Planering Fysisk planering... sid 4 Utvecklingsområden sid 5 Bostäder... sid 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Planering Fysisk planering... sid 4 Utvecklingsområden sid 5 Bostäder... sid 8"

Transkript

1

2 2 Innehållsförteckning Förord... sid 3 Planering Fysisk planering... sid 4 Utvecklingsområden sid 5 Bostäder... sid 8 Grönstruktur, natur, friluftsliv... sid 10 Parker sid 10 Älven.. sid 10 Friluftsliv sid 12 Anläggningar sid 12 Kultur... sid 13 Näringsliv Näringsliv, allmänt... sid 14 Handel och service... sid 15 Kommunikationer... sid 16 Energi... sid 23 Kommunal service Reningsverk... sid 25 Dagvatten... sid 25 Vattentäkt... sid 25 Avfallshantering... sid 25 Miljö och riskfaktorer Luft... sid 27 Radon... sid 29 Buller... sid 29 Miljöfarliga transporter... sid 30 Förorenad mark... sid 30 Översvämningsrisker... sid 30 Konsekvensbedömning... sid 32 2

3 3 FÖRORD Den fördjupade översiktsplanen för Lycksele stad ska bidra till att uppnå Lycksele kommuns Vision 2010 och fyra övergripande mål, antagna av kommunfullmäktige Vision 2010 Lycksele, staden i Lappland, ett attraktivt besöks- och turistmål, centrum för utbildning, handel, företagsamhet, hälsa och sjukvård, där både staden och landsbygden utgör en viktig resurs för utveckling och tillväxt. Tillsammans bygger vi för framtiden med hjälp av ny teknik. De fyra kommunövergripande målen är: - ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling, - engagerade och delaktiga kommuninvånare, - tillväxtskapande utbildnings- och näringslivsklimat med välutvecklad infrastruktur, samt - attraktiv arbetsmarknad med full sysselsättning och lockande fritids- och kulturaktiviteter. Fördjupningen syftar även till att uppnå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som innebär att - städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö, - natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas, - byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Den fördjupade översiktsplanen för Lycksele stad skall även ses som ett led i kommunens samlade planering. Försök har gjorts med upprop till skolor att delta med barns och ungdomars uppfattning om planeringen i Lycksele och då framförallt utformningen av deras närmiljö. Visionen är att barn och ungdomar skall ges möjlighet att påverka, och deras åsikter och idéer skall värderas högt. Det är den fördjupade översiktsplanens uppgift att kartlägga, analysera och skapa utvecklingsmöjligheter för service, kommunikation, bostäder, industri, handel, natur och kultur samt avväga och samordna dem till en så bra helhet som möjligt. Kommunens befolkning nådde sin höjdpunkt i början av 1960-talet med ca invånare. Denna siffra har sedan successivt minskat under åren för att till sekelskiftet 1999/2000 vara drygt Det är därför av största vikt att vi alla verkar för att göra kommunen så attraktiv som möjligt så vi skapar förutsättningar för inflyttning och expansion av verksamheterna i alla olika sektorer. Staden som en gestaltad helhet består av både naturlandskap, vattenrum och grönska samt gator och byggnader. Starka landskapselment som Borgaregatans höjdläge liksom Finnbacken samt Umeälvens sträckning ger sin prägel på staden. Lycksele stad skall utvecklas i samspel mellan bevarande och nyskapande. Den fysiska planeringens uppgift är att utifrån de politiskt prioriterade målen och ur stadens karaktär medverka till en upplevelserik och tillgänglig miljö. Ambitionen är att kvinnor och män, barn, ungdomar och äldre skall stå i centrum vid planering av Lycksele stad. Styrgruppen för översiktsplanearbetet Lilly Bäcklund kommunalråd 3

4 4 PLANERING Fördjupad översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen är vägledande vid beslut, redovisar den politiska viljan och anger de mål som skall uppnås via planeringen. För att redovisningar och mål skall bli juridiskt bindande måste de följas upp med detaljplan eller områdesbestämmelser. Detaljplan Utvecklingen av de inre stadsmiljökvaliteterna är ett kommunalt ansvar som kommunerna utövar genom kommunalt självbestämmande och planmonopol. För Lycksele tätort finns detaljplaner som täcker den bebyggda delen från Lugnet till Nydala samt från Norräng till Furuvik på ömse sidor om Ume älv. Många av dessa detaljplaner, framförallt i centrumkärnan, är idag inaktuella och bör ses över. Kontakter med gårdagens och dagens kulturliv är viktiga vid utformningen av boendemiljön för att se till människans behov vad gäller gemenskap, trygghet och identitet. Fysisk planering som verktyg Den fysiska planeringen är ett viktigt redskap för sammanvägning av olika intressen, för analyser och för illustrationer av visioner. Detta förhållningssätt till den fysiska planeringen ger helt andra möjligheter än det motsatta synsättet, det vill säga att se den fysiska planeringen som en formalitet för att få genomföra projekt som initieras av enskilda intressen. Tvärtom är syftet med den fysiska planeringens processer att de ska garantera öppenhet och möjlighet för kvinnor och män, barn, ungdomar och äldre att delta och lämna synpunkter. Den fysiska planeringens möjligheter som redskap för en hållbar utveckling får inte komma till korta. I den kommunala fysiska planeringen är det angeläget att arbetet med lokala utvecklingsprogram, LUP, och översiktsplaneringen samverkar i växelverkan. Boverket har i rapporten Regionala tillväxtavtal och fysisk samhällsplanering beskrivit motsvarande växelverkan mellan den regionala utvecklingsplaneringen och den kommunala översiktsplaneringen. Det av kommunfullmäktige fastställda Kulturminnesvårdsprogrammet ligger till grund när detaljplanering sker i områden som berörs i programmet. Ambitionen och målsättningen är dock att programmet skall revideras och kompletteras. 4

5 5 UTVECKLINGSOMRÅDEN Centrum En viktig fråga för Lycksele och Lyckseleborna är planeringen av centrum. En samordning kring kultur, miljö och service för iordningställande av ett karaktärsfullt, trivsamt och levande centrum där det offentliga rummets betydelse för upplevelsen av staden medför särskilda krav på dess utformning. Den småskalighet som präglar stadens utformning är viktig att ta till vara och värna om. En medveten utveckling leder till ett samhälle med önskade kvaliteter, till skillnad från en icke medveten utveckling som bara blir och som fokuseras på företeelser vi inte ens vet om vi efterfrågar. Utveckling av stadskärnan fordrar ett aktivt förhållningssätt och en bild av hur vi önskar att framtidens stad skall se ut. Hållbar stadsutveckling innebär både att hantera de investeringar som är gjorda och att tillgodose det förändringstryck som kräver nya investeringar och åtgärder. En attraktiv stadsmiljö skall också vara tillgänglig för alla invånare. De äldre och personer med funktionshinder är en viktig målgrupp när det gäller utformning av trottoarer, offentliga entréer m m. De utvecklingsområden som för närvarande är aktuella är kvarteren Köpmannen och Tjärhovet. När centrum i framtiden behöver expandera, kan Borgaregatan vara ett alternativ, dock ska den äldre bebyggelsen efter Borgaregatan tillvaratas. Nybyggnadsritning av Edw Strömqvist sept Huset har från början haft 2-luftsfönster och gröna fönsterfoder. Boningshuset reparerades 1955, fasaden fick Etplattor, nya fönster. Den gamla ingången i gatukorsningen är igensatt. Uppfört Ombyggdes efter Träskylt med årtalet 1890 ovanför porten. Uppfört 1925 Boningshuset och uthuset uppfördes JÄRNVÄGSGATAN Nybyggnadsritn. från 1929 av Edw. Strömqvist. Huset har i stort bevarat sin urspr. karaktär. Fönstren är ursprungliga. Nybyggnadsritn. fr 1920 av C Sandström, Umeå. Uppfört S TORGGATAN BORGAREGATAN Huset renoverades och ombyggdes efter 1937, ritn J P Sundberg. SKOLGATAN Uppfört 1910-tal. Ombyggn.ritn. dec 1933 av Edw. Strömqvist. Uppfört Ett av Lyckseles bäst bevarade 30-talshus. Nybyggnadsritn.av Birger Mörner okt Bortsett från fönstren och fasadmaterialet har huset bevarat sitt urspr. utseende. GRUBBGATAN Huset uppfördes under 1800-talets mitt Om- och tillbyggnad 1940 och Uppfört 1927 Troligen tillkom huset under 1800-talets mitt. Nybyggnadsritn. av Edw. Strömqvist sept.-31. Ett av Lyckseles bäst bevarade 30-talshus. Nybyggn.ritn. av Edw. Strömqvist aug.-26. Ombyggt Förlorat sin ursprungliga karaktär. 5

6 6 Infarterna från Blå Vägen/E12 vid Shell bör utformas med någon form av blickfång som gör att besökare/turister på genomresa stannar upp för att utforska stadskärnans utbud. Ett förslag till utformning redovisas på karta. Infarten till centrum mitt emot Gammplatsen är viktig att skylta så att besökande lätt hittar centrum och parkeringar. Trafikföring, skyltning och hänvisning till parkeringar och offentliga toaletter, är viktigt att förbättra, så att kvinnor och män, ungdomar och äldre, såväl turister, besökande som lokalbefolkning känner sig välkomna till vår stad. Exploateringsområden Detaljplanelagd mark för nybebyggelse av bostäder finns inom Nydala och Furuvik. Kommunen äger mark inom Norrängsområdet för ytterligare utbyggnad av bostadsområden med tillhörande service, närbutik, barnomsorg etc. Detaljplanelagd mark för industriändamål finns som täcker behovet för en lång tid framåt. Industrimarken är i huvudsak förlagd inom Furuvik. Järnvägen har stickspår till industriområdena på Furuvik, Jonsta och Lilltjärn. 6

7 7 7

8 8 Mål Lycksele stad skall ha en ändamålsenlig handels- och servicestruktur som ger god tillgänglighet för alla konsumenter, konkurrensbefrämjande etableringsmöjligheter för handelsföretagen och förutsättningar för god arkitektur. Att uppmärksamt följa förändringar i samhället och ha en framförhållen planering. Områden, planerade för olika verksamheter, skall finnas. Att planera så att personer med funktionshinder ges möjligheter att ta del av samhället. Att upprätthålla och utveckla staden som turist- och handelscentrum i regionen. BOSTÄDER Permanentbebyggelse Då Lycksele under de kommande åren inte beräknas växa i någon större utsträckning har endast mindre områden avsatts för nyexploatering. Man bör planera för viss förtätning och komplettering i redan byggd miljö för att tillgodose kommande behov, dock utan att viktiga grönområden tas i anspråk. Kommunen bör också planera för särskilt attraktiva boendemiljöer, såsom vattennära bebyggelse. Tänkbara områden för villabebyggelse kan vara mark mellan Forsbacka och Nydala samt för hyreshus områden efter Hamngatan. Efterfrågan på tomter för egnahemsbyggande är f n liten. Fastställda detaljplaner finns inom Nydala och Furuvik, 55 tomter, vilket torde täcka behovet för en lång tid. Förslag till nya områden för bostadsbyggande föreslås inom Norrängsområdet. Det finns några tomter i centrum som är obebyggda. Dessa tomter tillsammans med förtätning inom vissa kvarter ger ett tillskott i utvecklingen av centrum, samtidigt som det är bra lägen för dem som har behov av att bo i centrum, med dess närhet till handel och service. Vid förtätning och nyexploatering i centrum bör små lägenheter för ungdomar, studenter ingå i planeringen. Vid planering av bebyggelse, gaturum och allmänna platser skall hänsyn tas till den situation som barn, äldre och människor med olika funktionsnedsättningar befinner sig i. En del funktionshinder är synliga medan andra inte syns. Olika behov finns för olika grupper, exempelvis barn som vill röra sig fritt, äldre som kräver tydlighet och bra underhåll samt rörelsehindrade som behöver väl utförda detaljer. De olika funktionshindren kräver bl a tydlighet, bra belysning och enkla vägval, exempelvis när det gäller allergiker så skall man tänka på vilka växter som finns vid hållplatser och gångvägar. En funktionsnedsättning blir handikapp först när individen möter brister i miljö eller verksamhet. Kommunens antagna handikapplan skall beaktas. Kommunen skall genom en medveten och långsiktig planering förbättra tillgängligheten i samband med nödvändiga investerings- eller underhållsåtgärder s k passa på planering, som överensstämmer med bestämmelser i PBL 17 kap 21a om krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet på allmänna platser BFS Det är en samhällsekonomisk vinst i tillgänglighetsarbetet i form av den nytta som människor och samhälle får av åtgärder som genomförs. Ökade möjligheter för personer med funktionshinder att delta i det sociala livet, ökad värdighet och valfrihet är några exempel. 8

9 9 En förstudie har genomförts om man vid eventuell framtida skolnedläggelse kan bygga om Grubbskolan till seniorboende. Enligt utredningen skulle detta vara en bra lösning då skolan ligger mycket centralt och flera lokaler redan idag är lämpade som gemensamhetslokaler. Fritidsbebyggelse Fritidsbebyggelse är ett positivt och viktigt inslag i kommunen. Flera fritidshusägare vars fritidshus ligger på bekvämt pendlingsavstånd från Lycksele stad har under senare tid börjat använda sina fritidshus som permanentboende. Detta ställer högre krav på kommunens service. Lägen vid vatten skattas högt av fritidshusägare varför områden vid Umeälven, vid Lycksträsket, ovanför Ansia, vid Hedlunda och Överbo är delar som fått fler permanentboende i fritidshus. Ny bebyggelse bör dock inte hindra rörligt friluftsliv, natur- eller kulturintressen. För samordning av vattenförsörjningen bör fritidsbebyggelsen lokaliseras i samlade grupper med obebyggda partier mellan, vilket medför att enskilda avloppslösningar främjas. Skyddsrum Lycksele tätort är skyddsrumzon. Skyddsrumsplan finns. Det är relativt gott om skyddsrum i centrum men inom småhusområdena i de olika stadsdelarna finns inte tillräckligt med skyddsrum. Riskzonen runt mål som bedöms bli utsatt för angrepp under krig bedöms vara 800 m kring flygplatser och 200 m kring broar. Inom denna zon är det väsentligt att skydda befolkningen i krig, genom att tillämpa skyddsavståndet eller byggande av skyddsrum. Samhället ska så långt möjligt också fungera under krigstid varför förläggningen av livsviktiga funktioner i förhållande till varandra och till andra krigsmål är viktigt att ta hänsyn till i planeringen. Mål Bebyggelse och anläggningar skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa, mark- och vattenförhållanden, energihushållningen samt samhällsservicen. Kommunen medverkar till att öka attraktiviteten i den redan byggda miljön genom att ge det offentliga rummet dvs gator, vägar, torg och parker en tilltalande utformning. Att verka för att allmänna byggnader och platser anpassas för människor med funktionshinder. Den bebyggda miljön skall ge skönhetsupplevelser och trevnad samt ha ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minska. (NM) Byggnader och deras egenskaper påverkar inte hälsan negativt. (NM) Att senast år 2006 ska en Strategi för säker strålmiljö och god inomhusmiljö för Lycksele kommun vara framtagen. 9

10 10 GRÖNSTRUKTUR, NATUR OCH FRILUFTSLIV Stadens grönska och dess samband med omgivande natur och vatten är en del av Lyckseles attraktion och långsiktiga hållbarhet det bidrar till att skapa stadens identitet. Begreppet grönstruktur innefattar sjöar, bäckar, stränder, parker, skol- och kyrkogårdar, privata trädgårdar och gröna restytor med natur- eller kulturprägel. Grönstrukturen omfattar således all mark, som inte är bebyggd eller belagd. Dess funktion kan sammanfattas i tre olika aspekter: ekologiska, kulturella och sociala. En park kan t ex vara kulturhistoriskt värdefull samtidigt som den har social betydelse som plats för lek, samvaro och rekreation. Dessutom har den en ekologisk funktion t ex för biologisk mångfald, för bra närklimat och kretsloppslösningar. I framtida Naturvårdsprogram för skall ingå en grönstrukturdel med mål och åtgärder för bevarande och utveckling av Lycksele tätorts grön- och vattenområden. Parker Inom centrumkärnan finns flera fina anlagda parker bl a Stadsparken, parken på Finnbacken och Tingshusparken. Den främsta är Stadsparken vid Djupskolavan som inbjuder till rekreation och lek i skyddad miljö vid fina blomster- och buskplanteringar. Under vinterhalvåret roas bl a barnfamiljer av olika aktiviteter på Djupskolavans is där möjligheter till skridskoåkning och korvgrillning också finns. Stadsparken, som är tillgänglig för funktionshindrade, är en oas som många Lyckselebor och turister uppskattar. Kyrkogårdarna i centrum, vid Lugnet och Hedlunda är andra viktiga inslag i grönstrukturen. Grönområden inom staden viktiga för allmänhetens rekreation är bl a promenadstigen runt Långtjärn, området runt Grundtjärn och ett grönområde på Norräng där den s k Bergmans loge är belägen. Grönområden med lekplatser finns i anslutning till de flesta bostadsområdena. Vid planering skall i möjligaste mån undvikas att ta i anspråk parkmark. Om detta inte är möjligt skall man inom området ersätta den parkmark man ianspråktagit. Grönytorna i staden ska inte minska. Älven Ume älv som går genom Lycksele tätort är en viktig del av Lyckseles identitet, som förstärks av Korpberget, bevuxen med äldre hällmarkstallskog. Många nyttjar Umeälven som ett mycket uppskattat närområde. Möjligheten att röra sig längs stränderna är en tillgång, viktig att värna om. Tillgängligheten och möjligheter till rekreation längs älvstränderna bör förbättras. En detaljplan, över en strandpromenad fram till Gammplatsen, har vunnit laga kraft i maj För stadens attraktion och tillgänglighet vore en utbyggnad av denna strandpromenad en stor tillgång. Under vinterhalvåret nyttjas älven genom fiske, promenader, spark- och skidåkning, skoteråkning på fastställda leder m m. En upplogad väg som kortar avståndet för gående mellan centrum och Norrängs bostadsområde nyttjas flitigt. För att öka älvens attraktion sommartid, bör man i form av ett flerårigt utsättningsprogram av större öring göra älvfisket tillgängligt, såväl för besökare som för kommuninvånare. Vissa strandområden, öar och holmar har höga naturvärden, t ex naturskogar. Fågellivet är förhållandevis rikt och fågelarter som gråhakedopping, häckar mitt i staden. 10

11 11 11

12 12 Friluftsliv Naturen har i alla tider svarat för en mycket viktig del av män och kvinnors, barn, ungdomar och äldres möjligheter till rekreation och fritidsaktiviteter. Lyckseles småstadskaraktär med korta avstånd ut till naturen är en värdefull resurs som ger speciella upplevelser till boende på orten, viktiga värden att värna om. Kultur- och naturområdet Gammplatsen är ett välutnyttjat närrekreationsområde. Naturskogen med de gamla tallarna på udden är skyddad som naturreservat. Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorten skall särskilt beaktas. De tätortsnära skogarna är viktiga för rekreation och friluftsliv. Det gäller bl a områdena kring Golfbanan och mot Lycksbäcken, liksom Tannberget med dess rika utbud av varierande skid- och motionsspår. En gångstig, ca 1,5 km, runt Långtjärn, nyttjas av många och är ett omtyckt strövområde. Delar av Tannberget ska utvecklas som naturskole- och närströvområde i ett särskilt projekt under Stigar, fågeltorn och rastplatser ska anläggas. De flesta skolor har tillgång till skolskogsområden. Att barn på daghem, fritidshem och skolor får vistas i naturen är viktig för deras hälsa och för att få kunskap om naturen. Anläggningar Anläggningar för utomhusaktiviteter är betydelsefulla som mötesplatser på samma sätt som parker, gator och torg. Det är viktigt med väl fungerande anläggningar såsom simhall, ishall, idrottshallar, fotbollsplaner, kvartersplaner, elljusspår, ridanläggningar etc för att utöva idrott och motion. I Lycksele kommun finns mer än 200 föreningar som bedriver en öppen verksamhet. Omsorgen om anläggningar är därför av mycket stor vikt. Hänsyn måste tas på ett sådant sätt att befintlig verksamhetsnivå försäkras samt att möjligheter till utveckling/utbyggnad säkerställs. En av de anläggningar som i framtiden bör byggas ut och utvecklas är Lycksele skidstadion. Historik, traditioner och det etablerade skidgymnasiet kräver nysatsningar på skidstadion men även inom övriga Tannenområdet som innehåller ishall, sporthall, idrottshus med skilda verksamheter och en fin gräsplan. I underbacken till f d hoppbacken på Södermalm har en cykelcrossbana iordningställts. Beachvolleybollplan har anordnats vid älven på Furuvik. Mål Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. (NM) Att hålla parkområden inom Lycksele tätort i sådant skick att de kan nyttjas av barn och ungdom för lek och andra aktiviteter samt av kvinnor, män och äldre för rekreation och mötesplatser. Att anlägga gång- och cykelväg efter älven fram till Gammplatsen. Att verka för att rekreationsområden i möjligaste mån anpassas så att de kan nyttjas även av personer med funktionsnedsättning. Att göra Ume älv attraktiv inom Lycksele tätort genom ett flerårigt utsättningsprogram av öring samt anläggande av bryggor och båtplatser. 12

13 13 De anläggningar som finns skall vara i sådant skick att de kan nyttjas av skola och i förekommande fall av allmänheten. Att, för gemensam trivsel, fortsätta arbeta med nya idéer när det gäller utformning av stadens grönområden. Att senast 2006 ha antagit ett program med mål och åtgärder för hur grön- och vattenområdena i tätorten och tätortsnära områden ska bevaras och utvecklas. (NM) KULTUR Gammplatsen, strategiskt placerad mellan Blå Vägen/E12 och Ume älv presenterar bl a miljöer och enskilda objekt som ger inblick i äldre tiders livsmönster, sociala villkor, byggnadsskick och estetiska ideal. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är inget definitivt begrepp som kan avgränsas en gång för alla. Tidens gång, rivningar och förändringar gör att tidigare vanliga byggnadskategorier blir sällsynta och måste ges ett större värde. Många av de byggnader som upptagits i Kulturminnesvårdsprogram för Lycksele kommun, har förändrats så att de kulturhistoriska kvaliteterna inte längre finns kvar. Det är därför viktigt att kvarvarande byggnader och miljöer tillvaratas och bevaras i den kommunala planeringen och även i riktade informationer till ägarna om värdet av dessa kulturbyggnader. Kulturmiljön består inte bara av förhistoriska lämningar, bebyggelse och andra anläggningar som människan skapat, den består också av de kvinnor och män, barn och äldre som levat och lever i den, deras historia och traditioner. Kulturmiljöer inom Lycksele tätort enl karta. Film Kulturhistoriskt intressanta miljöer Gammplatsen Skytteanska skolan m m Tingshus, kyrka mm Ume älv Byggnadsminne G:la Folkskolan Hamnen G:la sjukstugan MB-bio och Sturebiografen finns i Lycksele stad. Sturebiografen är ett värdefullt exempel på äldre biografers utformning, med bevarade interiörer. BioKontrast verksamhet arrangeras i nära samarbete med MB. 13

14 14 Offentlig utsmyckning Syftet med offentlig konstnärlig utsmyckning är att ge den fysiska miljön ett högt estetiskt värde och därigenom stimulera män och kvinnors, barn och äldres, såväl turister, besökandes som lokalbefolkningens välbefinnande. Konstnärlig utsmyckning bidrar till att skapa karaktär och identitet, främja rika upplevelser samt ge positiva impulser och livskvalité. Lycksele Konstförening, Stadskulturföreningen och Lycksele Byggnadskulturförening gör en viktig insats för konstlivet, utformning och bevarande av miljöer samt Lyckseles stadsbild. En permanent lokal, galleria, med olika utställningar, skulle vara ett tillskott till Lyckseles kulturliv. Mål Att föreslå Gammplatsen som riksintresse för kulturmiljö. Att årligen avsätta 0,5 % av investeringsbudgetens omslutning till konstnärlig utsmyckning. Ge möjlighet till upplevelser av kultur av god kvalité, genom ett brett utbud. Att senast 2010 revidera kulturmiljöprogrammet. (NM) Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas. (NM) NÄRINGSLIV Lycksele ligger på ett avstånd av 80 minuter från Stockholm. Flyget trafikerar Lycksele- Arlanda med flera turer om dagen. Kommunen erbjuder närhet till övriga Sverige genom bra kommunikationer och samtidigt närhet till orörd natur, jakt och fiske. Lycksele är navet i Södra Lappland vilket innebär att här finns en bra offentlig service med ett akutsjukhus som blivit känt bl a för sina framgångar när det gäller ortopedi och kirurgi för länets medborgare samt ett BB som arbetar med empati och stor kompetens gentemot sina patienter. Sjukhuset ger en stor trygghet för alla i regionen, framförallt för kvinnor och äldre. Den ambulanshelikopter som är stationerad i Lycksele har under åren visat sig vara en av de bästa satsningar som gjorts i Lycksele genom dess snabba transportmöjlighet. Dess verksamhetsområde i inlandet är stort och många gånger svårframkomligt för andra transportslag. Lycksele kommun satsar på högskoleutbildningar av strategisk betydelse för ekonomisk, social och kulturell utveckling och tillväxt. Lycksele lärcentrum är mötesplats, mäklare och motor med syfte att initiera, samordna och genomföra högre utbildning som skall tillfredsställa behov av både grundläggande service och innovativ tillväxt för både offentlig sektor och privata näringslivet. Exempel på högskoleutbildningar för grundläggande service är sjuksköterskeprogrammet med IT-profil, lärarprogrammet för verksamhet i förskola och förskoleklass samt socionomprogrammet. Exempel på högskoleutbildningar för innovativ tillväxt är produktionsingenjörsprogrammet och gis-ingenjörsprogrammet. Lycksele har närmare 900 företag registrerade. Alla är småföretag, under 200 anställda och enligt internationella mått s k microföretag. Det gör att mångfalden är stor och att Lyckseles näringsliv inte är så sårbart för de stora konjungtursvängningar som vi har upplevt de senaste 10 åren. Företagen inom den industriella sektorn går mycket bra. 14

15 15 Satsningen på industrilokaler har fått till följd att vi har en trä- och metallindustri som vuxit kraftigt de senaste åren. Lycksele har idag ca tio träförädlingsföretag och ett tiotal metallindustriföretag. Dessa företag skapar underlag för många av Lyckseles serviceföretag inom alla branscher. Flera av företagen är aktörer på den nationella och internationella marknaden. Lycksele erbjuder bl a; - ett förstklassigt hotell och en campingplats med stora modärna stugor. Olika anläggningar i staden och dess omedelbara närhet erbjuder flera underhållnings-, rekreationsoch spa-program, - en Djurpark med ett 30-tal djurarter från vår nordiska fauna, dvs de djur du kan möta i skogen vid bärplockning eller vid vandring efter våra fina vandringsleder, - en niohålsbana, norr om Campingplatsen belägen inom tätorten, som är en utmaning för alla golfentusiaster, - ett fint utomhusbad, Ansia Badpark, med rutschbanor och vågspel, - skidspår belägna i direkt anslutning till tätorten vid Gymnasieskolan, fina, variationsrika spår mellan 2,5 16 km, - en slalombacke ca 1 mil utanför tätorten och i nära anslutning till denna en Go-cartbana, - skoterleder som ansluter till kringliggande kommuner. Ett rikt kulturliv med många fina kulturmiljöer där Gammplatsen i Lycksele tätort är den mest besökta med Skogsmuseum, Skogsmaskinmuseum, en iordningställd byväg med äldre byggnader, Margaretakyrkan, samisk kultur och mycket mer. Mark för industriändamål finns inom Furuviks industriområde. Företagsetableringar har ökat. Handeln har under senare tid expanderat genom att bl a Dressman, Jysk, GK m fl etablerat sig i Lycksele. Nybyggnationer av affärs- och kontorslokaler planeras i centrum. En framtidstro spirar i orten. Mål Att utveckla och stödja framtagande av lokalt producerade varor. Att förändringar och nytänkande tas till vara som leder till bibehållande och nyetablering av företag. HANDEL OCH SERVICE Stadskärnan har oftast handelsplatsen som sitt drivmedel och kulturarvet är knutet till den bebyggelse och stadsstruktur som handeln har givit. Handeln är en förutsättning för att stadskärnan skall behålla sin karaktär och sitt värde. En viktig aspekt när det gäller att locka nya invånare till kommunen är att stadskärnan är vital och erbjuder en närhet till all vår dagliga service. För att få denna vitalisering av stadskärnan måste publikgenomströmningen i centrum öka. Högre omsättning och större lönsamhet för våra centrumbutiker är ett villkor för att dessa skall kunna upprätthålla ett stort varusortiment. Möjliga expansionsområden/ytor för handeln i centrum är kvarteret Köpmannen och Borgaregatan, men även kvarteret Tjärhovet kan vara ett framtida alternativ till denna centrum- och handelsutveckling. Kommunens attraktionskraft förknippas med den miljö som kvinnor och män, ungdomar och äldre upplever i stadskärnan. Kvinnor och män har enligt statistiken olika vardagsliv och skilda resmönster. Kvinnor sköter dagligvaruhandeln mer än män, de hämtar också barn och ordnar andra ärenden i högre utsträckning än män. 15

16 16 För att garantera en allsidighet i butiks- och varuutbudet bör stadskärnan kunna erbjuda butikslokaler till varierad hyresnivå. Kommunen skall i sina planer för bostäder och service även skydda handeln i bostadsområdena, för att gynna kvinnor och äldre som inte har tillgång till bil. För några handlare är centrum bästa läge, för andra är externt läge det som fungerar bäst. Det gäller att genom planering hitta en blandning som tillfredsställer både handelns och invånarnas behov. Externa lägen är viktigt ur konkurrenshänseende men även för utveckling av orten sett i ett regionalt perspektiv. Hänsyn till landskapsbilden är viktig vid externetablering. Ny bebyggelse ska enligt arkitekturpropositionen utgöra positiva tillskott till den befintliga miljön. Kravet på estetiska värden beaktas och tas tillvara i PBL. Detta gäller all bebyggelse, även handelns anläggningar. Kommunen skall genom stadsplaneläggning visa på och ha en beredskap när det gäller placering av handel i externa lägen. Extern handel, handel som med svårighet kan placeras i centrum, skall i huvudsak lokaliseras inom Hällan och Furuviks industriområde. Den externa handeln skall ej omfattas av livsmedelsbutiker. Den handelsutveckling som vi väljer påverkar i stora delar det samhälle vi kommer att få. Lycksele skall fortsätta att arbeta för att vara affärscentrum i inlandet. Det innebär att vi måste skapa förutsättningar inom kommunen så att befintliga och nya entreprenörer vågar satsa. Mål Utveckla torghandeln under sommarhalvåret att även omfatta försäljning av lokalt producerade varor. Att skapa förutsättningar för en mångfald och ett varierat utbud av butiker. Att utveckla centrum så att kvinnor och män, ungdomar och äldre vill vistas där och att turister och besökande stannar för shopping och förtäring på grund av den trivsamma atmosfären. KOMMUNIKATIONER Gator Gator och vägar är till för att göra stadens olika funktioner tillgängliga för alla. Män och kvinnors, barn och äldres och de funktionshindrades olika krav och önskemål står ibland i konflikt med varandra. Säkerhet och trygghet är viktiga kvaliteter för trafikanter i allmänhet och för oskyddade trafikanter i synnerhet. Trafikstrukturen är därför ett viktigt inslag i översiktsplaneringen för att redan på ett tidigt stadium slå fast inriktningen för stadens trafikstruktur. Lycksele har varit pilotkommun för ett projekt, Lugna Gatan, där olika problem inom trafikföringen i tätorten studerats. I projektet finns redovisning/förslag till bl a - områden som hastighetsbegränsas till 30 km/h - hur trafiknätet ser ut för cyklister, bilister, busstrafik och utryckningsfordon - bilolyckor - olika önskemål ex. planskild korsning - var olika trafikproblem finns - skolvägarnas säkerhets - trafikbullermätningar, m m. Förslag till framtida trafiklösningar inom centrala delen av Lycksele stad, framtaget av tekniska förvaltningen, redovisas på karta. 16

17 Nybru ksgata n E12 17 Framtida trafik FRAMTIDA TRAFIK / Ulf E Rev Joh an Skyttes vä g Älvsgatan Fiska regatan E12 Fr ykholmsvä gen Sven Duvas väg Kyrkog atan Tin gshusg atan Storg atan GÅNGFARTSGATA Parkg atan Fin nbacksg Hant verkar eg KÖPMANNEN N To rgg Jär nvägsg atan MB TORGE T S To rgg Sadelg Borg areg atan GÅGATA SJ TUNNE L Skolgata n RESECENTRUM Gru bbga tan Ny ut/infart Bångvä gen Ma gasinsga tan GC-VÄG Ny gata Skolgata n BRO OKQ8 Vilh elmina vägen Ny GC-väg samt stängning av gata GC-VÄG Kommunen har ansvaret för tätortens gator och är väghållare för ca 6,5 mil tätortsgator. E12 genom Lycksele stad är av riksintresse. Parkering Gemensamma lösningar av flera fastigheters parkeringsbehov är ett effektivt och samhällsekonomiskt lämpligt sätt att lösa parkeringsbehovet i en stadskärna eller annat grannskap. Vid anordnande av parkeringsplatser skall inte grönområden tas i anspråk då dessa utgör en viktig del i Lycksele stads trevnad. Om grönområ- den ianspråktages skall ersättningsytor skapas. Ett alternativ kan vara parkeringshus eller vid nybebyggelse, parkering i källarplan vilket innebär att gaturummen befrias från biluppställning, så gatan, dess proportioner, husfasader och grönska upplevs ostört. Parkeringsplaneringen måste samordnas med och underordnas den allmänna trafikplaneringen och planeringen av markanvändning för bostäder, butiker osv. Den kan inte avgränsas fysiskt till ett par tre kvarter eftersom den efter tillgång på platser sprider sin påverkan över stadsområdet. För närvarande bedöms att befintliga parkeringsplatser täcker det behov som finns. 17

18 18 Vid framtida utbyggnad av kvarteret Köpmannen skall dock behovet ses över, eftersom den marken idag nyttjas för parkering. Gång- och cykelvägar Lycksele stad har ett ca 3,3 mil väl utbyggt gång- och cykelvägsnät. Eftersom gällande detaljplan tillåter utbyggnad av gång- och cykelväg från bron över Ume älv och fram till Gammplatsområdet bör detta prioriteras då det skulle ge ett tillskott till stadsbilden. Övergångsställena skall utformas så att tillgängligheten för personer med funktionshinder ökar. I den av riksdagen fastställda infrastrukturpropositionen (prop. 2001/02:20) anger regeringen följande: Längs statliga vägar har staten ansvaret för att vägnätet utformas så att även hänsyn tas till cykel- och gångtrafik. I tätorter är det staten som har ansvaret för huvudvägnätet medan kommunen vanligtvis har ansvaret för övriga vägnät. Det innebär att Vägverket har ansvar för E12 även i de avsnitt som passerar genom tätorter. Regeringen preciserar ansvaret på följande vis: Inom ramen för de statliga vägarna kan även separata cykelbanor och gångvägar byggas i de fall detta behövs och är en lämpligare lösning än ett gemensamt utnyttjande av vägbanan för såväl skyddade som oskyddade trafikanter. Sådana lösningar bör övervägas när trafikflödena är höga och den existerande vägen smal och riskfylld för de oskyddade trafikanterna. I den regionala transportplaneringen skall särskild hänsyn tas till barns behov av en säker vägmiljö. Under vinterhalvåret används den s k vintervägen över Ume älv mycket flitigt eftersom den kortar vägen avsevärt mellan Norrmalm / Norräng och Centrum. Möjligheten att nyttja denna sträckning även på sommaren med turbåt bör undersökas. Kollektivtrafik - Resecentrum Lycksele utgör knutpunkt för södra Lappland med sitt Resecentrum. Ett förslag till utformning av Norra Torggatan/Finnbacken, från Resecentrum till Torget, för att få en inbjudande entré till stadens centrum bör framtas. Länstrafiken har sitt kontor i Lycksele. Busstrafiken består av stomnätet i länet och av lokaltrafik. Läns- och lokaltrafikens resor till lasarettet och gymnasiet i Lycksele har stor betydelse för kvinnor, barn och äldre då de är de som i första hand nyttjar detta utbud. Lokaltrafiken har under oktober - april minst två turer till de olika stadsdelarna, ej Lugnet. Turerna går morgon och eftermiddag, i huvudsak förlagda till tider tillgodoser skolskjutsarnas behov. Turerna går med följande sträckning. GNET LILLTJÄRN Gammplatsen SÖDERMALM Resecentrum CENTRUM VILLARYD Lasarett FORSDALA Lyckselet NYDALA E 12 NORRÄNG NORRMALM INDUSTRIOMRÅDE FURUVIK I en småstad som Lycksele med relativt korta avstånd kan ett användande av kollektivtrafik, i jämförelse med nyttjande av egen bil, komma till korta, därför måste kollektivtrafiken, om den skall ses som en resurs och bli attraktiv för alla, vara snabb och gå ofta, vara säker, tillgänglig och till en rimlig kostnad. Anslutning mellan de olika trafikslagen skall förbättras och underlättas. 18

19 19 19

20 20 Järnväg Järnvägen har haft och har alltjämt stor betydelse framförallt vad gäller tunga transporter. Som ett led i utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle bör transporter av gods och persontrafik prioriteras och utvecklas. Järnvägen/järnvägstrafiken bör skyddas så att bebyggelse eller andra verksamheter inte förläggs så nära järnvägen att driften och brukandet påverkas negativt. Buller och/eller vibrationer skall beaktas vid beslut om markanvändning. Inom ett avstånd av minst 50 m från järnväg gäller att nya bebyggelselokaliseringar, som kan komma att störa eller störas av järnvägstrafiken, inte får förekomma om det inte är fråga om redan befintlig bebyggelse där kraven enligt fastighetsbildningslagen bedöms uppfyllda. Betydligt större avstånd kan behövas med hänsyn till vibrationer och/eller buller. Exploateringsintressenter måste vara beredda att utföra och bekosta de åtgärder mot buller och/eller vibrationer som bedöms erforderliga. Flyg Ca 5 km utanför tätorten finns Lycksele flygplats med daglig direktförbindelse med Stockholm/ Arlanda vilket har stor betydelse när det gäller kommunens och regionens utveckling. En viss frihet för expansion av flygverksamheten måste finnas. Det är därför ett krav att bostads- eller fritidsbebyggelse inte planeras för nära flygfältet. Bebyggelse, som inte kan jämställas med bostäder, såsom industribyggnader, garage m m, kan tillåtas i närområdena till flygplatsen. För Lycksele flygplats finns lagakraftvunna områdesbestämmelser som visar områden som berörs av hinderytor samt bestämmelser för bebyggelse m m i anslutning till flygplatsen. Dessa områdesbestämmelser ligger till grund i den fysiska planeringen. Flygbullerutredning för Lycksele flygplats 1997 till 2010 finns framtagen av Tunemalm Akustik AB. Flygplatsen står för stora värden, både företagsoch samhällsekonomiska. Flygets verksamhet, som är viktig för Lyckseles attraktionskraft gällande näringsliv och turism m m skall ha företräde framför enskilda intressen om samverkanslösningar inte kan göras. Flygtrafiken är också viktig för ungdomarnas kvarboende eftersom det minskar det psykologiska avståndet till övriga Sverige. Räddningshelikopter är placerad i Lycksele och utgår från Lycksele Flygfält. Den enorma resursförstärkning för Lycksele lasarett, samt den trygghet för befolkningen i inlandet och regionen, som räddningshelikoptern utgör, innebär att det är av mycket stor vikt att räddningshelikoptern fortsättningsvis är stationerad i Lycksele, så att alla medborgare får samma förutsättningar till insatser vid akut sjukdom och olycksfall. Helikopterflygplats finns vid Lycksele lasaretts akutmottagning. Förändringar i närområdet får inte äventyra räddningshelikopterns verksamhet, detta bevakas i den fysiska planeringen. Tidigare har anlagts en helikopterplatta vid Sågavan i närheten av Hotell Lappland. Denna landningsplats är inte en godkänd helikopterflygplats enligt de bestämmelser som erfordras för sådana. Helikopterflygplatsen är emellertid viktig att bevara för framtida utveckling. Skoter En ledplan för tätorten har upprättats. Då det är en förmån att enkelt ta sig ut från bostadsområdena till fjärrlederna är det viktigt att skoterförarna respekterar de hastighetsbegränsningar som gäller samt att de följer de märkta lederna. 20

21

22 Bredband Inom Lycksele stad finns ett nät som täcker delar av tätorten med anslutningspunkter för fortsatt utbyggnad med områdesnät. Stadsdelar som saknar anslutningspunkter är Norrmalm, Norräng, Furuvik, Forsdala och Lugnet. Till dessa stadsdelar kommer utbyggnad av områdesnät att byggas under förutsättning att ett stort intresse till anslutning finns. Tillgång till områdesnät blir allt viktigare för invånarna då flera tjänster blir tillgängliga i bredbandsnäten. Mål Flygtrafiken skall utvecklas på befintlig flygplats. Trafiken skall hanteras så att miljö och trafiksäkerhet förbättras. Tekniskt möjliga åtgärder avseende fordon, bränslen och trafikplanering bör vidtas såvida det inte är uppenbart ekonomiskt orimligt. Gång- och cykeltrafiken ska ges hög prioritet i trafiksystemet. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. (NM) För att underlätta för funktionshindrade skall trottoarer och gångvägar hållas fria från parkerade bilar, cyklar och containrar. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön (NM) Att planera och bygga ett samhälle som inte alstrar så mycket trafik. (RM) Bevara grönområden och parkmark i tätorten så att en viss reduktion av partiklar och avgaser kan ske. (LM)

23 23 ENERGI Skellefteå Kraft, LEAB, försörjer stora delar av Lycksele stad med fjärrvärme samt elenergi. Satsningen på fjärrvärme har medfört att oljeanvändningen kraftigt minskat medan användningen av förnyelsebar energi ökat. Kraftvärmeverkets bränsleprofil visar idag att mindre än 1 % av energin kommer från el och olja. Att våra inhemska trädbränslen även nyttjas för elproduktion tillsammans med fjärrvärmeproduktionen medför att Lycksele kraftvärmeverk ligger på första plats i Sverige gällande användningen av inhemska trädbränslen. Skellefteå Kraft, LEAB, har redovisat fortsatt fjärrvärmeutbyggnad fram till Trots anslutning till fjärrvärme och installation av värmepumpar m m utgör fastbränsleeldning i gamla anläggningar ett problem i tätorten. Förändringar inom energipolitiken kan ge direkta återverkningar för den fysiska planeringen och i form av olika sorters miljöproblem. Exempel är behov av ytkrävande driftsanläggningar (ex kraftvärmeverket) och lagerutrymmen (ex vedupplag) samt olika säkerhetskrav och skyddsavstånd. Beredskapen inför sådana förändringar bör hållas så hög som möjligt, exempelvis genom att ge möjligheter till alternativa former för energiförsörjning inom tätbebyggda områden. Sådana alternativ kan vara bio-energieldade närvärmecentraler och solenergi. Mål Kommunen bör verka för alternativa energiformer eftersom sårbarheten är stor vid endast ett alternativ. Energianvändningen i det totala byggnadsbeståndet (bostäder och lokaler) minskar successivt och är lägre 2010 än (NM) Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska vara lägre 2010 än (RM) Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara större 2010 än den var (RM) Vid energiproduktion och användning begränsas luftföroreningar och buller till nivåer som inte skadar människors hälsa eller naturen. Att en klimat- och energistrategi tas fram senast 2010 (inkl reviderad energiplan). (NM) 23

24 24 24

25 KOMMUNAL SERVICE Reningsverk Reningsverk med höggradig rening finns i Lycksele. Alla industriutsläpp leds till kommunens reningsanläggning. Slam från avloppsanläggningarna komposteras på deponeringsanläggning i Lycksele. Nyanlagd anläggning för pelletering av slam och aska har uppförts och är under provdrift. Dagvatten Dagvatten från tätorten leds via separata ledningar till Umeälven. Någon kontinuerlig kontroll av vilka mängder och typer av föroreningar som går ut via dagvattenutsläppen sker inte i dagsläget. Vattentäkt Transporter av farligt gods pågår ständigt med risk för vattenföroreningar då E12 i nästan hela sin sträckning följer Umeälven. Centralortens vattentäkt på Gammplatsen skyddas via fastställt skyddsområde med skyddsområdesbestämmelser från Fysiska åtgärder är utförda under 2004 för att skydda vattentäkten från E12 genom tätorten. Skyddsområdets avgränsning kommer att revideras under då kommunen har uppdragit till AB Bothniakonsult att upprätta förslag till skyddsplan för Lycksele grundvattentäkt. Skyddsplanen är framtagen och omfattar förslag till nytt skyddsområde samt förslag till skyddsföreskrifter. Föreslagen avgränsning redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen. Centralortens vattenverk producerar ca 75 % av den totala råvattenmängden i kommunen. Den centrala vattentäkten har 100 % överkapacitet. Provborrning för presumtiva reservtäkter har utförts på flera platser nordväst Lycksele. Flera åtgärder är vidtagna för att säkra området vid nuvarande vattentäkt. Beredskapen, för tillgång av dricksvatten i händelse av olycka/skada vid vattentäkten, är god. Bl a finns reservkraft för vattenverket och vattentäkten, uv-filter i vattenverket, dubbleringsledning mellan vattentäkten och vattenverket. Vid kris kan dricksvatten hämtas från Betsele alternativ från Ume älv. I anslutning till vattentäkterna skall restriktivitet råda vad avser tillkomsten av nya byggnader och verksamheter. Inom fastställda områden för vattentäkter gäller fastställda bestämmelser. Miljö och byggnadsnämnden skall granska samtliga ärenden som berör dessa områden. Avfallshantering Miljöfrågorna griper in på alla samhällsområden. Anpassning till en långsiktig hållbarhet handlar om att minska resursförbrukningen, sluta kretsloppen, öka återanvändningen och återvinningen, förbättra den yttre miljön osv. Av kommunen antagen Renhållningsordning och Avfallsplan utgör underlag för hantering av avfallsfrågor inom kommunens gränser. Där finns även kommunens målsättning beträffande avfallshantering. Uppsamlingsställen för återvinningsbart materiel finns redovisade på karta.

26

27 27 Mål Vatten Inga verksamheter som riskerar att förorena eller negativt påverka grundvattentäkter ska tillåtas inom skyddsområden. Brunn för dricksvatten ska inte innehålla hälsopåverkande tungmetallhalter, naturfrämmande ämnen och bakterier. (RM) Inga nya, utvidgade eller förlängda tillstånd till materialtäkter inom inre eller yttre skyddsområde för vattentäkt tillåts. (RM) Dagvatten Dagvattenhantering skall domineras av lokalt omhändertagande. Avfall Återanvändning och återvinning skall i största möjliga mån nyttjas. Vid återvinning av varor och material tas farliga ämnen om hand och fasas ut från produktionskedjan. (RM) Senast 2005 sorteras avfall och restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. (RM) Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskas. (NM) Avfallet behandlas miljövänligt och med tanke på resursbesparande, energiutvinning kompostering sortering av återvinningsbart material. Separat hantering av trädgårds- och parkavfall bör genomföras. Anläggande av s k storkompost skall eftersträvas. Avfallsplanen ska utgöra kommunens åtgärdsprogram med lokala mål och åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen inom avfallsområdet. MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Luft Lycksele stad ligger i Umeälvens dalgång mellan Tannberget och Norråsliden. Centrum utgör en svacka mellan Borgaregatan och Finnbacken. Vintertid förekommer långa perioder då luftföroreningar lagras nära markytan utan att lämna staden (inversion), vilket beror på stadens läge i kombination med en temperaturskiktning i luften som gör att skorstensrök m m inte stiger uppåt utan i stället dras ned till gatunivå (fumigation). Det alstras mest luftföroreningar från förbränning vintertid. Vid tomgångskörning och felaktig fastbränsleeldning produceras särskilt stora mängder hälsovådliga föroreningar, exempelvis polyaromatiska kolväten (PAH) och tjära. Lycksele kommun har sedan mitten av åttiotalet utfört luftmätningar i centrum. Trenden visar att luftföroreningarna har minskat, en orsak till detta kan 27

28 28 vara utbyggnaden av fjärrvärmenätet. Den positiva trenden kan även utläsas i en uppföljning av en enkätstudie utförd av Umeå Universitet 1990, enligt uppföljningen utförd 2004 är det färre Lyckselebor som känner sig störda av problem med lukt och sot än Utförda mätningar visar att sot- och kvävedioxidhalterna under inversionsförhållanden vintertid är höga, men utan att överstiga naturvårdsverkets riktvärden. Utförda modellberäkningar visar dock att miljökvalitetsnormerna för PM 10 (98-percentiler av dygnsmedelhalter) beräknas överskridas i närområdena kring gamla vedpannor under dagar då det är inversion. De regionala delmålen för frisk luft avseende svaveldioxid och kvävedioxid bedöms, med hänsyn till utförda vintermätningar, vara uppfyllda. Några mätningar av marknära ozon har ännu inte utförts i Lycksele kommun. För att få en bild av hur kommunen ligger till i förhållande till det regionala delmålet måste insatser ske på detta område. Regeringens förordning om miljökvalitetsnormer för luft trädde i kraft den 1 januari Av förordningen framgår att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. Aktuella åtgärder för att nå miljömålen presenteras i kommande klimat- och energistrategi. Trafik Lycksele är en av de fordonstätaste kommunerna i Sverige, mätt per invånare. Vägtrafiken dominerar utsläppen av kväveoxider och koldioxid i kommunen. Enligt Naturvårdsverket har bilarnas andel av de totala föroreningsutsläppen i städerna stadigt vuxit, och när det gäller kolväten, kolmonoxid och kväveoxider har den blivit helt dominerande. Utvecklingen har motverkat och i vissa avseenden helt upphävt effekterna av utsläppsminskningarna vid förbränningsanläggningar och industrier. I lokala hälsoskyddsföreskrifter finns förbud mot att köra motorfordon på tomtång mer än en minut i detaljplanelagda områden i Lycksele och Kristineberg. Utsläppen från trafiken torde emellertid minska i takt med att gamla bilar försvinner från marknaden. Dagens teknik och forskning arbetar mot att minska bilarnas utsläpp av farliga ämnen. Användningen av förnyelsebar energi bör öka. Uppvärmning Oljeförbränning ger utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. Dessutom sker utsläpp av tungmetaller. Oljan är en ändlig resurs som påverkar klimatet genom nettoutsläpp av koldioxid. Anslutning till biobränsleeldad fjärrvärme minskar oljeberoendet och utsläppspunkten för rökgaser flyttas till en lämpligare plats med tanke på påverkan av tätortsluften. Dessutom ges bättre möjlighet att rena rökgaserna vid en stor förbränningsanläggning än vid flera mindre. Storskalig förbränning av skogsbränslen ger utsläpp av kväveoxider och partiklar etc. Utsläppen av svavel är betydligt mindre än vid annan förbränning. Eldning med skogsbränsle ger inget nettoutsläpp av koldioxid. Småskalig vedeldning följer samma principer som förbränning i större pannor. P g a att många villapannor fortfarande har en dålig konstruktion beräknas vedeldningen stå för en stor del av utsläppen av polyaromatiska kolväten, flyktiga organiska föreningar och tjära. För att underlätta ökat nyttjande av biobränslen skall vid ändring och nyinstallation endast miljö- och typgodkända anläggningar installeras. Industri De största punktkällorna är Forsbacka värmeverk och Skogsbacka värmeverk. Utsläpp av lösningsmedel från ytbehandling och bensinstationer m m förekommer. 28

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Miljömålsenkäten 2015

Miljömålsenkäten 2015 Miljömålsenkäten 2015 Enkäten ska besvaras senast 1 juni 2015. Enkäten har 13 avsnitt och du kan välja vilket avsnitt du vill besvara i rullisten uppe till höger. Du kan alltid komma tillbaka till denna

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 2012-09-26 2012-09-26 1. Kommunfullmäktiges målinriktningar Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målinriktningar som ska brytas ner av

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer