Ärenden. Verksamhetsärenden. Socialnämnden Karl Risp. Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskott tisdagen den 20 november.

Transkript

1 Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 12 november (6) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskott tisdagen den 20 november. Kl :00 i konferensrum Dagö plan 3, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Karl Risp som kallar in ersättare. Telefon eller e-post karl.risp@gotland.se Ärenden Justeringsledamot i tur: Monika Eriksson (V) Verksamhetsärenden 1. Socialdirektören informerar sid 7-15 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. 2. Information. Medarbetarenkät Informationspunkt Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 1

2 Socialnämnden 2 (6) Resultatet är jämförbart med resultatet för hela regionen. På samtliga huvudområden (medarbetarskap, ledarskap, arbetsförutsättningar, utveckling, brukare/kund och arbetsmiljö) har det skett en viss försämring från förra året. Enhetscheferna arbetar med sina resultat tillsammans med arbetsgruppen under december och januari månad, och handlingsplanen för 2015 ska vara klar senast den 31 januari. De enheter som inte fått tillräckligt goda resultat på medarbetarenkäten kommer att få stöd av avdelningschefer, HR och företagshälsovården. Vid flera av dessa enheter pågår detta arbete sen tidigare. 3. Information. Traineeutbildning för vård- och omsorgsprogrammet Informationspunkt Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Socialförvaltningen har påbörjat ett samarbete med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kring vård- och omsorgsprogrammet. Samarbetet ska mynna ut i ett traineeprogram, som innebär att elever på Wisbygymnasiets vård- och omsorgsprogram ska erbjudas en tillsvidareanställning i socialförvaltningens resursteam när de genomfört sin gymnasieutbildning. Detta hoppas vi ska kunna locka fler att söka vård- och omsorgsprogrammet redan till gymnasiet. 4. Överenskommelse om ersättning till överförmyndarnämnden sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden träffar överenskommelse med Överförmyndarnämnden om utbetalning av femtusen (5 000) kronor per ensamkommande asylsökande flyktingbarn som tas emot av och för vilken schablonbelopp om trettiotusen (30 000) kronor utbetalas till Regionen från Migrationsverket. Överenskommelsen ska omförhandlas om beloppet i 31 förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122) förändras. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 16 april 2014, 50, bland annat att socialförvaltningen skulle få i uppdrag att inleda förhandlingar för att träffa en överenskommelse med överförmyndarnämnden om fördelning av schablonbeloppet på kronor enligt 31 förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122). I ett möte med Överförmyndarnämnden i september bedömdes gemensamt att kronor per barn är en rimlig ersättning för Överförmyndarnämndens arbete med god man för ensamkommande flyktingbarn enligt dess beskrivning. 2

3 Socialnämnden 3 (6) 5. Riktlinjer gällande våld i nära relationer för barn sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar riktlinjer Våld i nära relationer Barn. Sammanfattning År 2010 antog socialnämnden handlingsplan och riktlinjer för arbete mot våld i nära relationer. Utifrån handlingsplan och riktlinjer har varje enhet inom socialförvaltningen skapat rutiner för hur det systematiska arbetet med våld i nära relationer ska bedrivas. Den 1 oktober 2014 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) gällande våld i nära relationer i kraft. Föreskrifterna skärper kommunernas skyldighet att utreda, skydda, stödja och hjälpa barn som utsatts för våld i nära relationer. De föreslagna riktlinjerna kommer att utgöra ett styrdokument och ligga till grund för att kvalitetssäkra samtliga av socialförvaltningens enheters arbete med barn som blivit utsatta för våld, bevittnat/upplevt våld eller utövat våld av/mot närstående. 6. Riktlinjer gällande våld i nära relationer för vuxna sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar riktlinjer Våld i nära relationer Vuxna. Sammanfattning År 2010 antog socialnämnden handlingsplan och riktlinjer för arbete mot våld i nära relationer. Utifrån handlingsplan och riktlinjer har varje enhet inom socialförvaltningen skapat rutiner för hur det systematiska arbetet med våld i nära relationer ska bedrivas. Den 1 oktober 2014 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) gällande våld i nära relationer i kraft. Föreskrifterna skärper kommunernas skyldighet att utreda, skydda, stödja och hjälpa vuxna personer som utsatts för våld i nära relationer. De föreslagna riktlinjerna kommer att utgöra ett styrdokument och ligga till grund för att kvalitetssäkra samtliga av socialförvaltningens enheters arbete med vuxna personer som blivit utsatta för våld, bevittnat/upplevt våld eller utövat våld av/mot närstående. 3

4 Socialnämnden 4 (6) 7. Riktlinjer för medboende på särskilt boende sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar föreslagna riktlinjer för medboende i särskilt boende när bara en av makarna/samborna har behov av särskilt boende. Socialnämnden godkänner föreslagen ändring i delegationsordningen för handläggarenheten, omsorg om funktionshindrade och äldreomsorg. Sammanfattning Sedan 1 november 2012har äldre makar/sambor rätt att bo tillsammans i särskilt boende (äldreboende) även i de fall där endast en av makarna/ samborna är i behov av det. Efter ett tillägg i socialtjänstlagen ingår det i en skälig levnadsnivå för den som beviljas särskilt boende att kunna sammanbo med make/sambo i det särskilda boendet. Förutsättningarna är att makarna/samborna har varaktigt levt tillsammans och att de vill fortsätta bo tillsammans. Lagstiftningen är inte helt tydlig. Fortfarande saknas rättsfall som kan ge vägledning. Därför behövs riktlinjer för hur frågan om medboende i särskilt boende ska hanteras inom. Förvaltningen har taget fram ett förslag till riktlinjer för medboende i särskilt boende när bara en av makarna/ samborna har behov av särskilt boende. 8. Kvalitetsgaranti för anhörigstöd sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens förslag till garanti för anhörigstöd. Sammanfattning Socialnämnden beslutade 9 oktober 2013 (SON 109) att anta Uppdrag och kvalitetskrav för anhörigstöd. Förvaltningen har utifrån dokumentet reviderat anhörigstödets kvalitetsgaranti. Revideringen tar sin utgångspunkt i socialnämndens styrkort: Verksamheternas insatser skall utföras med god kvalitet. Du som är brukare/kund skall känna delaktighet och bli respektfullt bemött. Verksamheten skall präglas av rättsäkerhet och skall ha professionella medarbetare. 4

5 Socialnämnden 5 (6) 9. Revidering. Funktionsprogrammet för särskilt boende sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningens förslag till reviderat funktionsprogram. Socialnämnden överlämnar det reviderade funktionsprogrammet till Ledningskontoret och Teknikförvaltningen. Sammanfattning Socialnämndens funktionsprogram för särskilt boende utgör en specifikation över hur socialnämnden vill att Regionens särskilda boenden för äldre skall utformas. Dokumentet har reviderats ett antal gånger och nya myndighetsbeslut samt erfarenheter av genomförda projekt har lett till återkommande behov av uppdatering och redigering. Nuvarande revidering har gjorts i samband med att det nya äldreboendet i Katthammarsvik har blivit färdigt och innehåller ett femtiotal ändringar. Två omfattande ändringar kan nämnas: Borttagande av kravet på att bygga en central badanläggning, då befintliga anläggningar inte används och kostnaden för att bygga är hög. Möjligheten till installation av tvättmaskin i lägenheternas duschrum då ingen hyresgäst i de nybyggda/ombyggda äldreboenden har installerat en egen tvättmaskin. 10. Överenskommelse. Missbruks- och beroendevård sid Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden fastställer överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende missbruks- och beroendevård. Sammanfattning Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 införs en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen fick i uppdrag (SON 52, HSN 343) att gemensamt upprätta en överenskommelse om samarbete i fråga om 5

6 Socialnämnden 6 (6) personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Denna överenskommelse ska ligga till grund för förvaltningarnas verksamheter med fokus på samverkan och ansvarsfördelning. Överenskommelsen avser att klargöra omfattningen av och innehållet i den verksamhet som parterna skall bedriva samt parternas uppgifter och ansvar med avseende på denna verksamhet. Övrigt 11. Övriga ärenden Hanna Westerén ordförande 6

7 Individ- och familjeomsorgen: statistik oktober 2014 Behovet av ekonomiskt bistånd ökade i september och oktober, något som det brukar göra. Även ungdomars behov ökade, men i år är det betydligt färre ungdomar vid den här tiden än tidigare år. Ekonomiskt bistånd (Insatserna Ekonomiskt bistånd, Ek bistånd flykting och Ek Hyresgaranti) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackum 14 Ackum 13 Diff Utbetalt kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr Utbetalt kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr - 7 % Hushåll Hushåll Utb per hush kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Utfall Economa Oktober månad: kkr Ackumulerat 2014: kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr 0 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

8 2 Ekonomiskt bistånd år Belopp Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år kkr 835 kkr kkr 983 kkr 855 kkr 936 kkr 922 kkr 851 kkr 850 kkr 854 kkr 996 kkr kkr år kkr 845 kkr kkr 939 kkr kkr 817 kkr 880 kkr 889 kkr 895 kkr 870 kkr 986 kkr kkr år kkr kkr kkr kkr kkr 948 kkr 892 kkr 995 kkr 772 kkr kkr kkr kkr år kkr 952 kkr kkr kkr kkr 941 kkr kkr 831 kkr 786 kkr kkr kkr kkr år kkr kkr kkr kkr kkr 814 kkr 738 kkr 508 kkr 580 kkr 794 kkr Antal hushåll Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år år år år år kkr Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll år kkr kkr 800 kkr 600 kkr 400 kkr 200 kkr år år år år år 2014 kkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

9 3 Ungdomarnas (18-24 år) andel av utbetalt ekonomiskt bistånd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år % 22 % 19 % 22 % 21 % 22 % 21 % 23 % 23 % 21 % 22 % 21 % år % 20 % 23 % 21 % 23 % 18 % 21 % 21 % 21 % 20 % 20 % 20 % år % 20 % 19 % 21 % 20 % 20 % 20 % 22 % 20 % 21 % 22 % 23 % år % 18 % 22 % 20 % 20 % 21 % 20 % 19 % 19 % 20 % 22 % 20 % år % 23 % 22 % 22 % 21 % 18 % 17 % 13 % 14 % 17 % 25% Ungdomarnas (18-24 år) andel av totalt utbetalt belopp 20% 15% 10% år % 0% år år år år 2014 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

10 Placeringar HVB Mottagningen av ensamkommande asylsökande flyktingbarn fortsätter att öka. Behovet av placeringar av andra barn och ungdomar ökar också, det var fem nya placeringar i oktober, varav två omedelbara LVU-placeringar. SoL, LVU och LVM jan feb mars april maj juni juli aug sep okt Nov dec Institutionsplacering barn och ungdom (varav HVB Östertull och Haima) Institutionsplacering vuxna missbrukare Placering familjehem vuxna Antal placeringar 2014 Institutionsplacering barn och ungdom Institutionsplacering vuxna missbrukare Placering fam.hem vuxna jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

11 5 Kostnader familjehem BoU (kkr) 86 barn/ungdomar var placerade i egna familjehem i oktober, inklusive tillfälliga och jourplaceringar. Tolv av barnen var jourplacerade. Under månaden var arton barn/ungdomar placerade i konsulentstödda familjehem, varav två var tillfälliga eller jourplaceringar. Utöver dessa placeringar var ett barn placerat i familjehem tillsammans med förälder under månaden. jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Egna familjehem (löner, omkostnad, förlorad arbetsinkomst) Konsulentstödda familjehem enligt fakturor Övriga kostnader (förlorad arbetsinkomst konsulentstödda familjehem, resor, elevassistenter) Totalt Kronor Kostnader familjehem BoU Egna familjehem Övriga kostnader egna Konsulentstödda familjehem Övriga kostnader kons.stödda Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

12 6 Kostnader HVB BoU (kkr) Antalet placeringar av barn och unga i HVB ökade, till största delen på grund av de nyanlända ensamkommande flyktingbarnen Kostnaden för HVB-placeringar av ungdomar är fortsatt hög. Många av de placerade har stort vårdbehov och vårdplatserna för dem är dyra. jan feb mars april Maj juni juli aug sep okt nov dec Ersättningar enligt fakturor Övriga kostnader (resor m m) Totalt Kronor Kostnader HVB BoU Ersättningar enl f akturor Övriga kostnader Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

13 7 Kostnader HVB vuxna (kkr) Behovet av institutionsplaceringar av vuxna minskade något i oktober. Tre personer fick vård jämlikt LVM under månaden. Fem av dem som har placering i HVB är kvinnor. jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ersättningar enligt fakturor Övriga kostnader (resor m m) Totalt Kronor Kostnader HVB vuxna Ersättningar enl fakturor Övriga kostnader Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

14 8 Budget HVB BoU Utbetalt HVB BoU Budget HVB MVE Utbetalt HVB MVE Budget Familjehem Vux Utbetalt kkr kkr kkr kkr 545 kkr 565 kkr utfall i % 114,0 utfall i % 114,2 utfall i % 103, kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Budget HVB BoU Utbetalt HVB BoU kr kr kr kr kr kr 0 kr Budget HVB vuxna Utbetalt HVB vuxna kr kr kr kr kr kr 0 kr Budget famhem Vux Utbetalt famhem Vux Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

15 Utredningar enligt 11 kap 1 SoL barn och unga Antalet utredningar avseende stöd och skydd till barn och unga ökade kraftigt under både september och oktober. Av de pågående utredningarna avser 62 flickor och 79 pojkar. Pågående utredningar vid respektive månadsskifte 0 30 dagar dagar dagar > 120 dagar Totalt Andel över 4 mån Antal med förlängningsbeslut eller över 18 år 1 Jan % 6 1 Feb % 9 1 Mars % 13 1 April % 12 1 Maj % 13 1 Juni % 13 1Juli % 8 1 Aug % 8 1 Sept % 9 1 Okt % 4 1 Nov % 5 1 Dec 1 Jan 2015 Avslutade utredningar under månaden 0 30 dagar dagar dagar > 120 dagar Totalt Andel över 4 mån Jan % Feb % Mars % April % Maj % Juni % Juli % Aug % Sept % Okt % Nov Dec 9 Individ- och familjeomsorgen Hans Haglund

16 MISSIV 1(1) Socialförvaltningen Datum Dnr 19 mars 2014 SON 2013/502 ÖFN 65/2013 Socialnämnden Svar på begäran att få del av statlig ersättning för mottagande av ensamkommande flyktingbarn Överförmyndarnämnden i har yrkat att få ta del av det statliga bidrag om kronor som årligen utbetalas från Migrationsverket (Öfn 244/2013). Det belopp som Överförmyndarnämnden yrkar få är kronor årligen, se bilaga. I tjänsteskrivelse redogörs för användningen av det statliga bidraget. I dag täcker det bland annat kostnaderna för utredning, boende, stöd och utslussning. Socialnämnden använder hela det statliga bidraget till dessa ändamål. Förslag 1. Socialnämnden avvisar Överförmyndarnämndens yrkande att årligen få kronor av bidraget från Migrationsverket. 2. Socialnämnden ingår en överenskommelse med Överförmyndarnämnden om fördelning av schablonbelopp enligt 31 förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122) Marica Gardell socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19, Visby Postadress Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats Org nr:

17 Överförmyndarnämnden Ärendenr 65/ (1) Handlingstyp Bilaga Datum 8 september 2014 Beräknad tidsåtgång för handläggning på överförmyndarnämnden av ärenden avseende god man för ensamkommande barn Rekrytering Översyn av informationsmaterial etc. Rutinöversikt Utbildning av gode män Information Haima Utbildning av handläggare Övrig handläggning, t.ex avvikande barn, byte av god man etc. Totalt ca 100 timmar/år Detta är uppgifter som är fasta beräknat på att vi har hand om barn. Anmälan/ansökan Granskning/utbetalning Återsök Migrationsverket Totalt ca 12 timmar/barn och år Arbetet kring detta är i stort samma för varje barn. I dag har vi 23 barn som har god man enligt lag om god man för ensamkommande barn. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 17

18 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Socialförvaltningen Datum Dnr 19 mars 2014 SON 2013/502 ÖFN 65/2013 Fördelning av statsbidrag för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Överförmyndarnämnden i har yrkat att få ta del av det statliga bidrag om kronor som årligen utbetalas från Migrationsverket (Öfn 244/2013). Det belopp som Överförmyndarnämnden yrkar få är kronor årligen, se bilaga. har ett avtal med Migrationsverket om mottagande av arton ensamkommande asylsökande ungdomar per år. Regionen får ersättning baserat dels på antalet asylplatser och dels på antalet belagda platser. Utöver detta har en kommun som träffat överenskommelse med Migrationsverket rätt till en årlig ersättning om kronor. Gällande bestämmelser Bestämmelser om god man för ensamkommande barn finns i Lag om god man för ensamkommande barn (2005:429). Där hänvisas också till bestämmelserna i föräldrabalken om god man. I 12 kap 9 föräldrabalken anges att gode mäns verksamhet står under överförmyndarens tillsyn. I s reglemente för överförmyndarnämnden anges i 2, första stycket, Överförmyndarnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat, bestämmelser i lagar eller andra författningar samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I förordning om statlig ersättning för asylsökande (2002:1118) finns bestämmelser om ersättning till kommuner. I 1b anges att en kommun som träffat en överenskommelse om mottagande har rätt till en årlig ersättning om kronor. I 8 anges att en kommun under vissa förutsättningar har rätt till ersättning för kostnader för god man till ensamkommande barn. I regeringens proposition om god man för ensamkommande barn sägs: En god man som utses enligt den föreslagna lagen om god man för ensamkommande barn kommer att ha fler och mer krävande uppgifter än en god man som med nuvarande bestämmelser kan utses för ett ensamkommande barn. Detta får i och för sig antas leda till högre kostnader än för närvarande i fråga om arvode till dem som är gode män. Enligt regeringens bedömning ger dock bl.a. följande omständigheter vid handen att sådana kostnadsökningar sammantaget kan väntas bli marginella. Besöksadress Visborgsallén 19, Visby Postadress Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats Org nr:

19 2 Som har framgått innebär de nya reglerna att den gode mannen skall företräda barnet endast under dess första tid i Sverige. När uppehållstillstånd har beviljats skall i stället en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för barnet. En sådan vårdnadshavare kan med nuvarande regler inte få någon ersättning för de delar av uppdraget som uteslutande är hänförliga till vårdnaden om barnet. (prop 2004/2005:136, sid 47) I regeringens proposition om mottagande av ensamkommande barn sägs: Överenskommelserna mellan Migrationsverket och kommunerna skall omfatta ett åtagande av den berörda kommunen att ta emot ett visst antal ensamkommande barn. Kommuner som träffat en sådan överenskommelse skall enligt förordningen ha rätt till en fast ersättning, oavsett antalet mottagna barn, som är avsedd att underlätta planering för mottagande av barnen samt öka kvaliteten i mottagandet. (Prop 2005/2006:46, sid 55) Migrationsverket anger på sin hemsida att kommuners kostnader för arvode till god man, sociala avgifter om de finns med i arvodesbeslutet och tolkkostnader kan ersättas av verket. Däremot ersätts inte bland annat utbildning för god man. Ersättningen grundas på bestämmelsen i 8 Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 8 En kommun har rätt till ersättning för kostnader för god man till ensamkommande barn som omfattas av 1 första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Ansökan görs på särskild blankett som skickas till Migrationsverket. Av blanketten framgår att en ansökan kan göras kvartalsvis i efterskott. Arvodesbeslutet från överförmyndaren ska bifogas och underlag som styrker övriga kostnader. Dessa kan vara sociala avgifter, om uppgift om det saknas på arvodesbeslutet. Ansökan om bidrag för mottagande och arbete med ensamkommande flyktingbarn görs av den nämnd som har haft kostnader för detta och som har rätt till sådant bidrag. Socialnämnden ansöker om ersättning för bland annat boende, Barn- och utbildningsnämnden ansöker om ersättning för särskilda utbildningsinsatser. Den ersättning som Överförmyndarnämnden kan ha rätt till bör sökas av överförmyndarnämnden. Utöver denna ersättning får kommuner en schablonersättning enligt 31 i förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122). Ersättningen är ett engångsbelopp om kronor för varje barn och avser kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten. I dagsläget tas denna schablonersättning emot av Socialnämnden, som fördelar det inom sig till de verksamheter som arbetar med de ensamkommande barnen. Socialnämndens användning av den årliga ersättningen om kronor Socialnämnden har ett ansvar för att de ensamkommande asylsökande barnen får ett gott mottagande i kommunen. Detta innefattar hela kedjan från ankomst till dess att de kan leva ett självständigt liv utan insatser från nämnden. 19

20 3 Bidraget kan användas för att täcka personella resurser inom myndighetsutövandet. I detta ingår utredning, boende och stöd samt utslussning. Idag används bidraget till att delvis bekosta en tjänst för att stödja ungdomarna efter att de flyttar ut i utslussboende i Haimas regi. Härigenom ges de stöd i vardagen och en sammanhållande myndighetskontakt. Ungdomarna har ett flertal olika myndighetskontakter i utslussfasen och vissa svårigheter i dessa. De behöver aktivt stöd för att få en fungerande vardag. Uppdraget innehåller även samordning av ytterligare insatser, till exempel i form av boendestöd. Genom att det finns en utslussamordnare får de ensamkommande asylsökande barnen en högre kvalitet i mottagandet, precis så som det anges i ovan nämnd proposition. Förutsättningarna ökar därmed att dessa barn och ungdomar kommer att få en bra anpassning till samhället. Samtidigt med dagens mottagande undersöks möjligheterna att ta emot ytterligare nio ensamkommande barn. Behovet av insatser och uppföljning ökar därmed. Det kan därför komma att finnas ytterligare behov, som inte tillgodoses tillfullo med den årliga ersättningen. Användning av schablonersättningen om kronor per barn I förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122) anges specifikt i 31 att den schablonersättning om kronor som utbetalas till kommuner för ensamkommande barn avser bland annat kostnader för god man. Detta gör det möjligt för Överförmyndarnämnden att få del av denna ersättning. Storleken på den del som Överförmyndarnämnden kan få del av bör bestämmas i en överenskommelse mellan Överförmyndarnämnden och Socialnämnden. Hans Haglund utredningssekreterare 20

21 Anette Palm Ärendenr SON 2014/474 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 07 november 2014 Socialnämnden Riktlinjer Våld i nära relationer Barn Förslag till beslut Socialnämnden antar riktlinjer Våld i nära relationer Barn. Sammanfattning Dessa riktlinjer kommer att ligga till grund för att kvalitetssäkra samtliga av socialförvaltningens enheters arbete med barn som blivit utsatta för våld, bevittnat/upplevt våld eller utövat våld av/mot närstående. Bakgrund År 2010 antog socialnämnden handlingsplan och riktlinjer för arbete mot våld i nära relationer för samtliga avdelningar inom socialförvaltningen. Utifrån handlingsplan och riktlinjer har varje enhet inom socialförvaltningen skapat rutiner för hur det systematiska arbetet med våld i nära relationer ska bedrivas. Den 1 oktober 2014 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) gällande våld i nära relationer i kraft. Föreskrifterna skärper kommunernas skyldighet att utreda, skydda, stödja och hjälpa barn som utsatts för våld i nära relationer. För att uppfylla de nya kraven har socialförvaltningen startat ett projekt, våld i nära relationer, för framtagandet av riktlinjer för våld i nära relationer gällande barn. Projektgruppen har bestått av enhetschefer, utvecklingsledare och andra sakkunniga inom området. Riktlinjer utgör ett styrdokument och stödjer enhetschefernas arbete med framtagande av nya rutiner. Brukare Barn som upplever våld i hemmet uppvisar en tydligt ökad risk för att utveckla psykisk och fysisk ohälsa. En svensk studie från 1997 av barn som upplevt våld i hemmet fann att 57 procent av barnen uppfyllde kriterierna för PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och majoriteten av de övriga uppvisade några symptom förknippade med PTSD. Det är därför av högsta vikt att dessa barn tidigt upptäcks och får det skydd, stöd och hjälp som de behöver. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 21 Org nr

22 Ärendenr SON 2014/474 2 (3) Ekonomi Eftersom riktlinjen följer Socialstyrelsens nya föreskrifter där det uppställs krav på att alla barn som upplevt våld i nära relation på något sätt ska utredas direkt, utan förhandsbedömning, kommer det att leda till en ökad ekonomisk belastning för Individ och familjeomsorgen. Processer Samtliga enheter inom socialförvaltningen har rutiner för upptäckt, bedömning, dokumentation och uppföljning av barn som upplever våld i nära relationer. Dessa behöver revideras för att kvalitetssäkras. Riktlinjer ska vara en hjälp för varje enhetschef att revidera och kvalitetssäkra de befintliga rutinerna så de uppfyller de krav som Socialstyrelsens föreskrifter kräver. Medarbetare Riktlinjerna ska vara till stöd och hjälp för enhetschefer att skapa nya rutiner för barn som upplever våld i nära relationer. All personal ska känna till riktlinjerna. Samhälle Enligt Fn:s barnkonvention har alla barn rätt att växa upp utan våld. Därmed vilar ansvaret på många aktörer i samhället, som tillsammans ska förhindra våld mot barn och ge stöd till dem som far illa. Samhället ska göra allt som behövs för att skydda barnet, med hjälp av lagstiftning, administration och sociala skyddssystem. Riktlinjerna säkerställer socialförvaltningens arbete enligt de krav som ställs från Socialstyrelsen. Bedömning För att kvalitetssäkra arbetet med barn som upplever våld i nära relationer måste varje enhet inom socialförvaltningen ha uppdaterade rutiner för upptäckt, utredning, risk- och skyddsbedömning, stödinsatser och uppföljning av barnen. Därför behövs riktlinjer som ett stöd i framtagandet av rutiner för arbete mot våld i nära relationer. Beställaravdelningen Marica Gardell socialdirektör 22

23 Ärendenr SON 2014/474 3 (3) Expedieras till: Ange till vem eller vilka beslutet ska meddelas. Diarienummer hos mottagare: 23

24 Riktlinjer Våld i nära relationer Barn Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland 24

25 2 (11) Inledning Barn som blivit utsatta för våld, bevittnat/upplevt våld eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld i nära relationer. Barn och unga som växer upp med våld och hot i familjen lever i ett särskilt utsatt läge. De lever under stark psykisk press med risk för hälsoproblem och allvarliga konsekvenser för deras utveckling. Våld i familjen kan drabba barn och unga genom att de själva blir utsatta för våld och övergrepp. Undersökningar visar att det är större risk för barn att bli utsatta för fysisk misshandel om de lever i en familj där förälder misshandlar förälder, än om de inte gör det. De kan också drabbas indirekt genom att de lever i en otrygg och skräckfylld situation. Att som barn bli utsatt för att bevittna våld inom familjen kan leda till psykiska problem som depressivitet, ångest, självdestruktivitet och aggressivitet men också försämrade skolprestationer. Det kan göra att barn får svårt att lita på andra människor och på sin egen förmåga att påverka sin livssituation. Barn tar ofta på sig skuld och ansvar för föräldrarnas svårigheter. De är lojala och försöker skydda den utsatta föräldern och utvecklar en ambivalent relation till våldsutövaren. Barn som lever med våld i familjen, och det skydd eller stöd som de behöver måste uppmärksammas av socialtjänsten och av andra verksamheter som möter dessa barn. Många yrkesgrupper har en anmälningsskyldighet. Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga ska genast anmäla till socialtjänsten om han eller hon misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. 5 kap. 11 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 25

26 3 (11) Riktlinjernas målgrupp Målgrupp för dessa riktlinjer är Barn och unga (nedan kallade barn), 0-18 år. Unga vuxna som är 18 år och äldre omfattas av riktlinjerna för vuxna. Riktlinjerna vänder sig till anställda inom socialtjänsten som i sitt arbete möter barn som utsatts för våld, bevittnat/upplevt eller utövat våld mot någon anhörig eller närstående. Barn som bevittnat/upplevt våld eller andra övergrepp i nära relationer ska likställas med och behandlas på samma sätt som barn som blivit utsatta för våld. Särskilt sårbara grupper Socialstyrelsen har särskilt uppmärksammat följande grupper som särskilt sårbara; Funktionsnedsatta barn, t.ex. barn med somatiska och/eller neuropsykiatriska diagnoser. Barn med annan etnisk bakgrund och hedersrelaterad problematik. Barn i familjer med beroendeproblematik. Definition av närstående Riktlinjerna omfattar närstående i enlighet med Socialstyrelsens definition som anges i samband med den s.k. brottsofferparagrafen 5 kap. 11 SoL (Socialtjänstlagen). Socialstyrelsen anger att utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående eller inte, är om det finns en nära och förtroendefull relation mellan den som utövat våldet och den som utsatts för brottet. Exempelvis omfattas föräldrar, pojk- eller flickvänner (även i samkönade relationer), syskon eller andra personer som barnet har en nära och förtroendefull relation med. Även personal kan ha en förtroendefull och nära relation till barnet varför även personal omfattas av riktlinjernas definition av närstående. Bedömningen av vem som kan betraktas som närstående ska göras utifrån familje- och levnadsförhållanden i det enskilda fallet. 26

27 4 (11) Lagstiftning och styrande dokument Socialtjänstlagen 2001:453 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. (SOSFS 2014:4) Socialstyrelsens Handbok Våld Vägledande dokument från Socialstyrelsen Regionala styrdokument s överenskommelse om samverkan för barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) FN s Barnkonvention Definition om våld Våld som utövas av närstående har uppmärksammats som en särskild form av utsatthet. Denna utsatthet kännetecknas bl.a. av att våldsutövaren är en person som förväntas eller förväntades ha en nära och förtroendefull relation till barnet. Våldet är ofta, eller riskerar att bli, upprepat och systematiskt. Begreppet våld omfattar följande: Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld tycker om. Ekonomiskt våld Försummelse T.ex. knuffa, hålla fast, släpa, slå, dra i håret, nypa, sparka, ta strypgrepp, hota med vapen. T.ex. verbala kränkningar, kontroll av post och telefon, förnedring, isolering, utpressning, skambeläggande, beröva sömn, nedtryckande uttalanden, våld mot husdjur. Även latent våld, t.ex. hot om våld eller en ständig rädsla för att våld ska uppstå. Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till, räknas till sexuellt våld. Även att bevittna sexuella handlingar eller t.ex. pornografi räknas till sexuellt våld. T.ex. förstöra ägodelar, slänga saker som personen T.ex. stöld av pengar och ägodelar. Gäller för barn med funktionsnedsättning. T.ex. medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, lämna utan tillsyn, försvåra istället för att underlätta. 27

28 5 (11) Den anställdes skyldigheter och ansvar All personal inom socialtjänsten har ett ansvar för att arbeta mot våld i nära relationer. Det är en angelägen uppgift att tidigt upptäcka dessa barn och att erbjuda dem stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen för att förhindra att de blir utsatta för ytterligare våld. Personal har skyldighet att ha kunskap om och följa de rutiner som finns inom respektive enhet. Alla barn som lever med våld ska få stöd och hjälp! Barns delaktighet och inflytande Barn har rätt till information och delaktighet i frågor som rör barnet. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Bemötande Att uppmärksamma barn och ungdomar som far illa är en av socialtjänstens viktigaste uppdrag. Vi måste vara observanta på barnets beteende och lyssna på barnets berättelse. Det är av vikt att vi bekräftar det som berättas för oss och att vi visar förståelse för barnets situation. Efter att ha mottagit barnets berättelse är det viktigt att vi agerar utifrån de rutiner som gäller för vår egen verksamhet/enhet. Anmälningsplikt gäller enligt 14 kap. 1 SoL. Anmälningsplikt och utredningsskyldighet 14 kap.1 SoL Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. 28

29 6 (11) De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Utredningsskyldighet av våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld föreligger. 6 kap. 1 SOSFS 2014:4 När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av stöd och hjälp. Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Barn som bevittnat/upplevt våld eller andra övergrepp Socialnämnden har ett ansvar för att särskilt beakta att barn som bevittnat/upplevt våld eller andra övergrepp av eller mot närstående får det stöd och den hjälp barnet behöver vilket framgår av såväl SoL som av SOSFS 2014:4. 5 kap. 11 tredje stycket SoL. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Med att ha bevittnat våld eller andra övergrepp avses i bestämmelserna att ett barn t.ex. har sett eller hört den brottsliga gärningen begås. Barn som på annat sätt upplevt våld eller andra övergrepp kan givetvis också behöva stöd och hjälp och beviljas bistånd med stöd av 4 kap. 1 SoL. Dessa barn kan vara i behov av stöd och hjälp för att de är offer för brott begånget mot en annan person. Barnavårdsutredningar utförs utav Barn- och familjeenheten, individ- och familjeomsorgen. 29

30 7 (11) Insatser till stöd för barn som utsatts för våld 4 kap. 1 SoL Vid bedömning av insatser ska hänsyn tas till dels risknivå, dels stöd- och behandlingsbehov. I många fall vet inte barnet vilka möjligheter till stöd och skydd som finns. Barnet behöver därför information om vilka olika insatser som finns. Syftet med insatsen är att våldet ska upphöra och att den ska bidra till att stärka det våldsutsatta barnet. Insatser till stöd för barn som utövat våld Barn som utövar våld i en nära relation är i behov av stöd och hjälp. För barn som fyllt 15 år och utövar våld kan brottet få straffrättsliga konsekvenser. Det är därför viktigt att erbjuda våldsutövande barn adekvat stöd och hjälp för att kunna förändra sitt beteende. Att erbjuda och ge insatser enligt 4 kap. 1 SoL till den som utövar våld är en viktig del i det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer. Socialtjänsten ansvarar för att ta ett helhetsgrepp och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver vid våld i nära relationer. Kompetens inom socialtjänsten 3 kap. 3 SoL Socialtjänstens organisation ska säkerställa att barn som utsätts för våld i nära relationer uppmärksammas inom hela socialtjänsten och får den hjälp och det stöd som de behöver. Det är angeläget att kompetens finns i hela organisationen, inte bara hos någon enstaka person eller funktion, samt att strukturer och funktioner är hållbara över tid. All personal som i sitt arbete möter barn bör ha teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Personalen bör ha teoretiska kunskaper för att initialt kunna göra en bedömning om det finns en omedelbar risk för att barnet drabbas av våld eller hot om våld. I särskilt komplicerade ärenden, t.ex. hedersrelaterat förtryck och våld eller barn med funktionsnedsättning, kan det behövas fördjupad bedömning som kräver stöd av personal med särskild kompetens inom området. 30

31 8 (11) Samverkan Intern Av 3 kap. 3 SoL följer att socialnämnden har ansvar för att organisera arbetet så att det främjar personalens arbete och användandet av metoder som bygger på den bästa tillgängliga kunskapen. Ett ärende som handlar om våld i nära relationer kan aktualiseras inom socialtjänstens alla verksamhetsområden, t.ex. inom ekonomiskt bistånd, barnoch familj, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar för att det finns tydliga, skriftliga rutiner för hur intern samverkan inom socialförvaltningen ska ske för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta barn och barn som utövat våld. Extern Våld i nära relationer är ett mångsidigt problem som kan kräva samverkan mellan myndigheter. Insatser från enbart socialtjänsten räcker inte, utan flera aktörer, som t.ex. polisen och hälso- och sjukvården kan behöva engageras i arbetet mot våld i nära relationer. Samverkan behöver vara strukturerad för att fungera både på övergripande nivå och i enskilda ärenden. Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för att samverkan fungerar. Socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården i egenskap av myndighetsutövare bör utgöra kärnan i samverkansarbetet. En förutsättning för att samverkan mellan myndigheterna ska fungera, är att det inom varje myndighet finns väl fungerande interna strukturer för arbetet med våld i nära relationer. Socialtjänsten ska se till att det finns rutiner som tydliggör vem som har ansvaret för samarbetet kring den enskilde och för hur samarbetet ska gå till. Att flera myndigheter samverkar i samrådsgrupper eller på annat sätt påverkar inte den sekretess som råder mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Sekretess enligt offentlighets och sekretesslagstiftningen 26 kap 1, OSL Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. 31

32 9 (11) Enligt 12 kap. 3 OSL kan relevanta uppgifter om barnet lämnas till vårdnadshavare. I vissa situationer kan emellertid uppgifter sekretessbeläggas i förhållande till vårdnadshavaren. I 12 kap. 3 OSL finns en särskild bestämmelse om sekretess i förhållande till vårdnadshavare som gäller oavsett barnets ålder. Enligt denna bestämmelse gäller sekretess även i förhållande till vårdnadshavaren bland annat om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Med betydande men avses exempelvis att barnet kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas ut. Sekretessregeln tar sikte på de mest angelägna fallen, där det kan finnas behov av att skydda barnet mot vårdnadshavaren. Dokumentation SOSFS 2014:5 Anställda inom socialförvaltningen har skyldighet att dokumentera handläggning av ärenden och utförande av insatser. Dokumentationen kan komma att bli bevis i en eventuell rättegång. Barnahus När ett barn har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp är det flera yrkesgrupper och myndigheter som kopplas in. Barnahus är tvärprofessionell samverkan mellan socialtjänst, polis, barnpsykiatri och åklagare i samband med att det finns misstankar om att barn utsatts för brott. Ett ärende till Barnahus kan initieras av socialtjänstens barn och familjeenhet eller av polisen. De utredningar som görs i samband med att det finns misstankar om att barn utsatts för brott ska vara anpassade till barnet. Barnet ska inte i onödan behöva utsättas för upprepade förhör och intervjuer av olika personer för olika syften. Till Barnahus kommer personal som behöver träffa barnet och höra barnets berättelse. Lex Sarah Om det inom socialtjänstens verksamheter uppstår allvarliga missförhållanden eller risk för missförhållanden ska det göras en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt för verksamheten gällande rutiner. 32

33 10 (11) Stöd och hjälp i Socialförvaltningen hit kan vi vända oss med frågor Socialtjänsten Familjefrid ,

34 11 (11) Processkarta Våld i nära relationer - Barn Personal inom socialförvaltningen Upptäcka/Identifiera IFO Barn och familj Anmäla till IFO Barn och familj Ta emot anmälan Starta en utredning Kontakta polis/ åklagare Insatser Uppföljning Dokumentation 34

35 Karl Risp Ärendenr SON 2014/488 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 07 november 201 Socialnämnden Riktlinjer - Våld i nära relationer Vuxna Förslag till beslut Socialnämnden antar riktlinjer Våld i nära relationer Vuxna. Sammanfattning Dessa riktlinjer kommer att ligga till grund för att kvalitetssäkra samtliga enheter inom socialförvaltningen arbete med vuxna personer över 18 år som blivit utsatta för våld eller utövat våld av/mot närstående. Bakgrund År 2010 antog socialnämnden handlingsplan och riktlinjer för arbete mot våld i nära relationer för samtliga avdelningar inom socialförvaltningen. Utifrån handlingsplan och riktlinjer har varje enhet inom socialförvaltningen skapat rutiner för hur det systematiska arbetet med våld i nära relationer ska bedrivas. Den 1 oktober 2014 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) gällande våld i nära relationer i kraft. Föreskrifterna skärper kommunernas skyldighet att utreda, skydda, stödja och hjälpa personer som utsatts för eller utövat våld i nära relationer. För att uppfylla de nya kraven har socialförvaltningen startat ett projekt, våld i nära relationer för framtagandet av riktlinjer för våld i nära relationer gällande vuxna. Projektgruppen har bestått av utvecklingsledare och andra sakkunniga inom området. Dessa riktlinjer utgör ett styrdokument och stödjer enhetschefernas arbete med framtagande av nya rutiner. Brukare Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom andra familje- och släktrelationer. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våldet ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till psykiskt lidande t ex. PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och mer långsiktiga fysiska konsekvenser. Det Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-son@gotland.se Webbplats 35 Org nr

36 Ärendenr SON 2014/488 2 (3) är därför av högsta vikt att våldet tidigt upptäcks så att de utsatta får det skydd, stöd och hjälp som de behöver och att den våldsutövande personen får det stöd som han/hon behöver för att förändra sitt beteende. Ekonomi Våldet medför enorma kostnader såväl för samhället i stort som för individen. Forskning visar att arbetet med våldsutövare är förebyggande mot våld i nära relationer. Särskilt framgångsrikt är det arbete som bygger på att förändra våldsutövarens beteende. Riktlinjerna är ett stöd för enhetscheferna med framtagande av rutiner för arbete med våldsutövare. Processer Samtliga enheter inom socialförvaltningen ska ha uppdaterade rutiner för upptäckt, bedömning, dokumentation och uppföljning av vuxna som upplever eller utövar våld i nära relationer. Riktlinjer ska vara en hjälp för varje enhetschef att revidera och kvalitetssäkra de befintliga rutinerna så de uppfyller de krav som Socialstyrelsens föreskrifter kräver. Medarbetare Riktlinjerna ska vara till stöd och hjälp för enhetschefer att skapa nya rutiner för arbetet med vuxna som upplever eller utövar våld i nära relationer. All personal ska känna till riktlinjerna. Samhälle Våld mot närstående är ett omfattande samhälls- och folkhälsoproblem. Ansvaret vilar på många aktörer i samhället, som tillsammans ska förhindra våld, stödja de utsatta och de som utövar våldet. Samhället ska göra allt som behövs för att minska våldet, med hjälp av lagstiftning, administration och sociala skyddssystem. Riktlinjerna säkerställer socialförvaltningens arbete enligt de krav som ställs från Socialstyrelsen. Bedömning För att kvalitetssäkra arbetet med vuxna som upplever eller utövar våld i nära relationer måste varje enhet inom socialförvaltningen ha uppdaterade rutiner för upptäckt, utredning, risk- och skyddsbedömning, stödinsatser och uppföljning. Därför behövs riktlinjer som ett stöd i framtagandet av rutiner för arbete mot våld i nära relationer. Beställaravdelningen 36