UVEN. Lidköpings Fågelklubb 30 år! Nummer 2 år 2006 Årgång 30

Transkript

1 UVEN Lidköpings Fågelklubb 30 år! Nummer 2 år 2006 Årgång 30 1

2 Föreningsfunktionärer Ordförande Nils Karvik tel Vice Ordförande Martin Bolms tel Sekreterare Stefan Hessle tel Kassör Thage Petrusson tel Ledamot Olle Strandroth tel Ledamot Johnny Berggren tel Ledamot Per Olof Johansson tel Ledamot Gode Karlsson tel Redaktion Uven Redaktör Håkan Pettersson tel Olle Strandroth tel Jonas Lind tel Rapportmottagare Hans Hägnander tel Fallet 7112 Mariedal, Lundsbrunn Berguvs rapporter Nils Karvik tel Foto Omslagssida gråhäger Måken 2006 foto PO STrandroth Redaktionen rättar... Varfågel nummer Thage Petrusson hade fotat Den engelska sädesärlan var en vanlig ärla dock fotat 1 jan 2005 Kallelse till årsmöte 2007 Välkommen till årsmötesförhandlingar och ett trevligt årsmötesprogram. Tisdagen 6 mars 2007 klockan Klubblokalen Kållandsgatan 20 Bildprogram av Olle Strandroth! 2

3 Fågelskådaren Vem är hon eller han? Vad är det som gör att så många delar intresset fåglar så att man kallar sig för fågelskådare eller ornitolog? Detta när man egentligen är ganska olika. Den tystlåtne. Den kunnige. Opportunisten. Janten. Forskar-Oskar. Naturvännen. Kryssaren. Samlaren. Inventeraren. Föreningsmänniskan.. Kategorierna inom fågelskådandet kan ju grovt generaliseras och kännas igen som -fågelbordsskådaren -fältbiologen -naturälskaren -vetenskapsskådaren-inventeraren -kryssaren/ samlaren Till detta ska då läggas alla möjliga kombinationer av kategorier. En form av skådande kan ju vara när man verkligen går i klinch med en enda art eller en grupp av fåglar. Exempelvis rovfågelskådaren som bara talar om predatorer Detta gemensamma intresse för fåglar har också vaknat för olika personer i olika perioder av livet. Det finns de som har fått det i arv. Det finns också de som av någon slump i tidig barndom fattat tycke för de bevingade varelserna. Men det finns också de som vid pensionens inträdande fattar ett beslut att ägna fåglarna sitt intresse. Hur som helst. Vad fantastiskt att vi är så olika men ändå så lika att vi kan träffas och berika varandra, gammal som ung. De ni! Det är Lidköpings Fågelklubb i ett nötskal. 30 år gammal och still going strong! Anders Widestrand Fågelfångst med slöjnät 3

4 Medlemmar 2006 Alsterhag Anders Hovby Haraldsgården Lidköping Andersson Bertil Björnvägen Lidköping Andersson Ingrid Brovägen Källby Andersson Catarina Elvagården Kvänum Andersson Anders Klostergatan Skara Andersson Tord Månesköldsgatan Lidköping Andersson Håkan Reginagatan Lidköping Andersson Hans Örnsro Smultronstället Skara Berggren Jonny Lidåkersgatan 11 A Lidköping Bergsten Britta Magdalenagatan Lidköping Birgersson Thomas Medelplana Skogslund Hällekis Björstig Kristina Scheelegatan 21 B Falköping Bolms Martin Sandtorp Götene Boström Kent Lillängsvägen Lidköping Bremmers Jan Södravägen Göteborg Broberg Gillis N. Kedum Storegården Lidköping Bromarker Ingrid Wennerbergsvägen 18 D Lidköping Broström Finn Mårdvägen Lidköping Dahlberg Tommy Lindvägen Källby Dahlberg Aja Lovisagatan Lidköping D yk e s Tillie Solhagsvägen Lidköping Ekblom Björn N Torngatan 3 C Lidköping Eliasson Liselott Källstorps egendom Lidköping Elmers Bengt Odensvik Lidköping Engblom Mimmi Skördevägen Lidköping Eriksson Kurt Ekedalsgatan Lidköping Eriksson Inger Nylyckegatan 1 A Lidköping Florberger Ingrid Vallgatan 16 C Lidköping Forsberg Hans Månesköldsgatan Lidköping Fransson Helena Reginagatan Lidköping Fredriksson Bengt S. Skaravägen Götene Fredriksson Elna Vinbergsgatan 6 B Lidköping Frimodig Rolf Klövergatan Lidköping Gram Rolf Ödra Lundby Söderskog Vedum Grenabo Per Vattugatan 2 B Lidköping Gustavsson Gerd Förstadsvägen 9 C Lidköping Gärdefors Dag Smedjebacken Hällekis Gölstam Sven-Olof Månesköldsgatan Lidköping Hagman Nils Vinbergsgatan 6 B Lidköping Harlén Lars Södra Flygeln Skofteby Lidköping Hermansson Sture Nyavägen Kvänum Hessle Stefan Månesköldsgatan Lidköping Hjelmström Bo Råda Karlsro Lidköping Hjort Martin Sara Widebäcksgatan Lidköping Holmen Lennart Arvid Ersgården Lidköping Hultgren Gun-Britt Råda Höberga Lidköping Hvass Kent-Ove Klöverväg 11 B Värsås Hägnander Hans Fallet Mariedal Lundsbrunn Ivarsson Tord Strö Lidköping Jansson Maj-Britt Rudenschöldsgatan Lidköping Jansson Per-Erik Villavägen Lidköping Jobs Ingella Prästgårdsgatan Johansson Sture Esplanaden Lidköping Johansson Gunnar Fläderväg Lundsbrunn Johansson Per-Olof Skaragatan 22 B Lidköping Johansson Bengt-Göran Trässberg Fridhem Lidköping Josefsson Sven Brovägen Källby Jälevik Tord Salebygatan Lidköping Karlsson Bertil Bajgården Lidköping Karlsson Gode Falkgatan Lidköping Karlsson Åke Fredriksdal Lidköping Karlsson Yngve Maratongatan Lidköping Karlsson Rolf Södra Torngatan Lidköping Karlsson Birgitta Trädgårdsgatan Lidköping Karvik Nils Blåklocksvägen Lidköping Kihlmark Birgitta Esplanaden Lidköping Kjörk Siv Söne Stenbacken Lidköping Klasson Lennart Bryggvägen Lidköping Kongbäck Hans Spiken Solängen Lidköping Krantz Bengt Birgittagatan Lidköping Landgren Thomas Åsgatan Gullspång Larsson Christina Bollgatan Lidköping

5 Larsson Ove Hermanshill Råda Lidköping Larsson Ove Maratongatan 39 B Lidköping Larsson Jörgen Skaragatan Lidköping Larsson Emil Skridskovägen Lidköping Larsson Lars Slätten Lovene Lidköping Lefwander Sören Lilleskogsvägen Lidköping Limmergård Inga-britt Österplana Hällekis Lind Jonas Månesköldsgatan Lidköping Lindberg Bo Skjutbanegatan 13 A Lidköping Lindblad Alf Magdalenagatan Lidköping Lurén Eva Östbygatan 20 C Lidköping Mattiasson Marianne Skogsvägen Lidköping Nilsson Bo Parkvägen Lidköping Nilsson Kurt Söne Larstorp Lidköping Nilsson Bjarne Täng Grästorp Nilsson Gösta Vallgatan 16 A Lidköping Odhe Bert Västgötagatan Lidköping Ohlsson Gullvi Håle Grästorp Olofsson Karl-Erik Klövergatan Lidköping Olsson Sven Spiltgatan Lidköping Paulsson Göran Brottarvägen Lidköping Persson Lars Lidbecksgatan Lidköping Persson Ingvar Storgatan Järpås Petrusson Thage Wennerbergsvägen Lidköping Pettersson Håkan Vältgatan Lidköping Pettersson Bo Öglunda Grottagården Axvall Poucette Anna Stafettgatan Lidköping Ring Lisa Mårdvägen Lidköping Roffey Tom Råda Bäckhagen Lidköping Rosén Jan-Åke Magdalenagatan Lidköping R yd h Kjell Åsegapsvägen Lidköping Sahlin Sören St. Persgatan 139 A Norrköping Sjunnesson Bertil Kvarngatan Lidköping Sjöberg Leif Vårbacka PL Grästorp Sjögren Anna-Lisa Vallgatan Lidköping Sjöstedt Jan Tre Rosorsväg Lidköping Sjöström Glenn Nyhemsgatan Lidköping Stadigh Lena Nonnensväg 5A Lidköping Stagen Arne Bollgatan 2 B Lidköping Stenhammar Bengt Ekebladsvägen Lidköping Strandroth Per-Olof Förstadsvägen Lidköping Svantesson Margit Råda Höberga Lidköping Svensson Kjell Bojvägen Lidköping Sönegård Inga Storegården Lidköping Thempo Roger Östbygatan Lidköping Torén Ingel Träggårdsgatan Lidköping Wallin Lennart Rälsbussgatan Falköping Wallroth Kurt Härnegatan 10 D Lidköping Westberg Anders Ledsjövägen Lundsbrunn Westergren Karin Kvarngatan Lidköping Wicksell Roland Ferlinsgatan Falköping Widestrand Anders Wennerbergsvägen Lidköping Wikström Björn Skogsvägen Lidköping Ödman Stig Skogsvägen Lidköping Öster Sture Odlingsv Lidköping

6 Klubbrapporter Kiljamosse Den 10 sept Familjen och jag vaknade till en sval morgon med lätta dimslöjor över maden. Lagade frukost som packades i ryggsäck för en exkursion till Kilja mosse, i förhoppning om att få se skäggmes. Mötte upp med Nisse vid vattentornet, väntade, men inga fler kom. Så vi åkte till Sjöryd och fick en skön promenad ut till tornet. Längs vägen hörde vi skäggmes och sävsparv i vassen, och såg talgoxe, blåmes, nötväcka, buskskvätta, stenskvätta, gulsparv, grönfink, koltrast och björktrast. Vi räknade till ca 100 tranor, 300 gäss, 50 viggar, 30 bläsänder, 16 skäggdoppingar, 14 knölsvanar, 12 sothöns, 3 hägrar, 15 skarvar, 2 fiskgjusar och 8 ormvråkar som skruvade sig allt högre och högre upp i skyn. Hade nästan gett upp hoppet om att få se någon skäggmes, men så kom där 4 stycken flygande. Lite besvikna över att vi inte fått se någon havsörn vände vi tillbaka. Så fick Nisse syn på kråkor som skränade vid en dunge som ligger ute i ett fält, upp med kikarna och där svävade de, 3 stycken majestätiska fåglar som vi kunde följa riktigt länge. Vilken fantastisk syn! Så avslutades vår härliga utflykt i strålande solsken. /Mimmi/ Hullsjön 23 april 2006 Vi var fem personer som en tidig söndagsmorgon samlades vid gamla vattentornet för att åka till Hullsjön, för en del en helt ny skådarlokal. Martins buss valdes som färdmedel och kl startade färden mot Hullsjön som ligger några km öster om Trollhättan. Väl framme parkerade vi på en iordningställd P-plats. Därefter följde en promenad till fågeltornet. På vägen dit sågs ladusvala och en stenfalk. Från tornet noterades en del änder bl.a. en skedand. Efter en stund i tornet fortsatte vi promenaden utefter stranden. Det fanns inte så mycket att skåda men det fina vädret med någon plusgrad och strålande solsken inbjöd till en fikapaus på en plats med fin utsikt över sjön. Under fikande kunde två rävar, solande i en dikeskant studeras. En röd glada som seglade upp över skogen en bit bort väckte uppmärksamhet och både rävar och kaffet glömdes bort. Efter gladan ansåg vi att Hullsjön hade bjudit oss det bästa för idag och beslöt att åka till tornet vid Dättern. Vi parkerade vid Sjöryd och promenerade mot Djävulsön och tornet för en stunds skådning. Men fåglarna höll sig borta och intet särskilt noterades. En fikapaus till fick avsluta en härlig och lyckad söndagsförmiddag. Nu återstod bara att gå tillbaka till bussen för avfärd mot Lidköping. Gode Karlsson 6

7 Havsörnens återkomst Det tog lång tid, men år 2002 kunde alla fågelvänner i Lidköpings kommun glädja sig åt att få tillbaka havsörnen som häckfågel inom kommunens gränser. Efter många decenniers bortavaro var äntligen Nordeuropas största rovfågel tillbaka som häckande fågel i ett av kommunens skärgårdsområden, och fick 1 unge på vingarna. I detta gamla revir, där är örnarna häckade i början av 1900-talet, har lyckad häckning sedan skett årligen med en ny unge varje år kunde en misslyckad häckning konstateras i ett nytt revir, vilket sedan följdes av lyckade häckningar både 2005 och 2006, med 2 flygga ungar varje år. Innevarande år har ytterligare ett par genomfört en lyckad häckning, som resulterade i 2 ungar. Mycket tyder på att detta par häckade även förra året eftersom omärkta ungar var synliga i området sent på sommaren, men detta revir blev inte tillräckligt kontrollerat. Vi kan därmed år 2006 stoltsera med 3 lyckade havsörnshäckningar i kommunen, med totalt 5 ungar i luften. Ett resultat som de flesta av oss inte ens vågade drömma om för något tiotal år sedan. Förhoppningar om en återetablering i Vänern började spira under andra halvan av 1990-talet, då vuxna örnar kunde observeras i en del skärgårdsområden även under häckningstid. I samråd med havsörnsprojektet, Sveriges ornitologiska förening, Länsstyrelsen och berörda markägare iordningställdes då ett antal konstgjorda örnbon på strategiska platser i Vänern, varav några i Lidköpings skärgårdar. Första häckningen hos oss skedde inte i ett konstgjort bo, men de två par som tillkommit de senaste åren har båda tacksamt flyttat in i de nyckelfärdiga boningar som byggdes 2002 och 2004 (båda naturligtvis med hänförande sjöutsikt). Flera av fågelklubbens medlemmar har varit engagerade i samband med bobygge, ringmärkning, inventeringar mm. Det tuffaste arbetet högt uppe i träden har dock utförts av en professionell klättrare, som tar sig upp i omöjliga träd lika lätt som en ekorre! 2 utav årets häckningar har således skett i konstgjorda bon, vilket naturligtvis är mycket glädjande och ett fint erkännande till de som varit engagerade i projektet. 7

8 Örnungar i boet: Bjarne Modig har tagit bilden Historik. En liten tillbakablick på havsörnens situation i Sverige kan kanske vara på sin plats: I början av 1800-talet fanns 500 par i Sverige och efter detta har örnarna varit nära utrotning 2 gånger, dels i början av 1900-talet p.g.a. förföljelse och dels på talen p.g.a. miljögifter. År 1924 fridlystes havsörnen och då var beståndet nere i mindre än 50 par i Sverige. Efter detta skedde en långsam återhämtning igen, innan miljögifterna slog till och utrotning ännu en gång var nära fanns bara 33 par i östersjön som endast fick fram 10 ungar i sötvatten fanns inte ett enda par! (Lappland undantaget red. amn,) P.g.a. den katastrofala situationen startade SNF år 1971 projekt Havsörn och då började också föreningen Örn-72 med vinterutfodring på ett antal platser i västra och mellersta Sverige. Utfodringen innebar att örnarna fick tillgång till giftfri föda under vinterhalvåret och syftet var att förbättra häckningsresultatet samt också sänka ungfågeldödligheten under den första vintern. Med facit i hand kan konstateras att det just varit ungfåglarnas förbättrade överlevnad som haft avgörande betydelse när det gäller örnarnas fantastiska återhämtning. Naturligtvis har andra åtgärder såsom minskade utsläpp av miljögifter, boplatsskydd mm också haft stor betydelse. Efter katastrofalt dåliga häckningsresultat under talen kunde en vändning skönjas under 1980-talet och populationen utefter Svenska östersjökusten började långsamt öka igen. Det är från populationen i Östersjön som spridningen till insjöar i Syd- och Mellansverige har skett. Märkligt nog har ingen invandring förekommit till Sverige från norska kusten, där det annars finns gott om havsörn. År 2001 var det så dags för innanhavet Vänern att få tillbaka havsörnen som häckfågel då två lyckade häckningar ägde rum i norra Vänern, de resulterade i 4 ungar. Året därpå tillkom, som tidigare nämnts, ett par i södra Vänern Lidköpings första häckning. Vänerns tre häckningar 2002 resulterade i en unge per revir. Samtidigt hade detta år den första häckningen vid Hornborgasjön ägt rum, med två ungar i luften. Antalet par har sedan fortsatt att öka och år 2006 har vi haft minst åtta häckningar i Vänern och en vid Hornborgasjön. Jag skriver minst därför att havsörnen under häckningstiden är mycket diskret och tillbakadragen och det kan därför, trots fågelns storlek, vara mycket svårt att hitta och kontrollera nytillkomna boplatser. Det finns också några par ytterligare som är under etablering i Vänern. Till och med år 2006 har minst 51 ungar, som är födda i Vänern och Hornborgasjön kommit på vingarna. Värt att nämna är att paret vid Hornborgasjön har haft ett fantastiskt häckningsresultat med ungar under åren tydligen ingen brist på mat i detta område. Vi kan alltså konstatera att havsörnsbeståndet i Västsverige/Vänerområdet nu rör sig om ett 50-tal ungfåglar och revirhållande par. En helt makalös snabb och framgångsrik återetablering, som innebär att det nu inte alls är ovanligt att få se örnar när man vistas i skärgården. I hela Sverige räknar man nu med att det finns mer än 400 revirhållande par med ungfåglar totalt mer än 1500 individer. Det Svenska beståndet är uppdelat i tre populationer Lappland, Östersjön samt inlandet i Syd- och Mellansverige (sötvatten). Mäktig fågel. Havsörnen vinner inte någon fåglarnas skönhetstävling, varken när det gäller elegans eller färgprakt. Den är tystlåten och tillbakadragen och bjuder heller inte på några hisnande flyguppvisningar. Ett möte med denna fågelart ger en helt annan upplevelse. Den är mäktig och imponerande på många andra sätt och även på avstånd förstår man fågelns storlek när 8

9 andra fåglar kommer i närheten så att en jämförelse kan ske. Med ett vingspann som på de största honorna kan uppgå till närmare 2,5 meter blir andra stora fåglar som t.ex. fiskgjuse och havstrut mycket små. Med sin väldiga gula kroknäbb, korta vita stjärt och sina breda rektangulära vingar med spretande fingrar blir de gamla fåglarna omöjliga att förväxla med någon annan fågel. På nära håll imponeras man kanske främst av de jättelika klorna och den enorma näbben. Det är en häftig upplevelse att få se en havsörn gå ner och med sina jätteklor elegant fånga upp en fisk från vattenytan, ofta med en svärm av trutar omkring sig. Att få se ett par gamla örnar sväva omkring i kretsflykt mot en klarblå himmel, utan att röra på vingarna under långa stunder, är också en syn som lätt bränner sig fast på näthinnan. Spännande fortsättning. Det blir nu mycket spännande att följa havsörnarnas fortsatta utbredning i vår kommun och i Vänerområdet. Inom några få år är det ju dags för de första ungarna som är födda i Vänern att gå till häckning, vilket brukar ske vid 6-7 års ålder. Det finns då stora möjligheter att antalet häckande par ökar ytterligare, inte bara i Vänern utan också i andra insjöar samt även på Västkusten, där etablering ännu inte har skett. Det blir också intressant att se om havsörnens återkomst kommer att få någon inverkan på skarvkolonierna, vilket har skett på flera andra håll. Orosmoln finns dock på havsörnarnas himmel. Förutom mänskliga störningar under häckningen har nu också vindkraftverken visat sig utgöra en stor fara. Nyligen kunde vi läsa i tidskriften VÅR FÅGELVÄRLD att en nystartad vindkraftspark i Norge redan efter 8 månaders drift har dödat nio havsörnar. Låt oss hoppas att vi inte behöver uppleva något liknande hos oss, utan att vi istället kan avsätta tillräckligt med utrymme för en livskraftig population i våra skärgårdar, så att vi för all framtid kan få njuta av havsörnens magnifika siluett i skyn. Det är en fågel som verkligen hör hemma i Vänerns skärgårdar och en viktig del för balans och mångfald i naturen. Vågar vi hoppas att den i framtiden får sällskap av berguv och pilgrimsfalk? 9

10 Björn Hellander ringmärker, fotografi och text av Jonny Berggren I rapportarkivet under 30år Svartnäbbad islom 1 subad Hindens rev (Jan Mogol, Hans Hägnander, mfl), 1 ex vinterdräkt Hindens rev (Jan Mogol), 1 ad sommardräkt str Hindens rev (Hans Hägnander), 1 ad sommardräkt Hindens rev (Göran Darefelt). Vitnäbbad islom 1 juv/vinterdräkt Hindens rev (Jan Mogol), 1 ad sommardräkt str Naven (Torbjörn Gustafson), 1 ad sommardräkt str Naven (Torbjörn Gustafson), 1 ad sommardräkt str Naven (Torbjörn Gustafson), 1 2K str Naven (Torbjörn Gustafson), 1 ad sommardräkt str Naven (Kjell Svensson). Havssula 1 ad hittad död St Slanthall, Tranebergs skärgård (Hans Hägnander, Anders Widestrand). Silkeshäger 1 ad Söne mad (Pål Kindblom, Jonas Lind, Stefan Hessle, mfl). Ägretthäger 1 ex Blombergs hamn (Lena Wallentin, Kjell Svensson, mfl), 1 ex Söne mad (Margit Svantesson, Per-Olof Strandroth, mfl). Svart stork 1 ex skjuten Kållandsö 1902 (Jägerskiöld/Kolthoff 1926), 1 ex Hällekis (okänd observatör), 1 ex Närebo, Råda (Anders Widestrand). Bronsibis 1 1K Årnäs (Per-Åke Dahlberg). Ljusbukig prutgås 1 ex str Friels skärgård (Kjell Svensson). Chilensk bläsand 1 ad hane Ö hamnen (Hans-Erik Johansson, mfl), 1 hane Söne mad (Kjell Svensson, mfl). Amerikansk bläsand 1 ad hane Ö hamnen (Kjell Svensson, mfl). Kricka 2600 ex rast Söne mad (Kjell Svensson, mfl). Amerikansk kricka 2 hannar Söne mad därefter 1 hane fram till den (Torbjörn Gustafson, Hans Hägnander, Kjell Svensson, mfl), 1 hane Söne mad (Torbjörn Gustafson, Hans Hägnander), 1 hane Söne mad (Kjell Svensson, mfl). Rödhuvad dykand 1 hona Båtgården (Hans Hägnander, Anders Carlsson). Sjöorre 4000 ex str Kinneviken (Kjell Svensson, Lars-Erik Johansson). Knipa ca 1100 ex str Kinneviken (Kjell Svensson). Salskrake 97 ex N Kedum (Hans Hägnander). 10

11 Storskrake ca 1000 ex rast Sjövik, Friel och den (Per Grenabo), ex rast Örnvik, Rackeby (Anders Widestrand). Brunglada 1 ex mot NO N Kedum (Kjell Svensson), 1 trolig 2K str Ö hamnen 6.5 (Torbjörn Gustafson), 1 ex E20, Götene (Lennart Holmen), 1 ad str Gösslunda (Lennart Holmen), 1 ex str Lockörn 30.9 (Kjell Svensson). Havsörn Första häckningen på minst 50 år skedde Därefter har ytterligare några par etablerat sig i vår kommun, och minst 6 ungar har kommit på vingar till och med år Ängshök 1 par häckade i Söne mad och fick ut 3 flygga ungar 1992 (Kjell Svensson, Alf Lindblad, mfl), 1 par häckade i Söne mad och fick ut 4 flygga ungar 1994 (Kjell Svensson, Alf Lindblad), 1 par häckade i Götene kommun och fick ut 2 ungar 2003 (Kjell Svensson, mfl). Aftonfalk 1 ex Tådene maj 1965 (Karvik 1972), 1 hane Spårön (Skaraborgsnatur), 1 hane Hindens rev (Anders Widestrand, mfl), 1 hon-tecknad Lidköping (Kjell Svensson), 1 2K Hindens rev (Stefan Lindqvist), 1 hane str Ö hamnen (Torbjörn Gustafson), 1 ad hane Tolsjö (Tore Axelsson). Jaktfalk 1 ex Resville (Einar Svensson), 1 ex Resville (Einar Svensson). Mindre sumphöna 1 hane spelande Sjöråsån, Gössäter (Bert-Göran Bäckman), 1 ex spelande Brandsfjorden (Björn Johansson, mfl), 1 hane spelande Sjöråsviken, Hällekis (Bengt Pettersson, mfl). Skärfläcka 5 ex V hamnen (Kjell Svensson, Stig Svensson), 2 ex V hamnen (Kjell Svensson), 1 ex Framnäs (Clas Hermansson, Karl-Erik Gustafsson), 3 ex Svanvik (Kjell Svensson, mfl), 2 ex Söne mad (Per-Olof Strandroth, mfl), 7 ex Svanvik (Kjell Svensson, mfl), 3 ex Svanvik (Kjell Svensson, mfl). Rödvingad vadarsvala 1 ad Ö hamnen (Per-Olof Strandroth, mfl). Skärfläcka Foto PO Strandroth Obest vadarsvala 1 ad str Kinneviken (Barbro Axelsson, Tore Axelsson, Torbjörn Gustafson, Per-Olof Strandroth). Fjällpipare 1 ex Kinneviken (Christer Larsson), 1 ex Sandbäcken (Kjell Svensson), 2 ex str Kinneviken (Torbjörn Gustafson). Sandlöpare 66 ex rast Kinneviken (Barbro Axelsson, Tore Axelsson). 11

12 Småsnäppa 232 ex rast Kinneviken (Hans Hägnander, Kjell Svensson, mfl). Tuvsnäppa 1 ad hona Ö hamnen (Torbjörn Gustafson, Per-Olof Strandroth, mfl). Spetsstjärtad snäppa 1 1K Ö hamnen (Torbjörn Gustafson, mfl). Brushane minst 1100 ex rast Hålltorpsdammen (Kjell Svensson). Rödspov islandica 1-7 1K Svanvik (Torbjörn Gustafson, mfl), 1 ad Ö hamnen (Kjell Svensson), upp till 3 1K Svanvik (Per-Olof Strandroth, mfl). Spetsstjärtad snäppa Foto PO Strandroth Dammsnäppa 1 ex sommardräkt Ö hamnen (Kjell Svensson, mfl), 1 ad sommardräkt Ö hamnen (Hans Hägnander, mfl). Brednäbbad simsnäppa 1 ex Råbäcks hamn (C och G B Nilsson), 1 1K Kinneviken (Torbjörn Gustafson, mfl). Bredstjärtad labb 53 ex str Kinneviken varav fantastiska 26 ex rastande den (Kjell Svensson, Torbjörn Gustafson, Per-Olof Strandroth). Fjällabb 20 juv str Kinneviken varav hela 6 ex str den 6.9 (Kjell Svensson, Torbjörn Gustafson, Per-Olof Strandroth). Storlabb 1 ex str Hindens rev (Stefan Lindqvist, Ingemar Johansson), 1 ex str Kinneviken (Kjell Svensson), 1 2K hittades död Spiken , den var ringmärkt på Shetlandsöarna (Johnny Albrektsson), 1 ex str Kinneviken (Kjell Svensson, Hans Hägnander, Per-Olof Strandroth), 1 ex str Kinneviken (Kjell Svensson). Dvärgmås Minst 600 ex rastande Friels skärgård (Kjell Svensson, mfl). Tärnmås 1 troligen adult str Hindens rev (Jan Mogol). Skrattmås 5000 ex Kinneviken (Torbjörn Gustafson). Vitvingad trut 1 ex str Kinneviken (Torbjörn Gustafson). Vittrut 1 subad Stora Eken (Hans Nyström), 1 2K Ö hamnen (Hans Hägnander, mfl), 1 1K Ö hamnen (Torbjörn Gustafson). Ismås 1 ex Friels skärgård (Nils-Gerhard Karvik). 12

13 Skräntärna 1 par häckade i kommunen och (Kjell Svensson, Hans Hägnander). Kentsk tärna 2 ex Kinneviken (Tore Axelsson, Barbro Axelsson), 1 ex Kinneviken (okänd observatör), 1 ex Kinneviken (Tore Axelsson), 1 ex Filsbäck (Kjell Svensson), 1 ad str Hindens rev (Jan Mogol), 1 ad str Kinneviken (Kjell Svensson, mfl), 1 ex Framnäs (Kjell Svensson, Per-Olof Strandroth), 1 ex str Ö hamnen 2.8 (Kjell Svensson). Vitvingad tärna 1 ad Kinneviken (Kjell Svensson, mfl). Tordmule 1 ex Kinneviken februari 1901 (Söderberg 1951), 1 ex hittad Tådene (Gustaf Kilen), 1 ex str Hindens rev (Kjell Svensson) och troligen samma 1 ex str Naven (Torbjörn Gustafson). Tobisgrissla 1 ex skjuten Kinneviken december 1899 (Söderberg 1951), 1 ex Storeberg (Cube 1955), 1 ex Lidköping (Stig Ödman), 1 ex str Naven (Torbjörn Gustafson). Ringduva 6130 ex str Lockörn (Kjell Svensson). Turturduva Sågs under häckningstid i Lidköping flera år i rad Som mest sågs 7 ex samtidigt, dock kunde ingen häckning konstateras (Kjell Svensson, Nils Karvik, mfl). Tornuggla 1 ex hittad svårt medtagen Antorps gård, Saleby 1934 (Nils-Gerhard Karviks anteckningar). Fjälluggla 2 ex Kilja mosse, Karaby december 1935, 1 ex skjuten Kilja mosse, Karaby (Nils-Gerhard Kraviks anteckningar), 1 ex Pattorp, Saleby (Hans Andersson). Biätare 1 ex utmed väg 47, nära Hasslösa (Skaraborgsnatur 1974). Blåkråka 1 ex hittad död Ullersbro 1950, 1 ex Ullersbro juli 1951, 1 ex Järna, Rackeby (samtliga obsar från Nils-Gerhard Karviks anteckningar). Gråspett 1 hane Resville (Einar Svensson). Vitryggig hackspett 1 hane Stora Eken (Clas Hermansson, mfl), 1 ex Hindens rev (Svante Gustafsson), 1 ex Stora Eken (Jörgen Frisk). Tofslärka Troligen första observationen i Lidköping 1892, sågs flera ggr runt Varaslätten och Tun på 1920 och 1930-talet, minskade betydligt på 1940-talet, 7 ex Källby (Nils- Gerhard Karviks anteckningar), 1 ex Ö hamnen (Kjell Svensson, mfl). Större piplärka 1 ex str Ö hamnen (Kjell Svensson). Gulärla 4100 ex str Lockörn (Kjell Svensson). Svarthakad buskskvätta 1 hane Resville (Einar Svensson). 13

14 Björktrast 4925 ex str Truve (Hans-Erik Johansson). Rödvingetrast 3150 ex str Lockörn (Hans-Erik Johansson). Busksångare 1 ex sj Ekgården, Hasslösa (Hans Hägnander, mfl), 1 ex sj Gösslunda (Lennart Holmen). Lundsångare 1 sj Råbäck (Barbro Axelsson, Tore Axelsson), 1 sj Råbäck (Barbro Axelsson, Tore Axelsson), 1 sj Årnäs hamn (Torbjörn Gustafson), 1 sj Hällekis camping (Timo Niiranen, mfl). Kungsfågelsångare 1 ex Hindens rev (Hans-Erik Johansson), 1 ex Hindens rev (Göran Darefelt). Taigasångare 1 ex Hindens rev (Hans-Erik Johansson). Mindre flugsnappare 1 juv-tecknad Filsbäck (Kjell Svensson), 1 ex hittad död Folkets park (Nils Karvik), 1 hane sj Östbyskolan (Hans Hägnander).Det finns faktiskt endast tre obsar från Lidköpings kommun. Halsbandsflugsnappare 1 ex Österplana hed (Alf Karlsson). Bo/Bergfink ex str Naven (Torbjörn Gustafson). Gulhämpling 1 hon-tecknad Storeberg (Stefan Lindqvist), 1 ex överflygande Filsbäck (Kjell Svensson). Lappsparv 120 ex Hasslösa mitten av september 1990 (Göran Darefelt). Gulsparv ex Kartåstippen (Kjell Svensson). Kornsparv 1 sj hane mellan Källby k:a och Broby (Hans Hägnander, mfl). Sammanställning av Hans Hägnander, rapportmottagare. Kornsparv Foto PO Strandroth 14

15 Årets obsar under 30 år I samband med föreningens årsmöten har vi som tradition att bland föregående års observationer utse Årets Obs!. En del år har det varit tunt med tunga observationer och ingen kandidat har funnits utsågs ingen observation men däremot en observatör som under året i stort sett funnit och rapporterat allt. Här följer listan på 30 års obsande Kjell Svensson årets observatör 1978 Svart stork 1979 Vit stork 1980? 1981 Skärpiplärka 1982 Dubbelbeckasin 1983 Taigasångare 1984 Svart stork 1985? 1986 Rödhuvad dykand 1987 Alkekung 1988 Härfågel 1989 Storlabb 1990 Fjällabb 1991 Vitvingad tärna Rödvingad vadarsvala 1994 Vittrut 1995 Bläsand 2352 ex sträckande 1996 Skärsnäppa 1997 Brednäbbad simsnäppa 1998 Svartnäbbad islom 1999 Labbdagen Östra hamnen 2000 Tuvsnäppa 2001 Silkeshäger 2002 Havsörn, åter som häckfågel 2003 Spetsstjärtad snäppa 2004 Ägretthäger 2005 Kornsparv 15

16 Projekt i klubben under 30 år Det engagemang som medlemmarna i Lidköpings fågelklubb har lagt ned på olika projekt under åren är oräkneligt! Vi har här sammanställt ett antal av de uppdrag och projekt som medlemmarna varit och är engagerade i. Förutom det som redovisas lite noggrannare nedan har dessa uppdrag genomförts vissa är fortfarande pågående. Sträckräkning mellan Vänern och vättern Sträckräkning i östra hamnen Väner inventering Fågelrapportering Forsärla 2005 och pågående Fågelmatning Studiecirklar Skarvar 1997 och pågående Projekt i klubben under de kommande 30 åren! Vad skall vi göra sedan? Tjärsjön 16

17 Tag ut detta blad ur tidning så har du programmet i lämpligt format att sätta upp på väggen. Då har du det alltid tillgängligt! 17

18 Program 2007 Söndag 21/1 kl Exkursion: Örnar!!! Vi avreser från g:a vattentornet. Kontaktman Nisse Karvik Tisdag 6/2 kl Klubbmöte: Thage Petrusson Thage berättar och visar bilder Kontaktman Jonny Berggren Tisdag 6/3 kl Årsmöte med program Av Olle Strandroth Klubblokalen. Förutom årsmötesförhandling berättar Olle Strandroth och visar bilder. Kontaktman Nisse Karvik tel Söndag 11/3 kl Exkursion i ugglemarkerna Vi startar med sparvugglemarker i Klyftamon. Samling vid gamla vattentornet. Kontaktman Nisse Karvik tel Vårstädning vid Snickartorp Dags att vårstäda på Snickartorp. Samling vid gamla vattentornet. Kontaktman Stefan Hessle tel Digiscoping? Foto PO Strandroth 18

19 Program 2007 Tisdag 3/4 kl Klubbmöte: Fågelläten, fågelvideo och fågelskinn Kontaktman Matin Bolms tel Tisdag 8/5 kl Klubbmöte på Spårön! Ett traditionsenligt majmöte utomhus denna gång på Spårön. Vi avreser från g:a vattentornet. Kontaktman Mimmi tel Söndag 14/5 kl Exkursion: Fågelvandring vid Hornborgasjön Vi avreser från g:a vattentornet. Kontaktman Gode Karlsson tel Tisdag 5/6 kl Nattsångare, nattskärra och kornknarr Vi söker genom lämpliga lokaler. Samling vid g:a vattentornet. Kontaktman: Hans Hägnander Tisdag 7/8 kl Klubbmöte: Grillafton Vi ses vid kuren på utfyllnaden bakom värmeverket för att skåda vadare m.m., som det brukar finnas gott om vid denna tidpunkt. Traditionellt bjuder vi på grillkorven! Kontaktman Hans Hägnander

20 Tom baksida på programmet... 20

21 Rapport från Berguvprojektet i Skaraborg Under de dryga 30 år som jag varit ansvarig för projektet, har jag varit med om två olika faser. Dels det intensiva avelsarbetet med avel och uppfödning av berguvsungar under tiden 1971 till Då släppte vi ut ca 70 st flygga uvungar ute på Kålland. Vi säger jag, under den första tiden hade både min far och jag mycket god hjälp av Anders Widestrand och inte minst av Lars Svensson, som var fodervärd åt uvarna på sin gård Pottorna i Strö, där vi byggt en avelsbur och en stor flygträningsbur med god hjälp av byggmästare Norrman. Den andra fasen var ju att följa upp alla utsläppta uvar i länet. Lasse Persson avlöste då Andes Widestrand med det arbetet. Det började med att vi fick följa det uvparet som i början på 80-talet etablerade sig på Västsvenska lantmännens silo i Östra hamnen. Där byggde vi två bolådor som ganska snart blev bebodda och var så till Under dessa år hade vi många fantastiska stunder tillsammans med uvarna. Från 1978, då avelsarbetet avslutades, och fram till dags dato har Lasse och jag ringmärkt ca 100 vilda berguvsungar på skilda boplatser i länet. För att hitta dessa platser har vi haft stor hjälp av våra uvspanare från Falköping Lennart Wallin och Bernt Johansson. Berguven är räddad i västra Sverige och det känns fantastiskt att ha fått vara med om detta räddningsprojekt. Foto PO Strandroth Foto PO Strandroth Nisse Karvik Foto PO Strandroth 21

22 Rapport från fågelräddargruppen i Lidköping När min far gick bort 1974 fick jag överta ansvaret för Berguv Sydväst-projektet i Skaraborg. Även telefonfrågor om skadade fåglar och andra fågelfrågor från allmänheten fick jag ta över. Det hela har vuxit med åren. Vi var några fågelvänner i länet som hade samma roller. Då bestämde vi oss för att starta något som vi kallade Fågelräddargruppen under Skaraborgs läns ornitologiska förening. Men när vi övergick till VGOF, Västergötlands ornitologiska förening, blev vi för dyrbara med våra reseräkningar och andra utgifter. Men vi jobbade vidare ideellt ändå med andra medel. Jag själv med hjälp och stöd av Lidköpings fågelklubb. För att få vara fågelrehabiliterare måste man ha genomgått en tvådagarskurs som arrangeras av KFV, Katastrofhjälp Fåglar och Vilt. Man måste också få sina voljärer besiktigade av Länsstyrelsen. För ett antal år sedan kom en delegation på tre personer med länsveterinären i spetsen hem till mig och inspekterade min sjukbur i Råda plus de gamla uvburarna i Strö, som jag då kunde använda. Det har varit många skadade fåglar som passerat min sjukbur utanför sovrumsfönstret under alla år. Men det är inte alltid som det går att rädda en skadad fågel, man är ju ingen veterinär utan bara rehabiliterare. Ett av de underligaste och jobbigaste fallen som jag fått hand om hände sommaren-06. En man ringde från Skaratrakten och sa att han hittat en liten rovfågel, som hade fel på vingen. Han kom och ringde på ytterdörren. Det var kanske den vackraste rovfågel vi har, en lärkfalk. När jag undersökte den upptäckte jag att vingen var borta. Det fanns ingen vinge utan bara ett hål in i kroppen. Min teori är att den flugit mot en ledning eller en lina av något slag och skurit av vingen. Jag ringde runt till mina kollegor och hörde mig för om det fanns något avelsprojekt som kunde ha användning av denna vackra fågel. Men nej. Då kommer det svåra, att avliva en så vacker fågel. Lärkfalk foto PO Strandroth 22

23 Duvhök foto PO Strandroth Jag nämnde tidigare att många olika fågelarter passerat via min sjukbur: Alla ugglor som vi har här utom vår minsta uggla, sparvugglan. Även norrlandsugglan, hökuggla, har varit patient. Annars är det sparvhök, kattuggla och ormvråk som är de vanligaste arterna. Men höjdaren av alla arter är en kungsörn, som jag fick telefon om. Jag trodde inte riktigt på rapporten. Det är väl en ormvråk? Nej sa han, det är en örn. Mycket riktigt när jag kom dit och fick se den så var det en ung kungsörn, som var väldigt utmattad och mager. Jag placerade den i min sjukbur och den fick god mat, bl a rapphöna, gräsand, sidensvans och djupfryst älgkött. Efter en vecka hade den repat sig och ville ut. Vi släppte den på Söne mad. Många fågelvänner var med och fick se denna vackra fågel flyga iväg över maden. Efter ca 10 dagar satt jag i kön till bilbesiktningen och fick se en kungsörn komma flygande över mig i riktning från Söne. Kanske var det min örn. Det roligaste med det här jobbet är när man lyckas reparera en rovfågel som brutit vingen och man lyckas tejpa ihop den så bra att den läks ihop och efter några månaders rehabilitering få släppa ut den och se den kunna flyga iväg utan problem. Det har faktiskt hänt med bland andra fiskgjuse, ormvråk, brun kärrhök, duvhök och fjällvråk. Om vi även går till det tråkiga med det här arbetet är det alla påringningar på våren om alla måsungar och aggressiva måsföräldrar. Ibland får jag åka ut och flytta på måsungar för att folk ska kunna gå ut. På sensommaren och hösten är det många som ringer om sjuka måsar och trutar som jag får åka ut och ta hand om och avliva. Jag har räddat ca 10 av 30 fåglar per år! de senaste åren. Fågelräddaren i Lidköping Nils Karvik Lasse Larsson ger en hjälpande hand till en gräsand foto PO Strandroth 23

24 Tornfalkar 1993 och pågående Ansvarig i Lidköping Alf Lindblad tel Projektet skall genom holkuppsättning förbättra häckningsresultatet för tornfalken. Projektet har lett till att Skaraborgs län är det län som har de flesta tornfalkarna per ytenhet i hela landet. Från 1994 till 2004 har 131 par häckat, 677 ägg lagts och 596 ungar kommit på vingarna. Snittresultat antal ungar/häckning totalt under perioden : 4,55 År Antal holkar Antal häckande par Antal lagda ägg Antal ringm. Ungar unge per par ca 3, ca 5,1 Antal ringmärkta ungar i Skaraborg Ca ca 4, ca 4,2 Antal ringmärkta ungar i Skaraborg Ca ca 5,1 Antal ringmärkta ungar i Skaraborg Ca ca 4,4 Antal ringmärkta ungar i Skaraborg Ca Tre häckningar havererade par har lagt sex ägg ( en ovanligt hög siffra ). 16 par har lagt fem ägg. 2 par har lagt fyra ägg. Snitt antal ägg/häckning: 5,43. Foto PO Strandroth, tornfalk / Alf Lindblad / tornfalk 24

25 Fiskgjuse 1986 och pågående Nedan följer statistik som visar dels det minsta antalet ungar per påbörjad häckning, dels det minsta antalet ungar per lyckad häckning och dels det minsta antalet ungar totalt/år. Vid besök i början av juli kan det vara svårt att på håll avgöra det exakta antalet ungar i ett bo Årtal Ungar / Påbörjad häckning Ungar / lyckad häckning Minimum antal ungar, totalt ,00 2, ,31 1, ,52 1, ,47 1, ,68 2, ,84 2, ,36 1, ,52 1, ,43 1, ,58 1, ,56 2, ,60 1, ,92 1, ,94 2, ,75 2, ,65 2, ,75 2, ,58 1,88 30 Medelvärde 1,64 1,91 29 Foto PO Strandroth Anders Widestrand 25

26 Skäggdopping 1995 till 1999 Det är många faktorer som påverkar livet i skärgården. En av dom som tydligast märks ovan vattenytan är det ökande friluftslivet med båttrafik redan tidigt på vårarna. Andra mer osynliga faktorer är att det i de inre delarna av Ullersund, till följd av utsläpp av gödningsämnen från jordbruk och avlopp, idag är en stort sett syrefri bottenmiljö. I den miljön lever ingen fisk. En liten anspråkslös undersökning av skäggdoppingar växte och blev en inventering som var planerad att sträcka sig över ett flera år. Jag valde att begränsa området till Ullersund från Rackeby skärgård i väster till Kinneviken i öster. Ett nog så stort område Nedan redovisade inventeringar under häcksäsongen i Ullersund, för att studera. parens etablering, revir och häckningsframgång Revir Ungar Totalt Adulta Medeltemp. Nederbörd i cm "Sol dagar"

27 Slutsatsen efter fem års inventeringar är att den största faktorn för skäggdoppingarnas fortplantning och ungarnas överlevande stavas V-Ä-D-E-R. Som det ser ut är alla tillgängliga revir besatta vid normal väderlek. Solsken och värme ger fler överlevande ungar. Det motsatta förhållande, regn och kyla ger få ungar och att revir inte utnyttjas. Det som också är självklart är att det rörliga friluftslivet ökar i skärgården vid varmt och soligt väder medan motsatsen också gäller, dåligt väder ger få båtar och människor ute i skärgården. Om nu båttrafiken skulle inverka menligt på skäggdoppingens häckningar. Så borde också reproduktionen vara dåligt även under vackert väder perioder. Det som har noterats när det gäller skäggdoppingens beteende, efter häckningen är att paren relativt snabbt försvinner från trånga sund och passager med båttrafik och istället samlar sig i större grupper med flera familjer tillsammans i mer skyddade vikar. Rödspov Foto PO Strandroth Spiken inventering 2002 Förutsättningar Vid kontakter med Stadsbyggnadskontoret har framkommit att man från kontorets sida har behov av att utreda vilka fågelarter som kan finnas i området kring Spikens fiskeläge då förslag föreligger om exploatering genom vassröjning föreligger. Resultat av kartläggningen av häckfåglar Arter som noterats och som har rödlistad klassificering Rördrom VU Sårbar Brunand VU Sårbar Övriga arter Brun Kärrhök Rörsångare Sävsångare Sävsparv Skäggdopping ett par allmänt förekommande allmänt förekommande allmänt förekommande allmänt förekommande 27

28 CES projekt, 1998 till 2003 Söne mad väster om Lidköpings tätort vid Vänerns strand. Lokalen består av ett ca 2 x 1 km stortområde. Under högvatten perioder och under vårflödet översvämmas vissa bitar av lokalen. Nötkreatur hålls inom området och detta har medfört att de bladvass och starr områden som tidigare funnits på den något fastare marken nu försvunnit. Lokalen är sedan gammalt känd som en rik fågellokal. Under vår och höst är det en fin rastplats för änder, vadare och gäss. I själva maden har noterats ängspiplärka, sånglärka buskskvätta, sävsparv, sädesärla, gulärla, tofsvipa, storspov, grönbena, skogssnäppa, skäggmes, rödstjärt mm. Förkortningen CES står för constant effort sites. Med detta menas att man med en konstant fångstinsats vid 12 tillfällen under perioden maj till augusti bedriver en strikt standardiserad fångst och ringmärkning. Målet är att beskriva den häckande fågelpopulationen och att även följa ungproduktionen. Det viktigaste syftet med projektet är att försöka påvisa vad som orsakar en populations- förändring. Säsongen startar i maj och 12 gånger fördelas fram till och med augusti, exempelvis början av maj mitten av maj slutet av maj osv jämt fördelade. Dagarna är tillåtna att variera med dagar år från år. Tiden på dygnet skall dock vara den samma år från år för "samma" dag och varje dag skall märkningen pågå i sex timmar. Näten skall vara placerade på samma plats, exakt samma plats är viktigt och vara lika många till antalet. Ringmärkningen skall vara årligen återkommande. Projekten är utformade på ett likartat sätt överallt. Man skall genom standardiserade metoder med hjälp av nätfångst och ringmärkning på stationära och standardiserade platser utföra räkning och undersökningar av fågelfaunan under häckningssäsongen. Projektet är uppbyggt av en nationellt nätverk av fångstplatser från vilka data sammanställs En säkerställd förändring mellan 1998 och 1999 kunde visas, nämligen nedgång hos domherre. "Nästan" säkerställda minskningar av adulta fåglar kunde också noteras hos rörsångare, härmsångare och gulsparv. Av de 23 arterna som var föremål för analys kunde alltså ingen säkerställd ökning påvisas Säkerställda förändringar kan påvisas i fem fall, samtliga negativa; större hackspett, koltrast, lövsångare, blåmes och talgoxe. Därutöver föreligger tre förändringar som är nästan statistiskt säkerställda, nämligen hos rörsångare(+), svarthätta(-) och sävsparv(-). Tre arter visar under projekttiden kontinuerlig minskning nämligen rödstjärt, lövsångare och gulsparv För sex arter kan säkerställda förändringar mellan 2001 och 2002 påvisas, samtliga negativa. Det gäller först och främst följande arter som övervintrar på relativt nodliga breddgrader, gärdsmyg, rödhake, rödvingetrast och bofink. De övriga två som minskade flyttar längre; svarthätta och lövsångare. Det kan naturligtvis finnas fler arter som minskar men som inte upptäks med samma precision av projektet. För att om möjligt komplettera bilden något ser vi ytterligare fem arter med nästan säkerställda förändringar, även dessa negativa; rödstjärt, ärtsångare, nötväcka, stare. Analys under hela projekttiden ( ) visar att den enda art som uppvisar en statistisk säkerställd ökning är grönfink. Tre arter har under samma period med motsvarande säkerhet minskat; trädgårdssångare, lövsångare, gulsparv. 28

29 Ullersundinventering 2001 till 2003 Inventeringar genomfördes, så att häckande kärrhök och rördrom samt övriga känsliga häckningsområden kan pekas ut. Vassbälten som lämnas Med utgångspunkt från inventeringen lämnas vissa områden där vasskörd inte genomförs. Det är viktigt när skörden genomförs att maskinskötaren är observant på tecken på häckande fåglar, ex oroligt beteende och ev. bon i vassbältet. Så att man undviker att förstöra dessa bon och ungar. Resultat av kartläggningen av häckfåglar Arter som noterats och som har rödlistad klassificering Rördrom VU Sårbar Småfläckig sumphöna VU Sårbar Trastsångare NT Missgynnad Skäggmes NT Missgynnad Övriga arter Brun Kärrhök relativt allmänt förekommande Vattenrall enstaka Sothöna relativt allmänt förekommande Grågås sparsamt förekommande Rörsångare allmänt förekommande Sävsångare allmänt förekommande Sävsparv allmänt förekommande Skäggdopping allmänt förekommande Gräsand allmänt förekommande Tillföljd av Vänerns låga vattenstånd 2003 har stora delar av vassbestånden blivit stående på torra land, detta har medfört att antalet lämpliga häckningsbiotoper kraftigt har minskat för både brun kärrhök och rördrom, då dessa arter behöver boplatsen omfluten av vatten. Fågelskådare i båt Foto PO Strandroth 29

30 Vassinventering i Lidköpings kommun 2005 Inledning Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått flertalet förfrågningar från privatpersoner och företag om att ta bort vassområden. Eftersom kunskapen om dessa områdenas kvaliteter för fågellivet är dåligt känd, önskar förvaltningen därför att en inventering av fågellivet i kommunens vassområden utföres. Fågelklubben utförde en vassinventering i syfte att kartlägga häckfåglar i vassområden, samt att peka ut viktiga områden för fågellivet. Begränsningar av uppdraget Vassområden som skall inventeras sträcker sig från Såtenäs flygflottiljs område, som inte ingår, runt Kållandshalvö och Kållandsö till kommungränsen mot Götene kommun. För Ullersund gäller att endast en översiktlig undersökning genomförs. De områden som genomförs i Vänerinventeringens regi ingår inte heller i inventeringen. Väder Vårens väder var 2005 av synnerligen dålig beskaffenhet. En mycket kylig maj med ideliga regnskurar försvårade inventeringsarbetet och denna besvärande omständighet är av stor vikt att ta med i beräkningen när man studerar inventeringsresultatet Det har vidare också rapporterats från sydliga nejder, Afrika och södra Europa att flyttfåglarna varit sena att lämna övervintringskvarteren. Upp till tre veckors försening rapporteras. Detta innebär att flytt fåglarna inte till fullo nått sina häckningslokaler i normal tid Från andra projekt såsom CES (standardiserad ringmärkning) rapporteras också om extremt dåliga fångster under maj och juni månad. Detta sammantaget ger tyvärr att inventering av häckfåglar under maj och juni kan ge avvikande resultat jämnfört med ett normalår pga väderfaktorer. Det kan också nämnas att fågelsången /häckningar under 2005 varade ovanligt länge. Normalt anses fågelsången avta och tystna vid juni månads slut sjöng fåglarna ända fram till augusti. Vassbältet Vintern var en isvinter och till följd av rörlig vattenyta vid islossningen försvann stora mängder av vassbältena, med undantag av skyddade vikar och sund. Vassens frånvaro gjorde att det var enklare att observera häckande änder och sjöfåglar, medan vasslevande tättingar kom att hamna på undantag. Eftersom dessa vassarter snabbt anpassar sig till var vass finns var många av de vanliga reviren obesatta. Sammanfattning Sävsparv och rörsångare "överallt". I samtliga inventerade vassar finns revir av sävsparv och rörsångare. Dessa revir är vart och ett ca meter längs vasskanten. Det var ofrånkomligt att vissa områden missades. Flera områden är mycket svårtillgängliga både från land och sjön. Samtliga områden som besökts har fått ett nummer på kartmaterialet. Tyvärr så blev områdena Såtenäs och kedum ej inventerade. 30