vuxenutbildningen Särskild utbildning för vuxna

Transkript

1 vuxenutbildningen Reviderad Särskild utbildning för vuxna

2 Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Tel: Fax: e-post: ISBN: Omslagsfoto: Getty Images/Tetra Images Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Tryckt hos ett klimatneutralt företag Edita, Västerås 2013

3 Särskild utbildning för vuxna

4

5 Innehåll 4 Förord 5 Utbildningens syfte och mål 8 Individen 16 Utbildningens utformning 20 Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

6 Förord Detta material vänder sig till ansvariga för och verksamma inom särskild utbildning för vuxna. Syftet med materialet är att ge information om bestämmelser som reglerar särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå. Grundläggande nivå inbegriper även den del som motsvarar grundsärskolan inklusive träningsskolan. 4 särskild utbildning för vuxna

7 1. Utbildningens syfte och mål Särskild utbildning för vuxna är en skolform inom skolväsendet som riktar sig till vuxna personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Utbildningen omfattar utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. På den grundläggande nivån motsvarar utbildningen den som ges i grundsärskolan inklusive träningsskolan. På gymnasial nivå motsvarar utbildningen den som ges i gymnasiesärskolans nationella program. För utbildningen finns det nationella kurser och orienteringskurser. Arbetsplatsförlagt lärande kan ingå som en del av utbildningen. Målsättningen med utbildningen är att vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Utbildningen syftar till att ge vuxna kunskaper och kompetens som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt till att främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Dokument som styr särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna styrs av ett antal dokument. Här nedan återfinns några av dem. Dessa utgör dock inte all reglering på området. De som arbetar inom vuxenutbildningen behöver vara förtrogna med och ha tillgång till dessa dokument. Det är också dessa dokument som till stor del utgör grund för detta material. särskild utbildning för vuxna 5

8 Skollagen (2010:800) Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer och grundläggande bestämmelser om de olika skolformerna. Det som speciellt gäller särskild utbildning för vuxna regleras i kapitel 21. Riksdagen beslutar om lagar. Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning Förordning om vuxenutbildning innehåller bestämmelser om vuxenutbildningen och konkretiserar skollagens bestämmelser. Regeringen beslutar om förordningar. Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen, Lvux12 Läroplanen beskriver verksamheternas uppdrag och värdegrund samt övergripande mål och riktlinjer för arbetet. Regeringen beslutar om förordningar. Kursplaner på grundläggande nivå (SKOLFS 2012:19) Kursplanerna för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå innehåller två delar: Dels kursplaner för den utbildning som motsvarar grundsärskolenivå, dels kursplaner för den utbildning som motsvarar nivån för inriktningen träningsskolan inom grundsärskolan. Kursplanerna innehåller syfte, centralt innehåll samt kunskapskrav. Ämnesplaner på gymnasial nivå Ämnesplaner för särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå gäller från och med den 1 juli Ämnesplanerna är samma som gäller för gymnasiesärskolan. För varje ämne finns en ämnesplan som innehåller ämnets namn, ämnets syfte, vilka kurser som ingår i ämnet, centralt innehåll, samt kunskapskrav. Inom vuxenutbildningen väljer eleven bland ämnenas kurser. Dokumenten hänger ihop Dokumenten som nämns ovan fyller en funktion vart och ett för sig men utgör också tillsammans en gemensam styrning av verksamheten. Skollagen är överordnad de andra styrdokumenten. Lärare, skolledare och annan skolpersonal behöver använda alla dokumenten. För en lärare räcker det inte att planera undervisningen utifrån ämneseller kursplanen, utan planeringen behöver också utgå från läroplanen. Dessutom behöver läraren känna till de bestämmelser i skollagen och förordning om vuxenutbildning som berör verksamheten. Verksamheten ska präglas av de övergripande målen i skollagen, förordning om vuxenutbildning, läroplan samt kurs- och ämnesplaner. Dokumenten ska läsas som en helhet. 6 särskild utbildning för vuxna

9 Kvalitetsarbete Skolinspektionen visar i ett antal inspektionsrapporter att det finns utvecklingsområden för utbildningen inom särskild utbildning för vuxna. Två områden som lyfts fram, och som särskilt behöver utvecklas, är det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet kring betygsättning. 1 Huvudmannen har ofta bristande information om elevernas kunskapsutveckling och betyg, vilket innebär att det saknas underlag för att göra analyser som kan användas i kvalitetsarbetet. Handisam skriver i sin uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012 att kunskapen om vad som krävs för att skapa goda pedagogiska förutsättningar för barn och unga med funktionsnedsättning behöver öka hos kommunledning, skolledning och lärare. 2 För att särskild utbildning för vuxna ska ge vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada möjligheter att maximalt utveckla sina kunskaper och kompetenser i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällsliv behöver man finna nya arbetssätt och samarbetsmöjligheter. Kvalitetsarbetet är en grund för huvudmannen i arbetet med att definiera utvecklingsbehov som finns för utbildningen. Som stöd i detta arbete kan bland annat Skolverkets allmänna råd användas exempelvis DNR :1859, :2987, : Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna Handisam 3 Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm 2012 särskild utbildning för vuxna 7

10 2. Individen Eleverna i utbildningen har olika livserfarenheter, kunskaper och förmågor. Deras utbildningsbehov varierar liksom deras behov av studieformer och innehåll. Varje individ har olika kortsiktiga och långsiktiga mål. Detta ställer krav på individanpassning samt flexibilitet vad gäller utbildningens utformning. Utbildningen ska erbjudas över hela året och är således inte uppdelad i terminer. Flexibilitet kan handla om plats, tid, studietakt, studieform och sätt att lära för att möjliggöra för den vuxne att kunna kombinera studier med exempelvis arbete eller studier inom andra skolformer. Kunskaper och kompetens som den vuxne har med sig ska kunna tillgodoräknas i syfte att förkorta studietiden. I sammanhanget blir därmed arbetet med att upprätta och vid behov revidera den vuxnes individuella studieplan centralt. Studieplanering och samarbeten med och kring den enskilde eleven kan leda till att elevens mål nås snabbare. Utbildning har ett livslångt perspektiv och ger möjligheter och utmaningar. Dessutom tillkommer en aspekt av likvärdighet: I FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastslås att konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra. 4 4 FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 24, punkt 5 8 särskild utbildning för vuxna

11 Behörighet och rätt till utbildning Ett mottagande i grundsärskolan kräver en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Ett mottagande i gymnasiesärskolan ska föregås av en utredning om en sådan saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. 5 Vuxenutbildningen har inte några liknande formella krav, men kan utgå från samma kriterier för mottagande. Det bör inte föreligga några tveksamheter om att eleverna tillhör målgruppen. En elev inom särskild utbildning för vuxna kan även studera inom andra skolformer, såsom kommunal vuxenutbildning eller utbildning i svenska för invandrare. Personer som inte tillhör målgruppen får dock inte läsa inom särskild utbildning för vuxna. Behörig för studier inom särskild utbildning för vuxna är den person som tillhör målgruppen, är bosatt inom landet det andra kalenderhalvåret det år personen fyller 20 år. Vidare ska eleven sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge samt ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 6 För att göra en bedömning av en persons studieförutsättningar kan det behövas kunskaper om och erfarenheter av vuxnas lärande och särskilt av kunskaps- och kompetensutveckling hos personer med en intellektuell funktionsnedsättning. I bedömningen beaktas den sökandes önskemål och eventuella behov av att parallellt läsa kurser inom annan skolform. På grundläggande nivå är det en rättighet för de som tillhör målgruppen att få delta i utbildningen. 7 Eleven har dock ingen rättighet att gå en utbildning för att upprätthålla kunskaper. Efter en avslutad en utbildning eller kurs kan eleven till exempel erbjudas en fortsättning på gymnasial nivå. Vuxna som tidigare har fått utbildning på ett individuellt program inom gymnasiesärskolan men saknar de kunskaper utbildningen inom särskild utbildning för vuxna ska ge har möjlighet att delta i undervisning som motsvarar träningsskolan på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna. Undervisningen syftar bland annat till att öka den enskildes självständighet och delaktighet. En elev på tidig utvecklingsnivå kan därför i utbildningen få undervisning som utvecklar förmågan att göra egna val och att göra vardagen mer begriplig och hanterbar. Sökande till gymnasial nivå inom särskild utbildning för vuxna har inte en omedelbar rätt att bli antagen till kursen. Kommunen ska dock sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå som styrs av efterfrågan och behov kap. 5, 18 kap. 5 skollagen 6 21 kap. 16 skollagen 7 21 kap.10 skollagen 8 21 kap. 13 skollagen särskild utbildning för vuxna 9

12 Aktiv rekrytering Det är kommunens ansvar att se till att alla som har rätt till utbildning på grundläggande nivå inom särskild utbildning för vuxna får möjlighet att delta. På gymnasial nivå ska kommunen sträva efter att möta den efterfrågan och de behov som finns för utbildning. Kommunen ska också aktivt verka för att personer som har rätt till utbildningen får information om denna och samtidigt motivera dem att delta i utbildningen. 9 Ansökan, mottagande och urval En ansökan om att delta i särskild utbildning för vuxna lämnas in till den sökandes hemkommun. Den som tillhör målgruppen för utbildning på grundläggande nivå har rätt att studera, såväl i hemkommunen som i en annan kommun. Om eleven vill studera i en annan kommun ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den aktuella kommunen tillsammans med en bedömning av huruvida den sökande har rätt att delta i utbildningen. 10 En sökande till särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå tas emot om de villkor som gäller för behörighet att delta i utbildningen är uppfyllda, om kursen erbjuds och om det finns plats på kursen. Gäller ansökan en utbildning i en annan kommun tar kommunen beslut enligt nedan. Om sökande till utbildning på gymnasial nivå är flera än de som kan antas måste kommunen göra ett urval. Urvalet ska göras utifrån en fastställd ordning i bestämmelserna. 11 Företräde ska ges till den som har kort tidigare utbildning och som inte tidigare deltagit i motsvarande utbildning, önskar fullfölja studier som påbörjats och som finns dokumenterade i den individuella studieplanen, önskar fullfölja studier som påbörjats inom gymnasiesärskolan eller behöver utbildningen för sin yrkesverksamhet eller för sitt planerade yrkesval Gäller ansökan en utbildning i en annan kommun får den sökande tas emot av den andra kommunen trots att hemkommunen bedömt att den sökande inte uppfyller villkoren för rätt att delta i utbildningen. Den interkommunala ersättningen utgår dock endast om hemkommunen bedömt att eleven har rätt till utbildningen kap. 10 skollagen kap. 7 skollagen 11 3 kap. 8 förordning om vuxenutbildning kap. 7 skollagen 10 särskild utbildning för vuxna

13 Bedömning av studieförutsättningar En person som påbörjat en kurs har rätt att fullfölja kursen. Om eleven visar sig inte ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller inte gör tillfredsställande framsteg får huvudmannen dock besluta att utbildningen ska upphöra. 13 En förutsättning för att ett beslut om upphörande av utbildning ska kunna tas är att utbildningen, som skollagen kräver, har utgått från individens behov och förutsättningar och att eleven fått stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. 14 Dokumentation över den vuxnes undervisning och studieresultat måste finnas som grund för beslutet. Beslut om mottagande, upphörande av utbildningen och om att på nytt bereda utbildning kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande eller eleven. 15 Individuell studieplan En individuell studieplan ska upprättas för varje elev. Planen ska utgå från elevens behov och förutsättningar och innehålla den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. 16 Den individuella studieplanen är ett planeringsunderlag för eleven och skolans personal. Planen, som ska vara känd av elev och lärare, kan vid behov revideras. Elever har olika individuella mål för studierna. Det kan till exempel handla om att göra sig mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden eller stärka sin personliga utveckling. Dessa mål påverkar vad eleven behöver lära sig inom utbildningen. När eleven antagits till en kurs har han eller hon rätt till undervisning inom kursens alla delar. Det är dock inte alltid eleven behöver studera hela kurser. Detta beror på elevens tidigare kunskaper samt mål och syfte med studierna. Skolverket har publicerat stödmaterial för individuella studieplaner, som kan tjäna som underlag för diskussioner och utveckling av dessa kap. 9 skollagen 14 1 kap. 4 skollagen kap. 12 pkt 9 11 skollagen kap. 8 skollagen 17 Individuell studieplan inom vuxenutbildningen, 2012 särskild utbildning för vuxna 11

14 Verksamhetspoäng Från och med 1 juli 2013 tillämpas verksamhetspoäng inom skolformen. Heltidsstudier för en elev är 20 poäng per vecka. En årsstudieplats motsvarar 800 verksamhetspoäng. Inom Arbetsplatsförlagt lärande (APL) gäller arbetsplatsens tider, då 40 timmar per vecka normalt räknas som heltid. Man kan dock tillämpa någon form av inskolningsperiod på arbetsplatsen, i synnerhet om eleven inte är van vid arbetsliv eller heltidsarbete. Syftet är att eleven ska få en utbildning och även i det här fallet gäller att eleven ska få det stöd som behövs. 18 Validering Vuxna har kunskaper inom ämnen genom erfarenheter av olika slag. Lärande kan till exempel ha skett i olika former av tidigare utbildning, arbetsliv eller vardagsliv. Validering är då av stor betydelse för att kunna anpassa utbildningen. Validering innebär ett erkännande och en dokumentation av elevens tidigare kunskaper. 19 I samband med studieplaneringen är validering av elevens kunskaper, kompetens och förmågor central. För att studierna ska bli så effektiva som möjligt kan fokus läggas på det eleven inte redan kan. Studie- och yrkesvägledning I samband med att studieplanen upprättas ska eleven erbjudas studie- och yrkesvägledning, innehållande information om arbetsmarknad, studieekonomi och studieplanering. 20 Studie- och yrkesvägledningen kan se ut på olika sätt. Inom särskild utbildning för vuxna är det lämpligt att vägledaren har kunskap om målgruppen och om arbetsmarknadens möjligheter för dessa individer. Elevgruppen inom vuxenutbildningen är heterogen. Detta kan ställa extra krav på arbetet med att kartlägga behov och urskilja mål med utbildningen samt vägen dit. Det kan också vara så att elever behöver stödjas eller stimuleras med att studera inom olika skolformer samtidigt eller att kombinera studier med förvärvsarbete. Stöd behövs även i de fall där eleven antingen är studieovan eller har förutsättningar att nå målen snabbare kap. 3 skollagen, Läroplan för vuxenutbildningen 2012 (Lvux12), avsnitt 2.1 Kunskaper kap. 21 skollagen 20 2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning 12 särskild utbildning för vuxna

15 Samverkan mellan skolformer Eleven har rätt att läsa inom olika skolformer samtidigt. Utbildningen ska organiseras på ett sätt som möjliggör detta. Samverkan behövs för att öka möjligheten till flexibilitet i utbildningen, genom att den individuella studieplanen kan innehålla kurser från olika skolformer och utbildningsvägar. För personer med lindrig utvecklingsstörning som befinner sig i gränslandet mellan skolformerna kan sådana lösningar utmana kunskapsutvecklingen och stärka individens självkänsla och vilja till fortsatt lärande. Informationen om kommunens vuxenutbildning kan med fördel utformas på ett sådant sätt att utvecklingsstörningen inte får en framträdande plats, utan snarare som att det är inlärningssvårigheter och komplettering av utbildning som ligger i förgrunden. Personer som kommer till utbildning i svenska för invandrare eller kommunal vuxenutbildning kan ha svårigheter i sin utbildning. 21 Det kan många gånger vara svårt att bedöma orsakerna till elevens svårigheter. Att göra en kartläggning och bedömning av elevens studieförutsättningar ställer därför stora krav på personalen inom utbildningen. Samarbete mellan skolformer ökar möjligheterna att använda olika kompetenser i mötet med eleven och identifiera var och när eleven ska tas emot. Genom samverkan blir det naturligt med utbyte av kompetenser, något som främjar undervisningen i samtliga utbildningsformer inom vuxenutbildningen. Samverkan kan organiseras mellan till exempel utbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna för att utöka möjligheterna att använda olika respektive kompetenser i mötet med eleven. Till exempel kan en person med utländsk bakgrund genom samverkan mellan utbildningsformerna ges det stöd som behövs för att så långt som möjligt kunna utveckla sina kunskaper i svenska språket. Samverkan mellan utbildning, arbete och fritid Skolans uppdrag är utbildning. Denna kan kopplas till elevens dagliga liv utanför skolan. Det finns dock en skiljelinje mellan utbildning och omsorg. Personer som finns kring den enskilde individen i olika sammanhang kan anknyta till det som eleven lärt sig i utbildningen. Genom samverkan blir de kunskaper och färdigheter eleven utvecklar en del av vardagen. Samverkan mellan de olika professionerna är därför gynnsam för kunskapsutvecklingen hos eleven samt hjälper individen att kunna försvara och hävda sina rättigheter. 21 Betänkande av gymnasiesärskoleutredningen (SOU 2011:8) särskild utbildning för vuxna 13

16 Livslångt lärande I utbildning för personer med utvecklingsstörning gäller det framför allt att se lärande som en helhet och som en livslång process. Enligt skollagen ska utbildningen främja en livslång lust att lära. 22 Detta återkommer i läroplanen (Lvux12), som även hänvisar till EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande. 23 Nyckelkompetenserna anger kunskaper som behövs för att kunna delta i det samhälle vi lever i, utnyttja sin personliga potential och ha en chans att lyckas på arbetsmarknaden. 24 Dessa behöver beaktas även då det gäller särskild utbildning för vuxna. Nyckelkompetenserna är: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Kulturell medvetenhet Social kompetens Initiativförmåga och entreprenörskap Forskning och erfarenheter visar att människans möjlighet till utveckling och livslångt lärande inte avstannar för någon individ. Möjlighet till fortsatt kunskapsutveckling och personlig utveckling i vuxen ålder bör därför erbjudas inom särskild utbildning för vuxna. Eleven behöver få redskap som möjliggör vidare studier och förbättrar förmågan till problemlösning i vardags-, samhälls- och arbetslivet. Såväl individ som samhälle har nytta av att det ges möjlighet till utbildning inom områden där det kan finnas arbetsuppgifter för personer med intellektuella funktionshinder. Utbildningen behöver anpassas till arbetslivets krav och till vuxnas lärande. Den kan äga rum i nära samverkan med det lokala arbetslivet och kan i olika omfattning förläggas till en arbetsplats där eleven får stöd av handledare kap. 4 skollagen 23 Läroplan för vuxenutbildningen (Lvux12), avsnitt 1 Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund 24 Europeiska kommissionen: Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En Europeisk referensram, särskild utbildning för vuxna

17 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) samverkan mellan skola och arbetsliv Rektor kan besluta om att hela eller delar av studierna kan förläggas till en arbetsplats. 25 Hur stor del av studierna som arbetsplatsförläggs är individuellt och bör ingå i elevens individuella studieplan. Det viktiga är att lärande sker på arbetsplatsen och att det följer målen för den kurs eleven studerar. Som exempel kan delar av kursen i matematik konkretiseras genom en arbetsplatsförläggning där eleven bland annat får mäta och beräkna olika längder och ytor. I svenska kan till exempel kommunikativa färdigheter, eller delar av dessa läras på en arbetsplats. Lärlingsutbildning består till övervägande del av arbetsplatsförlagt lärande. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen, men det är läraren som sätter betyg på kursen. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan arbetsplats och vuxenutbildning. Det kan underlätta för arbetsplatsen om man från skolans sida är tydlig med vilka delar av kursen som fokus ligger på under APL samt vilka förmågor som eleven förväntas utveckla där. Handledaren i sin tur behöver löpande kommunicera till skolan hur det går för eleven på arbetsplatsen. Eleven i sin tur behöver såväl av trygghetsskäl som av pedagogiska skäl behålla sin kontakt med skolan under APL-perioderna. Daglig verksamhet eller praktik på den egna skolan definieras inte som APL. Det kan dock finnas anledning att samarbeta med daglig verksamhet eller elevens arbetsplats för att skapa en helhet, där lärandet sker i samarbete mellan skola och arbetsplats kap 27 förordning om vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna 15

18 3. Utbildningens utformning Grundläggande nivå motsvarande träningsskolan inom grundsärskolan För elever på lägre utvecklingsnivåer finns möjlighet till studier som motsvarar grundsärskolans inriktning träningsskola. Inom utbildningen finns tre kurser: Språk och kommunikation, natur och miljö samt individ och samhälle. 26 På denna utbildning sätts inte betyg, utan ett intyg ges efter avslutad kurs. Kursen avslutas då eleven efter sina förutsättningar bedöms ha nått upp till kursens mål. Grundläggande nivå Studier på grundläggande nivå ska leda till kunskaper som motsvarar de som uppnås efter grundsärskolan. Kursplanerna är dock skrivna utifrån ett vuxenperspektiv, som beaktas under hela utbildningen. Utbildningen består av kurser. Kommunen, med skolhuvudman som ansvarig, ska enligt skollagen erbjuda samtliga kurser inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, det vill säga svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap samt teknik kap. 22 förordning om vuxenutbildning 27 2 kap. 21 förordning om vuxenutbildning 16 särskild utbildning för vuxna

19 Utbildning på ett annat språk än svenska Om en elev som studerar på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i det svenska språket får undervisningen ske på det språk som eleven behärskar. I sådana fall ska undervisningen kompletteras med träning i svenska språket. 28 Även validering kan ske på ett annat språk för dessa elever. En utmaning kan vara att hitta lärare som har kompetens i ämnet och språket och samtidigt har kunskap om funktionshindret och vilka pedagogiska anpassningar detta innebär. En lösning kan vara att fler personer med olika kompetenser samarbetar för att på bästa sätt tillmötesgå individen. Gymnasial nivå På gymnasial nivå ska kommunen, det vill säga ansvarig huvudman för utbildningen, sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. 29 Detta innebär att om det finns efterfrågan på till exempel yrkesutbildningar i en kommun bör kommunen överväga att erbjuda dem. Om man inte har nödvändig kompetens inom vuxenutbildningens organisation kan man söka upp möjliga samarbetspartners, så det blir möjligt att erbjuda efterfrågade utbildningar. En annan möjlighet är att handla upp utbildningar som kommunen inte har möjlighet att anordna i egen regi. Gemensamma bestämmelser för särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå Flexibilitet är ett ledord i all vuxenutbildning, och kursplanerna används och tolkas utifrån ett vuxen- och individperspektiv. Delar av utbildningen som eleven redan har kunskaper i behöver eleven inte läsa en gång till. Eleven kan få betyg efter att ha validerat delar och läst in andra delar av kurser. Å andra sidan kan moment läggas in utöver de som står i kursernas centrala innehåll. Lärare och elev kan reflektera kring vilket studieinnehåll som är relevant för varje elev så urvalet av stoff och arbetsmetoder tar vara på de perspektiv och kunskaper som eleven kan bidra med. Om eleven läser mer än en kurs kan undervisningen bedrivas ämnesintegrerat. Elevens tidigare kunskaper samt mål och syfte med studierna avgör vad eleven behöver läsa utifrån styrdokumenten. Betygsättning sker alltid enligt kunskapskraven kap. 12 skollagen kap. 13 skollagen särskild utbildning för vuxna 17

20 Nationella kurser På grundläggande nivå finns ett antal kurser som eleven kan välja bland. För varje kurs finns en kursplan. 30 Kursplanerna är nationellt fastställda. De beskriver kursens syfte, centrala innehåll och de kunskapskrav som fastställts för de olika betygsstegen. På gymnasial nivå består utbildningen av ämnen, där varje ämne innehåller en eller flera kurser. Ämnena är kopplade till ämnesplaner. Dessa är gemensamma för gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Inom särskild utbildning för vuxna ska de användas och tolkas utifrån ett vuxen- och individperspektiv. Det kan vara betydelsefullt för individen att utbildningen erbjuder kunskaper inom områden där det finns möjlighet till arbetstillfällen som kan utföras av personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Utbildningen kan ha andra inslag än i barn- och ungdomsskolan och särskilt anpassas till arbetslivets krav och till vuxnas lärande. Delkurser En nationell kurs får delas upp i delkurser för att möta individens behov av utbildning. Vilka delkurser som ska finnas och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta beslutas av rektor. 31 Orienteringskurser För den elev som behöver information inför beslut om studie- och yrkesval, ökade studietekniska färdigheter, introduktion till kurser inom olika kunskapsområden eller validera, finns möjligheten till detta inom en orienteringskurs. 32 Betyg Betyg ska sättas efter avslutad kurs. Detta gäller nationella kurser och delkurser med undantag för utbildning som motsvarar träningsskolan. 33 Beteckningarna A, B, C, D, E ska användas där A är det högsta betyget och E det lägsta i betygsskalan. Om en elev inte uppnår kunskaper motsvarande betyget E ska ett intyg utfärdas att eleven deltagit i kursen. För varje kurs som betygsätts 30 Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå (SKOLFS 2012:19) 31 2 kap. 10 förordning om vuxenutbildning 32 2 kap. 3 förordning om vuxenutbildning kap. 18 skollagen, 4 kap. 6-7 förordning om vuxenutbildning 18 särskild utbildning för vuxna

21 finns nationellt fastställda kunskapskrav på nivåerna A, C och E. Betygen sätts utifrån lärarens bedömning av elevens kunskaper i förhållande till dessa. 34 På orienteringskurser och utbildning som motsvarar träningsskolan sätts inte betyg, utan ett intyg utfärdas. Elevens kunskaper på träningsskolenivå bedöms efter elevens förutsättningar enligt nivåerna grundläggande respektive fördjupade kunskaper. Bedömningen sker vid kursens slut, men eleven har rätt att löpande få information om sin kunskapsutveckling och hur denna kan förbättras samt på vilka grunder betyget sätts. 35 Betyg ska sättas efter avslutad kurs. För elever som inte når upp till betyget E enligt kunskapskraven, samt för elever som studerar på grundläggande nivå motsvarande träningsskolan, utfärdas intyg. Ett betyg kan förutom att visa elevens kunskapsnivå vid kursens utgång också vara ett instrument för analys av kvaliteten i undervisningen. Om det finns särskilda skäl, såsom funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav, kan man bortse från detta kunskapskrav vid betygsättningen. 36 Om betygsunderlag saknas på grund av elevens bristande deltagande ska betyg inte sättas på kursen. 37 Skolverket har publicerat stödmaterial för bedömning och betygsättning, som kan tjäna som underlag för diskussioner och utveckling av det pedagogiska arbetet med att sätta betyg. 38 Intyg En elev som studerat inom en kurs i särskild utbildning för vuxna kan, förutom genom betyg, få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än med ett betyg om så önskas. 39 I de fall eleven avslutat kursen kan ett intyg om genomgången kurs utfärdas. I de fall kursen inte är avslutad kan eleven få ett intyg på förvärvade kunskaper. Syftet med detta kan vara att underlätta för blivande arbetsgivare eller ligga till grund för kommande studier. På träningsskolenivå och orienteringskurser utfärdas intyg i stället för betyg kap. 19 skollagen 35 3 kap. 15 skollagen kap. 20 a skollagen kap. 20 b skollagen 38 Kunskapsbedömning i särskolan och särvux 2009, Kunskapsbedömning i skolan kap. 23 skollagen särskild utbildning för vuxna 19

22 4. Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Regeringen lämnade i propositionen En gymnasiesärskola med hög kvalitet 40 förslag om hur gymnasiesärskolan från och med 1:a juli 2013 utformas. Enligt propositionen ska det råda stor flexibilitet för både elever och skola. Samarbetet mellan särskild utbildning för vuxna och arbetslivet stärks. Vuxenutbildningens ämnen är gemensamma med dem som finns för gymnasiesärskolans nio nationella program. Utbildning inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser och för varje kurs anges hur många gymnasiesärskolepoäng kursen omfattar. Det är även möjligt att genomföra ett gymnasiesärskolearbete som visar att eleven har tillgodogjort sig kunskaper som rör elevens studieinriktning. Efter avslutad utbildning kan eleven också få en dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Vuxenutbildningens ämnen och kurser finns inom de nationella programmen i gymnasiesärskolan: Programmet för administration, handel och varuhantering Programmet för estetiska verksamheter Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för hantverk och produktion Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hälsa, vård och omsorg Programmet för samhälle, natur och språk Programmet för skog, mark och djur 40 En gymnasiesärskola med hög kvalitet (proposition 2011/12:50) 20 särskild utbildning för vuxna

23 Yrkesämnen syfte arbetsliv Större delen av ämnena inom nya gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå är yrkesämnen. Syftet är att stärka elevens ställning i arbetslivet. Om behov och efterfrågan finns, ska kommunen sträva efter att ge kursen. 41 I många kommuner innebär detta en stor förändring då en stor del av dessa kurser inte har getts tidigare och lärare saknas. I de fallen finns möjligheter genom ökat samarbete med andra aktörer, såsom gymnasiesärskolan eller andra anordnare som har tillgång till aktuella lärarresurser. Delar av eller hela utbildningen kan vara arbetsplatsförlagd (APL). En variant på detta är lärlingsutbildning. Fram till 2016 finns statsbidrag som stöttar yrkes- och lärlingsutbildningar, men det är fullt möjligt att starta upp utbildningarna utan statsbidrag. 42 Om en kommun saknar en kurs finns det möjlighet att skicka en ansökan till Skolverket om att skapa en ny kurs. 43 Lokala kurser får inte ges. Ämnesplanens struktur För varje ämne finns det en ämnesplan. Ämnesplanen är uppbyggd på samma sätt för alla ämnen. I ämnesplanen finns dels beskrivningar av ämnet som helhet, dels beskrivningar av varje kurs som ingår i ämnet. För varje kurs anges centralt innehåll och kunskapskrav. Nedan kommenteras varje del i ämnesplanen. ÄMNESPLANENS STRUKTUR Ämnets namn Ämnets syfte Kurser Kursens namn Centralt innehåll Kunskapskrav E, C, A kap. 13 skollagen 42 SFS 2010: SKOLFS 2010:29 särskild utbildning för vuxna 21

24 Ämnets namn Ämnesplanen inleds med en kort beskrivning av ämnet eller kunskapsområdet som ämnet behandlar. Ämnets syfte Texten under rubriken Ämnets syfte består av två delar, en text som beskriver syftet med undervisningen och ett antal mål, som finns formulerade i punkter. Syfte Syftet beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Syftet kan också uttrycka sådant som inte ska betygsättas, till exempel värdegrundsfrågor och elevens tillit till sin förmåga. Mål Målen och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar vad som ska betygsättas. I varje ämne finns mål i en punktlista. Punktlistan är numrerad för att det ska vara lätt att relatera varje kurs till de olika målen. Målen inleds med förmåga att, kunskaper om, förståelse av och färdigheter i att. I målen finns endast dessa fyra kunskapsuttryck. Kunskapsuttrycken speglar ett kunnande med tyngdpunkt mot någon av kunskapsformerna fakta, förståelse och färdigheter som anges i läroplanen eller mot det breda kunskapsbegreppet förmåga som också finns i läroplanen. Förmåga innefattar läroplanens alla fyra kunskapsformer (fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet). Kunskaper om beskriver faktakunskaper och förståelse. Dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel redogöra, beskriva eller diskutera. Vissa mål lyfter fram förståelse och då används uttrycket förståelse av som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Förståelse visar eleven ofta på samma sätt som kunskaper om, dvs. genom att redogöra, beskriva eller diskutera. Färdigheter i att handlar om att veta hur någonting kan göras och att kunna utföra det. Dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel göra, använda och utföra någonting. Läroplanens kunskapssyn ligger i linje med den breda kunskapssyn som i dag diskuteras bland annat i EU-sammanhang med EU:s nyckelkompetenser. Även EQF använder sig av begreppet kompetens, och OECD och Bolognamodellen baseras på ett kompetenstänkande. I programmålen och ämnesplanerna har 22 särskild utbildning för vuxna

25 Skolverket valt att inte använda begreppet kompetens för att vara trogen läroplanens begreppsanvändning. Kurser i ämnet Under denna rubrik anges vilka kurser som ingår i ämnet och om och i så fall hur de bygger på varandra. Inom vuxenutbildningen väljer eleven kurser, inte ämnen. Det är dock viktigt att läsa hela ämnesplanen för att få grepp om ämnets och följaktligen kursens syfte och mål. En kurs som bygger på en annan kurs förutsätter att eleven har läst den tidigare kursen. Det finns dock inget formellt krav på att eleven måste ha ett godkänt betyg i den tidigare kursen för att kunna gå vidare till nästa och få ett betyg i den. Det är tänkt att eleven ska läsa två kurser som bygger på varandra i den angivna ordningen, men det kan förekomma viss överlappning mellan kurserna. Avsikten är dock inte att kurser som bygger på varandra ska löpa helt parallellt och börja och sluta vid samma tillfälle. För kurser som inte bygger på varandra anges ingen reglering. Eleven kan alltså läsa dessa oberoende av varandra eller parallellt. Om kurserna bygger på varandra har de antingen en siffra som tillägg till sitt namn, 1, 2, 3 osv., eller så har de olika namn. Kurser som eleven kan läsa oberoende av varandra namnges inte med olika siffror, 1, 2, 3 osv. Ett ämne och en kurs kan ha samma namn. Kursens namn, poängomfattning Under denna rubrik anges vilka av målen som just den aktuella kursen omfattar. Vissa kurser betonar också särskilt ett eller några av de angivna målen, eller en eller några delar av målen. Här anges också omfattningen för respektive kurs i verksamhetspoäng. 20 verksamhetspoäng beräknas för en veckas heltidsstudier eller validering i motsvarande omfattning. 44 Centralt innehåll Det centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Utöver det centrala innehållet kan läraren komplettera med ytterligare innehåll utifrån elevernas behov och intresse, men läraren måste i undervisningen åtminstone behandla det som anges i det centrala innehållet. Det centrala innehållet säger ingenting om hur mycket tid som ska ägnas åt de olika delarna kap.2 förordning om vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna 23

26 Det centrala innehållet står i en punktlista. Det betyder inte att punkterna alltid ska väga lika tungt i undervisningen. Inte heller betyder det att punkterna ska undervisas om i en viss ordning. Det finns en tydlig relation mellan mål och centralt innehåll. Det centrala innehållet motiveras av målen. När man läser en punkt i det centrala innehållet ska det gå att förstå varför innehållet finns med och varje innehållspunkt ska bidra till att eleverna utvecklas mot ett eller flera mål. Målen går också att spåra i det centrala innehållet. För en kurs som omfattar ett visst antal mål ska man i det centrala innehållet se att det finns stoff, metoder, begrepp, teorier etcetera som bidrar till att eleverna utvecklar kunskaper mot just de målen. Konkretions- och detaljeringsgraden i det centrala innehållet kan variera mellan olika kurser beroende på deras karaktär och poängomfattning. Kunskapskrav Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns preciserade kunskapskrav för tre av de godkända betygsstegen E, C och A. Om någonting i kunskapskraven gäller generellt för alla godkända betygssteg, till exempel att eleven arbetar säkert och följer lagar och andra bestämmelser, är denna formulering upprepad ordagrant för betygen E, C och A. Det finns inte progression mellan betygsstegen i alla delar, och det framgår tydligt när det gör det och när det inte gör det, eftersom det som skiljer sig åt mellan betygsstegen E, C och A är markerat med fetstil. Progressionen mellan kurser i ett ämne kan uttryckas dels i det centrala innehållet, dels i kunskapskraven. I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet. Hur specifika kopplingarna är skiljer sig åt från kurs till kurs. Ofta är kopplingarna övergripande. Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för att samma kunskapsuttryck i så stor utsträckning som möjligt ska användas när samma sak avses oavsett vilken kurs det rör sig om. Betygsskalan Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A. Om en elev inte uppnår kunskapskraven för betyget E, ska betyg inte sättas. Preciserade kunskapskrav finns för tre av betygen E, C och A. Betygsskalan anger inga preciserade kunskapskrav för betygen D och B. 24 särskild utbildning för vuxna

27 Betygsstegen D och B Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betygsstegen D och B grundar sig alltså på vad som står i kunskapskravet för betyget under och över. Underlaget för betygen D och B kan se olika ut för olika elever. En elev uppfyller vissa delar av kunskapskravet för det överliggande betyget medan en annan elev uppfyller andra delar. Båda eleverna kan dock bedömas uppfylla det överliggande betyget till övervägande del. Eftersom till övervägande del är en bedömning som kan se olika ut från elev till elev kan dessa kunskapskrav inte preciseras vare sig på nationell eller på lokal nivå. Vid bedömningen av till övervägande del gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i ämnets syfte och kursens centrala innehåll om elevens kunskaper uppfyller kravet på till övervägande del. Relationen mellan de olika delarna i ämnesplanen De olika delarna i ämnesplanen hänger ihop på ett tydligt sätt. Det går till exempel inte att bara läsa det centrala innehållet eller kunskapskraven utan att sätta in dem i ämnesplanens hela sammanhang. Syftet och målen är formulerade för ämnet som helhet. Syftet beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det beskriver också sådant som inte ska betygsättas. Målen är formulerade i punktform och förtydligar vad läraren ska betygsätta. Målen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. Målen och det centrala innehållet har alltså helt olika karaktär. Trots det kan det finnas visst innehåll även i målen, men i de fallen är målen mer övergripande och inte lika konkreta som det centrala innehållet. särskild utbildning för vuxna 25

28 Gymnasiesärskolearbete Det är möjligt för en elev på vuxenutbildningen att göra ett gymnasiesärskolearbete om 100 verksamhetspoäng. De hundra poängen visar på omfattningen av gymnasiesärskolearbetet. 45 Gymnasiesärskolearbetet kan genomföras parallellt med och även i samverkan med kurser som ligger i slutet av utbildningen. Det är dock ett eget arbete och ska inte genomföras inom ramen för en eller flera kurser. Inom gymnasiesärskolan ska gymnasiesärskolearbetet inriktas mot programmets karaktär. Då vuxenutbildningen inte har program, sammanfattar gymnasiesärskolearbetet snarare vad eleven lärt sig under utbildningen. Om eleven har en heterogen utbildning, bör arbetet fokusera på det område som en dominerande del av utbildningen har legat inom. Utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet bedömer läraren om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Det finns alltså ingen särskild ämnesplan för gymnasiesärskolearbetet. Gymnasiesärskolearbetet ska, enligt målen för gymnasiesärskolearbetet, utföras på ett sådant sätt att eleven så självständigt som möjligt eller tillsammans med en handledare planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Genom sin planering, till exempel att motivera val av verktyg och utrustning, kan eleven visa att hon eller han förstår den arbetsuppgift som ska genomföras. Betyg på gymnasiesärskolearbetet Ett godkänt gymnasiesärskolearbete betygsätts med beteckningen E. För en elev som inte nått målen för gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas. 46 Det är läraren som beslutar om betyget på gymnasiesärskolearbetet kap. 2 förordning om vuxenutbildning kap. 24 skollagen 26 särskild utbildning för vuxna

29 Detta material handlar om särskild utbildning för vuxna. Syftet med materialet är att ge information om bestämmelser som reglerar särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå. Grundläggande nivå inbegriper även den del som motsvarar grundsärskolan inklusive träningsskolan. Detta material vänder sig till ansvariga för och verksamma inom särskild utbildning för vuxna.