Mål och Resursplan (MoR) 2015 med plan

Transkript

1 Förslag till Mål och Resursplan (MoR) 2015 med plan Hållbarhet och Mångfald Ett Motala i Utveckling 1

2 Mål och Resursplan 2015 med plan Hållbarhet och Mångfald Ett Motala i Utveckling Inledning Grunden för det framtida bygget av Motala är en kommun som ur flera aspekter är hållbar. När vi säger hållbar menar vi ekonomiskt hållbar socialt hållbar miljö- och klimatmässigt hållbar. Allt för att till nästa generation lämna över en välmående kommun. Det skapas genom ett målmedvetet arbete som har den målbilden för ögonen. Motala ska vara en kommun där alla får god utbildning och där hälsa och självständigt liv är möjligt. Det innebär rätten till bra utbildning, meningsfull sysselsättning, god vård och omsorg och ett socialt liv. Med rättigheten följer också skyldigheten att efter bästa förmåga bidra till Motalas utveckling och välstånd. Det blir mer och mer tydligt att samhället dras isär. Fler och fler människor känner stor otrygghet och rädsla när de sociala trygghetssystemen blivit sämre. Ersättningen vid sjukdom och arbetslöshet har urholkats med lägre ersättning. Samtidigt har vi som har arbete fått det bättre. Den orättvisa beskattningen av pensionärer har också skapat misstro mot politiken. Detta innebär naturligtvis att många motalabor känner stor rädsla, otrygghet och oro för sin framtid. Då är det lätt att hitta syndabockar i exempelvis människor som måste fly för sitt liv och hittar en ny boplats i Motala. Mot den bakgrunden måste vi som verkar i kommunen göra allt för att motverka den rädsla och otrygghet som nu sprider sig. Här får våra politiska prioriteringar sin naturliga plats. Framtidens Motala Vision 2030 Under den nu avslutade mandatperioden har kommunen, med bidrag från Östsam och Tillväxtverket, arbetat fram en vision Framtidens Motala Vision Tanken med Vision 2030 är att vi alla som verkar i kommunen ska få ett gemensamt mål för ögonen. En vision som ger ett bättre underlag för prioriteringar, som i sin tur bidrar till att Motala fortsätter att växa. Arbetet har genomförts i en gedigen och grundläggande process. Många har varit inblandade och haft möjlighet att ge sina synpunkter vid flera olika tillfällen under arbetets gång. Vi har samlat in synpunkter från alla tänkbara grupperingar genom olika typer av medborgardialoger. För framtiden innebär det att vi har skapat en arbetsmetod som är viktig att ta vara på och använda i många fler processer. En arbetsmetod som ger motalaborna unika möjligheter att delta i ett framåtsyftande arbete. Vision 2030 utgår från fem teman som är viktiga att utveckla under de närmaste femton åren. 1. Bo och leva 2. Värdskap och upplevelser 3. Entreprenörskap och företagande 2

3 4. Stadsplanering/samhällsplanering 5. Motala i omvärlden Till visionen kopplas en utvecklingsplan. Där finns underlag för mer konkreta prioriteringar. Stadsvision 2030 kommer att spela en betydande roll i utvecklingen av vår kommun och måste därför finnas som en viktig punkt i framtida Mål och Resursplaner. Samhällsplanering Utvecklingen av kommunen går snabbt. Inte minst märks det i den positiva befolkningsökning vi haft de senaste åren. Det är spännande, men ställer också stora krav på bygget av framtidens Motala. För att framtidbygget ska bli bra, måste många olika aspekter ingå i planeringen. Här hittar vi bland annat bostadsbyggande, kommunikationer, infrastruktur, socioekonomiska aspekter och miljöfrågor. För att kunna arbeta långsiktigt med alla delar krävs en god och genomtänkt samhällsplanering. Den ska innehålla riktlinjer för utvecklingen på samtliga områden och ge en helhet där alla aspekter är belysta. I god samhällsplanering tydliggörs exempelvis behovet av bra bostäder. I begreppet bra bostäder väger vi in såväl nybyggnation som förvaltning och upprustning av befintliga bostäder och bostadsområden. Vi vet att socioekonomiska faktorer spelar stor roll i människors vardag. Därför är det viktigt att vi arbetar strategiskt med de områden som är mer socioekonomiskt utsatta. Vi måste skapa levande områden som utvecklas och ger bättre möjligheter för de boende. I dessa områden har närvaron av aktiv kommunal verksamhet stor betydelse. Markexploatering är en annan viktig faktor för bostadsbyggande och nyetablering av företag. I kommunen ska det finnas mark att tillgå när nya företagare knackar på dörren eller när fastighetsägare vill bygga nya bostäder. Med verktyget samhällsplanering underlättas dessutom samverkan med andra parter som exempelvis fastighetsägare. Det skapar underlag för långsiktighet och framförhållning. Det är nu viktigt att inleda arbetet genom en översyn av den tredelade ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelse, plan- och miljönämnd samt tekniska nämnden. Syftet bör vara att på sikt skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsfunktion. Personal Kommunen ha börjat känna av problem med att rekrytera personal med rätt kompetens. Arbetet med rekrytering av ny personal måste utvecklas och hitta olika former eftersom svårigheterna över tid kommer att öka. Ett nytt personalpolitiskt program har antagits. Programmet är ett viktigt grundfundament som ska göra oss till en god och bra arbetsgivare. Alla anställda måste känna sig välkomna och bli bemötta på ett sätt som bidrar till trivsel, allt för att de ska vara goda ambassadörer för kommunen som arbetsgivare. Nämnderna måste som ansvariga för personalfrågorna ha det 3

4 arbetet högt på dagordningen. Arbetet understöds av det personalpolitiska programmet och flera olika policydokument. En central fråga i programmet är rätten till heltid. Alla ska kunna försörja sig på sitt arbete. Då är möjligheten till en heltidanställning viktig. I kommunen måste vi aktivt verka för heltid som norm, där heltid är en rättighet medan deltid är en möjlighet. Under 2015 ska arbetet med en ny bemanningsorganisation ta rejäla steg framåt. Båda dessa delar av personalpolitiken är viktiga för att göra Motala kommun till en attraktiv arbetsgivare. I kommunen finns olika modeller för registrering av arbetad tid och närvaro. På vissa ställen finns fortfarande stämpelklockan kvar för flextidsmätning. Vår kommun ska vara en modern och spännande arbetsgivare. Då bör vi också hitta modernare former även på detta område ska vara det år när vi tar detta steg. Forskning och utveckling Ingenting står stilla allt utvecklas och hittar nya former. Ny kunskap och nya metoder ligger bakom olika steg i utvecklingen. FoU (forskning och utveckling) är ett område där den kommunala verksamheten kan bli avsevärt bättre. Det handlar inte bara om nya tekniska lösningar, utan också om forskning och ny kunskap inom områden som vård och skola. I kommunen har vi tagit ett par steg inom detta område. Vi har startat ett samarbete med Prioriteringscentrum på Linköpings Universitet (LiU). Det är spännande och kommer att ge oss nya verktyg i arbetet med att använda varje skattekrona på ett sätt som är till nytta för motalaborna. Kommunen har också startat ett projekt med resurser från Vinnova (den statliga innovationsmyndigheten). Syftet är att ta vara på allt det goda utvecklingsarbete som sker i vardagen runt om i den kommunala verksamheten. Nya metoder som utvecklas blir ännu bättre när de delas med fler. FoU är och kommer att vara en viktig komponent i verksamhetsutvecklingen och ett viktigt område för att kunna utveckla hela kommunen. Ett annat område där FoU har bidragit till stora framsteg är miljöområdet. Vi vet att en bra framtid bygger på aktivt miljöarbete. Inom forskningen görs kontinuerligt nya framsteg inom detta område. Det är rimligt att tänka sig att den omdaning av näringslivet i Motala som nu pågår kommer att kunna innehålla företag och jobb i den gröna sektorn. Framväxten av gröna jobb stimuleras genom aktiv samverkan mellan forskning och näringsliv. Slutsaten är att området FoU också kan vara en hävstång för utvecklingen av den bransch i näringslivet som är inriktad på klimat och miljöfrågor. Alltså bör kommunen och näringslivet göra gemensam sak i att ta vara på kraften som ny kunskap ger och på så vis stimulera de gröna näringarna och framväxten av de gröna jobben. Det mångkulturella Motala För oss har orden jämlikhet och jämställdhet ett stort värde. Alla människors inneboende drivkrafter och vilja att leva ett gott liv måste få utrymme. Vi vill därför att alla ska ha samma möjlighet till utbildning, hälsa och aktivt liv. Centralt för den fortsatta utvecklingen av 4

5 kommunen är att alla kommuninnevånare har möjlighet att vara delaktiga. Siktet måste därför vara inställt på att tillvarata den mångfald av kompetens som finns i kommunen och att ingen lämnas utanför i det arbetet. För att det ska ske måste samhället hålla samman. I vår kommun finns många olika språk, religioner och kulturer som ger oss bredd och mångfald. Det är en stor tillgång. Alla människor har samma värde, oavsett hudfärg, sexuell läggning, kön eller storlek på plånbok - alla är lika viktiga för Motalas utveckling. Arbetet för jämlikhet och jämställdhet är avgörande för hur vi lyckas skapa framtidens Motala. Arbetet måste föras brett, i olika former och över alla gränser. Vårt mottagande av nya Motalabor ska alltid vara välkomnande och positivt. Vi ska dela med oss av vår kunskap om hur Motala fungerar och ta emot erfarenheter som de nyinflyttade har med sig. Med gemensam kraft bidrar vi till att alla blir delaktiga. I exempelvis personalpolitiken har både jämställdhet och mångfald stor betydelse. När personal rekryteras måste dessa aspekter tydligt vägas in. Forskningen visar tydligt att arbetsgrupper med spridning i ålder, kön, etnicitet och erfarenhet ger det bästa resultatet. Jämställdhet får inte bara bli en personalfråga. I det breda perspektivet är jämställdhet viktigt för hela samhällsutvecklingen och då handlar det också om stadsplanering, ekonomiska styrmedel, idrott, fritid och kultur m.m. 5

6 Politiska prioriteringar Aktiv arbetsmarknadspolitik Människor ska rustas med rätt kunskap och företagen ska växa med rätt kompetens. Allas rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik. Inriktning för 2015 Jobbet är för de allra flesta en positiv och viktig del av livet. Arbetet ger egen inkomst, gemenskap och utveckling. Att alla människor arbetar och försörjer sig skapar förutsättningar för en bra välfärd och ett samhälle som håller ihop och ökar jämlikheten. Ett kommunövergripande och långsiktigt arbete behövs för att uppnå en ökad utbildningsnivå. Särskilda satsningar behövs avseende vuxenutbildning, i syfte att skapa bättre möjligheter till matchning som bygger på kompetens- och branschanalyser. I arbetet med en ökad utbildningsnivå är också insatser för att utveckla vägledning och validering viktiga. Arbetet med att förnya den lokala integrationspolitiken ska fortsätta med fokus på mångfald för tillväxt. Mångfaldsarbetet ska omfatta åtgärder för minskad boendesegregation och för landsbygdsutveckling En aktiv näringspolitik ska bedrivas i ett starkt partnerskap med Tillväxt Motala och andra privata och offentliga aktörer. Målet är fler företag och arbetstillfällen i branscher där sysselsättningen kan öka. Viktiga delar i näringslivspolitiken är att främja entreprenörskap, innovationer, nyföretagande och en god lokal företagsmiljö. Under året ska ett arbete inledas med inkubatorsverksamhet som ett sätt att bidra till nya företag och arbetsplatser. Arbetet med 20-punktslistan för en företagsmiljö i toppklass ska fullföljas. Hög prioritet har aktiviteter för att stärka det entreprenöriella lärandet i skolan. Kommunens offentliga upphandlingar ska också vara en del av en aktiv näringslivspolitik. Våra ungdomar är en resurs. Deras kunskaper, talanger och idéer behövs i vår kommun, inte minst för att utveckla nya företag och för att vidareutveckla välfärden. Genom att ge unga jobb får de, förutom egen inkomst, meriter för framtida jobb och behovet av försörjningsstöd minskar. Ungdomar som är arbetslösa ska erbjudas arbete, utbildning, praktik eller lärlingsplats så fort som möjligt. I Motala ska ingen under 25 år behöva söka ekonomiskt bistånd. Inom alla politikområden prioriteras aktiva åtgärder, så att en person kan gå till ett arbete istället för passiv kontantersättning. Arbetet med ungdomsjobb som inleddes 2013 ska fortsätta. I detta samanhang ska samverkan med näringslivet fördjupas i syfte att ge fler ungdomar möjlighet till jobb. Alla har rätt till sysselsättning efter förmåga och därmed möjlighet att kunna bidra till samhällets utveckling. Genom den sociala ekonomin och sociala företag kan sysselsättning utvecklas för de som inte får plats på den ordinarie arbetsmarknaden. En väg kan då vara lönebidragstjänster. Ett annat verktyg är socialt ansvarsfulla upphandlingar för att få fler ingångar till arbetsmarknaden. Syftet är att skapa resurser till det förebyggande arbetet, som i 6

7 sin tur bidrar till att minska det personliga lidandet. De insatser som görs ska styras av människors olika behov och möjligheter. Fokus är studieförberedande insatser och introduktion för utbildning eller arbete. Hälsa och självständigt liv Människors hälsa handlar om framtid, utveckling och hållbarhet. I grunden handlar det om mänskliga rättigheter och är en förutsättning för förverkligandet av andra rättigheter. Hälsa är på många sätt central och en av grunderna till ett självständigt liv. Hälsa har också en social dimension. Socioekonomiska faktorer ger tydligt utslag i hälsa. God hälsa är också en av de viktigaste faktorerna för tillväxt och välfärd. Därför ska arbetet med att främja god hälsa för alla, unga som äldre, vara högt prioriterat. Hälsan är ojämlikt fördelad. Det finns stora hälsoklyftor inom och mellan befolkningsgrupper, kommuner och städer. För att skapa en god framtid i vår kommun är det därför viktigt att arbeta gentemot målet Hälsa och självständigt liv för alla. Barns och ungas uppväxtvillkor Vi investerar i barns- och ungas uppväxtvillkor för att vi vet att barn- och ungdomsåren har stor betydelse för vuxenlivet. Vi ska tillsammans arbeta med att förebygga och främja ett gott liv genom tidiga insatser under uppväxtåren. Inriktning för 2015 Motala ska vara en av de bästa kommunerna i Sverige för barn och unga att växa upp i. Alla barn har rätt till en trygg och god uppväxt. Den allra viktigaste uppgiften vi har framför oss är att råda bot på den ojämlika hälsa som finns i kommunen. Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn och deras tillvaro, men har rätt till stöd när de behöver det. Samhället ska reagera och agera vid första tecknet på att ett barn kan fara illa och sätta barnet i fokus med helhetssyn på insatserna. Varje elev har rätt till kunskap. När hela utbildningskedjan utformas med eleven i centrum når vi bättre kvalitet, måluppfyllelse och kunskapsresultat. Elever är olika och alla har sin egen väg till kunskap. Det är grunden för att vi målmedvetet arbetar vidare för en skola där eleverna får likvärdiga förutsättningar oavsett behov. Barn- och ungdomar ska också känna sig trygga och få möjlighet till meningsfull fritid med mötesplatser och bra aktiviteter. Kunskapen som skolan förmedlar innehåller flera delar. I fokus står kunskapen inför kommande arbetsliv, men viktigt är också kunskapen som krävs för att vara samhällsmedborgare och medmänniska. I förskolan börjar det livslånga lärandet. Rent pedagogiskt har de tidiga åren stor betydelse för hur inlärningen fortskrider. Därför ska personaltätheten öka och på det sättet skapas bättre förutsättningar för den fortsatta skolgången. Den positiva inflyttning vi har i kommunen har bidragit till att fler barn behöver plats i förskolan. Det innebär att utbyggnaden av förskoleverksamheten måste fortsätta. 7

8 Alltför många ungdomar lämnar skolan med ofullständiga kunskaper. Detta kan inte fortsätta. Vårt mål är tydligt, alla barn ska nå kunskapsmålen i skolan. För att nå dit ska resurserna i skolan fördelas efter behov med eleven i centrum. Vi har idag stor kunskap om vilka faktorer som påverkar elevens möjligheter att nå kunskapsmålen. Den kunskapen ska användas i fördelningen resurser. Då kan vi stärka barns och ungas möjligheter långsiktigt. Andelen ungdomar som är behöriga till gymnasiet ska öka. Vi ska ge stöd och verktyg för att alla ska få möjlighet att klara kunskapsmålen. Varje elevs specifika behov ska tillgodoses. Fler ungdomar ska gå ut gymnasiet med en färdig examen. Men det räcker inte med bra skolgång. Alla barn och ungdomar måste få en uppväxt som präglas av välmående. Studier visar att mer måste göras för att nå det målet. Elevhälsan har här en viktig roll, men det krävs mer. Motala kommun ska nyttja möjligheterna i de nationella jämförelserna kring faktorer i barnkonventionen för att skapa delaktighet för barn och unga. Förutom detta ska också analyser av barn och ungas livssituation och hälsa ligga till grund för utvecklingsarbetet i Motala. Varje barn har rätt att få uttrycka sina åsikter och bli lyssnad på. Barn som kollektiv har rätt till inflytande i frågor som rör dem det kan handla om verksamheter, närmiljö, politiska beslut som påverkar dem med mera. Det enskilda barnet har rätt att få komma till tals och bli respekterad i frågor som direkt rör honom eller henne. Vårt arbete med En skola för alla inkluderar alla, även barn i samhällets vård. I detta arbete ingår också begreppet Hälsa för alla. För att nå dit måste samarbetet mellan skola och socialtjänst fördjupas med inriktning mot tidig upptäckt av barn och unga med ohälsa. Metoderna i arbetet med psykisk hälsa hos barn och unga (PSYNK) ska implementeras. Samtidigt måste utvecklingen av metoder som bidrar till bättre hälsa fortsätta. Uppdraget att göra kommunens stödverksamheter mer lättillgängliga och vara en samlad verksamhet gäller. Tillsammans med närsjukvården i Region Östergötland ska kommunen utveckla modeller för systematisk uppföljning av barn och ungdomars hälsa. Insatser för äldre I Motala ska man känna sig trygg med att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva en god samvaro och meningsfull sysselsättning. Den uppsökande verksamheten riktad till äldre som bor ensamma behöver stärkas. När det inte längre går att klara sig hemma på egen hand, ska vård och omsorg av hög kvalitet finnas tillgänglig. Det ska också vara möjligt att bo kvar i sitt hem med hjälp av god omvårdnad, funktionella bostäder och moderna hjälpmedel. Äldreomsorgen i Motala ska vara bland de bästa i landet. Den samlade bilden av kommunens äldreomsorg i dess olika delar är att den har god kvalitet, men mer kan göras för att förbättra för våra äldre. Stödet till äldre ska främja hälsa och trygghet samt utgå från individens behov. De service- och värdegarantier som finns ska följas upp för att säkerställa att deras syfte uppnås. Att kunna fortsätta leva sitt eget liv utifrån sin personlighet, sina behov och vanor gör att man får behålla makten över sin egen vardag. 8

9 Samordningen inom sjukvård och omvårdnad förstärks genom fortsatt arbete med avsiktsförklaringen mellan Motala kommun och Närsjukvården i väst. Inom ramen för detta arbete prövas nya lösningar för ökad samverkan och användning av tekniska hjälpmedel. Samarbetet fortsätter med berörda parter för att utveckla ett Demenskompetenscentrum. Ett boende som är anpassat för äldres behov är en nyckelfråga för att kunna erbjuda ett tryggt och självständigt liv. En större del av service och omsorg till äldre kommer att äga rum i ordinarie hemmiljö. För att kunna öka utbudet av seniorbostäder i ordinarie bostadsbestånd ska en behovsanalys göras inom ramen för den generella bostadsförsörjningen. I Motala ingår trygghetsboenden som en del av boende som förmedlas med stöd av bistånd enligt socialtjänstlagen. Den utveckling som nu syns inom boendesektorn är en variation av olika former av seniorbostäder. Ofta erbjuds dessa som en del av ordinarie bostadsmarknad och här ingår bland annat trygghetsboenden enligt den nationella definitionen. Dessa boende har i allt väsentligt samma innehåll som de som förmedlas med bistånd i Motala. Slutsatsen är att vi i Motala bör frigöra dessa trygghetsboenden från krav på biståndsprövning. Äldreomsorgen ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i syfte att förebygga och skjuta upp ohälsa och sjukdom. Hälsa och själständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och förebyggande hälsoarbete. Må-bra aktiviteter liknande seniorernas hälsocenter samt mötesplatser i våra bostadsområden ligger fortsatt högt på dagordningen. För anhörigstödet gäller att det utvecklingsarbete som pågått under de senaste åren ska fortsätta. Motala bäddar för framtiden genom bra vård och omsorg med kunnig personal. Sammanhållen vård är viktigt för dem som är i behov av insatser från flera huvudmän, vilket skapades i och med överföringen av hemsjukvården i början av För kommunerna och regionen är samverkan och uppföljning angelägna områden att kraftsamla kring. Därför har det tagits fram ett gemensamt kunskapsunderlag i länet inom äldrefrågorna, den så kallade äldrerapporten. Rapporten visar vilka framtida behov av utveckling som finns inom äldreomsorgen i länets kommuner utifrån statistik och forskning. Vi vet att andelen äldre i behov av stöd och omsorg kommer att öka. I syfte att ha en god framförhållning ska arbetet med en Äldreomsorgsplan påbörjas under Tidspannet för planen bör vara fram till 2025 och den bör presenteras under Det attraktiva och klimatsmarta Motala I framtidens Motala är hållbarhet nyckelordet. Det hållbara Motala vilar på tre ben: det miljövänliga, det sociala och det ekonomiska, alla tre är lika viktiga. Här utvecklas hållbar livsmiljö med attraktivitet och mångfald för boende, företagande och besökare. Hela Motala präglas av inbjudande värdskap och bemötande. Kultur och fritidsverksamhet är en viktig lokaliseringsfaktor för företag och medborgare som vill flytta hit. I det attraktiva Motala är evenemang och idrott en viktig del av vår identitet. I det attraktiva Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation. Det miljövänliga benet behöver utvecklas för att kommunens verksamheter ska vara långsiktigt hållbara, utan att vi äventyrar möjligheterna till en god livsmiljö för kommande generationer. 9

10 Utmaningen består bland annat i att minska den totala energianvändningen och att ställa om till förnyelsebara energikällor. Kommunen ska vara aktiv och se över sin egen energianvändning: Genom att de kommunala verksamheterna föregår med goda exempel kan andra inspireras att också vilja delta i energiomställningen. Det finns många olika åtgärder som kan göra kommunen mer klimat- och miljösmart. Flertalet är på sikt dessutom ekonomiskt lönsamma. Hållbar ekonomi och miljö innebär också att vi vårdar våra egna tillgångar. I spåren av den nya infrastrukturen tillkommer nya gator och vägar som ska skötas av kommunen. Detta innebär ökade kostnader för tekniska nämnden. Detta måste beaktas i den ekonomiska fördelningen Kommunen ska på ett systematiskt sätt och med en lång planeringshorisont säkra en utveckling som är socialt, miljövänligt och ekonomiskt hållbar. Detta kräver en gedigen omvärldsbevakning och en skarp framtidsanalys som leder till att resurser kan styras till exempelvis hälsofrämjande insatser och satsningar inom miljö- och klimatarbetet. Det handlar också om att ta ansvar för vilka effekter kommunens agerande indirekt får för andra människor, bland annat i upphandling av varor. Att möta krav på en hållbar utveckling ska vara en självklar del i kommunens förnyelsearbete. I det socialt hållbara Motala har arbetet med Trygg och säker kommun stor betydelse. Vi är sedan 1990 certifierade som Safe Community. Det innebär att kommunen arbetar aktivt för att förebygga olycksfallsskador. Arbetet omfattar båda könen i alla åldrar, miljöer och situationer. Genom att bredda definitionen av Trygg och säker kommun utvecklar vi ett nära samarbete med polisen och stadsplaneringen för att skapa den trygghet vi eftersträvar. Motala har stora möjligheter att bli en hållbar och attraktiv stad genom utveckling av den mångfald som finns i stadsmiljön och omgivningarna. Vi har en vision om hur Motala ska utvecklas, både i staden och på landsbygden. Inriktning för 2015 En växande befolkning förutsätter tillgång till bra bostäder och boendemiljöer. Attraktiva bostäder som möter behoven hos alla medborgare, ungdomar, barnfamiljer och äldre, ger en grund för ett gott liv och en rörlighet på bostadsmarknaden som främjar inflyttning och tillväxt. Den bostadsförsörjningsplan som upprättas under 2014 ska nu börja genomföras i samverkan med intressenter på bostadsmarknaden. Alla motalabor ska ha möjlighet till ett boende. Tyvärr är det tydligt att vi idag har en situation där det inte gäller alla. Därför måste vi skapa flexibla lösningar som akut ger den tryggheten. En attraktiv kommun för boende innebär även att äldre bostadsområdena ska rustas. Det är viktigt att integrera en social aspekt i detta arbete genom att till exempel lokalisera kommunal verksamhet eller på annat sätt förstärka statusen på dessa områden. I samband med upprustning av äldre bostadsområden ges ett bra tillfälle att tänka miljömässigt hållbart, exempelvis gällande framkomlighet för cyklister, energiförsörjning och grönytor. Den tekniska utvecklingen går snabbt. För allt fler är internet lika viktigt och självklart som eluttag i väggen och vatten i kranen. Kommunen ska bidra till rättvis tillgång till internet genom öppet WiFi i centrala Motala och Borensberg. Dessutom måste möjligheterna till bra 10

11 uppkopplingar på landsbygden generellt förstärkas. Det har visat sig att den plan kommunen har för utbyggnaden inte fungerar. Därför ska planen omarbetas för att få tillräckligt resultat. Allt för att få en snabbare utbyggnad på landsbygden. För att säkra utvecklingen på landsbygden ska också bidraget till enskilda vägar finnas kvar. Arbetet med Framtidens Motala med en stadsvision och utvecklingsplan ska nu genomföras. Målet är fler invånare, fler företag och fler besökare. Ett starkt fokus läggs 2015 på åtgärder som stärker begreppet sjöstaden och Motalas egen infrastruktur. Mer specifikt ska arbetet 2015 bland annat vara inriktat på utvecklingen av Södra stranden för bostadsbyggande och på hamnområdet med utbyggnad av gästhamnen. Platsmarknadsföring i samverkan är viktig för att uppnå målen om fler invånare, företag och besökare. Kommunen samverkar med Tillväxt Motala och andra aktörer kring ett platsvarumärke som samlar hela Motala. En viktig del är också vårt samlade värdskap och Motala kommuns arbete med att erbjuda god service, gott bemötande och god tillgänglighet i hela kommunorganisationen innebär fortsatt fokus på kultur och fritid som lokaliseringsfaktorer. För att nå det hållbara Motala ska en fortsatt utveckling av klimatsmarta lösningar ske. De finns stora vinster att göra bland annat avseende transporter, energiförsörjning och kosthantering. Projektet Cykelstaden 2015 går nu in i sin slutfas. Det görs många korta bilresor, under 5 km, i Motala och dessa står för stora utsläpp av klimatskadliga gaser. Det är därför ett mål att få bort så många som möjligt av dessa bilresor. Genom en ytterligare utveckling av nätet av säkra gång- och cykelvägar kan kommuninnevånarna stimuleras att gå eller cykla när förflyttningen gäller en kort sträcka. Det är särskilt viktigt att tänka på behoven för cyklister vid ombyggnationer. Eftersom utvecklingen med elbilar går framåt är det viktigt att kommunen underlättar möjligheterna att sätta upp laddstolpar för elfordon. Kommunens egen produktion av biogas bör öka för att underlätta för kommuninnevånare att byta till en biogasbil. Det är också viktigt att upprätthålla och förbättra pendlingsmöjligheterna med tåg och buss till omgivande kommuner samt att verka för bättre kollektivtrafik inom kommunen. Energiomställningen till förnybara energislag är viktig för det hållbara samhället. Det finns stor potential för användning av solenergi i Motala. I ett första steg ska en inventering göras för att få kunskap om vilka byggnader som är mest lämpade för användning av solenergi. Med hjälp av solkartan kan kommunen, i samverkan med näringsliv och kommuninnevånare, komma vidare i utvecklingen av lösningar baserade på solinstrålningen. Energirådgivarna fyller en viktig funktion för att stötta privatpersoner som vill komma bort från beroende av fossila bränslen för uppvärmning av sina fastigheter. Kostpolicyn bygger på att maten som serveras i kommunal verksamhet i största möjliga utsträckning ska vara ekologisk, producerad i närområdet och lokalt tillagad. Denna inriktning innebär att kosthanteringen fortlöpande ska utvärderas så att nya och högre mål kan sättas. I det attraktiva och klimatsmarta Motala värdesätter vi den variation som finns i kommunens naturtyper och tar hänsyn till den biologiska mångfalden. Kommunen är aktiv och uttrycker en hög ambitionsnivå i skyddet av Vättern som dricksvattentäkt i samråd med andra aktörer. Vid förtätning av bebyggelse ska det göras varsamt så att grönytor värnas. Detta är viktigt inte bara för naturens egen skull, utan också för den hälsofrämjande betydelse som grönska har för oss människor. 11

12 Resurser Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas verksamhetens intäkter och kostnader, avskrivningar, skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt eventuella extraordinära intäkter och kostnader. Vårt förslag till resultatbudget innebär en förändring av eget kapital (årets resultat) för år 2015 med tkr, år 2016 med tkr och för år 2017 med tkr. Resultatbudgeten i sin helhet redovisas under rubriken Resultatbudget Investeringsbudget Det har varit nödvändigt att i arbetet med Mål och Resursplanen ge förutsättningar för en förbättrad process vid beredning och prioritering avseende investeringsbudgeten. Kommunen har saknat en tydlig process och även riktlinjer för investeringar. I samband med beslut av Mål och Resursplan kommer även den nya investeringsprocessen beslutas. I den förändrade processen ska investeringarna kategoriseras i olika typer av investeringar. Processen ska innehålla behovsanalys, förstudie, beslutsprocess, genomförande och slutredovisning. Löpande under processen är det aktuellt med prioritering och omprioritering. Ett annat förbättringsområde i investeringsprocessen är beslutsordningen. Eftersom flera behovsutredningar och förstudier inte kommer vara klara när beslutet om investeringarna ska fattas så föreslås att beslutet endast omfattar detaljer för år 2015 samt beslut om totalbelopp för respektive område av investeringar Under rubriken Investeringsbudget återfinns Solidariskt Motalas förslag i sammanfattning samt sist i dokumentet en specifikation till investeringsbudgeten. Förslaget till investeringsbudget innebär att nettoinvesteringarna uppgår för år 2015 till tkr, år 2016 till tkr och år 2017 till tkr. Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur kommunens rörelsekapital förändras samt hur kommunen avser att finansiera sina investeringar. Rörelsekapitalet består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder och kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rörelsekapital för att kunna ha en bra handlingsberedskap inför framtiden och detta genomföres bäst genom en stark resultatbudget som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. I förslaget finns en positiv förändring av rörelsekapitalet varje år. Eftersom detta har ett nära samband med investeringsnivåerna kan det vissa år innebära en negativ förändring av rörelsekapitalet vid en hög investeringsnivå. Förslaget till finansieringsbudget visar en positiv förändring av rörelsekapitalet respektive år. Det finns enligt finansieringsbudgeten ett upplåningsbehov med 70 miljoner kronor under planeringsperioden. 12

13 Resultatbudget Tkr Budget Budget Plan Plan Ram Ram Ram Ram Nämndernas/Styrelsens nettokostnader Fullmäktiges beredningar Personalnämnden Revision Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Fonddisposition/avsättn Effektiviseringskrav Summa nämnderna/styrelsens ramar Driftkonsekvens MS-migrering Kompensation demografi Kompensation inflation AFA Tilläggshyror Max utrymme löneökningar Nettoram nämnder/styrelsen Pensioner Löneskatt Semesterlöneskuld Justering kap kostnader Kommunstyrelsen finans Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader V-netto / skatteint och ujämn % 99,5 97,6 97,6 97,6 Skatteintäkter Avräkning skatt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Mellankommunal utjämning LSS-utjämning Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord.poster Res.2 /skatteint. Mål: 2 % 0,1 2,0 2,0 2,0 Extraordinära kostn/intäkter Årets resultat (förändring av eget kapital ) 13

14 Specifikation av styrelsens och nämndernas ramar 2015 Nämnd/styrelsen Justerad ram 2014 Avgår pol prio 2014 Prisförändring Demografi Statsbidrag Lönekomp kv Lönekomp kv Övrigt Driftkonsek investering Inv-drift Politisk prio Förslag ram 2015 KF:s beredningar Personalnämnden Revisionen Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Summa Specifikation av styrelsens och nämndernas ramar 2016 Nämnd/styrelsen Ram 2015 Demografi Statsbidrag Övrigt Politisk prio Förslag ram 2016 KF:s beredningar Personalnämnden Revisionen Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Reducering av nämndernas ramar Summa

15 Specifikation av styrelsens och nämndernas ramar 2017 Nämnd/styrelsen Ram 2016 Demografi Statsbidrag Övrigt Förslag ram 2017 KF:s beredningar Personalnämnden Revisionen Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Reducering av nämndernas ramar Summa

16 Investeringsbudget Tkr INKOMSTER Strategiska investeringar Tillväxt och utveckling Exploatering bostäder Exploatering industri UTGIFTER Strategiska investeringar Utökade reinvesteringar Lokaler Tillväxt och utveckling Reinvesteringar Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Rationaliseringsinvesteringar Gatubelysning Intäktsfinansierade investeringar Drift och anläggning Kostpolicy Fastighetsunderhåll Vatten- och avfallsnämnden Strategiska investeringar Vatten Strategiska investeringar Avfall Reinvesteringar Vatten Reinvesteringar Avfall NETTOINVESTERINGAR Strategiska investeringar Reinvesteringar Rationaliseringsinvesteringar Intäktsfinansierade investeringar Vatten- och avfallsnämnden

17 Finansieringsbudget Tkr Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Tillförda medel Resultat före extraordinära poster Justering avskrivningar Minskning av långfristiga fordringar Ökning av långfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande intäkter Extraordinära intäkter Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Avgår investeringar taxefinansierade Avgår investeringar intäktsfinansierade Avgår investeringar rationalisering Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande kostnader Extraordinära kostnader Summa använda medel Förändring av rörelsekapitalet

18 Specifikation till investeringsbudget Samtliga belopp anges i tusentals kronor och avser nettobelopp. 1. Strategiska investeringar En strategisk investering en investering av strategisk betydelse kopplat till strategiska beslut och politiska prioriteringar, i huvudsak fastigheter och utvecklingsinvesteringar. 1.1 Utökade reinvesteringar Ansvarig nämnd Typ av investering År Bildningsnämnd IT Kommunstyrelsen Stadsnät MS-migrering Utveckling/behov från verksamheten Alternativ driftplats Plan- och miljönämnden Fordon Socialnämnden Inventarier ombyggnad Strandvägen Inventarier nytt LSS-boende Inventarier nytt LSS-boende för unga Inventarier ombyggnad Samuelsberg Inventarier nytt Psykiatriboende Inventarier Hemsjukvård nya lokaler Inventarier Kvarteret Munken Tekniska nämnden Utökat gatuunderhåll Summa Nedan följer en specifikation av de investeringar som påbörjas senast

19 Ansvarig nämnd: Bildningsnämnd Projektnummer: 2904 Projektnamn: IT-satsning Belopp 2015: tkr Motala kommuns skolor och förskolor ska vara En Skola För Alla. Skolinspektionen pekar på att Förmågan att använda modern teknik i olika sammanhang är grundläggande förkunskapsinhämtning och samhällsdeltagande. Därför är det i högsta grad en fråga om demokrati och likvärdiga förutsättningar att skolan ger eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. IT-verktyg bör vara ett naturligt inslag i en tidsenlig undervisning som rustar eleverna för fortsatta studier, yrkesliv och samhällsdeltagande i stort. Bildningsnämndens satsning inom området syftar ytterst till att maximera elevernas måluppfyllelse. Bland annat handlar det om att både elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och att alla elever ska få möjligheter att utveckla en god digital kompetens. Idag är tillgången på IT-stöd i våra skolor mycket låg. Utifrån behovet på de olika enheterna, här avses nämndens samtliga verksamheter, kommer de kunna utrustas med datorer, surfplattor, projektorer samt övrig kringutrustning. En IKT-strategi är under framtagande (IKT står för Informations- och kommunikationsteknik). Utrullningstakt och ambitionsnivå är avhängig storleken på beviljat anslag i förhållande till antalet barn/elever och personal som ska omfattas av satsningen samt kostnadsnivå per inköpt dator/surfplatta/projektor. Start Avskrivningstid: 3 år. Kostnader som tillkommer utöver kapitaltjänstkostnader är bland annat fortbildningskostnader, läromedel/programvaror samt förstärkt support. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Projektnummer: 1909 Projektnamn: Stadsnät Belopp 2015: tkr Fortsatt utbyggnad av kanalisation och optofiber utifrån IT-infrastrukturprogram och Bredbandsstrategi för Östergötland Ortssammanbindande nät och stöd för byalagsetablering. Anslutning av företag och kommunala arbetsställen. Strävar att uppfylla de nationella målen gällande tillgång till bredband. Projektet är löpande (följer IT-infrastrukturprogram). Avskrivningstid: 20 år. Inga direkta kostnader för drift då kommunikationsoperatör upphandlas för att hantera tjänsteleverans. Löpande intäkter i storleksordningen tkr/år. 19

20 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Projektnummer: 2200 Projektnamn: MS-migrering Belopp 2015: tkr Utbyte av nätverk/klientplattform. Avveckling av Novellbaserade produkter och införande av MSKD (MicroSoft Kommun Design). Projektets tyngdpunkt föreslås flyttas 2 år framåt i tiden för att säkerställa att en väl fungerande kostnadsfördelningsmodell och underlag för nyttohemtagning finns på plats. Projektet Utbyte adm. Klientdatorer är kopplat till detta projekt för att uppnå en acceptabel lägsta teknisk standard på användarnas datorer. Merparten av kostnaderna är konsultstöd. I övrigt hårdvara, främst servrar, eftersom vi kommer att ha parallella miljöer under en övergångsperiod skola och central miljö administrativ klientplattform automatisering beställningsprocesser. Avskrivningstid: 5 år. Licenskostnaderna ökar med 1600 tkr/år från och med 2015 och ytterligare 4600 tkr/år från och med Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Projektnummer: 2201 Projektnamn: Utveckling/behov från Belopp 2015: tkr verksamheten Avsikten med detta projekt är att kunna utreda och anpassa infrastrukturen under pågående verksamhetsår, om t.ex. en lagändring, organisationsförändring eller flytt av verksamhet kräver en snabb insats. Löpande projekt. Avskrivningstid: Beror på vad som anskaffas år Inga, men det beror även på vad som anskaffas/utvecklas. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Projektnummer: 2020 Projektnamn: Alternativ driftsplats Belopp 2015: 250 tkr Öka möjligheterna att klara driftåtergång i rimlig tid vid extraordinär händelse. I stort går det ut på att färdigställa en alternativ datahall i Räddningstjänstens lokaler för att kunna flytta driften dit om ordinarie datahall slås ut av brand, översvämning eller liknande. Även internetförbindelser och televäxelfunktion bör säkras. Under året 2013 och våren 2014 har ett antal kommunikationsbortfall påvisat nödvändigheten i detta. 250 tkr per år för olika steg mot säkrare kommunikationslösningar (IT och telefoni) kompletteras lösningen med servrar på Räddningsstationen för att få en komplett driftplats. (Totalt 2250 tkr) Avskrivningstid: 3-10 år. Ja, ökade driftkostnader för varje redundant (dubblerad) kommunikationsanslutning, i storleksordningen tkr per anslutning och år. 20

21 Ansvarig nämnd: Socialnämnden Projektnummer: 2812 Projektnamn: Inventarier ombyggnad Belopp 2015: tkr Strandvägen Ombyggnation av Strandvägens vårdboende pågår under Lokalerna beräknas vara färdigställda så att verksamheten kan tas i drift Till detta krävs nyinvesteringar av inventarier med ett belopp om tkr. Investeringsbehovet gäller under förutsättning att planerad ombyggnation sker enligt tidplan. Start 2015 Avskrivningstid: 5-10 år. Ansvarig nämnd: Socialnämnden Projektnummer: 2812 Projektnamn: Inventarier nytt LSS-boende Belopp 2015: 600 tkr I investeringsplan finns nybyggnation av nytt LSS-boende planerat under Lokalerna beräknas vara färdigställda så att verksamheten kan tas i drift 2016 och är avsett som ersättning för gruppboendet Kartorp. Till detta krävs nyinvesteringar av inventarier med ett belopp om 600 tkr, och inköpet beräknas till slutet av Investeringsbehovet gäller under förutsättning att planerad byggnation sker enligt tidplan. Det finns detaljplan samt tomt tillgänglig. Start 2015 Avskrivningstid: 5-10 år. Ansvarig nämnd: Socialnämnden Projektnummer: 2812 Projektnamn: Inventarier nytt LSS-boende för Belopp 2015: 500 tkr unga I investeringsplan finns nybyggnation av nytt LSS-boende för unga individer, planerat under Lokalerna beräknas vara färdigställda så att verksamheten kan tas i drift Till detta krävs nyinvesteringar av inventarier med ett belopp om 500 tkr, och inköpet beräknas till slutet av Investeringsbehovet gäller under förutsättning att planerad byggnation sker enligt tidplan. Start 2015 Avskrivningstid: 5-10 år. 21

22 Ansvarig nämnd: Socialnämnden Projektnummer: 2812 Projektnamn: Inventarier Kvarteret Munken Belopp 2015: 300 tkr Trygghetsbostäder för äldre. I behovsanalysen av äldrebostäder finns byggnation av trygghetsbostäder med i planeringen för Lokalerna beräknas vara färdigställda så att verksamheten kan tas i drift Till detta krävs nyinvesteringar av inventarier med ett belopp om 300 tkr, och inköpet beräknas till slutet av Start 2015 Avskrivningstid: 5-10 år. Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektnummer: xxxx Projektnamn: Utökat gatuunderhåll Belopp 2015: tkr Asfaltsbeläggningar har en begränsad livslängd och måste underhållas för att skydda vägens grundstomme. Om asfalten inte är tät behöver även stommen åtgärdas vilket är ca 4 gånger dyrare än vanligt beläggningsunderhåll. Kommunen har en egen databas för alla gator finns registrerade och utifrån denna tas årliga beläggningsprogram fram. För att inte utöka underhållsskulden behövs ett utökat underhåll. Årligt beläggningsprogram tas fram inför varje säsong. Avskrivningstid: Mellan 7-15 år. Driftkostnaderna minskar då det blir mindre potthålslagningar. 22

23 1.2 Lokaler Ansvarig nämnd Typ av investering År Tekniska nämnden 1683 Varamoskolan Tekniska nämnden Förskolor xxxx Förskola Humlan xxxx Förskola Bondebacka Förskola Västra Bråstorp xxxx Förskola Borensberg Tekniska nämnden Grundskolor xxxx Bryggan Integration Brandlarm förskolor/grundskolor xxxx Grundskoleutredning xxxx Hällaskolans gymnastikhall Tekniska nämnden LSS Serviceboende äldrepsykiatri Gruppboende LSS xxxx Förstudie Kartorp Tekniska nämnden Träningsskolan Tekniska nämnden Äldreomsorg Strandv. äldreboende xxxx Strandv. hemsjukvård + kök etapp xxxx Strandv. äldreboende gamla del etapp xxxx Samuelsberg Kortidsboende xxxx Utredning långsiktigt äldreomsorgsbehov Tekniska nämnden Övervåning station Tekniska nämnden Räddningsstation Borensberg Tekniska nämnden Fritidsgård Råssnäs Summa

24 Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektnummer: 1683 Projektnamn: Varamoskolan Belopp 2015: tkr Mariebergskolan renoveras och byggs till så att skolan innehåller årskurs F-9. Råssnäskolan avvecklas som en del i projektet År Innehåll Budget (mkr) 2014 Projektuppstart 0, Projektering 2, Start Produktion Ny F-6 del, projektering fritidsgård 40, I december klar F-6 del, klar fritidsgård 50, Renovering befintlig Mariebergsskolan ,5* *ej indexerat för 2018, avser 2017 kostnadsläge Driftkostnad exkl. kapitaltjänst för den tillbyggda delen tkr. Minskad driftkostnad för de rivna delarna av Råssnässkolan 2 500, Nettokostnad 900 tkr/ år från Tillkommande engångskostnad är nedskrivning av bokfört värde för Råssnässkolan tkr. Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektnummer: xxxx Projektnamn: Förskola Humlan Belopp 2015: tkr Nyproduktion av förskola med 3 avdelningar. Idag finns 1 avdelning samt 2 avdelningar i inhyrda baracker År Innehåll Budget (mkr) 2015 Projektering, produktion Produktion 14 Driftkostnad exkl. kapitaltjänst för tillbyggnad beräknas till 470 tkr/år. Avgår 270 kvm som rivs, besparing 170 tkr. Nettokostnad per år 300 tkr, från Hänsyn har inte tagits till de baracker, som hyrs. Kostnad för baracker (hyra +vaktmästare etc.) är 966 tkr. Tillkommande engångskostnad är nedskrivning av bokfört värde för Humlan tkr år Ansvarig nämnd: Tekniska nämnden Projektnummer: 1712 Projektnamn: Förskola Västra Bråstorp Belopp 2015: tkr Nyproduktion av förskola med 4 avdelningar År Innehåll Budget (mkr) 2014 Projektering, produktion 13, Produktion 17,700 Driftkostnad exkl. kapitaltjänst beräknas till 736 tkr/ år från