Regeringens skrivelse 2007/08:125

Transkript

1 Regeringens skrivelse 2007/08:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2007 Skr. 2007/08:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 juni 2008 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 1

2 Innehållsförteckning 1 Allmänna arvsfonden Arvsfondsdelegationen Allmänna arvsfondens förvaltning m.m När arvsfonden får egendom När arvsfonden avstår från egendom Kostnader för förvaltning och administration Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Nyskapande och utvecklande verksamhet Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen Registrering och handläggning av ärenden Antal bifall och avslag beslutade om av Arvsfondsdelegationen och regeringen Bifall och avslag fördelade på målgrupper Bifall och avslag fördelade geografiskt Fördelning av stöd Projekt inom de prioriterade områdena Verksamhet till förmån för barn under 12 år Exempel på projekt som beviljats medel under Verksamhet till förmån för ungdomar år Exempel på projekt som beviljats medel under Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Exempel på projekt som beviljats medel under Årets Guldkorn Särskilda satsningar för de olika målgrupperna Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd genom särskilda satsningar Ungdomsstyrelsens fördelning av stöd genom särskilda satsningar Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning Information Uppföljning och utvärdering Uppföljning Utvärdering Erfarenhetsspridning Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling

3 7.1 Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för ungdomar år Analys av fördelning av stöd 2007 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Jämställdhetsredovisning Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med Inriktning Barnpolitik Ungdomspolitik Handikappolitik Prioriterade områden Bilaga 1 Resultaträkning m.m Bilaga 2 Tilldelade medel per organisation Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni

4 1 Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. 1.1 Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen, som utses av regeringen, består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetar 17 personer varav 1 är projektanställd. Arvsfondsdelegationen ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för arvsfondens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kammarkollegiet ska varje år till regeringen lämna en redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen som ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker 4

5 i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2007 till miljoner kronor och marknadsvärdet till miljoner kronor, se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Vid 2007 års utgång var 71,3 procent placerade i aktiekonsortiet, 28 procent i räntekonsortiet och 0,7 procent i likvida tillgångar. Tabell 1 Fondens värdeutveckling, mkr Bokfört värde Tillgångar Skulder Summa bokfört värde Marknadsvärde Tillgångar Skulder Summa marknadsvärde Allmänna arvsfondens avkastning har under 2007 varit -1,7 procent, beräknat på daglig basis, inklusive bankmedel. Avkastning för placerade medel i konsortierna har varit -1,6 procent. Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 77,0 procent placerat i aktiekonsortiet, 22,0 procent i räntekonsortiet och 1,0 procent i likviditet. Vidare har fonden en nettoförsäljning i aktiekonsortiet för 402 miljoner kronor och ett nettoköp i räntekonsortiet för 542 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 161 miljoner kronor, se tabell 2. Tabell 2 Fondens tillgångar, mkr Tillgång 31 dec 2007 Nettoplacerat Värdeförändring 31 dec 2006 Dir.avk 2007 Aktiekonsortiet Räntekonsortiet Bankmedel Summa tillgångar Under år 2007 har aktiekonsortiet haft en total avkastning på -4,8 procent att jämföra med index -1,4 procent (80 procent SIX Return index och 20 procent MSCI World Net (developed) index i svenska kronor). För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 16,4 procent per år att jämföra med index 19,9 procent. Total avkastning i räntekonsortiet under år 2007 var 3,1 procent jämfört med index 3,2 procent (Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1-3 år). Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,0 procent jämfört med index 3,5 procent. Kammarkollegiet har under 2008 låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen gäller för perioden och har utförts av Wassum Investment Consulting. 5

6 Resultatet visar att aktiekonsortiet har genom ett relativt svagt år 2007 sjunkit från att ligga över genomsnittet av jämförbara förvaltare till att ligga under genomsnittet. Åtgärder har vidtagits för att förbättra resultatet till kommande år. Kammarkollegiets ränteförvaltning har under de senaste fem åren hävdat sig mycket väl i förhållande till jämförbara förvaltare på marknaden. För sjätte året i rad rankas räntekonsortiet som etta sett över rullande femårsperioder. Under 2007 har fonden tillförts 495 miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 371 miljoner kronor. Det tillskott av nya medel som görs tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att besluta om uppgår inför 2008 till 402 miljoner kronor. Totalt fanns vid årsskiftet 2007/08 ett belopp uppgående till 810 miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2007 kom det in arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 568. Under 2007 kom det in drygt 305 miljoner kronor netto till arvsfonden. 6

7 2.2 När arvsfonden avstår från egendom En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2007 kom det in 95 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2007 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 12 miljoner kronor. 2.3 Kostnader för förvaltning och administration Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2007 till totalt 31,2 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3. Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr Kammarkollegiet totalt 13,3 14,8 14,1 12,3 11,6 Dödsboavveckling m.m. 10,8 9,9 9,9 8,7 8,7 Fondförvaltning 2,0 4,5 3,8 3,2 2,6 Utbetalning av beviljat stöd 0,5 0,4 0,4 0,4 0,3 Regeringskansliet/ Arvsfondsdelegationen totalt 17,4 17,1 12,5 10,1 10,0 Personalkostnader 10,3 9,8 7,6 6,2 4,7 Förvaltningskostnader 4,8 4,6 3,7 1,6 0,7 Utåtriktade aktiviteter m.m. 2,4 2,6 1,2 2,3 4,6 Ungdomsstyrelsen totalt 0,5 1,8 2,1 1,9 2,4 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 31,2 33,7 28,7 24,3 24,0 För Ungdomsstyrelsens del utgör kostnaderna ersättning för handläggning och information med mera av de medel ur Allmänna arvsfonden 7

8 som regeringen gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela för en särskild satsning på navigatorcentra. Den mest noterbara utvecklingen av kostnaderna som redovisas i tabellen ovan hänförs till Arvsfondsdelegationen. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på att delegationen sedan den 1 juli 2004 betraktas som en från Regeringskansliet helt fristående myndighet. Det innebär att Arvsfondsdelegationen åläggs att betala en schablonkostnad för lokaler, IT och service. Schablonkostnaden uppgår till kronor per anställd och år och är densamma för alla myndigheter lokaliserade i Regeringskansliets lokaler. Förutom detta har en förstärkning av delegationens kansli genomförts successivt under de senaste åren, samtidigt som informationsarbetet intensifierats. Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgår driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2007 till 4,9 procent. Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar myndigheten själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2007 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser drygt 4,4 miljoner kronor. Om även dessa kostnader medräknas uppgår driftskostnaderna till 6,1 procent. 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar enligt lagen om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. Stöd får inte ges till enskilda personer 8

9 eller till vinstdrivande företag och ges inte heller till reguljär föreningsverksamhet. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder. 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Sedan årsskiftet 2007/08 kan en förening använda upp till kronor av det beviljade stödet till ersättning för en godkänd eller auktoriserad revisor. Det är en fördubbling av beloppet jämfört med tidigare år. Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Under året har en ny strategi för uppföljning och utvärdering implementerats, se vidare under avsnitt Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats under 2007 Under året har 339 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den största summa i arvsfondens historia. Av dessa medel har 301 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av ansökningar från ideella organisationer och 38 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de tre särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. 9

10 3.4 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen I tabell 4 redovisas utvecklingen av de projekt- och lokalstöd som beviljats ur Allmänna arvsfonden. Tabell 4 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr Fördelning av stöd ,9 306,0 234,3 248,0 I de följande avsnitten redovisas organisationernas egna initiativ, dvs. ansökningar som löpande inkommer till Arvsfondsdelegationen. 3.5 Registrering och handläggning av ärenden Under 2007 inkom ärenden till Arvsfondsdelegationen. Av dessa var ansökningar om stöd ur fonden, 368 redovisningar av beviljat stöd samt 43 övriga ärenden. Över tid har antalet ansökningar från enskilda personer minskat vilket är positivt eftersom dessa inte kan få stöd. Antalet ansökningar har ökat med drygt 6 procent jämfört med förra året, se tabell 5. Tabell 5 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden Barn Ungdom Funktionshindrade Inte fondens målgrupper Enskilda Totalt Fördelade på: Ansökningar Övrigt ärende Redovisningar Totalt Antal bifall och avslag beslutade av Arvsfondsdelegationen och regeringen Under 2007 har sammanlagt beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Tidigare kunde även regeringen fatta beslut om medel ur fonden, men fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar regeringen om fördelning av medel endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 6 redovisas antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen efter ansökan, under åren I tabellen redovisas också antal bifall, avslag samt övriga ärenden. 10

11 Tabell 6 Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen Bifall Delegationen Regeringen Avslag Övriga ärenden Totalt Arvsfondsdelegationen har under 2007 beslutat att bifalla 369 ansökningar och avslå 911 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman och där samarbete med ideell organisation saknats eller att ansökan avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. 87 ansökningar har också återkallats eller saknat kompletteringar m.m. och då lagts till handlingarna. 3.7 Bifall och avslag fördelade på målgrupper Tabell 7 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper Bifall delegationen Barn Ungdom Funktionshindrade Antal projekt Bifall regeringen Barn Ungdom Funktionshindrade Antal projekt Totalt antal bifall Avslag Barn Ungdom Funktionshindrade Inte fondens målgrupper Enskilda Totalt antal avslag I genomsnitt har en tredjedel av ansökningarna (exklusive ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd under Denna andel har, totalt sett, legat konstant över femårsperioden. Andelen ansökningar som får bifall ligger relativt konstant kring 50 procent för målgruppen personer med funktionshinder samt i intervallet procent för målgrupperna barn och ungdomar. 11

12 3.8 Bifall och avslag fördelade geografiskt Drygt hälften, 172 miljoner kronor av de medel som beslutades under 2007 gick till nationella projekt. Det handlar t.ex. om barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med skolor över hela landet eller en rikshandikapporganisation som arbetar tillsammans med sina lokala föreningar runt om i Sverige. Den andra hälften fördelades till enskilda lokala och regionala projekt över landet i enlighet med tabell 8. Tabell 8 Regional fördelning av beviljade medel, tkr Län Antal avslagna Antal beviljade Summa tkr ansökningar ansökningar Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Totalt Som framgår av tabellen skiljer sig antalet avslagna och beviljade ansökningar åt mellan regionerna. Flest ansökningar har inkommit från storstadsområdena, vilket är naturligt då dessa områden har både fler invånare och fler föreningar. 4 Fördelning av stöd 2007 Under 2007 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 339 miljoner kronor till 362 projekt. I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten redogörs för det fördelade stödet 2007 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.5 presenteras årets Guldkorn På Arvsfondsdelegationens webbplats, beskrivs samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden

13 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden på nästan 214 miljoner kronor till 228 projekt som avser de av regeringen prioriterade områdena I tabell 9 nedan redovisas hur många projekt som beviljats stöd inom respektive prioriterat område samt tilldelat belopp Tabell 9 Projektfördelning inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Barn och ungdom i ekonomisk utsatthet 0 0 Barn och ungdom med föräldrar i fängelse Barn och ungdom med våld i hemmiljö Barn och ungdomar i kulturlivet Barns och ungdomars aktivitet och kosthållning Barns och ungdomars självbild Barns psykiska och fysiska ohälsa Barns relation till föräldrar FN:s barnkonvention Funktionshindrade och design Funktionshindrade och individuella planer Funktionshindrade och våld Funktionshindrades sysselsättning och rehabilitering Föräldrautbildning och föräldrastöd Unga funktionshindrades fritidsverksamhet Ungdomar och aktuell samhällsinfo/vägledning Ungdomar och droger Ungdomar och hållbar utveckling 0 0 Ungdomar och våld/brott/mobbning/trakasserier Ungdomars anläggningar, lokaler och utrustning Ungdomars inflytande i samhället Ungdomars psykiska ohälsa Ungdomars tillträde till arbetsmarknaden Ungdomsledarrollen i föreningslivet Totalt Verksamhet till förmån för barn under 12 år Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av cirka 60 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 10. Det innebär en ökning med 2 miljoner kronor jämfört med Inga betydande förändringar mellan 2006 och 2007 har inträffat vad gäller fördelningen mellan projektändamål. Under året har 66 projekt beviljats bidrag. 13

14 Tabell 10 Verksamhet till förmån för barn under 12 år Projektändamål Antal projekt Summa tkr Arbete/sysselsättning Bemötande Demokrati/delaktighet Familjestöd Fritid/Idrott Förebyggande av brott/våld/mobbning Hjälpmedel Information/utbildning Integration Jämställdhet/könsroller Kost/motion Kultur Särskild satsning, barn- och ungdomskultur Tillgänglighet Barn och ungdomar i utsatta situationer Total I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa Exempel på projekt som beviljats medel under 2007 Barn och ungdom med föräldrar i fängelse Projektet Ängla, en animerad informationsfilm Föreningen Bryggan i Stockholm producerar en animerad film för att höja kunskapsnivån om situationen för barn och ungdomar med föräldrar i fängelse. Filmen ska användas som diskussionsunderlag i strukturerade barngrupper och föräldrautbildningar. Målet är att ge vuxna personer förståelse för barnets situation, så att den vuxne kan vara ett bra stöd. Målgrupper är berörda barn och ungdomar, anhöriga samt personal inom förskola, skola, fritidsgårdar, socialtjänst, kriminalvård och behandlingshem. Barn och ungdom med våld i hemmiljö Projektet Nytt Förhållningssätt! Drama för barn som vuxit upp med våld och hot i familjen Föreningen Alla Kvinnors Hus vill nå barn med mammor som befinner sig på kvinnojourer. Syftet är att mödrarna ska få möjlighet att lära sig nya förhållningssätt till sig själva och sin omgivning efter sina upplevelser. Barnen ska få insikt i och kunskap om gränssättning och konflikthantering för att inte föra vidare beteenden som våldsutövare eller våldsoffer. Med drama som metod ska man arbeta med olika övningar för barn respektive kvinnor, både individuellt och i grupp. Volontärer ska medverka vid möten och vid ett helgläger under hösten för barn och kvinnor. 14

15 Metoden ska dokumenteras i en handbok för att nå ut till andra organisationer samt till personal inom t.ex. socialtjänst och skola. Barn och ungdomar i kulturlivet Projektet Skaparkraft Projektet genomförs av Norrbottens Handikappidrottsförbund i samarbete med Norrbottens läns landsting, SISU Idrottsutbildarna, Migrationsverket i Boden, Parkskolan, Bodens kommun, Gällivare kommun samt Gällivare-Malmbergets RBU. Under 24 lägerveckor kommer ungdomar med multifunktionshinder i Gällivare samt barn i asylsökande familjer i Boden att experimentera fram en modell för att arbeta integrerat med kultur och idrott. Projektet kommer att söka nya och ej tidigare prövade uttrycksformer och kombinationer mellan idrott och kultur, t.ex. genom aktiviteter som vattenteater, rullstolsinnebandy, ismålning och budodans. Projektet avser bidra till ökad kompetens i att arbeta med asylsökande barn med funktionshinder. Barns och ungdomars aktivitet och kosthållning Livsstil och hälsa - Nationell satsning för barn, föräldrar och skola Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapet i Stockholm, Uppsala och Södermanlands län, Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet, LivsmedelsSverige/SLU, Uppsala, Riksförbundet Hem och skola, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Utbildningsradio. Syftet är att befästa en arbetsmodell för genomförande av olika aktivitetsdagar, att utveckla samverkan mellan hem och skola, erbjuda ett självinstruerande och gratis tillgängligt utbildningsmaterial riktat till elever, föräldrar och skolpersonal och att skapa ett nationellt nätverk för alla aktörer som är verksamma inom området. Projektet ska bidra till att elever (10 16 år), föräldrar och skolpersonal får en positiv inställning till och ökade kunskaper om de dagliga vanornas betydelse för hälsa och välbefinnande avseende livsstil, hälsa, sömn, fysisk aktivitet och mat. Projektet innebär ett brett samarbete mellan olika aktörer och att elever, föräldrar och skolpersonal involveras i utvecklingsarbetet. Barns och ungdomars självbild Projektet Killar Föreningen Män för Jämställdhet, Hisingsbacka vill med projektet ge killar förutsättningar att diskutera utseendefixering och mediebildernas påverkan, manlighet och nya roller samt kärlek och sex. Med verktyg i form av en bok som tagits fram av killar mellan 14 och 20 år, kortfilmer, bildspel och fotografier i en utställning med tillhörande programverksamhet på olika teman inom området besöker de olika kulturhus, museer och skolor i landet. En mobil utställning och ett pedagogiskt material tas fram. Inom ramen för detta fleråriga projekt får ett stort antal killar individuellt berätta om sina liv, känslor, relationer och om jämställdhet. 15

16 Barns psykiska och fysiska ohälsa Teoretisk och praktisk matlagning för föräldrar som har barn med båda diagnoserna celiaki/diabetes Hushållningssällskapet i Väst, Vänersborg, tillsammans med Celiakiföreningen i Västra Götaland och Diabetesföreningen Norra Älvsborg genomför ett projekt med målgruppen barn som diagnostiserats med kombinationen diabetes/celiaki. I projektet ska kunskaperna hos familjer som har barn med båda diagnoserna celiaki och diabetes ökas så att vardagen kan fungera bättre. En arbetsmodell skapas som ska kunna användas i hela Sverige och bidra till bättre kunskap om mat och hälsa, livsmedelsval och tillagning av mat hos de barnfamiljer som är berörda. I projektet ingår olika utbildningsinsatser med både teoretiska och praktiska delar. En ny modell ska testas för att sprida information om en kombinerad diabeteskost samt glutenfri kost till berörda föräldrar. Barns relation till föräldrar Projektet Föräldrar ni kan Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Stockholm vill med projektet ge familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionshinder, deras föräldrar och syskon möjligheter att vara bra föräldrar och syskon. Målet är att hitta enkla och ändå metodinriktade former för ett fungerande familjenätverk, så att familjerna får ökade kunskaper om föräldraskap och syskonskap utifrån sina egna förutsättningar. I projektet genomförs utbildningar för befintliga kontaktombud och ett föräldranätverk startas. Information ska ges till försäkringskassa, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri, specialpedagoger, socialtjänst, handikappomsorg, vårdcentraler, barnavårdcentraler m.fl. Projektet genomförs i fyra län i landet; Jämtlands, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Avsikten är att få fram exempel på aktiviteter och åtgärder till föräldrar, syskon och anhöriga för att ge underlag för utveckling av föräldrastöd för de grupper som inte nås av det ordinarie föräldrastödet. FN:s barnkonvention Projektet Barns delaktighet i det fysiska rummet Svenska OMEP, Askim, ska arbeta med utformandet av miljön i ett antal förskolor i Göteborg, Stockholm och Umeå. I Göteborg ska en arkitektpedagog, tillsammans med barn och lärare, inventera närmiljön i ett antal förskolor och undersöka hur miljön används och hur man kan förbättra den. I Stockholm ska projektet arbeta med barns delaktighet i utemiljön ur ett genusperspektiv. I Umeå kommer en omfattande ombyggnad av förskolan att ske och detta ger unika möjligheter att undersöka hur barnen ska kunna bli delaktiga i en process där förskolans miljö planeras och projekteras. Projektet ska lyfta upp och synliggöra barns tankar, kunskaper och åsikter om sin fysiska miljö för att ta till vara deras erfa- 16

17 renheter och skapa en för barnen optimal, intressant, utmanande och lärande miljö. 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar år Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar har haft en starkt positiv utveckling de senaste åren. Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 140 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdom, fördelade på sammanlagt 163 projekt. Det innebär en ökning med 42 miljoner kronor, eller 43 procent, jämfört med Sedan 2004 har därmed projektmedlen till målgruppen ökat med nästan 97 miljoner kronor. Tabell 11 Verksamhet för ungdomar år Projektändamål Antal projekt Summa tkr Arbete/sysselsättning Bemötande Demokrati/delaktighet Drogförebyggande Fritid/Idrott Förebyggande av brott, våld och mobbning Hjälpmedel Information/utbildning Integration Jämställdhet/könsroller Kost/motion Kultur Organisationsutveckling Särskild satsning, barn- och ungdomskultur Särskild satsning, ungas psykiska ohälsa Tillgänglighet Barn och ungdomar i utsatta situationer Totalt I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa Exempel på projekt som beviljats medel under 2007 Ungdomar och droger Projektet GHB Dödlig drog Föreningen Filmateljén i Göteborg driver det här projektet i syfte att hjälpa ungdomar som missbrukar berusningsdrogen GHB att komma ur sitt beroende. Projektet arbetar även förebyggande för att motverka att unga börjar använda GHB. I projektet ska ungdomar som missbrukar GHB göra en film om sina liv tillsammans med professionella filmare. 17

18 När filmen är klar ska föreningen och ungdomarna tillsammans visa den i skolor och på fritidsgårdar. Ett handledningsmaterial för detta ska tas fram i samarbete med sakkunniga. Idag finns ytterst lite information om GHB som är tillgänglig för ungdomar. Ungdomars psykiska ohälsa Metodutveckling för särskilt utsatta unga föräldrar Xist är Stiftelsen Kvinnoforums ungdomsavdelning och är en kreativ mötesplats för tjejer mellan år och unga föräldrar mellan år. Inom ramen för det här projektet kommer XIST att vidareutveckla sin verksamhet för unga föräldrar genom att utveckla grupper för unga pappor i riskzon, som ofta inte lever ihop med barnets mamma. Man vill hjälpa deltagarna att utveckla sin papparoll, hålla kontakt med sitt barn och med andra pappor i liknande situation. Inom projektet kommer föreningen även att utveckla en grupp för ensamstående unga mammor med syftet att stärka självkänslan, skapa nätverk och lära sig om relationer, barnets utveckling och egen utveckling mm. De individuella insatserna kan omfatta terapeutiska samtal, praktisk hjälp och kontakt med samhällets olika hjälpinstanser. Ungdomars tillträde till arbetsmarknaden Projektet Dolly- Design och Remake av unga Syftet är att öka anställningsbarheten hos ett tjugotal ungdomar genom att etablera en verksamhet för ungdomar med produktion och försäljning av smycken inom Stockholms Stadsmission. Projektet riktar sig till ungdomar som idag saknar sysselsättning eller som studerar vid någon av Stadsmissionens verksamheter men riskerar arbetslöshet efter avslutade studier. Deltagarna ska genomgå en utbildning i materiallära, design, smyckeproduktion, ekonomi, marknadsföring och försäljning. Efter utbildningen ges deltagarna möjlighet att under sex månader sälja sina smycken i Stadsmissionens fem second hand-butiker. Efter projektet får deltagarna ett utbildningsdiplom, praktikomdömen, handlingsplan, referenser och stöd i kontakterna med potentiella arbetsgivare och inför eventuella utbildningar. Ungdomars anläggningar, lokaler och utrustning Ombyggnad av klubblokal m.m. Syftet med projektet är att utveckla Hovshaga Allmänna Idrottsförenings verksamhet till en prestationsfri oas för barn och ungdomar, oavsett kön, etnisk bakgrund, eventuellt funktionshinder eller idrottsintresse. Genom att bygga om den befintliga klubblokalen kan föreningen utveckla verksamheten med utbildningsverksamhet samt temakvällar under vintersäsongen. Det finns ingen liknande verksamhet på orten, vilket är ett kriterium för att erhålla lokalstöd. 18

19 Föräldrautbildning och föräldrastöd Projektet Ensamma mammor - barnpassningspoolen Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset vill med detta projekt skapa förutsättningar för mammor och barn att utöka och stärka sitt sociala nätverk, öka möjligheten till kunskap och erfarenhetsutbyte och att ge möjlighet till stöd. Ett stort behov att stödja målgruppen som lever under mycket knappa ekonomiska omständigheter har uppmärksammats. Många ensamstående mammor blir isolerade och projektet genomför därför aktiviteter och öppna träffar, de har skapat en barnvaktspool och bedriver en familjecoachverksamhet. Unga funktionshindrades fritidsverksamhet Projektet Handicat Sveriges Catamaran och Trimaranseglare (SCTS) i Solna ska genom sitt projekt möjliggöra segling, fiske och umgänge i skärgården för ungdomar med funktionshinder och ungdomar från de minst privilegierade förorterna. Syftet är att berika fritiden för deltagarna samt att skapa möten mellan ungdomar med och utan funktionshinder. Projektet ska bedriva aktiv seglingsverksamhet under tiden maj till september och utbildningsverksamhet under vintermånaderna. Catamaranens unika stabilitet gör att även rullstolsburna personer aktivt kan segla och inte bara följa med. Den båt som används är den första fullständigt handikappanpassade catamaranen i Sverige. Ungdomar och våld, brott, mobbning och trakasserier Projektet Genus och HBT i skolans värld Stiftelsen Friends vill motverka de fördomar som drabbar många homo-, bi-, och transungdomar och motverka deras psykiska ohälsa. Genom det här projektet ska Friends därför utveckla ett nytt utbildningsmaterial och nya arbetsmetoder som kan användas i skolor runt om i landet för att medvetandegöra barn och ungdomar kring fördomar och negativa attityder i och utanför skolan. Ungdomars inflytande i samhället Angeläget film om mänskliga rättigheter Projektet genomförs av Amnesty International och riktas till elever på mediegymnasier och liknande ungdomsverksamhet i syfte att ge ungdomar över hela landet möjlighet att göra dokumentärfilm om mänskliga rättigheter. Ungdomarna skapar själva dokumentärfilmens handling utifrån vad de berörs av och tycker är viktigt i den egna vardagen. Under projektets första år har 22 mediegymnasier och flera hundra elever varit delaktiga i filmskapandet. Filmernas ämnen berör bland annat mobbing, hemlösas situation, flyktingbarns situation, våld mot kvinnor, diskriminering av homosexuella och orättvisor i skolan. 19

20 Ungdomsledarrollen i föreningslivet Att förebygga och hantera sexuella trakasserier och övergrepp inom ideella organisationer Inom projektet kommer Svenska Scoutrådet att utveckla en utbildningsmodell för att möjliggöra för ideella ledare att utbilda sig i hur man kan arbeta för att förebygga och motverka sexuella övergrepp och trakasserier. Utbildningarna ska kunna ske i den lokala miljön med hjälp av studiecirklar och interaktiv webbaserad distansutbildning. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot relationen mellan barn och unga samt mellan unga själva. Under treårsperioden ska cirka 780 regionala ambassadörer utbildas som i sin tur ska utbilda lokalt engagerade ideella ledare. Ungdomar och aktuell samhällsinformation Centrum mot olikfientlighet Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) drev detta projekt i syfte att öka unga människors kunskap om olikheter människor emellan och därigenom minska rasism, islamofobi, homofobi, etnocentrism och diskriminering. Även frågor kring missbruk och kriminalitet behandlades i projektet. Inom ramen för projektet har en ideell föreläsnings- och kompetensförmedling startats och föreningen har tillsammans med ett flertal samarbetsorganisationer utarbetat nya metoder, föreläsningskoncept, och studiematerial inom temat olikfientlighet. Projektet riktades främst till ungdomar, men även till vuxna som arbetar med ungdomar. Föreläsnings- och kompetensförmedlingen lever nu vidare under andra former. 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Under 2007 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av knappt 139 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 12. Det är en ökning med en miljon kronor jämfört med

21 Tabell 12 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Arbete/sysselsättning Bemötande Demokrati/delaktighet Familjestöd Fritid/idrott Förebyggande av brott/våld/mobbning Hjälpmedel Information/utbildning Integration 1 75 Jämställdhet/könsroller Kost/motion Kultur Organisationsutveckling Psykisk ohälsa Rehabilitering Särskild satsning, brukarstöd Särskild satsning, barn- och ungdomskultur Teknikstöd Tillgänglighet Total I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa Exempel på projekt som beviljats medel under 2007 Funktionshindrades sysselsättning och rehabilitering Bemanningsföretag en väg till arbete Reumatikerförbundet ska utveckla och pröva nya metoder för hur bemanningsföretag kan förbättra möjligheterna för målgruppen att få arbete. Målgruppen är personer med reumatiska sjukdomar och mag- och tarmsjukdomar. Arbetet utförs av ett antal interna arbetsgrupper som ska utforma modellen, rekrytera personer till försöksverksamheten, följa och kvalitetssäkra arbetet samt samla och sprida kunskaper kring den nya modellen. Projektet drivs av Reumatikerförbundet tillsammans med Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka samt Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO). Samarbetspartners är tre bemanningsföretag, ABF Sydvästra Götaland, Kristinehamns Folkhögskola, Amledo & Co, Almega, Handelshögskolan i Stockholm och IPF Institutet för Personaloch Företagsutveckling vid Uppsala Universitet. Funktionshindrade och design Projektet Bygg klokt enkelt avhjälpta hinder Projektets syfte är att stärka de lokala handikappföreningarnas kunskaper om plan- och bygglagstiftningen för att de ska kunna ge konkreta råd och 21

22 driva på utvecklingen för bättre tillgänglighet i kommunerna. Projektet har sammanställt utbildningsmaterial, haft kontakt med lokalföreningar i ca 80 kommuner och genomfört mer än 70 lokala kurser. Resurspersoner från handikappförbunden har deltagit i en intensivkurs. Fler kurser ska genomföras och nya faktablad sammanställas. Regionala konferenser ska genomföras för att sprida kunskap och inspirera till lokalt arbete. Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), De Handikappades Riksförbund (DHR), Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RTP) och Synskadades Riksförbund samarbetar i Bygg klokt och i projektet. Ny samarbetspart inför projektets tredje år är Hörselskadades Riksförbund. Projektet kan följas på webbplatsen Funktionshindrade och individuella planer Projektet Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Enheten för klinisk genetik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Västra Götaland, NHR:s referensgrupp för Huntingtons sjukdom och Ågrenska stiftelsen utformar och prövar en modell för hur man kan organisera vård, stöd och service till personer med Huntingtons sjukdom (HS). Samma modell kan sedan användas för att organisera stöd till personer med andra ovanliga diagnoser och som behöver stöd av många slag från olika huvudmän och verksamheter. Metoder och modeller behöver skapas och utvecklas. Ökad användning av individuella planer kan underlätta en helhetssyn på personen med HS och hans/hennes behov. Projektet har gjort intervjuer med personer med HS och deras närstående liksom med personal som möter personer med HS. Projektets samlade resultat ska bilda underlag för ett tvärprofessionellt nätverk i Västra Götaland med 3 4 lokala team. De lokala teamen ska ges en inledande utbildning och fortbildning. Projektet erbjuder personer med HS och deras familjer vistelse på Ågrenska för att få information och stöd. Information om HS och metoder för stöd tas fram och sprids av projektet. Funktionshindrade och våld Projektet En nationell omfångsstudie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Projektet syftar till att genomföra och sprida erfarenheter av en nationell omfångsstudie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Någon sådan studie har inte tidigare genomförts. Kvinnor med rörelsehinder, synskada och måttlig eller lindrig utvecklingsstörning har besvarat en enkät eller intervjuats med metoder som anpassats till funktionsnedsättningen. Studien har sammanställts och sprids bl.a. genom konferenser. Ett studiecirkelmaterial tas fram och studiecirkelledare utbildas. Projektet genomförs av Synskadade Riksförbund (SRF) i samverkan med De Handikappades Riksförbund (DHR), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Förbundet Rörelsehindrade 22

23 (FöR), Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade (RTP) och Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR). 4.5 Årets Guldkorn Sedan 2006 utser Arvsfondsdelegationen årligen Årets Guldkorn. Guldkorn är långsiktiga och nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera de som kommit i kontakt med verksamheten. År 2007 tilldelades 3 projekt, ett för var och en av fondens målgrupper, vardera kronor för att sprida information om sin verksamhet. Nedan ges en beskrivning av de uppmärksammade projekten. Projektet Skoldatateket Med hjälp av ny teknik och pedagogik har Hjälpmedelsinstitutets satsning på Skoldatatek ökat lusten att lära bland elever med svåra koncentrationssvårigheter. Skoldatatekets idé är att utveckla och sprida ITlösningar för elever i behov av särskilt stöd, främst elever med DAMP/ADHD och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Skoldatateken ska fördjupa skolpersonalens pedagogiska kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärande och om hur datorn kan användas som hjälpmedel. Genom Skoldatateket har elever med ADHD- DAMP och/eller läs- och skrivsvårigheter fått en skolsituation som ger dem lust att lära med kompensatoriska hjälpmedel. Utmaningen att lära sig läsa och skriva, som i deras tidigare inlärningssituation känts oöverstiglig, blir plötsligt lockande. Skoldatateket startade hösten 2002 som en försöksverksamhet med stöd från arvsfonden. Hjälpmedelsinstitutet var initiativtagare i samarbete med Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), Attention och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Idag finns moderskoldatatek i Boden, Uppsala, Södertälje, Norrköping och Västervik. Fler Skoldatatek är under uppbyggnad. Projektet Elektra I Stiftelsen KFUM Söder Fryshusets projekt Elektra har man arbetat med en helhetssyn på de problem som möter utsatta flickor och pojkar som lever i miljöer med starka patriarkala värderingar. Projektets olika delar vänder sig därför så långt som möjligt till såväl ungdomarna som deras familjer. Målsättningen är att finna hållbara långsiktiga lösningar genom att samla de goda krafter och den kunskap som redan finns. Elektra startade 2002 som ett projekt med stöd från arvsfonden. Under projekttiden har bland mycket annat en webbplats, skapats och Elektras arbete med pojkar och unga män har tagit form i delprojektet Sharaf hjältar. Med teaterföreställningarna Elektras systrar, Elektras bröder och Elektra Show har man lyckats visa på problematiken för allmänheten, framförallt för ungdomar, skolpersonal och föräldrar, och fått igång en debatt och diskussion för förändring. 23