Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde 9 oktober 2012

Transkript

1 Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde 9 oktober 2012

2

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Datum Vår beteckning Handläggare, telefon / Kent Olsson, Bygg- och miljönämnden Redovisning av åtgärder med anledning av länsstyrelsens revision av livsmedelskontrollen Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse daterad den 18 september 2012, till Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsveterinärenheten, Box 22067, Stockholm Sammanfattning Tillväxtkontorets bygg- och miljöavdelning mottog den 14 juni 2012 en revisionsrapport gällandes Upplands-Bro kommuns livsmedelskontroll. Som uppföljning av revisionen önskar länsstyrelsen få en handlingsplan senast måndagen den 1 oktober I handlingsplanen vill länsstyrelsen se vilka åtgärder Upplands-Bro vidtar med hänseende till de rekommendationer som angetts i rapporten. Bygg- och miljönämnden har erhållit anstånd till den 19 oktober 2012 för att ärendet skall kunna tas upp i nämndens oktobersammanträde Beslutsunderlag Bakgrund Länsstyrelsens revisionsrapport Tjänsteskrivelse daterat Enligt regeringens regleringsbrev för länsstyrelserna och Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan ska länsstyrelserna utföra revisioner av kommunernas livsmedelskontroll. Revisionen av Upplands-Bro kommun genomfördes Revisionsrapporten inkom till Bygg- och miljönämnden I revisionsrapporten som delades upp i 17 områden fick Upplands-Bro kommun 4 allvarliga avvikelser, 7 avvikelser och 6 inga avvikelser. TILLVÄXTKONTORET Jörgen Johansson bygg- och miljöchef Emelie Grind tillväxtkontorschef Bilagor: 1. Sammanställning - Avvikelser från länsstyrelsen och åtgärder från Upplands-Bro kommun 2. Tillsyns- och kontrollplan för 2012 antagen i Bygg- och miljönämnden , Bmn 27.

4 Bilaga 1 Avvikelser i länsstyrelsens rapport och åtgärder av Upplands-Bro kommun Allvarlig avvikelse i kontrollområdet Personella resurser Åtgärd: Upplands-Bro kommun har sedan i maj 2012 anställt ytterligare en person inom livsmedelskontrollen så kapaciteten har ökats med det dubbla. Allvarlig avvikelse i kontrollområdet Dokumenterade rutiner Åtgärd: Dokumenterade rutiner har tagits fram och håller ytterligare på att revideras. Allvarlig avvikelse i kontrollområdet Verksamhetsplan Åtgärd: En tillsyns- och kontrollplan för 2012 har antagit av nämnden En reviderad plan för livsmedelskontroll för förväntas kunna antas av nämnden i december Allvarlig avvikelse i kontrollområdet Uppföljning av offentlig kontroll Åtgärd: En rapport avses sammanställas varje år som nämnden tar del av. Avvikelse i kontrollområdet Kompetens: Åtgärd: Kompetensen hos inspektören har sammanställts i tillsynsplanen En reviderad kompentenssammanställning återfinns i kontrollplanen för Sammanfattningsvis kan vi nämna att inspektörerna har lång erfarenhet av såväl livsmedelsbranschen som myndighetsutövning. Utvecklingsplanen är att bevaka vad som är aktuellt i livsmedelsbranschen samt inom myndighetsområdet och välja kurser därefter. Avvikelse i kontrollområdet Jäv/opartiskhet: Åtgärd: Vi följer och tillämpar de lagregler om jäv för offentliganställda. (11 förvaltningslagen och i 6 kap kommunallagen). Vi diskuterar regelbundet frågor kring bisysslor och vikten av myndighetsutövning. Avvikelse i kontrollområdet Provtagning: Åtgärd: Upplands-Bro är en liten kommun i sammanhanget och provtagningsvolymen är begränsad. Därav finns inget behov av ett skriftligt avtal gällandes provtagning av mat- och vattenanalyser. Vi avser därför att fortsätta ha muntlig kontakt med befintliga laboratorier när det anses behövas. Mätare och mätinstrument kontrolleras och kalibreras regelbundet. Avvikelse i kontrollområdet Genomförande av offentlig kontroll: Åtgärd: I ärendesystemet ECOS kan vi numera ta fram uppgifter om riskklassade objekt. Avvikelse i kontrollområdet Enhetlig kontroll: Åtgärd: För att säkerhetsställa kontrollens kvalité och ha likartad syn på kontrollarbetet har livsmedelskontrollen i kommunen arbetat fram rutiner som uppdateras varje år. Avvikelse i kontrollområdet Kontrollrapporter: Åtgärd: Efter en kontroll av verksamhet upprättas en kontrollrapport. Uppgifter samt information om kontrollen lagras i ärendesystemet ECOS. Vi har även granskat och reviderat texterna i rapportmallarna som används i ECOS efter de påpekande som framfördes i revisionsrapporten från länsstyrelsen.

5 Tillsyns- och kontrollplan 2012 för bygg- och miljönämndens verksamhet enligt miljöbalken, livsmedelslagen, m.fl. Upprättad Antagen i Bygg- och miljönämnden dat , xx

6 Innehåll Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Resurser...7 Tillsyns- och kontrollplan...8 Uppföljning...9 Tillsynsplan enligt miljöbalken, tobakslagen och strålskyddslagen...10 Övergripande arbete...10 Miljöskydd...12 Hälsoskydd och smittskydd...13 Kontrollplan för Livsmedelskontrollen...15 Sammanfattning...15 Mål för den offentliga kontrollen...15 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet...15 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet...15 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet...16 Befogenheter och resurser för kontrollen...17 Organisation och utförande av kontrollen...18 Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad...21 Uppföljning och utvärdering av kontrollen...21 Beredskap...21 Flerårig nationell kontrollplan (21)

7 Inledning Tillsyns- och kontrollarbetet på bygg- och miljöavdelningens miljöenhet för kommande år kommer att bestå dels av den händelsestyrda verksamheten i form av inkommande ärenden dels av den planerade verksamheten samt övergripande arbete. Det övergripande arbetet omfattar bl. a verksamhetsplanering, intern och extern samverkan, administration, tid för information och rådgivning samt deltagande i olika kommun övergripande projekt och arenor. Det händelsestyrda arbetet omfattar framför allt externt initierade ärenden så som, ansökningar, anmälningar, klagomål, remisser etc. Den planerade tillsynen kommer att bedrivas enligt särskild tidsplan så att verksamheter med fast årlig avgift ska erhålla regelbundet återkommande tillsyn/kontroll. Årsarbetstiden för respektive handläggare är beräknad till timmar varav 520 timmar personlig tid (semester, sjukdom m.m.), timmar är tillgängliga för tillsyns- och kontrollarbete. Syfte Tillsyns- och kontrollplanen ska visa hur Bygg- och miljönämnden, som lokal prövnings- och tillsynsmyndighet, med tillgängliga resurser och tillgänglig kompetens avser att utföra den tillsyn som bäst svarar mot tillsyns- och kontrollbehovet. Mål Nationella mål Riksdagen har beslutat om 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål som sedan konkretiserats i ett antal delmål och åtgärder. Riksdagen fattade den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet. Miljömålsrådet kommer upphöra som ansvarigt för systemet och Naturvårdsverket kommer att få ett utökat ansvar för samordning av myndigheternas miljömålsuppföljning. Inom ramen för Naturvårdsverkets uppgift att regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen ger regeringen verket i uppdrag att senast den 1 juli 2012 redovisa en samlad fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. 16 nationella miljökvalitetsmål med länkar: (* berör inte miljöenhetens tillsyns- och kontrollarbete) Övergripande Generationsmålet 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 3(21)

8 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård* 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö* 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 11 övergripande mål för folkhälsa med länkar: (* berör inte miljöenhetens tillsyns- och kontrollarbete) 1. Delaktighet och inflytande i samhället* 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar* 3. Barn och ungas uppväxtvillkor* 4. Hälsa i arbetslivet* 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård* 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa* 9. Fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Regionala mål Länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet i Stockholms län arbetade under hösten 2003 fram förslag till reviderade regionala miljömål och ett regionalt miljöhandlingsprogram. Programmet antogs under våren Dessa delmål har nu gått ut, framöver kommer nya regionala delmål inte att tas fram. Istället arbetar länsstyrelsen med åtgärder direkt kopplade till de av Riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. Delmålen under respektive miljökvalitetsmål 4(21)

9 kommer att ersättas av etappmål som anger steg på vägen till att nå miljökvalitetsmålen och det övergripande generationsmålet. Lokala mål Enligt reglementet (gäller från ) ska nämnden särskilt se till att verksamheten bedrivs enligt de fyra systemvillkoren som kommunfullmäktige 1996 antagit för ett kretsloppssamhälle, i syfte att ge kommuninvånarna en god livsmiljö nu och i framtiden. De lokala miljömålen i miljöplan för Upplands- Bro kommun , antagen av Kommunfullmäktige , 108, har utgått från kretsloppsvillkoren: Vårda jordskorpan Undvik onaturliga ämnen Bevara växter och djur Sluta slösa Bygg- och miljönämnden har den 11 december beslutat om åtta inriktningsmål att gälla för tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, m.fl. I miljöplanen berör följande delmål nämndens verksamhet: Uppdatering av tidigare inventeringar av enskilda avlopp som ligger i avrinningsområden till känsliga sjöar och vattendrag senast (uppfyllt/ej uppfyllt) År 2008 fanns det fastigheter med enskilda avlopp, varav drygt 700 avlopp inventerades mellan åren En stor andel av dem var bristfälliga enligt gällande lagstiftning. Krav på åtgärder senast år 2014 enligt policy för enskilt avlopp, antagen av Bygg- och miljönämnden , 28, för ovan nämnda avlopp. (%) I budget 2012 för Bygg- och miljönämnden anges följande mål/uppdrag: Tillsynen inom bygg- och miljöområdet skall säkerställa en hållbar utveckling, god hälsa och välmående hos människor samt främja en god bebyggd miljö. Tillsyn och övrig myndighetsutövning skall ske effektivt och rättvist med stöd av lagstiftning och nationella, regionala och lokala mål. Det innebär, förutom att tillräckliga resurser och rätt kompetens finns tillgängliga, också att på ett bra sätt informera verksamhetsutövare och enskilda om myndighetskrav och beslut. Myndighetsutövningen sker i dialog med de berörda och genom god service. Vi ska öka samarbetet med andra kommuner för att öka utbudet av välfärdstjänster och effektivisera kommunens arbete Bygg - och miljönämnden ska nå de övergripande målen genom att Erbjuda attraktiva bostäder och verksamhetsmiljöer - Vi ska bygga i vackra lägen och försköna befintliga områden. - Områden och enskilda fastigheter med undermåliga avlopp och vattenförsörjning ska påskyndas för att uppnå godkänd standard. Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro ska av kommuninvånarna uppfattas som en positiv, obyråkratisk, rättvis, lyhörd nämnd med en hög 5(21)

10 kompetens och servicegrad som inom lagen behandlar alla ärenden på lika villkor, utan tidsfördröjning, hävdar en god bebyggd miljö och goda naturmiljöer samt främjar god hälsa och välmående hos människor. Bygg- och miljönämnden ska aktivt bidra till kommunens expansion av bostäder, verksamheter och förbättringar. Bygg- och miljönämnden ska främjande byggande med hållbara metoder (ett hållbart samhälle) genom att bland annat informera om alternativa energilösningar till människor som söker bygglov, ge information om statliga bidrag till bättre energilösningar och hänvisa till webblänkar och sidor med miljösparande åtgärder. Bygg- och miljönämnden ska uppmuntra till och underlätta för kommunens invånare att investera i sina fastigheter, genom en obyråkratisk och rättvis hantering och aktiv information. Samtliga som får bygglov och andra myndighetsbeslut ska med enkla rutiner ges möjlighet att lämna synpunkter på hanteringen. Minst två gånger per år ska en uppföljning redovisas för nämnden, som underlag för formulering av förbättringsmål. Bygg- och miljönämnden ska sträva efter att förenkla för kommunens invånare och minska kostnaderna för sin myndighetsutövning. Vi ska pröva om en minskad bygglovsplikt för olika åtgärder kan införas i kommande detaljplaner. En komplett bygglovsansökan ska behandlas inom två veckor från och med 2012, när beslut fattas på delegation. Handläggningstiderna ska därefter ytterligare kortas. E-tjänsten för bygglovshantering och den webbaserade handläggningen ska utvecklas kontinuerligt. Bygg- och miljönämnden är positiv till att alla delar av kommunen utvecklas efter sina förutsättningar och 2011 års översiktsplan ska vara ledande för nämndens hantering av bebyggelse på landsbygden. Bygg- och miljönämnden ska medverka till kreativa lösningar på bullerproblematik för att möjliggöra bebyggelse i goda kommunikationslägen och en attraktiv boende- och gatumiljö. Utveckla den webbaserade informationen om bygglovsärenden. Självfinansieringsgraden avseende miljö- och hälsoskydd ska öka till 50 %. Tillsyn ska bedrivas enligt fastställd tillsynsplan. Prestation/nyckeltal för miljöenheten Handlägga cirka 650 ärenden inom tillsynen av livsmedel, miljö- och hälsoskydd (budget 650 för 2011, utfall; 511 st.). 50 % självfinansieringsgrad (43 % 2011) Prioriterade åtgärder för miljöenheten Tillsyn ska bedrivas enligt fastställd tillsyns- och kontrollplan. Följa tillsyns- och kontrollplanen. 6(21)

11 Resurser Parallellt med verksamhetsplaneringen ska myndigheten varje år utreda det totala resursbehovet för tillsyn. Under 2006 utförde dåvarande miljöavdelningen en utredning av resurs- och tillsynsbehovet som antogs av Bygg- och miljönämnden den 5 december I den resursutredningen fastställdes att resursbehovet för traditionell tillsyn var tim d.v.s. ca 8 tjänster á 1670 tim tillgänglig tid, men att tillgängliga resurser var tim dvs. 7 tjänster á 1600 tim tillgänglig tid och att den bemanningen skulle vara tillräcklig för en målstyrd tillsyn. Därefter har personalstyrkan minskats till följd av att bl.a. djurskyddet år 2009 övergick till Länsstyrelsen och att miljöenheten under åren hade två personer som arbetade med livsmedel. Det var från början en utökning pga. ny lagstiftning som innebar att alla livsmedelslokaler skulle omgodkännas. Utökningen var kvar till april 2010 då den ena livsmedelsinspektören gick i pension. Under 2011 utfördes en behovsutredning som presenterades för bygg- och miljönämnden den 25 oktober I behovsutredningen framgår att enheten har 6 handläggartjänster och ett behov av 9 tjänster. Inför 2012 har verksamheten fått en resursförstärkning på en utökning på livsmedelskontrollen med 1 tjänst och 100 tkr för fortsatt inventering av enskilda avlopp. Bedömt resursbehov för år 2012, tabell 1 Arbetsområde Resursbehov (tjänst) Befintliga resurser (tjänst) Övriga uppgifter 1,2 1,2 0 Miljöskydd 2,1 2,0-0,1 Hälsoskydd 3,6 1,9-1,7 Livsmedelskontroll 2,0 1,6-0,4 Summa 8,9 6,7-2,2 Differens (tjänst) Tillgängliga resurser på miljöenheten för 2012 är timmar (1 390 timmar/handläggare), tabell 2 Arbetsområde Resursbehov (tillgängliga tim) Befintliga resurser (timmar) Differens (timmar) Övriga uppgifter Miljöskydd Hälsoskydd Livsmedelskontroll Summa tillgänglig tid (21)

12 Bygg- och miljöavdelningens miljöenhet har från maj 7 stycken handläggare vilket innebär en utökning med en handläggare inom livsmedelskontrollen. Tillgängliga resurser på miljöenheten för 2012 är timmar, timmar per handläggare varav 520 timmar personlig tid (semester, sjukdom m.m.), samt en ev. projektanställning för bl.a. inventering av enskilda avlopp under senare delen av Fördelningen av tid för 2012, utifrån tillgängliga resurser som omfattas av 6,7 handläggare, tabell 3 Arbetsområde Regelbunden tillsyn/ kontroll Övrig fakturerbar kontroll Övrigt, ej fakturerbart Summa Övriga uppgifter Miljöskydd Hälsoskydd Livsmedelskontroll Summa 9310 Tillsyns- och kontrollplan Bygg- och miljönämnden antog den 5 december en målstyrd tillsynsplan att gälla för hela mandatperioden och beslutade den 7 december att Bygg- och miljönämndens tillsynsplan enligt miljömålen skulle gälla även för år All tillsyn och kontroll ska vara riskbaserad och syfta mot nationella miljömål och folkhälsomål. Miljöbalken och livsmedelslagstiftningen är grunderna för bygg- och miljönämndens verksamhet. Till hjälp för att klara av en riskbedömning och få underlag för vilka resurser som krävs för tillsynen och kontrollen har Livsmedelsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var för sig tagit fram modeller för beräkning av risker och resurser. SKL har även arbetat fram underlag för taxor och avgifter inom områdena. Den 26 november antog kommunfullmäktige en riskbaserad taxa för tillsyn enligt miljöbalken som baseras på underlaget från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Tillsynsplanen framöver baseras på riskbedömning med hjälp av riskklassningen i taxan som underlag. Ur SKL underlag: Modellen försöker att knyta ihop den mera vardagliga tillsynen med de övergripande nationella miljö- och folkhälsomålen, främst vad gäller växthusgasernas påverkan och kemikalieanvändningen. Att en verksamhet arbetar utifrån dessa samt har klart uttalade policies och en dokumenterad målmedvetenhet vad gäller hållbar utveckling, ger utslag i det resultat som riskbedömningen ger. En verksamhets lokalisering är också en tung faktor i modellen, eftersom lokaliseringen i sig kan ge omfattande påverkan på i första hand närmiljön. I erfarenhetsbedömningen har en verksamhets egenkontroll stor betydelse. Ju bättre man sköter sitt miljö- och hälsoskyddsarbete, utan att myndigheten 8(21)

13 behöver ingripa, desto färre tillsynstimmar behövs och tvärtom. Projektet har också haft som ambition att låta hållbarhetsaspekter ge utslag i modellen. Detta återfinns i såväl riskbedömningen som i erfarenhetsbedömningen. Vid bedömningen av tillsynsbehovet tar myndigheten hänsyn till i vilken utsträckning verksamhetsutövaren känner till sina miljörisker och hur denne arbetar med att minimera och förebygga dem. Det blir därigenom en morot att leva upp till kraven på egenkontroll som ställs enligt miljöbalkens 26 kap. 19. Den 15 december antog kommunfullmäktige en riskbaserad taxa för kontroll enligt livsmedelslagen som baseras på underlaget från Livsmedelsverket. Kontrollplanen framöver baseras på riskbedömning med hjälp av riskklassningen i taxan som underlag. Uppföljning Uppföljning av tillsyns- och kontrollplanen sker genom avrapportering till nämnden efter varje år och då främst av prestationsmålen som beskriver vad tillsynsmyndigheten gjort och eventuella avvikelser från tillsyns- och kontrollplanen under det gångna året. Bygg- och miljönämnden antog den 5 december en målstyrd tillsynsplan att gälla för hela mandatperioden och beslutade den 7 december , att Bygg- och miljönämndens tillsynsplan enligt miljömålen skulle gälla även för år Den 7 december redovisades för Bygg- och miljönämnden en gemensam rapport för samtliga genomförda projekt under Den 20 december redovisades för Bygg- och miljönämnden en rapport för miljömålsprojekt förorenad mark och under 2012 ska projekten Radon i skolor och förskolor och Utsläpp av näringsämnen från jordbruk och hästgårdar redovisas. 9(21)

14 Tillsynsplan enligt miljöbalken, tobakslagen och strålskyddslagen Övergripande arbete Planerad tid 2011: ca timmar Övergripande mål Tillsynsmyndigheten verkar för en hållbar utveckling. Naturens skyddsvärde tillgodoses. Tillsynsmyndigheten tillämpar senaste rön, kunskap och entydighet i arbetet. Invånare och verksamhetsutövare känner till tillsynsmyndighetens ansvarsområden. Tillsynsmyndigheten kännetecknas av en god arbetsmiljö. Prestationsmål: Tillsynsplan och uppföljning Krishantering och beredskap Samverkan med andra kommuner och nätverk Utbildning och seminarier Bevakning att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Kontinuerlig uppdatering av hemsidan Rätt information är viktig att förmedla ut till våra verksamhetsutövare och invånare, därför är det av stor vikt att denna information är lätt tillgänglig och korrekt. Årlig gallring i arkivet 270 t 80 t 270 t 540 t 20 t 200 t 50 t Med stöd av dokumenthanteringsplanen ska närarkivet årligen gallras. Ärenden som inte gallras ska efter viss tid flyttas till mellanarkivet bl. a för att frigöra plats i närarkivet. Dokumenthanteringsplanen uppdateras under året. Deltagande i arbetsgrupp för framtagande av miljöalmanacka. Information om några av tillsynsområdena sker varje år. Deltagande i kommuntidningen Deltagande i näringslivsarena Deltagande i projektgrupper för kontaktcenter Deltagande i projektgrupper för landsbygdsutveckling. Deltagande i projektgrupp för ny avfallsplan och nya lokala avfallsföreskrifter. Deltagande i projektgrupp för översyn av strandskyddsområden. 30 t 10 t 10 t 10 t 20 t 30 t 40 t 10(21)

15 SUMMA Deltagande i projektgrupp för VA-plan Deltagande i projektgrupp för vattenplan Översyn av avloppspolicyn, utifrån vattendirektivet och kretsloppsanpassning. 30 t 30 t 30 t 1670 t SUMMA Deltagande i den fysiska planeringen; detaljplaner och planprogram. Plangrupp/samråd bygg Bro-Önsta Högbytorp (område för miljö- och energianknutna verksamheter) Bro-Önsta Hästsportanläggning Ekhammar 55 (Ringvägen) Gröna dalen (gamla IP) Rankhus Trädgårdsstaden i Bro Tegelhagen Ådöhalvön Ålsta-Aspvik-Ensta Del av Örnäs 1:1 och Tång 2:2 (utveckling av Brunna) 60 t 30 t 30 t 10 t 30 t 30 t 20 t 20 t 20 t 20 t 30 t debiterbara 340 t Kommentarer Övergripande arbete är ett nödvändigt komplement till respektive tillsynsområde och innebär verksamhetsplanering, verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, registerhållning, fakturering, intern och extern samordning, kompetensutveckling, information. Även vissa inkommande ärenden så som remisser och andra förfrågningar har övergripande karaktär och likaså riktlinjer och policies. Medverkan i kommungemensamma projekt såsom näringslivsarenan, kontaktcenter och medverka i utveckling av landsbygden i kommunen. Kommunen är skyldig att se till att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Detta görs genom uppdatering av Luftvårdsförbundet i Stockholms och Uppsala läns emissionsdatabas. Kommunen omfattas av Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt för , punkt 32-37, varav bygg- och miljönämnden inom sin tillsyn ska prioritera punkt Åtgärdsprogrammet syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. De åtgärder som genomförts under föregående kalenderår ska rapporteras till vattenmyndigheten senast den 28 februari varje år och påbörjas år (21)

16 Miljöskydd Tillgängliga resurser 2012: 2720 timmar Övergripande mål: Otillåten påverkan från miljöfarlig verksamhet på omgivande miljö förekommer inte. Tillsynsintervallen ska spegla behovet av tillsyn. Prestationsmål: Inspektion av verksamheterna enligt tidplan för Handläggning av inkommande ärenden och klagomål Granskning av köldmediarapporter Årlig uppdatering av MIFO-databasen Remisser i tillståndsärenden m.m. Arlanda Högbytorp Kraftvärmeverk, E.ON Miljömålsprojekt utifrån identifierade problemområden Utsläpp av näringsämnen från jordbruk och hästgårdar Avsluta tillsynsprojekt för Lejondalssjöns/Sigtunafjärdens avrinningsområde. Kommentarer: 911 t CFC-rapporter ska granskas, vid behov åtgärdas samt sammanställas till Naturvårdsverket. Miljörapporter begärs in, granskas och besvaras. (Rapportering ska hädanefter ske via miljöportalen). Bygg- och miljöavdelningen rapporterar varje år utförda saneringar inom registrerade förorenade områden och anmäler om ny förorenad mark påträffats. Bygg- och miljöavdelningen sänder årligen in uppgifter om de verksamheter som är kopplade till spillvattennätet till Käppala. Bygg- och miljöavdelningen påminner C-anläggningar om årsrapporter, granskar rapporterna och vid behov sker återkoppling. Samtliga miljöskyddsobjekt med ska inspekteras enligt tidplan för där det är fördelat på varje, vart annat, vart tredje respektive vart fjärde år. Föreskrifter för Naturreservatet Broängarna gäller sedan mitten av december Under 2007 färdigställdes en golfbana i anslutning till reservatet och området kräver tillsyn för att säkerställa skötselplanens efterlevnad. Utöver det kommer tillsyn över restaureringsåtgärderna vid återställningsarbeten inom Broängarnas naturreservat genomföras. Utöver det har kommunen ytterligare sju naturreservat. Bygg och miljönämnden (BMN) har (beslut i Bygg- och miljönämnden den 5 december ) valt ut 20 stycken problemområden som visat sig vara 30 t 30 t 30 t 12(21)

17 viktigast för kommunen att arbeta med för att nå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Av dessa kvarstår projekt Utsläpp av näringsämnen från jordbruk och hästgårdar. Projektet har vilat under 2011 då enheten har avvaktat för att gå med i Jordbruksverkets tillsynskampanj Effektiv näring som startar Syftet är att läckaget ska minska, särskilt inom avrinningsområden för recipienter som behöver avlastas för att uppnå god status i enlighet med vattendirektivet. Enligt Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt för , punkt 32, behöver kommunerna, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hälsoskydd och smittskydd Tillgängliga resurser 2012: 2580 Övergripande mål: Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullernivåer, radonhalter, eller andra oacceptabla hälsorisker. Tillsynsintervallen ska spegla behovet av tillsyn. Prestationsmål: Inspektion av verksamheterna enligt tidplan för Handläggning av inkommande ärenden och klagomål 7-månaders kontroll av bakgrundsstrålning, radiakmätning vid Tuna (Lennartsnäs), Hällkana och Nyborg. Dåliga enskilda avlopp Fortsatt uppdatering av inventeringar, tillsyn och kravställande för förbättring avloppslösningar inom avrinningsområden till känsliga sjöar och vattendrag enligt miljöplanen och i enlighet med vattendirektivet. 224 t Miljömålsprojekt utifrån identifierade problemområden Radon i skolor och förskolor På grund av att verksamheter har vidtagit åtgärder under 2011 genomförs nya mätningar under vintern Tillsynsprojektet beräknas avslutas under Kommentarer: Kommunen ska enligt uppdrag från Länsstyrelsen i Stockholms län årligen mäta bakgrundsstrålningen på ett antal platser i kommunen. Samtliga hälsoskyddsobjekt ska inspekteras enligt tidplan för (21)

18 Enligt miljöplan med lokala miljömål för Upplands-Bro kommun ska Bygg- och miljönämnden i tillsynen prioritera uppdatering av tidigare enskilda avlopp som ligger inom avrinningsområde till känsliga sjöar och vattendrag samt ställa krav på åtgärder enligt policy för enskilt avlopp senast Enligt Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt för , punkt 33, ska kommunerna ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Enligt punkt 34, behöver kommunerna inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Enligt punkt 35 behöver kommunerna tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Bygg och miljönämnden (BMN) har (beslut i Bygg- och miljönämnden den 5 december ) valt ut 20 stycken problemområden som visat sig vara viktigast för kommunen att arbeta med för att nå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Av dessa kvarstår projektet Radon i skolor och förskolor att slutföra. En långtidsmätning som gjordes under visade att radon halterna är för höga och ytterligare åtgärder genomfördes på fyra skolor. För att säkerställa att gällande gränsvärden efterlevs ska nya mätningarna utföras under mätningsperioden Projektet om radon i skolor och förskolor färdigställs och redovisas under (21)

19 Kontrollplan för Livsmedelskontrollen Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: - Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. - Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. - De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: - livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell - livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt - den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Övergripande mål: Konsumenter tillhandahålls säkra livsmedel och säkert dricksvatten. Kontrollintervallen ska spegla behovet av tillsyn. Prestationsmål: Årlig rapportering till Livsmedelsverket enligt utökade och nya krav från EU. 15(21)

20 Anläggningar med årlig kontrollavgift ska erhålla den kontrolltid de betalar för. Åtgärda ev. brister i livsmedelskontrollens rutiner efter revision av Länsstyrelsen. Kommentarer: EU har ställt skärpta krav på Sverige, Livsmedelsverket och kommunernas rapporteringsskyldighet till EFSA, vilket bl.a. innebär en mer detaljerad och reglerad rapportering än tidigare. De nya kraven gäller retroaktivt från och med år 2010 med rapporteringskrav under mars För att kunna uppfylla de skärpta kraven måste en omfattande omläggning/omarbetning av livsmedelskontrollens rutiner, ärendehanteringssystem och övriga administrativa åtgärder göras. Nya riskklassificeringar och avgiftsbeslut för samtliga befintliga verksamheter måste genomföras för att synkroniseras med de nya rapporteringskraven. Vidare är kommunen skyldig att upprätta en detaljerad kontrollplan som bl.a. ska innehålla hur livsmedelskontrollens resurser och kontrolltimmar ska fördelas över varje enskild verksamhet under året. Livsmedelskontrollen är skyldig att under året leverera kontrolltid till samtliga verksamheter för de timmar verksamheterna betalar årsavgift för. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Behörig central myndighet Livsmedelsverket enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006 :813). Behörig myndighet för kontrollen Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro kommun enligt 11 i Livsmedelslagen (2006 :804). Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna framgår av 23 i Livsmedelsförordningen (2006 :813) samt finns beskriven i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedja. Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Bygg- och miljönämndens uppdrag utförs av Samhällsbyggnadsförvaltningens bygg- och miljöavdelning. Ansvarsfördelning sker genom delegationsordning fastställd av bygg- och miljönämnden , 16, rev , (21)

21 Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Kontrollmyndighetens befogenheter finns beskrivet i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, i Livsmedelslagen och Livsmedelsförordningen. Samhällsbyggnadsförvaltningens Bygg- och miljöavdelningens befogenheter framgår också av delegationsordning fastställd av bygg- och miljönämnden , 16, rev , 45. Kontrollpersonal och utrustning Bygg- och miljöavdelningen tog under 2011 fram en behovsutredning för miljöenheten. Resultatet för livsmedelskontrollen baseras på riskklassificering enligt Livsmedelsverkets riskklassningsmodell och vägledning för kontrollmyndigheter. Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter, daterad Miljöenheten konstaterades ha 0,9 årsarbetskrafter för livsmedelskontrollen vilket bedömdes vara otillräckligt. Inför 2012 har verksamheten fått en resursförstärkning, från och med 2 maj 2012 arbetar 2 handläggare inom livsmedelskontroll. För att säkerställa att intressekonfliker undviks för kontrollpersonalen samt att säkerställa myndighetens opartiskhet finns av kommunen fastställda riktlinjer för bisysslor, antagen av kommunstyrelsen , 97. Utrustning för provtagning och kylförvaring finns. Finansiering av kontrollen Kontrollen finansieras med avgifter enligt beslut den 15 december av kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun. Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjektet för att finansiera kontrollen. Avgiftens storlek baseras på kontrollbehov och fastställd timtaxa. Kompetenskrav och utbildning Kontrollpersonalen har livsmedelsteknisk högskoleutbildning, Lunds Universitet, samt en kockutbildning i grunden. Har arbetat med livsmedelskontroll sedan 1996 var av elva år vid Stockholms miljöförvaltning. Forskarassistent vid FOI, livsmedelssäkerhet. Medlem i nationella vattenkatastrofgruppen VAKA sedan Genom åren genomgått en mångfald av seminarier, kurser och utbildningar inom livsmedelsområdet där företrädesvis Livsmedelsverket varit arrangör men också andra. Genomgångna kurser/utbildningar är bl.a. Mikrobiologi kurser Kemiska faror Revision/inspektion för inspektörer, 17(21)

22 HACCP, Smittskydd Smittspårning Nya livsmedelslagstiftningen 2006 Godkännande/registrering Grundkurs i krishantering vid försvarshögskolan Krisövningar VAKA/kommunen/Länsstyrelsen Provtagning livsmedel/vatten Dricksvattenföreskrifterna Sabotage mot dricksvattenanläggningar Kriskommunikation vid dricksvattenkriser Planering av offentlig kontroll Riskklassning och kontrolltid Projektledarutbildning Retorik kurs Media kurser Juridik Sanktioner vid bristande efterlevnad m.fl. Ett flertal av de kurser och utbildningar som står tillbuds går sällan att planera långt i förväg, utan uppkommer med någon eller några månaders varsel av exempelvis, nya direktiv ifrån EU och/eller andra lagstiftningskrav, ändringar eller liknande. Dessa kurser och utbildningar prioriteras alltid, då det också är en förutsättning för fortsatt regelrätt arbete inom kontrollmyndigheten. Övriga kurser/utbildningar som behövs för kontrollpersonalen tas upp vid det årliga medarbetarsamtalet med närmaste chef. Kontrollpersonalen deltar vid länsmöten för livsmedelskontrollen, arrangerade av länsveterinären vid Länsstyrelsen. Utbyte av information och kunskap mellan livsmedelsinspektörerna i grann kommunerna, kallat Norrlivs sker regelbundet två gånger per år. De kommuner som är anslutna till Norrvattens distributionsområde för dricksvatten träffas regelbundet tillsammans med varje kommuns VAavdelning, livsmedelsinspektörer och personal ifrån Norrvatten, kallat SPATmöte. Det finns inga livsmedelsverksamheter i kommunen som behöver särskild specialkompetens. Organisation och utförande av kontrollen Arbetsområde Regelbunden kontroll/tillsyn Övrig fakturerbar kontroll Övrigt, ej fakturerbart Summa Livsmedelskontroll 504 h 300 h 1416 h (21)

23 Registrering och godkännande av kontrollobjekt Kontrollobjekten registreras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) NR 882/2004 Artikel 31 och hanteras och förvaras i ärendehanteringssystemet ECOS i kommunens databas. Registret uppdateras och underhålls kontinuerligt under året. I början av varje nytt kalenderår, januari-februari, görs en genomgående kontroll av samtliga enskilda objekts riktighet gällande aktivitet, riskklassning, kontrolltid och intressent inför debitering av den årliga kontrollavgift som sker i mars-april samma år. Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Kommunen har 155 riskklassade objekt, kontrollmyndigheten använder sig av 2012 års riskklassningsmodell enligt SLV:s vägledning för kontrollmyndigheter. Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid. Fastställd Riskklasserna är numrerade ifrån 1-8, där 1 ger den högsta risklassningen, vilket innebär högst risk och flest kontrolltimmar och 8 som är den lägsta riskklassen och ger den kortaste kontrolltiden. Kontrollmyndigheten prioriterar riskklasserna 2-7 varje år och riskklass 8 vart annat år (objekt i riskklass 1 saknas i kommunen). Riskklass Antal objekt Kontrolltid/ objekt Summa timmar Kontrollintervall gånger per år gånger per år gånger per år gånger per år gånger per år gång per år ,5 1 gång vartannat år Summa ,5 Summa planerade inspektioner för år 2012 är 251 st. Därtill ska läggas tid till extra offentlig kontroll som genererar i inspektioner som sker vid bristande efterlevnad av livsmedelslagen och/eller misstänkta matförgiftningar och klagomål vilket kan uppskattas till ytterligare ca 50 inspektioner. En mer 19(21)

24 detaljerad tillsynsplan/verksamhetsplan finns att läsa i databasen under: G:\Samhällsbyggnadsförvaltningen\Miljöavdelningen\Administ\Tillsynsplan\20 12 Rutiner för utförande av kontroll I tillsynsplanen G:\Samhällsbyggnadsförvaltningen\Miljöavdelningen\Administ\Tillsynsplan\20 12 framgår när kontrollerna av varje enskilt objekt ska äga rum. Efter avslutad kontroll dokumenteras tiden för utförd kontroll samt upprättande av kontrollrapport i ärendehanteringssystemet ECOS. Kontrollmetoderna som används är inspektion och revision. Inspektioner är den mest frekventa kontrollmetoden och utförs ad hoc, dvs. utan förvarning eller bokad tid hos livsmedelsföretagarna. Revision används framförallt på större livsmedelsföretag där det är nödvändigt att boka tid med den ansvarig för livsmedelsföretaget, då revision är en mer ingående kontroll av företagets rutiner, kontroller och dokumentation, som kräver att ansvarig finns på plats. Oftast går de båda kontrollmetoderna i varandra och genomförs på ett likvärdigt sätt, det är endast undantagsfall som rena revisioner görs på företagen i denna kommun. Vid inspektion/revision används en av kontrollmyndigheten framtagen inspektion/revisionsrapport som är synkroniserad med de kontrollpunkter som finns i SLV:s rapporteringsmall i ECOS. Provtagning och analys Avtal finns med Eurofins vid behov av provtagning. Utrustning för provtagning och kylförvaring finns. Rapportering av kontrollresultat Kontrollresultaten för föregående år rapporteras till Livsmedelsverket i början av varje år. För sammanställning av rapporten används IT-systemet ECOS. Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem 20(21)

25 som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedeslkedjan, Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Vid bristande efterlevnad vidtas olika åtgärder av kontrollmyndigheten. Vägledning om sanktioner i livsmedelslagstiftningen används som stöd. Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning En verksamhetsuppföljning sker vid två tillfällen varje år. Uppföljningen sker i samband med hel- och halvårsplaneringen. Vid dessa tillfällen kontrolleras att den offentliga kontrollen utförs enligt planering. Revisioner Länsstyrelserna utför revisioner av lokal livsmedelskontroll, enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 Beredskap Beredskapsplan för kontrollmyndigheten består bl.a. av en larm/kontaktlista med telefonnummer och ett stort kontaktnät till övriga myndigheter, organisationer, livsmedelsföretag mm som skulle enligt RSA behöva kontaktas vid en uppkommen kris, bl.a. finns kontaktpersoner och telefonnummer till lokal ansvarig smittskyddsläkare i Kungsängen och Bro, SLV, SVA, Smittskydd Sthlm, SMI, räddningstjänst, polis, kostchef, VA-chef samt TIB m.fl. Livsmedelsinspektören ingår i kommunens krisledningsstab samt är medlem i den nationella vattenkatastrof gruppen VAKA. Det finns några befintliga beredskapsplaner i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan som vid behov kan användas. Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats 21(21)

26 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Tillväxtkontoret, bygg- och miljöavdelningen Datum Vår beteckning Handläggare, telefon / Åsa Bergström, Bygg- och miljönämnden Mål nr M Yttrande över ansökan om tillstånd till vattenverksamhet såväl vid som utanför Slussenområdet samt nya vattenhushållningsbestämmelser för Mälaren och tillstånd till påverkan på Natura 2000-områden Förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att som eget yttrande överlämna Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse daterad den 14 september 2012, till Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, Box 1104, Nacka Strand. Sammanfattning Tillväxtkontorets bygg- och miljöavdelning mottog den 16 april 2012 kungörelse från Nacka Tingsrätt, mark- och miljödomstolen, om Stockholms Stads ansökan om tillstånd till vattenverksamhet såväl vid som utanför Slussenområdet samt nya vattenhushållningsbestämmelser för Mälaren och tillstånd till påverkan på Natura 2000-områden med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Synpunkter på ansökan och MKB skulle lämnas till Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen senast den 14 juni Bygg- och miljönämnden har begärt och fått anstånd med yttrandet till den 12 oktober Bygg- och miljöavdelningen har tagit del av handlingarna i rubricerat ärende och har inga synpunkter med anledning av ansökan och MKB. Beslutsunderlag Ärendet Kungörelse, aktbilaga 7, som inkom till Bygg- och miljönämnden den 16 april Stockholms Stads ansökan och miljökonsekvensbeskrivning i 9 pärmar som finns tillgängliga på Stockholm Stads hemsida: Bygg- och miljöavdelningen har tagit del av handlingarna i rubricerat ärende. Bygg- och miljöavdelningen har inga synpunkter med anledning av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Bakgrund Klimat- och sårbarhetsutredningen tillsattes År 2005 av regeringen för att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar kom ett delbetänkande angående översvämningshot, risker och åtgärder

27 2(3) för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. De klimatscenarier som studerades för Mälaren tydde på att både höga och låga vattennivåer kommer att bli mer vanliga i framtiden. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att möjligheten att avtappa Mälaren genom Slussen/Söderström respektive Södertälje bör öka från dagens cirka 800 m 3 /s till cirka m 3 /s. Utredningen bedömer att detta krävs för att skydda bebyggelse, infrastruktur, industrier, jordbruk m.m. längs Mälarens stränder. Den 18 november 2007 inkom till Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelning handlingar i rubricerat ärende. De inkomna handlingarna utgjorde underlag för ett första samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöavdelning avstod att lämna yttrande i det skedet. Tillväxtkontorets bygg- och miljöavdelning mottog den 16 april 2012 kungörelse från Nacka Tingsrätt, mark- och miljödomstolen, om Stockholms Stads ansökan om tillstånd till vattenverksamhet såväl vid som utanför Slussenområdet samt nya vattenhushållningsbestämmelser för Mälaren och tillstånd till påverkan på Natura 2000-områden med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Synpunkter på ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen skulle lämnas till Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen senast den 14 juni Bygg- och miljönämnden har begärt och fått anstånd med yttrandet till den 12 oktober Gällande tillstånd för Mälarens reglering Mälaren är en reglerad sjö sedan De nu gällande vattenhushållningsbestämmelserna är från 1966 med vissa förändringar från 1972 och Mälarens vattenstånd regleras genom att luckor öppnas och stängs i Norrström, Söderström, Hammarby samt i Södertälje. Regleringen sker i förhållande till vattenståndet i Mälaren angivet som ett medel av uppmätta värden i tre mätpunkter (Stockholm, Södertälje och Västerås). Ju högre vattenstånd desto fler avtappningspunkter öppnas i en på förhand bestämd ordning. Projekt Slussen Ett av målen med Projekt Slussen är att öka avtappningskapaciteten i Slussen/Södertörn genom att bland annat bygga om befintliga och bygga till nya avtappningskanaler. Utredningar inom ramen för Projekt Slussen pekar på ett totalt avtappningsbehov om m 3 /s. Det huvudsakliga skälet till att behovet av avtappningskapacitet nu bedöms vara större är att det finns ett mothållande vattenstånd i Saltsjön som behöver beaktas. Mälarens medelvattenstånd avses vara förändrat. Högsta vattenståndet sänks 23 centimeter från 1,47 till 1,24 meter (RH2000). De lägsta nivåerna höjs med fyra centimeter från 0,55 till 0,59 meter, bilaga 3. Den nya regleringen syftar bl.a. till att minska risken för översvämningar runt Mälaren, minska risken för lågvattennivåer i Mälaren och att förhindra saltvatteninträngning från Saltsjön. Detta för att skydda dricksvattenförsörjning, bebyggelse och infrastruktur, sjöfart samt jordbruk. I MKB jämförs ny reglering av Mälaren (huvudalternativet) med att regleringen fortsätter som hittills (nollalternativet). Av MKB framgår att riskerna för utläckage av föroreningar och näringsämnen minimeras och att risken för vattenburen smitta från bräddat avloppsvatten,

28 3(3) översvämmade strandbetesområden och gödslad mark reduceras i huvudalternativet. Av den särskilda konsekvensbedömningen för bebyggelse och infrastruktur framgår att områden i Upplands-Bro riskerar översvämning. Den nya regleringen innebär avsevärt minskad risk för översvämning. Av den särskilda konsekvensbedömningen för åkermark har nio stycken mindre områden studerats inga av dessa ligger i Upplands-Bro kommun. Av den särskilda konsekvensbedömningen för strandnära naturmiljöer, t.ex. Broängarna, framgår att huvudalternativet innebär i huvudsak positiva konsekvenser. Den nya regleringen innebär en vattenregim som mer liknar den naturliga i jämförelse med nollalternativet. Av den särskilda konsekvensanalysen för Natura 2000-områden framgår för Broviken att små positiva konsekvenser förväntas. Den samlade bedömningen för Norra Björkfjärden, ost, samt Stora och Lilla Ullfjärden, som ingår i Natura 2000-områden med småsvalting, är att det inte uppstår några skillnader mellan nollalternativet och huvudalternativet. Avsnitt ur den icke-tekniska sammanfattningen i MKB: Den samlade bedömningen är att huvudalternativet har övervägande stora positiva konsekvenser under lång tid framöver för hela Mälardalen. De negativa konsekvenserna som uppstår för låglänt oinvallad åkermark hanteras genom förslag på ekonomisk kompensation. Övriga negativa konsekvenser som uppstår är huvudsakligen av lokal karaktär och de flesta går att minimera med identifierade skyddsåtgärder. TILLVÄXTKONTORET Jörgen Johansson bygg- och miljöchef Åsa Bergström miljöinspektör Bilagor: 1. Kungörelse daterad , aktbilaga 7, Mål nr M Klickbar pdf från 3. Figur 9.5. Grafisk redovisning av vattennivåer i nollalternativ och i huvudalternativ.

29

30

31

32

33

34

35

36

37 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ingela Sydstrand Sandgren Dnr Bygg- och miljönämnden Bevilja bygglov för nybyggnad av industri på fastigheten VIBY 19:1, Mätarvägen, Brunna Förslag till beslut Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. Som villkor för beslutet gäller att: Beslut om bygglov förutsätter att en ny detaljplan vinner laga kraft. Åtgärden får inte påbörjas förrän planen vinner laga kraft enligt 9 kap 36 PBL. Marklov beviljas med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen, PBL. För att få genomföra åtgärden krävs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig godtas byggherrens förslag: Namn: Lasse Brinkenklint Adress:Lindhagengatan 76, Stockholm Den kontrollansvariga är certifierat kontrollansvarig enligt 10 kap. 9 i Planoch bygglagen. Avgifter enligt taxa fastställd av fullmäktige. Faktura skickas separat. Bygglov: Kommunicering: Kungörelse: Summa: kronor kronor 260 kronor kronor Nämnden informerar om Åtgärden får inte påbörjas förrän Bygg- och miljönämnden har lämnat ett startbesked enligt 10 kap. 3 PBL, och avstyckningen av fastigheten är klar. Tekniskt samråd krävs i detta ärende. Kontakta bygglovsenhetens byggnadsinspektörer för detta på Innan byggnaden har tagits i bruk måste slutbesked ha meddelats enligt 10 kap. 4 PBL. Åtgärden ska ha påbörjats inom två år och bygglovet gäller i fem år från den dag som beslutet vinner laga kraft, enligt 9 kap 43 plan- och bygglagen. Åtgärden kräver tillstånd av eller anmälan till livsmedelsverket. I detta ärende krävs utstakning och lägeskontroll. Kostnader för dessa arbeten tillkommer.