INDIVIDUELLA VALET INFÖR HÖSTEN 2015 HU, SP, NV, ES Inför ÅK 2 och 3 SPARA KATALOGEN HELA LÄSÅRET

Transkript

1 INDIVIDUELLA VALET INFÖR HÖSTEN 2015 HU, SP, NV, ES Inför ÅK 2 och 3 SPARA KATALOGEN HELA LÄSÅRET

2 Individuella valet för åk 2 och 3 läsåret 2015/2016 I detta häfte finns de kurser som du kan välja inför åk 2 och 3 som Individuellt val! Du ska välja en kurs på 100 poäng, men också ange två alternativ om den kurs du valt inte blir av. Vår ambition är att tillgodose era val i så stor utsträckning som möjligt. När det gäller kurser med få sökande kan det dock vara så att de ställs in eller skjuts upp till nästa läsår. Därför är det viktigt att du har angett andra- och tredjehandsval på din valblankett. Är du berättigad till Modersmål och vill läsa detta som Individuellt val anger du detta, och vilket språk det gäller, på blanketten. Vill du läsa utökat program, dvs att du läser en extra kurs utöver dina 2500 poäng, så ansöker du om det senast i slutet av vårterminen, blankett finns att hämta på expeditionen eller hos din studievägledare. Tänk på att den utökade kursen får man endast i mån av plats och besked angående kursen får man vid höstterminens början. Totalt under din gymnasietid måste du läsa 200 poäng Individuellt val, dvs 100 poäng i åk 2 och 100 poäng i åk 3. Vissa program har också valbara kurser inom programmet, dessa val görs på samma blankett som de individuella valen. Har du frågor kan du vända dig till studievägledare Tina eller Therese. Du kan också ringa på telefonnummer eller Självklart kan du också maila dina frågor till: tina.soderstrom.allard@stockholm.se eller stherese.benezeth@stockholm.se. Alla program på Södra Latin är högskoleförberedande. När det gäller meritpoäng, kan man enkelt säga att om man läser moderna språk steg 3 och 4 samt engelska 7 så har man full meritpoäng (2,5 p). Även steg 2 och uppåt i matematik kan ge meritpoäng om inte kursen krävs för behörighet. Se sidan från UHR för mer detaljerad information. Om man funderar över vilken behörighet man behöver för olika program på universitet/högskolor kan man gå in på eller Ta lite tid att fundera över ditt val så att du gör ett väl övervägt val. Det är svårt att byta kurs i höst. Ifylld blankett lämnas till kontaktläraren senast tisdagen 20 januari Sent inlämnad blankett behandlas i andra hand och innebär sämre möjligheter att få sitt förstahandsval. 4

3 Innehåll Bild och form 1a1, 50 poäng... 6 Bild och form 1a2, 50 poäng... 6 Dansteknik 1, 100 poäng... 7 Dansgestaltning 1, 100 poäng... 8 Repertoar, 100 poäng... 9 Digitalt skapande 1, 100 poäng Dramatik och dramaturgi, 100 poäng Engelska 7, 100 poäng (endast inför åk 3) Film-och tv-produktion 1, 100 poäng Fotografisk bild 1, 100 poäng Formgivning 1, 100 poäng Glas och Keramik Fysik 3, 100 poäng 16 Körsång 1, 100 poäng Matematik 2b, 100 poäng Matematik 3b, 100 poäng Matematik specialisering, 100 poäng Ämne - Moderna språk Moderna språk 1, 100 poäng Moderna språk 2, 100 poäng Moderna språk 3, 100 poäng Moderna språk 4, 100 poäng Moderna språk 5, 100 poäng Modersmål 1, 100 poäng Modersmål 2, 100 poäng Modersmål 3, Aktiv tvåspråkighet, 100 poäng Musik, 100 poäng Naturkunskap 2, 100 poäng Programmering 1, 100 poäng Psykologi 1, 50 poäng Filosofi 1, 50 poäng 32 Psykologi 2a, 50 poäng Filosofi 2, 50 poäng Retorik, 100 poäng Samhällskunskap 2, 100 poäng Scenisk gestaltning 1, 100 poäng Sociologi, 100 poäng

4 Bild och form 1a1, 50 poäng Bild och form 1a2, 50 poäng Kurskod: BILBIL01a1 Kurskod: BILBIL01a2 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder. Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, eget och andras arbete med bilder. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för dokumentation i syfte att driva och ta ansvar för sina egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Gestaltande bildarbete i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus och skugga, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö och lagar och andra bestämmelser om upphov. Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk och etablerade begrepp för att förklara och värdera eget och andras bildarbete samt andra visuella företeelser. Kunskaper om bildens funktion och användningsområden i samhället, i nutida, historiskt, nationellt och internationellt perspektiv. Förmåga att arbeta nytänkande, idérikt och med personligt uttryck samt att arbeta i kreativa processer. Förståelse av vad ett konstnärligt förhållningssätt innebär. Färdigheter i att framställa bilder med hjälp av olika material, tekniker och konstnärliga uttryckssätt, såväl med traditionella material som i nya konstformer och medier samt förmåga att själv utforma bildspråkliga budskap. 6

5 Dansteknik 1, 100 poäng Kurskod: DATDAS01S OBS! Kan inte väljas av de som går Estetiska programmet inriktning Dans Den här kursen vänder sig till dig som vill prova på olika dansstilar och men kanske inte dansat så mycket innan eller vill komma igång med dansen på nytt. Under kursens gång kommer du att få möta olika dansstilar såsom jazzdans, modern dans, balett och streetdance. Genom kontinuerlig dansträning kommer du öka din kroppsmedvetenhet, styrka och rörlighet. Du kommer även möta enklare övningar i improvisation och komposition för att utveckla ditt personliga uttryck. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet dansteknik ska syfta till att eleverna utvecklar fysiska färdigheter i och ett konstnärligt förhållningssätt till dansteknik. Kontinuerlig träning är centralt i dansteknik. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla danstekniska färdigheter genom att träna det kroppsliga minnet, utveckla sin förmåga att uppfatta nyanser i rörelseuttryck och utveckla sina färdigheter i att utföra dessa. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att närma sig ett professionellt förhållningssätt till teknikträningen och utveckla en förmåga att variera rörelsekvaliteter i formspråket inom olika dansgenrer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att använda de begrepp och den vokabulär som är knutna till de olika genrernas. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av hur dansteknik och träning metodiskt byggs upp samt förmåga att ta ansvar för sin tekniska utveckling. Eleverna ska ges möjlighet att tillägna sig medvetenhet om kroppens fysiska möjligheter genom praktiskt arbete med anatomi och förståelse av arbetsmiljöfrågor knutna till dansteknikträning. Anatomins begrepp ska framför allt tränas genom att man praktiskt använder dem vid träningstillfällena. Den fysiska träningen medför skaderisker. För att minimera dem ska träningen ske i ändamålsenliga lokaler. Genom praktiskt undersökande och reflekterande arbetsmetoder ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett danstekniskt kunnande och ett konstnärligt förhållningssätt. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över sin egen kunskapsutveckling i dansteknik. Teknikträningens koder och konventioner. Träningsprocessens olika delar, dvs. memorering av rörelser, kontinuerlig träning och arbete med placering. Metoder för att memorera rörelser och övningar. Hur man kan följa sin egen kunskapsutveckling i dansteknik. Grundläggande dansteknik i två eller flera genrer. Rörelsevokabulär och olika genrers konventioner, stildrag och kännetecken. Grundläggande kunskaper i placering. 7

6 Dansgestaltning 1, 100 poäng Kurskod: DANDAN01 (För de som går Estetiska programmet-dans åk2 läsåret 15/16 eller läst Dansteknik 1) Den här kursen vänder sig till dig som har gått Dansteknik 1 och/eller har goda danskunskaper. Under kursens gång kommer du att fördjupa dina danstekniska kunskaper. Du kommer även att fördjupa ditt arbete med improvisation och prova på olika metoder för att skapa dans. Detta kommer slutligen att resultera i en föreställning/redovisning inför publik. Tolkning av koreografiskt material med betoning på repetitionsprocessen och på att följa koreografiska instruktioner. Instuderingsarbete, tolkningsarbete och gestaltningsarbete. Musikalisk puls, dynamik och periodicitet. Spatial uppfattning. Improvisation som rörelseteknik och metod för skapande. Undersökande av rörelser och skapande i nuet. Samarbete och interaktion med andra. Grundläggande kompositionsverktyg, till exempel nivåer, riktningar, dynamik, repetition och variationer, solo och grupp. Konstnärliga processer, både individuella och kollektiva. Yrkesroller och funktion hos dansare, danslärare, repetitör och koreograf. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljöfrågor och lagar och andra bestämmelser om till exempel upphovsrätt. Undervisningen i ämnet dansgestaltning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att analysera, tolka och gestalta olika typer av koreografiskt material, både individuellt och i grupp. Förmåga att använda danstekniska kunskaper i gestaltning. 2. Förmåga att i danssituationen improvisera, interagera med andra, associera, ta beslut, välja och förhålla sig till olika former av instruktioner. 3. Förmåga att använda kompositionsmetoder och koreografiska arbetssätt. Förmåga att skapa dans i olika konstellationer. Kunskaper om olika koreografiska förhållningssätt. 4. Förmåga att ta initiativ, uttrycka idéer och omsätta dem i en konstnärlig process samt att reflektera över konstnärliga processer. 8

7 Repertoar, 100 poäng (För de som går Estetiska programmet-dans åk3 läsåret 15/16) Kurskod: DANREE0 Den här kursen vänder sig till dig som går på Estetiska programmet inriktning dans åk 3 samt till dig som har mycket goda danskunskaper. Under kursens gång kommer du att möta olika typer av befintligt koreografiskt material. I mötet med dessa kommer du att utforska olika förhållningssätt i den konstnärliga processen (instudering, gestaltning m.m.). Detta kommer kontinuerligt att redovisas under kursens gång inför publik. Olika metoder för inlärning av koreografiskt material. Instudering, tolkning, gestaltning och framförande av sedan tidigare färdig och framförd koreografi i form av både soloarbeten och grupparbeten. Koreografins estetiska utgångspunkter och förhållningssätt i förhållande till dansens formspråk, musik, rum, tyngd, flöde och publiken samt det sammanhang dansen presenteras i. Koreografins syn på kropp, genus och etnicitet samt det historiska och kulturella sammanhang där dessa aspekter ingår. Konstnärliga processer. Repetitionsarbete, koder och konventioner för repetitionsarbete och sceniskt arbete. Framförande av koreografi i ett sceniskt sammanhang. Begrepp och metoder för analys av gestaltningsarbete. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. Undervisningen i ämnet dansgestaltning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att analysera, tolka och gestalta olika typer av koreografiskt material, både individuellt och i grupp. Förmåga att använda danstekniska kunskaper i gestaltning. 2. Förmåga att samarbeta och ta ansvar för både det egna och det gemensamma arbetet. 3. Förmåga att ta initiativ, uttrycka idéer och omsätta dem i en konstnärlig process samt att reflektera över konstnärliga processer. 9

8 Digitalt skapande 1, 100 poäng Kurskod: DIGDIG01 Kursen digitalt skapande med inriktning bild och design behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Lär dig använda datorn som kreativt multimediaverktyg skapa digitala bildkollage, redigera och retuschera bilder, dator-animera och prova på ljudeffekt-design. Lär dig skapa interaktiva multimedia-produktioner och få kunskaper om webb-design m.m. Du får även överblick på grundläggande datorkunskap, digital kringutrustning och färglära i datorsammanhang m.m. I kursen lär du dig kreativt idéarbete, gestaltningsteorier och om olika digitala tekniker samt övar ditt tekniska handlag och skicklighet. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet digitalt skapande ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa, gestalta och kommunicera med digital teknik. Undervisningen ska ha experimentell och undersökande karaktär och ge eleverna möjlighet att arbeta med kombinationer av olika uttryck, till exempel bild, rörelse eller musik. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om den programvara och hårdvara som används för skapande inom olika estetiker. Eleverna ska ges möjlighet att inrikta sitt digitala skapande mot olika uttryck. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla begreppsförståelse och förmåga att använda metoder för att analysera digitala uttryck ur både estetiska och tekniska perspektiv. Analoga och digitala skapandeprocesser, skissarbete både utan och med digitala verktyg. Gränslandet mellan konst och teknik samt hur det formar skapandeprocesser. Kombinationer av olika uttryck för digitala produktioner. Digitala verktyg för skapande och gestaltande. Hur man väljer lämpligt verktyg för skapande och bevarande. Programvara och hårdvara som används för skapande i olika estetiska uttrycksformer. Samarbetsformer vid digitala produktioner. Presentationsvägar och spridningsvägar för digitala produktioner, till exempel internet, digitala tryck och olika lagringsmedier. Undervisningen i ämnet digitalt skapande ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om digitala och analoga skapandeprocesser. Förmåga att skapa och gestalta olika uttryck med digitala verktyg. Kunskaper om digitala verktyg för att skapa och gestalta olika uttryck. Förmåga att samarbeta via webb och nätverk, både synkront och asynkront. Kunskaper om olika presentations- och spridningsvägar för digitala produktioner. 10

9 Dramatik och dramaturgi, 100 poäng, Kurskod: TEADRM0 Från idé till färdigt manus. En kurs i hur man skriver manus, hur man bygger sceniska karaktärer och förmedlar det med praktiskt skådespeleri. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet teater ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om teaterns tre hörnpelare: berättelsen, berättaren och rummet, med uttryck som till exempel skådespeleri, dramatik, regi, scenografi, mask, kostym, ljus och ljud i samspel med en publik. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om att teater genom historien varit en aktiv del av sin samtid. I det kollektiva teaterarbetet är det angeläget att vara lyhörd för andra människor och att kunna ta initiativ. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjlighet att utveckla ansvarskänsla och initiativförmåga. Undervisningen ska utgå från elevernas kreativitet och stimulera skaparglädjen, liksom viljan att berätta. I undervisningen ska teori och praktik vävas samman. Undervisningen ska belysa teaterns teori, samhällsfunktion och historia. I det praktiska gestaltningsarbetet ska eleverna få tillgång till material så att de ges möjlighet att utveckla sitt skapande inom teaterns olika områden. Dramatiska texters uppbyggnad med fokus på handling, rum, tid, roller, rytm och språk. Dramaturgiska verktyg för att strukturera en berättelse, till exempel anslag, presentation, upptrappning, vändpunkt och avslut. Sätt att bearbeta olika former av dramatiska texter och sceniska berättelser samt skönlitterära texter för att uppnå maximalt sceniskt uttryck. Den dramatiska textens samverkan med teaterns övriga uttrycksområden. Framställning av dramatisk text där ett syfte förmedlas till en mottagare. Reflektion över det egna skapandet av dramatisk text. Analys och tolkning av olika dramatiska texter och sceniska gestaltningar. Dramatisk text från olika historiska epoker. Teorier om den dramatiska textens uppbyggnad och dess relation till sitt eget samhälle. Dramaturgiska begrepp, till exempel tid, rum, rytm, anslag och vändpunkt. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om den sceniska berättelsens uppbyggnad. 2. Förståelse av hur teaterns olika uttrycksområden samverkar. 3. Färdigheter i att med teaterns uttrycksmedel kommunicera med en publik. 4. Förmåga att reflektera över det egna skapandet. 5. Kunskaper om konstarten teater ur ett samtida och historiskt perspektiv. 11

10 Engelska 7, 100 poäng (endast inför åk 3) Kurskod: ENGENG07 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i engelska kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kommunikationens innehåll Teoretiska och komplexa ämnesområden, även av mer vetenskaplig karaktär, med anknytning till elevernas utbildning, valt fördjupningsområde, samhällsfrågor och arbetsliv; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; kulturyttringar i samtiden och historien, till exempel litterära epoker. Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Reception Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella, som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande, redogörande och utredande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, fördjupande reportage och föreläsningar. Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik. Texter av olika slag och med olika syften, till exempel avtalstexter, fördjupande artiklar och vetenskapliga texter. Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter när det gäller attityder, perspektiv, syfte och värderingar samt för att uppfatta underförstådd betydelse. Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Hur stilistiska och retoriska grepp används för olika syften samt hur språk används som maktmedel. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där eleverna argumenterar ur olika perspektiv, ansöker, resonerar, värderar, utreder, förhandlar och motiverar sina åsikter. Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. Strategier för användning av olika typer av källor, med källkritisk medvetenhet och vedertagna sätt att ange källor, inom valt fördjupningsområde och inom andra områden. Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig kommunikation i olika medier, till exempel i arbetsprocesser och förhandlingssituationer med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar, i formella och komplexa sammanhang, och för att skapa anpassning till genre, stilnivå och syfte. 12

11 Film-och tv-produktion 1, 100 poäng Kurskod: FILFIL01 Lär dig om rörlig bild ur ett historiskt och tekniskt perspektiv, filmiskt bildberättande (olika berättarsystem) och olika gestaltningsprinciper samt rörlig bild-analys ur både skapande och tolkande perspektiv. Få kunskaper om rörlig bildproduktion t.ex att skapa synopsis, manus, storyboard och projekt-planer. Lär dig om ljussättning, kamerateknik, redigeringsmetoder, ljuddesign och filmeffekter m.m. Du kan även prova på animationstekniker, t.ex stop motion och dator-animering. Öva upp din skicklighet i att skapa rörliga bildproduktioner från idé till färdig film med olika digitala verktyg. Vi skapar med HD-utrustning. Lär dig exportera för olika media som t.ex film/tv, internet och mobila enheter/nätverk. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet film- och tv-produktion ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om dramaturgi och berättarkomponenter för olika typer av film- och tv-produktioner. I detta ingår flera uttrycksformer, till exempel rörliga bilder, ljud och grafik. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper för att skapa olika typer av film- och tvproduktioner som är anpassade till olika målgrupper och olika produktioners användningsområden. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att gestalta idéer och genomföra en produktion. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga till kreativt berättande och förmåga att utveckla sitt bildspråk. Research, produktionsplanering och utvärdering. Inspelnings- och redigeringsteknik. Distribution och offentliggörande av produktioner. Orientering om hur man skriver manus för spelfilm, tv eller dokumentärfilm. Intervjuteknik. Berättarkomponenter, till exempel bildutsnitt, kamerarörelser, ljud och musik. Orientering om dramaturgi. Orientering om olika genrer och stilar genom film- och tv-historien. Förutsättningar för produktion för public service jämfört med reklamfinansierade medier. Upphovsrätt och pressetiska regler. Undervisningen i ämnet film- och tv-produktion ska ge eleverna förutsättningar att utv följande: Förmåga att planera, genomföra och distribuera film- och tv-produktioner från idé till färdig produktion med hjälp av modern teknik. Kunskaper om och färdigheter i att använda olika produktionsmetoder samt olika berättartekniker, berättarkomponeneter och dramaturgiska grepp som används i film- och tvproduktioner. Förmåga att samarbeta och arbeta inom givna ramar. Förmåga att analysera och utvärdera olika typer av film- och tv-produktioner med avseende på målgrupp och utifrån såväl estetiska som etiska perspektiv samt att använda ett relevant fackspråk. Kunskaper om lagar, andra bestämmelser och överenskommelser inom området. 13

12 Fotografisk bild 1, 100 poäng Kurskod: FOTFOT01 Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala utvecklingen innebär att fotografiet har blivit en vardagsvara för kommunikation men också att arbetsmarknaden för fotografer har breddats. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fotografisk bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om samt färdigheter i att kommunicera med fotografiska bilder. Detta innebär att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i idéutveckling, komposition, ljussättning, kamerateknik, färghantering, bildbehandling och utskrift. Den fotografiska processen från idé till färdig bild. Kunskaper och färdigheter i att fotografera och digitalt behandla, färghantera, redigera och skriva ut eller kopiera bilder. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Kunskaper om miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. Undervisningen i ämnet fotografisk bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kunskaper om den fotografiska processen från idé till färdig bild. Kunskaper om teknisk utrustning inom det fotografiska området. Färdigheter i att fotografera och digitalt behandla, färghantera, redigera och skriva ut eller kopiera bilder. Kunskaper om den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel och hur de används i olika sammanhang och för olika syften. Kunskaper om hur den fotografiska bilden kommunicerar. Kunskaper om bildpublicering för olika syften och genom olika kanaler. Förmåga att använda områdets begrepp. Kunskaper om fotografiets historiska utveckling. Kunskaper om upphovsrättsliga lagar och andra bestämmelser samt om etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Kunskaper om miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet. 14

13 Formgivning 1, 100 poäng Glas och Keramik Kurskod: FOMFOR01S Ämnets syfte Undervisningen i ämnet formgivning ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i att arbeta konstnärligt och hantverksmässigt i GLAS OCH KERAMIK. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av sambandet mellan funktionell och konstnärlig utformning samt av samspelet mellan material, form, funktion och färg. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om formgivningsprocessen från en idé till en färdig produkt. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över och värdera det egna arbetet. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla förmåga att använda begrepp inom formgivningsområdet. I kursen ges eleverna möjlighet att arbeta både traditionellt och experimenterande med materialet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla en öppenhet för att ta in och prova nya vägar. Grundläggande hantverksmässigt arbete i glas och keramik. Enkla bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg. Grundläggande färg- och formlära. Introduktion i formgivningsprocessen och formgivningens grundläggande uttrycksmöjligheter, till exempel färg, form och material. Det valda materialets egenskaper. Grundläggande värdering av formgivning i relation till intentioner. Relevanta begrepp. Traditionell och samtida formgivning. Lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet. Säkerhet och arbetsmiljö för maskiner och verktyg samt materials miljöpåverkan. Undervisningen i ämnet formgivning ska ge eleverna förutsättningar att utv. följande: Förmåga att arbeta konstnärligt och hantverksmässigt med GLAS OCH KERAMIK. Kunskaper och färdigheter i att använda olika produktionsformer, bearbetningsmetoder och verktyg vid formgivning av glas och keramik. Kunskaper om färg, form och funktion. Förmåga att kommunicera med formgivningens språk och uttrycksmöjligheter samt att presentera idéer och produkter med relevanta begrepp. Förmåga att värdera formgivning i relation till intentioner och yrkesmässiga krav. Förmåga att analysera och tolka traditionell och samtida formgivning. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser, säkerhet och arbetsmiljö samt miljöpåverkan inom formgivningsområdet. 15

14 Valbar programfördjupning för blivande NA3 Fysik 3, 100 poäng Kurskod:FYSFYS03 Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till universums ursprung och struktur. Utifrån systematiska observationer och experiment strävar fysiken efter att finna grundläggande principer som kan uttryckas matematiskt i modeller och teorier. Rörelse och krafter Fördjupad behandling av kraft och rörelse, till exempel rörelse med luft- och vätskemotstånd, stötar i två dimensioner, rörelsemängdsmoment och rotationsrörelse. Fördjupad behandling av harmonisk svängning med tillämpning inom till exempel dämpad svängningsrörelse, elektriska växelspänningskretsar eller radiokommunikation. Fördjupad behandling av vågrörelse med tillämpning inom till exempel akustik, rörelser i jordskorpan, vattenvågor och elektromagnetiska vågor. Den speciella relativitetsteorin och orientering om den allmänna relativitetsteorin. Materia och material Fortsatt behandling av våg-partikeldualismen, till exempel partikel i låda, tunneleffekten, Heisenbergs obestämdhetsrelation, endimensionella tidsoberoende Schrödingerekvationen, kvanttal och Pauliprincipen. Fasta materials optiska och elektriska egenskaper som konsekvens av elektronernas energistruktur. Tillämpningar av kvantfysik och fasta tillståndets fysik inom till exempel laser, halvledarelektronik och modern materialteknik. Partikelmodell för ideala gaser och samband mellan mikroskopiska och makroskopiska egenskaper hos dessa. Modellering och simulering Undersökande mindre projekt där datorbaserad numerisk simulering används för att fördjupa och tillämpa valfritt område på en problemställning med anknytning till fysik. Fysikens arbetssätt och matematiska metoder Betydelsen av experimentellt arbete, matematik och simuleringar för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsning och studier av problem med hjälp av fysikaliska resonemang och matematisk modellering. Planering och genomförande av experimentella och numeriska undersökningar samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Bearbetning och utvärdering av data och resultat. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. 16

15 Körsång 1, 100 poäng Kurskod: MUSKÖS01 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i musik och förmåga att gestalta musik, både solistiskt och i ensemble. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera med medmusicerande och publik. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att analysera och tolka musikupplevelser. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och värdera sin egen och andras musikaliska gestaltning, i syfte att öka det konstnärliga skapandet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kreativitet och förståelse av samband mellan detalj och helhet. Körmusicerande i flerstämmig körmusik på en grundläggande nivå från olika repertoarområden. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik. Genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp. Grundläggande röstvård och metoder för det. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Färdigheter i att musicera instrumentalt eller vokalt, såväl efter noter som på gehör, samt färdigheter i att använda ett konstnärligt och musikaliskt uttryck. Kunskaper om musik, begrepp och stildrag från olika tider och kulturer. Kunskaper om musikinstudering, enskilt och i grupp, samt förmåga att ta ansvar för sin musikaliska färdighetsutveckling. Kunskaper om instrumentets konstruktion och egenskaper, röstfysiologi och röstvård. Förmåga att värdera, samarbeta och ta ansvar i musikalisk gestaltning och musicerande inför och i kommunikation med publik. 17

16 Matematik 2b, 100 poäng Kurskod: MATMAT02b Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer. Metoder för beräkningar vid budgetering. Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. Begreppet linjärt ekvationssystem. Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. Geometri Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar. Samband och förändring Egenskaper hos andragradsfunktioner. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg. Sannolikhet och statistik Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar, inklusive regressionsanalys. Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet. Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. Egenskaper hos normalfördelat material. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utv. förmåga att: använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar. följa, föra och bedöma matematiska resonemang. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. 18

17 Matematik 3b, 100 poäng Kurskod: MATMAT03b Algebra Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad. Samband och förändring Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. Introduktion av talet e och dess egenskaper. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem inklusive teckenstudium och andraderivatan. Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att: använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar. följa, föra och bedöma matematiska resonemang. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. 19

18 Matematik specialisering, 100 poäng Kurskod MATMAT00S spec. (Går läsåret 16/17 men inte 15/16) Ämnets syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang och se dess betydelse för individ och samhälle. Matematikområden Behandling av ett eller flera övergripande matematikområden, till exempel linjär optimering, spelteori, logik, differentialekvationer, sannolikhetslära, linjär algebra, finans-, populations- eller beräkningsmatematik. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att: använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar. följa, föra och bedöma matematiska resonemang. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. 20

19 Ämne - Moderna språk Ämnets syfte Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat och skrivet målspråk, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla språklig säkerhet samt förmåga att uttrycka sig med variation och komplexitet. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda olika strategier för att stödja kommunikationen och för att lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra. Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen. Undervisningen ska i allt väsentligt bedrivas på målspråket. I undervisningen ska eleverna få möta talat och skrivet språk av olika slag samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter och kunskaper. Eleverna ska få interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier. Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser. Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. 2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. 3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. 4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer. 5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. 21

20 Moderna språk 1, 100 poäng Kurskod: MODXXX01 Kursen erbjuds i franska, italienska, kinesiska, ryska och tyska. Kommunikationens innehåll Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Reception Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande, även via olika medier och i kombination med illustrationer, till exempel film. Dialoger och samtal. Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt sånger. Information och meddelanden, till exempel skyltar och reklam. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse. Olika sätt att orientera sig i och välja bland texter och talat språk från internet och andra medier. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation och stavning, i det språk eleverna möter. Hur ord, fasta språkliga uttryck och vardagsfraser används i talat språk och texter i olika situationer. Produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation. Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel omformuleringar, gester och frågor. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation samt ord, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck. 22

21 Moderna språk 2, 100 poäng Kurskod: MODXXX02 Kursen erbjuds i franska, italienska, kinesiska, ryska och tyska. Kommunikationens innehåll Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser; åsikter, känslor och erfarenheter. Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används. Reception Tydligt talat språk och enkla texter som är instruerande, beskrivande och kontaktskapande, även via film och andra medier. Dialoger, intervjuer och samtal. Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter. Information och meddelanden, till exempel reklam, tidtabeller och notiser. Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll. Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från internet och andra medier. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion samt fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter. Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal. Produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal och skrivande för kontakt och kommunikation. Strategier som omformuleringar, frågor, och stödjande fraser för att lösa språkliga problem i samtal och skriftlig kommunikation samt för att delta i och bidra till samtal. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal och intonation, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer, mot tydlighet och anpassning till syfte och sammanhang. 23

22 Moderna språk 3, 100 poäng Kurskod: MODXXX03 Kursen erbjuds i franska, italienska, spanska, ryska, kinesiska och tyska. Kommunikationens innehåll Kända ämnesområden; vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och aktuella händelser; åsikter, känslor och erfarenheter. Levnadssätt, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Reception Tydligt talat språk, även med viss regional färgning, och texter, som är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande och kontaktskapande, även via film och andra medier. Samtal och sammanhängande talat språk, till exempel dialoger och intervjuer. Berättelser och annan fiktion, även i talad eller dramatiserad form, samt sånger och dikter. Enkel sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel nyheter. Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte. Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation och grammatiska strukturer samt fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter. Hur texter och talat språk varieras utifrån olika syften och sammanhang. Produktion och interaktion Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Diskussioner, samtal och skrivande för kontakt och kommunikation i olika situationer. Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar och förklaringar. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt och avsluta på ett artigt sätt. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga uttryck och grammatiska strukturer, mot tydlighet, variation och anpassning till syfte, mottagare och situation. 24

23 Moderna språk 4, 100 poäng Kurskod: MODXXX04 Kursen erbjuds i franska, spanska och tyska. Kommunikationens innehåll Aktuella och kända ämnesområden; intressen, vardagliga situationer, aktiviteter och händelseförlopp; relationer och etiska frågor; åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner. Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i sammanhang och områden där språket används. Reception Talat språk, även med viss regional och social färgning, och texter, som är instruerande, beskrivande, berättande, diskuterande, argumenterande och kontaktskapande, även via film och andra medier. Samtal och sammanhängande talat språk, till exempel dialoger och intervjuer. Skönlitteratur och annan fiktion, även i talad och dramatiserad form, samt sånger och dikter. Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel reportage. Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte. Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk. Språkliga företeelser, till exempel uttal, intonation, grammatiska strukturer och satsbyggnad samt ord med olika stilvärde och fasta språkliga uttryck, i det språk eleverna möter. Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang. Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter. Produktion och interaktion Instruktioner, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift. Samtal, diskussion och argumentation för kommunikation och kontakt i olika situationer. Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar, frågor och förklaringar. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ge bekräftelse, ställa följdfrågor och ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden. Språklig säkerhet när det gäller till exempel uttal, intonation, fasta språkliga uttryck och satsbyggnad, mot tydlighet, variation och flyt. Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem till syfte, mottagare och situation. 25

24 Moderna språk 5, 100 poäng Kursen erbjuds i franska, spanska och tyska. Kurskod: MODXXX05 Kommunikationens innehåll: Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor. Innehåll och form i olika typer av fiktion. Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och områden där språket används. Målspråkets utbredning och ställning i världen. Reception Talat språk, även med viss social och dialektal färgning, och texter som är instruerande, berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och argumenterande, även via film och andra medier. Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer. Skönlitteratur och annan fiktion. Sakprosa av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter och reportage. Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften. Olika sätt att söka, välja och kritiskt granska texter och talat språk. Hur ord och fraser i muntliga och skriftliga framställningar skapar struktur och sammanhang genom att tydliggöra inledning, orsakssammanhang, tidsaspekt och slutsats. Produktion och interaktion Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar. Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls- och arbetslivet. Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera, tydliggöra och precisera dem samt för att skapa struktur och anpassa dem till syftet och situationen. I detta ingår användning av ord och fraser som tydliggör orsakssammanhang och tidsaspekter. 26