Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009"

Transkript

1 Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Övergripande mål och visioner för SLUs FOMA-program 2009 Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer Fakultetsnämnden SLU ua /09 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Carolyn Glynn NL-kansliet Måldokument/strategi Sakområde Expedierat/publicerat på webben Fortlöpande miljöanalys Reviderad den Giltig t.o.m. datum -- Tills vidare Ersätter dokument som upphävs (dokumentnamn/diarienummer/beslutsdatum) -- Träder i kraft den Bör uppdateras före Bilaga till fakultetsnämndens beslut den 1 april 2009 Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009

2 Dnr SLU ua Fe Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Biologisk mångfald Program biologisk mångfald ska ge en helhetsbild av tillstånd och trender för biologisk mångfald i Sverige och leverera underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv. Programmet ska också ta fram underlag för fortsatt utveckling av ett hållbart nyttjande av naturresurser, med avseende på biologisk mångfald. Programmet ska på samma sätt som miljömålet Ett växt och djurliv ha ett övergripande synsätt på biologisk mångfaldsfrågorna och bedrivas i nära samarbete med framför allt program Jordbruklandskap, Sjöar och vattendrag samt Skog men även med relevanta delar av övriga program. Programmet ska även bevaka frågor kring biologisk mångfald som inte naturligt hamnar i något program, exempelvis rörande fjäll, våtmarker och hav. Viktiga programdelar är (i) Metodutveckling och samordning: ETC/BD, DynTaxa, datavärdskap och NIP, (ii) Inventeringar och kunskapsunderlag: Artportalen, Flora- och faunaväkteri, THUF/MOTH, EUdirektivsarbete, ÅGP mm, (iii) Analyser och prognoser, (iv) Information och rapportering: Flora och faunavårdskonferensen, Fauna och flora mm, (v) Artprojektet inklusive Nationalnyckeln. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): Att synliggöra vilka SLU-kurser som i använder FOMA-data, metoder, indikatorer och resultat framtagna inom Program Biologisk mångfald. Att skapa plattformar för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för att öka informations- och datautbyte, samt möjligheten att initiera ny forskning inom området. att stimulera sektorsintegrering och samarbete med och mellan myndigheter (inklusive SLU) nationellt och internationellt. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): Att fortsätta vara en central aktör i det internationella samarbetet för att ta fram och följa upp indikatorer för att mäta tillstånd och trender hos biologisk mångfald. Att främja nya internationella samarbeten inom området miljöanalys av biologisk mångfald. Att öka antalet publikationer i internationella tidskrifter baserat på data, metoder, resultat och verktyg utvecklade inom Program Biologisk mångfald. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): Att svara för insamlandet av data långsiktigt samt genomföra analyser för att svara upp mot nationell och internationell rapportering (exempelvis EU:s naturvårdsdirektiv och CBD). Att utföra analyser som ska fungera som beslutsunderlag (naturresursutnyttjande och naturvårdsåtgärder), anpassade efter avnämarbehov. Att vara en av datavärdarna för Biologisk mångfald. Att ta fram fullständiga termlistor (arter, naturtyper mm) används inom arbetet med biologisk mångfald. Att leverera och marknadsföra publika sammanställningar om tillståndet för biologisk mångfald. Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data för analyser. Att engagera allmänheten i datainsamling. Att fånga upp och följa effekter av invasiva arter. Att ta fram underlag som ger stöd för hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Att analysera effekter och koppling mellan klimat och biologisk mångfald.

3 Att följa upp attityder och värderingar om biologisk mångfald i samhället. Dnr SLU ua Fe

4 Programvisa mål för program Jordbrukslandskap Program Jordbrukslandskap ska ge en helhetsbild av miljökvaliteten i jordbrukslandskapet och leverera underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och andra miljömål på nationell och regional nivå samt för jordbrukspolitikens styrmedel och en kommande europeisk markstrategi. Viktiga programdelar är (i) miljöövervakning av förutsättningarna för biologisk mångfald genom studier av markanvändningens effekter och landskapets sammansättning och struktur (NILS), (ii) långsiktiga inventeringsprogram för jordbruksmarkens bördighet och miljötillstånd, med koppling mot brukandets övriga miljöeffekter, (iii) betesmarkens nyttjande och hävdens effekter på naturvärden i relation till vegetation och andra miljöförhållanden, (iv) utveckling av miljöövervakning för växt- och djurpopulationers samspel med landskapet och jordbruket, som underlag för analys av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Programmet mål på ca. 5 års sikt: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): att synliggöra hur miljöanalysdata, indikatorer och metoder används inom grundutbildningen. att etablera en plattform för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för en helhetsbild av jordbrukets miljöeffekter, genom workshops, information, utbyte av miljödata samt samverkan med och initiering av forskning Internationalisering (delmål 2 för FOMA): att utveckla det internationella samarbetet vad gäller indikatorer för jordbrukets miljöeffekter och utvärdering av styrmedel Leverera beslutsunderlag (delmål 3 för FOMA): att vara en central aktör för utvecklingen av miljöindikatorer och uppföljningsystem för jordbrukets miljöeffekter och landskapets struktur, exempelvis genom medverkan i utredningar, remisser och måldokument att utveckla verktyg och system för att beskriva och klassificera landskapets markslag och rumsliga struktur samt modeller för arters förekomst och överlevnadsmöjligheter i ett landskapsperspektiv. Detta kan t.ex. åstadkommas genom ökad integrering av NILS-anknutna projekt inom andra Foma-program. att komplettera övervakningsprojekten för jordbruksmarkens och grödornas kvalitet för att få en mer heltäckande bild av åkermarkens status som resurs för produktion och andra ekosystemtjänster att etablera ett långsiktigt projekt för att följa och analysera markbiologiska egenskaper i åkermark på nationell nivå att etablera ett långsiktigt projekt för att följa och analysera betesdjurens förekomst och betesutnyttjande på nationell nivå, i relation till naturvärden att initiera metodutveckling och nya inventeringsprojekt för biologisk mångfald i åkerlandskapet och ängs- och betesmarker, som komplement till pågående projekt

5 December 2010 Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Försurning Foma-programmet Försurning ska ge en plattform för arbete med miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och bidra till fullföljandet av Sveriges åtaganden under Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). En viktig del är också utvärdering av åtgärder, fr a det kalkningsprogram för att motverka försurning och restaurera sjöar och vattendrag som genomförs under ledning av naturvårdsverket för 3000 målsjöar och 1500 målvattendrag till en årlig kostnad av drygt 200 Mkr. Programmet bedrivs i nära samarbete med FoMA-programmen Sjöar och Vattendrag, och Skog, samt relevanta delar av övriga program. Framtida huvudfrågor - Kalkning har starkt stöd hos allmänhet och berörda aktörer men tydligt minskad deposition av försurande ämnen har väckt frågan om neddragning av kalkningsverksamheten. - - I samband med åtgärder för begränsning av klimatförändringar finns ett ökat intresse för uttag av biomassa från skogen. Det är i detta sammanhang viktigt att kvantifiera målkonflikten mellan ökat biomasseuttag och försurning av mark och vatten. Programvis mål Försurning - Förbättra bestämningen av referensförhållanden för försurning, samt kvantifiera osäkerheten i bedömning av försurningspåverkan - Utreda effekterna av åtgärder mot försurning, inklusive ytvattenkalkning och askåterföring. - Stödja kvalitetssäkringen i de stora försurningsrelaterade miljöövervakningsprogrammen med tillhörande databaser (RIS-MI, IM, IKEU, Sjöar och Vattendrag) - Utveckla och anpassa miljöövervakning och bedömningssystem till att förbättra uppföljningen av miljömålen och som stöd till internationella förhandlingar för att minska långväga transporter av försurande ämnen. - Se till att SLU s försurningskompetens och databaser bibehålls och används i samarbete med andra nationella och internationella aktörer - Kvantifera målkonflikten mellan ökat biobränsleuttag och minskad försurning genom att förbättra kunskapen om hur produktion och uttag av biomassa (biologisk försurning) påverkar ytvattnens surhetsstatus - Förbättra bestämningen av markens vittring vilken är nyckeln vid beräkning av det försurningstryck som naturen tål. - Prediktera hur klimatförändringar påverkar försurningsproblematiken de kommande decennierna, särskilt med respekt till löst organskt kol. - Förbättra kunskapen om kvävets framtida roll för försurningen med fortsatt deposition och mer utbredd skogsgödsling

6 Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Sjöar och vattendrag FoMA-programmet Sjöar och vattendrag ska ge en helhetsbild av tillstånd och trender hos våra inlandsvatten. Programmet levererar underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och bedrivs i nära samarbete med FoMA-programmen Biologisk mångfald, Övergödning, och Försurning samt relevanta delar av övriga program. Viktiga programdelar är (i) datavärdskap för nationell och regional miljöövervakning av sjöar och vattendrag, (ii) mätningar av kemiska och biologiska variabler i sjöar och vattendrag som ingår i nationell miljöövervakning, (iii) övervakning av lax och öring i nationella indexälvar, (iii) underlag, verktyg och expertkunskap för att ta fram och förbättra nationella och europeiska bedömningsgrunder för att statusklassificera sjöar och vattendrag, (iv) riktade projekt för att förekomma och stödja myndigheter i arbetet med att utveckla indikatorer och metoder för att följa upp och utveckla miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): Att synliggöra vilka SLU-kurser som i använder FOMA-data, metoder, indikatorer och resultat framtagna inom Program Sjöar och vattendrag. Att skapa plattformar för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för att öka informations- och datautbyte, samt möjligheten att initiera ny forskning inom området. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): Att fortsätta vara en central aktör i det internationella samarbetet för att ta fram och följa upp indikatorer för att mäta tillstånd och trender i status hos inlandsvatten. Att främja nya internationella samarbeten inom området miljöanalys av inlandsvatten. Att öka antalet publikationer i internationella tidskrifter baserat på data, metoder, resultat och verktyg utvecklade inom Program Sjöar och vattendrag. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): Att vara en av datavärdarna för nationell och regional miljöövervakning av sjöar och vattendrag Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data för analyser Att komplettera befintliga bedömningsgrunder för att mäta påverkan av övergödning och försurning med bedömningsgrunder för hydromorfologisk påverkan, metall- och pesticidpåverkan, klimatpåverkan samt för kombinationer av dessa. Nya bedömningsgrunder behöver även kompletteras med osäkerhetsmått i de beräkningsverktyg som utvecklas samt kunna bedöma hur snabb en återhämtning kan komma att vara. Att utveckla övervakningssystem för att minska risk för introduktion av för landet främmande arter, främmande stammar samt genetiskt modifierade organismer. Detta kan ske genom att identifiera och kontrollera möjliga spridningsvägar samt genom informationsinsatser till relevanta sektorer av samhället. Indikatorer för fisk behöver utvecklas, t.ex. genom övervakning av genetisk mångfald hos de fiskarter där utsättningar av odlad fisk förekommer. Att ta fram underlag och utveckla verktyg för att bedöma ytvattens förmåga att utföra viktiga ekosystemtjänster som t.ex. vattenrening, vattenhushållning och produktion av mat.

7 Förslag till programvisa mål - Övergödning Program Övergödning ska ge underlag för kostnadseffektiva och vetenskapligt grundade åtgärder mot övergödning av våra vattensystem. Det ska ge en aktuell bild av övergödningens källor, och utveckling över tiden. En viktig del är att ge underlag för uppföljning av miljömålet Ingen övergödning och olika internationella åtaganden. Till det senare hör t.ex. HELCOM:s Pollution Load Compilation (PLC) och Baltic Sea Action Plan (BSAP), EU:s nitratdirektiv och ramdirektiv för vatten. En annan viktig del är uppföljning av jordbrukspolitikens miljöpåverkan. Viktiga programdelar är (i) miljöövervakning (observationsfält och typområden för jordbruksmark), (ii) datavärdskapet för jordbruksmark och (iii) beräkningsmodeller och konsekvensanalyser. Den senare delen samordnas och drivs inom ramen för SLU vattennav en för flera institutioner gemensam enhet för modellering och analys av vattenkvalitet i avrinningsområden. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): att utveckla och öka samarbetet med forskningen för att implementera och tillämpa senaste kunskap om effekter av olika åtgärder för minskat näringsläckage från jordbruksmark. att verka för ökad samordning mellan FOMA och forskning inom området modellering och analys av vattenkvalitet i avrinningsområden och initiering av forskning som stödjer denna verksamhet. att via SLU vattennav erbjuda en plattform för samverkan mellan institutioner och integrering av FOMA och forskning inom markfrågor, vattenfrågor, miljöekonomi och miljökommunikation i avrinningsområdesskala. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): att öka de internationella kontakterna med universitet och institut inom SLU vattennav:s verksamhetsområde. att aktivt delta i utvecklingsarbete i länderna runt Östersjön för att förbättra underlag från miljöövervakning och modellering för rapportering till HELCOM och uppföljning av övergödningsdelen i Baltic Sea Action Plan. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): att utveckla SLU vattennav till en ledande svensk aktör vad gäller att ta fram beslutsunderlag för kostnadseffektiva och vetenskapligt grundade åtgärdsprogram för avrinningsområden. att fortsätta vidareutveckla och tillämpa modeller och beräkningssystem för beräkning av markläckage, transport, retention och källfördelning av kväve- och fosfor i avrinningsområden. att ha beredskap att fortlöpande tillhandahålla uppdaterade data på kväve- och fosforläckage från svensk åkermark. att utveckla ett beslutstödsystem för avrinningsområdesskala för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.

8 att integrera SLU:s fältskalemodeller för markläckage i en ny åtgärdsinriktad modell för näringsämnesflöden i avrinningsområden. att vidareutveckla metod för förbättrade beräkningar av kväve- och fosforläckage från skogsmark. att fortsätta driva och utveckla den nationella miljöövervakningen av typområden för jordbruksmark och observationsfält samt att öka användningen av data från dessa för kalibrering och validering av modeller och för uppföljning av miljö- och landsbygdsprogrammet. att fortsätta driva och utveckla det nationella datavärdskapet för jordbruksmark samt att öka tillgänglighet och användning av data inom FOMA och forskning. att verka för utveckling av skräddarsytt miljöövervakningsprogram för uppföljning av nitratdirektivet och nitratkänsliga områden. att initiera utveckling och tillämpning av framtidsscenarier för effekter av ändrat klimat och ändrad produktion och inriktning inom jordbruket på läckage, retention och transport av kväve och fosfor i avrinningsområden. att vidareutveckla och tillämpa metodik för identifiering av hotspots för höga fosforförluster i jordbrukslandskapet. att inom ramen för SMED (Svensk MiljöEmmissionsData) vidmakthålla och stärka SLU:s roll som ledande nationell aktör för framtagande av underlag till internationell rapportering inom vattenområdet. Programmål_Övergödning.doc 2

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående

Läs mer

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet ArtDatabanken STYRDOKUMENT Långsiktiga mål för Svenska artprojektet Dokumenttyp: Måldokument/strategi Version: 4: 2017-05-17 Beslutsfattare: ArtDatabankens chef, Lena Sundin Rådström Beslutsdatum: 2017-05-17

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)

Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson) Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ombyggnad och anpassning av lokaler för institutionen för molekylära vetenskaper

Ombyggnad och anpassning av lokaler för institutionen för molekylära vetenskaper 1(1) Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Dekanens beslutsmöte BESLUTSLISTA 16/18 P 43-44 2018-05-16 Närvarande: Torleif Härd Pär Aronsson Marie Forsberg Dekan Tf. fakultetsdirektör Fakultetssekreterare

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2019.2.5.1-1122 Sakområde: Personal samt Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister

Läs mer

Självvärdering av SLU:s miljöanalysprogram övergödning

Självvärdering av SLU:s miljöanalysprogram övergödning 1(36) DNR: SLU ua 2013.5.1-4243 Institutionen för vatten och miljö 2013-10-21 Självvärdering av SLU:s miljöanalysprogram övergödning Innehåll Inledning... 2 1. Programöversikt... 2 Programmets omfattning...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.2.5.1-3883 Sakområde: Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister (NSM) Avdelning/kansli:

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Så här fortsätter Greppa Näringen

Så här fortsätter Greppa Näringen Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Norra Östersjöns vattendistrikt

Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska

Läs mer

Fördjupad bristanalys

Fördjupad bristanalys Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen

Läs mer

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen

Läs mer

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter Anteckningar från :s andra möte med intressenter Tid: Måndagen den 24 september 2012 Plats: Tornrummet, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm Deltagare: Erik Arnberg Magnus Eriksson Martin Gustafsson Åke

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

16 Ett rikt växt- och djurliv

16 Ett rikt växt- och djurliv 16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås 1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet

Läs mer

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5 Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista 1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län Bilaga Projektbeskrivning Lärande Vatten Sammanfattning I vårt vattenprojekt vill vi arbeta för att öka kunskapen och kunskapsuppbyggnaden hos gymnasieungdomar och deras lärare genom att restaurera/ta

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat!

Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat! Fortlöpande miljöanalys Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat! workshop där vi tillsammans blickar in i framtiden med syfte att utveckla miljöanalysverksamheten vid SLU Pernilla Christensen

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Fenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan

Fenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan Fenologiska miljömålsindikatorer om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET Den meteorologiska vegetationsperioden 5-10% längre Källa: SMHI Grundläggande ekosystemegenskap ändras

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet Irene Bohman Maj 2015 PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell prövning enligt VFF 6 kap 4 punkt 1 och/eller

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av miljöövervakningen Dir. 2017:58 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av miljöövervakningen på lokal, regional

Läs mer

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara

Läs mer

Nytt från Naturvårdsverket

Nytt från Naturvårdsverket Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013 Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt

Läs mer

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och

Läs mer

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Övergödning. och effekterna. Philip Axe Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden

Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fomanämnden PROTOKOLL 52-59/2018 2018-10-18 Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden Innehållsförteckning 52 Sammanträdets öppnande... 2 53 Utseende

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer