Sammanträdesrum Stora sessionssalen

Transkript

1 Sammanträdesdatum s. 1 (9) Planledningsgruppen Plats Sammanträdesrum Stora sessionssalen Tid Onsdagen den 9 november 2011, kl Beslutande Anders Berngarn (M) Jerry Ahlström (M) Kristina Kinnman-Starck (M) Sofia Forsgren-Böhmer (M) Mozhgan Zachrison(M) Carin Hansson (M) Gunilla Lundström (FP) Remco Andersson (FP) Lisa Bäck (S) Rune Netterlid (S) ordförande ersättare A. Michelsen (M) ersättare M. Henriksson Witt (C) Övriga deltagande Lars Arheden (M) Lennart Månsson (M) Lars Carlén (S) Helena Björn Anders Nyquist Jan Solmér Ulrika Håkansson Ström ersättare ersättare ersättare miljöstrateg planeringschef kommundirektör sekreterare Utses att justera Lisa Bäck Justeringens plats Kommunhuset i Lomma, och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ulrika Håkansson Ström Ordförande Anders Berngarn Justerande Lisa Bäck ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Planledningsgruppen Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunhuset, Lomma Datum för anslags nedtagande

2 Sammanträdesdatum s. 2 (9) PLG 33 Dnr KS 2011: Yttrande till Höje å vattenråd angående äskande om medel för Höjeåprojektet Äskande om medel för Höjeåprojektet har inkommit från Höje å vattenråd till Lomma, Lunds och Staffanstorps kommuner. Under 2006 ingick dessa tre kommuner ett samarbetsavtal för att genom Höje å vattendragsförbund (numera Höje å vattenråd) genomföra Höjeåprojektet II. Vattenrådet ska initiera åtgärder genom att årligen göra en framställan om finansiering för den kommande treårsperioden till respektive kommun. Ett handlingsprogram med budget och arbetsplan ska ligga till grund för denna framställan. Kostnadsfördelningen ska, som tidigare, vara 21 % för Lomma kommuns del. Detta motsvarar kr för Planeringsenhetens bedömning Genomförandet av Höje å landskapsvårdsplan genom bla Höjeåprojektet ingår som Åtgärd 3.4 i Naturmiljöprogrammet och får anses vara ett av kommunens allra viktigaste naturvårdsprojekt. Det är därför mycket angeläget att projektet kommer till stånd. - Skrivelse från planeringsenheten. - Skrivelse från Höje å vattenråd. - Protokoll från Höje å vattenråds årsstämma Höje å vattenråd Underlag för framställan om medel hos resp. kommun Höjeåprojektet II etapp III, Höjeåprojektet II, etapp 3. Arbetsplan och budget Kommunstyrelsen beslutar - att ställa sig positiv till äskandet för 2012 och att medelstilldelningen ska beaktas i pågående budgetarbete.

3 Sammanträdesdatum s. 3 (9) PLG 34 Dnr KS 2011: Äskande om medel för skötsel och underhåll av dammar anlagda inom Höjeåprojektet Lund, Lomma och Staffanstorps kommuner genomförde under åren Höjeåprojektet, inom vilket man anlade 75 hektar dammar och våtmarker bl.a. i syfte att förbättra vattenkvaliteten i vattendrag och kustvatten. En skötselfond har tidigare inrättats som utnyttjats till åtgärder och löpande besiktning av dammarna. Höje å vattenråd bedömer att ytterligare åtgärder kommer att behövas för att upprätthålla dammarnas funktion som närsaltfällor. Från Lomma kommun äskas totalt kronor för åren Planeringsenhetens bedömning De avtal mellan kommunerna och markägarna som finns för varje damm/ våtmark, innebär i de flesta fall att kommunen ansvarar för eventuella brister och slitage. I och med detta krävs att reparationer och skötsel kontinuerligt görs. Planeringsenhetens bedömning är att det mest kostnadseffektiva sättet att göra detta är genom vattenrådet. - Skrivelse från planeringsenheten. - Skrivelse från Höje å vattenråd. - Protokoll från Höje å vattenråds årsstämma Riktlinjer för underhåll och reparation av Höjeåprojektets ( ) dammar, Alternativ Höje å vattenråd Underlag för framställan om medel hos resp. kommun. Skötselfonden Höjeåprojektet II, etapp 3. Arbetsplan och budget Kommunstyrelsen beslutar - att ställa sig positiv till äskandet för 2012 och att medelstilldelningen ska beaktas i pågående budgetarbete.

4 Sammanträdesdatum s. 4 (9) PLG 35 Dnr KS 2011: Äskande om medel för inrättande av ett projekt för naturpedagogisk verksamhet Inom kommunens förskole- och skolverksamhet finns idag ett stort engagemang från pedagogernas sida att arbeta med naturpedagogik i flera olika former. Ofta strandar många initiativ och goda idéer på att det saknas medel för genomförande, även när endast små summor skulle räcka en lång väg. I Naturmiljöprogram med Grönplan för Lomma kommun ingår åtgärder för att främja naturpedagogik under både åtgärd 1.6 Underlätta för naturpedagogik, ansvarig nämnd: BUN, KS och TN, och under åtgärd 1.7 Anordna naturbaser, ansvarig nämnd: BUN, KS och TN. Planeringsenheten föreslår därför att kronor inrättas som ett projekt under miljöverksamheten där pedagoger knutna till förskole- och skolverksamheterna i kommunen kan söka medel för naturpedagogisk verksamhet. Planeringsenheten ska även kunna använda medel härifrån till annan naturpedagogisk verksamhet. - Skrivelse från planeringsenheten. Kommunstyrelsen beslutar -- att ställa sig positiv till äskandet och att, från kommunstyrelsens förfogandemedel för Åtgärder enl. naturmiljöprogram mm, överföra 100 kkr till Kommunstyrelsens konto för miljöverksamhet.

5 Sammanträdesdatum s. 5 (9) PLG 36 Dnr KS 2011: Förfrågan om samordnad mätning av Skånes kustzon Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har skickat en intresseförfrågan till samtliga kustkommuner i Skåne om en gemensam mätning av kustzonen med hjälp av LIDAR-teknik. LIDAR är en form av laser-teknik som bland annat kan mäta bottendjup. Syftet med mätningen är att öka kunskapen om kusten framförallt kring erosions-och översvämningsfrågor vid stigande havsnivå. Planeringsenhetens synpunkter Tvärtemot vad som skrivs i promemorian så har Lomma (och Kävlinge) genomfört en heltäckande kartering av kustzonen under Genom denna mätning har vi fått en bra ögonblicksbild av botten och erosionen i Lommabukten. Redan i genomförandeskedet 2008 påtalades vikten av att ungefär vart 5:e år genomföra en uppföljning av karteringen för att på sikt få förändringen över tid. Först då kan man använda materialet fullt ut för korrekta analyser och riskbedömningar för framtida behov av skyddsåtgärder bland annat. Lommas kuststräcka uppgår till ca 12 km och vi skulle därmed hamna strax under kostnadsbedömningen kronor. Stora samordningsvinster finns att göra genom att kommunerna gör detta tillsammans. - Skrivelse från planeringsenheten. - E-post från länsstyrelsen En samordnad mätning av Skånes kustzon. Klimatsamverkan Skåne Kommunstyrelsen beslutar - att Lomma kommun ska delta i den gemensamma mätningen under förutsättning att övriga kommuner är med och under förutsättning att kommunen får fri tillgång till all genererad data i projektet och att retursignalens styrka är känd samt att analysen av möjligheten att använda data för biologisk och geologisk information ska ingå i projektet. - att medelstilldelningen ska beaktas i budgetarbetet för 2013.

6 Sammanträdesdatum s. 6 (9) PLG 37 Dnr KS 2011: Yttrande över Region Skånes Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grönstruktur Region Skåne har skickat ut Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur på remiss. Dokumentet är en uppdatering av strategin som togs fram Målet är att rapporten ska fungera som en hjälp och stöd i kommunernas översiktliga planering. Rapporten har skickats till alla kommuner i Skåne samt de organisationer som ingår i referensgruppen till projektet. Framförallt vill man ha svar på följande frågor: Har rapporten en tydlig struktur? Är utmaningarna och strategierna relevanta? Lyfts rätt frågor? Fler goda exempel kring att arbeta med gröna strukturer? Miljöstrategen har lämnat förslag till yttrande. - Skrivelse från planeringsenheten. - Skrivelse från Region Skåne. - Grönstruktur i Skåne. Remissversion Framsida. Lomma kommun yttrar sig enligt följande: Synpunkter på Grönstruktur i Skåne Generellt: Att regionen uppdaterar denna rapport är mycket välkommet och grönstrukturen och sammanlänkningen av denna måste samordnas regionalt. Utmaningarna och strategierna är definitivt relevanta och frågorna är också de rätta. Om materialet ska kunna användas maximalt så finns det dock en del saker som skulle kunna förbättras i rapporten och i övrig tillgänglighet. Det skulle vara en fördel om man fick all information om ett ämne under en rubrik för att kunna använda dokumentet som uppslagsverk. Exempelvis under utmaningen Att stärka grönstrukturens betydelse för folkhälsoarbetet så nämns förebyggande hälsovård och rehabilitering som viktiga funktioner som grönstruk-

7 Sammanträdesdatum s. 7 (9) PLG 37 (forts.) Dnr KS 2011: turen har. Dock nämns inget om den viktiga funktion som grönstruktur i tätorten har för att reglera lokalklimatet och minska effekterna av tex värmeböljor, något som kommer att bli allt viktigare i ett förändrat klimat. Inte heller nämns vikten av grönstrukturen för luftkvaliteten, speciellt i tätorter. Båda dessa funktioner har mycket stor betydelse för folkhälsan (jmfr tex. McPherson, E.G. m.fl. Quantifying urban forest structure, function and value: the Chicago urban forest climate project. Urban ecosystems. 1997, 1:49-61). Vissa kartor har mycket svåra färgval, kontrasterna behöver förbättras. Alla kartor borde finnas på minst en egen halvsida i bilagan för att underlätta läsbarheten. Det skulle vara bra om det fanns ett stycke som redovisar HUR kommunerna får använda materialet. Kan man använda en karta i en presentation eller rapport vid angivande av källa? I referenslistan skulle det vara bra om man redovisade vilka ÖP-underlag som använts från kommunerna (tex Lomma ÖP 2010 eller ÖP 2000?). Det är viktigt också för framtida revideringar. Mycket användbart hade det varit om allt material kunde läggas ut i ett tittskåp på en hemsida så att kommunerna själva kunde använda det digitala materialet för egna analyser. Specifikt: Underlaget som använts för kusten blir inte rätt för Lommas kustvatten. Det skulle vara bättre att använda skiktet från Lomma ÖP 2010 istället för Länsstyrelsens material. I kartan Kommunernas framtidsplaner för den gröna strukturen ser det inte ut som om Lommas GIS-skikt Ekologiska korridorer och områden för kompensering (Lomma ÖP 2010) har kommit med. Möjligtvis har inte heller både GIS-skiktet för Skyddad och värdefull natur och för Skyddat och värdefullt vatten från Lomma ÖP 2010 kommit med på kartan Bevarandevärden naturvård i kommunal översiktsplanering. Goda exempel som saknas i rapporten från Lomma kommun: Översiktplan 2010 för Lomma kommun redovisar såväl grönstruktur och områden för kompensering som grönstrukturutbyggnader som klimatanpassningsåtgärd ( Lomma kommun har både ett gediget Naturmiljöprogram med Grönplan ( och ett Marint naturmiljöprogram ( som både hanterar tillgänglighet, barriäreffekter, kompensering och nyskapande av natur)

8 Sammanträdesdatum s. 8 (9) PLG 37 (forts.) Dnr KS 2011: Lommas alla gamla tegelbruksdammar är exempel på utbyggnad, sammanlänkning och tillgängliggörning av grönstruktur i tätort. Höje å landskapsvårdsplan som tagits fram av Lomma, Lunds och Staffanstorps kommuner gemensamt, behandlar såväl rekreationsaspekter som vattenvård och biologisk mångfald längs den regionalt utpekade viktiga området Höje åns dalgång.

9 Sammanträdesdatum s. 9 (9) PLG 38 Dnr KS 2011: El från förnybara källor I Energiplan med energistrategi för Lomma kommun framgår av handlingsplanen att vid upphandling ska el från förnybara energikällor väljas i första hand. Fram till den sista oktober 2010 levererade Kraft&Kultur elen till Lomma kommun. Deras el kom uteslutande från vatten- eller vindkraft och var således 100 procent förnybar. Från den 1 november 2010 kommer elleveranserna från E.ON. Ursprunget till den el som levereras idag har sammansättningen fossilt bränsle inklusive torv 43,8 %, kärnkraft 30,9% och förnybart 25,3%. Den el som kommunen köper idag är alltså endas till en fjärdedel förnybar. Elleveranser från miljövänliga energikällor kan väljas, vilket Lomma kommun inte gjort, för en tilläggskostnad. Om kommunen skulle välja att endast köpa in förnybar el skulle merkostnaden beräknat på 2009 års elförbrukning bli drygt kronor per år för vattenkraft och kronor per år för vindkraft. - Skrivelse från planeringsenheten. Planledningsgruppens beslut - Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.