Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan

Transkript

1 Mål och Resursplan (MoR) 2013 med plan Vi utmanar arbetslösheten! Mål och Resursplan

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Styrmodell...3 Våra politiska prioriteringar Politiska mål...14 Resurser...18 Resultatbudget Sammanställd investeringsbudget Finansieringsbudget Nämndernas/styrelsens Mål och Resursplan samt Verksamhetsplan s beredning...26 Personalnämnden...27 Revisionen...28 Valnämnden...29 Överförmyndaren...30 Kommunstyrelsen...31 Bildningsnämnden...33 Plan- och miljönämnden...35 Socialnämnden...37 Tekniska nämnden...39 Vatten- och avfallsnämnden...41 Förteckning över styrdokument...43 Mål och Resursplan

3 Sammanfattning Motala ska vara en innovativ och attraktiv del av Östgötaregionen där det är enkelt att bo och verka. Det är vår vision och efter den arbetar vi i Motala. Motala är en fantastisk, med stora styrkor och än större möjligheter. Läget vid Vättern är fördelaktigt och gör att företagandet utvecklas, turismen frodas och invånarna trivs. Motala är en bra att leva och verka i, men den kan bli bättre. Vi står för en politik som värnar välfärden, skapar fler jobb och satsar på miljön. Välfärd för oss betyder möjlighet att färdas väl genom livet. Vi vill att Motala ska vara en plats där människor vill tillbringa alla skeden i livet. Motala ska vara en bra stad för alla att växa upp i. Vi vill att alla invånare ska ha goda uppväxtvillkor och att folkhälsan, för så väl gammal som ung, ska vara god oavsett var man bor i en. Vi vill skapa jobb i allmänhet och jobb till unga i synnerhet. En investering i de unga är en investering i framtiden. I dagens välfärdsland måste arbetslinjen också vara en utbildningslinje. Vi värnar det livslånga lärandet med bra utbildning, från förskola, till högskola och vuxenutbildning. Visionen är ledstjärnan som tillsammans med våra politiska prioriteringar påverkar målen för ens alla verksamheter. Vi har satt mål som bland annat innebär att du såväl som medborgare som företagare ska vara än mer nöjd med ens verksamhet i fråga om tillgänglighet, bemötande och inflytande. Motala ska vara en attraktiv plats för boende och företagande, där sysselsättningen och utbildningsnivån ökar. Resultatet ska bli ett hållbart samhälle som är säkert och tryggt, klimatsmart och där folkhälsan förbättras. Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) är fastställt av fullmäktige och utgör grunden för den politiska styrningen av ens verksamhet under mandatperioden. Kommunens gemensamma vision ska genomföras med att prioritera investeringar i: en aktiv arbetsmarknadspolitik barn och ungdomars uppväxtvillkor insatser för äldre ett klimatsmart och attraktivt Motala Motala en där människor och möjligheter möts! I Mål och Resursplan för lever vi upp till de ekonomiska målen som innebär att vi ska ha en resultatnivå som över tid motsvarar 2 procent av våra skatteintäkter samt att vi över tid ska finansiera våra investeringar med egna medel. Det sker inga permanenta förstärkningar av nämndernas och styrelsens ramar , däremot avsätts 36 miljoner kronor under för att tillfällig kunna finansiera satsningar inom de fyra politiskt prioriterade områdena. Styrmodell För att politiken ska bli verklighet och för att Motala ska skapa största möjliga nytta för sina medborgare arbetar vi sedan 2010 med ett gemensamt ledningssystem (LedMot). Det innebär regler, riktlinjer och verktyg för ledning och styrning av den ala organisationen. Ledningssystemet visar vägen för hur de olika verksamheterna inom en gemensamt arbetar med vision, prioriteringar och mål. Men också hur samverkan med näringsliv, organisationer och andra offentliga myndigheter ska formas för att främja Motalas utveckling. Mål och Resursplan

4 I det Lokala utvecklingsprogrammet (LUP) finns visionen och de politiska prioriteringar som gäller för mandatperioden. Prioriteringarna i LUP bygger på den politiska majoritetens valprogram. Det är den politik som en majoritet av medborgarna valt ska genomföras. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att genomföra LUP genom mål och verksamhetsplaner som leder mot att uppfylla visionen och de politiska prioriteringarna. Målen på olika nivåer och med olika långa tidsperspektiv visar vad vi prioriterar. Utifrån målen väljer vi i verksamhetsplaner vilka aktiviteter vi ska genomföra under året. På så vis påverkar målen våra dagliga beslut och vägval och styr vår verksamhet i rätt riktning. Tydliga mål gör det möjligt att följa upp resultat och effekter, så att vi vet om vi är på rätt väg eller om vi behöver prioritera om och genomföra andra typer av aktiviteter. Med en gemensam vision som utgångspunkt och med mål som är tydliga och väl förankrade i hela verksamheten får vi utvecklingskraft. För när alla känner till och känner engagemang för våra mål, blir det naturligt för oss att hela tiden arbeta med dem för ögonen. Det gör att vi går i samma riktning, vilket ger kraft i verksamhetens och ens utveckling. Även om ens organisation är fungerande så måste arbetet bedrivas både inom respektive funktion (nämnd/förvaltning/sektor) och över respektive funktion i en mer horisontell styrning (sektorsövergripande). Våra politiska prioriteringar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet redovisar en gemensam Mål och Resursplan (MoR) för Motala. MoR gäller för år 2013 med plan för Genom satsningar på bland annat jobb, skola och omsorg samt miljö, fritid och kultur vill vi utveckla Motala till en med möjligheter. Vårt förslag bygger på oförändrad skattesats. Vi prioriterar fler jobb, bättre miljö, kvalitativ välfärd och god livskvalitet. Aktiv arbetsmarknadspolitik Motala finns i ett av världens modernaste länder. Ett rikt land men också ett land där ojämställdheten mellan kvinnor och män kvarstår och där klyftan mellan fattiga och rika ökar. Den bilden är också tydlig i Motala. När vi går och lägger oss på kvällen vet vi att på morgonen vaknar över motalabor upp till ännu en dag i arbetslöshet. Av dessa är det nästan ungdomar som är berövade sin framtidstro. På vårt socialkontor ökar inflödet av de som in på bara skinnet vet att tuffare villkor och fattigdom inte skapar nya jobb. Alla motalabor har rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv. Det är grundläggande mänskliga rättigheter. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till sitt eget och till samhällets välstånd och utveckling. En aktiv arbetsmarknadspolitik är resultatet av att systematiskt och uthålligt kombinera utbildnings-, näringslivs- och socialpolitik. Arbetslösheten i Motala ska inte bortförklaras den ska belysas och bekämpas! Vi sätter därför arbetsmarknadsfrågorna högst på dagordningen. Vi utmanar arbetslösheten genom att i budgeten för 2013 göra särskilda satsningar. Motalaborna ska rustas med utbildning för framtida jobb. Motala ska verka för mångfald. Att arbeta för mångfald handlar om att arbeta för att alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning, funktionalitet, samlevnadsform, klass, social status, hiv-status, hälsostatus, politisk åskådning, utseende, utbildningsnivå eller livserfarenhet har samma rättigheter och skyldigheter. Mål och Resursplan

5 Under 2012 beslutades att Tillväxt Motala AB skulle få uppdraget att driva företagsservice, företagsetablering, platsmarknadsföring och besöksnäringen. Vi tog också fram en projektplan för kulturstadsdelen Motala verkstad som ska genomföras under de närmaste åren. Förskolans öppettider har anpassats efter familjernas behov av omsorg. Barnomsorg på obekväm arbetstid ska erbjudas i varje stadsdel och i centralorten ska barnomsorg erbjudas nattetid. Ungdomar i gymnasieåldern ska erbjudas sommarjobb. Under 2013 och 2014 står de stora infrastruktursatsningarna klara. Detta skapar goda förutsättningar för en positiv utveckling som vi självklart ska utnyttja. Under 2013 fortsätter vi kampen mot arbetslösheten: Stärkt vuxenutbildning 100 ungdomsjobb Satsa på den sociala ekonomin Aktiv näringslivspolitik Inriktning för 2013: Utbildningspolitik Stärkt vuxenutbildning Vi vill se en starkare vuxenutbildning i Motala. Vi väljer att möta den höga arbetslösheten med en bred investering i utbildning ett kunskapslyft som speglar både individens, företagens och samhällets behov. Vuxenutbildningens fokus ska vara att utjämna levnadsvillkor och ge människor förutsättningar att möta omställningen på arbetsmarknaden. Motalas stora generationsväxlingar och behov av kompetensförsörjning ska särskilt uppmärksammas. Vuxenutbildningen ska därför utvecklas till att bli motor, mäklare och mötesplats så att företagens behov av kompetens och de arbetssökandes kunskap matchar varandra. Motala ska verka för mångfald och kvalitativ integration Kunskaper och kompetens hos invandrade svenskar ska tas tillvara genom kartläggning och validering av kompetensen. Flerspråkighet ska ses som en merit. Möjligheten till praktik i näringslivet och företagsrådgivning till invandrade företagare ska stärkas Vi ger därför ett utredningsuppdrag för att se hur ens integrationspolitik kan stärkas. Se kultur och fritid som lokaliseringsfaktor Förutsättningarna för företagande skapas genom samma utveckling som leder till ett allmänt gott samhälle. Nyckelfrågorna handlar om utbildningsnivå, infrastruktur, nivån på samhällsservicen riktat mot företag och entreprenörer, men inte minst genom det kulturella klimatet och föreningsoch fritidsverksamheten. Vi kommer därför att fortsätta utreda utvecklingen av Motala Verkstadsområdet till ett kulturcentrum och på sikt även ett idrottscenter. Socialpolitik Hundra ungdomsjobb Många unga saknar möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden och flera av dem tvingas leva på försörjningsstöd. Våra ungdomar är en resurs. Deras kunskaper, talanger och idéer behövs i vår, inte minst för att utveckla nya företag och för att vidareutveckla vår välfärd. Genom att ge unga jobb får de, förutom egen inkomst, meriter för framtida jobb och behovet av försörjnings- Mål och Resursplan

6 stöd minskar. Motala behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger våra unga en plats på arbetsmarknaden. Ungdomar som är arbetslösa ska erbjudas arbete, utbildning, praktik eller lärlingsplats så fort som möjligt. I Motala ska ingen under 25 år behöva söka ekonomiskt bistånd. Inom alla politikområden prioriteras aktiva åtgärder för att en person ska kunna gå till ett arbete, framför passiv kontantersättning. Vi vill skapa 100 ala ungdomsjobb, som kan kombineras med utbildning, men som också kan finnas på våra äldreboenden, skolor eller kulturinstitutioner. Vi avser att använda Traineeanställningar i en för att möta de stora pensionsavgångarna. Äldre anställdas kompetens ska tas till vara som handledare i ett generationsväxlingsprogram. Social ekonomi och socialt ansvarsfull upphandling Arbetsmarknaden ger inte alla en möjlighet att bidra. När många hamnar utanför leder det till ökad ohälsa och ökad ojämlikhet. Därför behöver vi i en hitta kreativa lösningar för att möta kompetensbehovet och minska utanförskapet. Vi ser att den sociala ekonomin är ett verktyg för att få fler i arbete. Traditionellt indelas samhällets sektorer i tre delar: privat, offentlig och social. Den sociala ekonomin kan ses som ett komplement till övriga aktörer på marknaden. Enligt en utredning, som Östsam har gjort, finns det goda förutsättningar att öka antalet sysselsatta i sociala företag om man gemensamt handlar både målmedvetet och långsiktigt. Föreningslivet har anställningspotential men saknar pengar. Sociala företag kan därför bli fler och anställa fler människor. Motala ska jobba för en offensiv, social upphandling och ta fram en strategi utifrån EU:s direktiv SRPP (Socially Responsible Public Procurement). Vid upphandlingar kan Motala till exempel ställa krav på att leverantörerna tar emot praktikanter, trainees eller andra former av lärlingar, jobba med etisk handel, stödja social integration etc. Vi tycker det är viktigt att offentlig upphandling används som ett verktyg för att bland annat råda bot på arbetslösheten bland våra ungdomar. Näringslivspolitik Utvecklat samarbete med näringslivet I en aktiv arbetsmarknadspolitik ingår näringslivsfrågorna som en viktig del. Kommunen kan inte ensam skapa arbete och sysselsättning, utan är beroende av näringslivet. Kommun och näringsliv är ömsesidigt beroende av varandra och måste därför hitta bra samarbetsformer. Vårt gemensamma näringslivsbolag är plattformen. Nu går vi vidare med samarbetet i syftet att stärka företagandet så att fler jobb skapas. Vi ska ta gemensamt ansvar för ungdomsjobb, kompetensutveckling med mera. För att utveckla ens service mot företagen ska modellen med företagslots prövas. Det finns ett stort värde i att skapa en dörr in för företagen i relationen med en. Vi bör också se över möjligheten att snabba upp hanteringen av planfrågor. Samtidigt vill vi stärka arbetet med entreprenöriellt lärande i skolan. Mål och Resursplan

7 Barns och ungdomars uppväxtvillkor Motala ska vara en av de bästa erna i Sverige för barn och unga att växa upp i. Alla barn har rätt till en trygg och god uppväxt. Den allra viktigaste uppgiften vi har framför oss är att råda bot på den ojämlika hälsan som finns i en. Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn och deras tillvaro, men har rätt till stöd när de behöver det. Samhället ska reagera och agera vid första tecknet på att ett barn kan fara illa och sätta barnet i fokus med helhetssyn på insatserna. Vi genomför satsningar på en bra skola, där barnen får likvärdiga förutsättningar och känner sig trygga, men också får möjlighet till en meningsfull fritid med mötesplatser och bra aktiviteter. Samhällets uppgift är att så långt som möjligt skapa goda förutsättningar för varje individ att förverkliga sin strävan efter kunskap och utveckling. Allt fler ungdomar lämnar skolan med ofullständiga kunskaper. Så här får det inte fortsätta. Vårt mål är tydligt. Alla barn ska nå kunskapsmålen i skolan! För att nå dit behöver resurserna i samhället styras utifrån kunskap och evidens, så att de fördelas efter behov. Detta stärker barns och ungas villkor långsiktigt. Andelen ungdomar som är behöriga till gymnasiet ska öka. Vi ska ge stöd och verktyg för att alla ska få möjlighet att klara kunskapsmålen. Varje elevs specifika behov ska tillgodoses. Alla unga som saknar gymnasiekompetens och jobb ska, genom vårt utbildningskontrakt, kunna ta sin gymnasieexamen. Fler ungdomar ska kunna komma hem och visa upp sin gymnasieexamen. Fler unga ska kunna komma hem till sina föräldrar och stolt berätta om sitt första jobb. Vi vill därför prioritera Hälsa för alla Skola för alla Fritid för alla Inriktning för 2013: Hälsa för alla En dörr in Kommunens samlade resurser för att stödja barn och unga, ungdomshälsan, UngResurs, barnhälsan, barncentrum etc, ska vara lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Stuprör ska jobbas bort och verksamheten ska, med utgångspunkt från SKL:s modellområdesarbete, samverka och integreras utifrån individernas behov av stöd. Vi ger därför ett utredningsuppdrag att ta reda på hur ens stödverksamheter kan bli mer lättillgängliga och ses som en samlad verksamhet. Mål och Resursplan

8 Tidig upptäckt Många gånger är fokus för samhällets insatser på de barn som har de synliga behoven. Att se hela familjens behov är svårt. En ökad betoning på en socialtjänst med uppsökande och förebyggande ambitioner är viktigt för Motala. Tidig upptäckt förutsätter arbetsformer där det är enkelt att få tillgång till stöd och tjänster som upplevs attraktiva och med möjlighet att se individens och familjens samlade behov. Ett utvecklingsarbete genomförs för att tidigt upptäcka hela familjens behov av långsiktiga insatser. Därför fortsätter vi att satsa på stödinsatser kring barn och ungas uppväxtvillkor. Social investeringsfond Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande arbete för grupper av invånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Då kan vi undvika mänskligt lidande. Samtidigt minskar kostnaderna för genomgripande insatser i skolan och för placering av barn och ungdomar. De förebyggande insatserna ska genomföras med ett nämndövergripande perspektiv. Effekten ska vara att ens kostnader minskas samtidigt som det blir bättre för medborgaren. Skola för alla Vi har ett fortsatt fokus på arbetet med En skola för alla med ett inkluderande synsätt som ska leda till ökad måluppfyllelse i grundskolan. Avgörande faktorer är att säkerställa en hög närvaro och god kvalité i undervisningen så att samtliga elever ska erhålla resultat som ger förutsättningar till fortsatta studier. I arbetet med en skola för alla inkluderar vi även barn i samhällets vård. Skolnärvaro En grundförutsättning för att lyckas är att man är närvarande i skolan. Det finns stora mänskliga och ekonomiska vinster att göra på att satsa på skolnärvaro som en del av arbetet med goda skolresultat. Barns och ungas livsvillkor ska ses i ett sammanhang där den viktigaste samarbetspartnern är föräldrarna. Vi ger därför ett uppdrag att bygga upp ett strukturerat arbetssätt och samverkan kring skolnärvaron. De barn och unga som har ogiltig frånvaro ska upptäckas i ett tidigt skede och de barn, unga och familjer som har behov av insatser ska få snabb hjälp. Utbildningskontrakt Alla unga som saknar gymnasiekompetens och jobb ska genom vårt utbildningskontrakt kunna ta sin gymnasieexamen, gärna i kombination med arbete eller praktik. Samhället ger unga ett omfattande stöd och de unga förbinder sig att genomföra utbildningen för att få detta stöd. Fritid för alla Mötesplatser för unga Befintliga mötesplatser för unga ska utvecklas med målsättningen att förbättra inflytande och innehåll för att ge unga en rik fritid och stärka bilden av en som en bra boplats. Insatser för äldre I Motala ska man känna sig trygg med att bli äldre. Våra äldre har rätt att uppleva en god samvaro och meningsfull sysselsättning. Den uppsökande verksamheten riktad mot äldre som bor ensamma behöver stärkas. När det inte längre går att klara sig hemma på egen hand ska vård och omsorg finnas där och Mål och Resursplan

9 den ska vara av hög kvalité. Det ska vara möjligt att bo kvar i sitt hem med hjälp av god omvårdnad, funktionella bostäder och moderna hjälpmedel. Äldreomsorgen i Motala ska vara bland de bästa i landet. Den samlade bilden av ens äldreomsorg i dess olika delar är att den har en god kvalitet. Men mycket kan göras för att förbättra för våra äldre i en. Vi vill bland annat anpassa bostäder och göra dem mer tillgängliga och trygga för äldre att bo i. Stödet till äldre ska främja hälsa och trygghet samt utgå från individens behov. De service- och värdegarantier som finns ska följas upp för att säkerställa att de uppnås. Att kunna fortsätta leva sitt eget liv utifrån sin personlighet, sina behov och sina vanor innebär att behålla makten över sin egen vardag. Äldreomsorgen ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i syfte att förebygga och skjuta upp ohälsa och sjukdom. Motala investerar för framtiden i bra vård och omsorg med kunnig personal. Sammanhållen vård är viktigt för dem som är i behov av insatser från flera huvudmän. Sannolikt kan ett övertagande av hemsjukvården i Östergötland bli verklighet under senare delen av denna mandatperiod. För er och landsting är samverkan och uppföljning angelägna områden att kraftsamla kring. Därför har det tagits fram ett gemensamt kunskapsunderlag i länet inom äldrefrågorna, äldrerapporten. Rapporten visar vilka framtida behov av utveckling som finns inom äldreomsorgen i länets er utifrån statistik och forskning. Vi har med hjälp av den kunskapen tagit fram ett antal prioriterade områden för de närmaste åren: Ge de äldre tryggt och individanpassat boende Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet Utveckla sjukvården och omvårdnaden kring äldre Inriktning för 2013: Ge de äldre ett tryggt och individanpassat boende Förväntningarna på att man även som äldre med behov av vård och omsorg ska kunna bo kvar i sitt eget boende finns sedan länge. Denna utveckling fortsätter och kommer att ställa allt större krav på er och landsting när det gäller samordning, flexibilitet och individuella lösningar. Men det finns också ett behov av att utveckla bättre anpassade bostäder och nya boendeformer för äldre. Fler trygghetsboenden ska erbjudas Motalas äldre. Här ska tryggheten vara hög med trygghetslarm och gemensamhetslokaler där de boende kan äta och umgås. En god tillgång på anpassade boenden minskar behovet av platser inom de särskilda boendena. Par, där någon beviljats bistånd i form av särskilt boende, ska vara nöjda med sin boendelösning. Antalet bostäder anpassade efter äldres behov ska öka med minst 100 stycken fram till Stödet i hemmet ska utvecklas genom ny teknik och funktionella bostäder. Handlingsplan Boendefrågan ska analyseras i syfte att väga behovet av särskilda boendeformer för äldre mot möjligheten att öka den fysiska tillgängligheten i bostadsbeståndet. Analysen och handlingsplan ska tas fram i en bred samverkan med olika aktörer. Mål och Resursplan

10 Trygghetsboende. Start av ombyggnation av kvarteret Vårdaren ska genomföras tillsammans med Platen. Nyckelfri hemtjänst Inför nyckelfri hemtjänst inom ordinärt boende för att skapa en bättre arbetsmiljö och bevara brukarens integritet. Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet Hälsa och självständigt liv för äldre ska främjas genom sociala nätverk, anhörigstöd och förebyggande hälsoarbete för äldre. Att kunna fortsätta leva sitt liv utifrån sin personlighet och sina behov och vanor innebär att behålla makten över sin egen vardag. Ett fortsatt oberoende och ett privatliv i det egna hemmet behöver således mötas med möjligheter till positiva sociala kontakter och upplevelser utanför den egna bostaden. Det sociala innehållet i form av relationer, möjligheter till aktiviteter, delaktighet och känslan av att kunna påverka har stor betydelse. Många äldre vill inget hellre än att få fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens och sitt engagemang. Hos Motalas vitala äldre pensionärer finns en bank av kunskaper och erfarenheter som alla kan ha nytta av. Många äldre gör stora insatser i föreningslivet, men också i yrkeslivet. Tillsammans med olika aktörer ska vi utveckla och stärka hälsofrämjande insatser och rehabiliteringsinsatser för äldre. Det sjukdomsförebyggande arbetet för den stora grupp äldre, som ännu inte har så stora behov av vård och omsorg, är ett utvecklingsområde. Förbättrade levnadsvanor bland äldre kan bidra till fler friska år och till att behoven av samhällets insatser kan skjutas upp. Ansvaret för riskförebyggande åtgärder, exempelvis insatser för att förhindra fall, trycksår och undernäring, är gemensamt för huvudmännen. En utmaning är att finna ytterligare former och metoder för att stödja ett hälsofrämjande förhållningssätt, minska ensamhet och isolering och bidra till att skapa livskvalitet och meningsfullhet för samtliga äldre. Må bra-aktiviteter Vi ger ett utredningsuppdrag att ta reda på hur man kan organisera och utveckla olika må braaktiviteter för att stärka hälsan hos äldre. Det kan handla om kultur, naturupplevelser, fysiska aktiviteter, aktivitetspengar, servicegarantier, kvalitetssäkringar, värdegarantier etc. Föreningarnas Hus Många föreningar arbetar med aktiviteter för att stärka medborgarnas möjligheter att ha en god hälsa och själständigt liv. De ska uppmuntras i sin insats. Vi kommer därför att utreda möjligheten att starta ett föreningshus i Motala. Förstärkning av anhörigstöd Genom en allt större betoning på vård i hemmet kan man anta att frågan om att hjälpa någon i en nära relation kommer att beröra allt fler i vårt samhälle. Kommunen behöver ha ett offensivt och uppsökande arbetssätt för att fånga äldres behov av stöd och hjälp. Mål och Resursplan

11 Utveckla sjukvård och omvårdnad kring äldre Det är angeläget att en tar ett helhetsgrepp för att öka kvaliteten på vårdprocesserna kring äldre för att möta de specifika behov som en åldrande människa har. Det ska inte vara för många olika människor som kommer hem till den äldre i hemmet. Det måste finnas kontinuitet för att säkra kvaliteten. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i samverkan med det omgivande samhället ska stärkas och förhindra att äldre slussas runt. Vi vill därför att man utvecklar avsiktsförklaringen mellan Motala och landstinget för att bland annat förbereda en alisering av hemsjukvården och inrätta platser för mellanvård eller samvård för multisjuka äldre och äldre med specifika rehabiliteringsbehov. Även möjligheten att förlägga ett Demenskompetenscentrum till Motala där fokus ligger på att samordna forskning som rör vården av äldre och deras specifika behov bör utredas. Avsiktsförklaring Att säkra en likvärdig vård och omsorg för samtliga äldre kommer att bli en utmaning. Det kommer att ställa krav på nya och innovativa lösningar när det gäller i vilka former vården och omsorgen ska bedrivas. Nya vårdstrukturer kan komma att behövas. Därför behövs en ännu större samordning av vård och omvårdnad genom en utveckling av avsiktsförklaringen mellan Motala och närsjukvården. Demenskompetenscentrum Ambitionen att i en starta ett demenskompetenscentrum kvarstår och understöds av beviljade statsbidrag. Västra Östergötland har en hög kompetens inom demensvård och ett medicinskt och omvårdnadsmässigt stabilt underlag för såväl utbildning inom området som möjligheter till forskning och utveckling. Personalförsörjning Det behövs en generationsväxling i arbetslivet, särskilt i äldreomsorgen. De kommande åren ökar antalet gamla betydligt snabbare än antalet personer i yrkesverksam ålder. Samtidigt står vi inför en generationsväxling när det gäller personal inom vård och omsorg. Det går att förutse att personalförsörjningen kan bli problematisk om inte nya lösningar går att finna. Vi satsar därför på 100 ungdomsjobb där en stor del riktas mot äldreomsorgen. Vi kommer att använda utbildningsvikariat och traineeanställningar, där äldre anställdas kompetens tas till vara som handledare. Ett klimatsmart och attraktivt Motala I det attraktiva Motala är hållbarhet nyckelordet. Det hållbara Motala vilar på tre ben: det miljövänliga, det sociala och det ekonomiska, alla tre lika viktiga. Här utvecklas hållbar livsmiljö med attraktivitet och mångfald för boende, företagande och besökare. Hela Motala präglas av inbjudande värdskap och bemötande. Kultur och fritidsverksamhet är en viktig lokaliseringsfaktor för företag och medborgare som vill flytta hit. I det attraktiva Motala är evenemang och idrott en viktig del av vår identitet. I det attraktiva Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation. Av hållbarhetens tre ben är det miljövänliga det svagaste. Därför ska ens verksamheter vara miljövänliga och långsiktigt hållbara. Vi ska kunna tillfredsställa våra behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer. Utmaningen består bland annat i att minska den totala energianvändningen till förmån för förnyelsebara alternativ. Det finns många andra åtgärder som kan göra en mer klimat- och miljösmart. Flertalet är på sikt dessutom ekonomiskt lönsamma. Kommunen ska på ett systematiskt sätt och med en lång planeringshorisont säkra en utveckling som är socialt, miljövänligt och ekonomiskt hållbar. Detta kräver en gedigen omvärldsbevakning och en skarp Mål och Resursplan

12 framtidsanalys som leder till att resurser kan styras mot exempelvis hälsofrämjande insatser och satsningar inom miljö- och klimatarbetet. Det handlar också om att ta ansvar för vilka effekter ens agerande indirekt får för andra människor, bland annat i upphandling av varor. Att möta kraven på en hållbar utveckling ska vara en självklar del i ens förnyelsearbete. I det socialt hållbara Motala är arbetet med Trygg och säker av stor betydelse. Vi är sedan 1990 certifierade som Safe Community. Det innebär att en arbetar aktivt för att förebygga olycksfallsskador. Arbetet omfattar båda könen i alla åldrar, miljöer och situationer. Genom att bredda definitionen av Trygg och säker utvecklar vi ett nära samarbete med polisen och med stadsplaneringen för att skapa den trygghet vi eftersträvar. Motala har stora möjligheter att bli en hållbar och attraktiv stad genom utveckling av den mångfald som finns i stadsmiljön och omgivningarna. Vi har en vision om hur Motala ska utvecklas, både i staden och på landsbygden. Under 2013 fortsätter utvecklingen av det attraktiva och klimatsmarta Motala genom bland annat: Framtagandet av stadsvisionen Platsmarknadsföring Miljösatsningar Socialt ansvarsfulla upphandlingar (enl. SRPP) Aktivt folkhälsoarbete Trygg och säker Inriktning för 2013: Utveckla stadsvisionen Motala står vid ett vägskäl. Den nya infrastruktur som skapas genom pendeltåg och bron över Skepparpinan ger oss möjligheter. Vår ambition är att göra Motala till en attraktiv plats att leva och verka i. Stadsvisionsarbetet ska bedrivas med resurser från Tillväxtverket och i bred samverkan med Motalaborna. Stadsvisionen ska ligga till grund för prioriteringar av investeringar i tätorten vad gäller centrumutvecklingen, Gamla Motala verkstad och Varamobaden. En viktig nyckel i framtidsarbetet är samverkan och samarbete och det är av stor betydelse att framtagandet av en ny stadsvision bedrivs tillsammans med många parter, såväl lokala som regionala. Det är också viktigt att Motalaborna får möjlighet att påverka. Platsmarknadsföring Kommunen måste arbeta aktivt med marknadsföring. Det finns en potential i återvändande studerande och inflyttning av barnfamiljer. En fördjupad analys av målgrupper för marknadsföring ska leda till mer precisa insatser. Samverkan med andra aktörer är viktig. Vi vill undersöka möjligheten att vid varje större investering avsätta en summa för marknadsföring. Mål och Resursplan

13 Trygg och säker Arbetet med brottsförebyggande insatser tillsammans med polisen och andra aktörer, enligt samverkansöverenskommelser, ska vidareutvecklas. Gatu- och parkbelysning påverkar människors känsla av trygghet och är därför en viktig del i arbetet, liksom de brandförebyggande åtgärder som genomförs tillsammans med Räddningstjänsten. Det attraktiva Motala kräver insatser för miljön på olika sätt. I det sammanhanget är gator och cykelvägar viktiga. En systematisk genomgång av underhållsbehoven på våra gator och cykelvägar ska genomföras för att ligga till grund för hur underhållet ska prioriteras. Bemötande och tillgänglighet Numera inser många er hur viktigt det är att vara lättillgängliga och kundvänliga, liksom att ha bra internikation. Kommunen är Motalas största arbetsgivare med ca anställda. I en finns en bred kompetens, från lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och brandmän till personalstrateger, miljöskyddsinspektörer och informatörer. Våra kärnvärden öppen, stolt och nyskapande visar vägen för hur vi agerar, vad vi icerar och hur vi genomför våra aktiviteter. Kärnvärdena står för ett förhållningssätt, som ska prägla hela den ala organisationen med anställda och förtroendevalda. Handläggningen i myndighetsutövning och tillståndsgivning måste bli effektivare. Ett klimatsmart Motala Motala är en del av världen och måste bidra till att minska miljöförstöringen. Kommunen måste hantera det faktum att människans utsläpp av växthusgaser kommer att få allvarliga följdverkningar om inget görs. Vi vill investera i hållbara lösningar, som möter klimatutmaningen. Målet är en klimatneutral. Därför ska arbetet präglas av kretslopps- och livscykeltänkande i alla led. Aktiv klimatpolitik o Transporter står för de enskilt största utsläppen av växthusavgaser. För att främja cykeln som ett alternativ ska vi arbeta för att Motala blir Cykelstaden o Arbetet med energieffektivisering i privata och offentliga verksamheter ska fortsätta. Motala är en förebild genom EPC projektet. Andra viktiga insatser är ökad användning av fjärrvärme och biogas samt minimering av avfall och maximering av återvinning i samverkan med företag och medborgare i Motala. o Vi behöver utveckla hållbar energiproduktion och ny miljöteknik. Det finns uppfinningsrika och yrkesskickliga människor i en som med rätt stöd och stimulans skulle kunna utveckla en grön exportindustri. Det är investeringar som leder till fler och bättre jobb på både kort och lång sikt. o Maten som serveras i ala verksamheter ska vara klimatsmart och ekologisk. Därför måste arbetet med det nya kostpolitiska programmet bli klart. Det är en viktig del av vårt miljöarbete. o Kommunen ska fortsätta arbetet med egen energiproduktion genom att fortsätta investera i biogasproduktion, vindkraft, solenergi etc. o Möjligheten till passivhus ska prövas vid nybyggnad. Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull offentlig upphandling (SRPP) handlar om att föregå med gott exempel och på så vis påverka marknaden. Genom klok upphandling kan offentliga myndigheter verka för anständiga arbeten, integration, tillgänglighet och etisk handel. För vissa produkter, arbeten och tjänster kan effekterna bli särskilt viktiga, eftersom offentliga upphandlare dominerar en stor del av marknaden Mål och Resursplan

14 (exempelvis inom byggnadsindustrin, affärstjänster och IT). Genom att välja varor och tjänster som också ger goda sociala resultat kan en därför i allra högsta grad bidra till hållbar utveckling. Kunskapsinhämtning på området ska inledas. Aktivt folkhälsoarbete En attraktiv förutsätter en god folkhälsa på lika villkor i hela befolkningen Då är det viktigt att en skapar förutsättningar för detta. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljö och demokratiska rättigheter i samhället. Politiska mål Kommunen sätter upp mål för sin verksamhet. Målen är till för att styra och se till att det som leder till att målen uppfylls blir utfört. De anger vad som är viktigt att utveckla och förbättra. De ger grund för prioriteringar av resurser och för utveckling av metoder och arbetssätt i verksamheterna. Grunden för målen är fullmäktiges vision om Motala. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om inriktningsmål. En del av dessa är gemensamma och gäller för alla nämnder och styrelsen, andra är specifika för en nämnds eller styrelsens verksamhet. Syftet med de gemensamma inriktningsmålen är att tillföra styrningen ett övergripande perspektiv samt att få en enhetlig inriktning inom de områden som de gemensamma målen berör. Gemensamma inriktningsmål Kund Motala ska i dialog med individer, grupper, företag och organisationer ge god service med möjlighet till inflytande för dem som nyttjar eller berörs av ens verksamhet. Alla människors lika värde är den grundläggande inställningen. Motala ska i alla avseenden arbeta för det jämlika samhället. Då blir ens uppgift att arbeta för att varje individ ska få dom bästa möjligheterna att leva ett så bra och rikt liv som möjligt. Det innefattar faktorer som att kunna förverkliga sina drömmar, att känna trygghet, att få ha god hälsa och att veta att ens verksamhet finns när den behövs. Då måste verksamheten ha siktet inställt på god service och medborgarnas behov. För att lyckas kräver det goda relationer mellan verksamhet och medborgare. Detta kan bland annat uppnås genom olika typer av dialog där de demokratiskt valda representanterna har en viktig uppgift. Politikens primära uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm för att bidra till att verksamheten motsvarar medborgarnas förväntningar. Samtidigt måste politiken föra samtal och dialog som skapar förståelse för att prioriteringar är nödvändiga. Grunden för detta ligger i att medborgarnas behov och önskemål om vad skattepengarna ska räcka till är större än tillgängliga resurser. Medarbetare Motala ska erbjuda en hälsofrämjande arbetsplats där medarbetarnas kompetens, kreativitet och engagemang tas tillvara. Motala ska verka för att bli en mönsterarbetsplats. Resultatet ska bli bättre ledarskap, ökad kompetens i organisationen samt att medarbetarna är mer nöjda med sitt arbete. För att understödja den ambitionen har ett nytt personapolitiskt program tagits fram. Nu är det viktigt att det nya programmet implementeras och blir en viktig del i vår strävan att bli en attraktiv arbetsgivare. Mål och Resursplan

15 Framtiden innebär konkurrens om arbetskraften. Den ala verksamheten med service till ens invånare är personalintensiv. För att klara de framtida behoven måste vi ständigt arbeta med att bli bättre som arbetsgivare. Alla medarbetare måste känna hög grad av delaktighet och inflytande för att kunna ta ansvar för det praktiska arbetet. Det kräver att organisationen är transparent i sitt sätt att fatta beslut. Detta synsätt är centralt för ens möjligheter att erbjuda medborgarna god service och för att kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Ekonomi Motala s ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Kommunens ekonomi ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Grunden för hur en hanterar sin ekonomi är sund hushållning med de resurser som förvaltas på medborgarnas uppdrag. De styrande principerna handlar om rättvis fördelning över tid och mellan generationer samt god framförhållning. Kommunen måste ha beredskap för att de ekonomiska förutsättningarna snabbt kan ändras. Det faktum att bland annat hälsan är orättvist fördelad i befolkningen gör att ens resurser i större omfattning måste styras mot de behov som finns. De med störst behov ska få dessa tillgodosedda först. I grunden handlar det om att prioritera de befintliga resurserna rätt. För att kunna göra detta krävs att den ala verksamheten är demokratiskt styrd och offentligt finansierad. Kommunens grundläggande prioriteringsprinciper blir allt viktigare med tanke på att efterfrågan på al service är större än tillgången. Ett problem när det gäller prioriteringar är att de som har störst behov av al service i allmänhet inte är de som är bäst på att efterfråga servicen. Behovet av att kunna utöva bra kostnadskontroll för att kunna prioritera är ett avgörande skäl till att al service bör styras genom demokratiskt fattade beslut. De beslut som måste fattas är ofta obekväma och tenderar att komma i konflikt med olika gruppers intressen. Det är därför särskilt viktigt att de är transparenta och väl förankrade. Ett självklart krav är att en använder tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Alla delar av den ala verksamheten måste därför ständigt arbeta för att förbättra sig, både vad gäller kvalitet och tillgänglighet ur effektivitetsperspektiv. Snabba och effektiva processer, effektivisering av moment i arbetet, borttagande av flaskhalsar i produktionen och smidigare service är bra både för medborgaren och för effektivt resursutnyttjande. Vi vill utveckla system för att på ett tydligare sätt belöna de delar av en som lyckas med det egna utvecklingsarbetet i syfte att nå en högre utvecklingstakt. Kommunen har sedan några år tillbaka arbetat med att införa olika modeller för styrningen av resurser till verksamheterna. Fördelningsmodellerna tar hänsyn till ett flertal parametrar. Här finns dock behov av utveckling. Modellerna bör innehålla ett moment som ger snabbare effekt när behoven av verksamhet ökar eller minskar. Utveckling Motala ska vara ett attraktivt samhälle som tar vara på innovationer och mångfald i en regional samverkan. Resultatet ska bli att befolkningen ökar både i tätorter och på landsbygden. Andelen av befolkningen som är nöjda med Motala som boplats ska öka. Vidare ska både andelen sysselsatta och antalet arbetstillfällen öka. Ingen invånare under 25 år ska behöva söka ekonomiskt bistånd. Ett resultat ska också vara att invånarnas utbildningsnivå ska öka. Mål och Resursplan

16 Alla människors lika värda är den grundläggande inställningen. Motala ska i alla avseende arbeta för det jämlika samhället. Det innebär att principen om lika behandling ska gälla i fråga om kön, etnicitet, sexuell läggning, religion osv. Men lika viktigt är jämlikhet med utgångspunkt i socioekonomiska aspekter. Exempelvis vet vi idag att föräldrars utbildningsnivå spelar stor roll för barnens resultat i skolan. Med den kunskapen ska vi arbeta med kompensatoriska insatser i skolan för att räta ut den orättvisan. Hållbarhet Motala ska genom sin verksamhet och sina beslut sträva efter ett hållbart samhälle. I det attraktiva Motala lämnar varje generation över en bättre miljö till nästa generation. Därför måste exempelvis underhållet av gator och fastigheter skötas på ett tillfredsställande sätt. I ens uppdrag ligger också ett ansvar att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling för en vad gäller förutsättningar för arbete, näringsliv, miljö och folkhälsa. Hållbar utveckling innebär att även kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö och att ens verksamheter präglas av ett kretsloppstänkande. Kommunen ska på ett systematiskt sätt och med en lång planeringshorisont säkra en utveckling som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Detta kräver en gedigen omvärldsbevakning och en skarp framtidsanalys som leder till att mer resurser kan ledas till exempelvis hälsofrämjande insatser och satsningar inom miljö- och klimatarbetet Det handlar också om att ta ansvar för vilka effekter ens agerande indirekt får för andra människor, exempelvis genom upphandling av varor. Att möta kraven på en hållbar utveckling ska vara en självklar del i ens förnyelsearbete. Nämndernas inriktningsmål Kommunstyrelsen Motala ska utgöra en attraktiv livsmiljö för invånare, företag och besökare. Bildningsnämnden Motala ska erbjuda ett stödjande lärande i en inspirerande och trygg miljö som möter individens och samhällets behov. Genom detta ska individer utvecklas efter sina förutsättningar och stimuleras till ett fortsatt kunskapssökande Motala ska stimulera barn, ungdomar och vuxna till en meningsfull och aktiv fritid samt god hälsa Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen samt stimulera kulturell mångfald Motala ska verka för en kvalitativ integration i samhället Medborgarna ska erbjudas en plattform för god konsumentrådgivning. Plan- och miljönämnden Inom plan- och miljönämndens verksamheter ska prövning, tillsyn, annan myndighetsutövning och övrig handläggning utföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Servicen och informationsgivningen ska vara god. Socialnämnden Tillgänglighet till samhällets samordnade stöd för barn och ungdom ska öka Stöd till vuxna ska främja individens självständighet och delaktighet Stödet till äldre ska främja hälsa och trygghet samt utgå från individens behov och egna val. Mål och Resursplan

17 Tekniska nämnden Gator, parker och grönområden ska upplevas som tillgängliga, trygga och attraktiva med en effektiv och innovativ förvaltning samt hållbarhet i fokus Kommunens fastigheter ska vara ändamålsenliga och tillgängliga samt förvaltas på ett miljömässigt, innovativ och ekonomiskt hållbart sätt Verksamheten ska leverera näringsriktig och behovsanpassad mat tillagad så nära brukaren som möjligt. Andelen ekologiska och närproducerade livsmedel ska öka. Vatten- och avfallsnämnden Avfallsmängden ska minska och tas tillvara på ett säkert och miljömässigt sätt med fokus på teknikutveckling, ekonomi och information Dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen ska kännetecknas av hög kvalitet, leveranssäkerhet och ett miljö- och klimattänkande med fokus på teknikutveckling och samordningsvinster. Mål och Resursplan

18 Resurser Resultatbudget I resultatbudgeten redovisas verksamhetens intäkter och kostnader, avskrivningar, skatteintäkter, alekonomisk utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt eventuella extraordinära intäkter och kostnader. Vårt förslag till resultatbudget innebär en förändring av eget kapital (årets resultat) för år 2013 med tkr, år 2014 med tkr och för år 2015 med tkr. Detta innebär att resultatmålet infrias; Resultat före extraordinära poster i relation till skatteintäkter och alekonomiska utjämningen ska över tid uppgå till minst två procent (mandatperioden ). Resultatbudgeten innebär inga utökningar, jämfört med planeringsförutsättningarna, av nämndernas och styrelsens ekonomiska ramar (förutom löneöversyn 2012). Däremot avsätts totalt tkr under 2013 och tkr under 2014 för politiska prioriteringar inom de fyra prioriterade områdena. Beslut om att disponera dessa medel fattas av styrelsen. Investeringsbudget I investeringsbudgeten redovisas inkomster och utgifter per investeringsområde. Förslaget till investeringsbudget innebär att nettoinvesteringarna uppgår för år 2013 till tkr, år 2014 till tkr och år 2015 till tkr. Resultatmålet är att Kommunens investeringar i den skattefinansierade verksamheten ska över tid finansieras med egna medel. I förslaget exkluderas investeringarna Bana/väg och EPC från resultatmålet. Resultatmålet infrias. Finansieringsbudget Finansieringsbudgeten visar hur ens rörelsekapital förändras samt hur en avser att finansiera sina investeringar. Rörelsekapitalet består av omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder och kan sägas vara ett mått på den ekonomiska styrkan på kort sikt. Det är viktigt att skapa ett positivt rörelsekapital för att kunna ha en bra handlingsberedskap inför framtiden och detta genomföres bäst genom en stark resultatbudget som bland annat möjliggör en högre grad av självfinansiering av investeringar. Förslaget till finansieringsbudget visar en positiv förändring av rörelsekapitalet respektive år. Det finns enligt finansieringsbudgeten ett upplåningsbehov med 130 miljoner kronor under planeringsperioden. Mål och Resursplan

19 Resultatbudget Tkr Bokslut Budget Bokslut Budget Plan Plan Justerad prognos 31/8 Ram Ram Ram Nämndernas/Styrelsens nettokostnader Fullmäktiges beredningar Personalnämnden Revision Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Fonddisposition/avsättn Reducering av nämndernas ramar Summa nämnderna/styrelsens ramar Politiska prioriteringar Kompensation inflation Tilläggshyror Hyra ny räddningstjänststation Max utrymme löneökningar Nettoram nämnder/styrelsen Pensioner Löneskatt på pensioner Avsättning ansvarsförbindelsen inkl löneskatt Semesterlöneskuld Justering kap kostnader Kommunstyrelsen finans Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader V-netto / skatteint och ujämn % 96,7 98,2 95,7 98,9 98,4 97,5 Skatteintäkter Avräkning skatt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Mellanal utjämning LSS-utjämning Konjunkturstöd Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord.poster Res.2 /skatteint. Mål: 2 % 2,83 1,54 3,52 0,65 1,11 2,00 Extraordinära kostn/intäkter Årets resultat (förändring av eget kapital ) Resultatnivå (inkl prognos 2012) 2,01% Mål och Resursplan

20 Specifikation av styrelsens och nämndernas ramar 2013 Nämnd/styrelsen Justerad ram 2012 Tilläggsbudget 2012 Prisförändring Demografi Statsbidrag Avgår pol prio 2012 Lönekomp 2012 samt kv Förslag ram 2013 KF:s beredningar Personalnämnden Revisionen Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Summa Specifikation av styrelsens och nämndernas ramar 2014 Nämnd/styrelsen Ram 2013 Demografi Statsbidrag Övrigt Förslag ram 2014 KF:s beredningar Personalnämnden Revisionen Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Plan- och miljönämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Vatten- och avfallsnämnden Summa Mål och Resursplan