En ekonomi i balans Upptäck Kumla bibliotek!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ekonomi i balans Upptäck Kumla bibliotek!"

Transkript

1

2 En ekonomi i balans Upptäck Kumla bibliotek! HUVUOBIBLlOTEK Folkets Hus, Skolvägen 12, Kumla Vu;>.enavd. 2 tro tel: Barnavd. by. tel: Utställningshall by. Öppettider: Måndag-torsdag Fredag Lö<dag Söndag a n \'~... Sommartid 1 juol-31 augusti Måndag-torsdag Fredag Lördag-söndagslängt. Vi erbjuderett nkioch varierat bokbestånd, kasettböckerdagstidningar, spännande tldsknfteroch livlig programverksamhet. Kunnig och serviceinriktad personalfinns till Din hjälp! Välkommen! BOKMAGASINET HagendaJsvlligen 26,leI: ()4 Öppettld:TtSdag Sommarstängt 17 juni 19 augusti Utlåmng aväldre böckerochtidsknftersamt försäljning av Kumlakrukor, häradskartor och vykort m.m. Kumla kommuns bokbuss Tel: Inläsningstjänstför synskadade. Ring etter9.00och lyssnatill Kurnlanytt. Skoindustrimuseet Sveavägen 19. KumJa, öppet måndag-ffedag kl. 13--' 7, lördag och söndag kl FÖl" gruppbesök vargod ring Sommarutställning om Oscaria - Sveriges största skofabrik. KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarigutgivare: Kommunalrådet Dan-Åke Moberg Redaktion: Kullurintendent Mats Runering Postadress: KUMLA Bes6ksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019/ (växel) Nästa nummer utkommer hösten 1997 \, Av kommunalrådet Dlln-Ake Moberg Under flera år har kommunens många verksamhetsgrenar tvingats till omfattande förändringar grundade i en svag ekonomisk situation i kommunen till följd avi huvudsak riketsdåliga finanser. I Kumlan har i [lera tidigare artiklar beskrivits konsekvenserna avden upp komna ekonomiskasituationen och dess inverkan på den kommunala verksam heten. Sparbetingharföljt påsparbeting. Utgångspunkten för den ekonomiska ätstramningen av Kumlasekonomi var att genomföra det ekonomiska ~sane ringsprogrammef' under perioden Givetvis signalerades.som alltid. alt om inte utlagdasparbeting var tillräckliga skulle nya komma. Det skall i della sammanhang också sägasatt den kommunala budgeten för åren underbalanserats dvs en planerat minusresullat. för att inte kräva allt för stora besparingar i allt för snabb takt av verksamheterna. I första hand avsägs all nägot underlätta för barn och utbildningsverksamheten lik somden samladesociala verksamheten. Emellertid,ochdet viktiga att framhäl. la idag, är att Kumla kommun liksom riket isin helhet nu har bättrefinanser än för bara några årsedan. Det beror i hu vudsak på det interna sparprogram som genomförts och som för att vara helt lyckosamt måste fullföljas under 1997 och Det berorockså pä att staten nägot lättat på den ekonomiska åtstramningen gentemot kommunseklorn och som för Kumlas del innebär ett ekonomiskt tillskott om ca 10 miljoner kronor på årsbasis. Vidare så medger försäljningen av vår post av aktier i Örebro Energi AB. möjlighet att på några års sikt lösa samtliga kommunens lån och också i huvudsak all reglera en sedan gammalt upparbetad pensionsskuld. Med andra ord kan man med fog säga att vi har goda förutsättningar förati nå balans i den kommunala ekonomin. Givetvisså hardet kommunala sparprogrammet varit tufft och kanske har indragningar och försämringar skett inom områden som över tiden inte kan anses acceptabla, men vi kan barakonstatera att ekonomi och verksamhet måste gå "hand ihand". Även arbetsmarknaden i Kumla ger underlag fören ekonomi i balans. rförsta hand ärdet Ericsson mobilecommunications AB:s kraftiga expansion i Kumla som inneburit att åtskilliga Kumlabor men ocksåövtiga länsborfåttstadigtarbete. Men det är inte bara Ericsson som växer. Många av de små och medelstora företagen i Kumla nyrekryterar också arbetskraft och det känns som om vi också inom del området är på rätt väg i Kumla. Expanderande företaginnebär i sin förlängning utbyggnaderoch det isin tur behov av arbetskraft till byggnadsindustrin och som i förlängningen ger eh behov av nya bostäder som genererar ytterligarearbeten i industri och i byggverksamhet ochsom isin tur etc. Då detta skrivs har sommaren redan slagit ut i full blom och kanske vi också skall kunna släppa på den ekonomiska åtstramning som också Kumlan drabbats av, det vill säga ett eller två nummerdetta år. Kanske kan vi redan nästa årutkomma med sedvanliga fyra nummer. God forts1i tining på som maren. 2 3

3 Kumla kommuns bokslut för år 1996 A vekonomichefron"ysa!omollssofl bland annat för stödinsatser vid sociala problem. flyktingmottagning och omsorgomäldre och handikappade. Fimlnsicring och satsningar under 1996 Kommunens verksamhet finansierades under 1996 enligt följande: Som en följd av lågkonjunkturen bar bostadsbyggandet varit mycket lågt under Kumlas positiva befolkningsutveckling vände tyvärr under året och befolkningenminskademed 101 personer till personer. Detekonomiska resultatet Kommunen redovisar ett resultat för år 1996som uppgår till +1565miljoner kronor. Det mycket goda resultatet ärfrämst en följd av att samtliga aktier i Örebro Energi AB försåldes under året. Dåförsäljningsvärdel av aktierna överstegdet bokförda värdet redovisas en realisationsvinst med miljoner kronor. Räknar man bort denna engångseffekt uppgår resultatet emellertid lill-4.6 miljonerkronor,vilket kanjämförasmed att i budget kalkylerades meden resultat på -6,2 miljoner kronor, det vill säga någol bättre än väntat De kommunala nämnderna uppvisar ett resultat på -0.2 miljoner kronor. Även om socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd redovisar underskott på vardera 4 miljonerkronor Nämnd Kommunstyrelse Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn-och utbildningsnämnd Socialnämnd Totalt Kommunsrynlst1l svarar bland annat för kommunfullmäktige,central administration, räddningstjänst,sysselsätt ningsbefrämjande åtgärder, väghållning, vatten och avlopp, sophällltning, skötsel avfastigheter mm. Miljö och byggnads nämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendetsamt 4 är nämndernas resultat bra sett mot bakgrund av att sparkrav på I Omiljonerkronor ingått i förutsättningarna för 1996 års verksamhetsamt att storasparkraväven gällt för åren Verksamhetell5nettokostnader De kommunala nettokostnaderna (totalt 475 miljonerkronor) omräknade per kommuninvånare för de olika verksamhetsområdena år 1996l:ramgårav nedanstående tabell. I tabellen anges också respektive nämnds procentuella andel av den totala nettokostnaden. Med nettokostnad menas kostnad efter avdrag för intäkter (tex hemtjänstavgifler. dagisavgifter. VA-avgifter, hyror och ersättningar mm). KronorI invånare ,057 Andel av nettokostnad, % 11,0 1,4 6,3 48,8 32,5 100,0 miljö- och hälsoskyddsområdel. Kulturoch fritidsnämnden svarar för biblioteksverksamhet samt skötsel av parker, idrottsanläggningaroch fritidsgårdar. Under bom- och mbildningsnänllldens ansvarsområde finns barnomsorg. grundskola,särskola.gymnasieskola mm.socialnänmden svarar Slat:Sbichg 0Yngt. 3,."..,...,- " " Som framgår av diagrammet är kommunalskattensom betalasav kommuninvånarna den viktigaste finansieringskällan förkommunen. Skattenochskatteutjämningsbidraget utgör tillsammans 78 % av kommunens intäkter. Knappt 16 % utgörs av hyror och avgifter medan finansieringskällorna i övrigt endast utgör en mindre del De största investeringarna under år 1996 har varit upprustning avgatu- och ledningsnätet främst i nordvästra delen av Kumla tätort. värme- och ventilalionsarbeten i Vialundsskolan, flyttning av fritidsgård från Malmens skola till Viaundsskolan och inköp av nya sopkärl för övergång från sopsäckar till kärl i renhållningsverksamheten. Vägunderhåll, barmark, kronorlkvadratmeter Ga tubelysning,driftkostnad, kronor/armatur Vatlen- och avlopp, driftkostnad. kronorikubikmeter Sophämtning,driftkostnad. kronor/säck Städkostnad, barnstugor. kronorlkvadratmeter De närmasteåren Genom alt statengenomfört eller aviserat en rad ingreppiden kommunala ekonomin och genom effekteravden rådande höga arbetslösheten är det ekonomiska läget kärvt även för de kommande åren. På grund avdetta pågår i kommunen ett sparprojekt i syfte att minska nettokostnaderna med 30miljoner kronor under åren Beloppet fördelas på 1995 med 3.5 miljoner kronor, 1996 med 10 miljoner kronor med 10 miljoner kronor och 1998 med ytterligare6.5 miljoner kronor. Det finns skäl au tro att kommunens ekonomi successivt kommer att förbättras under de kommande åren. A v den anledningen finns för närvarande inga planerpåatt lägga ut ytterligare sparkrav än de som nämnts ovan. Det är dock viktigt au framhålla att de sparkravsom är beslutade för 1997 och 1998 till fullo skallgenomföras. Någrastatistiska nyckeltal Förutom de nyckeltal som angivits tidigare i artikeln kan följande statistiska uppgifter för åren 1995 och 1996 hjälpa till att ge ytterligare informationomden kommunala verksamheten ,06 380,00 4,25 12, ,44 422,00 4,89 15,

4 Städkostnad,skolor. kronorlkvadratmeter Lokalkostnad, barnslugor. kronorikvadratmeter Lokalkostnad,skolor, kronorlkvadratmeter Kumlahallen, simhallen. kostnadlbesök (1996= st). kr Kumlahallen,sporthallen. kostnadlbesök ( st), kr Djupadalsbadet. kostnad!besök (38.490st). kr Campingen, kostnad!besök (7.797st). kr Biblioteket. kostnadllån ( st).kr Ishallen, kostnad!besök (85.300st). kr Fritidsgårdar. kostnad!besök (69.800st). kr Grundskola. nettokostnad/elev (2.157st),kr Gymnasieskola. nettokostnad/elev (708 st). kr Skolskjutsar. nettokostnad/elev (375 st), kr Skolmåltider. nettokostnad/måltid ( st), kr Musikskola. nettokostnad/elev (488 st). kr Barnomsorg. neuokostnadlbarn (903 st).kr Skolbarnsomsorg. nettokostnadlbam (809st). kr Socialbidrag. kostnadlhushåll (344st). kr Socialbidrag flyktingar kostnadlhusbåll (129st). kr Institution/familjehem. kostnad/årsplats (28 st). kr Särskild boendeform. genomsnittligkostnadlvårdtagare 115,00 867, , , , (307 si). kr Hemtjänst. genomsnittlig kostnadlvårdtagare (243 st). kr , , ,74 20, , , n Kultur- och fritid i förändring A v kllltllr- ochfritidscheflenilart Mellle Kultur-Fritid i Kumla spänner över mycket. Förvaltningen har fått ansvar för att göra kumlabomas lediga tidså berikande och meningsfull som möjligt. Vi håller igång badanläggningar. fritidsgårdar. bibliolek. ishall och isbanor. museiverksamhet, slalombacke. el1jusspår, tennisbanor. fotbollsplaner. konsthall, parker.skogar. kulturhus. vandringsleder, lekplatser. turistbyrå. kulturminnesvård.camping.musik-. film- och teaterverksamhet. föreningskontakteroch förernngsbidragsom isin tur via föreningsaktivitetergör mängfalden ännu bredare och kumlabomasfritid än mer upplevelsefyud. Detsenaste tillskottet iaktiviteterär pensionärernas väntjänstorganisation som fr o m årsskiftet ligger under Kultur-Fritids ansvarsomräde. Kultur-och fritidssektorn brukarkallas "frivillig" eftersom kommunerna egentligen inte behöver bedriva denna typ av verksamhe1.till skillnad från skola-barn omsorg-äldrevård. Men vilket tråkigt ställe Kum1a skulle varaom inte kulturoch fritidsscktorn fanns. eller hur, 8esparingarna Det ekonomiska läget i Sveriges kommuner hargjort alt alla verksamheter fått snävareoch snävare ekonomiska ramar de senaste åren. För Kultur-Fritid i Kum la hardet inneburit besparingar på ca 5 milj kr åren Bland de mera påtagliga besparingarna kan följande nämnas: Indragna tjänster. höjda taxor och avgifter. nedläggning av 3 biblioteksfilialer. minskade bidrag till KormnuninvAfiarna kllllsortcrar allt mer. Men ändå blirdci stora mllngdersopor kvar. I genom snitt kostar det 15:71 kronor alt tomma ettsopkärl. Varje elev i grundskolan kostar 50 ISI kronor. I gymnasieskolan ökardenna kostnad lills9 448 kronor. Vannasommardagarsökersigmånga till Djupadalsbadels bassänger. 6 7

5 föreningarna, minskat underhåll av parker och lekplatser. Visst märksoeh känns besparingarna. men det skulle ha varit ännu värre om inte föreningslivet ställt upp och tagit sitt ansvar. Det senaste exemplet på delta är samverkan på städområdet på idrottsanläggningarna. Idrottsföreningarna städar nu själva sina omklädningsrum genomgående i hela kommunen. Kultur Fritid har på det sället kunnat sänka driftkostnaderna på idrottsplatserna en hel del. På flera andra anläggningar har vi också hittat samverkansformerför alt hålla driftkostnaderna nere. Slalombacken sköter vi tillsammansmed Kumla Skidförening. Kumla Motorsportklubb "Indianerna" tarett huvudansvar för motorstadion isannahed. Kumla Tennisklubb sköter tennisbanorna. Hembygdsföreningarna lardelansvar för vissa museer för all nu nämna några exempel. Vad voreen sommari Kumla utan "Kumlasjönt"? Samverkanärframtidsmelodin Med tanke på det ekonomiska läget så ligger mycket av utvecklingen i framtiden inom vår sektor i att vi kan hilla samverkansformer med föreningslivet. Vi har ett starkt och aktivt föreningsliv i Kumla och kan vi samverka kan vi flytta fram våra positioner trots kärvaekonomiska tider. Lämliga delar kommunalt bidrag, lämpliga delar ideellt arbete och kanske också någon ytterligare del från annat håll (arbetsmarknadsstöd/sponsring) är en formel för framgång iframtiden. Vill vi uppföra nya anläggningar, vill vi genomföra stora projekt, vill vi sysselsätta fler barn och ungdomar måste vi samverkaoch alla måste bidra med sitt. Senice Service är ett centralt begrepp för oss somjobbarinom kultur- och fritidssektorn. Vår uppgift äratt ge kommuninne-, vånarna service. Servicebegreppet kommer att bli allt viktigare i framtiden. En kundorienterad verksamhet kommeratt vara ett måste. Kultur-Fritid har därför påbörjat ell arbete med att ta reda på vad besökarna tycker om våra anläggningar. En del av Kumlans läsare har kanske redan stött på intervjuare på biblioteket och Kumlahallen som bett all fä svar på en massa frågor. Uppläggningen av dessa kundundersökningar redovisas på annat ställe i della nummer av Kumlan. Knmla och turismen Ansvaret för turistfrågorna ligger på Kultur-Fritid. Kumla kommer aldrig an bli någon större turistor!, men med vissa insatser skall turismen ändå kunna öka även i Kumla. Turismen,ellerbesöksnäringen som är ett riktigare begrepp. är idagden snabbast växande näringsgrenen i världen. Turismens positiva effekter är väl kända. "Ökadomsättning- fler arbetstitlfällen -skatteintäkter". TuriSIsatsningar kommer för del mesta även de egna kommuninnevånarna till del. Visst är del trevligt att ha ett Skoindustrimuseum och en väl bibehållen Officersmässsom vi själva kan besöka och som kan ge oss upplevelser på hemmaplan. Kultur-Fritidjobbarmed flera turistiska ideer för närvarande: Ett stort projekt som diskuterats under flera år, ett geologiskt museum, lockar. Museetskall berätta om vår historia från trilobiternas tid för 500 miljoner år sedan och fram till vår "nutida"sten- och oljeindustriepok. Kvarntorpsområdets unika geologi med kalksten, sandsten och lerskiffer från kambrosiluriiden kommer alt utgöra stommen i museet. Vi vill också göra Kumlas eget "Stadsberg", Kvarntorpshögen, mer tillgänglig med bil. Dä färvi en utsiktsplats föralla, en träffpunkt dit man kan ta sig narvädret är bra, solen går ner eller närhelst andan fallerpå. Kumlasjöområdet är utvecklingsbart. Hur fårvi t ex fler arrangörer att våga sig påarrangemang vid amfiteatern? Den planerade nya rastplatsen vid Sickelsta ger oss ock.så nya infallsvinklar att kunna fånga upp turister. N)'a turistideer eftcrl)'ses Turismen är till sin natur oftasmåskalig. En turistide kan leda till ett turist projekt som börjar i liten skala och som sedan långsamt får växa. I Örebro län finns flera exempel på turistprojekt som sakta växt från nästan ingenting till stora besöksattraktionersom lockar tiotusentals besökare. Glashyttan ilaxå, Aspa herrgård, Grythyttan, Tradjazzfestivalen i Askersundär braexempel på dena. Finnsdet fler turistiska ideer och uppslag? Finns det Kumlabor som går och bär på turistprojekt. stora eller små? Hör gärna avertill Kultur-Fritid. En välfylld idebank ären bra början på en turistisk utveckling. Kommunen kan på turistområdet mycket väl samverka även med privata intressenter. Ä ven på det luristiskaområdet är samverkanen bra modell som leder till framåtskridande. Kultur-och fritidsnämnden: 11 ledamöteroch 11 ersättare Ordförande: Annica Eriksson (s) Kultur- och fritidsförvaltningen sysselsätter c 55 årsarbetare Budget 1997 Kostnader: Intäkter: Netto: 45500,Otkr 15220,Otkr 30280,Otkr 8 9

6 Kan kundundersökningar i Kumla medföra bättre verksamhet? A IIprojeklleäare Helena Norlillg Det blir allt vanligare bland kommuner all utvärderasina vcrksamhctcrgenom kundundersökningar. På kultur- och frilidsförvaltningen har man salsat påall utbilda den egna personalen för att själv kunna genomföra undersökningarinom den egna verksamheten. Under hösten 1996 genomfördes två kundundefsökningar. en på biblioteket och en på simhallen i Kumlahallen Det är viktigt att den här Iypen av undersökningar görs. En väl fungerande \crksamhcl kraveren god kundkännedom. Kunctundersökningama ska leda till en bäure \crksamhel genom all utnyttjas vid planeringen av förändringar. för att uppställa mål (ör verksamheten etc. Undersökningarna kan QCksä vara ett stöd i del arbele som redan bedrivs om det visar sig all kunderna är nöjda. Man brukar Säga att "en gång är ingen gång'" -det är först niir undersökningen upprepassom man kan se hur de förändringar man gjort tagitsemot av kunderna ocb om mälen man ställt upp blivit nådd,. Förstasteget ien kundundersökning är att utforma en enkät med lämpliga frågor. Dettaskeri regel genomsamarbete med personalen vid den undersökta verksamhcten. Viktigt är att enkäten blir lätt att svara på och missförstånden så få som möjligt. Nästa slegär atl genomföra själva utfrågningcn. Under en vecka delas dct ut cn enkällill var femte kund. N1iren käterna är insamlade påbörjas det enformiga men nödvändiga arbetet med 10 att lägga in resultaten i eu dataprogram. Urdetta program kan man sedan få uppgifter omenkäterna. hur många svarade an öppettiderna passade. var dci stor åldersspridning elc. En del avdcssa upp gifter sammanställsien rapport därsiffrorna omvandlas liii tabellcr och tcxt för an öka tillgängligheten avmalerialet och underlälla den vidare tolkningen och bearbetningenavenkälerna. Många av momelllen tar lång tid i anspråk och krä \'er e}.1:ra personal. l de aktuella kundundersökningarna på biblioteket och simhallen lösles detta genom samarbele medalu-projektet "Drivknuten" och med personerfrån Daiortekei i Kumla. Båda grupperna förtjänar CII stort tack för sina insatser. På bibliotekel deltog 194 personer i undersökningen och på simhallen vardct 265 personersomdeltog. Överlaghardet iule varit några problemalt få enkäterna ifyllda. majoriteten av de tillfrägade har ställt upp. Dettaär naturligtvis glädjande eftersom undersökningen gärs för att kunderna skall få en chans att uurycka hur de upplever verksamhetcn. Detiir viktigt alt barn lärsig sim ma tidigt. Minnesmärken i Kumla Beskrivning: "Helig källa" sedan år1029 (?) med ursprunglig trätavla uppsatt på ekstolpe, numeratext på metallplatta. Texten lyder: Duvandringsman pa vägen gar Kom hitoch drickdusvalka (!Jr. Tyvattnet ägersamma kraft, Somi St0/0(5 tiddet haft. Placering: 200 meternorrom Hardemo kyrka Ola"omvände hardcmobornatilldcn knstna tron ochdöpte dem vid denna källa. Del finns manga 5ågnc:romSanktOlofoch källan. Härärenavdem: -Däva cnsom hellesanlolov.som hadde åtagi sej le bygga Hardemo körka. Men sa ged di inte längre. Di börjaå tr)la valln for dom. Mendå 11g SanlOlovi dike å sovengång. å dj ''linen våt pisia. källådern sprangopp-. Den som idag försöker få del avullans unclergörallde kraft blir bes,'j);en. kallan har ty"arrsmat. Den norske nykristnade kungen Olav (Haraldsson) hade blivil fördriven av norska stormänoch var på landsflykt lill Gårdarike (Ryssland). Kommen liii Hardemo bodde han över vintern hos enjarl (hövding) Sigtrygg. som enligt sägncn hade en borg uppe på ell parti av Hardemoåsen.Sigtryggskullen eller Skeftasberget. Uppgiften omjarlen Sigtryggs borgär troligen en fantasiskapelse från början av 1700-talet och åter finns inte i någon av de många folkliga Olofstraditionema från Hardemo. När nu Olav ändå vislades i Hardemo passade han på att omvända de hedniska hardemoborna till den kristna läran och döpte dem i den aktuella källan. Olav fortsatte till Ryssland men återvände snart till Norge för atl försöka återta sin kungatron. Detta gick dock ej han siupadeår I030utanfÖrTrondheim. i vilken kyrka han begravdes. En helgonkult.. ;å' uppstod omkringolavs person och levnadsöde. Han börjadedyrkas som helgonet Sankt Oloföver hela ordcn. Pilgrimer vallfardade till hansgrav. En av "vågarna" IjilTrondheim passerade ärke. Bådevägfarandeoch boendedrack vatten urden källa i Hardemosom förknippades medsankt Olof. Många kändesig stärktaeller friskare efteråt. Källans undergörande kraft förstärktes ytterligarc... Genom sin ' övervintring i Hardemo och alla sägner som uppstod omkring Sankt Olofbådedå ochsenare kom kulten av honom att bli särskilt stark i Närke med Hardemo som den kanske främsta Sankt Olofkyrkan. Sankt Olofs källa användes länge vid midsommarfirandet i Hardemodå ungdomarna samlades vid källan. där de kunde dricka "märg i ben" för alt sedan dansa och leka uppe på Siglryggskullen. 11

7 Att vandra runt Söderhavet A v klllturinrcndcnt Mats RlInering.....~.. ;:/.,.. )"t',- 'i\:.:: ~~t'7. "'.::... -"0'" 'J., _ r o..j -~....) '...:.:--- ~ r1 "'-.- lo _.-,..-, Varför inte vandra runt Säderhavet i sommar? Nu börjardet finnas markerade vandringsleder i Kvarntorpsområdet. Dessa lederär oftast torra och "lättgångna" och erbjuder en omväxlande meny av kultur- och naturhistoria, intressanta vyeroch fina rastställen. Leden runt Söderhavet ärskyltad och därför lämplig att börja med. För alt komma till ledens startpunkt kan du åka genom Hällabrottet och följa skyltarna "Bredsäuer 3/Norrtorp 3" respektive "Norrtorp 2".700 meter efter det sistnämnda vägskälet kommer du fram till Nordsjön på vänstersida och Säderhavet på höger sida. Parkera din bil eller cykel vid sidan av vägen och ta en promenad motsols runt Söderhavet. För ah du ska få ut så mycket som möjligt av din promenad får du här lite uppgifter om olikasakerdu kommer att se med hänvisningtill numrerad position på kartan. Upplysningar till ledbeskrivningen har lämnats avjan Johansson vad avser geologi m,m, Ingalill Teljå beträffande flora och Ake Ekblom fåglar. Ungdomsbyrån gör ett slort arbete med att bl a röja sly och sköta rastplatserna. Beskrivning Följ den markerade leden söderut 200 metergenom ängsbjörkskog (l). Till högerpå en höjd cirka 20meterfrån leden. påandra sidan ett stängsel, ser du en mängd stenblock,som är ihopsamlade från åkrar. En del avdessa block kan ha legat där Söderhavet idag utbreder sig. Vid stenhögen (2) liggerresterna av enså kallad kalkfyr. Du får veta mer om kalkframställningen i en kommande vandringsledsguide om kalkugnarna i Hällabrottet.Vid fyren ser du delar aven kalkstensmur. Dettaärtroligen lastbryggan till fyren, som drevs av BrydolfÖsterberg. Hundra meter väster om kalkfyren serdu ett flyttblock (3) som förts hit av isen. Med sina 8meterär det ett av de största flyttblocken i hela kommunen. På vänster sidaenstensamling (4) med pelturakalksten, ordovisisk kalksten, granit, gnejs och sandsten. Stcnsamlingenär troligen etts k odlingsröse, där man samlat ihop stenar från de närliggande åkrarna. Duservidaresmå åsar bestående av de jord- och bergartsmassor som man skrapade bortfrån "Söderhavsbrottel" för att komma ål alunskiffern. Växtlivet domineras av björkaroch enstaka barrträd. Du fortsätter att gå på kanten (5) till dagbrouetlsöderhavet. Till skillnad från många andra platser ikvarntorp består inte denna kant av återfylld mark utan har den ursprungliga sammansättningen. Innan det är dags att runda södra viken passerar du ängsbjörkskog (6) och en sittplats med stenskiva (7). Här liggeretl stenblock av "klingdiabas" - det klingar när du knackar på det. Klingdiabasen (kallas även kuldiabas) är900 miljoner år gammal och hitförd av isen. Bredvid klingdiabasen ligger en skiva ortocerkalksten, som är 480miljonerår gammal. Här torde Söderhavet varasom djupast eftersomskifferskiktenlutar mot söder. Med ökandedjup och allt mer material '. Faktarllta: Söderhavet litgörett vattenfyllt dagbrou meden vauenvolym på 2.9 miljonerkubikmeler. Arealen är kvm och mede/djupet10,5 meter. Dagbrottet uppstodfrån minen av l 950-talel genom bryt11ing av alumkijferför utvinning av bensin och olja, som lagrades i stora cisterner vid Högtarp före distribution över hela Sverige. Den skijferaska som bildades efter upphettningen liggerpå Kvarntorpshögen eller haranvänts somfyllnadsmassor. Brotteni Kvarnrorp ärlll1ika -ingenstansi Sverige finns så mycketenergi i en bergart som här. Eftersom alllnskijferlagren medovanpåliggande kalksten silltfar svag~ söderutpå grundaven gammalförkastning är sjön djupare (mer än l,) meterji den södra delen iin i den norra, där man inre behövde ta bortnågon kalksten Söderhavet täcker i princip hela den forna Mossbymossen, som fanns kvartil! cirka När brytningen började tog man bortmossen/ torven genom att pumpa ut vatten på mossen och sedan suga bortden uppblötta torven Söderhavet har idag ett nästan nelltralt vatten genom att kalkhaltig läubetongkross lagts i Nord!4ön, som ståriförbindelse med Söderhavet genom en kulvert ("kanal"j. Vattnet i Söderhavettilljörsgenom neder~ bördoch genom Ulfsrorpsån men också i form av pumpvatten från bltmd annat sandstemgruvan och Garpings dal. Söderhavet harlåg biologiskprodllktion beroendepå attfo!jforhalten är mycket låg. l sjön finns bes"tånd av sarv, aborre och mört. Fågellivet börjar bli rikt medflera häckandearier. r,,.,-' Il ~I ~ I ',, "

8 ovanför den efteriraktade alunskiffern ökade utvinningskostnaden kraftigt varför brytningen avstannade här. Skifferoljebolaget sökte brytvärda alunskifferområden där det ovanliggande moränoch kalkskiktet uppgick lill högst 3 meter. På bonen isjön liggersäkert hundratals orstenarsom lågi alunskiffern och som ratadesvid brytningen. En orsten kan du se i vallenkantenlometernorrom sittplatsen. På avslånd serdu Kvarnlorps industriområde med den höga byggnaden som är Alomenergisskiffersilo. Byggnaden ägs idag av Yxhult. Du seräven på avslånd Kvarntorpshögen och Högtorps gård. idag Kumla Golfklubbs klubbsluga. Den vall och de kullar. som ligger utefter denna del av leden bestårav moränmassor och kalkslen som togs bort oär broilet påbörjades. En av världens största släpskopor. Marion.logB kbm massor i skopan - maieriai som drogs in mol brottkan(en och tömdes på denna. Marionskilde inte på morän och kalk utan allt följde med isläpskopan inom en radie av cirka60 meter från maskinen. Du passerarenslags lippningsramp (B) och sersödcrut åkermark. Du kommer lill ursprunglig och oförändrad mass mark (9) - en del av Mossby mossen. Vid Söderhavels södra spels passerar du Kvarntorpstuben (lo). Du ser här också Frommestabäcken i dess ursprungliga skick. Eli pani yppig vegetation (II) med brännässlor och hallon indikerar att jordtäckel består av kväverikt material. Här hillar du också sittplatser med bord på eh moränparti. At höger ser du ett parti (12) av dci gamla jordbrukslandskapet med dungar, slåttervallar och ekar. Så såg det ut överallt i Kvarntorp inmhl Skifferoljebolaget började sin vcrksamhet. Gåöverli1la bron vid Kvarntorpstuben -en kvarvarande men numera oanvänd del av tuben (13). Du ser på högcr sida några hållare/fundamentlillluben. Närdu kommer fram till den långsmala viken i sjöns nordöstra del ser du kanske bubblor i vartnet. Bubblorna uppslårdå organiskt material bryts ned. På ytan brunalgersom växer på organiskt mate rial(14). ärdu nu följer viken mot norrgårdu huvudsakligen på bädden för Kvarntorpstuben och dess servicevag. K\'amtorpstuben var. närden byggdesavskånska Cementgjuteriel, Skandinaviens störsia vattenledning. somgenomett 12 km långt rör av Irä med en inre diameter på cirka 60cm förde kyl- och processvallen från sjön Tisaren till Skifferoljebolagets anläggning i Kvarntorp. Senare övertogs vatlenröret av Kumla konunun för transport av vahen från Tisaren till vattenverket i Blacksta. Numera är den gamla trätuben ersatt av mer beständigl material Vegetalionen består härfrämst av björk och björksly samt al och asp. Runda viken och följ denna Söderut. Duser brännässlor.som växer på kväverikt underlag. samt Pyrola och unga ekplantor. Här liggerstora mängderslybb. dvsdet finkorniga och därmed oanvändbara material man fick vid krossning av alunskiffer (15). Sänkan (16) före den yttersta delen av udden liknar sumpskog - det är Sankmark med al, sälg och björk. Här finns våtmarksväxtersomskogssäv och veketåg. På yttersta delen av udden ser du naturens växtkraft. Della lummiga parti harväxt igen på endast drygt 30år. Följ udden norrut Iiings vattnetochdu kommer till en rastplats med grillpials (l?). Udden består dels av eh orört markparti men också av återfyllt material. Det gula du serien del skifferstycken är uran. "Bänkudde" (18). Nästa sittplats (19) är också på en liten udde. VegetatiOllen domineras på detta avsnil( av vänbjörk. gråal. sälg och asp. Björk är det trädslag som bäst ståremot luftföroreningar. När utsläppen från Skifferoljebolaget och fältugnarna varsom störst släppte man ut cirka 300 ton svavel perdygn varvid all \'äxtlighet dog. Glädjande nog börjar även en och annan planla av lönn. ek. bok och tall alt nu dyka upp. Vägglaväl' vanligt på aspar Ulefter vägar eflersom laven gynnas av damm och kväve. Pä en del äldre träd ser du blås];n' - Sveriges vanligasl förekommande \'äx1. Mossor och lavar är de växtersom elablerarsig tidigast på mark som inte har någon växtlighet -t ex i Kvarntorp efter oljeperioden. Samma fenomen kan du se pä de nybildade vulkanöarna utanför Island och på IUndralandskap. På udden (lo). före kanalen mcllan Nordsjön och Söderhavet. hit tar du Pelturakalksten. som bildades undervatten för cirka 450 miljoner år sedan och som tillväxte med l cm per lod 000 år. Pelturakalkstencn kallas också "stinksten.. och ären storkrislallin kalksten. Om du slår på kalkstenen med något föremål kall du län känna svavellukten. Här finns bänkaroch eh bestånd vårtbjörkar. Passera kanalen. genom vilken vallen från Söderhavet rinner ut i Nordsjön. Därefter rinner vattnet via Kvamtorpshögens fångdammar och Täljeån genom Kvismare kanal. Hjälmaren ochslutligen ut i ÖStersjön. På udden (21) bortom kanalen finns en bänk och en bestånd gråalar. Som på flera ställen ligger härettstort partistybb och kalksten. Någ01längre bort serdu en båtramp. Du passerar ytterligare ett beslånd ängsbjärkskoginnan du är fra mme vid ulgångspunkten. Den lättillgängliga leden runl Söderhavet mäter 2.3 km. Utld~rlug~1 ärofla torrt dränerande material. Följ de orange pilarna. Del finns en mängd r~slplmser vnrav ~11 pur med grillmöjlighel. Iakttag cldningsföreskrifterna vid grillplalscn ochsläck elden väl dterdig. Håll r~nl i naluren

9 Från sten till stad - del 4 Kumla - en vattnig och lerig historia. A v kll!fllr;melldellf Mms Rllllerillg Vi fortsätter var Hlndring genom Kuml~s historia genom all slude.-a hur istiden pherklll utfomldingellll\'dagens Kumla. lidigarl!artiklari Kumlan behandlade rorjllnde epoker: 1995:4 AldSla tiden fram till ror540 liiiljunerårsedan 1996:1 500 miljonerlhlrn lill ror I miljon årsedan 1996:2 Fram liii rorcirka år sedan När vi nu lillar på den senaste istiden kan \'i konstatera all istiden inle \arit någon onödig"lidsperiod.lstiden harförselt Kumlabygden med kullerslen.grusoch sand till byggnation. Vi har (å II lera till tegel. Vi har fått moränlera till Sveriges bästajordbruksbygdoch dänned förutsältningar lill dagens samhälle. Istiden har försett oss med vallen och vackra terrängformersom åsar, drumliner, ändmorän och dödisgropar. Istidengavoss Kumlasjön ochandra. riktiga. fornsjöar. Den gav oss naturliga vägar och platser för bebyggelse och gravfält. Exercisfält för militären i Sannahed. Växtplatser för blommor och växter. Torvmossaro.S.v. l J Isälven som rann genom "Kumla"och därvid byggde upp Kumiaåsen sorterade materialet i åsen. Ju högre uppju läuare material. Eftersom sanden lades för sig och det någol tyngre gruset försig underlättades tillvaron fördesom byggde hus och vägar i Kumlabygden långt in på 1900-taleL Det fanns grustäkter söder om Kungsgården. vid viaduktcno.s.v. Kumlaborna hade nytta av Kumlaåsen även på andra sätl De första vägarna drogs pååsen och var dänned väldränerade med vacker utsikt över bygden och skyddade från bakhåll. Vägensom gick på KUln1aåsen varen del av den urgamla vägen mellan Stockholmoch Västergötlands medeltidsstäder tillika en del av den gamlaeriksgatan.därsveriges valda kungar undermedeltiden fardades fram. Därav dagens gatunamn Kungsvägen. Kumlaåsen ärbara en lilen del avden storaås. Närkes ryggrad. som egentligen heter Karlslundsåsen och går från Motala till Lindesberg. Hardemoåsen och Åbytorpsåsen är biåsar till Karlslundsåsen. I den pjatta Kumlabygden tillhörde rullstensåsarna de panier som tidigast höjde sig över vallenylan. De blev tidigt befolkade. Hit förladesstjgaroch vägar. byar. kyrkor. vallentäkter och gravfält som t ex i Kumla. Kumla bys gravfält. Kumla högar. har givit namn åt kommunen. Tyvärr lockade det väl sorterade grusen i åsen alltförmycket. Störredelen av åshöjden och gravfältet försvann genom grustäkt under bl a 1700-taleL Bland växtligheten på åsen intar tallen en särstäuning. Kvarvarande tallbestånd finns vid Kumlasjön och vid tennisbanorna vid Solbacka. Kumlaåsen ger oss drid.s' alten En annan tillgång Kumlaåsen erbjudit är dess funktion som vallentäkt. Omkring senastesekelskiftet vatvanemillgången i Kumla samhälle dåligsamtidigt som avloppsdikena varöppna. Ofta grasserade! J [~lidcn hargivii oss bördigajordbruksområden......liksom åsar all bebygga... '6 17

10 den så kallade Kumlasjukan. vilken bl a yttrade sig som svår magknip oeh drabbade en stordel av befolkningen. Genom att ta upp nera valtenkällor i Kumlaåsen, uppföra vattentornet numera ombyggt till bostäder. med pumpstation och nytt ledningsnät ansåg man sig ha löst Kumlas vattenbehov för all framtid. Även om åsvattnet idag inte räcker till fyller åsen ändå en viktig funktion genom att vatten från sjöntisaren infiltreras i Kumlaåsen vid Blacksta innan det pumpasvidare ut till konsumenterna. Ni kanju föreställa er hur sjövattnet skulle smaka om det inte först fick röra sig i KumJaåsen. sarnas funktion som vallentäkt och deras urgamla betydelse för vägnät och bebyggelse borde innebära att åsarna i den till ytan begränsade Kumla kommun skyddasfrån grus- ochsandtäkteroch au vi är rädda om de åspartier som finns h'ar. Dödisgropar, t ex Kumlasjön Ibland kunde stora isblock som fördes med av isälven eller som ramlade ned från isälvstunnelns tak kila fast sig på m\got ställe. Dessa stora isblock bäddades in av den morän älven förde med sig. Speciellt stora moränmassoravsattes när älvmynningen närmade sig de "döda" isblocken. Inklädningen med morän fungerade oeksä som värmeisolering. och det kunde därför ta många år innan dessa isblock smälte. Närde smälte bort uppstod givetvis en grop med trattfonnade moränväggar,endödisgrop. Ett flertal vackert utformade dödisgropar finns i åssluttningen öster om vägen mellan Sannahedoch Blacksta. Den mest kända dödisgropen i Kumla äremellertid Kumlasjön. Den naturliga gropen användes från 19 l I somsoptipp för municipalsamhället. När man på I930-talet "grävde" Kumlasjön bestod arbetet huvudsakli- gen av bortförande av gamla sopor och morän samt påläggande aven lerblandning med kalkmjöl på botten för att hindra vattnet från att försvinna ut iåsen. Heden vid Sanna bildadesgenom att den isälv som "byggde" Kumlaåsen här mynnade i grunt vatlen och därvid bildade ett della. Finkornigt lätt material fördes ut idet mer ellcr mindre stillastående vattnet. Den platta och "värdelösa" sandheden var precis det som Närkes regemente söktefternär Kronan 1815 köpte heden för all där by gga övnings- och lägeronuåde, Lera tiu,-älsignelse Lerkornen som var uppslammade i isälven kunde hålla sig svävande i valinet längreänsandkornen och fördes ut i de stora vallnen. Så småningom sjönk lerkornen till bottnen och byggde upp lerlager av ibland ansenliga måll. När isen försvunnit och landel höjt sig ur vallnet blev lerslätterna bördiga jordbruksbygder. t ex Närkeslätten. med kalkhaltig moränlera som klarar försurning bättre. Leran fick också användningsom malerial för tillverkningav tegel. Mycket av det legel som använts i Kumlabygden kommer från Hallsbergs tegelbruk. som hämtade sin lera från Björka.strax utanförcenlralorten Kumla. Dessa lertaghåller nu på att omvandlas till fågelreservat. Ett mindre tegelbruk fanns tidigare isteneo Andmoränen bildas Under drygt I ()(X) år drog sig isen tillbaka. Omkring år f Kr skedde en "tijllfällig", 800 år lång, förshmring av klimalet. Avsmältningen stannade. Iskanten stod istortsettsiiila ellerrördesig fram och tillbaka - d.v.s. den retirerade när avsmältningen var större än isens framskjutande kraft. När det var kallare blev avsmältningen inte så stol' och då kunde isen i gengäld tryckas söderut. Under denna period bildades ändmoränvallarna i Säbylund genom all isen i en kalvningsbukt tillfälligt ryckte fram och därvid sköt stora moränmassor framför sig. När framryckn ingen avbröts retirerade isen och lämnade kvar vallen. Dessaändmorän liggerparallellt med iskanten och dänned oftast i öst-västlig riktning. Ibland kunde en sloriskaivningske varvid isranden med ens kanske flyttades...och vallen all dricka. tillbaka 50 meter. Eftersom isrörelsen söderut fortsatte började isen skjuta en ny moränvall framförsig på havsbotten. Genom upprepade kalvningarsköts iskanten tillbaka norrut för att av och till göra framryekningarsöderut meden ny moränvall framför sig... Exempel på ändmorän ärområdet vid $äbylund där det finns ett stort antal 1-3 meter höga ändmoränvallar i riktning nordnordväst. Ett parav dem är500 meter långa Andra exempel är ÖrMa kulle (Kolsberg), Sånnersta. Sandtorp och Lundsbacken. $,allning och klapperstensfau Eftersom hela Kumlabygden legat under \attenytan har de högre partierna. d.v.s. drumlineroch åsar. under någon period av landhöjningstiden utsatts för havsvågornas svallande inverkan. Det lättare materialet fördesbonav vågsvallet mcdan del tyngre materialet låg kvari blottat skick. Klapperstensområden på älbergshammar och väster om Hörstabackcnärexempel. Vattnet stigerochlandet höjs Möjligtvis började landhöjningen redan medan Närkefonfarande var täckt med det minskande istäcket. Genom hela istiden ärdet frågan om Ivå varandra motverkande krafter. Närdetär kallt tillväxer isen i tjocklek varvid världshavets yta sjunkergenom att vattnet binds ide kallaste områdena. Världshaven sjunker som mest 100meter. Inom parentes kan siigas att om all is i Arktisoch Antarktis idag, 1997, skulle smälta så skulle världshavens yta stiga med kanske 50 meter. d.v.s.täekadeågläntadelarnaav Kumla kommun. Niir klimatet blir varmare smälter isen sakta varvid världshavens yta stiger. Men samtidigt höjer sig det tidigare av isen ned- och ihoppressade landet. I början avden vannareperioden 18 19

11 steg havsnivån, till följd av smältvattnet, mycket snabbare än landet höjde sig. Med resultat att isen ersattesavcirka 100 meter vatten. Baltiska issjön "'Baltiska issjön" bildades isödra Östersjön. Närke, och Kumla, var fortfarande helt täckt av is. Klimatet förbättrades. Omkring8200år f Kr bröt de ibaltiska issjön uppdämdasmältvattenmassorna igenom landisbarriären över Närke västerut. Baltiska issjön sjönk med 26 meter ned till den dåtida Atlantens nivå år f KrhadesödraSverige blivit isfritt och hade landförbindelse med kontinenten eftersom havsnivån fortfarande var låg. Den retirerande iskanten låg i höjd med linjen Stockholm-Oslo. Yoldiahavet år f Kr 7800år fkr var Närke helt isfritt men låg till större delen under vatten. Smältvattnet från isen bildade en kall sjö nedanför den vikande iskanten. Det var bara Kilsbergen, Tiveden och Tylöskogen som stack upp ovan vattenytan med sina högsta partier. Den fortsatta issmältningen höjde världshavens nivå och medförde att salt vatten från Atlanten trängde in genom Närkesundet mellan Kilsbergenoch Tiveden, och bildade Yoldiahavet. eu bräckvattenhav med svag salthalt. Yoldiaavets yta låg 160 meter över nuvarande havsytan. Arktiska fåglar häckade på klipporna. Kumlabygden låg drygt 100 meter under Yoldiahavets yta. Yoldiahavet sträcktesig utan avbrott från Baltikum till Kilsbergen och Tiveden. Här kan vi än idag se den gamla strandlinjen med dess klapperstensfält, Vi vet att valar simmade in i Yoldiahavet eftersom valkotor upphittats här. Landhöjningen under Yoldiatiden gick snabbt. Den breda havsfjärd som för- 20 band Yoldiahavet med Västerhavet grundades snabbt upp. Östersjön blev åter en insjö. Ancylussjön f Kr Landet som tryckts ned av den väldiga ismassan höjde sig åter när isens tryck lättade och Yoldiahavets breda passage ut i Västerhavet försvann genom landhöjningen i mellansverige. l stället för Yoldiahavet bildades6500år f Kr "Europas" största sötvattensjö. inlandshavet Ancyiussjön, uppkallad efter en sötvanensnäcka. Ancylussjön hade sitt utlopp vid Sveafallen i Deg.erfors mellan Tiveden och Kilsbergen" Aven Ancylussjön täckte Närkeslätten med Kumlabygden, Landförbindelsen mellan Tiveden och Kilsbergen innebarmöjlighet till invandring av växter och dj ur söderifrån över den uppgrundade Sveaälven. Liksom under Yoldiaperioden avsaltes mäktiga lerskikt även under Ancylussjöns period -lera som idag bl a kan ses vid lertaget i Björka. Yoldiahavets leraär brunaktigmedan Ancylussjöns är mörkgrå och Litorinahavetsär blågrå. Milda vintrar rådde under perioden. Ancylussjönlämnadespårav sin dåtida strandlinje,som återfinns på IOS meters nivå över nuvarande havsyta, Allt eftersom landytan höjde sig nyttades Ancylussjöns kustlinje österutöver Närke. Landhöjningen tog ökad fart i Sveriges norra delar. Smältvattenmängdenökade ochsjön fick ett nytt utlopp vid Öresund och Bälten. I nästa avsnitt om Kumlas historia kommer vi att få stifta bekantskap med "stenåldershavet" Litorinahavet och de första människorna i Kumlabygden. Spara gärna dessa artiklar i Kumlan. När serien någon gång i framtiden blir avslutad har du en lättillgänglig och inte a1jtföromfattande text om Kumlas historia från jordens tillblivelse till nutid. Gatunamnen i Hällabrotlet A v klllrurinrendem Mars RlIllerillg Många människor är intresserade av historien bakom gatunamnen. Denföljande förteckningen är förhoppningsvis komplett. Om du har ytterligare uppgifterom någon/några gator i HäJJabrottet eller har uppmärksanunat några felaktigheter i texten ärjagtacksam om du hör av dig, Värdefulla upplysningar har lämnats av bland andra Ake Avenbok, RuneJanssonsamt deltagarna i två lokalhistoriska studiecirklari Hällabrottet. För många år sedan fick jag nera uppgifter från numera bortgångne Lennart Eriksson, tidigare delägare i Berga Stenhuggeri AB. Uppgifter har även hämtats ur bl a bokverket Kumlabygden. Språket är vårt främsta kulturminne. Ofta är de gamla namnen på byar och gårdar det enda som idag finns kvar. Orsaken till varför en väg ellergata har ett visst nanm intresserar nästan alltid människor den talar tijj vår fantasi och våra känslor. I fajjet HäJJabrottet ärdet väldigt mycket fantasi med i spelet närdet gäller namnsättningen. Vad sägs om att en gata kallas Brandgatan därför att en brandchef var bosatt där? Kalkvägen därför att en kalkförsäljare bodde där? Kassörsgatan därför att en kassör bor där? Tågvägen därför att en konduktör bodde här? Polisgatan därför atl..elier är det motsatsen - fantasilöshet. Fältetär fritt förtyckande. Ivilket fah som helst är Hällabrottetär en avde tidigast befolkade bygderna i kommunen med hällkistor från yngre stenåldern. Gatunamnen har dock i många fall tijjkommit omkring mitten av 1900-talet Adlers väg Uppkallad efter Gustaf Otto Adlers ( ) - Yxhuhsgrundare Alfårsgatan Går förbi affären. Almersvägen Almer Larsson arbetade påskandinaviska Banken och bodde i Hjortsberga och hade skogsskiften. Han gjorde flera markdonationer. Askvägen Vägen anlagd avskifferaska när"epadalen" byggdes cirka t945, Namnet Epadalen lär ha uppkommit genom att Gerda Carlen, påsöndagspromenad,såg de nyuppförda monteringsfärdiga trähusen och då kalladedem "Epa-hus". EPA, Enhetspris AB, var en av de tidigaste varuhuskedjorna och känt för lågt pris och enkel kvalitet. Badbrottsvägen Vägengår ned till Badbrottet,eller Hästhagsbrottet som det egentligen heter. Här finns en badanläggningsom utnyttjas flitigt varma somrar. Björkbacken Einar Björk ( ) var duktig arbetsbasvid YxhultsSödra fabriken. Han bodde ien liten kvarvarande stuga i korsningen mot Yxhultsvägen 76. Einar Björk var tidigare skofabriksarbetare. Fadern, Oskar Björk. var stenhuggare vid Berga stenhuggeri. 21

12 Blockviigen Vägen är uppkallad efter Ytongblock. Ett område lades ut av Yxhu1t AB som arkitektlävlingpå 1950-talet. Brandgatan Brandchefen i Hällabrottets municipalsamhälle, Elis Igelstad ( ). bodde här. Brandstationen utgjordesavden lilla utbyggnaden på hyvlarverkstaden bredvid värdshuset Trilobiten. Elis var tillika poet med bl a diktsamlingen "Mycket händer och sker'". B)'sta"ägcn Vägen går från Yxhuhsvägcn ned till Bysta. Namnet uttydes troligen "platsen Bildhuggaren AnlOn Englund med ncra av sina wrk. för en försvunnen by'". När senare be byggelse skedde på denna plats övertogs namnet. Carlensväg Uppkallad efter Yxhults AB nydanare Carl August Carlen ( ) Englllnds"äg Uppkallad efter den mest kände bildhuggaren vid Yxhult AB. Anton Eng. luod{l ) Erlands Oskars"äg Er1ands Oskar (Oskar Persson, cirka ) var en originell människa. Långhårig och med långt skägg syntes han ofta på Yxhultsvägen medsin skottkärra på små llppdrag. Oskar hade en gård i Hjortsberga. Han fick ofta mat på Willens Matservering,som lågi Gamla Verkmästarbostaden cirka Fasad'""ägen Vägen är uppkallad efterfasadsten. Friskens,'äg Lantbrukaren Fabian Frisk varstoroch kraftig. lite burdus men rejäl och rättskaffens. Han hade elt s.k. jordbruksegnahem. i västra delen av nuvarande Friskens väg. Gallllllch'ägcn Vägen utgör avsnill av äldre vägsträckmng. Gruvgalan Gick till Berga gruva. där företaget Berga Stenhuggeri AB bröt alunskifferoeh hade kalkugnar. Hjortsbergavägen Vägen går från Yxhultsvägen ned till Hjortsberga. Det medeltida bynamnet innebär troligen "bergdär hjortar brukar hålla till". "Berget" är förmodligen drumlinen Lekebacken med sill stora bygravfält. Hol.magatan Vägen går förbi den medeltida gården Hälgholmen. som ligger på mark som höjer sig över den iäldre tid sanka ängsmarken i öster. Namnet avser troligen högre mark vid sankmark (holm) som varit utsatt för Erost (hela). "l'ljlcbergs"ägen Vägen går [rån Yxhultsvägen ned till Hynneberg. amnet kommerav"hind". hjorthona. "Hynneberg"skulle dänned ungefär betyda "berget där hindarna brukar hålla till'". ågon höjd eller berg letarmandock förgävesefler vid Hynneberg. Namnet utgör troligen det äldre namnet på den höjd som idag heter Hjortabacken men som tidigare förmodligen hette "Hindbacken.. och som ligger cirka 500 meter sydöst om Lekebacken. På "Hindbacken.. fanns ell större gravfält och en bebyggelse från järnåldern försvunnen sedan länge. När boplatsen övergavs blev. ägorna inlagda under Hjortsberga. Alminstone el! hemman flyttades dock då åt motsatta hållet till den platscirka 3kmösterom Hjortsberga där hemmanet Hynneberg sedan medeltiden legal. Kalkugnsgatan Vägen går genom ett område där förr "Vi föds som uriginai och dör som kopior:' Erl1mds Oskar behöll dock sin egen stil hela livet och fick därför en gata uppkallad efler ~ig. mängder av kalkugnar fanns för framställning av bränd kalk. KalkvägclI Erik Johansson "Kalk-Erik". kalkförsäljare vid Berga Kalkgruva. bodde här. Kalle M~lkumsväg Kalle Malkum var lantbrukare och originell till sättet. Han var helsig till temperamenlet. duktig på alt svära och cyklade med en käpp fastbunden från ramen. Kalle \larfädd cirka 1865 och bodde ien liten stuga nära Fabian Frisk. vid grönområdet mellan nuvarande Kalle Malkums vägoch Erlandsaskars väg. Kantgatan Vägen följerskogskanten i utkanten av Hällabroltel. K~pellgatan Vägen gick förbi Metodislkapellet Salemkapellet. som uppfördes 1911 och revs i slutet av 1980-talet av Myresjöhus för alt bygga bostäder. Ännu haringa hus uppförts. Kassörsgatan Här bor f d kassören vid Yxhult. Arne Axelsson. tillika flitig fotograf. KiJgatan Bildarkil mot Yxhultsvägen Klackvägen Härlåg Modins Klackfabrik. Byggnaden finns fortfarande kvar. Förr kallades vägen Modins väg. Korta gatan Gatan är kort. Forts. följer i nästa /Illmmer 22 23

13 Viktigt att föra dialog med allmänheten när det gäller miljön i området där man bor Projekt Kvarntorp - Hållbar utveckling för Kvarntorpsområdet A v kol1llllllndirektör ThageArvidsson Av Lars-Erik Warg1fil dr, beteendevetare vid Yrkes-och miljömcdicinska kliniken, Regionsjukhuseti Orebro Inte sällan händer det att experter/myn~ dighcler oroarsig för olika slags risker i miljön där man bor. När så sker kanske experterna hävdar att allmänheten "inte har kunskap, atl den blandar ihop känsla och fakta eller att denärofferför illvillig propaganda". Allmänheten å sin sida kanske tycker alt expenerna verkardöva för deras oro, att de på förhand bestämtsig för vad som kan innebära risk ehet atl man inte säger allt som man vet. Det är lätt att föreställa sig hur dialogen, kommunikationen.omdessa risker blir. när man uppenbarligen har svår! att förstå hur "den andrasidan" egentligen tycker. På yrkes- och miljömedicinska kliniken (YMK) vid Regionsjukhuset i Örebro, harvi sedan början av 9O-talet intresserat oss för hur man kan förbättra denna viktiga dialog mellan experten/myndighet och allmänheten. Dettaären intressant fråga intebaraför oss här inärke eller i Sverige. De flesta länder tycker att det är viktigt att man inom landet kan föra en vettig dialog om vad det finns för risker som kan hota hälsa och miljö. Dct visarsigatt människor iallmänhet ofta reagerar på risker på ett mer komplicerat sätt än all bara ta hänsyn till s k "fakta". Detta betyder inte all man ska underskatta allmänhetens förmåga att förstå de mervetenskapliga aspekternaaven risksiwation. Folk vill i regel känna till fakta och de har oftast en 24 rätlighet till denna kunskap. Yttersta syftet med att hitta modeller och metoder för en bättredialog med allmänheten är att förse märmiskor med den infonnation de behöver för att kunna göra välgrundade beslut om risker för den egna hälsan, säkerheten och närmiljön. l Projekt Kvarntorp. som drivs isamarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Kumla kommun. har man tagit dialogen med de boende i Kvarntorpsområdet på allvar. Man har gett YMK i uppdrag att pröva en modell för förbättrad dialogsamt att utvärdera effekterna av en sådan. En projektgrupp under ledning av avdelningsdirektör Roland Andersson på Länsstyrelsen, har påbörjat ett arbete med just detta. Projektgruppen har till samtliga hushåll i Kvarntorpsområdet skickat en enkät där man vill veta de boendes uppfattning om olika aspekter av risker i miljön. Gruppen vill t ex veta vilket förtroende de boende har för myndigheterna. Andra frågor är om de boende tycker att miljön som de bor iär riskfylld och hurde ser på den egna möjligheten au påverka risker i miljön. Allt detta är viktig kunskap som man bör ta hänsyn till då man samtalar om olika risker. I projektet kommer också au provas att låta någon form av fråge- eller rådgivningsgrupp där ett antal boende ingår, följa projektetoch ha synpunkter på hur informationen kan förbättras. Miljön i Kvamtorpsområdet har fått betala ett högt pris för den oljeutvinning som skedde ur alunskiffern under krigsårens avspärrning och fram till år Området har räknats till etl av Sveriges mest belastade industriområden. Av naturvårdsverket och länsstyrelserna har området placerats i riskklass L vilket innebär att det behövs speciella efterbehandlings- och skyddsåtgärder inom stora delar av området. Atskilliga insatser har redan skett för att förbäura miljön ioturådet. En mängd undersökningaravområdet har genomförts. Grundvattnet i dagbrotten har släppts upp och området har blivit Närkeslättens sjötätasteområde. Vissa delar av Kvarntorpsområdet nyttjas idag förutom förindustriändamål även för olika typer av rekreation som golf, fiske, vattenskidåkningoch vandringsleder. Under vintertid kan även utförsåkning på askberget, där en liftanordning finns, utövas om vädret i övrigt så medger. I Kvanltorp ligger också sedan industriepokens intensivaste tid en av kommunens tätorter med flerbostadshus. Kumla konmlun har planerpå att ytter 1igare utveckla industriområdet medbetoning på kretsloppsanpassad verksamhet. Miljöbeslut kräver omfattande förstudier,lämpliga arbetsmetoder och verktyg för alt uppnå önskat resultat. Länsstyrelsen och Kumla kommun har isamverkan påbörjatett projekt där man bl a ska klargöra de möj ligheter och begränsningar som finns i Kvarntorpsområdet. Projektet måsteske isamförstånd med de som bedriver verksamhet i området och de boendeoch arbetande iområdet. Projekt Kvarntorp delas upp j 4 delprojekt: 1 "Kvarntorp2 000" Projektet tar upp grundvattensituationen i Kvarntorpsområdet och beredningen avmiljöbeslut. VBS Viak AB i Göteborg är huvudansvarig. Syftet är att testa en modell som planeringsinstrument och ett förslag till metod för prognoser av miljökonsekvenser vid olika förändringar av verksamheter inom området. 2 "l'tisl<l<ollllllllllikatioll" Syftet är att få till stånd en dialog med boende och verksamma i området i frågorom hälsa. säkerhet och närmiljö. Se ävell separat artikel i detta nummer av Kumlan. Länsstyrelsen är huvudansvangmedan Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset Örebro, är utförare. 3 "Efterbehandling" Projektet ska genom åtgärder i främst marken minska och förebygga hälso- och miljöstörningar i Kvarntorpsområdet. Länsstyrelsen och Kumla kommun är huvudansvariga. Syftet är att ta fram ett underlag som möjliggör en ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt relevant bedömningav behovet av fortsatta skydds- och återställningsåtgärder samt upprätta en långsiktigåterställningsplan. 25

14 UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenterna Nya IJKolI på pengarna?" Nu kan du få överblick överdin ekonomi med hjälpav nya "'Koll på pengarna?". Konsumentverket har tagit fram farska siffror på vad ditt hushåll kan kosta per månad. antingen du finns i ett ensamh ushåll eller i ell hushåll med Oer medlemmar. Bakom kostnaderna (ör 'Iivsmeder-. "kläder/skor", "fritidijek o'. "möbler. husgeråd.lv" ochså vidare ligger noggranna och aktuella beräkningar för olika hushåll. Del är inte fråga om någon miniminivå men hellerinie nägon lyx. Yadoch hurvi handlar. ätcroch förflyttar oss har Slor betydelse för miljön. "Koll på pengarna?" innehåller också tips på hurman kan leva mermijjöanpassal. Boendet ärstörsta kostnaden i budgeten. Men all äga bil är också kostsamt.. Bilen laren femtedel av hushållsbudgeten. I "Koll på pengarna1" finns spartips och månadskostnader (ör fyra vanliga bilmodeller. När det gäller maten finns också många spartips med. till exempel au du ska laga den själv och inte köpa färdiglagat. Exempel; Hemlagad pizza 15 kr färdigköpt 32 kr Hemlagad broccoliibaconpaj 12 kr- fär digköpt39 kr Hemlagad fiskgratäng 14 kr -färdiglagad 35 kr. 4 "Kvurntorp Vatten" Syftet är att kont'inuerligt genom undersökningar av yt och grundvatten följa utvecklingen avvattenkvaliteten iomnl- 26 Under rubriken "Många bäckarsmå... " finns exempel på vilka stora besparingar det går att göra genom att avstå från småutgifterna för saft, läsk, godis, chips och cigareuer med mera. Vill Du veta mera - ring kommunens konsumentvägledning låt dig inte luras aven extra försäkring En särskild försäkring för videon eller mobillelefonen är dyr och ofta onödig, skriver Räd & Rön i nr 1/97. Ibland ger den till och med ett sämreskydd än hem försäkringen och det skydd du redan har enligt Konsumentköplagen. Konsumentverket har granskat villkoren för försäkringar inom hemelektro nikbranschen. Butikskedjornaerbjuder specialförsäkringar under namn som det. Kumla kommun är huvudansvarig. Varje delprojekt kommer att fungera självständigt. "Trygghetsförsäkring" och "Förlängd garanti". -En specialförsäkring ger ett ihåligt skydd, säger Bo Hesselgren, jurist vid Konsumentverket. Åtminstone de två första åren efter köpet ärden ofta onödig. Dåharman enligt konsumentköplagen ändå rän alt få varan gratis reparerad om det finnseu ursprungligt fel på den. Omman har en hemförsäkring har man redan ett stöldskydd. En specialförsäkring blir mycket dyr med tanke på atl man med premien betalar för att få en enda vara försäkrad. Avskrivningsreglerna är i de flesta fall mer oförmånliga än hemförsäkringar nas. Rese- och transportkostnader vid reparation som konsumentköplagen ger rälltili, undantas i villkoren. Undantag för stöld och skador utomlands ärexempel påandra oskäliga villkor förspecialförsäkringarna. Villaägareförening med 1250 medlemmar Kumla villaägareförening harhalt sitt 42;a årsmöte IFolkets hus.man beslutade då b1.a. att sänka årsavgiften till 20 kr moltidigare30 kr.föreningen har över 1250medlemmaroch därmed en god ekonomisom man tycker ska komma villaägama tillgodo. Underåret harföreningen diskuterat mångaolika ärenden därdock energifrågorna varit deviktigaste. Samtalen med Kumla Energi harvarit både många och långa. Efter årsmötesförhandlingarna var riksdagsman Anders Svärd, c, inbjuden för att informera villaägarna om hur regeringen jobbarmed frågorsom intresserarföreningen. 27

15 Rutverket med tips och information Riksmarschen i Kumla fö~ Cancerfonden 1997 arrangeras den september. Dess främsta syfte äratt stimulera lill motion - informera om Iivsstils- ochcancerfrågoroch - - få extra medeiiiii forskningen om cancer. D" R1ksmarschen för cancerfunden 10 14sept1997 Som vanligt har Cancerfonden stöd från hela idrotts- och organisations-sverige, från län och från kommuner. när årets stora hälsosatsning drarigång. Riksmarschen ärsveriges största molionsarrangemang och har blivit en uppskattad folkfest varde! drygt 1,3 miljoner människori Sverige som deltog. Startavgift: 50 krförvuxna och 10 kr för barn under 15 år. Se ytterligare information i lokaltidningarna eller ring kultur- och frilidskontoret Kumla är väl värd två mässor Lördag och söndag augusti är Du välkommen till Föreningsmässan i BOB-hallen. Mässan är öppen lördag och söndag På mässan finns merän 90 föreningar representerade med montrar. Ställ frågor och bli gärna medlem i någon förening. Föreningslivet på en ortär viktigt för samhällets utveckling. Företagsmässan arrangeras fredag-söndag augusti, där fredagen, öppetkl , får en speciell inriktning på skolklasseroch andra intresserade grupper. Fredagen kommer också att användas av företagen för sina kundkontakteroch föratt träffa andra företag och representanter. Mässan ärvidare öppen på lördag och påsöndag. på företagsmässan kommer det att finnas 86 välfyllda montrarmed de mestskilda företag. För en levande bygd ärett vitalt och omfattande företagande hett avgörande. Du kommeratt få stifta bekantskap med en mycket stor andel av Kumlas företag. Mångaav dem har Du kanske inte hört talas om förut. Missa intedettatillfälle! Du är vannt välkommen även till företagsmässan. Vi räknar med att det ska komma minst personer till debåda mässorna eftefsom deär mer omfattande än tidigare och hoppas att Du kommer att vara en av dessa besökare. Nästa möjlighet till mässbesök i Kumla återkommer först om tre år, nämligen år 20001Det är fri entre till båda mässorna. Ny hembygdsförening i Hällabrotlet En hembygdsförening har nu bildats i Häilabrottet med speciell inriktning på att dokumentera, vårda och levandegöra minnena från Hällabrottetbygdens välkända ochomfattande stenhantering. Om Du ärintresserad av att bli medlem kan Du kontakta ordföranderune Jansson, telefon Välkommen till Skoindustrimuseet Öppettider framgår av sid. 2. På museet kan du se utställningar om bl.a. Skamodet från 1890 och 1990, Skofabrikernas arkitektur,skoindustrins utveckling och Skons historia från antiken till våra dagar. Levande skotillverkning i autentisk skofabrik. Skoaffär, modell 1940-tal, med försäljning av museets egnaskoroch tofflor. Kan Kumla leva upp till den stolladevisen från företagsmässan 1994? Kom själv ochförvissa dig sista helgen i augusti! Kulturhusens Dag,söndagen den 14 september, hartemat "militäramiliöeroch byggnader~.1kumla, Sannahed, kommerqfficersmässen med militärhistoriskt museum ochofficersboställel Pukestugan altvisas kl. 13, 140ch 15. Dessutom anordnas guidadeturer genomde bådaregementenas övnlngs- och lägerområden. Agenda 21-arbete Fram till och med 31 augusti 1997 arbetaringalill Teljå som Agenda 21-samordnare ikommunen. Hon ärintresserad av att få informera om och diskutera miljöfrågor iett långsiktigt perspektiv. Kontakta Ingalill på telefon

16 Kultur......och fritid UTSTÄLLNINGAR Kumla ul~tijlninp;hall Skolvägen 12.bv 6-24s~pftmbu Måleri Maud EIll"eltSSOn 17stplemlHr.5 ()kt~, Konsteos\ul:a Elever fran Klivesta Folkhögskola 6-18oktoIN, Med alla sinnen Kaisa-MaJja Thoors KUMLASJÖNT Amfiteatern, KumlasjÖll UtlSarn underhailning i Irh-sam miljö Onsdag 2Jjuli TKl: HusbandNQVA Onsdag6QuguSll Tid: Husband NOVA Onsdag 20augusn Tid: Husband NOVA BARNENS KUMLASJÖNT Onsdag J3DUg/Uli Tid: MUSEER Skoindustriml1Se('lOppet mandag-fredagkl lördag-söndag kl För gruppbesök ring Officersmässen med mlllliirmuscum. Puke$tugan och Skomakarslugan i $nnnahed visas söndagar29 juni-3l augusti kl Blackslllslugan visas tresöndagar undersommaren. Se "Det händer i Kumla" i Nerikes Allehanda SkoimuseeI LllDdmarkskll skolan ochsockenmil' gasinel i Harderno. Visningar se "Det händcor i Kumla" i Ncori.ke'S Allehanda.GruppvisningpA an. nan tid enligtö\'errenskommejse mcod turislinformationen. TURISTINFORMATION Stadshusel.torgel. lel:1o:onlorslid Perioden IOjuni-18auguSli finns vi i DjupadalsbadetsCampingreceplion alla dagarkl. 7-22lel FRITIDSANLÄGGNINGAR KUMLAHALLEN Frän den 28julibedriverförconingarna lräningenligl schema.träningslokalen MHäba med Davld M odtsolarieräräppen hela sommaren.alladagarkl Ej bassängbad. Uppl)'!iningargenom DjupadalsbadelS kassa lel DJUPADALSBADET Tel; coll"pedition Öppetlider. Måndag-fredag Lördag-söndag TJSdag, fredag morgonbad K~n stänger30 min. före badlidensslut. Provtagningför simmärken varjco dagkl Servering och kiosk öppna varjco dag under badperioden. Bada"gifter Vuxna 22:. Barn l.o.m. 6år fricnlrt Ungdomt.o.m.16år.sluderande II:. Rabalthäfte Vuxna 10 ggr 200:. Rabatthäfte Ungdom IOggr 100;. Hyraavskåp 8:. Hyraavskåphelsäsong 110:- Säsongskort 1person 300:. Säsongskort Familj (inom Kumla) 450:- Säsongskort Familj (utom Kumla) 600:- Blankett för ansökan om familjekort kan hämlas i Kumlahal1ens kassa. Simskolor Instruktionskeritrco olikasimskolor underjuni.juli och augusti. Varje simskola har lvå grupper alla vardagarkl qoch Simskolan är i (örsta hand a\'sedd för icke simkunniga barn i skolåldern. I man av plats kan!h'en förskolebarn lasemot. Camping" Öppen 15 maj-15seplember Tel. receptionen Begränsadservice 25 augusti-is sept<:mber. Hyrn3vcampingplalS 90:- El 2{1:. Hrraavsluga 2.S/}. Sen'eriDg Sommar6ppe1 t.o.m. 31 augusti. Öppettider. Vardagar Helger Tel; Minigolf12 banor Öppeltider. Måndag-lördagkl.l Söndagkl.! A"gift lo:-ispelare TcoI.OI9-S88684 TENNISBANOR Tennisbanorna vid Kumlahallen och Kllmlaby sportfält far under sommarperioden disponeras kostnadsfrin(under ansvar). Tennisbanorna vid Länsmansskogen äröppna för spel perioden maj. september. Bokningskervid banornamedspelku pong.se regler påanslagstavlan vid banan. Kvarn torps tennisbana bokasenligt instruktionervid ba nano FRITIDSGÅRDARNA Fritidsgården K~istcn Öppet Måndagar och Onsdagar kl LO.m. 16juli.däreftersommarslängtfram till skolstarten. Fredag4juli Rock- o Discokväl1. Vill du måla, teckna eller skulptera! Vi har öppet hus för dig som är 7 år ellef äldre och vid måla, tecknaeller skulptera. Tid och plats: Kumlabibliotek 7-11 juli kl och 14-18juli kl Ledare: Sofia Hallström. Upp!; Kumla bibliotek tel elier Du som ärpensionär, som bori "il/a elferllgenhet och som hars"art att klara alla problem som dyker uppfor Dig finns VÄNTJÄNSTEN Varje vardagmeflan kan du ringa till väntjänstens telefonjourtef På vår expedition på S Kungsvägen 17 finns en lista på pensionärer som ställer upp som sällskap till vårdinrättningar, post,bank el ler byter glödlampor och persiennsnören. Ring och berätta dina önskemål så hjälper vi dig att lösa dem. Du är välkommen att besöka någon av våra gemenskapsträffar som finns på 5 platser i kommunen. Ring så får du information. Pensionärernas väntjänst har telefon

17 Gruppkorsband KONSTRUTAN Konstnär: Titel: Bengt Blomqvist(Mölndal) MarmorgotvetiYxhuJts huvudkontor Marmormosaik 1956 YxhultABhade froo 1900sitt huvudkontor i deo byggnad som idag inrymmervärdshuset Trilobiteo. När verksamheten expanderade med bl a Ytong-tillverkning och utländska dotterbolag erfordrades större lokaler. Det nya huvudkontoretstod klart 1956 med professor Helge Zimdal, Göteborg, somarkitekt. Fasaden ärutförd delsi vit glanshammarsmarmorochdels i pulsadytong.. 8yggmästarevarAB Armerad Betong,Orebro. Den konslnär1iga utsmyckmngen beslår främst i ett praktfulltgolv, ett avde vackraste i Sverige. som det Idag skulle vara näst irrtil omöjligt anåstadkomma. Golvet är lagt av 34 olika marmorsorter från 1O Del8\ det\'ockra marmorgoo.el Förebesök måste kontakt tagasmed Ylthult AB. olika länder, föreställandeutidshavet.. Det urtldshavsomsettsandslenen bildas liksom lerskrffer, alunskifferochkalksten. Dethavsomsen en ofantlig mängd livsformerfödasochdöut. Konstnären harsjälv lämnatföljande förklaring till sitt konslvef1o;; ~Motivet behandlar marmornstillblivelse och Själva scenen tänkes ha utspelats lörcirka 50 miljonerår sedan - innan människorna funnes till. En gul månelyser på en mör1igrå urtidshimmel, över vilken några flygödlorjaga och en ödla (Brachiosaurus) slår på en gul klippa undervattnet ochåser del hela. Till vänsler bildar en grupp svarta basaltpelare med sina spetsar kontrast mot den runda månenslorm. Ivattnet simma primitiva lungfiskar och övergångsformer av fiskar. till hälften beklädda med pansar respektive fjäll komplettera fiskfaunan. Koralief ha bildat dengula klippan i mitten. På klippspelsama ochsidorna sitta svarta SJÖbOffill'. Nederst till vänstervid den gula klippan Iu'aren bläckfisk iklädd ett svart skyddande skal. Ortoceratiterochtrilobiter röra sig trögt och längstner vid botten hadiverseskal avallehandakalkdjur bildat sedimentlager. Under klippans tryck harslutligen den egentligamarmorn utkristalliserats och bildats. Den nederst böljandefrisen söker åskådliggöradefvlasista fas, därde spetsiga "konerna-utgöra förstorade ~. Ortocemliterärensorts blackiisk, somi NlIn\eklMlde bismeterlång. Idenslipadekalksten som Yxhult AB levererat som golv, fönstert>änkar osv kan Duoftaseortoceratiter. Trilobitervarettleddjursom i storamängderlevdeidegrundaredelamaavhaven från för 540 miljonerår sedanlin för300 miljoner år sedan. Trilobitema återtinnes idag idengröna ~kiffem och i kalkstenen. Kvarntorp och Hällabrottet tillhör världens bästa trilobitlol<;aler. Kumlans läsare tillönskas en skön och avkopplande sommar

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Hällkistan. Spåtistel (Carlina vulgaris) Foto: Arne Holmer

Hällkistan. Spåtistel (Carlina vulgaris) Foto: Arne Holmer Hällkistan Spåtistel (Carlina vulgaris) Foto: Arne Holmer 1. Blåsippeområde 2. Spåtistel 3. Anslagstavla 4. Hällkistan 5. P-plats och anslagstavla 6. Ängsnycklar Gräns för reservatet Stig ³ Varför naturreservat

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer Kumla växer Aktuella projekt och planer Kumla växer! Kumla var en gång i tiden centralorten för Sveriges skotillverkning. Ett talesätt från förr lyder Skomakare, bliv vid din läst. I Kumla har vi fortfarande

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis

Läs mer

Naturreservat i Örebro län

Naturreservat i Örebro län Naturreservat i Örebro län Välkommen till Hults till Hults naturreservat Strandvallarna som som finns finns i reservatet i har har avsatts avsatts av den av den sjunkande Ancylussjön för cirka för cirka

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

Kumla-Kultur-Natur Sommaren 2013

Kumla-Kultur-Natur Sommaren 2013 Kumla-Kultur-Natur Sommaren 2013 Konst på Hög Ett av Sveriges främsta skulpturområden! På Kvarntorpshögen öster om Kumla hittar du Konst på Hög-ett av Sveriges främsta skulpturområden. Flera av Sveriges

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument Björketorpsstenen är ett av Sveriges mäktigaste runstensmonument. Akta dig för att välta denna 4.2 meter höga runsten vid Björketorp för på den kan man läsa Mäktiga

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Välkommen ut i naturen

Välkommen ut i naturen Välkommen ut i naturen Tätt intill Örebro ligger två fina naturreservat, Oset och Rynningeviken. Här finns också Naturens hus som är öppet för alla naturälskare. När kommer du? Ett gott råd, börja vid

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil

Läs mer

Hur fungerar det egentligen?

Hur fungerar det egentligen? Budget 2008 Hur fungerar det egentligen? Kommunens budget delas i två delar; en driftsbudget och en investeringsbudget. Driftsbudget är de pengar som behövs för att den löpande verksamheten och servicen

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Mariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km

Mariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell

Läs mer

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator En åtta genom byn Sätilas centrum, i den meningen att det är mitt i byn, är vägskälet där Fjäråsvägen kommer upp från Storåns dalgång, och ansluter till vägen som antingen bär till Björlanda och Göteborg,

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Utställningen "Lidingö natur" invigd på museet

Utställningen Lidingö natur invigd på museet Utställningen "Lidingö natur" invigd på museet http://lidingosidan.se/1970/utstaellningen-lidingoe-natur-invigd-pa-museet Jan Sjöberg 9 maj 2010, 16:05 I torsdags invigdes den stora utställningen om Lidingös

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Vandring i Astrid Lindgrens Hembygd

Vandring i Astrid Lindgrens Hembygd Vandring i Astrid Lindgrens Hembygd Markerade vandringsleder i kommunerna Hultsfred, Vimmerby, Eksjö och Kristdala församling Hultsfred kommun Tätorten Virserum är utgångspunkt för Virserumsleden, en ca

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

11 12 10 23 13 14 15 22 21 20 9 7 6 8 156 19 16 5 17 1 2 3 Stomsås 4 18

11 12 10 23 13 14 15 22 21 20 9 7 6 8 156 19 16 5 17 1 2 3 Stomsås 4 18 11 12 23 13 15 14 7 17 5 1 2 3 Stomsås 4 18 8 6 19 16 9 10 9. Hökås utsiktsplats med övernattningsmöjlighet Detta är en förnämlig utsiktsplats, omkring 200 meter över havet, varifrån man har en milsvid

Läs mer

Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne

Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne Rapport LONA-projekt Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne - förslag på områden och åtgärder för dessa LUNDSBO BOKSKOG Skötselplan En skötselplan för bokskogen och del av omgivande mark

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Våra vandringsleder. Vi på Grums turistbyrå finns i en timrad stuga vid Nyängen där E 18 möter E 45

Våra vandringsleder. Vi på Grums turistbyrå finns i en timrad stuga vid Nyängen där E 18 möter E 45 Vi på Grums turistbyrå finns i en timrad stuga vid Nyängen där E 18 möter E 45 Tel: 0555-104 50, 0555-420 50 (biblioteket) Fax: 0555-102 30 E-post: turism@grums.se Våra vandringsleder Silverleden, Värmskog

Läs mer

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje VINTRIEDIKET Ett vattendrag till nytta och glädje Vintriediket Ett vattendrag till nytta och glädje Malmö är just nu en stad i expansion. Detta märks allra tydligast i stadens södra delar. Här byggs nya

Läs mer

Välkommen ut i det gröna. Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen.

Välkommen ut i det gröna. Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen. Välkommen ut i det gröna Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen. Bättre stigar, nya rymliga toaletter och sittvänliga rastplatser

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Lokal plan för Hudene

Lokal plan för Hudene Lokal plan för Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av...3 4 Vad är det bästa med?...4 5 Slogan för...4 6 Trender...5 7 Naturområden...5

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

Men på Domsjösågen tar Kemparna hand om sin personal även på vintern (se annan film Norrby skär)

Men på Domsjösågen tar Kemparna hand om sin personal även på vintern (se annan film Norrby skär) Lite om att vara sågverksarbetare i slutet av 1800-talet samt i början av 1900.talet. Sågverken stänger när isen lägger sig i fjärden. När isen ligger över havet kommer båtarna inte fram till sågverken

Läs mer

''-*! f-_-'-i:9*:':siry. i{, ')"!!:r'a:lfu

''-*! f-_-'-i:9*:':siry. i{, ')!!:r'a:lfu ' f-_-'-i:9*:':siry ''-*! i{, ')"!!:r'a:lfu S bäåta ö/ i Många är vi som har Edholma som en oas dit vi åker så fort vi får en chans. ågra av oss vill bara ta det lugnt och njuta medan andra väljer att

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan och Bygg 1(9) PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje Upprättad 2006-08-07 Handlingar Detaljplanen utgörs av plankarta

Läs mer