Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE. Stora Enso 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE. Stora Enso 2012"

Transkript

1 Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE Stora Enso 2012 Bilaga Stora Enso Fakta & siffror 2012

2 Stora Enso 2012 Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE Certifierad excellens. Den här årsrapporten är tryckt på LumiArt och LumiSilk konstpapper. Lumi-serien är avsedd för trycksaker där kraven på text- och bildåtergivning är extra höga. Eller med andra ord: ett konstpapper för dig som sätter excellens i fokus. Ledare Vår resa fortsätter, med fler lärdomar i bagaget 5 Företeelser Förpackningar till det vita guldet 8 Företeelser Mask är mums! 10 Kolumn Med syfte och hjärta kan vi nå målet 11 Nyheter 12 Strategi En resa mot framtiden 17 Möjligheternas land 20 Upptäck nya möjligheter 36 Företeelser Förändringens vindar 37 Soprevolution 38 Gemensamt hemmaliv 44 Drömjobbet på hemmaplan 48 Den asiatiske ambassadören 53 Vikt kartong blir snygg design 56 Fantastisk katalogsamling 59 Papperet får nytt liv 62 Under den arabiska solen 64 Stora Enso under omvandling 68 Tillbakablick Säkerheten främst 71 Företeelser Delikat symbios 72 Tillbakablick Koll på läget 74 Bilaga Stora Enso Fakta & siffror 2012 Rethink VOLUME 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE På omslaget: Fru Mengzhilan, jordbrukare från byn Tong Hua, Nanning-distriktet, Guangxi, Kina PAULINA TERENDY KAAPO KAMU Soprevolution Återvinningsgraden i Polen är bland de lägsta i Europa, men det ska det bli ändring på under Drömjobbet på hemmaplan Bristen på ingenjörer i Uruguay gör att allt fler kvinnor intresserar sig för massa- och pappersindustrin Rethink Bild LUMI PHOTOGRAPHIC ART AWARDS Fotograf: Hedersomnämnda Wawi Navarroza Ur serien Dominion VESA LAITINEN Fru Mengzhilans vardag kretsar kring familjen och jordbruket. Hon odlar ris, grönsaker och majs samt föder upp kycklingar i byn Tong Hua som ligger i närheten av Stora Ensos eukalyptusplantager. Företaget har startat ett projekt i byn för att ge mikrolån till svinuppfödning och för att hjälpa kycklinguppfödare med deras transporter. Jag matar mina kycklingar med ris och spannmål, och de traskar fritt i byn för att hitta insekter och annat att äta från naturen. När kycklingarna har vuxit till sig tillräckligt ringer jag Stora Enso så att de kan ta dem till staden för att säljas. STORA ENSO RETHINK 2012 Chefredaktör Lauri Peltola Redaktionssekreterare Jenita Sillanpää Redaktion Hanne Karrinaho, Sanna Lahti, Edit Lyyra, Laura Mattila, Jonas Nordlund, Eerika Olkinuora, Heli Pessala, Niina Streng, Eeva Taimisto, Mari-Anne Tamminen Koncept & design Miltton Oy Tryck Libris Oy Stora Enso Oyj Box 309, FI Helsingfors, Finland Besöksadress Kanalkajen 1, tel Stora Enso AB Box 70395, SE Stockholm, Sverige Besöksadress World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, tel storaenso.com, SILVIO BUTALJA Under den arabiska solen Hur gör man egentligen affärer i Mellanöstern och Nordafrika en unik marknad med ett akut ombyggnadsbehov? 64 Stora Enso 3

3 Ledare Vår resa fortsätter, med fler lärdomar i bagaget Detta är inte avfall. Det är nya förpackningar. När en vanlig juiceförpackning hamnar hos vår fabrik i Barcelona så startar den ett nytt liv som värdefullt förpackningsmaterial. Aluminiumet som finns på insidan av förpackningen blir återvunnet och återanvänt. Pyrolysprocessen som används för att skilja aluminiumet från förpackningen skapar så mycket energi att fabriken är självförsörjande. Europeiska hushåll skapar över 60 miljoner ton av förpackningsavfall varje år. Tänk om alla förpackningar var förnybara? Stora Enso vill förändra framtiden med hjälp av förnybara förpackningar. Läs mer om oss på rethinkstoraenso.com Genom att vara en av huvudsponsorerna för Skid-VM i Falun, så vill vi vara med och bidra till ett lyckat och ansvarstagande evenemang. JENNI-JUSTIINA NIEMI Jouko Karvinen CEO Bästa läsare, Det här är tredje året vi ger ut Rethink och jag tar på nytt upp ett liknande ämne i min ledare. Åren går fort, men det verkar som om utmaningarna för att göra affärer inte har ändrats nämnvärt under de senaste åren. Under 2012 blev världen verkligen ingen bättre plats att driva affärsverksamhet i, varken för oss eller för våra kunder. Till skillnad från finanskrisen 2008 var inte utmaningen snabbt eller dramatiskt ändrade förutsättningar, utan en verklighet där sikten framåt var, och fortfarande är, begränsad. I Europa, där vi bedriver den stora merparten av vår verksamhet, gäller detta mer än på annat håll. Det är i den här verkligheten, som kan väntas fortsätta ännu en lång tid, vi måste slutföra omvandlingen av Stora Enso till ett värdeskapande globalt företag inom förnybara material. Läs mer om vår strategiska resa i detta magasin. För Stora Enso är inte den här omvandlingen bara vackra ord eller en tjusig vision, utan en konkret åtgärd för att bli det företag vi vill vara. Omvandlingen bygger på ett antal investeringar på tillväxtmarknader som finansieras genom goda intäkter i befintliga verksamheter. Ett levande bevis på hur vi genomför vår strategi syns i tidningens huvudartikel där vi berättar om våra största investeringar. I mars 2012 meddelade vi att vi ska bygga ett massabruk och ett konsumentkartongbruk i anslutning till våra eukalyptusplantager i Guangxi i södra Kina. Industriinvesteringen på 1,6 miljarder euro inom affärsområdet Renewable Packaging är troligen den största satsning som någonsin gjorts av ett skandinaviskt företag utomlands. Hittills har resan till Kina inte varit lätt, men vi kommer att klara dessa utmaningar och få de effektiva bruken i drift under de närmaste åren. Trots det relativt tuffa företagsklimatet har Renewable Packaging kunnat bygga vidare på investeringen och hade en klart värdeskapande operativ avkastning på sysselsatt kapital under 2012 på cirka 12 procent. Två andra stora investeringar, som i princip är klara och som har genomförts på bästa sätt, är en förbättrad vedhantering i Skoghall (Sverige) och en ny wellpappmaskin i Ostrołęka (Polen). På båda bruken gäller det nu att få en felfri start och säkra den avkastning vi räknade med i investeringsplanerna. För affärsområdet Biomaterials, som bygger ett massabruk i Montes del Plata i Uruguay, var den totala avkastningen cirka 6 procent och för befintliga tillgångar cirka 10 procent. Bruket kommer att stå klart om bara några månader och är planerat att kunna tas i drift i mitten av Vi är övertygade om att Montes del Plata blir en lika värdeskapande tillgång i världsklass som vårt befintliga samriskprojekt Veracel i Brasilien. Det står helt klart att det finns goda skäl att investera i och utveckla de två affärsområdena Biomaterials och Renewable Packaging, särskilt som vårt mål är att investeringarna ska förbättra avkastningen när de väl är i drift. Affärsområdet Printing and Reading fortsatte att generera starkt kassaflöde under Det var ingen lätt match på en marknad som för sjätte året i rad minskade strukturellt med 4 6 procent före konjunkturmässiga faktorer. Men det positiva är att vi vet att teamet inte slösar tid på att spekulera om den tuffa situationen: de är vana och är mästare på att verka i ett sådant klimat. Under 2012 infördes en rad nya kapacitets-, kostnads- och produktivitetsprogram med relativt korta återbetalningstider som inte bara var absolut nödvändiga, utan också en förutsättning för att vi ska kunna hålla den här kassagenererande enheten vid god hälsa under kommande år. Affärsområdet Building and Living är ett eget kapitel. Under perioden 2007 till 2009 genomfördes omfattande kapacitets- och kostnadsprogram, men under andra halvåret Beyond Skiing 2015 är ett nätverk med företag och 4 Rethink organisationer som stödjer Skid-VM i Falun. Läs mer på beyondskiing2015.com FOUNDATION Stora Enso 5

4 2012 försvagades resultatet snabbt. Glädjen över den växande och värdeskapande verksamheten Building Solutions and Components överskuggades av svag basverksamhet vid sågverken, både i Norden och i Kontinental europa. Vi tror inte att en ändrad konjunktur kan ordna detta åt oss, så vi tittar på nya sätt att sänka kostnaderna samt förbättra produktiviteten och försörjningskedjan. Precis som inom pappersverksamheten måste vi lösa våra egna problem, vi kan inte vänta på att andra ska göra det åt oss. Det här är viktigt även efter den nuvarande kassagenererande fasen, eftersom vi måste ha mycket konkurrenskraftiga sågverk för att skapa tillväxt i utvalda områden där förädlingsvärdet är högre. Kan vi då fortsätta med ständigt återkommande kostnads- och produktivitetsförbättringar? Ja det kan vi, vilket också de många program som infördes under 2012 visar. Vår uppgift nu är att trappa upp de här förbättringarna i en miljö där det mest grundläggande redan har gjorts. Det är inte lätt men det går. Och det är absolut nödvändigt. Vi arbetar med att hela tiden förbättra Stora Enso, men med mycket lite vind i seglen kan man börja undra varför vi gör allt det här. Varför jobbar vi alla så hårt och tvingas ta fram planer och fatta beslut som innebär att bruk läggs ner och att jobb försvinner? Varför går vi in i nya länder och regioner där våra traditioner och erfarenheter sätts på prov varje dag? Är det bara för att tjäna pengar och skapa värde åt våra ägare? Visst skapar vi värde åt våra aktieägare. Men som individer måste vi ha ett djupare syfte, ett syfte som berör alla våra intressenter, även de som äger våra aktier. Detta kanske är årets viktigaste lärdom. Ett grundläggande samtal vi förde inom Stora Enso under 2012 gällde vårt syfte. Vi kom gemensamt fram till att vårt syfte är att Skapa värde för människorna och vår planet. Det är enkelt, jordnära, bygger på det vi gör och omfattar allt och alla. När alla våra kollegor börjar tänka och känna att detta även är deras syfte, ja då blir det en måttstock för allt vi gör varje dag. Vi är medvetna om att det här blir en utmaning när företaget ska fortsätta att effektivisera och minska kostnader, men det är ok. Det är detta som ska driva oss till att bli ett bättre och mer inkluderande företag. I detta magasin kan du läsa om arbetet med att ta fram vårt syfte. Flera av artiklarna visar hur det nya syftet genomförs i praktiken i form av gruppboende för funktionshindrade, byggt av korslimmade trämoduler, åtgärder för att sandmasken ska kunna förbli en lokal delikatess i Beihai och arbete med att främja återvinning av papper och kartong i Polen. Här syns vårt syfte tydligt. Och det ska synas i allt vi gör. I samband med samtalen om vårt syfte beslutade vi också att förnya våra värderingar. På vår resa mot förnyelse såg vi nämligen att det fanns ett stort behov av att även utveckla våra värderingar. De skulle vara väldigt enkla men samtidigt konkreta. Om vår strategi är vägen mot vårt långsiktiga mål så är våra värderingar ljuset som leder oss på den vägen. Värderingarna måste vara desamma för alla inom Stora Enso, oavsett var vi verkar. De ska också få oss att sätta ribban högre än vad lokala regler och traditioner kanske kräver. Vi måste vara beredda att hålla fast vid värderingarna, även om det betyder att vi måste ge upp affärsmöjligheter som strider mot dem. Det är enda sättet att få samhällen att gå framåt och det är vad som verkligen krävs för att skapa värde för människorna och vår planet. Stora Ensos värderingar måste vara något som människor kan komma ihåg, relatera till och pröva sitt agerande mot. Våra nya värderingar är kort och gott Ta ledningen och Gör det rätta. Tanken bakom Ta ledningen handlar inte bara om bättre ledarskap, utan en strävan efter att vara med och skapa en bättre värld, inte bara för vår generation utan även för kommande generationer. En tanke som vi i den privilegierade västvärlden kanske har glömt, och något vi borde lära oss på nytt av de fantastiska människor vi möter på tillväxtmarknaderna, är att vi ska förändra världen inte vänta på att världen förändrar oss. G ör det rätta handlar om något annat. Det är något vi ska tänka på varje dag och pröva varje beslut mot. Från vd till dina närmaste kollegor. Det är något vi med stolthet diskuterar inom företaget, men också med var och en av våra intressenter. Vi tror att vårt syfte kommer att förmå oss att göra de allra svåraste sakerna på ett bättre och mer inkluderande sätt. Vi behöver förändra vårt sätt att erbjuda stöd och nya möjligheter till medarbetare i områden där sjunkande efterfrågan från konsumenterna leder till allt färre arbetstillfällen. Vi är övertygade om att vårt syfte kommer att hjälpa oss när vi investerar i nya områden så vi blir en mer inkluderande partner, en partner som inte bara skapar värde för samhället utan som även kan dela detta värde med andra, och framför allt sprida värdeskapandet till andra. Skapa värde för människorna och vår planet. Ett grundläggande samtal vi förde inom Stora Enso under 2012 gällde vårt syfte. De framsteg vi har gjort i exempelvis Veracel, där en betydande del av virkesförsörjningen kommer från trädodlingar istället för enbart virke från mark som vi äger, är ett bra tidigt exempel. I Kina har vi de första helt FSC-certifierade och lokalt certifierade plantagerna samt ett antal samhälls- och omflyttningsprogram. Vi är fast övertygade om att projektet kommer att bli ett tydligt exempel på att Skapa värde för människorna och vår planet. Avslutningsvis vill jag dela med mig av ytterligare en lärdom från Vi gjorde en ny typ av medarbetarundersökning där alla medarbetare fick berätta om hur det är att jobba på Stora Enso. Vi använde till och med samma tuffa mått, Net Promoter Score, som i vårt kundlojalitetsprogram för att mäta vad medarbetarna tycker om oss som företag, arbetsgivare samt chefer och ledare. Precis som vi kunde gissa var svaren blandade. Överlag tycks medarbetarna förstå vilka förväntningar som finns på deras jobb, och det stora flertalet tycker att chefens agerande stämmer väl överens med de krav chefen ställer på teamet. Positiva faktorer som lyftes fram var ansvarstagande, fokusering och beslutsamhet. Men det finns också en hel del vi kan förbättra. Vi är alltför mycket chefer och för lite ledare. Vi är så fokuserade på att våra kortsiktiga åtaganden ska bli bra att vi glömmer föra en verklig dialog om vår strategi. Men hur kan vi föra en verklig dialog om varför vi måste förändra oss, när det kan betyda att en del av organisationen måste växa snabbt och andra blir allt mindre? Det här är särskilt viktigt för vår generation av medarbetare som redan har jobbat en tid på företaget på olika nivåer från kontor till bruksgolv. Vi har också förstått att vi måste lyssna och prata mer, och kanske skicka färre mejl. Våra medarbetare tycker nämligen att dialogen mellan chefer och anställda måste bli betydligt bättre. På det här sättet ska vi fortsätta bygga Stora Enso till ett mer inkluderande företag. Tack för att du ville vara med på vår resa under 2012 men framför allt välkommen till vår fortsatta resa under 2013, ännu ett år av lärande. M I LT TON 6 Rethink Stora Enso 7

5 Företeelser Förpackningar till det vita guldet Mer än 63 miljoner kor och bufflar betar i Pakistans dalar, och de är därmed bland de största boskapshjordarna i världen. Landet är en av världens fem största mjölkproducenter. Boskapsskötsel är inte bara en viktig inkomstkälla för bönderna, utan djuren är också väldigt värdefulla och är därför också en statussymbol. De betraktas som fyrbenta försäkringar i tuffa tider. Pakistans mejeriindustri är fragmenterad. Merparten av bönderna äger tre eller fyra kor eller bufflar som lever intill böndernas egna hus byggda i lera eller tegel. Boskapssektorn står för drygt 10 procent av Pakistans BNP och sysselsätter närmare en femtedel av arbetskraften, men det finns fortfarande en enorm tillväxtpotential inom den här sektorn. I dagsläget kan inte Pakistan exportera mjölk eftersom produktionen endast täcker den inhemska efterfrågan. Men uppskattningar visar att om Pakistan kan öka mjölkproduktionen med 15 procent kan landet gå om Nya Zeeland som världens största mjölkexportör. Stora Enso hjälper bönderna i Pakistan att göra det bästa av sitt vita guld. I september 2012 offentliggjorde pakistanska Packages Ltd. och Stora Enso en överenskommelse om att bilda ett samriskföretag som ska tillverka vätskekartongförpackningar till den snabbväxande mejerimarknaden. GETTY IMAGES 8 Rethink Stora Enso 9

6 Företeelser Mask är mums! Sipunculus nudus, även kallad jordnötsmask, finns oftast i sandiga kustremsor i tempererade eller tropiska vatten. Masken brukar gräva ner sig och gömma sig i sanden. Den äter fragment av växt- eller djurvävnader som den hittar i sanden. Masken är en vanlig delikatess i Beihai i Guangxi i södra Kina, där den kallas Bêihǎi shâchóng ( 北 海 沙 虫, ordagrant sandmask från Beihai ). När masken har plockats rensas den. Den kan sedan avnjutas kokt, ångkokt, stekt VESA LAITINEN eller torkad. Ångkokt mask serveras oftast med vitlök och nudlar. Om den steks smaksätts den med socker. För byarna vid kusten kring Beihai, där Stora Enso ska bygga ett konsumentkartongoch massabruk, är maskplockning en viktig inkomstkälla. Masken är känslig för gifter och utsläpp i havet, så därför är det oerhört viktigt att industrierna runt Sydkinesiska havet tar hand om sina utsläpp. SUVI-TUULI KANKAANPÄÄ Kolumn Lauri Peltola Executive Vice President, Global Identity Med syfte och hjärta kan vi nå målet V ad drömmer du om? eller Vad är det som får dig att gå till jobbet varje dag? Det finns så många otillfredsställande svar på den här typen av frågor att det är lättare att helt enkelt undvika dem. Det gör livet mycket enklare. Många av oss började tänka i nya banor när vi lyssnade på Stora Ensos Pathfinders och deras erfarenheter från andra globala företag, exempelvis det indiska konglomeratet Mahindra & Mahindra och deras syfte enable people to rise (ung. ge människor möjlighet att växa). Vore det inte fantastiskt om företaget hade ett gemensamt syfte som alla medarbetare kan samlas kring, något som alla kan känna sig stolta över och relatera till, istället för en vision och mission som knappt någon kommer ihåg? Det var den här typen av funderingar som kretsade bland kollegorna i februari Under våren började vi diskutera Stora Ensos mission, vision, värderingar och syfte. Diskussionen var snabbt igång och ganska snart kunde vi med hjälp av företagets Pathfinders lämna de första förslagen på vårt nya syfte till koncernledningen, Group Executive Team. Sammantaget tog det ett halvår innan vi kunde lansera företagets nya syfte: Skapa värde för människorna och vår planet. Vi har också kokat ner våra värderingar till två nya: Gör det rätta och Ta ledningen. Och så har vi behållit Rethink som vår förändringsmotor. I och med detta är jag övertygad om att vi nu har ett kort och koncist budskap som förmedlar vad Stora Enso står för. Vi har inte längre någon mission eller vision, utan ett syfte som är här för att stanna. Det största misstaget många företag begår är att de har alltför vackra visioner och värderingar. De kan vara så långa och innehålla så vackra ord att ingen kommer ihåg dem och de blir bara tomma ord som saknar förankring i strategin eller det dagliga arbetet. Vårt mål är att ha en tydlig koppling mellan syftet, värderingarna, företagets strategi och vårt dagliga arbete. För att klara det krävs ett starkt engagemang från alla på alla nivåer i företaget. Har man ett utmanande syfte ställs man också inför svåra val. Hur kan man påstå att man skapar värde för människor när man måste säkerställa företagets ekonomiska resultat, omstrukturera och kanske till och med säga upp medarbetare? Vad ska man göra om man misstänker att inte mänskliga rättigheter efterlevs någonstans längre ner i försörjningskedjan? Hur ska man reagera när människor påstår att eukalyptusplantager hotar den biologiska mångfalden? Det finns inget självklart svar på någon av frågorna. Att säga upp personal kan rädda andras jobb. Att lägga ner en verksamhet om mänskliga rättigheter kränks kan vara värre för de berörda människorna än att stanna kvar och övervaka försörjningskedjan för att på så sätt försöka förbättra deras situation. Eukalyptusplantager fungerar som en stor koldioxidsänka och gör att vår planet kan andas. Det är alla globala företags privilegium och skyldighet att lyssna på sina intressenter. Skapa värde för människorna och vår planet är ingen enkel uppgift, men genom att lyssna på olika synpunkter kan vi göra det rätta. Oftast måste man ta ledningen för att kunna leva upp till ett sådant syfte: man måste vara den som trampar upp nya stigar, tar sig genom snåriga skogar och hittar nya vägar. Men man måste också stanna upp på vägen och lyssna på sina intressenter även de mest kritiska för att få perspektiv och hitta den bästa lösningen. Lösningen är sällan perfekt, men om man djupt inom sig vet att man har gjort allt man kan, lyssnat på de olika parterna och nått det bästa resultatet, ja då är man i mål. Det är konstigt att man i vårt moderna affärsliv måste ha lika mycket hjärta som hjärna. I decennier har företagen blivit allt mer intresserade av kortsiktiga kvartalsresultat. Självfallet är dessa resultat viktiga för att få en finansiell plattform för att skapa värde för människorna och vår planet, men det har också bidragit till att företaget har distanserat sig från kringliggande samhällen. För att vara framgångsrik på längre sikt måste man ha rätt att verka man måste accepteras och välkomnas av närsamhället och andra intressenter. Det gör också att företaget får bättre möjligheter att maximera sitt ekonomiska resultat. En del säger att nästa fas av kapitalismen är att återförena samhället och företagen. D et är bara med hjärtat som man kan se tydligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen. Det här citatet från den franske författaren Antoine de Saint-Exupérys barnbok Lille prinsen är ett favoritmotto. Om vi ska kunna följa vårt syfte måste vi ligga i framkant och förena samhällen och företag. Det är något som kan gå lättare om vi tänker på Saint-Exupérys ord. I slutändan kan det också vara bäst rent finansiellt att emellanåt följa sitt hjärta. 10 Rethink Stora Enso 11

7 Nyheter Nyheter Montes del Plata gör sig redo för start Prisvinnande planta tog Viktor från Sverige till Brasilien I Sverige ordnade Stora Enso en odlingstävling för universitetsstudenter under Den som fick sin granplanta att växa högst på tre månader vann en resa till Brasilien. Viktor Solid, 23, lyckades odla upp sin granplanta till en höjd av 57 cm och vann tävlingen. Resan inkluderade besök på Stora Ensos verksamheter, Rio de Janeiro och även en båtutflykt för att se på knölvalar. Det har varit en unik erfarenhet. Jag har sett saker som man normalt inte får uppleva som turist. Jag har träffat folk från Stora Enso i Brasilien och lärt mig mera om företaget och strategin, som exempelvis biomaterial. Att avsluta resan i Rio de Janeiro var pricken över i:et. Den här staden har allt stränderna, pulsen och vackra vyer, säger datastudenten Solid. och studenter från Brasilien till Sverige Hösten 2012 lanserades Sweden-Brazil Scholarship Challenge 2013 för brasilianska ingenjörsstudenter och unga talanger. Två förstapristagare belönades med varsitt stipendium till två prestigefyllda universitet (Chalmers och Linköping) inklusive en betald praktikplats på Stora Enso respektive Saab (sommaren 2014). Hyllning till billiga bostäder Går det att hitta en bostadsrätt i Helsingforsområdet till ett rimligt pris? Ja, nu gör det det. Under 2013 blir 36 BoKlok-lägenheter inflyttningsklara i stadsdelen Kivistö i Vanda. Lägenheterna byggs av prefabricerade träbaserade moduler från Stora Enso. Tanken med BoKlok-konceptet är att skapa en bättre boendemiljö som kombinerar hög kvalitet och tilltalande design med rimliga boendekostnader. Modultekniken som har utvecklats i samarbete med Stora Enso förkortar byggtiden avsevärt på byggarbetsplatsen. Detta tillsammans med tillverkningskonceptet ger direkt utslag på byggkostnaden och därmed lägenhetens slutpris, säger Riku Patokoski, projektutvecklingschef på Skanska. Modulbyggandet förkortar byggtiden med upp till procent jämfört med att bygga med traditionella element. Modulerna tillverkas av korslimmat trä (CLT). Dessa och andra träprodukter från Stora Enso byggs inomhus från start till slutprodukt. De utsätts inte för fukt eller ostadiga väderförhållanden under någon som helst tidpunkt av byggfasen. BoKlok är ett byggkoncept med låghus för bekvämt boende som har utvecklats av Skanska och Ikea. Fördelarna med konceptet är bland annat en gemensam, avskild gård, plats för trädgårdsodling och gemensam bastu i kvarteret. De första BoKlokbostäderna byggdes i södra Sverige 1997 och hittills har cirka BoKlok-bostäder sålts i Sverige. De sju BoKlok-låghusen börjar byggas i Vanda i april 2013 och de första hyresgästerna flyttar in före årets slut. skanska.fi/boklok Ett av världens största och mest moderna massabruk, Montes del Plata, kommer att tas i drift i mitten av 2013 och får en årsproduktion på 1,3 miljoner ton. Den mest hektiska perioden på byggarbetsplatsen var i slutet av 2012 då som mest byggarbetare befann sig där. Projektet ligger efter den ursprungliga planen enligt vilken driftstart skulle ske i slutet av första kvartalet Orsaken är främst förseningar inom vissa delar av arbetet med infrastruktur och ett antal arbetsmarknadstvister på grund av ett mycket starkt byggfack i Uruguay. Hela projektteamet arbetar effektivt med att komma ikapp så att bruket kan börja leverera hållbar, högkvalitativ eukalyptusmassa till konsumenterna under andra halvåret De viktigaste marknaderna för massan blir Europa och Asien. Massabruket Montes del Plata är ett samriskföretag mellan Stora Enso och dess chilenska partner Arauco. Ett uppskattat varumärke Tambrite-kartongen används bland annat till läkemedelsförpackningar. 97 % av allt avfall inom Stora Enso återvanns under Tambrite rankad etta Tambrite-kartongen är den mest uppskattade nyfiberkartongen bland konverterare på den centraleuropeiska marknaden. Kartongen tillverkas vid Stora Ensos bruk Ingerois i Finland. Rankningen publicerades i undersökningen Cartonboard Brand Tracking Survey 2012 som genomfördes av undersökningsföretaget Opticom International Research AB. Undersökningen rankar världens mest uppskattade varumärke utifrån Brand Equity Index, BEI. Opticom har också undersökt vad europeiska varumärkesägare tycker. I den undersökningen fick Tambrite högst BEI-betyg och ansågs vara den bästa nyfiberkartongen för läkemedelsförpackningar och sjukvård samt för djupfryst och kyld mat. 12 Rethink Stora Enso 13

8 Nyheter News Nyheter Nyskapande kosmetikaförpackningar En kartongförpackning för produkter med flytande innehåll som inte blir skrynklig när man klämmer på den. En utopi? Inte alls, utan det var ett av vinnarbidragen i tävlingen Recreate Packaging. One Eighty -förpackningen, designad av Juho Johannes Kruskopf, Arttu Kuisma och Nikolo Kerimov, studenter vid Lahtis designhögskola i Finland, kan användas för schampo, oljor och andra produktfamiljer. Materialet för den för-veckade One Eighty är baserat på ett triangulärt mönster som kontrollerar kartongens rörelser och gör det möjligt att ändra formen utan att oönskade veck uppstår. Strukturen är flexibel, men ändå styv. Den trekantiga formen gör det lätt att tömma förpackningen. Recreate Packaging-tävlingen arrangerades 2012 av Stora Enso och Aalto-universitetet i Finland. Den internationella designtävlingen anordnades för att stimulera nytänkande och öka användningen av förnybara material för kosmetikaförpackningar. Se alla vinnarna på: storaenso.com/recreate Naturhus i Noux Det finska statliga affärsverket Forststyrelsens (Metsähallitus) moderna naturcentrum Haltia ska visa upp Finlands unika natur under ett gemensamt tak. Centret öppnar i maj 2013 i utkanten av Noux nationalpark 20 minuters bilresa från centrala Helsingfors. Byggnaden har ritats av arkitekt Rainer Mahlamäki och inspirerats av det finska nationaleposet Kalevala. Det blir den första byggnaden i Finland som byggs helt av korslimmat trä (CLT). Stora Ensos CLT har använts till bärande konstruktioner i den naturinspirerade byggnaden. Fasadbeklädnaden är tillverkad av trä behandlat med det miljövänliga och vädertåliga Q-Treat. Stora Enso har patent på Q-Treat, som är en miljövänlig behandling baserad på kvartssand. Det lämpar sig väl för exteriörer som byggs på naturens egna villkor. Till och med skyltarna i nationalparken har behandlats med Q-Treat. Genom naturstigarna och de tillfälliga utställningarna på Haltia får besökaren en god inblick i Finlands växt- och djurliv. haltia.com, storaenso.com/q-treat Stora Enso stödjer arbete för barn Stora Enso hjälper lokala myndigheter, lärare och andra aktörer i kommunerna Porto Seguro, Eunapolis och Santa Cruz Cabralia i Brasilien att upptäcka och hantera misstänkt barnmisshandel. Stiftelsen World Childhood Foundations utbildningsprogram kommer att inledas i de största städerna runt Stora Ensos samriskföretag massabruket Veracel under I varje land fokuserar Childhood på de mest akuta problemen i landet. I Brasilien strävar organisationen efter att bekämpa barnmisshandel och utnyttjande av barn. Problemen i Porto Seguro och Santa Cruz Cabralia är kopplade till turismen, medan de i Eunapolis främst beror på fattigdom. Childhood finansierar lokala projekt och arbetar globalt för barns rätt till en trygg och glad barndom. Childhood grundades av Drottning Silvia år Organisationen stödjer ett hundratal projekt i 16 länder och inriktar sig på förebyggande arbete, åtgärder och utbildning. De viktigaste frågorna är att förhindra barnmisshandel och hjälpa barn som blivit misshandlade, familjer som ligger i riskzonen, barn inom alternativ omvårdnad och gatubarn. LumiForte för kartor och kataloger När man ska trycka stora volymer som broschyrer, kataloger och reklam är faktorer som tillförlitlighet och effektivitet viktiga. Det senaste tillskottet i Lumifamiljen, LumiForte, tillgodoser de behov som uppstår vid tryck av stora volymer. LumiForte är ett enkelbestruket matt papper. Hög bulk och styvhet ger pappret en skön känsla. Pappret är tänkt att användas i vardagliga produkter och har utmärkt körbarhet och goda vikegenskaper. LumiForte tillverkas av råmaterial från certifierad skog. Biobaserad barriärbeläggning Stora Enso Renewable Packaging har lanserat förpackningskartongen CKB med polyetenbeläggning av förnybara råvaror. Polyeten (PE) är världens mest använda plasttyp och används allmänt som fukt- eller fettbarriär i förpackningskartonger. Materialet i den biobaserade PE-beläggningen för CKB tillverkas av sockerrör. CKB tillverkas på Stora Enso Skoghalls Bruk. Först ut att använda det nya materialet är det norska fisk- och skaldjursföretaget Domstein ASA. Det är viktigt för Domstein att hitta olika sätt att erbjuda konsumenterna miljövänliga alternativ. Vi ser produkten och förpackningen som en helhet och söker nya lösningar för dem båda, säger Ulrica Wahlund, försäljningschef på Domstein i Sverige. 32 % har Stora Enso minskat sina koldioxidutsläpp från Rethink Stora Enso 15

9 Strategi Hemmet är där hjärtat är i byggnader av trä. Massafartyg sätter segel Fartyg transporterar plantagebaserad massa från Veracel Bruk i Sydamerika ända till Finland. Tillväxt motorer Korslimmat trä (CLT) är det perfekta materialvalet för både småhus och urbana höghus miljövänligt kvalitetsboende till en rimlig kostnad. storaenso.com/clt facebook.com/storaensolivingroom Kassamotorer En resa mot framtiden Stora Enso befinner sig på en resa där företaget förändras från att vara ett europeiskt massa- och pappersföretag till att bli ett värdeskapande företag inom förnybara material med fokus på tillväxtmarknader. Konsumenternas behov förändras och Stora Enso vill kunna tillgodose dem bättre än någonsin. Text Sanna Lahti, Jenita Sillanpää Illustration Anton Yarkin Nuläge. Stora Ensos verksamheter kan delas in i kassamotorer och tillväxtmotorer. Under 2012 har Stora Ensos pappersbruk, massabruken i norr och traditionella sågverksverksamheter varit kassamotorerna och dragit verksamheten framåt. Investeringar görs i de mest livskraftiga produktionsenheterna. Bruken med lägsta logistikkostnader, bästa verksamhetsmiljö och lägsta fasta och rörliga kostnader är också de där sannolikheten är störst att verksamheten kan bedrivas framgångsrikt även i framtiden. Stora Enso agerar ansvarsfullt vid nedläggning av bruk och andra strukturella förändringar i branschen. Hållbarhetsarbetet vid kassamotorerna sätter fokus på effektiv materialanvändning, innovativt och ansvarsfullt skogsbruk samt strävan efter att vara en föregångare inom arbetsmiljö. 16 Rethink Stora Enso 17

10 När man pratar om Stora Enso om några år kommer ingen längre att använda ordet skogsindustriföretag. Stora Enso genomför en förändringsresa där företaget växer ur beskrivningen som ett europeiskt skogsföretag och istället ses mer som ett företag verksamt inom förnybara material. Alla verksamheter kommer att fokusera mer på konsumenternas behov. Papperskonsumtionen fortsätter att minska i Europa. Därför tar Stora Enso sikte på nya möjligheter bortom den gamla kontinenten. Uppskattningar visar att världens befolkning kommer att överstiga 7,5 miljarder år Befolkningstillväxten innebär att de grundläggande behoven kommer att öka, likaså efterfrågan på kartong för förpackning av livsmedel. Stora Enso tillverkar redan förpackningskartong till en tredjedel av all dryckeskartong i världen och har ingen som helst avsikt att ge upp den här ställningen i framtiden. Företagets tillväxt kommer att drivas på av affärsområdet Renewable Packaging, särskilt dess investeringar i Kina och förvärv i Pakistan. I båda dessa länder kommer Stora Enso att börja producera konsumentkartong för tillväxtmarknaderna. Inom affärsområdet Biomaterials har tillväxten varit inriktad på plantagebaserad massa i Latinamerika. När väl Montes del Platas massabruk i Uruguay är i drift kan allt större volymer levereras till hela världen från Sydamerika. Affärsområdet Building and Living kommer att ta byggandet till nya höjder. Byggnader som byggs med korslimmat trä (CLT) är ett sätt att lösa bristen på vårdinrättningar. CLT-byggnader kan uppföras på bara några veckor, till skillnad mot vanliga byggprojekt som kan ta flera år. Bakom alla verksamheter ligger ansvarstagande för miljö och människor. Stora Enso lyssnar på sina intressenter och arbetar med dem i nära samarbete. Kassamotorer Skön ny värld Stora Enso vill frigöra sig från beroendet av fossilbaserade bränslen och samarbetar med andra företag för att nå detta viktiga miljömål. Tillväxtmotorer Renewable Packaging Nya konsumentbehov kommer att få störst effekt på förpackningsverksamhetens strategiskt viktiga investeringsprojekt. Renewable Packaging ska investera i länder som Kina, Pakistan och Polen, för att nämna några. Biomaterials Volymen massa som levereras från Sydamerika till övriga världen kommer att öka när produktionen vid bruket Montes del Plata inleds i mitten av Framtid Building and Living Träbyggandet kommer att ta fart och de investeringar som gjorts i produktion av korslimmat trä kommer att börja ge avkastning. Affärsetik och mänskliga rättigheter Stora Enso fäster stor vikt vid affärsetik och mänskliga rättigheter. Gemensam verklighet Löpande dialog och projekt som genomförs tillsammans med intressenterna gör Stora Enso till en värdefull samarbetspartner. Ansvarsfull användning av mark och naturresurser Tillsammans med lokalbefolkningen främjar Stora Enso en varierad och hållbar användning av mark och naturresurser. 18 Rethink Stora Enso 19

11 Möjligheternas land Guangxi Kina I Guangxi, vid Sydkinesiska havets kust, kommer den kanske största industriinvesteringen i nordisk företagshistoria att ta form inom kort. Här ska omkring hektar trädplantager växa. Den plantagebaserade massan ska användas för tillverkning av ton vätskekartong årligen för att tillgodose den ökande efterfrågan från de kinesiska konsumenterna. Stora Ensos omfattande verksamhet har emellertid inte klarat sig helt undan barnsjukdomar. Text Jenita Sillanpää, Eeva Taimisto Foto Vesa Laitinen, Kaapo Kamu, Corbis, Shutterstock 20 Rethink Stora Enso 21

12 Shanghai Wu Xinyi, 3, springer förbi en guldfiskskål. Hon glider in mellan en skinnsoffa och en bokhylla innan hon kastar sig förbi en Samsung platt-tv och en Nalle Puh-gungstol och vidare ut på balkongen. Hon vänder sig om och skrattar, och springer sen iväg igen. Wu Haijun, 34, tittar på sin dotter och ler. Han visar oss runt i familjens bostad. Vardagsrummet har blommiga tapeter. Där finns en rödbrun luftkonditioneringsapparat och på fönstret sitter ett kaninklistermärke. Sovrummet har ett stort välvt fönster och det finns en dubbelsäng och Wu Xinyis lilla säng är bäddad med påslakan med hjärtan på från Ikea. Wu Haijun visar också sina svärföräldrars sovrum, garderoben, köket och badrummet. Fyra rum och ett kök, säger han och sätter sig i soffan bredvid sin fru, Cheng Weifei, 31. Det är söndag eftermiddag i Shanghai. På söndagar brukar familjen gå till parken och sedan äta middag hos Wu Haijuns föräldrar. Ibland tar de en promenad efter middagen. Eller så åker de och shoppar. Wu Haijun och Cheng Weifei är relativt vanliga, välbärgade, Shanghaibor. De har studerat på välrenommerade universitet, de jobbar hårt inom banksektorn och försöker ägna så mycket tid åt familjen som möjligt. Vill de åka och shoppa måste de göra det på helgen. Och att handla är inget problem. Inte långt från familjens bostad ligger flera shoppingcenter med klädbutiker, restauranger, lekytor för barnen och matmarknader. Det är lätt att få timmarna att gå i butikerna. Cheng Weifei och Wu Haijun ser framför allt till kvaliteten när de handlar. Därefter tittar de på prislappen. Ofta är det västerländska varumärken som hamnar i varukorgen. Wu Haijuns familj är intresserad av miljövänliga produkter, så länge de inte är för dyra. Jag litar nog mer på dem än på kinesiska märken, säger Haijun och drar i ärmen på sin blå Lacostetröja. Kineserna älskar västerländska varor och livsstilen i väst, enligt Pia Polsa, finskfödd administrativ chef vid Hult International Business School i Shanghai. Beundran över den västerländska livsstilen är typisk för alla utvecklingsmarknader, men de inhemska kinesiska produkterna håller så hög standard så kineserna har egentligen ingen anledning att se upp till västerländska märken. En del piratkopierade produkter är så välgjorda att till och med experter har svårt att urskilja dem från äkta varor, säger Polsa som har undersökt detaljhandeln i Kina. Kineserna själva är väl medvetna om att västerländska produkter tillverkas i kinesiska fabriker. Situationen har förändrats rejält under de senaste åren och numera är det sällan även sådant som lyxvaror tillverkas någon annanstans än i Kina, säger Polsa. Shopping och medvetenhet Vi avbryts av ett plötsligt ljud... Och ett till. Wu Xinyi trycker på knapparna på sin platsleksak och pratar med sin mormor Xia Jinmei. På 1980-talet när Wu Haijun och Cheng Weifei var barn var Shanghai ganska annorlunda. Det fanns inga shoppingcenter, folk sydde sina egna kläder och det räckte inte med bara pengar för att handla. Ville man köpa en tv behövde man en kupong. En ny jacka? En kupong. En ny soffa? En kupong. Våra föräldrar lade undan pengar för de kunde aldrig veta hur framtiden skulle se ut, säger Wu Haijun och makar på sig när dottern klättar upp i soffan. Nuförtiden kan vi spendera pengar på saker som inte är helt nödvändiga. Det beror helt på hur mycket man vill köpa, säger han. Det mesta de köper är till deras dotter. Wu Xinyi älskar böcker och att rita, men det finns också en hög med andra leksaker på vardagsrumsgolvet: en magnetisk tavla, ett plasttåg, ett doktorkit i plast, plastverktyg och pussel. Men vad skulle familjen köpa om de inte behövde tänka på vad det kostade? En handväska är definitivt en av de tio saker min fru skulle köpa först, säger Wu Haijun med ett leende och tittar på sin fru. De skrattar. I verkligheten ser familjens lista mer förnuftig ut: en större lägenhet, eftersom de väntar sitt andra barn i vår, och så skulle de behöva en bil. Jag pratar inte om någon Ferrari. Det måste vara en stor bil så hela familjen får plats, säger Wu Haijun. 22 Rethink Stora Enso 23

13 Förändringar i konsumenternas beteende visar vad kineserna anser vara säkert idag. Och så måste de spara pengar till barnens utbildning. Konkurrensen om skolplatserna är hård i Kina och det är viktigt att hitta en bra skola. De flesta barn börjar spela piano och ta språklektioner redan i treårsåldern. Det är väldigt stressande för både barn och föräldrar, berättar Wu Haijun. Föräldrarna har mycket att säga till om när det gäller valen för de kinesiska barnen och ungdomarna. Det är inte ovanligt att föräldrarna bestämmer var deras barn ska studera till och med när de är i tjugoårsåldern. Välrenommerade universitet i väst ligger alltid i topp, säger Polsa. Wu Haijun ler. Vi måste också spara pengar för sjukvård. Så det är mycket vi måste tänka på och spara till. Konsumentsäkerhet i fokus Wu Xinyi har hoppat ner från soffan. Hon håller upp sitt gula paraply och tittar skrattande på sin pappa. Med en vit stråhatt på huvudet skuttar hon fram och tillbaka i vardagsrummet, vickar på paraplyet och njuter av uppmärksamheten. Hon ser glad ut. Hennes mamma och pappa vill att hon ska vara lycklig även i framtiden. Därför tänker de mycket på produktsäkerhet när de handlar, särskilt när de köper mat. År 2008 skakades Kina av en livsmedelsskandal när giftigt melamin hittades i mjölkpulver och andra mejeriprodukter. Närmare barn blev sjuka och flera dog. Skandalen förändrade konsumenternas beteende radikalt i hela landet. Jag är övertygad om att melamintragedin inte har varit den enda stora livsmedelsskandalen i Kina under senare år. Media i väst har bara inte fått tillgång till information. Men konsumenternas ändrade beteende visar vad kineserna anser vara säkert idag, säger Pia Polsa. Hur kan då Wu Haijun lita på att produkterna på butikshyllorna verkligen är säkra? Det kan han helt enkelt inte. Men det är därför vi litar på välkända varumärken, säger han. Ibland köper familjen importerat mjölkpulver. Västerländska livsmedel säljer också bra i matbutikerna. Jag förstår varför folk köper noggrant testad västerländsk mat för att känna sig trygga. Men det är så klart inte bra för den kinesiska ekonomin att den inhemskt odlade maten drabbas. Man kan få underbara färska ägg, grönsaker och en massa annan mat på lokala marknader. Man måste bara använda sunt förnuft när man handlar, säger Polsa. Numera är det sällan att även sådant som lyxvaror tillverkas någon annanstans än i Kina. Pia Polsa 24 Rethink Stora Enso 25

14 Beihai Ängen är täckt med lera. Det har regnat på morgonen och ett enda snedsteg på den ojämna vägen ger garanterat leriga skor. Här i Beihai, mer än kilometer sydväst om Shanghai i Guangxiprovinsen, kommer det som kanske är den största nordiska industriinvesteringen att ta form: ett hypermodernt massabruk och anläggning för konsumentförpackningskartong med en maskinpark som kommer att väga tusentals ton. Stora Ensos väg till Guangxi har inte varit helt lätt. Företaget väntar på slutgodkännande från den kinesiska centralregeringen av investeringen i den här jätteanläggningen som kommer att bestå av en kartongmaskin med en årskapacitet på ton, ett massabruk som producerar ton per år, ett kraftverk och andra stödfunktioner. Det tog betydligt längre tid än de beräknade tre månaderna att få den nödvändiga dokumentationen för samriskföretaget godkänd, samt erhålla de godkännande som krävs av myndigheterna. I Guangxi samarbetar Stora Enso med Guangxi Forestry Group, ett statligt företag som drivs under ledning av provinsledningen i Guangxi. Projektet skulle vara omöjligt utan en lokal partner. Den kinesiska lagstiftningen kräver att man har en lokal affärspartner för den här typen av projekt, förklarar Markus Mannström som är chef för bruksprojektet i Guangxi. Dessutom förändras lagstiftningen hela tiden, vilket gör det svårare för utländska företag att etablera sig i Kina, tillägger han. Under de senaste två årtionden har konkurrenssituationen i branschen förändrats och en del av lokalbefolkningen har börjat ifrågasätta hela idén med att lämna över mark och fiberråvaran till utländska företag. Det försenade godkännandet har inneburit en chans för Stora Enso att lära mer om att investera i Kina. Det har inte varit enkelt, men vi har kunnat Det var inget tillfälligt infall som fick Stora Enso att satsa på Guangxi. Projektet startade redan i början på 2000-talet när företaget började undersöka möjligheterna att anlägga trädplantager i Kina. beräkna, undersöka och överväga hela projektet och dess genomförbarhet, vilket bara har stärkt vår tro på det, säger Mannström. År av förberedelser Stora Ensos tidiga ansträngningar i Kina kan åtminstone delvis förklaras med brist på erfarenhet, eftersom företaget aldrig har byggt något lika omfattande. Stora Enso har visserligen redan pappersbruk i Kina: ett finpappersbruk i Suzhou och ett tryckpappersbruk i Dawang. Suzhou är ett gammalt Stora-bruk och vid Dawang Bruk finns en pappersmaskin som togs dit från Maxau Bruk i Tyskland. Stora Enso har också produktions- och distributionsanläggningar genom förpackningsföretaget Inpac International. Det här är dock första gången som företaget har startat upp ett bruk helt från grunden i Drakens land. Den här gången fanns viljan att verkligen se resultat. Vi har behövt vara envisa och bestämda, tillstår Mannström. Det var inget tillfälligt infall som fick Stora Enso att satsa på Guangxi. Projektet startade redan i början på 2000-talet när företaget började undersöka möjligheterna att anlägga trädplantager i Kina. Först åkte vi bara dit för att se och lära i mycket liten skala. Det var först efter ett tag som vi insåg vilken potential Kina hade, erinrar Mannström. Vår bransch är väldigt beroende av råvaror, och vi visste att det skulle bli oerhört viktigt att säkra försörjningen. Enklaste sättet att göra detta är att själv kontrollera råvarubasen, fortsätter han. Men det tog flera år innan företaget utvidgade sina planer till egna trädplantager. Tanken att anlägga en hel produktionskedja i Guangxi, från råvara till slutprodukt, väcktes Först har man virke, sedan ett sågverk, sen gör man massa och slutligen gör man papper eller kartong av massan, sammanfattar Mannström och beskriver processen i ett nötskal. I grund och botten är det så branschen ser ut och har sett ut i Finland och Sverige i hundratals år. Under 2007 beslutade Stora Enso att företagets närvaro i Guangxi skulle omfatta mer än bara råvaruförsörjning. Det fanns två skäl till detta. För det första hade konsumentpolitiken och konsumenternas beteende ändrats, och för det andra ökade efterfrågan på kartongbaserade livsmedelsförpackningar. Samtidigt bedrev redan Stora Ensos stora kunder, särskilt de som tillverkade vätskeförpackning, verksamhet i Kina, så om Stora Enso ville behålla sina kunder kunde inte företaget vänta på att konkurrenterna skulle ta första steget. 26 Rethink Stora Enso 27

15 Idag levererar Stora Enso en tredjedel av allt råmaterial till all vätskekartong i världen. Om vi vill behålla vår position eller bli ännu större måste vi ta oss an tillväxtmarknaderna med kraft, poängterar Mannström. Planen är att bruket i Guangxi ska tillverka fiberbaserad vätskekartong för exempelvis mjölkförpackningar och muggar till snabbmatsrestauranger. Efterfrågan på de här produkterna väntas öka med tio procent per år i Kina under de kommande tio åren. För att en verksamhet ska ge långsiktigt varaktig avkastning krävs att kunderna får ett unikt erbjudande, oavsett om det handlar om produkt- eller processfördelar, på ett kostnadseffektivt sätt. Men det kan också vara något Projektet kommer att skapa omkring nya jobb i Guangxiprovinsen. Markus Mannström Vi har tvingats vara envisa och bestämda. som konkurrenter har väldigt svårt att kopiera, som att integrera verksamheter från plantager till tekniskt avancerade produkter, förklarar Mats Nordlander, Executive Vice President, Stora Enso Renewable Packaging. Det är precis därför vi har valt att differentiera oss genom en rad specialutvecklade kartongprodukter i världsklass och integrering av hela kedjan. Vi har den mest kostnadseffektiva lösningen för den kinesiska marknaden till en globalt konkurrensmässig totalkostnad, säger han. Investeringen motsvarar totalt omkring 1,6 miljarder euro. Det här ambitiösa projektet förverkligar strategin att omvandla Stora Enso till ett företag inom förnybara material. Det tar över två år att bygga ett modernt massabruk. Stora Ensos plan är att först bygga ett massabruk i Guangxi och därefter ett kartongbruk som startar ungefär tre månader efter att massabruket har tagits i drift. Startordningen är logisk eftersom man behöver massa för att tillverka kartong. Den smartaste lösningen är att producera lite mer massa än vi behöver i kartongproduktionen och torka överskottet som sedan kan säljas på marknaden. Massabruk fungerar bäst när de körs på maxkapacitet, säger Mannström. Även om efterfrågan på papper minskar i världen kommer det alltid att behövas massa. Det kommer alltid att användas som råvara i olika fiberbaserade produkter, oavsett om det är papper, kartong eller något annat, påpekar han avslutningsvis. Nya hem och förväntan i luften Vi befinner oss återigen på platsen där grunden till bruket väntar på att anläggas i Tieshangang industripark i Beihai nära Sydkinesiska havets kust. Det ser inte ut som något industriområde. De asfalterade vägarna är tomma och de enda byggnaderna är två kvarter med hyreshus som syns på avstånd. Allt är stilla med undantag för brisen från havet. Förväntan ligger i luften, säger Luo Yang och ler. Han ansvarar för hållbarhetsfrågor på Stora Ensos bruk i Guangxi och är väl insatt i projektet. När byggandet av bruket tar fart kommer saker definitivt att förändras här, säger han och tittar bort mot horisonten. Och mycket har redan förändrats. Efter myndigheternas beslut att omvandla området till ett industriområde med plats för flera stora företag var byborna tvungna att flytta. Där Stora Ensos bruk ska byggas bodde tidigare 467 bondfamiljer. De flyttades till byn Nanle omkring en kilometer från området. Det ser inte ut som något industriområde. Allt är stilla med undantag för brisen från havet. Luo Yang Stora Enso har varit noga med att mer måste göras för byborna. I Kina är det inte ovanligt att byar får flytta. Många människor kommer särskilt ihåg hur byar flyttades inför OS i Peking och världsutställningen, säger Pia Polsa. I ett land med en befolkning på 1,3 miljarder är det svårt att genomföra byggprojekt utan att behöva flytta bostäder, säger Luo Yang. De kinesiska myndigheterna ser till att de bybor som måste flytta får ekonomisk ersättning. Kineserna ser inte nödvändigtvis den här typen av byflytter som tvångsförflyttning, vilket västerlänningar ofta gör. De flesta är nöjda med den ersättning de får för att flytta, säger Polsa. Men redan från början har Stora Enso varit noga med att mer måste göras för byborna. Vi har ett omfattande stödprogram för de bybor som måste flytta. Vi erbjuder ekonomiskt stöd och information, och hjälper byborna att hitta utbildningar, jobb och starta egen verksamhet. Många av byborna hoppas på att få jobb när bruket väl börjar byggas, säger Luo Yang. Ny kunskap har sina risker När bruket väl är i drift kommer de tomma och breda asfaltvägarna i industriparken att trafikeras av lastbilar. Det kommer att finnas arbetstillfällen inom virkestransporter och på bruket. Själva bruket kommer att sysselsätta ungefär 700 personer. Men ännu fler jobb skapas inom virkesavverkningen. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) beräknar att Stora Ensos projekt direkt och indirekt kommer att skapa omkring nya jobb i Guangxiprovinsen, ett område stort som Frankrike. Projektet är viktigt för Guangxi eftersom det är en av de minst utvecklade regionerna i Kina och den är främst beroende av jordbruk och skogsbruk. Samtidigt utvecklas Kina så snabbt att det just nu pågår ett oräkneligt antal projekt i den här storleken, eller ännu större, runt om i landet, säger Markus Mannström. 28 Rethink Stora Enso 29

16 Men kineserna anser inte att enbart det faktum att det skapas nya jobb till tiotusentals personer räcker för att rättfärdiga bruksprojektet. De sätter högt värde på att utländska företag tar med sig expertis till landet. En sak de värdesätter särskilt mycket är möjligheten att lära sig den senaste tekniken och ledarskapskompetens från västerländska företag, påpekar Polsa som själv har bott i Guangxi. Det är inte helt riskfritt för västerländska företag att ta med sig ny teknik och kompetens till Kina. Det är inte alltid klokt att offra specialkompetens genom att ta med den till Kina. Det kinesiska folket lär sig snabbt och kommer sannolikt att dra nytta av situationen. Och innan man vet ordet av är de bättre än de utländska experterna, säger hon. Vi är väl medvetna om att kineserna har lärt sig göra massa och förpackningskartong. Men Stora Enso skulle aldrig våga ta sig in på den kinesiska marknaden om lokala företag hade samma utgångsläge. Vi vet att vi är bättre på att göra mer krävande kartongslag, men vi måste se till att vi behåller vår ledande position även i framtiden. För många av de nya aktörerna är möjligheten att tillverka kartong som håller en jämn och hög kvalitet fortfarande en avlägsen dröm, säger Mannström. Verklig dialog med byborna Virke till bruket kommer att avverkas på eukalyptusplantagerna runtom i Guangxiprovinsen: i Beihaiområdet runt bruket och mer norrut i Yulin, Dongmen och Nanning. Bruket kommer att behöva ved från en plantageyta på totalt cirka hektar. Merparten av marken är statligt ägd skogsmark som Stora Enso arrenderar. Mindre än en tredjedel av marken är mark som förvaltas kollektivt av lokala bybor. Stora Enso har arrenderat sådan mark, antingen direkt av byborna eller av lokala företag som redan hade arrenderat marken tillfälligt av byborna när Stora Enso kom in i bilden. Plantagerna i Beihai anläggs framför allt på byarnas mark som ligger i omedelbar anslutning till de byar som har arrenderat marken. En sådan plantage är Gongguan, i närheten av byn Nanshan. Där arbetar Chen Haiping, med frågor kring socialt åtagande, och Sun Daliang, som ansvarar för kontakten med byarna. Plantagen är typisk för den mark som Stora Enso arrenderar i Beihai. Den består av cirka 500 hektar skogsmark som arrenderas av byborna och som ligger i utkanten av byn. Chen Haiping Vi involverade inte byborna tillräckligt mycket då. Sun Daliang Vid några tillfällen blockerade de vägarna så vi inte kunde köra till plantagerna. Jag pratar med de boende i området nästan dagligen när jag går runt och kontrollerar plantagerna, säger Chen Haiping. Om vi inte besökte byarna regelbundet skulle vi inte veta vad som händer i byn, och de skulle inte veta vad Stora Enso gör på plantagerna. Det skulle kunna leda till missförstånd och konflikter. Vi måste i förväg berätta för de boende i området om vi planerar att dra trafik med stora lastbilar genom byn. Under åren har det uppstått en del konflikter. Stora Enso arrenderade först mark i byn Nanshan 2003, säger Sun Daliang när han kör sin herrgårdsvagn på en smutsig väg som leder till byn. Före 2009 hade vi lite problem med byborna. De förbjöd oss att åka igenom här. Vid några tillfällen blockerade de vägarna så vi inte kunde köra till plantagerna. Chen Haiping nickar instämmande. Vi involverade inte byborna tillräckligt mycket då. De förstod inte vad vi gjorde här och vi förstod inte deras invändningar. Men på några år lyckades vi förbättra situationen successivt bara genom att prata med dem. Ibland kan det vara praktiskt svårt att prata med byborna. I Guangxi bor fortfarande minoritetsgrupper som talar olika lokala dialekter som inte ens kineser förstår. Man får självfallet kontakt med folk genom att försöka prata direkt med dem, men det är väldigt svårt om man inte talar den lokala dialekten. Det kan vara nästintill omöjligt för ett västerländskt företag att hitta någon som kan både leda företagets verksamhet och även hantera det lokala språket. Här har kinesiska företag ett övertag i sitt eget land, medger Pia Polsa. Markarrende som inkomstkälla Byn Nanshan ligger inbäddad i en dal omgiven av eukalyptustäckta kullar. All mark i dalen används till att odla ris, grönsaker och jordnötter. Oxar kan ses plöja fälten. Chen Haiping och Sun Daliang vinkar till bychefen Fan Xianlu som kommer fram och pratar. Chen Haiping och Fan Xianlu tänder varsin cigarett och pratar om det fina vädret de har haft. På en gård i närheten torkar en kvinna ris. Hon presenterar sig som Zhu Anfang och frågar om hon kan sitta med oss i skuggan. På gårdsplan sitter även Fan Huigang och Fan Shaolong som berättar att han är rektor för den lokala byskolan. Zhu Anfang bjuder alla på grönt te. Stora Enso har arrenderat mark i den här byn i många år, säger bychefen Xianlu. För byn är markarrendet en viktig inkomstkälla. På väg framåt En tredjedel av byborna i Nanshan har gett sig av för att söka jobb på annat håll. Fan Huigang och Fan Shaolong hoppas att byn aldrig kommer att dö ut. Hälften av marken arrenderas direkt av byn och den andra hälften har byn redan arrenderat ut till lokala entreprenörer som i sin tur arrenderar ut den till Stora Enso. Fan Huigang och Fan Shaolong nickar instämmande. För byn är markarrendet en viktig inkomstkälla. En tredjedel av byborna har gett sig av för att söka jobb på annat håll. De som är kvar lever på lantbruk, fortsätter Fan Xianlu. Zhu Anfang hoppas att byn aldrig kommer att dö ut. Precis som alla andra har jag bott här i hela mitt liv. Det är en fin plats att bo på luften är bättre än i staden. Det är lättare att andas här, säger hon. Bychefen Fan Xianlu smuttar på sitt te. Folket från Stora Enso är ganska rättframma. Men våra markavtal skulle kunna förbättras. Det bästa vore om vi i framtiden kunde teckna alla arrendeavtal direkt med Stora Enso. Som det är nu tar mellanhänderna en alltför stor andel av Stora Ensos arrendebetalningar och byborna får inte tillräckligt, konstaterar han. Något konkret att visa upp Stora Ensos relation till byborna har inte förbättrats lika snabbt på andra håll som i Nanshan. Företaget arrenderar fortfarande mark av byar där det finns olösta konflikter mellan bybor och entreprenörer som har arrenderat mark som de i sin tur arrenderar till Stora Enso. I vissa fall tror byborna att arrendeavtalen är förfalskade och de vänder sig mot att Stora Enso befinner sig på deras mark. 30 Rethink Stora Enso 31

17 Även europeiska medier har granskat om Stora Ensos arrendeavtal är rättvisa. Markarrende genom mellanhänder har kritiserats eftersom företaget inte har någon möjlighet att försäkra sig om att de behandlar byborna rättvist. I dokumentärfilmen Red Forest Hotel från 2011 anklagas Stora Enso för att samarbeta med lokala myndigheter som hade tagit bybornas mark med våld. Stora Enso har besvarat anklagelserna och meddelat att företaget ser över alla arrendeavtal för att kontrollera att de är lagenliga. Företaget har också medgett att misstag har begåtts under markarrendeprocessen. Företaget har även lovat att åtgärda alla markarrendeavtal som var juridiskt oklara och avtal som byborna har ifrågasatt. Det är dock en lång process att rätta Fan Xianlu Det bästa vore om vi i framtiden kunde teckna alla arrendeavtal direkt med Stora Enso. till avtal, eftersom alla parter måste godkänna de nya avtalen. I de fall där konflikter har uppstått har oftast en lokal mellanhand varit en av parterna. Genom åren har Stora Enso också förbättrat sin markarrendeprocess för att säkerställa att inte företaget arrenderar mark där det finns risk för konflikt. Stora Ensos rutiner vid markarrende i Guangxi har också granskats i en rapport om verksamhetens miljömässiga och sociala konsekvenser, som FN:s utvecklingsprogram har tagit fram. Rapporten kom ut 2012 och tittar på utmaningarna i samband med att mark arrenderas i södra Kina. Den innehåller också rekommendationer till Stora Enso. I rapporten betonas vikten av att engagera de lokala byborna och samarbeta. Det framgår även att priset för att arrendera Markarrende genom mellanhänder har kritiserats eftersom företaget inte har någon möjlighet att försäkra sig om att de behandlar byborna rättvist. Lv Lingli Alla invånare måste få delta i beslut som påverkar dem. Och det innefattar även kvinnorna. Xu Haiou Byborna tror ofta att Stora Enso är en välgörenhetsorganisation eftersom företaget inte tillverkar någonting ännu. skogsmark i Guangxi fördubblades under åren De ökade intäkterna från skogsmark har inte bara ökat välståndet hos befolkningen i Guangxi, utan också lett till skillnader i de intäkter som olika byar kan få från markarrende. Det har varit svårt att övertyga människorna om att vi har ett industriprojekt på gång när de inte kan se något som tyder på det. Lokalbefolkningen tycker många gånger att ni är bara här för skogens skull och ni vill ta våra träd. Hela projektet blir lättare att acceptera när vi väl kan visa upp något konkret, när de kan se grävmaskiner som lägger grunden till bruket, säger Markus Mannström. En 800-årig nykomling Vid universitetet i Guangxi har man studerat effekterna av Stora Ensos plantager på bybornas liv. Studien påbörjades 2011 och kommer att pågå i sju år. Professor Lv Lingli och hennes forskargrupp har sammanställt relevant socioekonomisk data från Beihai och andra områden som särskilt är inriktad på byar där konflikter har uppstått kring markarrende. Lv Linglis grupp har intervjuat hundratals bybor genom åren och analyserat hur de kan få det bättre ställt samtidigt som Stora Enso bedriver sin verksamhet och arrenderar mark i området. Professor Lingli ser både positiva och negativa konsekvenser av Stora Ensos verksamhet. Generellt har lokalbefolkningen ingenting emot Stora Enso. Tvärtom. Många människor vet att deras byar har fått mycket ekonomiskt stöd av företaget för att exempelvis bygga vägar. Hon menar att det viktigaste ändå inte är hur mycket pengar som har pumpats in i byn. Det viktigaste är att pengarna fördelas rättvist. Företaget måste ändra sitt sätt att samarbeta med byarna. Stora Enso måste föra samtal med vanliga bybor, inte bara med bycheferna. Alla invånare måste få delta i beslut som påverkar dem. Och det innefattar även kvinnorna. Professor Lingli anser att engagemang är nyckeln till konfliktlösning. Byborna blir nervösa om de inte vet varför eller hur en fråga har beslutats med Stora Enso, eller varför en del personer får pengar för sina projekt medan andra inte får det. Bybornas röster måste höras så långt det går. Volontärföreningen i Beihai är en lokal frivilligorganisation som kan mycket om Stora Ensos arbete i byarna. Föreningen har samarbetat med Stora Enso genom att stödja fattiga barn och elever med begränsade resurser, och lära ut engelska i byarna. Medlemmarna i föreningen känner väl till många av byarna i Beihai och vad byborna tycker om Stora Enso. Xu Haiou, föreningens ordförande, vet också vilka utmaningar företaget står inför i Guangxi. Ofta vet inte byborna vad Stora Enso är. En del tror att det är en välgörenhetsorganisation eftersom företaget inte tillverkar någonting ännu. Andra är väldigt misstänksamma mot företaget. Stora Enso måste vara tydliga mot lokalbefolkningen om vad företaget gör och vad det står för. Det är ett nytt företag här även om det har en 800-årig historia i Europa. Folk måste höra det här sägas. Det är inte många företag som har en historia som sträcker sig ända tillbaka till Yuandynastin, säger hon. Nanning Johnny Zhou är Stora Ensos hållbarhetschef i Nanningregionen. Han vet att det kommer att krävas mycket arbete för att Stora Enso ska bli känt bland gemene man i Guangxi. Stora Enso betyder ingenting på kinesiska så folk har svårt att komma ihåg namnet, förklarar han. Han föreslår ett besök i byn Tong Hua i mellersta Guangxi, en by som ligger mitt i den statligt ägda skog som Stora Enso arrenderat. I Tong Hua börjar de känna till oss. Det är oerhört viktigt. Det är viktigt att ha goda relationer med byborna, inte minst av affärsmässiga skäl. När man tänker på hur mycket råvaror det finns i området inser man att vi måste kunna avverka och transportera virket i samarbete med lokalbefolkningen, säger Zhou. Det tar en och en halv timme att åka till Tong Hua från centrum av närmaste stad, Nanning. Vägen dit slingrar sig fram med oändligt många gropar och leriga vägavsnitt. Johnny Zhou förklarar att byn har blivit ett viktigt testområde för Stora Ensos samhällsengagemang. Vi har testat två nya projekt här, mikrolån till grisuppfödning och logistiklösningar som ska hjälpa kycklingfarmer, berättar han. 32 Rethink Stora Enso 33

18 Stora Enso har testat två nya projekt i byn Tong Hua, mikrolån till grisuppfödning och logistiklösningar som ska hjälpa kycklingfarmer. Johnny Zhou Det viktigaste att tänka på är vad byborna själva vill ha ut av Stora Enso eller om de vill något över huvud taget. Livet i byn Det är ganska jobbigt för bönderna att behöva åka iväg en hel dag för att sälja kycklingar på marknader som ligger långt bort. Under tiden Stora Enso transporterar mina kycklingar kan jag ägna mig åt andra saker, säger fru Mengzhilan. Hållbarhetschefen förklarar att tanken är att Stora Enso och invånarna i Tong Hua ska samarbeta kring projekt som gynnar båda parter och som inte bygger på att företaget skänker pengar. Vi började med att gemensamt diskutera vad som är viktigt för invånarna och vad Stora Enso kunde göra. Det första Johnny Zhou kom att tänka på var kycklingar. Efterfrågan på frigående kycklingar är stor i staden eftersom köttet är mycket godare än det från burkycklingar. I Tong Hua föder man upp kycklingar som får gå fritt. Den här typen av uppfödning är helt ekologisk. Kycklingarna äter insekter som finns naturligt i miljön och de får bara riktigt korn att äta. Jag kom på att vi kunde ta med oss kycklingar i lastbilarna när vi åker till plantagerna och lämna av dem på marknaderna i Nanning. Det skulle inte medföra några extra kostnader för oss, men byborna skulle kunna få bättre betalt för kycklingarna i staden. Johnny Zhou berättar att byborna genast tyckte att den här enkla idén var bra. Solen skiner i Tong Hua. När Zhou parkerar bilen vid vägkanten flyr en flock kycklingar undan till de närmaste buskarna. De lättskrämda fjäderfäna tillhör fru Mengzhilan som kommer fram och hälsar på Johnny Zhou. Snart finns det fler kycklingar att hämta, säger hon och låter glad. Fru Mengzhilan är nöjd med kycklingtransporterna. Det är ganska jobbigt för bönderna att behöva åka iväg en hel dag för att sälja kycklingar på marknader som ligger långt bort. Nu kan jag ägna mig åt andra saker under tiden och få bättre betalt för mina kycklingar. Jag ringer bara till Stora Enso när kycklingarna är färdiga att säljas och de hämtar dem när de åker förbi. Det andra projektet i Tong Hua är mikrolån för grisuppfödning och det har utvecklats i samarbete med byborna. Lokalbefolkningen har väldigt svårt att få banklån till sina verksamheter, förklarar Zhou. Så byborna har bildat en förening som ska bevilja mikrolån och Stora Enso har bidragit med startkapital. Föreningen lånar ut pengar till de bybor som behöver pengar för att köpa och föda upp grisar. Enligt Zhou är räntan på mikrolånen bara hälften av den på banklån, och amortering sker enligt överenskommelse när grisarna börjar ge avkastning. Utbetalning och återbetalning av lånen kontrolleras noga och allt som görs inom föreningen är offentligt. Hur mycket påverkar då projekten bybornas liv? Projekten bedrivs fortfarande i liten skala. Kyckling- och grisprojekten är ganska nya och hittills har knappt 20 familjer deltagit i projekten, men inom kort tror vi att antalet kommer att fördubblas. Om pilotprojekten lyckas kan vi börja fundera över hur fler liknande projekt kan startas, även i andra byar, förklarar Zhou. Han kliar sig i huvudet och funderar. Sedan ler han. Jag har en MBA-examen, så det första jag tänkte på var vilken typ av projekt som byborna enklast kunde få ut störst vinst av. Men egentligen är det viktigaste att tänka på vad byborna själva vill ha ut av Stora Enso eller om de vill något över huvud taget. Det beror helt på vad för slags projekt de är intresserade av. Det var det vi först började prata om och fundera kring för att sedan se vad vi kunde komma fram till tillsammans. Idag är det något som ska firas hos fru Mengzhilan. En ny svinstia som har byggts med hjälp av mikrolån är klar och byns grisfarmare ska komma och äta lunch. Här finns det jättegod kycklingsoppa gjord på frigående kycklingar. Varsågoda! Några meter bort tittar en brun höna misstänksamt på fru Mengzhilan. Hönan fångar en trollslända i näbben och försvinner in bland buskarna. 34 Rethink Stora Enso 35

19 Upptäck nya möjligheter Företeelser Text Hanne Karrinaho Foto Zou Yiping Enso gav mig möjligheter nu erbjuder vi er detsamma, sade Stora Pentti Ilmasti, Director, Industrial Operations, när han invigde en studentrekryteringsmässa vid ett universitet i Guangxi. Under 2012 turnerade Stora Enso med sin ambitiösa kampanj Rethink your Growth (ung. upptäck nya möjligheter) på universitet i Kina och drog fulla hus nästan varje gång. Syftet med kampanjen var att rekrytera 300 studenter och nyutexaminerade till tjänster inom teknik, skogsbruk, produktion och logistik i Beihai, både under den tid det nya bruket byggs och när det väl är i drift. Studenterna var framför allt intresserade av att höra medarbetare berätta om hur det är att jobba på Stora Enso och vad företaget gör för att möta utmaningen med minskad pappersförbrukning i takt med att människor börjar läsa tidningar på mobila enheter. Rekryterarna fick reda på att frågor som balans mellan arbete och fritid, arbetsplatsens läge och förmåner som sjukvård och utbildning är viktiga för studenterna när de ska välja sin framtida arbetsgivare. De lockades också av Engagemang Studenter kan dela sina foton eller delta i ett spel på Weibo, den kinesiska motsvarigheten till Twitter. Skilj dig från mängden Stora Ensos egna medarbetare ställde upp som modeller. möjligheten att jobba och studera utanför Kinas gränser. Kampanjen låg ute på internet där studenterna kunde spela ett nätspel och dela det på Weibo (kinesisk motsvarighet till Twitter). Totalt kom närmare ansökningar in och 450 kandidater intervjuades, så kampanjen blev verkligen lyckad. Globala möjligheter Utöver de här studenterna ska Stora Enso rekrytera personer till den integrerade anläggningen med plantager samt massa- och kartongbruk så fort anläggningen står färdig. Många av de boende i närområdet är intresserade av vårt projekt och vill jobba hos oss. Här måste vi hitta en balans mellan vårt sociala ansvar och de kompetenser vi behöver på bruket. När vi ska bemanna tjänster som kräver erfarenhet av exempelvis vätskekartong kan vi få problem med att hitta tillräckligt många personer på den kinesiska marknaden. Då måste vi istället leta globalt, säger Yasmine Ding, personalchef i Beihai. Lars Häggström, chef för Stora Enso Global People and Organisation, ser projektet i Beihai som ett utmärkt tillfälle för Stora Ensos medarbetare att byta arbetsplats och skaffa sig erfarenhet av andra kulturer och projekt. Vi måste utnyttja de erfarenheter och talanger som finns bland våra medarbetare och ge alla möjlighet att söka nya utmaningar. Det är oerhört viktigt för den egna utvecklingen och det bidrar även till att skapa värde i företaget, särskilt nu när vi måste bedriva vår verksamhet på helt nya sätt. Förändringens vindar Hur skulle det vara att få förnybar energi från ett förnybart kraftverk? Världens första moderna vindturbin med trätorn har varit i drift sedan december 2012 i Hannover i Tyskland. Det 100 meter höga TimberTower är tillverkat av närmare 500 kubikmeter korslimmat trä (CLT), varav Stora Enso har levererat hälften. Vindkraftverket, med sin 100-tonsturbin, ger en effekt på 1,5 megawatt och kommer att förse omkring hushåll med förnybar energi. Under många år var trä det främsta materialet i vindkraftverk. Det var inte förrän under första hälften av 2000-talet som stål började ersätta trä, påpekar Holger Giebel, vd för det tyska företaget TimberTower som har utvecklat det här revolutionerande tornkonceptet sedan Trä har många fördelar i vindkraftverk. Det har dynamisk last, skyddar mot korrosion och så är det hållbart. Korslimmat trä är också ett kostnadseffektivt material som ur logistiksynpunkt är enkelt att transportera. Det kan levereras ända fram med vanliga lastbilar, till skillnad mot traditionella tornsegment som kräver specialtransport och som därmed genererar merkostnader. Och det här är bara början. Vi har redan börjat jobba med nästa trätorn som kommer att bli 140 meter högt. Det kallar vi att hantera klimat-förändringen! timbertower.de growatstoraenso.cn TIMBERTOWER 36 Rethink Stora Enso 37

20 Soprevolution Ostrołęka Polen I Polen slängs närmare två miljoner ton värdefullt återvinningsbart råmaterial varje år. Återvinningsgraden är bland de lägsta i Europa och landet saknar en effektiv process för återvinning. Men det blir det ändring på under Text Eeva Taimisto Foto Paulina Terendy, Ekomena På konferensrummets vägg syns en bild av barrskog. Marken är täckt av skräp: plastförpackningar, burkar och matavfall. Vattenfyllda mjölkkartonger och tomma plastpåsar ligger bland mossan. Många av dem som bor häromkring slänger sitt skräp i skogen, säger Stanisław Giżycki från den polska miljöorganisationen Ekomena. Vi befinner oss på organisationens kontor i staden Ostrołęka, omkring 120 kilometer norr om Warszawa. Ekomenas medlemmar vill att Polen ska satsa på miljöskydd och samlar in skräp från skogar och andra naturområden. Vissa människor slänger sitt skräp i naturen för att slippa betala sophämtningsavgift. Andra bryr sig helt enkelt inte, förklarar Giżycki. Avfallshanteringen i Polen genomgår en genomgripande förändring. Under 2013 ska landet förändra hela sitt sopsorteringssystem och införa en gemensam avfallsskatt. Den här skatten ska stimulera kommunerna till att ta hand om sin avfallshantering. Hittills har ansvaret för att samla in, hantera, återvinna och slänga avfall legat på konsumenterna och de privata avfallsföretag som fått betalt för att utföra tjänsterna. Nu ska Polen använda allmänna medel för att införa ett avfallshanteringssystem. När vi väl har gått över till det kommunala systemet måste alla betala avfallsskatten, säger Giżycki. Bakgrunden till reformen är att Polen vill införa ett effektivt återvinningssystem i landet ett system som uppfyller europeiska normer. Under 2010 var det 73 procent av allt avfall i Polen som inte sorterades eller återvanns. EU har vid ett flertal tillfällen ingripit och ålagt landet böter. Till slut infördes villkoret att högst hälften av allt kommunalt, komposterbart, avfall får slängas på soptippen år År 2020 måste minst hälften av allt papper, plast, glas och metall i det kommunala avfallet sorteras och kunna återvinnas. Polen kommer att få ytterligare böter om inte landet klarar att uppfylla det här kravet. Stickprovskontroller Borgmästaren i Ostrołęka, Janusz Kotowski, är en av dem som ansvarar för att införa det nya återvinningssystemet. För första gången ligger nu det här ansvaret helt på de lokala myndig-heterna i Polen. Vi måste använda intäkterna från avfallsskatten till att lösa landets sopsorteringsproblem, säger Kotowski. Landets kommuner och städer, däribland Ostrołęka, bygger enorma lokala sopsorteringscentraler där allt material och biologiskt avfall ska sorteras. Det kostar förstås pengar. Människor har haft svårt att acceptera de nya skatterna och avgifterna, berättar Kotowski för oss. 38 Rethink Stora Enso 39

Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE. Stora Enso 2012

Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE. Stora Enso 2012 Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE Stora Enso 2012 Bilaga Stora Enso Fakta & siffror 2012 Stora Enso 2012 Rethink VOLYM 3 MÄNNISKOR OCH SYFTE Certifierad excellens. Den här årsrapporten är tryckt på LumiArt

Läs mer

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable.

AQ ska vara världsledande inom kostnadseffektivitet, kvalitet, leveranssäkerhet, alerthet och service. Kort sagt reliable. våra värderingar we are reliable Vi kan produktion, vi agerar långsiktigt och vi satsar helhjärtat för att leva upp till kundernas förväntningar i fråga om kvalitet, leveransprecision och service. AQs

Läs mer

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2013 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef NYEMISSIONEN VISAR TYDLIGA RESULTAT VI SKAPAR STORT INTRESSE OCH FÖRTROENDE Nyemissionen tillförde cirka MSEK 1 996 Starkt stöd från aktieägare

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Ronnie Letens tal på Årsstämma 29 april 2014. Atlas Copcos framgångar byggs på fem pelare. Målet är hållbar lönsam tillväxt.

Ronnie Letens tal på Årsstämma 29 april 2014. Atlas Copcos framgångar byggs på fem pelare. Målet är hållbar lönsam tillväxt. Ronnie Letens tal på Årsstämma 29 april 2014 Aktieägare och gäster, Atlas Copcos framgångar byggs på fem pelare. Målet är hållbar lönsam tillväxt. Vi fortsätter att öka närvaron i världen samt att utöka

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

lösningar som hjälper arbetslag att samarbeta tillsammans i SharePoint

lösningar som hjälper arbetslag att samarbeta tillsammans i SharePoint lösningar som hjälper arbetslag att samarbeta tillsammans i SharePoint DEN STÖRSTA UTMANINGEN INOM FÖRETAGSLEDNING Ett företag som vill hålla sig i framkanten måste effektivt planera och följa sin strategi.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare.

Maskininvesteringar. Gör rätt från start. Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. Maskininvesteringar Gör rätt från start Låt oss hjälpas åt - för att få lönsamhet på din maskin. Mycket snabbare. 12 minuter kan ge dig 12 månader Om du funderar på att köpa en ny maskin, ge oss 12 minuter

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Om du inte kunde misslyckas, hur stort skulle du då drömma?

Om du inte kunde misslyckas, hur stort skulle du då drömma? Börja Drömma Belöningar & Erkännanden Om du inte kunde misslyckas, hur stort skulle du då drömma? Detta är bara början! Medan du bygger din Vemmaverksamhet, skapar du även din berättelse och sätter exempel

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya -

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - - The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - BaseCamp Foundation Masai Mara Masai Mara i Kenya är en mycket speciell plats, med en vild och vacker natur, ett oerhört rikt djurliv och lokalbor som strålar

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Tillsammans bygger vi Svevia.

Tillsammans bygger vi Svevia. Tillsammans bygger vi Svevia. För dig som arbetar på uppdrag av oss på Svevia. Vart är vi på väg? 2 Resan har börjat. Den här trycksaken vänder sig till dig som arbetar tillsammans med oss på Svevia. Du

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

RESE GOLF FRILUFTS MÄSSA UPPSALA

RESE GOLF FRILUFTS MÄSSA UPPSALA RESE GOLF FRILUFTS MÄSSA UPPSALA Fyrishov 19-20 oktober 2013 Tre spännande mässor på samma plats vid samma tidpunkt! Resemässa - Golfmässa - Friluftsmässa Vill du möta tusentals människor som är intresserade

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version

Cradle to Cradle för barn. Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer. Svensk version Cradle to Cradle för barn Författare: Rinus van den Berg Illustrationer: Pauline Meijer Svensk version Cradle to Cradle för barn Den här boken har blivit skapad av anställda vid Royal DSM och Centre for

Läs mer

Lars Dahlgren. VD och koncernchef

Lars Dahlgren. VD och koncernchef Lars Dahlgren VD och koncernchef Summering av 2011 Ännu ett stabilt år med ökat fokus på att expandera verksamheten Ett starkt resultat - Jämförbar nettoomsättning* ökade med 8% i lokala valutor - Jämförbart

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014

PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014 PRESS RELEASE Poznan, 21 Mars 2014 Efter ännu ett utmanande år för pappersindustrin redovisar Arctic Paper små men viktiga förbättringar. För 2014 gäller fortsatt starkt fokus på ekonomi och marknadsaktiviteter.

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Säkra din produktion med Axelent Engineering Dags att byta mindset! I tidningen Verkstadforum har Richard Skogward, VD Axelent Engineering, vid flera tillfällen fått agera analytiker och skribent vad gäller

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

HISTORIA VARUMÄRKEN MILJÖ FÖRSÄLJNING DEN LOKALA UTMANAREN. Välkommen! Om oss Historia Varumärken Miljö Försäljning Den lokala. utmanaren 2011-02-02 1

HISTORIA VARUMÄRKEN MILJÖ FÖRSÄLJNING DEN LOKALA UTMANAREN. Välkommen! Om oss Historia Varumärken Miljö Försäljning Den lokala. utmanaren 2011-02-02 1 Välkommen! Om oss Historia Varumärken Miljö Försäljning Den lokala utmanaren 2011-02-02 1 Våra kontor Våra fabriker Vision Mission Profil Organisation Om oss Cederroth är ett dynamiskt företag med ett

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Rethink LEDARSKAP. Stora Enso 2011 VOLYM 2 INNOVATION & LEDARSKAP

Rethink LEDARSKAP. Stora Enso 2011 VOLYM 2 INNOVATION & LEDARSKAP Rethink LEDARSKAP Stora Enso 2011 VOLYM 2 INNOVATION & LEDARSKAP Bortom fantasins gränser Den här papperskonsten bär man på huvudet. En framtid byggd i trä Trä har en avgörande roll i nya stadsmiljöer

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Munksjö Material för innovativ produktdesign

Munksjö Material för innovativ produktdesign Munksjö Material för innovativ produktdesign Stora Aktiedagen arrangerad av Aktiespararna i Falun/Borlänge Borlänge den 12 november 2015 Laura Lindholm, Investor Relations Manager 1 2 3 4 Munksjö i korthet

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

Årsstämma 2014 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef

Årsstämma 2014 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef Årsstämma 2014 VD:s anförande Per Lindberg, VD & Koncernchef GRUNDEN LAGD FÖR EN FRAMTID MED TILLVÄXT VI FÖRPACKNINGAR FÖR EN 2 GRUNDEN LAGD FÖR EN FRAMTID MED TILLVÄXT Stark plattform för tillväxt Kraftigt

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Svenskar bråkar och slösar mest i Norden på grund av oordning hemma

Svenskar bråkar och slösar mest i Norden på grund av oordning hemma Pressmeddelande 2014-10-08 Elfa presenterar Förvaringsrapporten: Svenskar bråkar och slösar mest i Norden på grund av oordning hemma Ett stökigt hem skapar oftare konflikter och problem i Sverige än i

Läs mer

HÅLL BARHETS REDO VISNING

HÅLL BARHETS REDO VISNING HÅLL BARHETS REDO VISNING IL Recycling tar hand om allt som blir över. Vi samlar in och bearbetar restprodukter och säljer returråvara till industrin. Vi utför även sekretesshantering, renhållning och

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Våra affärsprinciper

Våra affärsprinciper Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad

Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Företag: Hazrats Bureau Affärskoncept: Check IDEA Center AB Alla har rätt att drömma. Alla har rätt att förverkliga sina drömmar. Check IDEA Center AB består av: - Idébyrå - Experimentell Verkstad Affärsidé

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE!

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! VÄRLDENS STÖRSTA KONST PROJEKT FÖR VÄLGÖRENHET LANSERADES I KAPSTADEN Press release 14-April-2012 Peace Love & Photography TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! ABCharity projektet lanserades framgångsrikt

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer