och verklighet. Antalet pensionärer ökar varje år, liksom behovet av bra vård. Med IT och bredband blir det möjligt att ge passiv kontroll så att fler åldringar kan bo kvar i sin hemmiljö. Lång livscykel, bra för miljön. Sett till fiberoptikens hela livscykel är det ett bra miljöval, livslängden på produkten är lång. Dessutom behöver inte dyrbar koppar, som är en sinande naturresurs, utvinnas. Kort sagt, fiberoptik är inte bara snabbast, i ett hållbarhetsperspektiv har det allt det som trådlös teknik, kopparkablar, ADSL/xDSL och kabel-tv saknar. Det vi oftast benämner som fiber är i själva verket en mycket tunn tråd, ungefär som ett hårstrå. De innersta delarna är tillverkade av kvartssand, det renaste glas man kan tillverka idag. Glaset i kärnan leder laserljuset som tar med sig de ettor och nollor våra datorer och tekniska apparater skickar till varandra (istället för elektricitet som i koppartrådar). Resultatet blir det i särklass snabbaste mediet som finns. Framtidssäkert med fiberoptik. Ljusets hastighet är km/sekund i vakuum. I glas färdas ljuset med cirka km/sekund. Distansen som ljuset färdas i glaset spelar mindre roll, alla ettor och nollor hänger med hela vägen (till skillnad från koppartrådar där effekten avtar vid långa transporter, till exempel på landsbygden). Fiber som media är också ett mer framtidssäkert alternativ jämfört med andra tekniker som trådbundet eller trådlöst. I fibern finns rejäl överkapacitet för framtida högre hastigheter. Redan idag finns teknik för att överföra 40/100Gbit/sekund i fibern och avstånd upp till 40 km. Snabbare och snabbare bredband. Idag kan var och en välja precis vad man vill se och när man vill se det. Allt som krävs är teknik som tillåter denna enorma mängd information att förflytta sig smidigt från en plats till en annan utan att det tar stopp någonstans. Idag är det mer eller mindre standard med 24 Mb till hemmet och alla pratar om 100 Mb som en självklarhet. Och snabbheten utvecklas ständigt. Faktum är att hastigheten som datortrafiken överförs med har ökat 1000 gånger på bara 16 år. Fiberbredband med 100 Mbit/s år Regeringens bredbandsstrategi säger att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/ sekund senast Tekniken för överföring med hjälp av ljus i dessa hastigheter finns redan. Men tro inte att allt handlar om teknik. Det fiberkabel egentligen handlar om är länders och samhällens konkurrens- och attraktionskraft samt inte minst livskvalitet. I Asien har man redan insett att fiberoptik handlar om mer än att kunna surfa snabbt, där ser man det som en helt avgörande konkurrensfaktor för kommande generationer. 4 5

4 Bredband till landsbygden, steg för steg. Det krävs ofta eget arbete för att få fibernät till fastigheter på landsorten. För att skapa ett ortsnät väljer många att gå ihop med grannarna och driva frågan på egen hand. Här beskriver vi hur det kan fungera och vad du bör tänka på. Lycka till Prata med grannarna (eller byalaget). 2. Bilda en ekonomisk förening i byalaget.. Vik upp skjortärmarna. 4. Välj entreprenör/-er. 5. Anslutning till fastigheten. Att prata med grannarna och höra hur de ser på fiber till hemmet är en bra början. Och kanske även med de i grannbyn? Känner de till fördelarna med bredband till landsbygden? Här är några av fördelarna: Du får tillgång till ett snabbare bredband med jämnare kvalitet. Du slipper de begränsningar som t.ex. trådlösa uppkopplingar innebär. Inget krångel, du kan behålla telefoner och telefonnummer. Värdet på din fastighet ökar. Du är med och utvecklar samhället i allmänhet och din bygd i synnerhet. Finns intresset hos många ökar möjligheterna att drömmen om fiberbredband kan förverkligas. Ju fler ni är i ert ortsnät, desto bättre blir det. Hör gärna med andra på landsorten som har förverkligat fibernätet hur de gick tillväga. Du hittar flera byalag på webben, till exempel Redan i det här stadiet kan det också vara bra att kontakta Länsstyrelsen och kommunen för att höra hur de ser på bredband till landsbygden. De kan bland annat berätta hur långt det är till stadsnätet från din fastighet (vilket påverkar kostnaderna en hel del). Det finns olika sätt att organisera er, ett av de vanligaste är att bilda en ekonomisk förening. Syftet med ekonomiska föreningar är att ta tillvara medlemmarnas ekonomiska intressen, det vill säga att göra det enklare att få ta del av skalfördelar som till exempel gemensamma inköp. Lagen säger att föreningen måste ha minst tre medlemmar och en styrelse. Den ekonomiska föreningen måste också vara registrerad hos Bolagsverket. Läs mer om hur du bildar en ekonomisk förening på Nu är det dags att sätta igång på allvar. Organisera projektet, vem gör vad, fördela arbetsuppgifterna. Sök finansiering, kontrollera om det finns bidrag att få. Sätt upp en målsättning på hur många anslutna bostäder ni ska ha för att fibernätverket ska genomföras. Ju fler som ansluter sig desto enklare att kunna göra avstickare även till de som bor mer otillgängligt. Gör också en kostnadskalkyl. Var beredd på att det kan bli en hel del kontakter med myndigheter och då och då kommer du att stöta på byråkrati. Men lugn, det finns gott om människor som guidar dig rätt i blankettdjungeln. I den här fasen är det viktigt att låta det ta lite tid, att informera och förankra, så att alla är med. Var inte rädd för att ta kontakt med en entreprenör redan i denna fas för att kunna gå vidare med projektet. Nu är det också dags att bestämma vilken typ av fibernät ni ska ha: Öppet fibernät som byalaget äger. Det alternativ som är att föredra om du vill ha valfrihet. Det är upp till varje användare att köpa tjänster av den operatör de anser vara bäst. Öppet fibernät som operatören äger. Operatören gör avtal med tjänsteleverantörer som sedan konsumenten kan välja mellan. Stängt fibernät som byalaget äger. Här bestämmer byalaget gemensamt vilka tjänsteleverantörer du ska få tillgång till. Det här är ett viktigt steg, det gäller helt enkelt att välja en eller flera samarbetspartners som ska genomföra ert fiberoptikprojekt. Som alltid är erfarenhet en bra egenskap, priset ett annat. Men stirra dig inte blind enbart på priset, billig fiber kan ibland bli dyr. Ta gärna referenser och hör med andra hur det har fungerat. Börja också arbeta fram avtalsunderlag. Sedan är det dags att begära in offerter. Många väljer att dela upp upphandlingen på olika delar där entreprenörer kan välja att lägga anbud på allt eller bara på vissa delar. Det kan till exempel vara: Schakt och anläggning av landsortsnätet. Blåsning och dokumentation av kablar. Fibersvetsning och dokumentation av fiber. Kanalisation för förläggning av fiberkabel. Fiberoptiska komponenter som till exempel skarvboxar och skåp. När avtal är skrivna och projektering gjord är det bara att sätta igång att bygga landsortsnätet. Installationen sker genom att entreprenören drar fram fiber till din tomtgräns (det sista får du göra själv, se punkt 5). Kom ihåg att dokumentera hela projektet från början till slut och så klart att besiktiga arbetet. Det är också viktigt att tidigt i projektet bestämma vem som ska ansvara för drift, underhåll och förvaltning av fiberprojektet när det är klart. Det kan också vara bra att redan här bestämma vem Den sista biten från tomtgränsen till fastigheten får du gräva själv (eller anlita någon som gör det) för att lägga ned fiberoptiken. Fördelen med det är att du kan bestämma var röret ska ligga, bl.a. för att göra så liten åverkan på trädgården som möjligt. I flerfamiljshus är det fastighetsägaren som ansvarar för att ansluta respektive lägenhet till bredbandet. Sedan är det bara att plugga in och börja njuta av de fördelar ett fibernät ger. som ska ansvara för drift, underhåll och förvaltning av fibernätet när allt är klart. 6 7

5 Olika byggsätt för förläggning 4 av fiberkabel. 5 Principen är enkel, för att få tillgång till fiber behöver en kabel dras från en punkt till en annan. Det kan göras i luften eller i marken. Oavsett vilken teknik som väljs erbjuder Nexans allt det som behövs för att skapa säkra och bra anslutningar. Här kan du läsa mer om de två sätt som finns för att dra bredband till landsbygden. 1 A 2 2. Mångfiberkabel.. Spridningspunkt stor.. Spridningspunkt mellan.. Spridningspunkt liten (fastighetsområdesnod). 4. Kabel från hemmet till fastighetsområdesnoden. 5. Uttag i hemmet. A. Byggsätt Mark för landsortsnät. Det vanligaste sättet att förlägga kabel i ett landsortsnät är i mark. För att få ner kabeln i marken mellan två punkter finns det ett antal tekniker att välja på. Ett sätt är att gräva ett dike och lägga ner kabeln och fylla igen. Det kräver en kabel som är anpassad för att ligga i mark under många år. Det andra sättet bygger också på att gräva ett dike men istället lägga ner en kanalisation bestående av en optoslang som skyddar kabeln. Oftast installeras kabeln i kanalisationen med hjälp av blåsteknik. GRHLDV SD 1,6 Detta är ett exempel på kabel med fibrer som används för att sammanbinda nätets olika spridningspunkter. Kabeln är torr och längsvattentät och är avsedd att förläggas genom att blåsas in i mikrokanalisation. Markskåp med NS8+ eller förgrening. NS8+ har kapacitet för skarvning av 480 fibrer och är lämplig när behov finns att ansluta över 100 abonnenter. NS8+ placeras i markskåp med bredd av minst 594 mm och djup av minst 00 mm. Markskåp med NS4 eller förgrening. NS4 har kapacitet för skarvning av 192 fibrer och är lämplig för upp till 96 abonnenter. NS4 placeras i markskåp med bredd från 0 mm och uppåt. Markskåp med NS2 eller förgrening. NS2 har kapacitet för skarvning av 96 fibrer och lämplig för upp till 6 abonnenter. NS2 placeras i markskåp med bredd 198 mm och uppåt. GALDV Detta är ett exempel på kabel med 4 fibrer som förbinder bostadens uttag med första spridningspunkt. Kabeln är 1,2 mm och avsedd för att blåsas i mikrokanalisation med en innerdiameter på 2,8 till,5 mm. Kan levereras förkontakterad Fiberoptiskt uttag Det sista passiva uttaget på fibernätet för placering i bostaden. 2 1 B. Byggsätt Luft för landsortsnät. I områden där det finns stolpar kan det vara enklast att bygga sitt landsortsnät med luftkabel. Luftkabelsystem är ett väl beprövat och snabbt sätt att få fram fiber till hemmen på landsbygden. Allt bygger på att fiberkabel hängs upp i befintliga stolpar och att man bryter ut fiber längs vägen till husen som passeras. En kombination av luft och mark kan ibland vara det lämpligaste byggsättet. B Uttag i hemmet. 2. Mångfiberkabel.. Spridningspunkt stor.. Spridningspunkt mellan.. Spridningspunkt liten (fastighetsområdesnod). 4. Kabel från hemmet till Fiberoptiskt uttag Det sista passiva uttaget på fibernätet för placering i bostaden. GRSSLLDV Detta är ett exempel på kabel med fibrer som används för att sammanbinda nätets olika spridningspunkter. Kabeln är avsedd att installeras i luftledning eller i kanalisation i mark. Markskåp med NS8+ eller förgrening. NS8+ har kapacitet för skarvning av 480 fibrer och är lämplig när behov finns att ansluta över 100 abonnenter. NS8+ placeras i markskåp med bredd av minst 594 mm och djup av minst 00 mm. Markskåp med NS4 eller förgrening. NS4 har kapacitet för skarvning av 192 fibrer och är lämplig för upp till 96 abonnenter. NS4 placeras i markskåp med bredd från 0 mm och uppåt. Stolpskåp eller Markskåp med NS2 eller förgrening. NS2 har kapacitet för skarvning av 96 fibrer och lämplig för upp till 6 abonnenter. NS2 placeras i stolp- eller markskåp med bredd 198 mm och uppåt. GRGLDV Detta är ett exempel på kabel med 2-12 fibrer som förbinder bostaden med första spridningspunkt. Fiberoptisk förgreningsbox med korskoppling, MCO Används som gränssnitt mellan luftkabel och mikrokabeln från fiberuttaget. 8 9

6 Vad säger andra om fibernät? Vi ställde några frågor till personer med olika bakgrund och erfarenheter. Det enda som förenade dem var kopplingen till fibernätverk. Läs vad de tycker om fiber och ta del av deras tips och råd. Karin och Olle Johansson, privatpersoner i intresseföreningen Toppen på Gislaved. Bengt Olsson, entreprenör PEAB Växjö. Vad är viktigt att tänka på vid valet av entreprenör? Välj kända entreprenörer som du kan lita på. Ta referenser och hör hur det har fungerat hos andra. Chansa inte, köp beprövade produkter. Vilka råd har du att ge till byalag som funderar på fiberprojekt? Använd rätt material och snåla inte på slangar med kvalitet. Materialkostnaden är förhållandevis liten i sammanhanget. Försök undvika det skräp som finns på marknaden. Vad gör Nexans till en bra samarbetspartner? De tillverkar kvalitetskablar helt enkelt. Det som dessutom är bra är att kablarna är lättinstallerade. Och så kan du få valfria längder vilket innebär att man slipper onödiga skarvar och höjer därmed kvaliteten i nätet. Spelar det någon roll vilka produkter man använder? Det är klart det gör. Mycket av de importerade produkterna är inte tillverkade för att tåla svenska förhållanden. Klimatet är en viktig faktor man måste ta hänsyn till. Du får vad du betalar för och kvalitet i nätet lönar sig, så enkelt är det. Och det gäller alla komponenter. Det är också viktigt att välja en fiberkabel som går bra att blåsa. Finns det något du vill tillägga? En genomtänkt projektering av nätet är grunden för ett bra nät, därefter väljer du en seriös gräventreprenör och någon som installerar och svetsar fibern. Där läggs bokstavligen grunden till hur bra fiberprojektet ska bli samtidigt som konflikter förebyggs. Ted Karlsson, privatperson i Slageryd, en by inom projektet B-Net, Bäckaby. Hur gick ni praktiskt tillväga när fibernätverket installerades? Olle: Vi har en intresseförening för landsbygdsutveckling där vi bor, den drev fiberprojektet. Vad upplever du är den största fördelen med fiber i hemmet? Olle: Helt klart att det är en snabb och säker kommunikationslösning. Hur gick ni praktiskt tillväga när fibernätverket installerades? Vi gjorde ett utskick i socknen och kallade sedan till en informationsträff. Intresset var stort redan från början. Vi hade 170 potentiella fastigheter, inklusive rena fritidsfastigheter. Vårt mål var att få med 100. Resultatet blev 148! Karin: Eon kom in i bilden efter stormen Gudrun och det var Vilka tjänster använder du dig av idag? Varför blev det Nexans som levererade produkterna? de som projekterade nedgrävningen av elnätet i området. Olle: Vi har internetuppkoppling, IP-telefoni (så vi behöver inte Det var inte vi som valde Nexans utan vår entreprenör PEAB Samtidigt kunde vi få våra fiberrör nedlagda. oroa oss för att Telia stänger ner det fasta kopparnätet) och TV i Växjö. Men det har visat sig vara riktigt bra grejer, inte ett Från projektering till uppkoppling på mindre än ett år. via samma fiber. Vilka råd har du att ge till andra som funderar på fiberprojekt? klagomål så här långt. Vad upplever du är den största fördelen med fiber till hemmet? lika mycket. Till den fastighet som låg längst bort fick vi gräva nästan två km. De fick betala lika mycket som de som bara behövde gräva 100 meter. Hur lång tid tog det att få fiber till hemmet? Karin: Från projektering till första fastighetens uppkoppling tog det mindre än ett år. Vad kostade det? Karin: Hela paketet kostade varje fastighetsägare ca kr då. De som väljer att ansluta sig idag får betala ca kr. Olle: Det krävs några eldsjälar som är beredda att ta på sig drivande roller. Var tydliga med att informera på ett lättförståeligt sätt. Att prata om överföringshastighet och bandbredd kan ofta var förvillande och skrämmande, använd enkla bilder och liknelser. Se fiber som en framtidsförsäkring. Du kanske inte tycker att du behöver det, men tänk framåt på de som ska ta över efter dig. Tillgängligheten och att det är en stabil teknik som fungerar. Det är ett modernt och snabbt sätt att kommunicera. Störst fördel är det nog ändå för företag på landsbygden, nu kan de konkurrera på lika villkor som de i tätorterna. Vilka råd har du att ge till andra som funderar på fiberprojekt? Jag tror det är viktigt att få en bred uppslutning redan från början. Det ska också vara ett gemensamt projekt där alla betalar Fiber i hemmet är ett plusvärde när fastigheten säljs. Tror du att fiber i hemmet påverkar fastighetens värde? Det är jag helt övertygad om. Det är också ett tungt plusvärde när fastigheten ska säljas. I framtiden tror jag det blir ett krav med fiberanslutning för att fastigheten ska räknas ha normal standard

7 En global expert nära dig. Nexans ingår i Nexanskoncernen som är världsledande inom kablar. På anläggningen i Grimsås finns drygt 500 medarbetare. Varje år tillverkas här över typer av kablar, totalt över ton kabel. Bland uppdragsgivarna finns bolag inom allt från el- och telenät till rymdteknik. Vi arbetar för en hållbar utveckling som en naturlig och integrerad del i företagets strategi. Läs mer på Varför ska du välja Nexans som leverantör av ditt fibernät? En leverantör av allt som behövs för fiber till hemmet. Väl beprövade fiberoptiska kablar och komponenter. Fler tjänster och färre anslutningar för fiberbredbandet, med minskat utrustningsbehov. Noder och nät för landsortsnät med den senaste tekniken och optimerad hastighet. Lokal närvaro för bättre service. Se filmen om vårt senaste optofiberprojekt.