Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling

Transkript

1 Beslutad Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling 2015 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Ur läroplanen, Lgr11)

2 Innehållsförteckning 1. Vad är en likabehandlingsplan? 3 2. Vad är diskriminering, kränkningar och trakasserier? Vad är mobbning? 4 4. Trivselregler 4 5. Mål läsåret Åtgärder läsåret Organisation Hur upptäcker vi kränkande handlingar? 9 9. Att beakta när en kränkning upptäckts Hur kommunicerar vi likabehandlingsplanen? Hur ska vi utvärdera och upprätta ny likabehandlingsplan? 11 Bilagor Bilaga 1. Kamratstödjarna på Wallbergsskolan läsår Bilaga 2. Arbetsgång vid anmälan av incidenter 13 Bilaga 3. Blankett incidentrapport Bilaga 4. Blankett för utredning av kränkande behandling

3 1. Vad är en likabehandlingsplan? Enligt diskrimineringslagen (2008:567) skall det på varje enskild skola finnas en likabehandlingsplan som främjar barns och elevers lika rättigheter. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Rektor ansvarar för att planen årligen upprättas. Lagens syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning samt ålder Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 2. Vad är diskriminering, kränkningar och trakasserier? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande 1. 1 Utdrag ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling av DO, BEO och skolinspektionen

4 Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Befogade disciplinära åtgärder: Skolans personal måste ibland använda sig av disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. 3. Vad är mobbning? Mobbning är en form av kränkande behandling Det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t.ex. knuffar, elaka kommentarer och utfrysning) från en eller flera personer. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämstarka utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt Trivselregler Ett sätt att stödja trygghet och studiero på skolan är att tydligt kommunicera regler och förhållningssätt som gör att elever och personal ska kunna trivas och må bra. Trivselregler har under läsåret utarbetats i samverkan mellan elevråd, skolledning, personalen och skolans styrelse. Regler har utarbetats för Möllan, D-villan och matsalen och anslagits i korridorer och klassrum samt lagts ut på skolans hemsida. Reglerna kommer att i samverkan med elevråd och personal utvärderas och återkommande revideras. 2 Definition av Dan Olvéus, professor i psykologi vid Universitetet i Bergen.

5 5. Mål läsåret Främja (hitta och stärka positiva förutsättningar för alla elevers lika rättigheter och möjligheter) - Under läsåret ska all personal på Wallbergsskolan få fortbildning om syftet med, mål för och möjligheter att tillsammans utveckla metoder för hur vi ska genomföra ett organiserat värdegrundsarbete. - Fortbildning för kamratstödjarna ska ges under läsåret i ledarskap samt i andra för deras uppgift lämpliga områden. - Kartläggning (trivselenkät) kring trygghet, hälsa och studiero ska genomföras under läsåret och analyseras i syfte att identifiera styrkor och utvecklingsområden. - Samtliga elever på Wallbergsskolan ska få ökade kunskaper om hur man på ett bra sätt skapar trygghet i skolan, har en god hälsa och hur de kan bidra till att förbättra sin och andras studiero. - Föräldrar till elever i F-klassen ska under läsåret få utbildning av skolsköterska/kurator om hur man som förälder kan stötta och på bästa sätt samarbeta med skolpersonalen för att utveckla tryggheten, hälsan och studieron på skolan. Förebygga (att minimera riskerna för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) - Beslutade trivselregler ska följas upp, utvärderas och utvecklas i en kontinuerlig samverkan mellan personal, elever och vårdnadshavare. - En grupp i personalen (Kristina, Anneli, Linda W & Anna) ska ansvara för att vägleda övrig personal i att på värdegrundslektioner med mera arbeta för att öka elevernas trygghet, hälsa och studiero. Gruppen ska även i samarbete med arbetslagen arbeta med åtgärder (trivselregler) som ökar trygghet och studiero i klassrummen samt i gemensamma utrymmen och platser. - Schemalagd värdegrundstid för samtliga klasser organiseras och ska användas till främjande och förebyggande arbete kring trygghet, hälsa och studiero. Kamratstödjarna ska delta aktivt i detta värdegrundsarbete. - Det förebyggande arbetet ska vara en stående punkt på arbetslagskonferenserna. - Möllans kamratstödjare ska under vårterminen 2016 genomföra värderingsövningar och presentera Möllans verksamhet för årskurs 6. - Rutiner för hur vi bör introducera, till redan etablerade klasser, tillkommande elever ska utvecklas och prövas. - I introduktionen för nyanställda lärare ska rutiner för att informera om likabehandlingsplanen utvecklas. 5

6 Förhindra (att upptäcka och så tidigt som möjligt avbryta) - All form av kränkande behandling eller liknande ska dokumenteras i incidentrapport (bilaga 3) och följas upp av elevhälsan samt på respektive arbetslagskonferens. - Kamratstödjarna ska återkommande samlas och stödjas i sitt arbete för att öka tryggheten och studieron. Deras uppgift att anmäla kränkningar ska vid dessa samlingar följas upp särskilt. - Elevhälsoteamet ska ha det yttersta ansvaret för att avbryta pågående kränkningar eller dylikt och organisera sitt arbete så att det inträffade kan stoppas utan dröjsmål. Teamet ska även säkerställa att alla genomförda utredningar och vidtagna åtgärder dokumenteras samt att styrelsen kontinuerligt informeras om de tillfällen då en elev anser sig vara utsatt för kränkande behandling. 6. Åtgärder läsåret FRÄMJANDE VAD HUR VEM/ANSVAR Del av minst två studiedagar avdelas samt tid vid samtliga APT Fortbildning av personal Arbetsgrupp Kristina, Linda W, Anneli och Anna samt rektor. Fortbildning av kamratstödjare Kartläggning Värdegrundslektioner för elever. Utbildning för föräldrar till elever i förskoleklassen Minst två möten med kamratstödjare ska genomföras per termin. Särskild utbildning i ledarskap ska därutöver genomföras. Trivselenkät genomförs och analyseras. Tidpunkt beslutas senare. En schemalagd lektion per vecka som leds av respektive mentorer/klasslärare. Föräldrarna kallas till minst två Temaoch samtals aftnar under läsåret Arbetsgrupp (enl. ovan) Arbetsgrupp (enl. ovan) Rektor, arbetsgrupp (enl. ovan) och mentorer Skolsköterska/kura tor 6

7 FÖREBYGGANDE VAD HUR VEM Mentorer/klasslärare ska presentera trivselreglerna för sin klass och sina elevers föräldrar. Skolledning ska tillsammans med elevråd och skolans personal följa upp samt utvärdera reglerna minst en gång per termin. Information om och utvärdering av trivselregler Vägledning rörande värdegrundsarbete Förebyggande arbete en återkommande punkt på arbetslagens möten. Värderingsövningar med elever i årskurs 6 Återkommande samt vid arbetslagsmöten, APT och studiedagar Punkten skall tas upp och behandlas vid samtliga möten. Kamratstödjarna genomför övningar som stärker trygghet och studiero i årskurs 6 under vårterminen 2016 Mentorer/klasslärare, skolledning och elevhälsan Arbetsgrupp (enl. ovan) Arbetslagets samordnare Kamratstödjare och arbetsgrupp (enl. ovan) Introduktion av nya elever och nyanställd personal FÖRHINDRANDE Rutiner ska utarbetas och försöksvis användas. Rektor VAD HUR VEM Dokumentation av kränkande behandling Incidentrapport fylls snarast i av den av personalen som först ser, hör talas om eller är närmast incidenten. Rapporten lämnas till skolsköterska. All personal Stöd till kamratstödjarna Ansvar för hanterande och dokumentation av kränkande handlingar. Återkommande samlingar och stöd till kamratstödjarna ska ges så att de lär hur de bäst kan hjälpa elever som utsätts för kränkande behandling. Elevhälsoteamet ska organisera sin verksamhet så att den utan dröjsmål kan avbryta pågående kränkande behandling. Utredning och åtgärder ska dokumenteras och styrelsen ska informeras. Arbetsgrupp (enl. ovan) Rektor 7

8 7. Organisation Mentorskap/ klasslärare: Alla elever är placerade i en klass. Varje klass har mentorer eller klasslärare som under skoltid ansvarar för elevernas utveckling och kunskapsinhämtning i nära samverkan med vårdnadshavarna. Elevens mentor har i uppgift att kontakta hemmet om eleven är inblandad i eller utsatt i incidenter på skolan. Mentorerna/klasslärarna finns även till hands för att hjälpa till genom att till exempel svara på frågor som elev eller vårdnadshavare önskar samtala om. Mentorerna ansvarar för att genomföra en schemalagd värdegrundslektion per vecka. Under dessa lektioner ska i första hand samtal föras om elevrelaterade hälsofrågor, trygghet och studiero. Arbetslag: Alla lärare ingår i ett arbetslag. Årskurs F-3 Kärnan Årskurs 4-6 Vinden Årskurs 7-9 Möllan Därutöver bildar personalen på Fritids ett eget arbetslag och övrig personal ett lag som heter Kvarnen. Arbetslagen träffas återkommande och ska vid varje möte hantera frågor som berör hur de kan främja, förebygga och hantera kränkande handlingar. Elevråd eller motsvarande: Varje klass väljer elever att ingå i lagets elevråd eller motsvarande. I elevråden ska eleverna lyfta frågor rörande studiero, trygghet och trivselregler med mera. Personal deltar i lämplig omfattning i elevrådens möten. Arbetsgrupp Hälsa trygghet och studiero: Gruppen består av Anna, Anneli L-K, Kristina och Linda W. Deras uppgifter är bland annat att Arbeta främjande och förebyggande mot diskrimineringar, kränkningar och trakasserier. Utse, leda och handleda kamratstödjarna Stödja rektor i upprättandet av ny likabehandlingsplan Kamratstödjare: Kamratstödjarna skall hjälpa till att motverka, diskrimineringar, kränkningar och trakasserier. De träffas regelbundet för att diskutera och utveckla hur man kan förbättra kamratrelationerna på skolan samt vidareutbildas i sina uppgifter (se bilaga 1). 8

9 Elevvårdskonferens: Arbetslagen Fritids, Kärnan, Vinden och Möllan genomför två elevvårdskonferenser per termin. Vid dessa konferenser ska elevhälsan delta för att tillsammans med arbetslaget samtala om hur elever i laget på lämpligaste kan stödjas i skolarbetet. Elevhälsan: Wallbergsskolans elevhälsa består av rektor, specialpedagog och skolsköterska/kurator. Personal och lärare rapporterar till teamet om elevärenden som till exempel utifrån psykosociala, medicinska och kunskapsmässiga behov bör utredas. Teamet föreslår beslut och följer upp åtgärderna som beslutas av rektor. Elevhälsan har även ansvaret för att utreda och åtgärda de kränkande handlingar som kan ske på skolan Utvecklingssamtal: Under utvecklingssamtalet, minst ett per termin, samtalar eleven, vårdnadshavare och mentor/klasslärare om undervisningen och elevens måluppfyllnad samt om elevrelaterade frågor rörande hälsa, trygghet, och studiero. 8. Hur upptäcker vi kränkande handlingar? Det finns flera vägar för elevhälsan att få reda på om någon elev på skolan blir utsatt för diskrimineringar, kränkningar eller trakasserier. Hur elevhälsan får anmälan är inte viktigt. Det viktiga är att den kommer fram så att vetskapen om en kränkning utan dröjsmål kan leda till att den avbryts. Då elev lämnar information om att kränkande behandling sker ska dennes möjlighet att vara anonym alltid säkras. En anmälans tänkbara vägar: Kamratstödjarna anmäler om någon far illa. Denna anmälan kan ske när som helst muntligt till någon vuxen på skolan, på kamratstödjarträffar till de där ansvariga vuxna eller till en vuxen i hemmet som sedan vänder sig till skolan. Personal lämnar en incidentrapport till skolsköterskan. Elever anmäler direkt till en vuxen på skolan vad de sett/hört eller själva är inblandade i. Den vuxne skriver sedan en incidentrapport och lämnar in den. Vårdnadshavare kontaktar skolledning eller personal på skolan. Det viktigaste är inte hur skolan får vetskap om kränkningarna utan att det kommer fram. 9

10 9. Att beakta när en kränkning upptäckts Inom skolan skall alla fall av misstänkta diskrimineringar, kränkningar och trakasserier skriftligen anmälas. Personal vid skolan ska göra sin anmälan på en incidentrapport. Den som först ser, hör talas om eller är närmast incidenten svarar för att upprätta rapporten. Efter en anmälan om kränkande handling ska elevhälsan utan dröjsmål samtala med de inblandade. Alla fall rörande kränkande handlingar ska dokumenteras skriftligt och arkiveras på skolan. Om situationen trots insats inte förbättras ska ytterligare åtgärder vidtas. Beslut om detta tas av rektor med stöd av elevhälsoteamet. Om personal misstänks för diskrimineringar, kränkningar och trakasserier av en elev eller kollega ska rektor ansvara för utredningen. Om elev/elever misstänks för diskrimineringar, kränkningar och trakasserier av personal ska rektor ansvara för utredningen. Om rektor misstänks för diskrimineringar, kränkningar och trakasserier av elever eller personal ska skolans styrelse kopplas in. Vid alla former av incidenter eller kränkningar där enskilda samtal hållits ska vårdnadshavare informeras utan onödigt dröjsmål. 10. Hur kommunicerar vi likabehandlingsplanen? Vid läsårsstart ska rektor ge personal och arbetslag uppgifter och tid för att samtala om likabehandlingsplanen och att konkretisera vilka krav som ställs på var och en för att planens mål ska kunna uppnås. Vid läsårsstart ska mentorer/klasslärare gå igenom skolans likabehandlingsplan för eleverna i sina klasser. Skolans likabehandlingsplan ska presenteras för vårdnadshavare vid föräldramöten i samtliga årskurser. Aktuell likabehandlingsplan läggs ut på skolans hemsida. Skolans styrelse deltar i det årliga upprättandet och tilldelas exemplar av likabehandlingsplanen. Nyanställda och nya elever informeras om likabehandlingsplanen. 10

11 11. Hur ska vi utvärdera och upprätta ny likabehandlingsplan? Utvärderingen och upprättandet av ny plan genomförs av arbetsgrupp Hälsa, trygghet och studiero samt rektor. Utvärderingen genomförs med stöd av djupintervjuer av utvalda kamratstödjare, trivselenkät bland eleverna samt vid återkommande utvärderingar med skolans personal vid studiedagar och arbetslagsmöten. Övriga synpunkter på planen från personal, föräldrar och elever och förslag på förbättringar kan lämnas på enklaste sätt och efterhand till rektor. Ett utkast till ny likabehandlingsplan skickas ut på remiss den 15/5. Remissen går till elevråd, styrelse, fackliga representanter och personal med ett sista förslagsdatum till den 10/6. Ny beslutad likabehandlingsplan (inarbetade remissvar) för kommande läsår presenteras därefter under personalens uppstartsveckan inför kommande läsår. 11

12 Bilaga 1 12

13 13 Bilaga 2 Elevhälsoteam = rektor, specialpedagog och skolsköterska.

14 Bilaga 3 14

15 Bilaga

16 Bilaga 4 16

17 17 Bilaga 4.1