Anne-Chatrine Älgevik

Transkript

1 Anne-Chatrine Älgevik RIKTLINJER Riktlinjer nr 2007:16 1 (5) Rökfri Kriminalvård Kriminalvårdens riktlinjer 2007:16 Huvudkontoret Personalenheten Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Norrköping Slottsgatan anne-chatrine.algevik@kriminalvarden.se

2 2(5) Rökfri Kriminalvård Kriminalvårdens insatser mot rökningen är i huvudsak en arbetsmiljöfråga, men också en hälsofråga, vars ambition är att ingen mot sin vilja skall behöva utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats. Insatserna är riktade såväl mot medarbetare som mot klienter. Syftet med en rökfri kriminalvård är att främja medarbetarnas och klienternas hälsa, öka arbetsplatsens attraktionskraft, minska brandriskerna och främja kriminalvårdens satsningar att minska bruket av narkotika. Kriminalvårdens ambition är att anstalter, häkten, frivård och administration ska vara helt rökfria, såväl inom- som utomhus för både medarbetare och klienter. En radikal och konsekvent drogpolitik inom Kriminalvården bör verka som ett incitament för allt slags missbruk och beroende eftersom de senaste årens beroendemedicinska forskning har funnit att nikotin understödjer missbrukskänslighet och förstärker effekten av andra droger. Mål Målen med rökfri kriminalvård är att; medarbetare och klienter ska ha rökfri inomhusmiljö senast den 1 januari 2008, medarbetare ska ha rökfri utomhusmiljö, dvs inom inhägnat anstalts/häktesområde, senast den 1 sept 2008, medarbetare ska ha rökfri arbetstid på arbetsplatsen senast den 1 sept 2008, Rökfri arbetstid Lärdomar från internationell tobaksprevention och arbetet med rökfritt landsting i Sverige visar att det finns en tydlig framgångsfaktor i arbetet med tobaksprevention om man inför rökfri arbetstid. Fokus ligger då på den rökfria miljön, det ska vara lätt att ta ett beslut att bli rökfri och svårt att börja röka. Viktiga inslag i det tobakspreventiva arbetet är tillgång till rökfria miljöer, information om riktlinjerna, uppmuntran samt adekvat rökslutarstöd. Tobakslagen säger att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning. Att införa rökfri arbetstid innebär att ingen utsätts för tobaksrök på sitt arbete, dvs den tid man arbetar eller har paus. Lunch räknas inte in i arbetstiden och är därmed undantagen. Rökning ska betraktas som en utomhusaktivitet. Kriminalvårdens beslut att införa rökfri arbetstid innebär att man tar ansvar för att följa tobakslagen men framför allt tar ansvar för att den tid som arbetsgivaren förfogar över inte bidrar till en försämrad hälsa för medarbetarna. Rökfri arbetstid är ett led i folkhälsoarbetet och omfattar alla medarbetare.

3 3(5) Vägen till en Rökfri kriminalvård Arbetet med en rökfri Kriminalvård ska genomsyras av delaktighet där de regionala parterna samverkar om insatser och takt med dessa riktlinjers mål som riktmärke. Individer och grupper ska ha möjlighet att påverka hur man lokalt hanterar de praktiska följderna av beslutet om en rökfri Kriminalvård. Det är viktigt att genomföra arbetet med en rökfri Kriminalvård med ett förhållningssätt baserat på respekt och förståelse för den enskilde individen, såväl rökare som ickerökare. Det handlar inte om att hitta och fälla syndare utan processen ska präglas av en positiv inställning till stöd och uppmuntran för minskad rökning inom Kriminalvården. Ett etappvis genomförande, som för rökfrifrågan framåt, underlättar tillvaratagandet av vunna erfarenheter. Ansvar Chef Det är alla chefers ansvar att stödja medarbetaren att bli rökfri genom att bl a behandla frågan i utvecklingssamtal och skapa möjligheter för medarbetare att kunna delta i sluta-röka-kurser på arbetstid. Det är också chefens ansvar att i rekryteringsannonser och vid anställningsintervjuer redovisa Kriminalvårdens inställning i frågan. När medarbetaren anställts ska chefen vid introduktion av nyanställda presentera arbetsplatsens handlingsplan för arbetet med en rökfri Kriminalvård och se till att aktivt verka för att medarbetaren följer riktlinjerna för en rökfri Kriminalvård. De medarbetare som ska leda programverksamhet i riktning mot en rökfri kriminalvård, ska erbjudas erforderlig kompetensutveckling och stödmaterial. Medarbetare Medarbetarnas ansvar är att vara en förebild, inför klienten, i processen för en rökfri kriminalvård genom att följa uppsatta regler kring rökning och aktivt verka för att handlingsplanen blir genomförd. Medarbetarna ska också diskutera kriminalvårdens policy och gällande rökregler med klienterna och aktivt stötta klienter till ett drogfritt/rökfritt leverne.

4 4(5) Riktlinjer avseende rökning För medarbetare gäller att; rökning endast får ske på anvisad plats utomhus, det är inte tillåtet att röka i närvaro av klienter, man ska kunna delta i sluta-röka-program under arbetstid och vid behov erbjudas läkemedel, såväl receptfria som receptbelagda, för att sluta röka, de som vill sluta snusa ska ha samma förmåner som de som vill sluta röka, läkemedel kan tillhandahållas kostnadsfritt (max kr), under en period om högst tre månader, helst i samband med deltagande i annat sluta-röka-stöd. Efter individuell bedömning kan ytterligare period beviljas. de som fortsätter att röka och inte har möjlighet att lämna sin arbetsplats för att röka ska kunna få nikotinläkemedel För intagna i anstalter/häkten gäller att; rökning endast får ske på anvisad plats utomhus enligt gällande lokala ordningsregler intagna, i såväl häkte som anstalt, kan vid behov erbjudas läkemedel för att sluta röka och stöd i form av sluta-röka-program ersättning till intagna för att delta i sluta-rökaprogram utgår som för likvärdig programverksamhet, nikotinläkemedel, i form av plåster, tuggummi och sugtabletter, vid behov kan erbjudas nattetid till klienter som inte har ambitionen att sluta, rökning inte sker i bostadsrum, rökning inte sker nattetid efter inlåsning, För transportverksamhet gäller att; alla transporter ska vara rökfria, för både medarbetare och klienter, såväl i fordon som under pauser (gäller ej Tpt:s måltiduppehåll), klienter som transporteras skall, vid behov, erhålla nikotinläkemedel från avlämnande häkte/anstalt. sjukvårdsväskan i transportbilar skall innehålla en reserv nikotinläkemedel, eftersom transporttjänsten hämtar klienter på ställen utanför Kriminalvården. Uppföljning på central nivå Huvudkontoret följer upp riktlinjerna avseende; de regionala handlingsplanerna, sjukstatistik (medarbetare), läkemedelsstatistik, särskilt sömnmedels- och astmamedicinförskrivning (klienter), incidentrapporteringen; särskilt bränder, samt hot- och våldsincidenter, kostnader för insatserna mot rökning.

5 5(5) Aktiviteter på regioner och Transporttjänst Handlingsplan Regionchefen/cTPT ansvarar för implementering av policy och riktlinjer och för att regionala och lokala handlingsplaner upprättas. Av dessa ska framgå; insatser för att nå målen o rökfri inomhusmiljö 1 januari, 2008 o rökfri utomhusmiljö 1 sept 2008 o rökfri arbetstid 1 sept 2008 hur regler för ordning och säkerhet ska kompletteras med begränsningar avseende när och var medarbetare, klienter och besökare tillåts att röka, aktiviteter för medarbetare och klienter som vill sluta röka, Av handlingsplanerna ska också framgå vem som är ansvarig, tidplan, vem som ska utföra insatserna (egen regi/företagshälsovård/annan aktör), budgetering för insatser (material/utbildning/läkemedel/konsulter mm). Av handlingsplanen skall framgå hur uppföljningen skall genomföras. Uppföljning Regional uppföljning ska ske avseende; hur verksamhetsställena har lyckats med rökfriheten, kostnader för insatser mot rökning, vinster av insatser mot rökning, eventuell annan inverkan som insatserna mot rökning har haft på den ordinarie verksamheten Uppföljningen återrapporteras till verksledningen i samband med dialogerna. Verkställighetsplanering (VSP) Klientens rökvanor och eventuella behandlingsinsatser skall redovisas i dennes verkställighetsplan. Detta för att möjliggöra ett rationellt stödarbete och kvalitetssäkring av insatserna.