Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009
|
|
- Ove Patrik Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Övergripande mål och visioner för SLUs FOMA-program 2009 Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer Fakultetsnämnden SLU ua /09 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Carolyn Glynn NL-kansliet Måldokument/strategi Sakområde Expedierat/publicerat på webben Fortlöpande miljöanalys Reviderad den Giltig t.o.m. datum -- Tills vidare Ersätter dokument som upphävs (dokumentnamn/diarienummer/beslutsdatum) -- Träder i kraft den Bör uppdateras före Bilaga till fakultetsnämndens beslut den 1 april 2009 Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009
2 Dnr SLU ua Fe Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Biologisk mångfald Program biologisk mångfald ska ge en helhetsbild av tillstånd och trender för biologisk mångfald i Sverige och leverera underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv. Programmet ska också ta fram underlag för fortsatt utveckling av ett hållbart nyttjande av naturresurser, med avseende på biologisk mångfald. Programmet ska på samma sätt som miljömålet Ett växt och djurliv ha ett övergripande synsätt på biologisk mångfaldsfrågorna och bedrivas i nära samarbete med framför allt program Jordbruklandskap, Sjöar och vattendrag samt Skog men även med relevanta delar av övriga program. Programmet ska även bevaka frågor kring biologisk mångfald som inte naturligt hamnar i något program, exempelvis rörande fjäll, våtmarker och hav. Viktiga programdelar är (i) Metodutveckling och samordning: ETC/BD, DynTaxa, datavärdskap och NIP, (ii) Inventeringar och kunskapsunderlag: Artportalen, Flora- och faunaväkteri, THUF/MOTH, EUdirektivsarbete, ÅGP mm, (iii) Analyser och prognoser, (iv) Information och rapportering: Flora och faunavårdskonferensen, Fauna och flora mm, (v) Artprojektet inklusive Nationalnyckeln. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): Att synliggöra vilka SLU-kurser som i använder FOMA-data, metoder, indikatorer och resultat framtagna inom Program Biologisk mångfald. Att skapa plattformar för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för att öka informations- och datautbyte, samt möjligheten att initiera ny forskning inom området. att stimulera sektorsintegrering och samarbete med och mellan myndigheter (inklusive SLU) nationellt och internationellt. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): Att fortsätta vara en central aktör i det internationella samarbetet för att ta fram och följa upp indikatorer för att mäta tillstånd och trender hos biologisk mångfald. Att främja nya internationella samarbeten inom området miljöanalys av biologisk mångfald. Att öka antalet publikationer i internationella tidskrifter baserat på data, metoder, resultat och verktyg utvecklade inom Program Biologisk mångfald. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): Att svara för insamlandet av data långsiktigt samt genomföra analyser för att svara upp mot nationell och internationell rapportering (exempelvis EU:s naturvårdsdirektiv och CBD). Att utföra analyser som ska fungera som beslutsunderlag (naturresursutnyttjande och naturvårdsåtgärder), anpassade efter avnämarbehov. Att vara en av datavärdarna för Biologisk mångfald. Att ta fram fullständiga termlistor (arter, naturtyper mm) används inom arbetet med biologisk mångfald. Att leverera och marknadsföra publika sammanställningar om tillståndet för biologisk mångfald. Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data för analyser. Att engagera allmänheten i datainsamling. Att fånga upp och följa effekter av invasiva arter. Att ta fram underlag som ger stöd för hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Att analysera effekter och koppling mellan klimat och biologisk mångfald.
3 Att följa upp attityder och värderingar om biologisk mångfald i samhället. Dnr SLU ua Fe
4 Programvisa mål för program Jordbrukslandskap Program Jordbrukslandskap ska ge en helhetsbild av miljökvaliteten i jordbrukslandskapet och leverera underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och andra miljömål på nationell och regional nivå samt för jordbrukspolitikens styrmedel och en kommande europeisk markstrategi. Viktiga programdelar är (i) miljöövervakning av förutsättningarna för biologisk mångfald genom studier av markanvändningens effekter och landskapets sammansättning och struktur (NILS), (ii) långsiktiga inventeringsprogram för jordbruksmarkens bördighet och miljötillstånd, med koppling mot brukandets övriga miljöeffekter, (iii) betesmarkens nyttjande och hävdens effekter på naturvärden i relation till vegetation och andra miljöförhållanden, (iv) utveckling av miljöövervakning för växt- och djurpopulationers samspel med landskapet och jordbruket, som underlag för analys av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Programmet mål på ca. 5 års sikt: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): att synliggöra hur miljöanalysdata, indikatorer och metoder används inom grundutbildningen. att etablera en plattform för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för en helhetsbild av jordbrukets miljöeffekter, genom workshops, information, utbyte av miljödata samt samverkan med och initiering av forskning Internationalisering (delmål 2 för FOMA): att utveckla det internationella samarbetet vad gäller indikatorer för jordbrukets miljöeffekter och utvärdering av styrmedel Leverera beslutsunderlag (delmål 3 för FOMA): att vara en central aktör för utvecklingen av miljöindikatorer och uppföljningsystem för jordbrukets miljöeffekter och landskapets struktur, exempelvis genom medverkan i utredningar, remisser och måldokument att utveckla verktyg och system för att beskriva och klassificera landskapets markslag och rumsliga struktur samt modeller för arters förekomst och överlevnadsmöjligheter i ett landskapsperspektiv. Detta kan t.ex. åstadkommas genom ökad integrering av NILS-anknutna projekt inom andra Foma-program. att komplettera övervakningsprojekten för jordbruksmarkens och grödornas kvalitet för att få en mer heltäckande bild av åkermarkens status som resurs för produktion och andra ekosystemtjänster att etablera ett långsiktigt projekt för att följa och analysera markbiologiska egenskaper i åkermark på nationell nivå att etablera ett långsiktigt projekt för att följa och analysera betesdjurens förekomst och betesutnyttjande på nationell nivå, i relation till naturvärden att initiera metodutveckling och nya inventeringsprojekt för biologisk mångfald i åkerlandskapet och ängs- och betesmarker, som komplement till pågående projekt
5 December 2010 Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Försurning Foma-programmet Försurning ska ge en plattform för arbete med miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och bidra till fullföljandet av Sveriges åtaganden under Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). En viktig del är också utvärdering av åtgärder, fr a det kalkningsprogram för att motverka försurning och restaurera sjöar och vattendrag som genomförs under ledning av naturvårdsverket för 3000 målsjöar och 1500 målvattendrag till en årlig kostnad av drygt 200 Mkr. Programmet bedrivs i nära samarbete med FoMA-programmen Sjöar och Vattendrag, och Skog, samt relevanta delar av övriga program. Framtida huvudfrågor - Kalkning har starkt stöd hos allmänhet och berörda aktörer men tydligt minskad deposition av försurande ämnen har väckt frågan om neddragning av kalkningsverksamheten. - - I samband med åtgärder för begränsning av klimatförändringar finns ett ökat intresse för uttag av biomassa från skogen. Det är i detta sammanhang viktigt att kvantifiera målkonflikten mellan ökat biomasseuttag och försurning av mark och vatten. Programvis mål Försurning - Förbättra bestämningen av referensförhållanden för försurning, samt kvantifiera osäkerheten i bedömning av försurningspåverkan - Utreda effekterna av åtgärder mot försurning, inklusive ytvattenkalkning och askåterföring. - Stödja kvalitetssäkringen i de stora försurningsrelaterade miljöövervakningsprogrammen med tillhörande databaser (RIS-MI, IM, IKEU, Sjöar och Vattendrag) - Utveckla och anpassa miljöövervakning och bedömningssystem till att förbättra uppföljningen av miljömålen och som stöd till internationella förhandlingar för att minska långväga transporter av försurande ämnen. - Se till att SLU s försurningskompetens och databaser bibehålls och används i samarbete med andra nationella och internationella aktörer - Kvantifera målkonflikten mellan ökat biobränsleuttag och minskad försurning genom att förbättra kunskapen om hur produktion och uttag av biomassa (biologisk försurning) påverkar ytvattnens surhetsstatus - Förbättra bestämningen av markens vittring vilken är nyckeln vid beräkning av det försurningstryck som naturen tål. - Prediktera hur klimatförändringar påverkar försurningsproblematiken de kommande decennierna, särskilt med respekt till löst organskt kol. - Förbättra kunskapen om kvävets framtida roll för försurningen med fortsatt deposition och mer utbredd skogsgödsling
6 Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Sjöar och vattendrag FoMA-programmet Sjöar och vattendrag ska ge en helhetsbild av tillstånd och trender hos våra inlandsvatten. Programmet levererar underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och bedrivs i nära samarbete med FoMA-programmen Biologisk mångfald, Övergödning, och Försurning samt relevanta delar av övriga program. Viktiga programdelar är (i) datavärdskap för nationell och regional miljöövervakning av sjöar och vattendrag, (ii) mätningar av kemiska och biologiska variabler i sjöar och vattendrag som ingår i nationell miljöövervakning, (iii) övervakning av lax och öring i nationella indexälvar, (iii) underlag, verktyg och expertkunskap för att ta fram och förbättra nationella och europeiska bedömningsgrunder för att statusklassificera sjöar och vattendrag, (iv) riktade projekt för att förekomma och stödja myndigheter i arbetet med att utveckla indikatorer och metoder för att följa upp och utveckla miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): Att synliggöra vilka SLU-kurser som i använder FOMA-data, metoder, indikatorer och resultat framtagna inom Program Sjöar och vattendrag. Att skapa plattformar för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för att öka informations- och datautbyte, samt möjligheten att initiera ny forskning inom området. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): Att fortsätta vara en central aktör i det internationella samarbetet för att ta fram och följa upp indikatorer för att mäta tillstånd och trender i status hos inlandsvatten. Att främja nya internationella samarbeten inom området miljöanalys av inlandsvatten. Att öka antalet publikationer i internationella tidskrifter baserat på data, metoder, resultat och verktyg utvecklade inom Program Sjöar och vattendrag. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): Att vara en av datavärdarna för nationell och regional miljöövervakning av sjöar och vattendrag Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data för analyser Att komplettera befintliga bedömningsgrunder för att mäta påverkan av övergödning och försurning med bedömningsgrunder för hydromorfologisk påverkan, metall- och pesticidpåverkan, klimatpåverkan samt för kombinationer av dessa. Nya bedömningsgrunder behöver även kompletteras med osäkerhetsmått i de beräkningsverktyg som utvecklas samt kunna bedöma hur snabb en återhämtning kan komma att vara. Att utveckla övervakningssystem för att minska risk för introduktion av för landet främmande arter, främmande stammar samt genetiskt modifierade organismer. Detta kan ske genom att identifiera och kontrollera möjliga spridningsvägar samt genom informationsinsatser till relevanta sektorer av samhället. Indikatorer för fisk behöver utvecklas, t.ex. genom övervakning av genetisk mångfald hos de fiskarter där utsättningar av odlad fisk förekommer. Att ta fram underlag och utveckla verktyg för att bedöma ytvattens förmåga att utföra viktiga ekosystemtjänster som t.ex. vattenrening, vattenhushållning och produktion av mat.
7 Förslag till programvisa mål - Övergödning Program Övergödning ska ge underlag för kostnadseffektiva och vetenskapligt grundade åtgärder mot övergödning av våra vattensystem. Det ska ge en aktuell bild av övergödningens källor, och utveckling över tiden. En viktig del är att ge underlag för uppföljning av miljömålet Ingen övergödning och olika internationella åtaganden. Till det senare hör t.ex. HELCOM:s Pollution Load Compilation (PLC) och Baltic Sea Action Plan (BSAP), EU:s nitratdirektiv och ramdirektiv för vatten. En annan viktig del är uppföljning av jordbrukspolitikens miljöpåverkan. Viktiga programdelar är (i) miljöövervakning (observationsfält och typområden för jordbruksmark), (ii) datavärdskapet för jordbruksmark och (iii) beräkningsmodeller och konsekvensanalyser. Den senare delen samordnas och drivs inom ramen för SLU vattennav en för flera institutioner gemensam enhet för modellering och analys av vattenkvalitet i avrinningsområden. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): att utveckla och öka samarbetet med forskningen för att implementera och tillämpa senaste kunskap om effekter av olika åtgärder för minskat näringsläckage från jordbruksmark. att verka för ökad samordning mellan FOMA och forskning inom området modellering och analys av vattenkvalitet i avrinningsområden och initiering av forskning som stödjer denna verksamhet. att via SLU vattennav erbjuda en plattform för samverkan mellan institutioner och integrering av FOMA och forskning inom markfrågor, vattenfrågor, miljöekonomi och miljökommunikation i avrinningsområdesskala. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): att öka de internationella kontakterna med universitet och institut inom SLU vattennav:s verksamhetsområde. att aktivt delta i utvecklingsarbete i länderna runt Östersjön för att förbättra underlag från miljöövervakning och modellering för rapportering till HELCOM och uppföljning av övergödningsdelen i Baltic Sea Action Plan. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): att utveckla SLU vattennav till en ledande svensk aktör vad gäller att ta fram beslutsunderlag för kostnadseffektiva och vetenskapligt grundade åtgärdsprogram för avrinningsområden. att fortsätta vidareutveckla och tillämpa modeller och beräkningssystem för beräkning av markläckage, transport, retention och källfördelning av kväve- och fosfor i avrinningsområden. att ha beredskap att fortlöpande tillhandahålla uppdaterade data på kväve- och fosforläckage från svensk åkermark. att utveckla ett beslutstödsystem för avrinningsområdesskala för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.
8 att integrera SLU:s fältskalemodeller för markläckage i en ny åtgärdsinriktad modell för näringsämnesflöden i avrinningsområden. att vidareutveckla metod för förbättrade beräkningar av kväve- och fosforläckage från skogsmark. att fortsätta driva och utveckla den nationella miljöövervakningen av typområden för jordbruksmark och observationsfält samt att öka användningen av data från dessa för kalibrering och validering av modeller och för uppföljning av miljö- och landsbygdsprogrammet. att fortsätta driva och utveckla det nationella datavärdskapet för jordbruksmark samt att öka tillgänglighet och användning av data inom FOMA och forskning. att verka för utveckling av skräddarsytt miljöövervakningsprogram för uppföljning av nitratdirektivet och nitratkänsliga områden. att initiera utveckling och tillämpning av framtidsscenarier för effekter av ändrat klimat och ändrad produktion och inriktning inom jordbruket på läckage, retention och transport av kväve och fosfor i avrinningsområden. att vidareutveckla och tillämpa metodik för identifiering av hotspots för höga fosforförluster i jordbrukslandskapet. att inom ramen för SMED (Svensk MiljöEmmissionsData) vidmakthålla och stärka SLU:s roll som ledande nationell aktör för framtagande av underlag till internationell rapportering inom vattenområdet. Programmål_Övergödning.doc 2
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys Presentationsöversikt - SLU:s fortlöpande miljöanalys - Kortfattad beskrivning - Pågående
Läs merLångsiktiga mål för Svenska artprojektet
ArtDatabanken STYRDOKUMENT Långsiktiga mål för Svenska artprojektet Dokumenttyp: Måldokument/strategi Version: 4: 2017-05-17 Beslutsfattare: ArtDatabankens chef, Lena Sundin Rådström Beslutsdatum: 2017-05-17
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merTillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merRiktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merOmbyggnad och anpassning av lokaler för institutionen för molekylära vetenskaper
1(1) Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Dekanens beslutsmöte BESLUTSLISTA 16/18 P 43-44 2018-05-16 Närvarande: Torleif Härd Pär Aronsson Marie Forsberg Dekan Tf. fakultetsdirektör Fakultetssekreterare
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merInstruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2019.2.5.1-1122 Sakområde: Personal samt Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister
Läs merSjälvvärdering av SLU:s miljöanalysprogram övergödning
1(36) DNR: SLU ua 2013.5.1-4243 Institutionen för vatten och miljö 2013-10-21 Självvärdering av SLU:s miljöanalysprogram övergödning Innehåll Inledning... 2 1. Programöversikt... 2 Programmets omfattning...
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merInstruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2018.2.5.1-3883 Sakområde: Fortlöpande miljöanalys Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Nämnden för utnämning av seniora miljöanalysspecialister (NSM) Avdelning/kansli:
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merVägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merRent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och
Läs merTeckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merFördjupad bristanalys
Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen
Läs merMiljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merBehöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
Läs merAnteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter
Anteckningar från :s andra möte med intressenter Tid: Måndagen den 24 september 2012 Plats: Tornrummet, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm Deltagare: Erik Arnberg Magnus Eriksson Martin Gustafsson Åke
Läs merEnligt sändlista Handläggare
1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merFörorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs mer16 Ett rikt växt- och djurliv
16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås
1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merGreppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
Läs merMiljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista
1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merHur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merLOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län
Bilaga Projektbeskrivning Lärande Vatten Sammanfattning I vårt vattenprojekt vill vi arbeta för att öka kunskapen och kunskapsuppbyggnaden hos gymnasieungdomar och deras lärare genom att restaurera/ta
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merTa miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat!
Fortlöpande miljöanalys Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat! workshop där vi tillsammans blickar in i framtiden med syfte att utveckla miljöanalysverksamheten vid SLU Pernilla Christensen
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs mer2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Läs merFenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan
Fenologiska miljömålsindikatorer om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET Den meteorologiska vegetationsperioden 5-10% längre Källa: SMHI Grundläggande ekosystemegenskap ändras
Läs merHaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Läs merRegeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman
Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet Irene Bohman Maj 2015 PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell prövning enligt VFF 6 kap 4 punkt 1 och/eller
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merForum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Läs merNya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Läs merSlutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merAvvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merEkologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av miljöövervakningen Dir. 2017:58 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av miljöövervakningen på lokal, regional
Läs merGIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se
GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara
Läs merNytt från Naturvårdsverket
Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.
Läs mermiljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se
Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merSveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar
Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar Martin H Larsson Miljödepartementet 1 Disposition Havsmiljödirektivet Helcom (åtaganden, utvecklingen i miljön och i relation till
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merKulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merÖvergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun
FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:
Läs merProtokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fomanämnden PROTOKOLL 52-59/2018 2018-10-18 Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden Innehållsförteckning 52 Sammanträdets öppnande... 2 53 Utseende
Läs merVattendirektivet i Sverige
Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre
Läs merÅtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag
Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs mer