nr Släktforskarnytt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nr 101 2013-07 Släktforskarnytt"

Transkript

1 nr Släktforskarnytt

2 Innehåll Mässhallen på RootsTech i Salt Lake City, Utah, USA. Foto: Charlotte Börjesson 3 Ledaren Information från föreningens ordförande. 4 Kort & Gott Nyheter om bl.a. att man kan se historiska kartor och 3d-vyer i Google Earth, surfa snabbt och skriva ut smått. 5 Skrivbok för släktforskaren Eva Johansson uppmanar alla släktforskare att även skriva släktberättelser. 10 Tabellverkets statistik Olof Cronberg jämför födelseuppgifter i Disbyt och tabellverket. 12 Macspalten Reunion 10 kan bl.a. skriva ut 14 olika rapporter. 15 Generalstabskartan Det kända kartverket gavs ut första gången i början av 1800-talet. 19 Nya kartor är på väg Dis kommer att släppa två dvd-skivor med historiska kartor över Östergötlands och Västmanlands län. 20 RootsTech 2013 Olof Cronberg rapporterar från föreläsningar och mässmontrar i Salt Lake City, Utah, USA. 25 Jakten på en serietecknare Carl Strandberg berättade om Sture Ramberg och belönas med böcker. 26 RGD Projektgruppen berättar hur långt man kommit i arbetet med en rikstäckande genealogisk databas. 28 Hitta okänd församling Charlotte Börjesson visar hur man kan hitta okända församlingar med hjälp av FamilySearch. 30 Abraham Reenstierna Brage Lundström berättar om järnhantering i Bergslagen och släkten Momma. 34 Dis informerar Avlidna medlemmar och beställningar. 36 Faddrar & Disbytombud Här finns hjälp med dina problem. Fråga någon i din närhet. 37 Styrelsen De förtroendevalda som håller ordning i föreningen. 38 Regionföreningarna Information från Sveriges alla hörn. omslagsbild Tidningen publiceras efterhand även på hemsidan. Nästa nummer kommer ut i oktober. Foto: Charlotte Börjesson Sista dag att lämna material till tidningen är 20 augusti. Kengisforsen. Foto: Brage Lundström 2 DISKULOGEN 101 Innehåll

3 Vid något tillfälle har jag sagt att kritik är bra, för det hjälper oss att bli bättre, medan beröm är trevligt men i praktiken oanvändbart. En medlem tog sig nyligen tid att mejla mig en rätt utförlig kritik av vad vi sysslar med i föreningen. Basen för denna är redogörelsen från årsmötet i senaste Diskulogen. Kritik och fisklevertran har det gemensamt att det inte är så roligt att ta in men man blir en bättre människa, eller organisation! Okej, vad går kritiken ut på? Jo, fritt återgivet: Vad gör ni med pengarna? Liknar inte situationen den som förbundet var utför runt 2005? Vill ni dessutom höja medlemsavgiften? Dis är en ideell förening och ska inte lägga pengarna på hög. Vi har lagt en ganska avsevärd mängd pengar på hög och den ska nu delvis användas till att arbeta för medlemmarnas intressen. Vi styrelsen bedömer att dessa intressen är bland annat utveckling av i alla fall Disgen, Disbyt, Dispos; alltså våra existerande produkter, och även nya produkter som appar och webbaserade program för släktforskning. Förbundet hade kring 2005 en helt annan situation med t.ex. hyreskontrakt på flera år, och uteblivna hyresgäster. Där finns inte mycket likheter. Disgen ska bära sina egna kostnader! Man kan tycka så, men föreningstanken är inte direkt att man väljer det man vill ha från en palett. Istället får man ta hela paketet. Disgen används aktivt av cirka hälften av föreningens medlemmar. Dessa bidrar med medlemsavgifter och priset för själva programmet. Disgenanvändarna är alltså en ganska avsevärd del av Lite kritik som inkommit... föreningens ekonomi och aktivitet. Detta säger jag, som använder MinSläkt, och försöker bidra till Disgen-utvecklingen så att nivån höjs till en jag själv kan acceptera. Årsmötet borde spridas via webben, så att inte endast ett fåtal som råkar bo i närheten kan besluta i viktiga frågor. Kan hålla med, men här finns många praktiska frågor (som även Släktforskarförbundet har). Nästa årsmöte för Dis blir i Stockholmsregionen. Den som har förslag vad gäller det praktiska (Hur sänder vi data i realtid på webben? Hur låter vi medlemmar komma in med inlägg? Hur identifierar vi medlemmar som vill kunna rösta?) får gärna höra av sig till mig. Inte enbart Dis, utan hela släktforskarrörelsen, har en del metodutveckling att göra. Varför har vi en stenålders-papperstidning? Diskulogen på papper är idag den enda kanal vi har som med säkerhet når alla medlemmar. En version för läsplatta kan troligen inte användas av mer än kanske 20 % av medlemmarna. Detta ändras nog med tiden men idag är det inte så att en läsplatteversion kan användas av alla. Tillsätt en grupp med sådana som är vana vid analys och är rörliga i huvudet! Hm, det finns redan och den kallas för styrelse. Den som vill bidra till framtida utveckling får väldigt gärna prata med valberedningen för inval i styrelsen. Det finns alltid plats för den som vill bidra! Daniel Berglund Ordförande Tyck till i Dis Forum eller via e-post till Ledaren Även om jag har sluppit det personligen i stor utsträckning så har jag sett kritik framföras på olämpliga sätt, med hårda ord och nersättande tillmälen. Det är inte så man ska göra om man vill påverka. I bästa fall går kritiken i papperskorgen. I sämsta fall slutar funktionären som drabbas. Så kritisera gärna men tänk på att det är en människa i andra ändan, inte en betongsugga eller något annat lika stryktåligt. Diskulogen med Släktforskarnytt är medlemstidningen för Föreningen Dis: Föreningen för datorhjälp i släktforskningen. föreningen Föreningen Dis, Gamla Linköping Linköping Telefon: Fax: pg: , bg: Medlemsavgift: 150 kr per år. Familjemedlem: 75 kr per år. expedition & forskarstuga Hovslagaregatan 3, Gamla Linköping Öppet mån fre kl Kansliet lunchstängt kl Ring gärna innan besök! kanslister Marie Andersson Helena Carlsson redaktör Anna Linder, Burliden 7, Burträsk annonsering Kontakta redaktör Anna Linder ansvarig utgivare Daniel Berglund lösnummerpris 25 kr upplaga exemplar utgivning 4 gånger per år tryck Sandvikens Tryckeri issn Ledaren DISKULOGEN 101 3

4 Kort & Gott Google Earth i webbläsaren Snart kan du öppna Google Earths 3dvyer direkt i Google Maps i din webbläsare, utan att något tilläggsprogram krävs. Andra nyheter är möjligheten att kunna spara egna kartor och markeringar till nästa gång man öppnar kartan. Appledator för miljoner Steve Jobs och Steve Wozniak byggde 200 exemplar av Apple 1 för hand Nu har ett, av sex, fungerande exemplar sålts för 4,5 miljoner kronor på en auktion i Tyskland. Manualen till Apple 1 finns att läsa på internet. Där kan man bl.a. läsa att man garanterar en felfri dator och komponenter i 30 dagar från inköpsdatum. Fotoskrivare i fickformat Den lilla fotoskrivaren Pocket Photo Printer, från LG, börjar snart säljas i Europa. Eftersom specialpapper med färgkristaller används krävs inget bläck eller toner i skrivaren. Skrivaren styrs av en mobilapp för Apple eller Android. Fotoskrivaren väger 212 gram och skriver ut på fotopapper i formatet 51 x 76 mm. Historiska kartor Välj Historiska bilder under Visa, för att möjliggöra en titt på historiska kartor i Google Earth. En klocksymbol när man zoomar in i Google Earth indikerar att det finns historiska kartor över området. Dra tidsreglaget från höger till vänster för att förflytta dig från nutid till dåtid. För tillfället är tidsresan inte så lång, majoriteten av bilderna verkar vara från 2000-talet. Material läggs dock till hela tiden och man kan t.ex. se bilder över Las Vegas, USA, ända från 1950-talet. Chris O Neills släkt Prinsessan Madeleine gifte sig med finansmannen Chris O Neill den 8 juni i år. Nu håller Aftonbladet på att kartlägga hans släkt. De meddelar att den äldsta släkting de hittills hittat är James Patterson, född 1743 i Kilmarnock, Skottland. Chris pappa har rötter i England, Skottland, Italien och på Irland. Däremot vet de inget om Chris mammas släkt. De vet bara att mamma Eva föddes någonstans i Österrike. Snabb mobilsurf Enligt Bredbandskollen är den snabbaste mobilen att surfa med Samsung Galaxy S3 4G. Den är över femton gånger snabbare än den långsammaste mobilen, Samsung Galaxy Gio, som har en genomsnittlig hastighet på 1,4 Mbit/ sek. De tio snabbaste mobilerna är 4G-telefoner. Den enda stora tillverkaren som saknas på tio-i-topp-listan är Apple, som inte fungerar optimalt i det svenska nätet. 4 DISKULOGEN 101 Kort & Gott

5 Foto: Mikael Karlsson Skrivbok för släktforskaren Eva Johansson, som arbetar som lärare och journalist, har gett ut en handbok i att skriva släktberättelser eftersom hon anser att det borde vara målet för alla släktforskare. Att bara samla namn och datum i en tabell eller ett släktträd är inte tillräckligt intressant tycker hon. Anna Linder Eva började släktforska så sent som Allt började med en husvisning. Huset, där de så småningom flyttade in, visade sig ligga granne med huset hennes mans farföräldrar en gång bodde i. Min mans båda farföräldrar var födda Hans pappa var sladdbarn och över 50 år då han själv blev pappa. Min man träffade därför aldrig sina farföräldrar och visste väldigt lite om sin släkt. Eftersom vi nu bor granne med det gamla huset blir vi ständigt påminda om hans släkt. En sommarkväll satte vi oss därför med ett tretimmarsabonnemang hos SVAR. Vi upptäckte saker som han aldrig hade hört talas om, som vilka syskon hans pappa haft och att det fanns en pojke som hade dött i familjen. Efter denna spännande introduktion anmälde jag mig till en distanskurs i släktforskning vid Mittuniversitetet. Kursen läste jag hösten Som examensuppgift skulle man göra en liten släktutredning, så jag utforskade min mans fars släkt. Jag blev så totalt fascinerad av vad man kan hitta när man släktforskar så jag kunde inte sluta efter det, berättar Eva. Bakgrund Eva växte upp i mellersta Halland, varifrån båda hennes föräldrar även härstammar. På hennes mors sida är släkten hallänningar ända ner till den danska tiden. I trakterna runt Ullared finns många av hennes släktingar. Men hennes farfar kom från Vänersborgstrakten. Båda mina föräldrar är uppvuxna under 1920-talet så de hör till en generation som fortfarande växte upp i stora familjer. Därför har jag massor av mostrar, morbröder, fastrar, farbröder och kusiner som jag haft mycket kontakt med. Under 1930-talet anlitade hennes mormor och morfar en professionell släktforskare vilket resulterade i ett fint släktträd som hängde, bakom glas och ram, på väggen hemma hos dem. Det trädet tittade jag ofta på och följde släktlinjerna bakåt. Jag kommer så väl ihåg tavlan och har tänkt mycket på den nu när jag själv börjat släktforska. Skrivbok för släktforskaren DISKULOGEN 101 5

6 Bilden visar Evas morfar Gottfrid Dahlberg som byggde vägar i Okometrakten i mellersta Halland innan han gifte sig En sådan bild är intressant att ha med i sin släktberättelse. Jag hade turen att få träffa min gammelmormor, mammas mormor. Hon dog när jag nyss börjat skolan. Jag har ett levande minne av henne och det tycker jag är väldigt roligt. Hon är inte bara någon jag hört talas om. När jag håller mitt lilla barnbarn som är född 2013 blir jag en länk i släkten och historien eftersom jag kommer ihåg min egen gammelmormor som föddes över 150 år innan. Släktberättelser Den första släktberättelsen Eva skrev var den 20-sidiga uppsatsen hon skrev på distanskursen på Mittuniversitetet. Intressanta händelser och människor skrev jag mer om medan andra endast redovisades i släktträd. Precis som man bör göra för att skapa en intressant släktberättelse. För mig kändes det naturligt eftersom jag har jobbat med att skriva under hela mitt yrkesliv. Målet med min släktforskning har aldrig varit att bara få fram ett släktträd och ansedlar utan för mig är själva släktberättelsen målet med släktforskningen. Annars stannar ju det mesta hos mig. Det som är spännande och intressant syns ju inte i släktträdet. I släktforskningsprogrammet kan man i och för sig lägga in händelser och anteckningar, men det är inte särskilt tillgängligt för de i familjen som inte släktforskar. De behöver ju höra en berättelse, tänker jag. Eva har skrivit flera berättelser och gett till familjen. Hon har all information på datorn och gör sedan pdf-filer av släktberättelserna och skickar till släktingar. Men hennes man fick en utskriven berättelse i julklapp. Hon har även skickat papperskopior till en del äldre släktingar som inte har internet och dator. Eva lägger in text och bilder i dokumenten så att de ser ut som riktiga små böcker. Berättelsen om hennes barns farmors släkt är en riktigt lång berättelse som är uppe i 75 sidor i A4-format. Det finns mycket intressant att berätta om den släkten, och många tacksamma släktingar har fått berättelsen som en pdf-fil. De flesta tycker att det är roligt och spännande, och tackar mig för att de fått en kopia att läsa. Jag förstår att de tycker att det är väldigt intressant. Jag tycker att det är jätteroligt. Och delar man denna glädje med andra så blir den ju större. Jag har faktiskt inte släktforskat så mycket på min egen släkt. Min lillebror och jag hjälps åt att forska på vår pappas sida. På min mammas sida finns det färdiga släktträdet och så släktforskade en moster mycket på 1990-talet. Men hon har också bara redovisat resultatet i släktträd och ansedlar. Men alla berättelser vid sidan om, de uppgifterna vet man ju inte så mycket om. Så det håller jag på med. Jag tittar mycket på vad som står i anmärkningarna i husförhörslängden. Men det färdiga materialet hjälper en ju med var man ska leta efter informationen. Det är smidigt att ha ett facit. För en tid sedan forskade jag om snickaren Mattias Svensson Lundin från Lindome. Jag bloggade om detta och fick snabbt ett tips om att jag borde googla på lindomesnickare för att hitta mer information. Det hade jag inte gjort innan. Det visade sig att det fanns många möbelsnickare från Lindome i början av 1800-talet. Det finns tydligen en inriktning inom möbeltillverkning som kallas lindomestolar. Jag har pratat med museet i Mölndal och de hade mycket att berätta om vad det kunde innebära att vara snickare i Lindome under den tiden. Eva släkforskar lite i taget. Hon är inte så inriktad på att hitta basuppgifterna i kyrkböckerna utan försöker få lite mer kött på benen. Hon tänker på släktberättelsen redan från början när hon börjar forska på en person eftersom det är målet med hennes släktforskning. Eva har börjat på en släktberättelse om sin farmor och farfar, som hennes bror och hon och en kusin har forskat fram uppgifterna till. Mina söner släktforskar inte, men när jag berättar så lyssnar de och ställer frågor. De tycker att det är intressant. Min äldste son planerar till och med att åka och titta på släktgårdar på Gotland tillsammans med sin sambo. Att barnen gärna vill höra fler släkthistorier har verkligen uppmuntrat mig i min egen släktforskning. Det är jätteroligt, och det finns så många intressanta livsöden att berätta om. Skrivhandboken Efter att Eva berättat lite om sin egen släktforskning och att skriva släktberättelser på Tjust Släktforskarförening, som hon är medlem i, fick hon frågan om att starta en kurs. I oktober kunde de starta. Jag hade gjort en kursplan och förberett olika delar att ta upp. Men en studiecirkel formas ju mycket av deltagarna själva, så efter varje kurstillfälle, vi hade fem, hade jag många anteckningar om vad vi pratat om att gå igenom och göra en sammanfattning att mejla ut till alla 6 DISKULOGEN 101 Skrivbok för släktforskaren

7 » Målet med min släktforskning har aldrig varit att bara få fram ett släktträd och ansedlar utan för mig är själva släktberättelsen målet med släktforskningen. «kursdeltagare. Det tyckte de var jättebra. Efter den här kursen hade jag då en hel del anteckningar och stolpar att utgå från då jag började skriva på boken inför kurs nummer två. När jag kom igång att skriva rullade det på. De exempel som finns i slutet av boken har jag använt i båda kurserna. Vi har diskuterat dem och tittat på dem så jag kände att de är bra att ha med för att ge lite mer substans i boken. Jag hade en betaversion klar av boken när jag började nästa kurs i februari, och sedan har jag bearbetat den efter feedback från kurs nummer två. Boken passar bra både som kurslitteratur och för den som vill lära sig mer om hur man kan tänka när man ska planera sin egen släktberättelse. Digital utgivning Eva ger ut sin bok som e-bok av två skäl: Det kostar mycket att trycka och distribuera en fysisk bok och en e-bok är ett väldigt smidig format som många kan ta del av på ett enkelt sätt. En pdf-fil kan alla läsa på sina datorer, och sedan finns den även som E-PUB-fil för surfplattor. Eva tror att de flesta släktforskare är datorvana och märker att det är många som vill ha boken. Då själva boken är på 38 sidor, om man inte räknar med bilagan med exempel, tycker jag att den passar som e-bok. Har man en surfplatta och sitter och släktforskar och skriver, då har man ju boken i surfplattan och så skriver man på sin dator. Jag tycker att en e-bok känns naturligt idag. Det är ett enkelt sätt att publicera en bok. Några hundra nedladdningar har gjorts, vilket jag tycker är många. Jag har inte marknadsfört boken på något annat sätt än skickat information till några släktforskningstidningar och gjort inlägg i facebook-grupperna Släktforskare och Släktforskning för noviser. Det kom många beställningar direkt de dagarna när inlägget syntes. Men sedan försvinner det ju i flödet. Egentligen är väl marknadsföringen av boken det svåra, tycker jag. För jag vet inte hur jag ska göra, mer än att bli omskriven. Intervjuer En stor del av informationen Eva omarbetar till berättelser kommer från arkiven. Men hon har även intervjuat släktingar. Hon har först letat i kyrkoböcker, bouppteckningar och gamla kartor för att få veta lite mer. Och sedan, när hon fått grunduppgifterna, har hon intervjuat släktingar, bl.a. en moster till hennes barns far. Då har jag haft lite uppgifter att utgå från och kan fråga vad de vet om detta. När vi har haft dessa sessioner kommer de igång och minns mer och mer. Det räcker därför oftast inte att pratas vid endast vid ett tillfälle. Jag har pratat väldigt mycket med min pappa. Jag har även mycket kontakt med min ena moster. Hon håller på att skriva släktberättelser om det hon själv kommer ihåg. Vi har haft mycket kontakt och pratat om släkten. Vid släktträffen för pappas släkt märkte jag att han och hans syskon kom ihåg olika saker. Det skiljer sig ofta mycket mellan vad den yngsta och äldsta i syskonskaran kommer ihåg och kan berätta om sin egen uppväxt. Jag tycker absolut att man ska fråga sina föräldrar, om man har möjlighet till det, eller sina äldre släktingar som finns kvar i livet. Ju äldre de är, desto längre tillbaka i tiden har de ju egna minnen. När man väl börjar prata så kommer minnet tillbaka, då eller några dagar senare. De flesta tycker att det är roligt att prata om gamla tider. Så jag tycker absolut att man ska ställa frågorna. Det är så många som ångrar att de inte frågade mer när föräldrar och far- och morföräldrar fanns i livet. Disposition Innan man börjar skriva på sin släktberättelse är det viktigt att fundera på vad man vill ha med. Att göra en disposition hjälper en t.ex. att se vilka delar som hör ihop. Arbetet med dispositionen är ett sätt att klargöra sina tankar. Man kommer väl inte att följa den exakt, men det är ett sätt att få struktur i röran av alla detaljer som man ofta har innan man börjat skriva. På frågan om man ska planera för att skriva om släkten i stort eller om en person i taget, svarar Eva att man inte ska låsa sig vid det ena eller andra. Har man en släkt med flera, väldigt intressanta enskilda livsöden tycker jag att man ska lyfta fram dem. Men samtidigt ska man sätta in dem i sitt sammanhang. De är ju inte en egen ö. Man måste ta upp familj och livssituation, och hur samhället såg ut. Det är alltid bra att berätta om enskilda människor. Det är ju människor man vill lära känna då man läser en roman. Sedan kan man naturligtvis skriva om släkten som helhet, om man t.ex. har en släkt som är känd för något särskilt, eller att det finns Skrivbok för släktforskaren DISKULOGEN 101 7

8 vissa mönster där man har gjort samma sak, t.ex. en släkt full av äventyrare eller en släkt med samhällsbyggare o.s.v. men gärna som en bakgrund till den enskilda människan. Jag tycker även att släktforskare i sina släktberättelser ska analysera sina fynd och fundera på orsakerna bakom. Eva skickar oftast ut sina e-böcker som pdf-filer till släktingar. Om hon har hittat ny, passande information genom sin släktforskning uppdaterar hon enkelt sin fil och skickar ut en ny, uppdaterad pdf till alla berörda. En tryckt släktbok är ju färdig, men eftersom en släktforskare aldrig blir färdig kan det vara bra att ha ett digitalt komplement, t.ex. en hemsida, blogg eller pdf-filer, där man kan berätta om ny information man hittat efter att boken trycktes. Många släktforskare är nog intresserade av att skriva en släktbok, men de planerar att börja först då de är färdiga. Det tankesättet måste man försöka ta sig ur, om man verkligen vill få en berättelse skriven. Det är bättre att sätta igång med det man har. Sedan kan man lägga till nya upptäckter under arbetets gång. Berättelsen behöver inte vara definitiv. Det är nog många släktforskare som stannar vid att bara ha ett släktträd, med namn, årtal och platser. Det är målet för väldigt många. Men jag tror att de olika TV-programmen om släktforskning har gjort att många fått upp intresset för att föra släktinformationen vidare genom att berätta om den. Ett tips för att aktivera hela familjen är att åka på släktforskningssafari. Man Evas bästa tips till släktforskaren 1. För många är det svårt att börja skriva, eftersom man vill ha en bra inledning. Om det är svårt att komma igång: hoppa över inledningen och börja skriva om det du tycker är mest intressant. Inledningen kan du skriva senare. 2. Tänk på vem du skriver för. Skriv för dina läsare, inte för släktforskare. Den som inte släktforskar vet inte vad som menas med mm ff mf etc. Skriv mormors farfars morfar i stället. Förklara ord och begrepp som kanske är självklara för oss släktforskare men inte för andra, t.ex. oäkta barn, husförhörslängd, patronymikon m.m. 3. Blanda detaljerade beskrivningar och spännade händelser med mer övergripande sammanfattningar. Då blir texten mer varierad och intressant. 4. Planera vad du vill skriva innan du börjar. Gör en disposition med ungefärlig kapitelindelning och innehåll. Det blir ett stöd för skrivandet och kan hjälpa dig framåt. väljer ut ett objekt som har anknytning till släkten och som man hinner besöka under en dagstur. Det är även ett ypperligt tillfälle att dela med sig av släktberättelser. Jag tror att släktberättelserna får ett högre värde om man har sett platserna och sedan kan studera släktberättelserna när man kommit hem. Det blir en bra helhet. Det är jätteroligt med släktsafari. Just att leta efter, och hitta, gamla torpgrunder där släktingar man släktforskat om faktiskt har levat. Jag tycker att det är fantastiskt. Egen historia Trots att hon själv uppmanar andra att skriva berättelsen om sig själva har hon själv inte gjort det än. Inte ett färdigt verk i alla fall. Det är jätteviktigt tycker jag. Och jag har grunden klar till min egen berättelse eftersom jag skriver en del om mig själv på min hemsida, som jag haft sedan Det har jag gjort mycket med tanke på mina barn. Jag jobbade på sjön på 1970-talet och det har jag gjort en flik om på min hemsida. Och jag har även skrivit om när jag var au pair i England och lagt upp på hemsidan. Jag behöver skriva lite mer om min barndom och det finns ju all anledning att samla ihop informationen från hemsidan och få ihop det till en släktberättelse. Men jag håller på med så mycket annat. På mina kurser påminner jag deltagarna att inte glömma bort att skiva om sig själva också. Det är lätt att man inte tänker på det. För barnbarnen är det man själv har upplevt och känner var alldeles nyligen redan historia. Jag tycker att det är viktigt, men sedan kanske jag inte lever precis som jag lär. Men jag räknar med att tiden ska komma. Jag skulle inte ha något problem att gå i pension idag och ändå vara fullt sysselsatt i många år framåt. Det tar ju aldrig slut när man väl börjat med släktforskning. 8 DISKULOGEN 101 Skrivbok för släktforskaren

9 Släktforskardagarna 2013 Köping, augusti Bergslagen och järnet Arrangörer: Västra Mälardalens Släktforskare Huvudsponsor: Arkiv Digital Medarrangörer: Sveriges Släktforskarförbund och NBV

10 Olof Cronberg 100% Andel födda i Disbyt i relation till Tabellverket % 80% Tabellverkets statistik blir SHiPS 70% Andel födda i Disbyt 60% 50% 40% Antal födda i Disbyt i relation till Tabellverket % 20% 10% 0% A I H U F N R P W G Z M E T D C K L S AC O X Y BD Totalt Län För en tid sedan fann jag att Umeå Demografiska Databas (UDD) har lagt upp en databas med uppgifter ur Tabellverkets listor Födelsetalen kan jämföras med statistik från Disbyt för att värdera täckningsgraden. Några ord om Tabellverket Tabellverket skapades 1749 för att den svenska staten ville få koll på befolkningen. Hur många kunde beskattas och hur många kunde göra krigstjänst? Det var världens första nationella statistikbyrå. Prästerna i församlingarna runt om i landet var tvungna att rapportera in uppgifter om födda, döda, vigda. För att man skulle kunna beräkna kvinnors fruktsamhet behövdes också uppgift om mammans ålder. Det är därför den uppgiften börjar dyka upp i födelseböckerna. Prästerna skulle också redovisa dödsorsaker, vilket de protesterade mot därför att de inte kände sig kompetenta att ställa diagnoser. Var femte år skulle de också redovisa antalet invånare i sin församling i femårsklasser. Tabellverkets data på webben Sedan många år tillbaka har Tabellverkets tabeller funnits avskrivna på webben på UDD. Dessa har dock legat var församlings tabeller för sig, varför det har varit svårt att använda dem för att jämföra med Disbyt. Alla dessa uppgifter har nu lagts in i en databas som kalllas SHiPS, Swedish Historical Population Statistics, på ships. Databasen täcker åren Den har ett interaktivt gränssnitt, där man som användare kan välja ut olika mått som man vill studera, och sedan visa resultatet som tabell, diagram eller på kartor. Jämförelse med Disbyt Enligt Tabellverket föddes under dessa 111 år 8,2 miljoner personer i Sverige. Som jämförelse kan man ta fram i Disbyt hur många som är födda. Det är ganska enkelt att ta fram hur många personer som finns i Disbyt. Under samma period finns 8,4 miljoner födda angivna i Disbyt. Problemet är att många av dessa är dubbletter inrapporterade av olika medlemmar. Det är också så att om en person har två efternamn får den två poster i Disbyt. Frågan blir då hur många unika personer som finns i Disbyt under denna period. Jag brukar räkna antalet födda där de som har samma normerade föroch efternamn, födelseår och födelsesocken bara räknas en gång. Gör man på det sättet är 4,7 miljoner personer födda den perioden. Felkällorna här är fortfarande att namnvarianter ger dubbla poster. Likaså kan olika orter ge dubbla poster, t.ex. om en forskare anger en person född i Stockholm och en annan forskare anger samma person född i Maria, Stockholm. 10 DISKULOGEN 101 Tabellverkets statistik blir SHiPS

11 Enkäter Under sommaren och hösten kommer vi att genomföra ett antal olika enkäter som riktas till ett urval av medlemmarna. Det kommer att handla om sådant som exempelvis hur ni uppfattar Diskulogen och vilka av Dis olika tjänster ni använder. Om du får ett e-postmeddelande från Dis med en länk till en enkät att fylla i är det alltså i sin ordning och inte någon bluff. Vi är mycket tacksamma om du tar dig tid att fylla i enkäten, om du skulle få ett sådant e-postmeddelande. Vi kommer att redovisa resultatet av enkäterna antingen i Dis Forum eller i Diskulogen. Styrelsen Webbmästare sökes Vi behöver en webbmästare till Dis. Din uppgift blir framför allt att hålla vår hemsida aktuell med spännande information och artiklar från Dis och den övriga släktforskningsvärlden. En del information kommer du att få skickad till dig, en del får du ta initiativ till att få in och en del kommer du att få skriva själv. Du behöver alltså tycka att det är roligt att skriva och informera, och hålla kontakt med många personer i Dis som kan tänkas kunna bidra med artiklar och notiser till hemsidan. Du behöver också ha en viss grafisk begåvning så att du kan illustrera artiklar med bilder och foton. Vi använder Joomla och har dessutom en del system som är gjorda direkt i php. Du behöver alltså ha grundkunskap om Joomla eller annat liknande CMS, samt grundläggande färdighet i programmering av framför allt PHP. Du behöver också kunskaper om HTML, CSS, Javascript med flera webbtekniker. Våra servrar kör Linux och du bör alltså ha grundläggande kunskap även om Linuxservrar. Givetvis bör du också ha intresse för släktforskning och Dis olika aktiviteter och tjänster. Arvode utgår på timbasis. Omfattningen är svår att ange exakt men troligen cirka 10 timmar i veckan i snitt. Du kan befinna dig var som helst i landet. Intresserad? Kontakta Daniel Berglund, (lämna meddelande på telefonsvararen om jag inte svarar). För att ta höjd för dubbla efternamn gjorde jag en specialkörning över förnamn, födelsedatum och födelsesocken för poster där vi har uppgift om fullständigt datum. Jag kunde då se hur vanligt det var att poster är dubblerade p.g.a. flera efternamn. Denna dubbleringsgrad växlar för olika län mellan 5 och 27 %, med ett genomsnitt på 12 %. Tar man hänsyn till detta så är antalet unika personer 4,1 miljoner. Norrbotten i topp Utifrån denna uppskattning av antalet födda i respektive län i Disbyt kan man ställa siffran i relation till antal födda enligt Tabellverket och UDD. Statistiken redovisas i diagrammet intill. Som synes ligger Stockholms län i botten och Norrbotten i topp. Att alla födda i Norrbotten skulle vara registrerade i Disbyt låter lite osannolikt. En felkälla tror jag är församlingsklyvningarna, som gjort att personer ibland är registrerade på den församling som fanns vid tiden för födelsen, och i andra fall i den församling som gällt i senare tid. Det kanske finns någon läsare som har en bättre förklaring till varför det ser ut som det gör? Det är i detta sammanhang också viktigt att påpeka att vi i Disbyt använder länstillhörigheten som gällde år 1900 samtidigt som Tabellverkets siffror rimligen redovisar den länsindelning som gällde respektive år. 50 % av befolkningen Räknat på detta sätt är 50 % av alla födda under denna period med i Disbyt. Det är en fantastisk siffra. Hur länge dröjer det innan vi kommer upp i 75 %? Två faktorer tror jag kan bidra till en mer fullständig databas. Den viktigaste är att fler medlemmar skickar in Disbytutdrag och den andra att vi blir bättre på att inte bara registrera våra direkta anor, utan även syskon och kusiner. Enkäter DISKULOGEN

12 Macspalten Helge Olsson Sven Lövfors Reunion 10 på svenska Ska jag skaffa mig släktforskningsprogrammet Reunion för Mac? Ska jag uppgradera mitt äldre Reunion till version 10? Några svar på sådana frågor ger inte Sven Lövfors i dagens Macspalt. Det överlåter han åt var och en att fundera över. Men han delar med sig av några egna intryck av 10:an. Det första som faller i ögonen, om man jämför med tidigare versioner av Reunion, är en tredelning av innehållet på skärmen. I mitten har vi en centrumfamilj med mamma och pappa, deras barn och föräldrar. I en kolumn längs vänstra sidan finns ett navigeringsfält och till höger ett löstagbart sidofält. Navigeringsfältet är uppdelat i en övre och en undre del. Knapparna i den övre delen ger direktåtkomst till åtta vanliga inkörsportar i programmet. Låt oss skärskåda tre av dessa något närmare, Familjevy, Träd och Rapporter. Familjevy Defaultvyn i mitten är Familjevy. Man slås av de nya möjligheterna att lägga in bilder i denna. Nu finns plats för storleksreglerbara tumnagelbilder (även rörliga) av centrumfamiljen men också av föräldrar och barn. Bilderna på centrumfamiljen har dessutom flyttats upp till en mer självklar plats, namnrutorna. Alla bilder kan fällas ut och förstoras om man vill rotera, beskära eller mejla dem. I namnrutan kan bland annat visas ålder och släktskap. Vill man inte använda den komprimerade släktskapsangivelsen av typen GG mormor/farmor, vilket jag tror en del av oss inte är nöjda med, kan man byta ut den och själv föra in den vanliga svenska släktbeteckningen. Ett sådant förfaringssätt är för övrigt ett exempel på ett genomgående drag i programmet: konfigurera enligt eget tycke! En liten triangel i varje namnruta ger en popup-meny med ett tiotal valmöjligheter, allt från personens Partner och Barn till det nya Visa alla platser för denna person på karta. Kartan (alternativt satellitbilden) är Googles och platserna geotaggas. Träd Under Träd kan man välja bland annat Antavla. Sedan programmet skapat ett nät av namnrutor inklusive löstagbara bilder, ankommer det på mig att göra det hela aptitligare genom en mix av ytterligare texter, bilder och figurer. Liksom tidigare står en kraftfull layoutfunktion till förfogande och den är hyggligt lätt att hantera. Att skapa en antavla tror jag underlättas av att man har tillgång till en stor skärmyta. Det går att låta trycka väggstora utskrifter, något som programmakarna själva menar är en specialitet för Reunion-programmet och något jag själv praktiserat. Rapporter Under Rapporter döljer sig inte mindre än fjorton menyval. Hälften av dem, nämligen Personark, Familjegruppark, Blanka formulär, Familjehistoria, Register, Anor och Ättlingar har en sak gemensam. De har som första exportdestination det ordbehandlingsprogram som valts i Inställningar. Detta står i samklang med vad skaparna av Reunion skriver på sin hemsida: Reunion har alltid lutat mer åt devisen Låt oss ge användaren massor av flexibilitet, snarare än Tryck på en knapp och du får en mekanisk, icke redigerbar rapport med mycket få valmöjligheter. Det är därför som vår registerrapport, till exempel, går automatiskt till din ordbehandlare (www.leisterpro. com under Reunion 10 Support, Questions and Answers; min översättning). Då tycker man att detta också borde gälla ett annat menyalternativ under Rapporter, nämligen det nyinsatta Nekrologer, men där blir man inte hänvisad till sitt ordbehandlingsprogram. Programmakarna tänker sig visserligen att nek- 12 DISKULOGEN 101 Macspalten

13 Macspalten rologerna ska likna sina motsvarigheter i dagstidningarna och ha en stereotyp form och menar kanske då att det klarar sig med den inbyggda redigeringsmöjligheten, men i den svenska versionen är det alldeles tydligt att en kraftig redigering behövs. Skaparna av Reunion framhåller att man avsett att användarna inte ska känna sig bundna av en viss rapportfunktion när man till exempel vill göra en släktbok utan hellre använda sin egen kreativa förmåga och sina eventuella specialprogram i en personlig mix från paletten: Det finns inget sätt att trycka på en knapp och få allt att hända på en gång det finns inget kommando Gör en bok men det finns många, många möjligheter. Att det inte finns en knapptryckning för att göra en bok ser dock ut att vara en sanning med modifikation. Rapportvalet Anor exempelvis tycker jag nog gör skäl för benämningen knapptryckarmetod då resultatet i det stora hela verkar kunna överföras till bokform av traditionell typ, åtminstone om man inte har några större krav på variation och läsupplevelse. Sidofält Den undre delen av navigeringsfältet är rubricerad Sidofält. Därifrån styr man vad som ska visas i ett sidofält som kan fällas ut längs högra sidan av skärmen. I sidofältet kan man visa tretton olika listor. De har ersatt ett antal separata fönster i tidigare versioner. En dubblett av sidofältet i tabellform kan lösgöras tillsammans med sitt navigeringsfält och till exempel placeras på en andraskärm. Då kan man alltså ha två olika listor samtidigt på skärmytan. Sidofältet påminner i vissa delar om sin motsvarighet i Reunion för ipad. Listan Personer har bland annat sökruta och skrollningsmöjlighet. Där träffar man på en sak som också förekommer i andra sammanhang där man har att göra med en engelskspråkig förlaga. Alfabetiseringen av personnamnen låter å, ä och ö sorteras under motsvarande vokal utan diakritiskt tecken. Listan Platser följer dock den svenska alfabetiseringen, vilket torde betyda att man borde kunna förvänta sig något liknande även för listan Personer. En Dela-knapp, en ruta med en pil, dyker upp lite varstans i programmet med olika exportmöjligheter. Under Personer i sidofältet skapar den en Indexrapport som dirigeras direkt till valt ordbehandlingsprogram men som också kan gå till mejlprogram eller webbläsare. Sidofältets många olika varianter och nya möjligheter är nog det som har påverkat mitt arbetsflöde mest i Reunion 10. Programversioner Reunion 10 är i skrivande stund framme vid version En svensk översättningsfil kan köpas till, antingen i kombination med programmet eller separat. Översättningen är i samma stund framme vid version Reunion 10 Sw 1.3. En uppdatering av denna vore säkert välkommen då ord från den amerikanska förlagan fortfarande i några fall hänger kvar. Reunion 10 finns också i en testversion. Den har vissa begränsningar, bland annat antal personer som kan läggas in. Men den är inte begränsad i tid. Macspalten DISKULOGEN

14

15 Lars Ottoson Generalstabskartan Bild 1: Stockholmsbladet var det första blad av generalstabskartan, som graverades och trycktes. Det trycktes då endast i svartvitt men kolorerades för hand. Senare utgivna blad trycktes normalt med svart och blå färg. Generalstabskartan började ges ut i början av 1800-talet och mångfaldigades med hjälp av tryckpress från och med Den har varit till stor nytta i både militära och civila användningsområden och nu även för släktforskaren. Generalstabskartan DISKULOGEN

16 Generalstabskartan är ett av Sveriges mest kända kartverk, vars utgivning startades i början av 1800-talet. Anledningen till att arbetet påbörjades var att militären ansåg att man behövde ett rikstäckande kartverk för att kunna försvara landet en idé som hade sitt ursprung i Napoleons Frankrike. Tanken var att kartan skulle vara enhetlig över landet och därtill även täcka Norge och delar av norra Tyskland. Många olika skäl gjorde dock att kartorna till innehåll, kvalitet och skala inte blev enhetliga över landet. Ursprungligen var alltså kartverket ett rent militärt företag, men efterhand måste man anpassa det till de behov och önskemål som fanns i det civila samhället. Arbetet med kartan, som formellt startades 1805, kom att fortsätta ända till Det är därför naturligt att det kom att påverkas av utvecklingen inom bl.a. mät- och reproduktionstekniken liksom av förändrad behovsbild och den erfarenhet som man successivt vann med framställning och användning av kartan. När kartarbetet startade 1805 hade den s.k. Fältmätningskåren ansvaret, som dock redan 1811 övergick till Fältmätningsbrigaden inom Ingenjörskåren omorganiserade man återigen verksamheten som nu placerades inom Generalstaben med beteckningen Topografiska kåren. Kårens uppgifter övertogs 1874 av Generalstabens topografiska avdelning. Generalstaben fick släppa uppdraget att framställa kartverket 1937 då verksamheten organiserades inom det helt civila ämbetsverket Rikets Allmänna Kartverk (RAK). Generalstabskartan är numera en vedertagen beteckning på kartverket, men som framgår av organisationsöversikten låg verksamheten inte under hela produktionstiden under Generalstaben. Kartserien hade i själva verket olika beteckningar genom åren. Inledningsvis kallades den bl.a. Svenska Kartan eller Militärkarteverket. När man 1857 började trycka kartan och göra den tillgänglig för allmänt bruk användes beteckningen Topografiska corpsens karta öfver Sverige. Denna beteckning övergavs 1874 då man införde Generalstabens karta öfver Sverige och detta namn behölls även efter det att det civila RAK tog över ansvaret för kartarbetet. Generalstabskartans innehåll och framställning var givetvis från början helt anpassat till de militära behoven och produktionen inriktades i första hand på att täcka de områden där man kunde förvänta sig fientliga (i först hand ryska) angrepp. Detta är anledningen till att man prioriterade karteringen av de östra och sydliga delarna av landet medan t.ex. Norrlands inland och fjälltrakter länge sköts på framtiden. I arbetets begynnelse var målet inte att framställa en tryckt version av kartan utan man nöjde sig med ett enstaka, handritat exemplar. Ganska snart insåg man att man måste ha tillgång till en större upplaga av kartan. Man började därför 1826 att gravera kartan på kopparplåt för att kunna trycka upp en begränsad upplaga [Bild 1]. Kartan var i detta inledande skede hemligstämplad och det var först 1857 som man beslutade att tillhandhålla den även för civilt bruk. Detta genomfördes framför allt tack vare att den kände järnvägsbyggaren Nils Ericson, som behövde kartan för utbyggnaden av järnvägsnätet, men som blivit nekad att ta del av de hemliga kartorna, klagade högljutt på att kartan hölls hemlig. Det visade sig snart att det fanns ett stort intresse för och behov av kartan inom landet, hos både allmänhet, företagare och myndigheter. Försäljning av tryckta kartor kom igång i större omfattning under 1860-talet genom hovbokhandlaren Adolf Bonnier. Karttryckningen skedde länge genom Generalstabens Litografiska Anstalt, GLA, som trots vad namnet antyder var ett rent privat företag. GLA hade också rätten att vidareutnyttja kartplåtarna för framställning av särtryck och andra följdprodukter. Inledningsvis trycktes kartan i koppartryckspress på lumppapper som färglades för hand. Efterhand kom mer rationella tryckmetoder och tryckningen gjordes i regel endast i två färger, svart och blått. Som antytts är generalstabskartan inte ett alltigenom enhetligt verk. Olika skäl gjorde att kartproduktionen kom att genomföras på skilda sätt i södra och norra Sverige. Man talar därför i detta sammanhang om att verksamheten var uppdelad i södra respektive norra verket. Skillnaden mellan kartorna i de två verken är betydande i många avseenden. Gemensamt för de båda verken är att de innehållsmässigt är likvärdiga, att de är heltäckande och att de är baserade på ett enhetligt referenssystem. Till skillnad från nästan alla tidigare framställda kartor över landet ger de en fullständig bild av höjdförhållandena, som innan dess var förhållandevis dåligt kända. I ett inledande skede, fram till mitten av 1800-talet, redovisades visserligen endast terrängens lutningsförhållanden, men därefter redovisades även höjdsiffror (först i fot, sedan i meter över havet) för sjöar, bergstoppar etc. Gemensamt för de båda verken är också att fältarbetena genomfördes med förhållandevis enkla metoder. Fältrekognosceringen baserades i princip på tidigare upprättade lantmäterikartor som förminskades och sattes samman till en s.k. stomkarta. Stomkartan, som normalt hade skalan 1:50 000, kompletterades genom fältarbete, särskilt med information om terrängens höjdförhållanden, som ju normalt inte alls redovisades på de äldre lantmäterikartorna. Fältarbetet måste även omfatta uppmätning av de områden som aldrig varit fö- 16 DISKULOGEN 101 Generalstabskartan

17 Bild 2: Utsnitt ur konceptkarta Finspång SO i 1: Det med blyerts ritade rutnätet användes när kartbilden förminskades för hand ruta för ruta till kartskalan 1: Denna s.k. rutning användes tills det blev möjligt att göra förminskningen med fotografisk metodik. remål för kartering i samband med någon lantmäteriförrättning. Fältarbetet genomfördes med enkla mätningar och uppskattningar där stegning och ögonmått var huvudingredienser. Höjdmätningar gjordes med barometer och enkla lutningsmätare. Fältarbetet redovisades tuschritat vanligtvis på konceptkartor i skala 1: [Bild 2]. Generalstabskartan är dock, trots de enkla metoder som användes, en förhållandevis noggrann karta som ger en god och detaljerad bild av landskapet så som det såg ut vid karteringstillfället. Konceptkartorna hölls länge hemliga men kunde under den senare delen av produktionsperioden (efter 1897) tryckas och tillhandahållas öppet. Avsikten var att man ville göra kartläggningens resultat tillgängligt så fort som möjligt. De tryckta konceptkartorna framställdes med enklare metodik än den graverade kartan och fanns därför ofta till salu 3 4 år innan den slutliga produkten var färdig. De tryckta konceptkartorna har normalt skalan 1: och innehåller därför oftast fler detaljer än den slutliga produkten. De tuschritade konceptbladen förminskades och innehållet överfördes till kopparplåt genom gravyr. Gravyren var ett mycket tidskrävande arbete. Man räknade med att det tog ca fyra år för en gravör att färdigställa ett kartblad. Kopparplåten var alltså kartans original och man kunde göra ändringar och tillägg på plåtarna i samband med nytryckning av kartorna. Södra kartverket Det södra verket täcker landets södra delar upp till en öst-västlig linje i höjd med Söderhamn. Verket omfattar 110 rektangulära och lika stora blad i storleken 20x15 decimaltum, d.v.s. ca 60x45 cm [Bild 3]. De har alla skalan 1: och huvuddelen av området baserades på ett fältarbete som redovisades i skalan 1: Arbetet med kartläggningen av södra Sverige tog drygt 100 år. Det påbörjades 1805 och först 1922 gavs det sista bladet (107 Älvdalsåsen) ut. De tidigast framställda bladen hade dock under tiden varit föremål för mer eller mindre omfattande revideringar. Dessa avsåg främst förändringar i vägnät och bebyggelse. När hela södra delen av landet var kartlagt inleddes ett arbete med förnyelse av kartverket. Detta kom att genomföras dels som en ren nyframställning av vissa blad dels som en genomgripande revidering av andra blad. Nyframställningen kom att omfatta 39 blad medan 53 blad blev föremål för en grundläggande revidering. Detta innebär att det Bild 4: Norra verket omfattade 84 kartblad i 1: Norr om den röda linjen var kartan av kombinerad ekonomisk-topografisk typ. Det med grönt betecknade området gavs också ut i 1: Bild 3: Det södra kartverket omfattade 110 blad i 1: De med grönt markerade bladen blev föremål för total ommätning under perioden För huvuddelen av de ommätta bladen gav man också ut tryckta konceptblad i 1: Generalstabskartan DISKULOGEN

18 Bild 5: Bilden visar ett utsnitt ur den ekonomisk-topografiska kartan över norra delen av Norrland. Den trycktes i sex färger för att bl.a. visa åker (gul) och äng (grön). Kartan här förstorad till skala 1: finns flera utgåvor av nästan alla blad. För vissa blad finns det ända upp till sex olika utgåvor med mer eller mindre genomgripande revideringar. Norra kartverket Det norra verkets kartor täcker landets norra delar ner till en öst-västlig linje i höjd med Söderhamn. Det finns en mindre överlappning mellan de två kartverken. Verket omfattar 84 blad och skalan är 1: Beslut om kartläggningen i norr togs först Man lade då fast att kartbladen skulle göras som s.k. gradblad med storleken 1,5 grad i bredd och 0,5 grad i höjd. Detta innebär att bladen till skillnad från de rektangulära bladen i södra verket är olika stora och icke rektangulära. Ganska snart kom man underfund med att den valda skalan var för liten för att kunna återge särskilt de mer bebyggda områdena av Norrland med önskvärd tydlighet. Man beslutade därför att också ge ut blad i skala 1: för områden utmed norrlandskusten och längs en del älvdalar [Bild 4]. En annan avvikelse jämfört med södra verket är att den officiella versionen av kartan i norra delen av landet ned till breddgraden (en öst-västlig linje strax söder om Umeå) var en kombinerad ekonomisk-topografisk karta. Kartan över detta nordligaste område skulle tryckas i sex färger [Bild 5] till skillnad från två färger för övriga delar av landet. GLA fick dock av ekonomiska skäl tillstånd att trycka även kartorna över det nordligaste området i två färger. Man ser därför inte så ofta den fullständiga sexfärgsversionen av kartan. När det gäller bladen i skala 1: har endast tre av bladen varit föremål för revidering. Däremot genomfördes grundlig revidering av ett relativt stort antal av bladen (57 av 87) i 1: Tillgänglighet Generalstabskartan kom till stor användning i såväl militära som civila tilllämpningar. Den användes dels som den var, dels som underlag för andra kartprodukter som turist-, bil- och fjällkartor. Än har kartan inte helt spelat ut sin roll. För den som vill studera hur landet såg ut under och 1900-talen kan den vara till stor nytta och glädje. Detta gäller inte minst för släktforskare som vill studera utvecklingen av bebyggelse och kommunikationsleder eller som vill se var alla de gamla, nu sedan länge försvunna, torpen låg. Generalstabskartan i tryckt form är idag inte tillgänglig annat än i arkiv, på bibliotek, antikvariat, Tradera etc. Eftersom det huvudsakligen handlade om en militärt styrd produktion finns nästan allt arkivmaterial i Krigsarkivet. Lantmäteriet har genomfört skanning av en stor mängd material kopplat till kartverket. Skanningen omfattade tryckta kartor (flera utgåvor av varje kartblad) och handritade konceptkartor (men inte tryckta). En del av detta material finns tillgängligt på Lantmäteriets hemsida under historiska kartor. Där visas normalt den första tryckta utgåvan av respektive blad. För Norrland finns endast kartan i skala 1: tillgänglig. Man har dock tyvärr valt att presentera kartorna med en teknik som inte alls gör de fint graverade kartorna rättvisa. Den skanning som gjorts av de visade kartorna, liksom av andra tryckta och otryckta original och koncept som ännu inte visas på hemsidan, har en avsevärt bättre kvalitet. I viss omfattning finns de ritade kartkoncepten i skala 1: tillgängliga via dvd-skivor utgivna av Dis. Skivorna (en för vardera södra och norra Sverige) innehåller dock bara avsnitt för ett begränsat antal tätbebyggda områden. Nu planerar man inom Dis att fortsätta utgivningen av generalstabskartan över större sammanhängande områden. 18 DISKULOGEN 101 Generalstabskartan

19 Björn Johansson Nya kartor är på väg I samband med Släktforskardagarna i Köping kommer Dis även i år att släppa två dvd-skivor med intressanta historiska kartor. Denna gång blir det en specialutgåva med Östergötlands och Västmanlands län från den populära Häradsekonomiska kartan. Dessa har georefererats till projektionen RT90 för att lätt kunna importeras, studeras och jämföras med andra historiska kartor i Disgen. Förra årets nyutgåva av dvdskivan med Sveriges häradsekonomiska kartor innehöll ju kartorna i originalprojektion. Endast delar av kartbladen kan med lite möda placeras och studeras i Disgen. Detta är vi nu på väg att åtgärda! Georeferering av en historisk karta är en komplex operation, till vilken Lantmäteriet (LM), Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och andra institutioner använder dyra professionella programsystem. På RAÄ:s webbplats, > Kulturarv > Landskap > Digitala historiska kartor > Digital rektifiering, finns flera dokument som beskriver arbetsgången med sådana. Då varken LM eller någon annan oss veterligt har planer på att georeferera de häradsekonomiska kartorna, funderade vi i Dis på om detta vore en möjlig uppgift för oss. Två frågor var avgörande. Har vi tekniken? Program som ArcGIS (efterföljaren till ArcView, som nämns i RAÄ:s dokument) från ESRI kostar skjortan för en förening eller privatperson. På nätet finns några fria, s.k. Open Source, programvaror som öppnar möjligheten att genomföra dessa kartmanipulationer av rasterbilder. En handledning för våra behov togs fram och i denna ges detaljerade steg-för-steg-instruktioner som omfattar alla erforderliga moment även för en oinvigd: från DjVu-filens export från dvd:n med de häradsekonomiska kartorna via filkonvertering, georeferering, hantering av lägesinformation, retusch och klippning till lagom stora kartbilder i högupplöst jpg för import och visning i Disgen. Har vi resurserna? Omfattningen är lätt skrämmande: Antalet häradsekonomiska kartor för de tillsammans 17 länen omfattar ca stora kartblad! Var skulle vi hitta kunnigt och engagerat folk som kunde hjälpa oss att utföra detta jobb? I Linköping fick vi kontakt med företaget Arbetslivssupport, som erbjuder arbetsmarknads- och utbildningstjänster. Som en del av deras arbetsmarknadsprogram erbjöds vi hjälp av 8-9 medarbetare. Projektet startas Under mars månad påbörjades en inlärningsperiod som omväxlande omfattade genomgångar och praktiska övningar i både Linköping och Norrköping. Efter att ha gnuggat in arbetsmetoden delade vi upp arbetet i grupper. En Norrköpingsgrupp på 3 4 personer med stöd av Tor Leif Björklund, vice ordförande i Dis-Filbyter, som också bor i Norrköping, och en Linköpingsgrupp på 4 5 personer med undertecknad som handledare. Vi fick också god hjälp av Lars-Gösta Johansson, Norrköping, även han engagerad i Dis-Filbyter. I april drog produktionen igång. Idag, i början på juni, ser vi ett nästan färdigt resultat: c:a 250 bearbetade häradsekonomiska kartor redo att granskas och paketeras för dvd-produktion. Mycket nöjda! Vi är mycket nöjda med det utförda arbetet och hoppas att medlemmarna och andra kartintresserade skall uppskatta resultatet. Arbetet har gjorts med hög ambition och noggrannhet. Teamen är redan igång med bearbetningen av kartorna för angränsande län runt Mälaren och Hjälmaren och vi hoppas att det fortsatta arbetet skall flyta lika fint framöver. Mer att göra! Eftersom det är ett grannlaga arbete att placera de historiska kartorna på plats och det finns mer kartmaterial på tur, skulle vi uppskatta om vi också kunde engagera medlemmar i projekt som detta. Vi har också halvfabrikat där kartorna är georefererade, men behöver granskas och anpassas till Disgen. Kanske just du, som läser dessa rader, skulle vilja dra ett strå till stacken? Då är du hjärtligt välkommen att höra av dig! Nya kartor DISKULOGEN

20 Olof Cronberg RootsTech 2013 Släktforskardagarna på amerikanska Foto: Olof Cronberg Under årets kalla vår fick jag möjlighet att göra ett avbrott en vecka och åka till Salt Lake City, för att kombinera släktforskning, skidåkning och konferens. Ett fantastiskt avbrott i vardagen för alla entusiaster. Redan i februari nästa år kommer möjligheten tillbaka för den som blir sugen efter att ha läst denna artikel. 20 DISKULOGEN 101 RootsTech 2013

Föreningen DIS. Dags för kontroll. KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder. Modul 6 Gör en antavla med bilder

Föreningen DIS. Dags för kontroll. KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder. Modul 6 Gör en antavla med bilder Föreningen DIS Datorhjälp i Släktforskningen KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder Tommy Nilson Distanskurs med Tommy Nilson distans@dis-smaland.se 070-303 17 32 Bengt Kjöllerström

Läs mer

Kom igång med Disgen 6

Kom igång med Disgen 6 Kom igång med Disgen 6 Gör en antavla med bilder. Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se www.kj2.se/dskimd Läs mer om 10. Antavla med foton 11. Säkerhetskopiering Kontrollera Disgens uppgifter

Läs mer

Att komma igång med DISGEN 8.2

Att komma igång med DISGEN 8.2 Att komma igång med DISGEN 8.2 Nedanstående bild är den man möter när man installerat programmet. I handledningarna för de olika versionerna av DISGEN finns beskrivning hur man kommer igång med inmatning

Läs mer

Gör en antavla med bilder - modul 8

Gör en antavla med bilder - modul 8 Gör en antavla med bilder - modul 8 Gör en antavla med bilder PDF-skrivaren öppnar nya möjligheter Gör en säkerhetskopiering Bli medlem i DIS Gå vidare Utvärdering Kom igång med Disgen 2016 är en interaktiv

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4

Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4 Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4 Registrera dina barnbarn Registrera dina kusiner Hitta fler släktingar Kyrkoböckernas uppgifter Sök i Arkiv Digital Dokumentera uppgifter Bakgrunder E-post:

Läs mer

Gör en modern släktbok för CD eller webben

Gör en modern släktbok för CD eller webben Gör en modern släktbok för CD eller webben 21 Den traditionella släktboken består av ett antal tabeller och i bästa fall en grafisk stam- eller antavla, och man kan med ett register eller hänvisningar

Läs mer

Kom igång med Disgen 6 röd

Kom igång med Disgen 6 röd Kom igång med Disgen 6 - Röd Gör en sidindelad antavla. Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se http://kurs.dis.se Modul 6 Gör en sidindelad antavla Kontrollera uppgifter Gör en sidindelad

Läs mer

AD OnLine AD OnLine 2008-09-12

AD OnLine AD OnLine 2008-09-12 Användarmanual till AD OnLine AD OnLine 2008-09-12 2 Inledning I denna kortfattade manual kommer vi att visa och berätta om AD OnLine som är Arkiv Digitals onlinetjänst för att titta på det historiska

Läs mer

Gör en antavla med bilder

Gör en antavla med bilder Gör en antavla med bilder Gör en antavla med bilder. Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se Kurs.dis.se Kom igång med Disgen 1 Bengt Kjöllerström 2015-09-05 Modul 8 Gör en antavla med

Läs mer

Kartor i stort och smått. Björn Johansson bjorn.gustaf@telia.com

Kartor i stort och smått. Björn Johansson bjorn.gustaf@telia.com 1 Kartor i stort och smått Björn Johansson bjorn.gustaf@telia.com Ta redan nu den lilla komihåglappen med några användbara webbadresser till sidor jag kommer att beröra. 2 Föreningen för datorhjälp i släktforskningen

Läs mer

Manual till BOKEN OM MIG. Skriven eller berättad av mig

Manual till BOKEN OM MIG. Skriven eller berättad av mig Manual till BOKEN OM MIG Skriven eller berättad av mig Du kan använda vilket kollegieblock eller anteckningsbok som helst. Du kan skriva själv eller be någon skriva det du berättar. Sätt sedan det i vilken

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 nytt_original_0914 06-09-14 11.30 Sida 3 Innehåll Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 Mitt liv min barndom 10 min ungdom 22 mitt vuxenliv

Läs mer

DIS-Filbyter. En regionförening inom DIS för Östergötland och södra Sörmland

DIS-Filbyter. En regionförening inom DIS för Östergötland och södra Sörmland DIS-Filbyter En regionförening inom DIS för Östergötland och södra Sörmland Kurser i Disgen L01-H15 Disgen introduktion Kursen använder samma kurskompendium som grundkursen i Disgen, men omfattar endast

Läs mer

Att komma igång med släktforskning

Att komma igång med släktforskning Att komma igång med släktforskning 1 Släktforskningen har de senaste åren vuxit kraftigt eftersom datorerna har gett forskarna ett utmärkt verkyg både för att hålla reda på släktingar och för att söka

Läs mer

En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton.

En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton. Antavla med foton 10 En trevlig form av utskrift från Disgen är en grafisk antavla med foton. Bild 10 1. Min dotter Cecilias antavla. Designa sidan Det underlättar om man tänker igenom hur man vill att

Läs mer

Släktforskning på nätet. Björn Johansson bjorn.gustaf@telia.com

Släktforskning på nätet. Björn Johansson bjorn.gustaf@telia.com 1 Släktforskning på nätet Björn Johansson bjorn.gustaf@telia.com Ta redan nu den lilla komihåglappen med några användbara webbadresser till sidor jag kommer att beröra. 2 Föreningen för 3 datorhjälp i

Läs mer

Har du dubbletter i din databas?

Har du dubbletter i din databas? Lär dig mer om disgen 8, del 37 text: Eva Dahlberg bild: Disgen 8.2 Har du dubbletter i din databas? Svaret på den frågan är sannolikt ja! Efter en tids forskning blir det lätt så att man matar in samma

Läs mer

Introduktion till släktforskarprogrammet

Introduktion till släktforskarprogrammet Introduktion till släktforskarprogrammet Utvecklat av Föreningen för datorhjälp i släktforskningen 2 Disgen 8.2 Demo + Läsversion Välkommen till Disgen Denna korta handledning vill hjälpa dig att komma

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Hur man tar hand om sitt släktforskningsmaterial

Hur man tar hand om sitt släktforskningsmaterial Hur man tar hand om sitt släktforskningsmaterial PAPPER OCH PENNA, SLÄKTFORSKNINGSPROGRAM ELLER SLÄKTTRÄD PÅ NÄTET? Kjell Hassel Kvällens agenda Att dokumentera helt manuellt med papper och penna Vi börjar

Läs mer

Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att

Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att Instruktioner Lösenordet för Säkert Läge är edit. Välkommen till Prata! Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att locka till kommunikation genom färg, form och lekfullhet.

Läs mer

Här lär du dig mer om att använda söklistor

Här lär du dig mer om att använda söklistor Här lär du dig mer om att använda söklistor AV EVA DAHLBERG Denna artikel är baserad på Disgen version 8.1d, men när det gäller söklistorna finns inte någon skillnad mot 8.1a som användes för den tidigare

Läs mer

En arbetssätt du bör lära dig Så använder du ort- och kartfunktionen

En arbetssätt du bör lära dig Så använder du ort- och kartfunktionen Lär dig mer om Disgen 8 del 63 Disgen 8 har två specialfunktioner ortfunktionen och kartfunktionen som är mycket intressanta att använda. I artikelserien Lär dig mer om Disgen kommer nu flera avsnitt i

Läs mer

Vad kan jag göra på biblioteket?

Vad kan jag göra på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag göra på biblioteket? Vad kan jag göra på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker och annat med dig hem. Du kan också sitta på biblioteket och läsa, studera eller arbeta.

Läs mer

Nya utskriftsinställningar

Nya utskriftsinställningar 1 Nya utskriftsinställningar Mallar inställningar för utskriftsformat Innehållet och utseendet i varje utskriftsform styrs av en mall. Mallarna för de ingående delarna är samlade i en Inställningsmall.

Läs mer

Slutrapport: Informationsvisualisering av släktträd

Slutrapport: Informationsvisualisering av släktträd Slutrapport: Informationsvisualisering av släktträd Grupp 11 Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson 2003-10-10 Göteborg, Chalmers/GU Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SYFTE...3 3. METOD...3

Läs mer

Kom igång med Disgen 2016

Kom igång med Disgen 2016 Kom igång med Disgen 2016 Kom igång med Disgen 2016 är en interaktiv distanskurs på tio moduler med Bengt Kjöllerström Studera när du vill Studera var du vill Studera hur du vill Få hjälp Gör en egen antavla

Läs mer

Bengt Kjöllerström

Bengt Kjöllerström Kom igång med Disgen 5 - blå Lägg till foto Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se Kurs.dis.se Modul 5 Lägg till foto Ändra och komplettera uppgifter. Vilka personer har jag registrerat?

Läs mer

Så använder du historiska kartor. Släktforskning med kartans hjälp

Så använder du historiska kartor. Släktforskning med kartans hjälp Så använder du historiska kartor Släktforskning med kartans hjälp Historiska kartor Visar hur det såg ut en gång Jämförelser visar hur gårdar flyttats, hur markanvändningen ändrats Speglar förändringar

Läs mer

ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL

ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL 1 INLEDNING Programmet ipool är ett system för att på ett effektivt sätt sköta bemanning och personalinformation via ett webbaserat gränssnitt som är enkelt att använda

Läs mer

Full koll på taggar i OS X Mavericks

Full koll på taggar i OS X Mavericks Full koll på taggar i OS X Mavericks 7 Snabbaste sättet att hålla koll på filer 7 Synkronisera taggarna via icloud 7 Nå taggarna med kortkommandon Så använder du Finders taggar i OS X Mavericks En kul

Läs mer

Resledaren Användarguide Android Innehåll

Resledaren Användarguide Android Innehåll Resledaren Användarguide Android Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 16 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa...

Läs mer

LOTTA MANUAL. t.o.m. version Cederlund 2014-12-07

LOTTA MANUAL. t.o.m. version Cederlund 2014-12-07 LOTTA MANUAL t.o.m. version Cederlund 2014-12-07 Innehållsförteckning 1. Nedladdning, installation och start av programmet 2. Skapa en turnering 3. Lägga in spelare i programmet 3.1. Inmatning av spelare

Läs mer

openrgd Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD) Sammanslagen släktforskning Sveriges historiska befolkning med släktrelationer

openrgd Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD) Sammanslagen släktforskning Sveriges historiska befolkning med släktrelationer openrgd Rikstäckande Genealogisk Databas Sammanslagen släktforskning Sveriges historiska befolkning med släktrelationer 2015-04-30 delprojekt openrgd Resultat Rikstäckande Genealogisk Databas (RGD) är

Läs mer

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av

Kvalitet i Släktforskningen, nr 1. eller Konsten att släktforska utan att det blir fel. Av Håkan Skogsjö. Utgiven av Kvalitet i Släktforskningen, nr 1 Om bryggor och bojar eller Konsten att släktforska utan att det blir fel Av Håkan Skogsjö Utgiven av Postadress: Box 30222, 104 25 Stockholm Besöksadress: Warfvinges väg

Läs mer

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren

SENIORER SENIORER. Grundläggande IT för. Windows 7. Grundläggande IT för. Windows 7. Eva Ansell Marianne Ahlgren. Eva Ansell Marianne Ahlgren 600 IT för seniorer Windows 7.qxp 2011-06-0 10:27 Sida 1 Eva Ansell Marianne Ahlgren Eva Ansell Marianne Ahlgren Grundläggande IT för SENIORER Windows 7 Det här är en bok för dig som behöver grundläggande

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll

Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll Detta dokument utgör användarhandledningen till funktionen hemkomstkontroll i mobilappen Skogsappen som tillhör tjänsten epiforest. E p i s c o p e M o n i t o r i

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

1 Nya färdiga utskriftsinställningar

1 Nya färdiga utskriftsinställningar 1 Nya färdiga utskriftsinställningar Nu finns det nya utskriftsinställningar tillgängliga för Disgen 8.2d. De som vill använda sig av färdiga mallar för utskrifter, men vill ha något annat än Disgens standardinställningar,

Läs mer

Instagram Stories en guide

Instagram Stories en guide Instagram Stories en guide Här är din gudie som gör det enkelt att komma igång med Instagram Stories och dessutom får du 10 stycken anledningar till varför du skall använda Instagram Stories i din marknadsföringsstrategi..

Läs mer

Att göra en modern släktbok för CD och webb med Disgen

Att göra en modern släktbok för CD och webb med Disgen Att göra en modern släktbok för CD och webb med Disgen Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se http://www.kj2.se/anor Modern släktbok 1 Bengt Kjöllerström 2011-04-15 Tre studiecirklar med Disgen Kom igång

Läs mer

NYHETSBREV. Cumap webb 9. STOR NYHET på gång: Cumap LIVE en succé SUPPORT - Manualer på cumap.se Smått och gott, tips och trix

NYHETSBREV. Cumap webb 9. STOR NYHET på gång: Cumap LIVE en succé SUPPORT - Manualer på cumap.se Smått och gott, tips och trix ! NYHETSBREV STOR NYHET på gång: 2015-02-24 Nr 19 Cumap webb 9 Cumap LIVE en succé SUPPORT - Manualer på cumap.se Smått och gott, tips och trix STORA NYHETER PÅ GÅNG... Vi har påbörjat ett omfattande arbete

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE. ViTex

ANVÄNDARGUIDE. ViTex ANVÄNDARGUIDE ViTex ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från inskannat dokument via kopiatorn 2. Uppläsning i ViTex 3. Navigation & Zoner 4. Ändra inställningar 5. Kontakt och Support 1. Inläsning

Läs mer

Importera utskriftsinställningar och Tips och tricks för Disgen 8.2d

Importera utskriftsinställningar och Tips och tricks för Disgen 8.2d Importera utskriftsinställningar och Tips och tricks för Disgen 8.2d Importera utskriftsinställningar Utskriftsinställningar finns i Inställningsmallar. Varje utskriftsform i Disgen (antavla, ansedel,

Läs mer

Användarmanual icad Arkiv

Användarmanual icad Arkiv Användarmanual icad Arkiv Ett webbaserat ritningsarkiv från Astacus Användarmanual för icad Arkiv Ver 1.2 1 Förutsättningar: icad är ett digitalt ritningsarkiv som hanteras via ett webbgränssnitt. Ritningsarkivet

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Snabbkurs i Wordpress för IOGT-NTO

Snabbkurs i Wordpress för IOGT-NTO Snabbkurs i Wordpress för IOGT-NTO Välkommen till din nya sida! Det här materialet är till för att ge en snabb genomgång av din nya sida och de olika funktionerna så att du snabbt kan komma igång och arbeta

Läs mer

Rolf Andersson och Kerstin Carlborg, mars 2014. och sist och slutligen: ta backup. 2014-03-10 Tsff

Rolf Andersson och Kerstin Carlborg, mars 2014. och sist och slutligen: ta backup. 2014-03-10 Tsff Disgen-genomgångdel 2 - fler funktioner Liten repetition Om en person kommit fel. Söka Skriva ut ansedel, antavla och stamtavla på papper Granskning Gå igenom fler funktioner Lägga in porträtt och sist

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Resledaren Användarguide iphone Innehåll

Resledaren Användarguide iphone Innehåll Resledaren Användarguide iphone Innehåll Planera Ny Resa... 3 Visa Mina Resor... 13 Ta bort sparad resa... 14 Ändra planerad resa... 15 Påminnelser... 15 Under Resan... 17 Inaktivera Pågående Resa... 20

Läs mer

SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR.

SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR. SVAR (Riksarkivet) Nu är det dags att gå in och se vad man kan hitta hos SVAR. Börja med att starta din webbläsare (Internet Explorer eller annan) och skriv in webbadressen www.svar.ra.se och tryck på

Läs mer

IT-Café: Tema Tidningar & Böcker

IT-Café: Tema Tidningar & Böcker IT-Café: Tema Tidningar & Böcker Att läsa NLT på din surfplatta/dator 1. Gå ut på Internet. Skriv www.nlt.se och tryck Enter/sök. Då kommer du till NLT s hemsida. Här kan du läsa vissa artiklar men inte

Läs mer

Skriv ut en ansedel, kontrollera - modul 5

Skriv ut en ansedel, kontrollera - modul 5 Skriv ut en ansedel, kontrollera - modul 5 Skriv ut en ansedel Ändra och komplettera uppgifter Vilka personer har jag registrerat? Adoptivbarn och fosterbarn kan nu anges Faddrar blir nya personer Gift

Läs mer

Manual till DIKO 2012-10-19

Manual till DIKO 2012-10-19 Manual till DIKO 2012-10-19 Innehåll Manual till DIKO 2012-10-19... 1 1 Använda DIKO med en dator... 2 1.1 För att logga in i DIKO... 2 1.2 Dag... 3 1.3 Importera bilder... 4 1.4 Redigera bilder i samband

Läs mer

Windows Store. Det krävs ett Microsoft-konto för att kunna hämta appar i Store. Du kan ta bort (avinstallera) appar som du inte vill ha kvar.

Windows Store. Det krävs ett Microsoft-konto för att kunna hämta appar i Store. Du kan ta bort (avinstallera) appar som du inte vill ha kvar. 6. Mera om appar Vi har hittills bekantat oss med några av de appar som finns med i Windows 10, bl.a. Kalkylatorn, Wordpad, webbläsaren Edge, och E- post. (Till viss del blir därför följande avsnitt repetition.)

Läs mer

DISGEN, REGISTRERINGSPROGRAM FÖR SLÄKTFORSKNING. Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler.

DISGEN, REGISTRERINGSPROGRAM FÖR SLÄKTFORSKNING. Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler. Efternamn Efternamnet kan skrivas på många olika sätt och egentligen finns inga enhetliga regler. Enklast och vanligast är att man skriver in det namn man fick vid födseln. Fram till runt sekelskiftet

Läs mer

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx 1. Öppna Word 2007 i 97-2003 2. Vilken Explorer har jag 3. Inloggning med Explorer 8 4. Sökväg till sidan 5. Ha två fönster öppna 6. Stilar 7. Storleksändra 8. Inklistring av text 9. Bilder till startsidan

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Gör en släktbok med Disgen

Gör en släktbok med Disgen Gör en släktbok med Disgen Bengt Kjöllerström: En modern släktbok med Mer-knapp Mer-knappen ger möjlighet att koppla moderna släktboken till egna sidor som kan ge mer information om personerna i släktboken.

Läs mer

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun HAR DU GAMLA ANFÄDER / ANMÖDRAR I HÅBO, ELLER ÄR DU ENBART ALLMÄNT INTRESSERAD? Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun Håbo Kultur & Hembygdsförening har av tradition arbetat med

Läs mer

Jaktpejl.se. Användarmanual. Av: Erik Åberg

Jaktpejl.se. Användarmanual. Av: Erik Åberg Jaktpejl.se Användarmanual Av: Erik Åberg Innehållsförteckning Vad är Jaktpejl?... 3 Vad krävs för att använda Jaktpejl?... 3 Premiumfunktioner... 3 Release noteringar... 4 Version 2.01... 4 Version 2.0...

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

DIS verksamhetsplan Att beslutas vid Dis årsmöte

DIS verksamhetsplan Att beslutas vid Dis årsmöte Verksamhetsplanen utgår från dokumentet DIS Policy, som senast reviderats av styrelsen i februari 2010, och som i sin tur är baserad på föreningens stadgar. Enligt Dis stadgar ska verksamhetsplanen framläggas

Läs mer

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv.

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv. Mina Minnens Bok Inledning Detta studiematerial har kommit till efter att jag, på uppdrag av Jönköpings stadsarkiv, varit ute på tolv äldreboenden i de mindre kommundelarna. Syftet med besöken på äldreboendena

Läs mer

Nyheter i Disgen 2016

Nyheter i Disgen 2016 Nyheter i Disgen 2016 Familjeöversikt FÖ Personöversikt PÖ Relationsöversikt RÖ Flera föräldra relationer Faddrar blir riktiga personer Sökfunktion Kom igång med Disgen 2016 är en interaktiv distanskurs

Läs mer

ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2. Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3

ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2. Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3 OneDrive 1 Innehåll ONEDRIVE ÖVERBLICK... 2 Vad är OneDrive?... 2 Molnet?... 2 Två typer av OneDrive... 2 Hitta sin OneDrive för företag... 3 HANTERA DOKUMENT OCH FILER PÅ ONEDRIVE... 4 Skapa mapp... 4

Läs mer

Varför bidde det på detta viset?

Varför bidde det på detta viset? Varför bidde det på detta viset? Disgen är gjort för att det skall vara enkelt för nybörjaren. Programmet innehåller också funktioner som kräver lite mer erfarenhet och vana. Det finns många användare

Läs mer

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se Släktforska med Ancestry.se Ancestry.se är en del av Ancestry.com som är världens största onlinegemenskap för släktforskning. Totalt finns det hos Ancestry 14 miljarder uppgifter ur historiska dokument

Läs mer

Lathund för Svenskt Näringsliv

Lathund för Svenskt Näringsliv Lathund för Svenskt Näringsliv OneDrive OneDrive... 3 Vad är fördelarna med OneDrive för dig som användare?... 3 Skapa OneDrive-konto... 4 Kom åt OneDrive på olika enheter... 6 Via appar på datorn... 6

Läs mer

Användarmanual för Artportalen.se

Användarmanual för Artportalen.se Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Så totalraderar du. din mobil eller surfplatta. 7 Säker utrensning före försäljning 7 Smidigt och enkelt 7 För Android, Iphone och Ipad

LAJKA-GUIDE. Så totalraderar du. din mobil eller surfplatta. 7 Säker utrensning före försäljning 7 Smidigt och enkelt 7 För Android, Iphone och Ipad Så totalraderar du din mobil eller surfplatta 7 Säker utrensning före försäljning 7 Smidigt och enkelt 7 För Android, Iphone och Ipad. Säker radering av Iphone, Ipad och Android Såväl Iphone och Ipad som

Läs mer

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8 Det har blivit dags att titta på sökmöjligheterna i Disgen. Det finns egentligen två olika sökfunktioner i Disgen, Välj person och Sök personer. Här behandlas dessa båda funktioner. Välj person och Sök

Läs mer

www.pts.se/archive/documents/ SE/Rapport_tillganglig_webb_2004_14.pdf 2 webzone.k3.mah.se/k99ac3hl/helenalackmagisterkogniton2003.

www.pts.se/archive/documents/ SE/Rapport_tillganglig_webb_2004_14.pdf 2 webzone.k3.mah.se/k99ac3hl/helenalackmagisterkogniton2003. 2 3 1 Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder? PTS-ER-2004:14, ISSN 1650-9862. www.pts.se/archive/documents/ SE/Rapport_tillganglig_webb_2004_14.pdf 2 webzone.k3.mah.se/k99ac3hl/helenalackmagisterkogniton2003.pdf

Läs mer

Kom igång med Disgen 7

Kom igång med Disgen 7 Kom igång med Disgen 7 Lägg till foto Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se Kurs.dis.se Kom igång med Disgen 1 Bengt Kjöllerström 2015-09-05 Modul 7 Lägg till foto Ändra och komplettera

Läs mer

Snabbstartsguide. Visa eller växla mellan onlinekonton Klicka på ditt konto-id för att ändra inställningar eller växla mellan konton.

Snabbstartsguide. Visa eller växla mellan onlinekonton Klicka på ditt konto-id för att ändra inställningar eller växla mellan konton. Snabbstartsguide Microsoft OneNote 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig minimera din inlärningskurva. Växla mellan pekskärm och mus

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad

Thomas Pihl Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Thomas Pihl 2007 Frontermanual för studerande vid Forum Ystad Innehåll Fronter...2 Inloggning...2 Ändra användaruppgifter...4 Anpassa Min sida...5 Verktygen på Min sida...6 Notiser...7 Mitt arkiv...9 Fronter

Läs mer

Utskrift av sidindelade antavlor med Disgen

Utskrift av sidindelade antavlor med Disgen Utskrift av sidindelade antavlor med Disgen 20 En antavla är ett bra sätt att få en översikt över släktingarna. Antalet personer i varje led är bestämt och nödvändigt utrymme kan beräknas. Du väljer vilka

Läs mer

1 INLEDNING. Välkommen till det digitala utbildningskortet.

1 INLEDNING. Välkommen till det digitala utbildningskortet. INNEHÅLL 1 Inledning... 3 1.1 Typografiskt i manualen... 4 2 Systemkrav... 5 2.1 Webbläsare... 5 2.2 Internet... 5 3 Utbildningskortet... 6 3.1 Dagsschema... 6 4 Utbildningskort - Översikt... 10 5 De praktiska

Läs mer

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips Jätteguide till molnets 9 bästa näthårddiskar 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips. Frågor och svar om näthårddiskar De nya nätdiskarna ger dig mer utrymme och fler

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Lär dig grunderna om Picasa

Lär dig grunderna om Picasa Lär dig grunderna om Picasa Välkommen till Picasa. I den här guiden får du lära dig att använda Picasa för att organisera och redigera dina foton. Picasa Programvara När du börjar, finns det 2 saker du

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Gör en sidindelad antavla - modul 6

Gör en sidindelad antavla - modul 6 Gör en sidindelad antavla - modul 6 Kontrollera uppgifter Gör en sidindelad antavla PDF-skrivaren öppnar nya möjligheter Gör ett Disbytutdrag Kom igång med Disgen 2016 är en interaktiv distanskurs på tio

Läs mer

Lägg till bilder i Disgen

Lägg till bilder i Disgen Lägg till bilder i Disgen 4 I Disgen finns möjlighet att lägga in såväl porträtt som andra bilder. Med bilder i Disgen får du lätt släkttavlor och släktböcker som är roliga att ge bort vid födelsedagar

Läs mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet. Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live

Läs mer

Juni 2012. Manual. Mina anläggningar

Juni 2012. Manual. Mina anläggningar Juni 2012 Manual Mina anläggningar Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Per Sandström Bengt Näsholm Leif Jougda Åke Sjöström Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

steg! första Gör din fotobok i 10 enkla Snabba instruktioner För Windows 7.4 och nyare versioner Välj ut dina bästa foton. Öppna fotoboksprogrammet.

steg! första Gör din fotobok i 10 enkla Snabba instruktioner För Windows 7.4 och nyare versioner Välj ut dina bästa foton. Öppna fotoboksprogrammet. Snabba instruktioner För Windows 7.4 och nyare versioner Gör din första fotobok i 10 enkla steg! 1 Välj ut dina bästa foton. Välj ut de bilder du vill använda och placera dem i en separat mapp på datorn

Läs mer

Manual för ehp och HP:s digitala arkiv

Manual för ehp och HP:s digitala arkiv Manual för ehp och HP:s digitala arkiv På www.hallandsposten.se/kundservice kan du hitta svar på många frågor gällande din prenumeration och hur du gör att aktivera ditt digitala konto och mycket mera.

Läs mer

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz

Scio. en liten användarguide. Skriven av: Josefine Siewertz Scio en liten användarguide Senast ändrad: 2011-03-18 (Korrigerat typsnitt samt information om kursplaner) Skriven av: Josefine Siewertz Innehåll Allmän information samt att logga in i Scio... 1 Strukturen

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

UngO teket. Banläggning i OCAD. ungoteket.se

UngO teket. Banläggning i OCAD. ungoteket.se Ung teket Banläggning i CAD Ung teket Övning 1 - banläggning i CAD Nu är det dags att testa på CAD för banläggning. I CAD kan du som banläggare göra allt ifrån träningar och övningar till att sköta banläggning

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer