ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011"

Transkript

1 ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2011

2 INNEHÅLL INLEDNING 2 Allmänna Arvsfonden 2 Arvsfondsdelegationen 3 Allmänna arvsfondens förvaltning 5 När Arvsfonden får egendom 7 Kostnad för förvaltning och administration 8 FÖRDELNING AV STÖD ÅR Antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 10 Översiktlig beskrivning av hur medlen ur Allmänna arvsfonden har disponerats 12 Redovisning av beviljade medel per målgrupp 14 Geografisk fördelning av beviljade medel 16 Projekt inom de prioriterade områdena 17 Fördelning av lokalstöd 22 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR 23 Fördel barn! 23 Vi deltar! 24 KOMMUNIKATION 26 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 29 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 37 Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

3 INLEDNING Allmänna arvsfonden bildades 1928 och har sedan starten använts för att driva samhällsutvecklingen framåt för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Myndigheten Arvsfondsdelegationen har som uppgift att fördela stöd ur fonden, följa upp arvsfondsprojekt samt informera om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet, som även ansvarar för avvecklingen av dödsbon i de fall Allmänna arvsfonden är arvinge. Verksamhetsberättelsen inleds med en mycket kortfattad redogörelse för Allmänna arvsfondens förvaltning, följt av en översiktlig beskrivning av hur Allmänna arvsfondens medel har fördelats under Därefter redovisas de kommunikationsinsatser som Arvsfondsdelegationen genomfört för att göra Allmänna arvsfonden mer känd samt myndighetens verksamhet gällande uppföljning och utvärdering. En sammanfattande bedömning av verksamheten under 2011 anges i ett avslutande kapitel. I bilaga redovisas en förteckning över samtliga organisationer som erhöll stöd under året. ALLMÄNNA ARVSFONDEN Enligt ett beslut av riksdagen 1928 uteslöts kusiner och mer avlägsna släktingar från arvsrätt. Samtidigt bildades Allmänna arvsfonden. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, ska istället tillfalla Arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja nyskapande och utvecklande verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden, den så kallade arvsfondslagen. Från dödsbo till projekt Dödsfall Kammarkollegiet utser en god man för att avveckla dödsboet Dödsboet avvecklas Medlen kommer in till Allmänna arvsfonden Arvsfondsdelegationen beslutar om stöd Kammarkollegiet betalar ut stöd till föreningen En förening får en projektidé Föreningen söker projektstöd hos Arvsfondsdelegationen Projekt Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

4 ARVSFONDSDELEGATIONEN I arvsfondslagen samt i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen ska fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga personer utanför Regeringskansliet och majoritetsbeslut gäller vid beslut om tilldelning av medel ur fonden. Ledamöterna är utsedda av regeringen och är utvalda så att expertis och företrädare finns för frågor som rör fondens tre målgrupper. Arvsfondsdelegationens ordförande och vice ordförande under 2011 Ordförande Ragnwi Marcelind, statssekreterare, Socialdepartementet Vice ordförande Amelie von Zweigbergk, statssekreterare Utbildningsdepartementet Övriga ledamöter Inger Ashing, enhetschef, Ungdomsstyrelsen Arjun Bakshi, kontorschef, Södertälje kommun Malin Ekman Aldén, biträdande enhetschef, Socialdepartementet Susann Forsberg, avdelningschef, Hjälpmedelsinstitutet Benny Marcel, avdelningschef, Statens Kulturråd (entledigades under 2011) Christopher Carlson, jurist, Barnombudsmannen (tillförordnades under 2011) Organisation Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Kansli Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

5 Ärendehantering De ansökningar om projekt- och lokalstöd som kommer in till Arvsfondsdelegationen hanteras av Arvsfondsdelegationens kansli. Vid bedömningen av ansökningar har kansliet möjlighet att inhämta synpunkter från referenspersoner på andra myndigheter, organisationer samt kommuner och landsting. Samtliga nya ansökningar är föremål för en gruppdiskussion på kansliet. De potentiella bifallen läses dessutom av minst två handläggare. Innan ett ärende kommer upp till delegationen för beslut har ärendet föredragits för kanslichefen. På det sättet får ansökningarna en allsidig bedömning och de förslag till beslut som kansliet föredrar för delegationen kan kvalitetssäkras. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium, som också fungerar som projektdatabas. Projektstöd Allmänna arvsfonden har, enligt 5 7 arvsfondslagen (1994:243), till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. De som kan erhålla stöd är organisationer som bedriver ideell verksamhet, men offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och bedrivs i nära samarbete med ideell förening. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten eller metoden lever vidare efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter tas till vara och sprids. För samtliga projekt tas beslut om stöd för ett år i taget. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande och utveckling i projektet. Syftet är att ge stöd till utvecklingsprojekt med hög grad av delaktighet från någon av fondens målgrupper och med potential att leva vidare efter det att det ekonomiska stödet ur fonden upphört. Lokalstöd Stöd kan även lämnas för del av kostnader för ny-, om-, eller tillbyggnad av lokaler och anläggningar. Verksamheten ska vara nyskapande på orten. Endast ideella föreningar kan söka detta stöd. Stödet är villkorat på så sätt att det avskrivs under en tioårsperiod. Lokalen eller anläggningen ska ägas av den sökande föreningen eller hyras med långtidskontrakt. Om lokalen eller anläggningen används till annat ändamål än vad som överenskommits kan begäran om återbetalning ske. Den som beviljas stöd ska också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

6 sådana ansökningar hämtas alltid uppgifter in om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Inför samtliga beslut om bifall för lokalstödsansökningar äger en dialog rum med berörd kommun. Krav på redovisning Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet om stöd lämna en skriftlig redovisning av projektarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom ska en ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Redovisningen ska vara bestyrkt av godkänd eller auktoriserad revisor. Redovisningen granskas och måste godkännas innan beslut om projektets nästkommande år kan fattas. Ansökningens väg Ansökan skickas in Registreras hos Arvsfondsdelegationens kansli Ansökan handläggs Arvsfondsdelegationen beslutar ALLMÄNNA ARVSFONDENS FÖRVALTNING Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2011 till miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt miljoner kronor, jämfört med miljoner kronor föregående år. Se tabell 1. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2011 års utgång var 61,9 procent placerade i aktiekonsortiet, 11,6 procent placerade i aktieindexkonsortiet, 26,0 procent i räntekonsortiet och 0,5 procent i likvida tillgångar. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

7 Tabell 1 Fondens värdeutveckling, mkr Bokfört värde Tillgångar Skulder Summa bokfört värde Marknadsvärde Tillgångar Skulder Summa marknadsvärde Under det gångna året har fonden i genomsnitt haft 63,2 procent placerat i aktiekonsortiet, 11,8 procent placerat i aktieindexkonsortiet, 24,1 procent i räntekonsortiet och 0,9 procent i likviditet. Förändringar i konsortiernas bokförda värden har påverkats genom att fonden har återinvesterat årets utdelning i räntekonsortiet för 60,2 miljoner kronor, i aktieindexkonsortiet för 33,8 miljoner kronor samt köpt och återinvesterat utdelning i aktiekonsortiet för 157 miljoner kronor. Inga försäljningar av andelar i konsortierna har gjorts under året. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 201,1 miljoner kronor. Se tabell 2. Tabell 2 Fondens tillgångar, mkr Tillgång 31 dec 2011 Nettoplacerat Värdeförändring 31 dec 2010 Dir avk 2011 Räntekonsortiet Aktiekonsortiet Aktieindexkonsortiet Bankmedel Summa tillgångar Avkastningen i räntekonsortiet var under året 5,4 (1,2) procent jämfört med index 5,2 (0,7) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femårsperioden var 4,7 procent jämfört med index 4,5 procent. Under år 2011 har aktiekonsortiet haft en avkastning på -14,3 (22,6) procent jämfört med index -9,0 (22,0) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit -1,1 procent per år att jämföra med index 1,1 procent. Under år 2011 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på -11,5 (26,3) procent att jämföra med index -11,4 (26,3) procent. Under året har fonden tillförts 713,8 (722,3) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 481,2 (508,0) miljoner kronor. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

8 Totalt fanns vid årsskiftet 2011/12 ett belopp uppgående till miljoner kronor tillgängligt för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under Året innan var motsvarande belopp miljoner kronor. NÄR ARVSFONDEN FÅR EGENDOM Arv till fonden Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får Arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet Arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa till exempel inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. God man förordnas När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Boet avvecklas Kammarkollegiet företräder Arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2011 kom det in arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i fall med begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnes testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för Arvsfondens räkning uppgick till 581. Under 2011 kom det in 494 miljoner kronor netto till Arvsfonden. Arv avstås En strävan är att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer Arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp, som Arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

9 Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under 2011 kom det in 98 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2011 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 10 miljoner kronor. KOSTNAD FÖR FÖRVALTNING OCH ADMINISTRATION Allmänna arvsfonden används för att täcka Kammarkollegiets kostnader för förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för kommunikations- och utvärderingsverksamhet. Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr Kammarkollegiet totalt 18,9 17,9 16,5 13,8 13,3 Dödsboavveckling med mera 12,8 12,0 11,6 11,3 10,8 Fondförvaltning 5,3 5,1 4,2 2,1 2,0 Utbetalning av beviljat stöd 0,8 0,8 0,7 0,5 0,5 Arvsfondsdelegationen totalt 27,6 26,9 24,6 24,0 21,8 Personalkostnader 13,9 14,2 13,1 10,6 10,3 Förvaltningskostnader 6,4 3,9 6,0 5,0 4,8 Verksamhetsspecifika kostnader 7,3 8,7 5,5 8,4 6,8 Ungdomsstyrelsen totalt ,5 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 46,5 44,8 41,1 37,8 35,6 De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på den förstärkning av Arvsfondsdelegationens kansli som genomförts successivt under perioden. Förstärkningen har följt en i Regeringskansliet väl förankrad och genomtänkt strategi, till följd av de förändringar som regering och riksdag beslutade om gällande Arvsfondsdelegationen under 2003/04. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

10 Under en lång rad av år har de medel som gjorts disponibla för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig dels till avvecklingen av dödsbon och dels avkastningen från förvaltningen av Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av beviljade projektmedel till landets ideella organisationer har fler handläggare anställts på kansliet. Målsättningen har varit att med bibehållen kvalitet i handläggningen bevilja mer projektmedel än tidigare. För det andra har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats. Detta för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. Slutligen har en utvärderingsverksamhet byggts upp och etablerats. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader. Under 2011 lanserade Arvsfondsdelegationen en community, d.v.s. ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter. Syftet är dels att sprida erfarenheter från och mellan projekten och dels att göra Arvsfondsdelegationens verksamhet mer transparent för allmänheten, föreningslivet och övriga intressenter. Mätt som andel av beslutade projektmedel uppgick driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen under 2011 till 5,6 procent. Tabell 4 visar utvecklingen av driftskostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel. Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel, % Andelen driftskostnader 5,6 5,8 4,9 6,0 6,1 Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel inte ökat. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i högre takt än driftskostnaderna. När regeringen vid tidigare tillfällen har beslutat om särskilda satsningar med medel ur Allmänna arvsfonden och beslutat att ställa arvsfondsmedel till förfogande för annan myndighet har 10 procent avsatts för motsvarande kostnader. Driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen är således låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om. Driftskostnaderna är även låga om man jämför Arvsfondsdelegationen med andra relevanta projektstödjande verksamheter. En annan intressant indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa enhetskostnader över tid. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader. Som beslut räknas även godkännandet av projektens slutredovisningar. Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut, kr Driftskostnader per beslut Denna indikator visar att driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut ökat under de två senaste åren. Ökningen har till del att göra med att projekten i genomsnitt blivit större och därmed något mer komplicerade. Till del har det att Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

11 göra med att beslutsunderlagen som tas fram blivit allt mer genomarbetade och att beslutsunderlaget till delegationen därmed håller högre kvalitet. Slutligen har kansliet under de två senaste åren haft en relativt stor mobilitet bland handläggande personal, vilket bidragit till en något lägre produktivitet. FÖRDELNING AV STÖD ÅR 2011 Under år 2011 inkom det 1709 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med året innan. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Det stämmer väl överens med delegationens ambition att öka kvaliteten i ansökningarna snarare än kvantiteten. Under året genomfördes heller inga större kommunikationsinsatser inom de särskilda satsningarna i syfte att öka volymen av dessa ytterligare. Sådana insatser genomfördes tidigare under femårsperioden. En positiv utveckling är den långsiktiga trenden mot minskade volymer ansökningar från enskilda personer, eftersom enskilda inte kan få stöd. Tabell 6 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden Barn Ungdom Pers. med funktionsneds. Inte fondens målgrupper Enskilda Totalt Fördelade på: Ansökningar Övrigt ärende Redovisningar Totalt ANTAL BESLUT TAGNA AV ARVSFONDSDELEGATIONEN Under 2011 har sammanlagt beslut fattats. Det är en minskning med nästan 11 procent, vilket beror på de faktorer som redovisats ovan. Tabell 7 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exkl. redovisningar) Bifall Avslag Övriga ärenden Totalt Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

12 Fördelningen av antalet bifall och avslag I tabell 8 redovisas antalet bifalls- respektive avslagsbeslut under åren. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd. Tabell 8 Fördelning av antalet bifall och avslag Bifall Barn Ungdom Pers. med funktionsnedsättn. Antal projekt Avslag Barn Ungdom Pers. med funktionsnedsättn. Inte fondens målgrupper Enskilda Totalt antal avslag Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 827 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. I genomsnitt har mer än en tredjedel av ansökningarna beviljats stöd under Det är den högsta bifallsfrekvensen under modern tid. Andelen ansökningar som får bifall ligger kring procent för målgruppen personer med funktionsnedsättning samt i intervallet procent för målgrupperna barn och ungdomar. Den tydligaste långsiktiga trenden är att ansökningar som rör ungdomsprojekt tenderar att få bifall i allt större utsträckning. Utvecklingen sker dock från en i utgångsläget relativt låg nivå. Tabell 9 Andel bifall (antal bifall/(antal bifall + antal avslag)) Bifallsfrekvens (%) Redovisningar Arvsfondsdelegationen fattar projektbeslut för ett år i taget. Innan en fortsättningsansökan kan beviljas ska därför föregående års projektredovisning godkännas. Detta görs i samband med att ansökan för nästkommande år beslutas. Även projektens slutredovisningar granskas. Under 2011 har totalt 431 redovisningar granskats och godkänts, vilket är en tydlig ökning jämfört Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

13 med tidigare år och resultatet av en medveten prioritering för att avsluta ärendena tidigare. Tabell 10 Godkända redovisningar Godkända redovisningar ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV HUR MEDLEN UR ALLMÄNNA ARVSFONDEN HAR DISPONERATS Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av Arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån dess huvudsakliga inriktning. Under året har 469 miljoner kronor fördelats till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summa i Arvsfondens historia. Av dessa medel har 354 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ och 115 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 11 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen. Tabell 11 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr Fördelning av stöd Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

14 Diagram 1 visar totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp som andelar av totalen. Relationen mellan målgrupperna är i det närmaste identisk med fördelningen året innan. Det bör i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Diagram 1 B e sl ut a de me de l unde r ( t ot a l t M k r ) 21% Barn 49% 30% Personer med funktionsnedsättning Ungdom Under perioden har volymen beviljade projektmedel ökat med nästan 40 procent. Går man ytterligare ett par år bakåt i tiden är ökningen än mer anmärkningsvärd. Under 2011 beslutades om 100 miljoner kronor till barnprojekt. Det är den högsta nivån i Arvsfondens historia. Vad gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 228 miljoner kronor. Det är den näst högsta nivån någonsin. För målgruppen personer med funktionsnedsättning ligger volymen beslutade medel under året på 140 miljoner kronor, vilket är den nivå som medelstilldelningen legat på de senaste fem åren för målgruppen. Om projekt som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning räknas in under rubriken personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade projektmedel till den målgruppen till drygt 203 miljoner kronor, eller 43 procent av det totala belopp som utbetalades i projektmedel under Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

15 Diagram 2 Beviljade m edel per m ålgrupp (Mkr) B ar n P er soner med Ungdom T otal t f unkti onsnedsättni ng REDOVISNING AV BEVILJADE MEDEL PER MÅLGRUPP Arvsfondsdelegationen har två stödformer. Den dominerande stödformen är projektstöd, som innebär att föreningen erhåller stöd för ett projekt under normalt sett högst tre år. Den andra stödformen är lokalstöd, vilket innebär att en förening kan erhålla stöd för ny-, om- och tillbyggnad av en lokal eller anläggning som behövs för att driva en nyskapande och utvecklande verksamhet. I detta avsnitt redovisas översiktligt projekt- och lokalstödsmedel som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om. Om inget annat anges gäller redovisning båda stödformerna. Målgruppen barn Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 100 miljoner kronor till verksamhet för barn enligt tabell 12. Det innebär en ökning med 16 miljoner kronor, eller 19 procent jämfört med Den största ökningen hänför sig framförallt till satsningen Fördel barn!, men även områdena kultur och barn i utsatta situationer har ökat kraftigt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

16 Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Satsningen Fördel Barn! Kultur Barn i utsatta situationer Familjestöd Fritid/idrott Hjälpmedel Information/utbildning Demokrati/delaktighet Integration Psykisk ohälsa Förebygga brott, våld och mobbing Kost/motion Bemötande Totalt Målgruppen ungdomar Under 2011 fattade Arvsfondsdelegationen beslut om 228 miljoner kronor till projekt för och av ungdom, se tabell 13. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med drygt 17 miljoner kronor, eller 8 procent. Tabell 13 Verksamhet till förmån för ungdomar år, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Satsningen Vi deltar! Förebygga brott, våld och mobbing Demokrati/delaktighet Fritid/idrott Arbete/sysselsättning Kultur Arbete/sysselsättning Satsningen Fördel barn! Information/utbildning Ungdomar i utsatta situationer Psykisk ohälsa Hjälpmedel Jämställdhet/könsroller Integration Familjestöd Drogförebyggande Totalt Målgruppen personer med funktionsnedsättning Under 2011 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 140 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionsnedsättning, se tabell 14. Det är en ökning med 1 miljon kronor jämfört med Den mest anmärkningsvärda förändringen är ökningen inom ändamålen fritid/idrott, Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

17 arbete/sysselsättning samt kultur. Projekt med fokus på information/utbildning har minskat. Även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Arvsfonden finns det varje år ett antal arvsfondsprojekt som avser personer med funktionsnedsättning som kommit upp en bit i åldern. Utöver detta omfattas äldre personer av många projekt inom målgruppen. Det beror på att demens, Alzheimers sjukdom, synskador, hörselskador, rörelsenedsättning och många andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Ett exempel på ett sådant projekt är föreningen Hälsans vänner, som under året erhöll stöd för projektet Hund i vården. Målet för projektet är att rätt tränade vårdhundsteam ska börja användas i bl. a äldreboenden för äldre med demens. Redan innan projektets slut har verksamheten implementerats i vård och omsorg i flera delar av landet. Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Fritid/idrott Arbete/sysselsättning Kultur Demokrati/delaktighet Information/utbildning Rehabilitering Psykisk ohälsa Förebygga brott, våld och mobbing Tillgänglighet Hjälpmedel Vi deltar! Jämställdhet/könsroller Familjestöd Jämställdhet/könsroller Integration Fördel barn! Bemötande Totalt GEOGRAFISK FÖRDELNING AV BEVILJADE MEDEL Nästan 60 procent, 269 miljoner kr, av de medel som beslutades under 2011 gick till lokala och regionala projekt. Det är en högre andel jämfört med de senaste åren. Resterande medel gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Mätt i antal är två tredjedelar (286 stycken) av beviljade projekt av lokal eller regional natur, medan resterande 140 projekt utgörs av nationella projekt. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

18 Noterbart är att projekt i samtliga län fick bifall under året. Dessutom har de län som Arvsfondsdelegationen besökt och på plats genomfört kommunikationsinsatser alla erhållit klart mer stöd än tidigare. Detta gäller Jämtland, Blekinge och Västmanland. Flest ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom där också finns högst antal föreningar och personer. Föreningar i storstadsområdena är också de som fått flest bifall och flest avslag på inkommande ansökningar. Tabell 15 redovisar den länsvisa fördelningen av medel ur Arvsfonden. Tabellen visar endast de lokala och regionala projekten. De nationella projekten är inte medräknade. Tabell 15 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt Län Antal beviljade Summa tkr ansökningar Stockholm Västra Götaland Skåne Gävleborg Uppsala Västerbotten Örebro Jönköping Kronoberg Östergötland Jämtland Värmland Norrbotten Kalmar Halland Södermanland Västmanland Blekinge Dalarna Västernorrland Gotland Totalt PROJEKT INOM DE PRIORITERADE OMRÅDENA I det följande presenteras översiktligt projekt inom de åtta områden regeringen angivit som prioriterade i sin skrivelse till riksdagen. I tabell 16 framgår att nästan 390 miljoner kronor av beslutade medel har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 83 procent av de medel Arvsfonds-delegationen beslutade om under 2011, vilket är något högre än året innan. Sett till antalet var 354 av de projekt som beslutades under året inom de prioriterade områdena. Även det motsvarar 83 procent och är en ökning jämfört med Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

19 Tabell 16 Projektfördelning inom de prioriterade områdena Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Demokrati/delaktighet Främjande av fysisk och psykisk hälsa Motverka våld, trakasserier och mobbing Delaktighet i kulturlivet Ökat tillträde till arbetsmarknaden Information och tillämpning av FN:s barnkonvention Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Totalt I det följande redovisas ett exempel på beviljat projekt per prioriterat område. Delaktighet i kulturlivet Rösträtt Föreningen UNGiKÖR, Körcentrum Syd, föreningen Rörelsen Gatans Röst & Ansikte (RGRA) samt 13 förskolor i bl.a. Malmö, Svedala och Kristianstads kommun ska tillsammans med pedagoger inom barnkör och hiphop skapa körverk med barns egna texter och melodier, där traditionell kör blandas med hiphop och rap. Inom ramen för projektet kommer bl.a. skivinspelningar att genomföras och film att produceras. Projektet kommer att samla och spela in barnens och förskolornas egen repertoar, Personalgrupperna på förskolorna får delta i workshops i syfte att själva kunna leda framtida sångsamlingar. Föreläsningar för personal och föräldrar i ämnen som sång på barns villkor, musik i förskolan, sång och språkutveckling, musik och demokrati, gör barnen medbestämmande i sångsamlingen, musikskapande i hiphopkulturen kommer att genomföras. Projektet innehåller handledda musiksamlingar och personalen på förskolorna blir erbjudna körsång på arbetstid. Man planerar att bygga upp ett interaktivt referensbibliotek baserat på multimedia, fonogram, litteratur, musik och texter. Skapandeprojektet är den stora delen av projektet. Barnen och pedagogerna samarbetar med en yrkesverksam kompositör, pedagoger inom körsång och hiphop i ett eget experimenterande med ljud, sång och musikskapande. Den konstnärliga utgångspunkten är barnens egna idéer och egna skapande. Resultatet repeteras in med körer från UNGiKÖR, ungdomar från RGRA och förskolebarnen. Detta spelas in och ges ut som skiva. Projektet avslutas med en konsert i respektive kommun. Till konserterna kopplas en utställning som visar på projektets olika delar i ljud, bild och film. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

20 Motverka våld, trakasserier och mobbning Livsstilshus Syftet med projektet är att starta upp ett antal livsstilshus i landet för att erbjuda unga, i åldern 16-25, som vill ta sig ur en kriminell livsstil en möjlighet till förändring. Husen ska även ge stöd och vara ett informationscentrum för familj och anhöriga. Den påverkansfilosofi som husen kommer att arbeta efter grundar sig i ett motiverande förhållningssätt och påverkansinsatser av beteendeinriktad, pedagogisk och kognitiv karaktär. Detta ska ske i kombination med självhjälpsgruppmöten, individuella samtal och extern professionell hjälp. Påverkan fokuserar på personlighetsdrag och den världsbild som är typiska för personer med kriminell livsstil och man kommer att arbeta mycket med tankemönster, självbild, värderingar och social färdighetsträning. Projektet genomförs av föreningen Kriminellas Revansch i Samhället i samarbete med bl.a. Unga KRIS, kriminalvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, Södertörnpolisen i Stockholm och SIS-institutioner. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning DATE (Delaktighet, Attitydförändring, Tillgänglighet för Elever) Projektet syftar till att skapa, pröva och sprida en modell samt ett material att användas i skolan för att öka delaktighet, förändra attityder och förbättra tillgängligheten för elever. Projektet riktar sig till elever och personal i tre skolor (årskurs 4-7) som erbjuds medverka för att ta fram metodmaterial för tillgänglighetsgranskning. Eleverna, med och utan funktionsnedsättning, som deltar i projektet får själva med stöd av lärare möjlighet att arbeta konkret med demokratiska processer. Skolgranskningarna ska kännetecknas av att vara roliga, kreativa och ligga nära leken. Materialet ska kunna användas i skolornas likabehandlingsarbete inom ramen för kursplanen samt utgöra ett undervisningsstöd inom ämnet samhällskunskap. Projektet utgår ifrån aktuell FN-konvention och drivs av Handikappförbunden i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Handisam och ett antal handikapporganisationer. Information och tillämpning av FN:s barnkonvention Ipana-Impro Projektet Ipana-Impro ger nytt liv till sverigefinska förskolebarns språk och stärker deras identitet genom att ge dem möjlighet att skapa egna berättelser och visor på finska och att använda bild och musik som uttrycksmedel. Initiativet ska också ge förskolepersonalen nya tankar och metoder för hur arbetet med att värna om sverigefinska barnens språk kan bedrivas. Under 2011 har projektet besökt 12 stycken förskolor och över 200 barn har varit delaktiga i verksamheten. Personal erbjuds att delta som observatörer på träffarna då det visat sig vara det mest naturliga sättet för att skapa kontinuitet i projektet, och ett effektivt sätt att inspirera personalen och ge dem nya verktyg i arbetet med drama, bild och musik. Projektet genomförs av Finska Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

21 kulturföreningen i Sverige i samarbete med Finlandsinstitutet. Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Barn till ensamma mammor Malmö Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset bedriver i samarbete med Stadsmissionen i Malmö ett projekt som syftar till att ur ett barnperspektiv stötta barnen i deras barndom och ge dem rätten till att vara barn, att känna glädje och till lek och skratt. Projektet erbjuder också stöd till barnens mödrar. Målgruppen är ensamstående mammor med barn som lever under ekonomiska svårigheter och annan utsatthet i Malmö. Genom informations- och verksamhetskampanjer vänder projektet sig, förutom genom verksamheter i Fryshuset och Stadsmissionen, till barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, kyrkor och andra samfund, socialtjänsten, förskolor och föreningar som möter denna målgrupp. Projektet vill etablera verksamheten i Malmö med mål att ge barn till ensamstående mammor en möjlighet att delta i en kostnadsfri fritid fylld av gemenskap med pedagogiskt utformade och varierande aktiviteter och genom att stödja och stärka mammorna i sitt föräldraskap förbättra hemmiljön för barnen. Samarbetet mellan Fryshuset och Stadsmissionen i Malmö möjliggör organiserade träffar både på vardagar och på helger. Alla aktiviteter som erbjuds mammorna då barnen är på dagis/i skolan såsom professionella stödsamtal, juridisk och ekonomisk rådgivning kommer att hållas i Enters/Stadsmissionens lokaler som ligger granne med Fryshuset. Enter Mötesplats är en verksamhet som riktar sig till tjejer mellan 13 och 20 år som behöver en trygg plats där det alltid finns vuxna som lyssnar. Enters och Stadsmissionens omfattande erfarenhet av enskilda stödsamtal gör det möjligt att fördjupa projektet med denna verksamhetsinriktning. Demokrati och delaktighet Medborgarprojektet Sveriges Ungdomsråd beviljades 2011 medel för att starta Medborgarprojektet, ett treårigt nationellt projekt som syftar till att stärka ungas möjligheter till dialog och inflytande på kommunal nivå. Modellen med ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige har blivit en etablerad metod för att skapa ungdomsdelaktighet. Nästan hälften av landets kommuner har någon typ av ungdomsråd eller fullmäktige. Projektet tar utgångspunkt i en problematisering kring att kommuner ofta nöjer sig med den ungdomsdialog och delaktighet som sker genom ungdomsråden trots att ungdomsråden, även om de fyller en viktig funktion, inte är representativa och långt ifrån tillgängliga för alla unga. I samarbete med nära 100 kommuner och ungdomsråd i hela landet ska Medborgarprojektet utveckla nya arbetssätt och metoder för att bredda synen Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

22 på ungdomar och uppmärksamma vikten av att kommuner arbetar med unga utifrån ett medborgarperspektiv, framför ett resurs- eller problemperspektiv. Målet är att flera unga ska få reella möjligheter att påverka samhället. Inom ramarna för projektet ska unga utbilda vuxna i hur kommuner kan bredda sitt arbete och sin dialog med unga. Målgruppen för projektet är ungdomar och ungdomsråd, kommuntjänstemän och politiker i 100 kommuner runt om i landet. Målet med projektet är att skapa förutsättningar för alla unga att nyttja sina demokratiska och medborgerliga rättigheter. Främjande av fysisk och psykisk hälsa Med starkare röst Projektet drivs av Riksförbundet Attention och omfattar utbildning av NSPH:s medlemmar regionalt för att de bättre ska kunna utöva brukarinflytande inom psykiatrin, socialtjänst m.m. Man kommer att genomföra minst 100 utbildningar i studiecirkelform, samla offentliga aktörer och utförarna av studiecirklarna för att planera överlevnaden av projektet samt bedriva uppsökande verksamhet mot brukarorganisationer och professionella. En nationell samordnare är projektledare. Två typer av utbildningar genomförs: Egenmakt och Inflytande. De två utbildningarna riktar sig till brukare som vill lära sig att få inflytande på sin egen situation eller bli företrädare sina organisationer och ingå i olika råd, styr- eller samverkansgrupper. Utbildningarna hålls i alla län, som studiecirklar. Man ska även bedriva uppsökande verksamhet till brukarorganisationer i syfte att arrangera konferenser om inflytandefrågor i varje län. Ökat tillträde till arbetsmarknaden Mamas Retro Coompanion Göteborgsregionen beviljades under 2011 stöd för projektet Mamas Retro. Projektets målgrupper är kvinnor med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar. Syftet är att stärka målgruppens möjligheter att få en meningsfull sysselsättning genom en alternativ daglig verksamhet eller anställning som kooperatör i ett socialt företag med inriktning på försäljning av begagnade barnkläder. Deltagarna kommer i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan att erbjudas utbildning i socialt företagande, marknadsföring, vardagsjuridik, inredning/skyltning, bokföring och vardagsekonomi, själv- och gruppförstärkande kurser m.m.. Projektet ska kombinera utbildning inom särvux, särgymnasiet och folkbildningen med konkreta arbetsuppgifter i secondhandbutiken. Modellen ska sedan spridas genom s.k. social franchising till andra som vill starta liknande verksamhet. Långsiktigt ska kooperativet finansieras genom intäkter från dagligverksamhetsplatser som stadsdelarna bekostar, intäkter från försäljning av kläder samt genom att erbjuda platser för arbetsträning och arbetsintroduktion till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

23 Arvsfondens stöd fördelat per organisationskategori Ansökningarna till Arvsfonden kommer från ett brett spektra av organisationer och föreningar runt om i landet. Allt från stora etablerade och välkända intresseorganisationer till små lokala idrottsföreningar. Trots att det inte helt går att renodla en kategori görs ändå ett försök till kategorisering för att få en bild av vilka organisationer och föreningar som beviljas medel ur Arvsfonden. Handikapporganisationer svarar 2011 likt föregående år för flest projekt. Projekten handlar om att skapa arenor och mötesplatser för att människor med funktionsnedsättning ska kunna få inflytande och bli delaktiga i samhället. Ett återkommande tema i flera projekt är att hitta vägar för ett ökat tillträde till arbetsmarknaden. Under de senast tre åren fördubblades ansökningarna från organisationer bildade på etnisk grund, från trettio till sextio ansökningar. En förklaring till detta kan vara de utvärderingar av projekt genomförda av organisationer bildade på etnisk grund som initierats och redovisats under denna period. Antalet idrottsorganisationer som beviljats medel samt volymen beviljade projektmedel har ökat kraftigt jämfört med Dessa projekt handlar främst om att föreningarna utökar sina verksamheter genom att nå nya målgrupper, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning. Tabell 17 Beviljat stöd fördelat på olika kategorier av organisationer Organisationskategori Antal Summa tkr organisationer Handikapporganisationer Sociala organisationer Idrottsföreningar Ungdomsorganisationer Studieförbund Stiftelser Kulturföreningar Offentliga huvudmän Organisationer bildade på etnisk grund Trossamfund Övriga Totalt FÖRDELNING AV LOKALSTÖD Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling (se tabell 18). Detta har gynnat föreningslivet, särskilt på de mindre orterna som är de som dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur Arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Knivsta Cykelklubb, Rengsjö Sportklubb, Kumlas Funktionshindermotorklubb och Mörrums Ryttarförening. Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

24 Tabell 18 Fördelning av lokalstöd Antal lokalstödsprojekt Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 44, ,5 15,5 12,9 FÖRDELNING AV STÖD GENOM SÄRSKILDA SATSNINGAR Arvsfondsdelegationen har möjlighet att besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. En särskild satsning innebär att en viss summa avsätts under en viss tid för ett visst ändamål. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom en gemensam extern utvärdering. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I detta avsnitt redovisas kortfattat de två satsningar som pågick under Tabell 19 visar Arvsfondsdelegationens fördelning av stöd under året inom respektive satsning. Tabell 19 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr Satsning Antal projekt Summa tkr Fördel barn! Vi deltar! Totalt FÖRDEL BARN! Arvsfondsdelegationen beslutade i mars 2009 att avsätta minst 30 miljoner kronor över en treårsperiod till en särskild satsning som avser att utveckla former, modeller och metoder som främjar delaktighet och inflytande för barn. Satsningen går under namnet Fördel barn! och omfattar såväl lokalstöd som projektstöd. Den första juni 2012 är sista dag för att ta emot ansökningar inom satsningen. Satsningen Fördel barn! syftar till att pröva olika former av utvecklingsprojekt och insatser som ska verka främjande och stärkande för barn i särskilt utsatta situationer eller som löper risk att hamna i utsatta situationer. Projekten ska öka kunskapen och medvetenheten om barnets rättigheter och behov enligt Barnkonventionen, såväl bland barn som bland vuxna. Syftena ska uppnås genom att stimulera samverkan i projektform mellan ideell organisation och offentlig huvudman. Samtliga projekt som erhållit stöd prövar nya metoder eller arbetsformer som leder till ökad delaktighet och inflytande för barn. Exempel på ett projekt som främjar och stärker barn i utsatta situationer är Stiftelsen Fryshusets projekt Barn till ensamma mammor, som drivs i samarbete med Stadsmissionen. Målgruppen är ensamstående mammor med barn som lever under ekonomiska svårigheter och annan utsatthet i Malmö. Projektet syftar till att utifrån ett barnsperspektiv stötta barnen i deras barndom Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

25 och ge dem rätten till att vara barn, att känna glädje samt till lek och skratt. Samtidigt erbjuds barnens mödrar professionella stödsamtal, juridisk och ekonomisk rådgivning, etc. Flertalet av de beviljade projekten inom satsningen riktas till barn i utsatta situationer. Som exempel på beviljade ansökningar inom kulturområdet under 2011 kan nämnas Föreningen Artikel 31 som i en förstudie studerar möjligheten att erbjuda bebisar, tillsammans med en närstående vuxen, möjlighet att ostört få en konstnärlig upplevelse. Förstudien ska visa hur det kan vara möjligt för en institution att erbjuda en miljö som skapar en gemensam upplevelse för både barn och vuxna. Majoriteten av de beviljade projekten sker i samarbete mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, exempelvis kommunen på orten. Det finns flera exempel på projekt som har ett upparbetat samarbete med högskolor och universitet för att utveckla metoder och sprida resultat. För att marknadsföra satsningen har flera proaktiva aktiviteter ägt rum under året. Bland annat har kansliet deltagit på Barnrättsdagarna 2011 i Örebro och haft en informationsträff i Västerås. Under 2011 har antalet ansökningar inom satsningen Fördel barn! minskat i jämförelse med tidigare år. Antal ansökningar som beviljades under 2011 är dock oförändrat i jämförelse med de två tidigare åren, vilket ger en klart högre bifallsfrekvens. Det är oklart vad minskat antal ansökningar beror på, men det står dock klart att kvaliteten på ansökningar som har mottagits inom satsningen har förbättrats. Från att 25 procent av inkomna ansökningar beviljades under 2009 ligger motsvarande siffra på 55 procent för Totalt beviljades projekt inom satsningen, både nya projekt och fortsättningsprojekt, till ett sammanlagt värde av drygt 55 miljoner kronor under Totalt har det inom Fördel barn! beviljats drygt 120 miljoner kronor under åren Projekt som beviljats stöd är både mindre lokala projekt, och större nationella. Den geografiska spridningen på projekten sträcker sig från söder till norr, även om storstadsregionerna är starkt representerade. De projekt som hittills har beviljats medel fokuserar på barns vardagliga miljöer såsom förskola, skola, fritid och kulturliv. Det pågår också projekt som rör barns vård och sjukhusmiljö. VI DELTAR! Vi deltar! är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Satsningen genomförs under åren Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett utbrett utanförskap. Satsningen tillämpar fasta ansökningstillfällen två gånger per år den 1 september och den 1 mars. Det första ansökningstillfället var den 1 september Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för

Regeringens skrivelse 2013/14:240

Regeringens skrivelse 2013/14:240 Regeringens skrivelse 2013/14:240 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2013 Skr. 2013/14:240 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7)

Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Socialstyrelsen 2013-04-10 Dnr 5.2.-3795/2012-311(7) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohmangsocialstyrelsen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapportför

Läs mer

Arvsfonden stödjer goda idéer

Arvsfonden stödjer goda idéer Arvsfonden stödjer goda idéer Människor är möjligheter! Det finns många eldsjälar och innovatörer i vårt avlånga land. En del kan förverkliga sina visioner i näringslivet och andra inom offentlig sektor.

Läs mer

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:132

Läs mer

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2012 INNEHÅLL INLEDNING 3 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 4 Arvsfondsdelegationen 4 Ärendehantering 5 Projektstöd 5 Lokalstöd 6 Krav på redovisning 6 Allmänna arvsfondens

Läs mer

Regeringens skrivelse 1998/99:125

Regeringens skrivelse 1998/99:125 Regeringens skrivelse 1998/99:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998 Skr. 1998/99:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9. Sammanfattning Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning 2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Arvsfonden i Kalmar län

Arvsfonden i Kalmar län Arvsfonden i Kalmar län www.arvsfonden.se www.arvsfondsbloggen.se www.arvsfondsprojekten.se Per Callermo Chef handläggarsektionen, handläggare projektstöd Monica Blomström Handläggare projektstöd Hanne

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer

Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 6 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Eva Hjortsberg Germundsson Förslag till bidragsfördelning 2011 till ideella organisationer Ärendebeskrivning

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-05-26 Diarienummer N131-0259/14 Sektor Kultur och fritid Hasse Ohlson Telefon 031-365 27 05 E-post: hasse.ohlson@angered.goteborg.se Ansökan från Kooperativet Fjället avseende

Läs mer

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och

Läs mer

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Revisionsrapport Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Mars 2009 Thomas Lidgren Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Revisionsfråga...2 2.2 Metod...2 3. Beskrivning

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Regeringens skrivelse 2011/12:145

Regeringens skrivelse 2011/12:145 Regeringens skrivelse 2011/12:145 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011 Skr. 2011/12:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2013

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2013 ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2013 INNEHÅLL INLEDNING 2 ALLMÄNNA ARVSFONDEN 3 Arvsfondsdelegationen 3 Ärendehantering 4 Projektstöd 4 Lokalstöd 5 Krav på redovisning 5 Allmänna arvsfondens

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente.

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Testamentesguiden En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Vid upprättande av ett testamente kommer det ofta upp frågor, både mer allmänna, men också om hur man förordnar CancerRehabFonden som

Läs mer

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen 2013. 1. Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen 2013. 1. Bakgrund Rapport Datum 2013-12-12 Dnr 1.4.2-4069-2013 Version 1.2 Avdelning Samhällsavdelningen Författare Charlotte Hamilton Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011

Lägesrapport för verksamheter med personliga ombud 2011 Socialstyrelsen 2012-04-11 Dnr 5.2-1807/2011 :2% 1(8) Regler och tillstånd Christina Bohman Karlsson christina.bohman socialst elsen.se yq JZ Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport

Läs mer

Vanliga frågor och svar om uppdraget som god man för barn

Vanliga frågor och svar om uppdraget som god man för barn Malmö stad Sociala resursförvaltningen Vanliga frågor och svar om uppdraget som god man för barn Vad betyder förmyndare? Vem kan vara förmyndare? Vad betyder vårdnadshavare? Vad betyder särskilt förordnad

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 INNEHÅLL INLEDNING 3 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 Arvsfondsdelegationen som samhällsaktör 4 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 4 Höjd

Läs mer

Bidrag till ideella organisationer 2013

Bidrag till ideella organisationer 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 6 1 (7) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Germundsson Bidrag till ideella organisationer 2013 Ärendebeskrivning I detta ärende läggs förslag till

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Klippans hunddagis. Arvsfondens historia. MVC Personlig assistans Ungdomsgårdar. Permobilen Klassmorfar. Studiemedel Barnbidrag Färdtjänst BVC

Klippans hunddagis. Arvsfondens historia. MVC Personlig assistans Ungdomsgårdar. Permobilen Klassmorfar. Studiemedel Barnbidrag Färdtjänst BVC Välkomna! Agenda Sverigeresan Om Allmänna arvsfonden Vem kan söka pengar ur Arvsfonden? Projektstöd Fika! Lokalstöd Ett arvsfondsprojekt berättar Sammanfattning och frågor Arvsfondens historia Studiemedel

Läs mer

INLEDNING 3 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 4 Höjd kvalitet i handläggningen 4 Kontroll av

INLEDNING 3 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 4 Höjd kvalitet i handläggningen 4 Kontroll av INLEDNING 3 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 4 Höjd kvalitet i handläggningen 4 Kontroll av fondmedlens användning 6 Uppföljning och utvärdering 6 Fortsatta

Läs mer

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28

Läs mer

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-12-22 Handläggare Peter Kreitz Telefon: 08-508 22 020 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Annan pedagogisk verksamhet

Annan pedagogisk verksamhet Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun

2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun 2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun ett samarbete mellan Fryshuset, Studieförbundet Vuxenskolan och Åre kommun Skriven av Anna Linde Introduktion Projekt Lugna Gatan Åre är ett långsiktigt

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne Datum 2009-01-09 1 (5) Verksamhetsberättelse 2008 - Regional beredning för tillväxt och hälsa i Nordvästra Skåne Uppdrag och Organisation De regionala

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 20 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar

Läs mer

Likvärdig skola med hög kvalitet

Likvärdig skola med hög kvalitet Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse 2015 Styrelsen för SENS - Sociala ekonomins nätverk Skaraborg avger härmed följande verksamhetsberättelse för år 2015. Styrelse Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Ledamot

Läs mer

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015 1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan

Läs mer

Regeringens skrivelse 2005/06:175

Regeringens skrivelse 2005/06:175 Regeringens skrivelse 2005/06:175 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2005 Skr. 2005/06:175 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse 2015 Inledning De arbetsintegrerande sociala företagen har som övergripande mål att skapa arbetstillfällen för de som står utanför, eller som inte fått tillträde till, arbetsmarknaden

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ARVSFONDSDELEGATIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 INNEHÅLL INLEDNING 3 RESULTATBEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 Arvsfondsdelegationen som samhällsaktör 4 Mer beslutade projektmedel än någonsin tidigare 5 Höjd

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ärendelista Vux 11/2016 Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Datum: 2016-06-02 Klockan: 13:30 ca 17:30 Plats: Stadsträdgården, lokal Kungarummet 1 Protokolljusterare, kallelse och föredragningslista

Läs mer

Regeringens skrivelse 2001/02:125

Regeringens skrivelse 2001/02:125 Regeringens skrivelse 2001/02:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2001 Skr. 2001/02:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Låt ditt livsverk fortsätta. En broschyr om att skriva

Låt ditt livsverk fortsätta. En broschyr om att skriva Låt ditt livsverk fortsätta En broschyr om att skriva T E STA M E N T E VARFÖR ska jag skriva testamente? Ett testamente är ett bra sätt att berätta vad du vill ska hända med dina pengar och dina ägodlar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016.

VERKSAMHETSPLAN 2016. VERKSAMHETSPLAN 2016. Vi utgår från Barnkonventionen i vårt arbete, i synnerhet artikel 12,13 och 31. Artikel 12 & 13; rör alla barns inflytande och demokratiska rättigheter- vikten av att lyssna in och

Läs mer

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF FÖRORD Ibland får vi frågor om hur man upprättar ett testamente. Frågorna gäller både testamenten rent allmänt och hur man utformar en lydelse med Världsnaturfonden WWF som förmånstagare. Det är oftast

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015

SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015 SJUHÄRADS SAMORDNINGSFÖRBUND TERTIALRAPPORT 2 2015 i samverkan med Sjuhärads kommuner: BOLLEBYGD BORÅS HERRLJUNGA MARK SVENLJUNGA TRANEMO ULRICEHAMN VÅRGÅRDA Sjuhärads Samordningsförbund möjliggör en effektiv

Läs mer

BIDRAGSREGLER. För barn och ungdomsföreningar. i Knivsta kommun. Gäller from januari 2007. Fastställd av Skol-, kultur- och socialnämnden 2006-10-25

BIDRAGSREGLER. För barn och ungdomsföreningar. i Knivsta kommun. Gäller from januari 2007. Fastställd av Skol-, kultur- och socialnämnden 2006-10-25 BIDRAGSREGLER För barn och ungdomsföreningar i Knivsta kommun Gäller from januari 2007 Fastställd av Skol-, kultur- och socialnämnden 2006-10-25 Adress: Knivsta Kommun 741 75 Knivsta, Tel. 018-34 70 00

Läs mer

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor

Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-10-22 nr II:5 Att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män, pojkar och maskulinitetsfrågor Överenskommelse för åren 2015 och 2016 mellan staten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer