Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Dnr CK Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att att för egen del godkänna förslaget till ny bolagsordning, tillskjuta Landstingets i Uppsala län andel av garantibeloppet till LÖF om kronor, inlösa Landstingets i Uppsala län revers till LÖF om kronor. Bilaga 179 Ärendet Styrelseordföranden i Landstingen Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har på bolagsstämman informerat ägarna om LÖF:s finansieringsbehov. Orsaken till behovet av kapitaltillskott är det nya europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, som ställer högre kapitaltäckningskrav än tidigare. LÖF har utrett olika sätt att tillföra bolaget nytt kapital varvid garantikapitaltillskott bedömts som mest fördelaktigt. Genom att tillföra kapitalet som garantibelopp kan bolaget återbetala tillskottet till landstingen om förutsättningarna förändras så att tillskottet inte längre behövs. Som en konsekvens av att tillskott sker genom garantikapital måste bolagsordningen ändras på denna punkt (se bolagsordningen 15). Kapitaltillskottet kommer LÖF att placera framförallt i statsobligationer och eventuell avkastning kommer ägarna till del på sikt. Med anledning av detta kommer kraven på finansfunktionen i LÖF att öka och förslagsvis föranleder detta att det görs en översyn av LÖF:s placeringspolicy. Behovet av kapitaltillskott uppgår till totalt miljoner kronor att tillföras i form av nytt garantikapital varav Landstingets i Uppsala län andel utgör kronor. För att behovet av kapitaltillskott inte ska bli högre än miljoner kronor krävs samtidigt att reverserna mellan bolaget och landstingen på totalt miljoner kronor löses varav Landstingets i Uppsala län lån till bolaget utgör kronor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) De nya reglerna Solvens II träder i kraft För att klara tidsgränsen förutsätts att 50 procent av garantikapitalet är registrerat hos Bolagsverket senast maj 2015 vilket i sin tur förutsätter att bolagsordningen i LÖF ändrats. En extra bolagsstämma kommer att hållas 27 november 2014 för att ändra bolagsordningen i tid för inbetalningen till Bolagsverket. Resterande 50 procent av garantikapitalet ska vara inbetalat i november 2015 medan reverserna inlöses senast december (Bilaga 2). Finansiering Garantikapitaltillskottet tas upp som finansiell tillgång i landstingens balansräkningar, vilket är avstämt med expertgruppen inom Rådet för kommunal redovisning. Därigenom belastar inte tillskottet landstingets resultat så länge som bolagets egna kapital överstiger tillskjutna medel. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Bolagsordning för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (organisationsnummer ) Bilaga 1 1 Bolagets firma är Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. 2 Styrelsen skall ha sitt säte i Stockholm. 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att meddela följande slag av direkt försäkring: Allmän ansvarighet (klass 13) Bolaget bedriver direkt försäkringsrörelse i hela riket. 4 Bolaget får icke för egen räkning, vad avser ersättning enligt patientskadelagen (1996:799), ikläda sig ansvarighet som bedöms kunna leda till att bolagets skadekostnad överstiger något av följande belopp, nämligen för varje händelse gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller när ersättningen bestäms samt för varje skadad patient 200 gånger detta basbelopp för varje skadehändelse. För att säkerställa en skälig levnadsstandard, enligt definition fastställd av bolagets styrelse, för patient som fått kroppsskada/personskada som kan medföra att ersättning enligt gällande försäkringsvillkor, lagstiftning eller vad som anges i första stycket får styrelsen medge ex gratia ett överskridande av de begränsningar som anges i första stycket. För skador där vållande enligt skadeståndslagen (1972:207) fastställts får bolaget ikläda sig ansvarighet för fastställt skadeståndsbelopp utan återförsäkring. Det belopp som anges i första stycket innefattar inte ränta eller ersättning för rättegångskostnader. 5 Delägare i bolaget är försäkringstagarna. Delägarna svarar som juridiska personer var för sig för bolagets förbindelser, envar till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie han har haft att erlägga under det år förlusten uppkommit. 6 Styrelsen skall bestå av lägst sju och högst nio av bolagsstämman valda ledamöter. Dessa utses årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden till slutet av nästa ordinarie bolagsstämma.

4 Utöver ovan angivna ledamöter kan i styrelsen ingå ytterligare ledamöter och suppleanter för dessa enligt gällande lagstiftning om styrelserepresentation för anställda. Styrelsen utser årligen inom sig ordförande och vice ordförande när inte bolagsstämman valt dessa funktionärer. 7 Styrelsen är beslutsför då fler än hälften av hela antalet ledamöter är närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken vid sammanträdet fler än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. 8 Bolagets firma tecknas, förutom av styrelsen, på det sätt som styrelsen bestämmer av minst två personer i förening. 9 För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och räkenskaper utses årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden till slutet av nästa ordinarie stämma en revisor med högst en suppleant för denne eller ett registrerat revisionsbolag. Bolagets revisorer skall vara auktoriserade revisorer. Härutöver kan stämman utse minst en och högst två lekmannarevisorer med uppgift att utföra sådan allmän granskning som anges i 12 kap försäkringsrörelselagen (2010:2043). 10 Bolagsstämmans befogenheter utövas av lägst 21 fullmäktige som utses enskilt av delägarna. Varje delägare har rätt att utse högst två fullmäktige. Uppdraget som fullmäktig gäller för en tid av fyra år och löper från det att ordinarie bolagsstämma hållits närmast efter det valet ägt rum till dess ordinarie bolagsstämma hållits under fjärde kalenderåret därefter. Om en fullmäktigs uppdrag upphör i förtid äger den delägare som utsett honom utse ersättare för återstående mandatperiod. Delägare skall skriftligen underrätta bolagets styrelse om vilka som utsetts till fullmäktige. 11 Kallelse till bolagsstämma skall ske tidigast fyra och senast två veckor före stämman. Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till fullmäktige skall ske i brev. 12 På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängden 3. Val av två justeringsmän som tillsammans med ordföranden skall underteckna protokollet 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5. Godkännande av dagordning 6. Föredragning av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7. Beslut om a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c) ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören 8. Bestämmande av arvoden och annan ersättning åt styrelsen och revisorerna

5 9. Val av styrelseledamöter och i förekommande fall val av styrelsens ordförande och vice ordförande 10. Val av revisorer 11. Val av valberedning 12. Anmälan om förrättat val av fullmäktige 13. Annat ärende som skall tas upp på bolagsstämman enligt försäkringsrörelselagen eller bolagsordningen. En fullmäktig har rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma om denne skriftligen framställer sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. 13 På bolagsstämma har varje fullmäktig en röst. Bolagsstämman är beslutsför när minst hälften av hela antalet valda fullmäktige är närvarande. Beslut på bolagsstämma avgörs genom enkel röstövervikt utom i de fall då försäkringsrörelselagen föreskriver annat. Omröstning sker öppet, dock skall sluten omröstning ske om yrkande därom framställs. Vid lika röstetal avgörs personval genom lottning. I övriga frågor gäller den mening som biträds av stämmans ordförande. 14 Bolagsstämman skall utse ledamöter till en valberedning som skall bestå av lägst tre och högst fem ledamöter. Ordföranden utses av bolagsstämman. För valberedningen skall gälla en särskild instruktion som fastställs av bolagsstämman. Ledamöterna väljs på ordinarie bolagsstämma. Uppdraget gäller för en tid av två år och löper från den bolagstämma vid vilken valet ägt rum till slutet av den bolagsstämma som hålls under andra kalenderåret därefter. Avgår ledamot under mandatperioden skall valberedningen utse ersättare för denne för tiden till slutet av nästkommande bolagsstämma. 15 Bolagetsgarantikapital som mottagits under rörelsens gång ska uppgå till1 200 MSEK. Tillskottet av garantikapital ska göras av bolaget respektive delägare efter en fördelning i förhållande till folkmängden På garantikapitalet ska inte utgå någon ränta. Av 12 kap. 10 försäkringsrörelselagen följer att ett inbetalt garantikapital ska återbetalas om det inte behövs för att bedriva rörelsen ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens storlek och sammansättning. Eventuell återbetalning ska fördelas proportionerligt mellan garanterna i förhållande till inbetald andel. 16 Bolagets årsvinst står, med beaktande av försäkringsrörelselagens bestämmelser med därtill anslutande författningar, till bolagsstämmans förfogande.

6 17 Vid likvidation av bolaget skall vid skifte av bolagets tillgångar de som var delägare på dagen för likvidationsbeslutet få del av tillgångarna i förhållande till det sammanlagda beloppet av varje delägares premier, som netto, som i enlighet med delägarnas gällande försäkringsavtal ha inbetalats till bolaget under innevarande år.

7 Bilaga 2 Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Sammanfattning Styrelseordföranden i Landstingen ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF, har på bolagsstämman informerat ägarna om LÖF:s finansieringsbehov. Behovet av kapitaltillskott uppgår till miljoner kronor att tillföras form av nytt garantikapital varav Uppsala läns landstings andel utgör kronor. För att behovet av kapitaltillskottet inte ska bli högre än miljoner kronor krävs samtidigt att reverserna mellan bolaget och landstingen på miljoner kronor löses varav Uppsala läns landstings lån till bolaget utgör kronor. Orsaken till det nya kapitaltillskottet är det nya europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, som ställer högre kapitaltäckningskrav än tidigare. Garantikapitalet bokförs som finansiell tillgång varför tillskottet i sig inte belastar resultatet. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bolagsstyrelsen för Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag beslutade att begära att Patientförsäkringen LÖFs delägare löser föreliggande reverser samt tillskjuter ytterligare 1200 MSEK i garantikapital för att kapitalisera upp bolaget inför Solvens II (bilaga 2) Styrelsen informerade ägarna vid bolagsstämman den om behovet av nytt kapitaltillskott till bolaget och inlösen av de lån landstingen har gentemot LÖF. Styrelsen fick i uppdrag att hantera frågan vidare, bilaga 3,4. En arbetsgrupp har på uppdrag av landstingens ekonomidirektörer och tillsammans med LÖF arbetat fram underlagen för beslut. En av LÖF upprättad promemoria, bilaga 6, beskriver förutsättningarna och de tekniska detaljerna kring förslaget. Solvens II Orsaken till begäran om kapitaltillskott är ett nytt regelverk från Europeiska kommissionen, Solvens II med införande senast , som kommer att ersätta det nuvarande regelverket, Solvens I. Regelverken ställer krav på försäkringsbolagen att förbättra konsumentskyddet genom att framförallt säkerställa att bolagen har tillgångar som garanterar försäkringstagarnas skydd. Solvens II ställer högre krav än nuvarande regelverk genom att i högre utsträckning täcka in framtida risker, vilka för LÖF huvudsakligen utgörs av skadeförsäkringsrisken, att intäktsräntorna på reverserna inte tidsmässigt matchar skuldens utbetalningar (ränterisk) och att bolaget har allt för stor koncentration av sina placeringar gentemot landstingen. Finansinspektionen, som ger tillstånd och utövar tillsyn över försäkringsbolag, har medverkat i processen med tolkningar av regelverkets krav på bolaget, vilket resulterat i att nytt kapital måste tillföras från alla landstingen om totalt miljoner kronor under förutsättning att reverserna om sammanlagt miljoner kronor samtidigt inlöses. Kapitaltillskottet skulle med nuvarande förutsättningar bli cirka 450 miljoner kronor högre om reverserna inte inlöses samtidigt som risken ökar för att ovan nämnda matchningsproblematik kan ställa krav på ytterligare kapitaltillskott framöver. Erhåller inte LÖF kapitaltillskottet riskeras att Finansinspektionen påbörjar tvångslikvidering av bolaget. Uppsala läns landstings andel av kapitaltillskottet utgör kronor efter en fördelning i förhållande till folkmängden Reversens storlek uppgår i Uppsala läns landsting till kronor.

8 Kapitaltillskottet kommer att ske i form av garantikapital. LÖF har utrett olika sätt att tillföra bolaget nytt kapital varvid garantikapitaltillskott bedömts som fördelaktigast. Genom att tillföra kapitalet som garantikapital kan bolaget återbetala tillskottet till landstingen om förutsättningarna förändras så att tillskottet inte längre behövs. Som en konsekvens av att tillskott sker genom garantikapital måste bolagsordningen ändras på denna punkt, se bilaga 5. Tidplan De nya reglerna Solvens 2 träder i kraft För att klara tidsgränsen förutsätts att 50 procent av garantikapitalet är registrerat hos Bolagsverket senast maj 2015 vilket i sin tur förutsätter att bolagsordningen i LÖF har ändrats. En extra bolagsstämma kommer att hållas i november 2014 för att ändra bolagsordningen i tid för inbetalningen till Bolagsverket. Resterande 50 procent av garantikapitalet ska vara inbetalat i november 2015 medan reverserna inlöses senast december Bolagsstämma För att bolagsstämman ska kunna anta ny bolagsordning krävs minst 21 röstberättigade fullmäktige. Varje delägare har enligt bolagsordningen rätt att utse högst två fullmäktige, vilka i Landstinget Uppsala län utgörs av Sören Bergqvist (V) och Rolf Edlund (C) för den extra bolagsstämman. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Reverserna LÖF har per ett placerat kapital om 8,2 miljarder kronor varav reverserna mot landstingen utgör 6,0 miljarder kronor. Mellanskillnaden om 2,2 miljarder utgörs i huvudsak av placeringar i Svenska staten, kommuner och bostadsinstitut. Finansinspektionens krav enligt Solvens II innebär att andelen placeringar i andra tillgångar än landstingsreverserna ska utökas, framförallt andelen i säkra placeringar som svenska staten. Avkastningen för LÖF på reverserna från landstingen utgår från en kort ränta, stibor 3 månader, med ett tillägg om 0,5 procentenheter. Stibor 3 månader ligger i början på juli månad på nivån 0,5 procent, vilket totalt innebär en avkastning på 1,0 procent för LÖF. Avkastningen för statsobligationer med en löptid på 10 år, som är ett godtagbart alternativ för LÖF för att få en bättre matchning av skulder och tillgångar, uppgår till cirka 1,7 procent. Andra placeringar med högre kreditrisk innebär högre avkastning. Sammantaget innebär det att LÖF i nuläget inte skulle tappa någon avkastning genom att landstingen löser in reverserna. Den kvarvarade löptiden för lånen är 5 år från tidpunkten för inlösen till ursprungligt förfall För landsting som måste ersätta lånet från LÖF med annat lån kan konstateras att räntan för alternativ upplåning i marknaden med en löptid om 5 år för närvarande uppgår till stibor med ett tillägg om 0,3-0,5 procentenheter, det vill säga cirka 0,9 procent exklusive avgifter. Nuvarande ränteindikationer innebär att kostnaden för alternativ upplåning för landtingen inte bedöms bli dyrare än nuvarande lösning med reverserna gentemot LÖF. Löser landstingen reverserna med befintlig likviditet är kalkylen på marginalen något mer gynnsam, förutsatt att placering av likviditeten genomförts med samma löptid och risk. Ovanstående resonemang bygger på nuvarande kreditmarginaler och ränteläge, vilka kan komma att ändras under tiden tills reverserna ska lösas. Oavsett hur lösen av reverserna finansieras torde denna inlösen endast ha marginell inverkan på landstingens resultat. Garantikapital Kravet att förstärka LÖF:s kapital med miljoner kronor kan bedömas ekonomiskt i likhet med ovanstående kalkyl. För LÖF innebär tillskottet att miljoner kronor kan placeras i framförallt statsobligationer med 1,7 procent i avkastning, cirka 20 miljoner kronor.

9 Avkastningen förstärker LÖF:s resultat och innebär att avkastningen på sikt kommer ägarna till del. För landstingen innebär garantikapitaltillskottet att likvida medel måste tillföras LÖF som måste lånas upp eller utbetalas ur tillgängliga likvida medel. Räntan på lånet eller uteblivna intäktsräntor på likvida medel kommer att belasta landstingens resultat. Storleken av räntan är beroende av hur kapitalet lånas eller hur likviditeten varit placerad. Garantikapitaltillskottet upptas som finansiell tillgång i landstingens balansräkningar, vilket är avstämt med expertgruppen inom Rådet för kommunal redovisning. Därigenom belastar inte tillskottet landstingens resultat så länge som bolagets egna kapital överstiger tillskjutna medel genomfördes senast kapitaltillskott till LÖF, ett kapitaltillskott som vid den tidpunkten skrevs ned i bokföringen. Utredning pågår för närvarande för att undersöka om nedskrivningen med nuvarande synsätt kan återföras med totalt 200 miljoner. En eventuell återföring bokförs som en intäkt och förbättrar resultatet.

10

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Dnr CK Kommuninvest förnyelse av borgensförbindelse Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att att Landstinget i Uppsala län bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 25 april 2005 ( Borgensförbindelsen ) alltjämt gäller, Kommuninvest äger företräda Landstinget i Uppsala län genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer, utse ekonomidirektören att för landstingets räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Ärendet I samband med att Landstinget i Uppsala län blev medlem i Kommuninvest i april 2005 ingicks en borgensförbindelse, vari Landstinget i Uppsala län åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser. Ett borgensåtagande är enligt lag endast giltig i tio år från den dag då åtagandet ingicks. Giltighetstiden för Landstingets i Uppsala län borgensåtagande kommer således inom kort att löpa ut och därför måste ett nytt beslut i landstingsfullmäktige tas för att borgensförbindelsen och medlemskapet i Kommuninvest fortsatt ska gälla. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12

13

14

15 T6 Detta är sídan 22 av B_orgensförbindeleen för all förpliktelser eom Kour runinvêsl I Sverige AB ingått elter kommer att ingå, med fiíljande lydetoer BORGENSFöRBINDETSE TiIl säkerhet för samuiga förplikteìeer som Konmunfurvest í Sverige AB ingått eller kommer att ingå gâr undettecknade landetingoch kommrrner solldatiskt i borgen såsoñ för ege-n ekuld i enlighet rned lad'rom angea i stadgarna fö Kommunlnvest ekono rlok förenin g. G oc-or T Kommunstyrel sens ordförùnde /?-. Uu'- Göran Sandström Ekonomi schef Mats 0 Karlssort Landstingsstyrelsens ordf örande o Landstlngsdirektör Kramfors kommun cq 6.çtp."'* Kommuns tyrelsens ordf örande Heparande Sven-Êrik Bucht Kommunstyrelsens o dförande Allan Fje Ekononichef Krokom Martá Söderberg Komunet rrelsene vice ordförande Arvidsjaur v s ns son elsens vice ordförande llans Moréu Dkono M7 u"onf Barbro lernerè Kommunchef

16

17 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Dnr CK Genomförande av Rudbecklaboratoriets förnyelse, tillbyggnad väster R4 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att att Landstingsservice får nyttja 120 mnkr för genomförande av tillbyggnad på västra sidan av Rudbecklaboratoriet, initiera upphandling i enlighet med ovanstående beslut, den tillkommande hyreskostnaden för Akademiska sjukhuset täcks av budgettillskott på 2,3 mnkr. Ärendet Som ett led i Rudbecklaboratoriets förnyelse har Uppsala universitet och fakulteten för medicin och farmaci från Landstingsservice beställt utredningar kring möjligheter för tillbyggnad av C11, Rudbecklaboratoriet, på byggnadens västra sida. Denna tillbyggnad avser komplettera redan påbörjade tillbyggnaden på laboratoriets östra sida, R3. Under utredningens gång har även Akademiska sjukhuset uttalat behov av att utöka sina lokaler. Intresset för utökning har riktats till Rudbecklaboratoriets plan 5 (1tr) där Akademiska sjukhuset genom Klinisk immunologi och Klinisk genetik redan hyr merparten av planet, cirka kvm. I augusti 2013 beställde sjukhusledningen en utredning från Landstingsservice i form av förstudie avseende tillbyggnad. Totalkostnad på denna studie, tkr, skulle till lika delar finansieras av Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, 500 tkr vardera. Motsvarande beställning hade tidigare mottagits från universitetet. Universitetet hade redan tidigare ensamt finansierat en preliminär studie, volymstudie med cirka 250 tkr. Produktionsstyrelsen beslutade , 14, beslut om programarbete för tillbyggnad av Rudbecklaboratoriet. Efter genomförd förstudie i december 2013 och programarbete under 2014 har Uppsala universitet fattat beslut om genomförande. Med behov av omedelbar start av produktion har Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset tecknat ett preliminärt hyresavtal med Landstingsservice för det budgeterade beloppet på 120 mnkr. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (62) Kostnadsbedömning Upplupna kostnader för förstudien och programarbete är 6 mnkr (per ). Kostnadsuppskattning för tillbyggnaden R4 är i förstudien bedömd till 92,2 mkr. +/- 20 %. Kostnadsbedömning efter avslutat programarbetet där den utökade lokalytan är inräknad bedömd till 120 mnkr. Samråd Samråd har skett med Uppsala universitets lokalavdelning samt Akademiska sjukhuset angående fördelningen av de nya lokalerna mellan hyresgästerna. Frågan klargörs i samband med fortsatt projekteringsarbete. Finansiering Finansiering sker genom uthyrningsavtal mellan Landstingsservice och Uppsala universitet respektive Akademiska sjukhuset. Investering finns med i investeringsbudget för Ärendet har beretts i investeringsrådet Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsservice Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Stabschefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Uppsala Universitet, Byggnadsavdelningen Budgetchefen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

19 Dnr Programrapport Byggnad C11, Om- och tillbyggnad Rudbeck Förnyelse R4 Projektnummer : Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

20 Innehållsförteckning Orientering sid. 3 Bakgrund sid. 3 Förstudie sid. 4 Program sid. 5 Tidplan Enligt Bilaga 1 2

21 Orientering Denna programhandling avser Tillbyggnad för Rudbecklaboratoriet utbyggnad väster, byggnad C11. Rudbecklaboratoriet är samlingsnamnet på två sammanbyggda hus på Gluntenområdet. Den nyare delen, hus C 11, vars verksamhet är inriktad huvudsakligen mot genetik och cancerforskning är sammanbyggt med byggnad C5 som nu huvudsakligen inrymmer patologi samt rättmedicinalverket. Byggnad C11 består av 2 delar, Hus 1 (plan 2-8) samt Hus 2 (plan 2-5). Bakgrund Uppsala Universitet, CKMF (Centrum för klinisk medicinsk forskning) är i dag placerad på Akademiska sjukhuset. Lokalerna är undermåliga och ska på sikt tomställas för renovering enligt fastighetsägaren Landstingets intentioner. Genom placering av del av CKMF på Rudbecklaboratoriet i tidigare planerade om- och tillbyggnader uppstår utökat behov av mötesrum, pausrum mm som följer av verksamhetens expansion. Detta bedöms möjligt att tillgodose i planerade tillbyggnader i anslutning till huvudentré i väster. Akademiska sjukhusets verksamheter Klinisk immunologi och Klinisk Genetik som idag har verksamhet på plan 5 i Rudbecklaboratoriet har under längre tid anmält behov av lokalutökning. Det kan tillgodoses i den nu planerade tillbyggnaden. 3

22 Förstudie Förstudiearbetet som bestod i att fastställa fastighetens förutsättningar och klargöra verksamhetens lokalbehov resulterade i en rapport som visade att befintliga byggnader var klart underdimensionerade. Projektgrupp startades för att utföra en volymstudie därefter en förstudie under hösten 2013 och blev klar december 2013 med resultat benämnt Volymstudie Rudbeck R4 och Förstudie Rudbeck, förnyelse tillbyggnad väster (R4) 4

23 Program Programhandlingen består av: * Byggnadsbeskrivning, RFP och Rumsbeskrivning * Rambeskrivning VVS, El & Tele, Konstruktion, Sprinkler, Hiss och Rörpostsystem * Geoöversikt * Brandskyddsbeskrivning * Miljöbyggnad * Arkitektritningar * Konstruktionsritningar * El-ritningar * VVS-ritningar * Sprinklerritningar * Akustik * Risklista Allmänt Byggnad C11 är uppförd 1999, placerad i soutteräng, med befintlig huvudentré i våningsplan 4 från väster. Byggnad C11 ansluter i söder mot Byggnad C5 med en entrédel och förbindelsegång på plan 6. Denna del rivs i samband med tillbyggnaden. Tillbyggnaden omfattar en ny mellanliggande del mellan C11 och C5 samt en utbyggnad av södra flygeln på C11. Förbindelsegång mellan C11 och C5 utförs i alla plan. Total yta för tillbyggnad är ca 3680 kvm, ombyggnad omfattar ca 50 kvm. Planer Plan 3 BTA 703 kvm består av undercentral, förråd, omklädningsrum, hiss samt trappa. Plan 4 BTA 750 kvm består av entré, foijé, väntrum, grupprum, diverse studentutrymmen, trappa, hiss, café Olof mm. Plan 5 BTA 632 kvm, Plan 6 BTA 632 kvm, Plan 7 BTA 620 kvm består av diverse kontorsytor för respektive verksamhet. Plan 8 BTA 344 kvm består av fläktrrum samt hissmaskinrum. Fasad Fasadmaterialet består av vit puts med glaspartier och glaspartier i två olika tonade nyanser. Fasaden är försedd med utvändiga persienner med automatik som fästs i ramverket. 5

24 Statik Den nya tillbyggnaden kommer att ha en källarvåning på plan 3 som utgörs av platsgjuten bärande betong. Plan 4-8 utgörs av prefab-element i stål och betong. Stabiliseringen säkerställs genom att horisontella laster förs via bjälklagen och väggskivor ner i grunden. Mark Arbetet omfattar en större entréyta väster om Rudbeck 4 samt en mindre yta vid den östra fasaden gränsande mot Rudbeck 3 och 5. Den västra delen av området utgör huvudentré till hela Rudbecklaboratoriet och Rudbecksalen samt till Café Olofs inlast. Ut på entréytan leder dessutom ett antal utrymningsvägar från byggnaden. På området anläggs en infartsväg, parkeringar, angöringsyta vid huvudentré samt planteringar. För att anpassa marken mellan byggnad och befintlig väg höjs marken och höjdskillnaden tas upp med planterade slänter och en stödmur. Passage mellan övre och nedre nivå sker via trappor. Under mark går både en personkulvert och en mediakulvert vilka ingår i Akademiska sjukhusets kulvertsystem. Entréytan skall vara tillgänglig och ett antal utrymningsdörrar finns längs fasaden. Den tillgängliga passagen utan trappsteg sker via den nya infarten från söder. Ytan skall vara en representativ entré för hela Rudbecklaboratoriet och markutformningen skall vara välbearbetad. Huvudentrén och anslutande ytor beläggs med natursten för att förstärka intrycket av entréområdets dignitet. Angöring skall vara möjligt för varutransport till Café Olof som ligger på tillbyggnadens norra sida. Den östra ytan är huvudsakligen tänkt för utrymning och ytan anpassas till utrymningsvägar. På delen öster om Rudbeck 4 mynnar utrymningsvägar och marken ansluter till ytor vid Rudbeck 3 och 5. Fasad längs denna del rivs och återuppbyggs av grundläggningstekniska skäl vilket gör att hela ytan görs om. Se illustrationsbild nedan. 6

25 Miljöbyggnad Tillbyggnad väster benämns Hus 4. Byggnaden som kommer ansluta till både hus C11 och C5 kommer certifieras enligt Miljöbyggnad. Projektets mål är att certifiera byggnaden enligt den högsta nivån, GULD. Befintliga byggnader och de ombyggnationer som görs samtidigt kommer inte certifieras. Enligt Miljöbyggnads manual så är förutsättningen för att endast certifiera tillbyggnaden att den tillkommande delen tydligt uppfattas som en tillbyggnad och att certifieringen inte missuppfattas till att omfatta hela byggnaden, samt att energianvändningen för tillbyggnaden ska kunna mätas separat. För att säkerställa att SGBC, organet som certifierar byggnaden, anser att den del som projektet önskar certifiera är tydligt urskiljbar så formulerade projektet tidigt en fråga till dem. Utvändigt kan den tillbyggda delen tydligt urskiljas i arkitekturen. Även invändigt i tillbyggnaden så är gränserna tydliga mellan nytt och befintligt, med undantag för cafédelen på entréplan (plan 4) där gränsen flyter ihop något vid serveringsdisken mellan servering och kök, se Figur 2. Öppningar finns vid serveringsdisken och luft kommer därmed att strömma mellan tillbyggnad och ombyggt kök. De två öppningarna är vardera ca 2x1,2 m. De är öppna då caféet har öppet, uppskattningsvis ca kl och eventuellt vid vissa kvällsaktiviteter. Övrig tid då caféet är stängt kommer öppningarna att vara stängda, troligtvis med någon form av jalusier. Projektets fråga till SGBC var om dessa öppningar i gränsen mellan ny och befintlig byggnad utgör något hinder för att dra gränsen för certifiering av tillbyggnaden enligt Figur 2 på plan 4. (På övriga plan i byggnaden avskiljs befintlig byggnad och tillbyggnad med väggar och dörrar.) 7

26 Föreslagen avgränsning godkändes av SGBC, under förutsättningen att energin kan mätas separat i tillbyggnaden. På plan 5 behöver projektet göra en avvikelse från Miljöbyggnads manual. Här planeras det för en patientmottagning med mottagningsrum och provtagningsrum. För patienternas personliga integritet så är denna del placerad i direkt anslutning till trapphuset. Det får dock till följd att dessa rum inte har tillgång till tillräckligt mycket dagsljus. Dock måste den personliga integriteten gå före i detta fall. En fråga till SGBC om rummen kan undantas bedömning för dagsljus har ställts. Svar har ännu inte inkommit. Brand Brandskyddet har säkerställts enligt nedan: - Analytisk dimensioneringsmetodik har använts för att uppfylla föreskrifterna i BBR där önskemål har funnits att frångå de allmänna råden. - Utrymningsplatser med möjlighet till tvåvägskommunikation ska finnas på alla plan förutom markplan till följd av egen ambition. - Horisontella bärverk utförs i brandteknisk klass R60, stomstabiliserande bärverk utförs i R90. - Skydd mot brandgasspridning sker genom att ventilationssystemet utförs med brandgasevakuering, fläkt i drift vid brand. - Brandceller inom plan 3 brandgasventileras via ventilationssystemet (fläktar i drift). - Hisschakt som genomgår flera brandceller brandgasventileras via öppningar till det fria lodrät placerade på motsatt sida om schakttoppen. - Heltäckande brand- och utrymningslarm installeras inom hela om- och tillbyggnaden. - Heltäckande automatisk vattensprinkleranläggning installeras inom hela om- och tillbyggnaden. - Nödbelysning och genomlysta vägledande markeringar installeras i tillfredsställande omfattning i om- och tillbyggnaden. - Bjälklag utgör brandcellsgräns. - Brandcellsgränser i lägst brandteknisk klass EI 60 upprättas mot befintliga byggnader C5 och C11. - Brandskydd under entreprenadtid ska säkerställas. - Uppställningsplats ska finnas inom 50 meter från entreér och tåla ett axeltryck om 100 kn. - Följande utrymmen placeras i separata brandceller (EI 60): Omklädningsrum (plan 3) Förråd (plan 3) Undercentral (plan 3) Café Olof och konferensrum i anslutning till Café Olof (plan 4) Studentutrymmen (plan 4) och interntrappan mellan plan 3 och plan 7 Plan 5 Plan 6 uppförs i två separata brandceller (avskiljning mellan olika hyresgäster) Plan 7 uppförs i två separata brandceller (avskiljning mellan olika hyresgäst) Fläktrum (plan 8) Kulvert Trapphus Utrymningskorridor mot utvändig trappa för utrymning Trappa vilken leder till huvudtrapphus från fläktrum (plan 8) Schakt Hisschakt och hissmaskinrum 8

27 Eldriftrum (rum avsett enbart för eldrift ska enligt starkströmsföreskrifterna vara i egen brandcell) VVS Luft: Två luftbehandlingssystem, LB12 och LB13, med luftbehandlingsaggregat placerade i fläktrum på plan 8. Luftbehandlingssystemen utförs med enhetsaggregat, samt inbyggd styroch övervakningsutrustning. Funktion för fläktar i drift med separata tak/brandgasfläktar via bypass på frånluften samt självverkande backspjäll på tilluften, vilka placeras ute på planerna. Systemen utförs med separata kanaler i schakt till varje plan, totalt 3 st schakt och i vissa fall fler än en matning till varje plan, på både tilluften och frånluften. Avluft och uteluftskanaler ansluts till kombihuvar. Hissmaskinrum förses med separata tempstyrda frånluftsfläktar (on/off) till jalusislutare placerade i yttervägg, för reglering av temperatur sommartid, uteluft via ytterväggsgaller. Samtliga vistelserum utförs med VAV-spjäll. Luftflödet i rum där fler än 6 personer vistas samtidigt behovsstyrs via CO2- och temperaturgivare. Luftflödet i rum där färre än 6 personer vistas samtidigt behovsstyrs via temperaturgivare. Enskilda brandceller i främst plan 3, förses med brandgasspjäll. Befintliga kanaler, 2 st, en tilluftskanal och en frånluftskanal, som försörjer befintliga Café Olof kök och diskrum kompletteras med brandgasspjäll. Rum utmed fasad, samt grupprum etc. som har ett kylbehov utförs med kanalanslutna kylbafflar. Mediaförsörjning: R4 tillbyggnaden har en egen undercentral som förser med värme, kyla och tappvatten. Spillvatten från byggnaden kopplas in på befintliga spillvattenrör intill kulverten till C11. Fjärrvärme och tappvatten tas från kulvert utanför undercentralen. Kyla produceras från ny kylmaskin placerad i undercentralen, alternativt kopplas in på befintligt förbered anslutning från den stora kylcentralen i C11. Kylutredning för hela hus C11 pågår. Undercentral: I undercentralen finns växlare för tappvarmvatten, radiatorer och luftbehandling, kylmaskin och övrig VS utrustning. Mediasystem: Tappvatten dras i centrala schakt och vidare ut på varje plan. Värmerören till radiatorer dras i centrala schakt och vidare ut på varje plan till radiatorer placerade utmed fasad. Värme- och kylrören till luftbehandling dras i centrala schakt upp till fläktrum plan 8. Kylrören till fläktluftskylare och tilluftsbafflar dras i centrala schakt och vidare ut på varje plan. Spillvatten dras genom centrala schakt genom huset ner till bottenplattan vidare under den och ut från huset. Sprinkler: Sprinklerinstallationen för R4 ansluter på befintlig installation i C11. Installationen utföres enligt SBF 120:7. Sprinklersystemet sektioneras via befintliga flödesvakter planvis. Befintlig sprinklercentral i plan.2 9

28 Styr: I SÖE ingår att leverera komplett styr-, regler- och övervakningsanläggning där en undercentral med värme, varmvatten och kylproduktion ingår. Två stycken nya luftbehandlingsaggregat installeras. Brandspjäll skall kopplas till apparatskåp för motionering och övervakning. I rum där fler än 6 personer vistas installeras VAV spjäll som regleras via CO² och temperaturstyrning. I övriga rum där VAV spjäll finns är det endast temperaturstyrning. Allt detta ska kopplas upp till Landstingets överordnade system för övervakning och larmhantering. EL Kraftförsörjning: Ny huvudledning dras från befintligt ställverk i hus C11. Ställverk kompletteras med erforderlig utrustning för R4. Matningar till ventilationsaggregat samt hissar installeras. Elcentraler: Utförs som 5-ledarsystem. I övrigt enligt Teknisk Anvisning d.v.s. med Huvudbrytare, diazedsäkringar, jordfelsbrytare med självtest m.m. Jordfelsövervakning: Installeras i ställverk och fördelningscentraler och ansluts till El-scada. Kanalisation: Kanalisation utförs med vitlackerade kabelrännor samt med väggkanaler. Belysning: Belysningsinstallationer utförs med styrning typ KNX samt i övrigt enligt Teknisk Anvisning. Armaturer av typ LED installeras. Nödbelysning: Nödbelysning typ Malux installeras i enlighet med Brandskyddsbeskrivning samt Teknisk Anvisning. Nödbelysning ansluts så att den tänder vid strömavbrott eller utlöst brandlarm. Brandlarm: Installeras enligt SBF110:7 samt enligt Brandskyddsbeskrivning och Teknisk Anvisning. Fabrikat är Siemens Sinteso. Flytt av brandförsvarstablå till provisorisk entré ingår. Inom avdelningarna monteras brandinformationstablåer med blixtljus som påkallar uppmärksamheten vid brand i byggnaden Utrymningslarm: Utrymningslarm installeras enligt Utförandespecifikation utrymningslarm samt Brandskyddsbeskrivning och Teknisk Anvisning. Utrymningsplatser för rullstolsburna med talad två-vägskommunikation installeras med uppkoppling mot driftcentral i hus C1. Data: Ett nytt datanät installeras för tillbyggnaden. Nytt stamnät med fiberkabel dras från befintlig byggnad C11. 10

29 Tele: Ett nytt 01-nät installeras för överföring av drift- och nödlarmer, till driftcentralen i hus C1, till CiTECT. Inbrottslarm: Installeras i byggnaden enligt larmklass 2 med undantag för indraget försåtskydd vilket endast installeras på plan 6 (IT-verkstad). Larmer: Nödsignaler från Hiss skickas till Driftcentralen i hus C1. Passagesystem: Installeras i fastigheten. Systemet integreras med inbrottslarmssystemet. Kortläsare installeras även på samtliga plan för transporthiss för att kunna göra s.k. Prioriterade körningar av hissen med t.ex. kemikalier eller liknande. Tidgivningssystem: Installeras inom allmänna ytor samt grupprum plan 4. Porttelefonsystem: Porttelefon installeras i entré och denna kopplas till befintlig porttelefoncentral i bef. Byggnad C11. Risker Syftet med projektriskhanteringen är att minimera konsekvenserna av, och sannolikheten för potentiella negativa händelser. Riskhanteringen ska även öka tydligheten kring olika typer av risker i projektet. Målet med riskhanteringsarbetet är att ta fram en risklista över de risker som identifierats inom projektet. Risklistan ska tydligt redovisa vilka de högst värderade riskerna inom projektet är. Dessutom skall åtgärdsförslag tas fram för de risker som värderats som mest allvarliga och genom att implementera dessa ska riskerna kunna omvärderas och risklistan uppdateras. Risklistan i projektet har delgivits verksamheten som fått möjlighet att fylla på denna. Genomförandeform Totalentreprenad i partneringsamarbete/samverkan, har valts för att entreprenörens kunskap och erfarenhet ska tillvaratas under färdigprojektering samt utarbetande av arbetshandlingar för projektet. Målstyrningen omfattar såväl projektets ekonomi, kvalitet som tid för genomförandet och samordning av arbetet i förhållande till övriga verksamheter i byggnaden. 11

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47