Regeringens skrivelse 2000/01:125

Transkript

1 Regeringens skrivelse 2000/01:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2000 Skr. 2000/01:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 1 mars 2001 Göran Persson Lars Engqvist (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Allmänna arvsfondens förvaltning m.m När arvsfonden får egendom När arvsfonden avstår från egendom Kostnader för fonden Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden Nyskapande och utvecklande verksamhet Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden översiktlig beskrivning Registrering och handläggning Beslutade ärenden Redogörelse för fördelat projektstöd Fördelat till organisationers egna initiativ Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Verksamhet till förmån för ungdomar år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Särskilda satsningar för de olika målgrupperna Satsning för alla målgrupper Satsningar till förmån för barn under 12 år Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak (1998 ) Satsningar till förmån för ungdomar mellan år Ungdomars Europainflytande (2000 ) Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 ) Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999 ) Ungdomars egna visioner inför 2000-talet ( ) Utveckling av ungdomars egen organisering (1998 ) Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 ) Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjö- och Barentsregionen (1998 ) Utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar (1997 ) Satsningar till förmån för personer med funktionshinder Personligt brukarstöd (2000 ) Kultur för att minska fördomar om personer med funktionshinder (2000 ) IT Handikapp (1998 )

3 5.4.4 Alternativa stöd- och boendeformer (1997 ) Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden Verksamhet till förmån för barn Verksamhet till förmån för ungdomar Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning Information Uppföljning och utvärdering Erfarenhetsspridning Bilaga 1 Kammarkollegiets bokslut Projektkatalog Bilaga 3 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 1 mars

4 1 Inledning Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Vid riksdagens behandling av regeringens skrivelse (skr. 1999/2000:125) om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999 och riksdagens revisorers förslag (1999/2000:RR9) angående Allmänna arvsfonden, hemställde utskottet (bet. 2000/01:SoU2) att riksdagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av flera olika frågeställningar i anslutning till Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen, borde göras bland annat när det gäller frågor kring deras rättsliga ställning och revision. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 2000/01:21). Regeringen beslutade den 7 december 2000 att utfärda direktiv för en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens rättsliga ställning m.m. (Dir. 2000:91). Utredaren skall redovisa sitt arbete till regeringen senast den 1 november I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2000 till ca miljoner kronor och marknadsvärdet till ca miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 2000 har totalavkastningen varit 0,48 procent (direktavkastningen 1,96 procent) i aktiekonsortiet och 8,3 procent (direktavkastningen 6,7 procent) i räntekonsortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfölj. För budgetåret 2001 finns det ca 281 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 2000 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1. 4

5 2.1 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 2000 kom det in arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 567. Under budgetåret 2000 kom det in drygt 224 miljoner kronor netto till arvsfonden. En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. 2.2 När arvsfonden avstår från egendom I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under budgetåret 2000 kom det in 70 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck- 5

6 ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 2000 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av knappt 10 miljoner kronor. 2.3 Kostnader för fonden Ur fonden har under budgetåret 2000 betalats följande kostnader: Kammarkollegiet (miljoner kronor) Dödsboavveckling m.m. 7,0 Fondförvaltning 2,3 Utbetalning av beviljat stöd 0,2 Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden, informations insatser m.m. 5,8* * 0,9 miljoner kronor av detta belopp är kostnader som avser budgetåret De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fonden avseende budgetåret 2000 uppgick till 15,3 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 0,4 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av budgetåret. 3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden enligt 8 lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen). I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får besluta om stöd överstigande kronor. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordföranden är statssekreterare i Justitiedepartementet. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Justitiedepartementet för beredning av ärenden som rör verk- 6

7 samhet till förmån för ungdomar i åldern år. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda delegationen. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5 7 arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer. Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åtgärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste återbetalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under avskrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder. 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas 7

8 innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 7). 3.3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden översiktlig beskrivning Totalt har ca 208 miljoner kronor fördelats under året. Av dessa medel har ca 172 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas ansökningar under året och resterande medel, ca 36 miljoner kronor, har fördelats inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Vissa av de särskilda satsningarna är pågående och andra nya där medel ännu inte börjat fördelas. Efter redovisningen av den faktiska fördelningen framgår dessa beslut och de aktuella beloppen. Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Fördelning av stöd till organisationers egna initiativ: kronor Verksamhet till förmån för barn (se 4.1) Verksamhet till förmån för ungdomar år (se 4.2) Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 4.3) Fördelade medel under året ur pågående satsningar: Verksamhet för alla målgrupper (se 5.1) Verksamhet till förmån för barn (se 5.2) Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.3) Totalt fördelat under året, organisationers egna initiativ Totalt fördelat under året ur pågående satsningar Summa Beslut om att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda satsningar Beslut tagna under år 2000 om att avsätta medel för särskilda satsningar där Arvsfondsdelegationen fördelar stöd: Verksamhet för alla målgrupper (se 5.1) Verksamhet till förmån för barn (se 5.2) Verksamhet till förmån för ungdomar år (se 5.3) Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.4) Beslut tagna under år 2000 om att avsätta medel för särskilda satsningar där annan myndighet/organisation fördelar stöd: Verksamhet till förmån för ungdomar år (se 5.3) Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (se 5.4) Summa

9 3.4 Registrering och handläggning Under år 2000 har till Arvsfondsdelegationen inkommit ärenden. Av dessa var ansökningar om stöd ur fonden, 498 redovisningar av beviljat stöd samt 26 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.). Inkomna ärenden Barn Ungdom Handikapp Ej fondens målgrupper Enskilda Totalt Fördelade på: Ansökningar Övrigt ärende Redovisningar Totalt Beslutade ärenden Sammanlagt har beslut fattats under budgetåret enligt följande: Bifall regeringen delegationen 411 1) Avslag Ad acta Brevsvar 16 2 Överlämnat till annan 4 2 Totalt ) Tre av besluten avser ej beslut om medel Avslag/målgrupp Barn Ungdom Handikapp Ej fondens målgrupper Enskilda Totalt Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå ansökningar. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att 9

10 de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. Av ansökningarna har 25 lagts ad acta (återkallats eller ersatts av annan ansökan) och 2 har lagts ad acta med brevsvar. Vidare har 24 övriga ärenden behandlats (förfrågningar m.m.). Dessutom har 453 redovisningar (från såväl år 2000 som tidigare år) granskats och godkänts. Godkända redovisningar Redogörelse för fördelat projektstöd Bifall delegation Barn Ungdom Handikapp Totalt antal projekt Bifall regering Barn Ungdom Handikapp Totalt antal projekt I genomsnitt har ca 31 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd. 4 Fördelat till organisationers egna initiativ Här nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att utveckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar ibland också flera målgrupper. De har placerats under den ändamålsgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning. 4.1 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Under år 2000 har sammanlagt 95 projekt beviljats stöd med totalt kronor med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år. 10

11 Barn 0 12 år Projektändamål Antal Summa (kr) projekt Bemötande Datateknik Drogförebyggande Familjestöd Fritid/Idrott Hjälpmedel Idrottens sociala ansvar Information/Utbildning Konsument/Ekonomi Kost och Motion Kultur Lokaler Rehabiliteringsmetoder Tillgänglighet Utsatta barn och ungdomar Våldsförebyggande Totalt Av det totala stödet har 80 procent fördelats till följande fem ändamål/områden: familjestöd, information/utbildning, utsatta barn och ungdomar, hjälpmedel och fritid/idrott. Familjestöd Under verksamhetsåret har 24 projekt med inriktning på familjestöd beviljats stöd med drygt kronor ur fonden. Fem av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer. Av de projekt som rör föräldrautbildning kan nämnas Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) Pappa-barn projekt. Man vill genom föräldautbildningsprojektet ge papporna en chans att vara just pappor med allt vad det innebär av glädje, sorg och ansvar. Detta kan ge dem en möjlighet att återta en del av sin självrespekt och självkänsla. Ett annat projekt som rör föräldraskap drivs av Samarbetsorgan för Etniska organisationer i Sverige (SIOS). Målet för detta projekt är bl.a. att diskutera barnuppfostran i olika länder samt att starta en dialog om unga invandrarkvinnors situation i Sverige. Information/Utbildning Stöd med sammanlagt ca kronor har lämnats till 25 projekt som har anknytning till information och utbildning. Några av projekten som fått stöd är Föreningen Läsrörelsen för ett projekt om språket att kunna använda sig av det talade och skrivna språket som en förutsättning för demokratin. Man vill lyfta fram läsning som ger sammanhang och fyller människors inre med bilder, associationer och lust. Riksföreningen Autism (RFA) har ett projekt med mål att hjälpa barn med autism att utveckla sitt språk, sin kommunikationsförmåga och sin samspelskompetens. Grunden till projektet är studier som visat ett en viss pedagogisk strategi (där multimediateknik kombineras med specifika 11

12 samspelsstrategier) kan vara till stor hjälp för barn med autism. I ett delprojekt ska man undersöka om man kan sprida effekten på språk och kommunikation även till situationer där datorn inte är tillgänglig, t.ex. vid lekar, på skolgårdar eller i hemmet. Nio av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer. Utsatta barn och ungdomar Totalt sju projekt, varav ett genom två beslut, har fått stöd med sammanlagt ca kronor under året. Riksförbundet BRIS Barnens Rätt i Samhället har tillsammans med Rädda Barnen, Unga Örnar och UngSIOS ett projekt där budskapet till barn och ungdomar är att de inte ska behöva utsättas för våld och kränkningar. Man har valt att använda sig av musik som kunskapsbärare. CD-skivor har skickats till skolorna tillsammans med en broschyr med information om vart man kan vända sig om man har problem. Kamratföreningen Convictus har fått stöd till ett projekt där målgruppen är socialt utsatta barn och föräldrar som inte lever tillsammans eller där barnet lever med endast en av föräldrarna. Föreningen vill erbjuda en mötesplats för föräldrar och barn. Man hoppas åstadkomma en grundstomme till en ny metod i socialt arbete där mötet på ett nytt sätt, mellan föräldrar och barn, blir en positiv utgångspunkt som kan leda till en återförening. Hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet genomför tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och Riksförbundet för Döva, Hörselskadade och Språkstörda Barn ett hjälpmedelsprojekt. Projektets mål är att i Hallands och Norrbottens län, pröva och bygga upp en barnhjälpmedelsverksamhet där barns behov ska vara styrande och där man kan få möjlighet att pröva verksamhet. Bakgrunden är stora brister i funktionshindrade barns hjälpmedelssituation. Det krävs kompetensutveckling hos såväl personal som hos föräldrar om barnhjälpmedel och om hjälpmedlens betydelse för barnens utveckling. Fritid/Idrott Stöd har lämnats till sex projekt med sammanlagt ca kronor. Bunkeflo Idrottsförening vill med hjälp av idrottsrörelse och skolmyndighet sprida ett koncept om samarbete för att åstadkomma en ökning av graden av fysisk aktivitet lek och idrott hos skolbarn. Föreningen hoppas att en lustbetonad fysisk aktivitet under skoltiden ska avsätta spår i form av intresse och behov av fortsatt motion och idrott i framtiden. Ambitionen är att stimulera och stödja så många skolor och idrottsföreningar i Sverige som möjligt till att starta lokala projekt av samma eller liknande slag som i Bunkeflo. 12

13 4.2 Verksamhet till förmån för ungdomar år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) Under budgetåret 2000 har ca 30 miljoner kronor fördelats ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för ungdom genom sammanlagt 89 beslut. Ungdom år Projektändamål Antal Summa (kr) projekt Arbete/Sysselsättning Brottsförebyggande Datateknik Drogförebyggande Familjestöd Fritid/Idrott Främlingsfientlighet Idrottens sociala ansvar Information/Utbildning Kultur Kvinnofrid Kvinnor/Flickor Lokaler Organisationsutveckling Skolkooperativ Ungdomars politiska delaktighet Utsatta barn och ungdomar Våldsförebyggande Totalt Här nedan beskrivs några av de projekt som fått stöd under året. Demokrati och delaktighet (se Information/Utbildning, Ungdomars politiska delaktighet) Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har fått stöd till ett projekt där ungdomsorganisationerna, inför det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2001, engageras i påverkansarbete som syftar till att unga människors kompetens och idéer tas till vara på europeisk nivå. LSU ser detta som en unik möjlighet att skapa intresse för europeisk politik bland ungdomar. Vidare har Föreningen Ugglornas ungdomsråd i Pajala fått stöd för att skapa en attraktiv, internationell mötesplats för ungdomar för att stimulera till ett ökat ansvarstagande i samhällsutvecklingen och bidra till en ökad förståelse mellan nationer och kulturer, främst i Barentsregionen. Turkiska Ungdomarnas Riksförbund har fått stöd för att under tre år utveckla nya arbetssätt och metoder för att höja ungdomars studiemotivation. Samtidigt vill förbundet jämföra och förstå de effekter och skillnader som kan uppkomma mellan ungdomar som bor i integrerade och segregerade områden. 13

14 Förebyggande (se brotts-, drog- och våldsförebyggande) För att förebygga våld, brott och rasism med hjälp av olika metoder har flera projekt fått stöd under året. Stiftelsen Fryshuset och Lugna Gatan bedriver sedan flera år tillbaka ett omfattande brottsförebyggande arbete. I projektet Hembesök vill man utveckla denna verksamhet genom att bygga upp möjligheter till medling mellan brottsoffer och unga förövare. Projektet får kontakt med offer och förövare genom skolan, socialtjänsten eller polisen. Medlarna är lite äldre ungdomar som är aktiva i Lugna Gatan med särskild utbildning för uppdraget. Brottsoffret erbjuds stöd både före, under och efter rättegången. Föreningen Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) arbetar sedan ett och ett halvt år tillbaka med unga pojkar i ett konsekvensbeskrivningsprogram. Detta program, som fick stöd ur Allmänna arvsfonden, visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras handlande kan leda till. Syftet är att de skall ta avstånd från våld och kriminalitet. Nu planerar KRIS att utveckla ett motsvarande program för unga flickor som ofta återfinns runt omkring de pojkar som genomgått programmet. Metoderna som skall användas i programmet för flickorna är snarlika pojkarnas förutom att inriktningen mer blir på missbruksproblem och prostitution. Jämställdhet/Könsroller (se kvinnofrid, kvinnor/flickor) I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden prioriteras stöd som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor. Vidare aviserade regeringen att under året prioritera projekt som lyfte fram frågor om bland annat könsroller och samlevnad i syfte att aktivt motverka sexism och våld mot unga kvinnor. Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Ungdom i Östergötland har tillsammans med tjejjouren Beata i Linköping fått stöd till ett ungdomsprojekt i tre delar som syftar till att motverka våld mot unga kvinnor. Projektet som utarbetas av ungdomar bygger på en teaterföreställning, ett diskussionsmaterial och en fotoutställning. Målgruppen är i första hand högstadie- och gymnasieungdomar på olika skolor i Östergötlands län. Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar håller sedan ett år tillbaka på att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Både flickor och pojkar behöver tränas i att bryta gamla stereotypa könsrollsmönster tillsammans med inspirerande vuxna. Genom att definiera och utveckla verksamhet som har betydelse för jämställdheten för pojkar på fritidsgården vill förbundet uppmärksamma de traditionella kvinno- och mansrollernas betydelse. Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU) i Stockholm har fått stöd för att ta fram en rapport som skall leda till förbättrad kunskap om ungas attityder och värderingar kring sexualitet och könsroller. Genom att observera och dokumentera under den ordinarie verksamheten i kommunens högstadie- och gymnasieskolor vill RFSU genom ungdomarnas egna tankar bidra till en ökad kunskap om ungdomars syn på sexualitet. Rapporten kommer att bestå av en metoddel och en resultatdel och kommer att spridas till alla som arbetar med dessa frågor i olika ungdomsgrupper. 14

15 IT-klyftor (se datateknik) Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar genomför sedan ett år tillbaka ett projekt för att utveckla metoder till att uppmuntra och stödja IT-användningen bland ungdomar inom ungdomsgrupper som i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. Ett första steg har varit att utbilda äldre ungdomar till IT-ambassadörer i syfte att utveckla och genomföra verksamhet som skall göra gårdsungdomar intresserade av att använda IT som verktyg för ökad demokrati. På så sätt erbjuds ungdomarna redskap för att skaffa sig makt och inflytande som i dag är svårtillgängliga för dem. Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte (CIU) har byggt upp en databas kallad Orbis med information om utbyten, studier och arbete utomlands. Databasen riktar sig i första hand till ungdomar. CIU vill nu bygga ut MyTellus med en interaktiv communitydel för användarna. Bland annat vill man skapa möjligheter för användare att lägga ut egna tips, råd och reseberättelser, ställa frågor till experter, göra egna sökprofiler för information samt chatta med andra inloggade användare. CIU beräknar att med hjälp av Orbis och de nya funktionerna kunna uppnå registrerade användare för portalen inom ett år. Organisationsutveckling (se organisationsutveckling och drogförebyggande) Stiftelsen Fryshuset i Stockholm håller, tillsammans med 18 andra organisationer, på att skapa ett aktivt nätverk av sociala entreprenörer, som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. Nätverket har under det första året kartlagt och kontaktat ca 200 andra organisationer som representerar ca 1000 projekt. Syftet är att inom ramen för ett löst sammansatt nätverk tillsammans skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Dessutom har Tyresö Team Smart fått stöd för det tredje och sista året för att utveckla ett nationellt nätverk av föreningar som arbetar på liknande sätt mot droger. Nätverket består idag av 53 lokala projekt som under två år har arbetat med att bygga upp en central samordning för utbildning, erfarenhetsutbyte och information. 4.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 2) 170 projekt har beviljats stöd med nära 98 miljoner kronor genom beslut av Arvsfondsdelegationen eller regeringen. 15

16 Personer med funktionshinder Projektändamål Antal Summa (kr) projekt Arbete/Sysselsättning Bemötande Datateknik Familjestöd FN:s standardregler Fritid/Idrott Hjälpmedel Information/Utbildning Invandrare och handikapp Kost och Motion Kultur Kvinnor och handikapp Lokaler Miljö Organisationsutveckling Rehabiliteringsmetoder Tillgänglighet Utrustning och inventarier Total Kostnaden för projekten inom nedanstående fem ändamål svarar för 70 procent av de fördelade medlen. Datateknik Förutom den särskilda IT-satsningen som redovisas i kapitel 5 har fem projekt beviljats stöd. Föreningen h@ndikapp.se, handikapprörelsens ITförening, har beviljats stöd för att i samarbete med personer med funktionshinder i ett kooperativ gå igenom datorer som kasseras av företag och myndigheter. Man skall också installera nya programvaror så att handikappföreningar och enskilda personer med funktionshinder skall få tillgång till datorer. Ett annat av föreningens projekt handlar om att utveckla datorstöd som tillgodoser de olika behov av stöd som personer med olika former av funktionshinder har. Fritid/Idrott Föreningen Rekryteringsgruppen för Aktiv Rehabilitering har fått stöd för att tillsammans med Friluftsfrämjandet sprida erfarenheter från ett projekt om hjälpmedel och metoder för kajakpaddling, långfärdsåkning på skridskokälke och lägerliv till handikapporganisationer och friluftsföreningar i hela landet. Föreningen Turism för alla i Sverige skall i samarbete med Handikappförbunden Värmland, Handikappförbunden i övriga län, föreningen h@ndikapp.se och Barrier Infoprojektet (ett EU-projekt) genomföra ett tvåårigt projekt för att skapa en fungerande infrastruktur för turistinformation till funktionshindrade och för att utveckla reseutbudet för funktionshindrade. I projektet ingår också att lägga grunden till en framtida 16

17 hållbar certifieringsverksamhet som också kan skapa sysselsättning för personer med funktionshinder. Information/Utbildning Under detta s.k. ändamål återfinns nära en tredjedel av projekten. Oftas ingår någon form av kunskapsutveckling i all försöksverksamhet. Det som utmärker dessa projekt är att projektets tyngdpunkt är informationsaktiviteter och/eller utbildning. Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktionshindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge medlemmarna ökad kunskap om samhällets olika stödformer. Rehabiliteringsmetoder Hörselskadades Riksförbund skall tillsammans med landstingen i Värmland och Västmanland arbeta för att utveckla en sammanhållen och kvalitativt hög hörselvård som är både verksamhetseffektiv och kostnadseffektiv. Man skall pröva en modell för audiologisk rehabilitering utifrån ett brukarperspektiv, där hörselvårdens olika delar hålls samman och där resurserna används flexibelt samt arbeta för att kunna stödja nyhörselskadade. I ett annat rehabiliteringsprojekt skall Reumatikerförbundet arbeta tillsammans med reumatikerdistrikten i Västmanland och Värmland och berörda myndigheter. Projektet syftar till att etablera modeller för samverkan mellan myndigheter, människor med funktionshinder och deras organisationer. Man vill visa att rehabilitering i samverkan är effektiv, ger en minskad samhällskostnad och individuell nytta samt visa på vikten av att mobilisera människans egen kraft. Högskolan i Karlstad utvärderar projektet. Tillgänglighet För att ge ökad kunskap om funktionshindrades behov av en tillgänglig omgivning skall Neurologiskt Handikappades Riksförbund tillsammans med European Institute for Design and Disability (EIDD) Sverige genomföra ett utbildningsprojekt riktat till arkitekt- och designhögskolorna. Syftet är att öka de direkta kontakterna med brukarorganisationerna för att öka förståelsen för behovet av Design för alla. I projektet ingår interna och gemensamma seminarier för skolorna, försöksverksamhet med nya metoder/inslag i grundutbildningen, tävlingsprojekt m.m. 17

18 5 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna Här redovisas pågående särskilda satsningar. Med särskild satsning menas att regeringen avsätter medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod. Besluten kan dels vara en uppföljning av ändamål som aviserats i tidigare skrivelser, dels beslut om satsningar för ändamål som aktualiseras under löpande budgetår. Besluten kan innebära att medel ställs till t.ex. annan myndighets förfogande för fördelning till projekt eller s.k. rambeslut där regeringen beslutat avsätta en bestämd mängd medel för ett bestämt ändamål under en viss tidperiod för beslut av Arvsfondsdelegationen. Medel som avsätts under ett år kan fördelas till projekt under detta år men även under kommande år. Beslut om ytterligare medel tas i regel när de första medlen förbrukats. 5.1 Satsningar för alla målgrupper Insatser mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering (2000 ) Regeringen presenterade i februari 2001 en nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi. Som ett led i arbetet med handlingsplanen aviserade regeringen i april 2000 tio initiativ mot rasism och diskriminering. En av insatserna var en särskild satsning med medel ur Allmänna arvsfonden för att utveckla ungdomsföreningarnas lokala insatser inom området. Regeringen ämnar avsätta totalt 30 miljoner kronor i denna satsning under tre års tid. För att bistå i genomförande av satsningen tillsattes en särskild arbetsgrupp Arm i arm 4:e initiativet med kommunalrådet Björn Fries som ordförande. Arvsfondsdelegationen och arbetsgruppen utlyste en första ansökningsomgång ur satsningen på senhösten Projekt som bedöms ge långsiktiga effekter och som innebär samverkan mellan olika föreningar eller mellan en förening och kommunen prioriteras. Huvuddelen av stödet kommer att riktas till ett begränsat antal två- och treåriga projekt. I november 2000 beslutade regeringen om en motsvarande särskild satsning riktad till fondens två andra målgrupper, barn och funktionshindrade. Även denna satsning avses omfatta totalt 30 miljoner kronor i tre års tid. Inom ramen för satsningen kan stöd beviljas bland annat för projekt som syftar till att uppmuntra empati och tolerans eller stärka identiteten och självkänslan hos barn, förhindra diskriminering av barn på grund av deras etniska bakgrund samt stödja och utveckla verksamhet för funktionshindrade personer med utländsk bakgrund. Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998 ) I september 1998 beslutade regeringen att avsätta 20 miljoner kronor för det första året av tre ur Allmänna arvsfonden för utveckling och 18

19 förnyelse av idrottsverksamhet för fondens alla målgrupper främst på lokal nivå. I oktober 2000 avsattes ytterligare 20 miljoner kronor för satsningens andra projektår. Satsningens övergripande syfte är att stödja initiativ från främst lokala organisationer att inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Under året har 127 projekt med detta syfte fått stöd med sammanlagt ca 16 miljoner kronor. Flera av de projekt som vänder sig till barn handlar om att utveckla en rolig och icke prestationsinriktad idrott. I Linköping har man utvecklat en idrottsskola som syftar till att slopa all specialiserad idrott före 12 års ålder. Alla barn i föreningen skall prova på olika idrotter och inte känna krav på sig att välja idrott för tidigt. Många ungdomsprojekt syftar till att göra ungdomar mer delaktiga i föreningslivet på sina egna villkor. I Mariebo IF utanför Jönköping har man utvecklat en modell för att utveckla fotbollen mer efter tjejers villkor för idrott. Andra ungdomsprojekt försöker utveckla former att kombinera spontan idrott med organiserad. Projekt som vänder sig till funktionshindrade syftar ofta till att utveckla verksamhet så att den kan göras tillgänglig och rolig för alla. Örgyte IS i Angered har i samarbete med Sveriges olika riksgymnasier för rörelsehindrade utvecklat en särskild tävling, Rikskampen som syftar till att på ett roligt sätt göra funktionshindrade ungdomar intresserade av idrott och motion. Inom det projektet har även nya idrotter startat på initiativ från ungdomarna själva. Höör H65 är en handbollsklubb som arbetar med idrotten som metod för att få människor med olika bakgrunder att mötas. Under året har en projektledarutbildning anordnats på Bosön där flertalet projektledare deltog. Syftet var att stärka projektledarna i deras roll samtidigt som de fick en mötesplats för erfarenhetsutbyte. Under 2001 planeras flera sådana samlingar där erfarenheterna som projektledarna fått genom sitt arbete skall spridas vidare. Den hemsida ( som utvecklats för satsningen har varit mycket välbesökt och är förstås även fortsättningsvis ett viktigt instrument för såväl informationsspridning som erfarenhetsbank. Vissa aktiviteter för att informera om satsningen och dess möjligheter har också genomförts under året i samarbete med främst Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildning. 5.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak (1998 ) Regeringen beslutade 1998 och 1999 att ställa sammanlagt 20 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande att fördelas till ideella organisationers projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet avsåg de två första åren av en treårsperiod. Bakgrunden till beslutet är bl.a. att rökning är den viktigaste enskilda orsaken till ohälsa och att tobaksdöden varje år drabbar cirka personer i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder, det gör man i ungdomen, när grupptillhörighet och sökandet efter en egen identitet spelar en stor roll. Projektstödet skall särskilt användas för riktade ut- 19

20 bildnings- och informationsinsatser mot tobaksanvändning hos barn och ungdomar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra barn och ungdomar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak. Projekt där barn och ungdomar själva har ett aktivt inflytande prioriteras. Under budgetåret 2000 har 34 projekt beviljats stöd med ca kronor. 5.3 Satsningar till förmån för ungdomar mellan år Ungdomars Europainflytande (2000 ) I september 2000 avsatte regeringen 4 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till att öka ungdomars engagemang och inflytande i Europa. Bland annat skall uppbyggnad och utveckling av regionala stödcentra för ungdomars initiativ kring Europafrågor prioriteras. Under år 2000 har sex projekt beviljats stöd ur satsningen. Stöd ur satsningen fördelas till och med den 1 oktober Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 ) I september 1999 ställde regeringen 5 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för att stimulera och lokalt stödja utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater, dans och eget skapande. Syftet med satsningen är att skapa ett ökat utrymme lokalt för ungdomars eget skapande och för ung kultur. I två omgångar under 2000 har ytterligare totalt kronor avsatts för ändamålet. Under år 2000 beslutade Ungdomsstyrelsen om stöd till 25 projekt inom denna ram. Regeringen avser att under tre projektår avsätta allt som allt 15 miljoner kronor för satsningen Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999 ) Syftet med satsningen är att stimulera förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. Totalt har 18 miljoner kronor ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för åren 1999 till Under år 2000 har 13 ansökningar om stöd bifallits inom ramen för satsningen. Bakgrunden till satsningen är att ungdomars fritidsintressen ständigt förändras och idag har helt andra förutsättningar än för 10 år sedan. Detta liksom de stora tonårskullarna i början av 2000-talet kommer att ställa nya krav på den lokala kultur- och fritidsverksamheten. Regeringen har för avsikt att under fyra projektår avsätta sammanlagt 20 miljoner kronor för satsningen Ungdomars egna visioner inför 2000-talet ( ) I maj 1999 tog regeringen beslut om att Ungdomsstyrelsen skall fördela 5 miljoner kronor till projekt som lyfter fram ungdomars egna visioner 20

21 inför 2000-talet. Det övergripande syftet med satsningen var att stödja ungdomars egna visioner om samhället under det nya millenniets första tid. Under år 2000 beviljades stöd till 12 projekt inom satsningen som avslutades vid årsskiftet 2000/2001. Ungdomsstyrelsen kommer under våren 2001 att avge en slutrapport över verksamheten Utveckling av ungas egen organisering (1998 ) I december 2000 avsatte regeringen 10 miljoner kronor att fördelas av Ungdomsstyrelsen för utveckling av ungdomars egen organisering. Medlen avser det tredje och sista året av verksamheten. Av de anvisade medlen kan upp till 2 miljoner kronor användas för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar nya former för att i skolorna föra ut information och debatt om politiken och den politiska demokratins arbetssätt. Under året har 33 projekt fått stöd inom ramen för satsningen. Det övergripande syftet med stödet är att skapa förutsättningar för utvecklingsarbete i ungdomsorganisationerna, såväl inom det traditionella föreningslivet som i nya former Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 ) I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talangsatsning inom handikappidrotten. Stödet fördelades mellan en talangsatsning inom Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Dövas Idrottsförbunds projekt för ungdomar. Efter en relativt lång förberedelsetid har projekten kommit igång under år Regeringen avser att avsätta ytterligare totalt 6 miljoner kronor till satsningen under åren 2001 och Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjö- och Barentsregionen (1998 ) I juni 1998 avsatte regeringen 5 miljoner kronor för stöd till ungdomars utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjöregionen. Det övergripande syftet med denna satsning som handläggs av Ungdomsstyrelsen är att stödja svenska ungdomars internationella engagemang i Östersjöområdet. De projekt som får stöd skall bygga på gemensamma intressen från samarbetande ungdomsgrupper från olika länder. Genom satsningen ges ungdomar i Sverige ökad kunskap om och förståelse för historiska, kulturella och sociala förhållanden i länderna runt Östersjön. I mars 2000 beslutade regeringen att förlänga satsningen med ytterligare ett år. Ungdomsstyrelsen anvisades 4 miljoner kronor för detta. Samtidigt vidgades satsningen att gälla även för utbyten inom Barentsregionen. Under 2000 har Ungdomsstyrelsen fördelat stöd till 22 projekt inom satsningen. 21

22 5.3.8 Utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar (1997 ) Åren 1997 till 1999 ställde regeringen totalt 18 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för lokala utvecklingsinsatser med bred samverkan mellan ideella och offentliga organisationer. I två beslut under år 2000 har regeringen avsatt ytterligare 12 miljoner kronor för ändamålet. Stödet som fördelas av Ungdomsstyrelsen syftar till att utveckla metoder för en ökad samverkan vid arbete med utsatta ungdomar. Utvecklingsverksamheten bedrivs i 15 pilotkommuner som tidigare utsetts av regeringen. Under år 2000 har 40 projekt i dessa kommuner beviljats stöd. Satsningen innefattar en ambitiös dokumentations- och utvärderingsplan. Bland annat har en särskild forskargrupp anknutits till verksamheten. En slutrapport och utvärdering av satsningen kommer att presenteras i slutet av år Satsningar till förmån för personer med funktionshinder Personligt brukarstöd (2000 ) Många personer med funktionshinder har svårt att hävda sig i mötet med olika myndigheter och andra offentliga organ. Handikapporganisationerna har en lång tradition av att på olika sätt stödja och hjälpa sina medlemmar och deras närstående genom psykosocialt stöd, personliga besök, rådgivning, information, kunskapsförmedling och direkt utbildning. Vissa organisationer kan också bistå med viss juridisk hjälp och rådgivning. För att utveckla s.k. personligt brukarstöd beslutade regeringen i december 2000 att avsätta 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för sådan försöksverksamhet. Avsikten är att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor Kultur för att minska fördomar om personer med funktionshinder (2000 ) Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Fördomar och myter tycks alltid ha varit starka inslag i synen på funktionshinder och bidragit till att skapa utanförskap och oacceptabla livsvillkor för personer med funktionshinder. Kulturella uttrycksformer kan vara en bra väg för kommunikation mellan människor. Med exempelvis teater, litteratur, film, musik, texter och konst kan fördomar, attityder och bemötande tydliggöras, lyftas fram i ljuset och granskas. Regeringen beslutade i december 2000 avsätta 5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers försöksverksamhet inom detta område. Avsikten är att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 15 miljoner kronor. 22

23 5.4.3 IT Handikapp (1998 ) Hjälpmedelsinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till ITprogram för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget som rör personer med funktionshinder har regeringen tidigare beslutat att under en beräknad treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att informera om, utveckla och anpassa ITbaserade produkter och tjänster samt finna metoder för brukar/användarutbildning. Hjälpmedelsinstitutet har beviljats sammanlagt 10 miljoner kronor (varav 2,3 miljoner kronor under år 2000) för att tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund genomföra informationsprojektet Fritt fram. Syftet är att genom olika aktiviteter på lokal, regional och central nivå öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet. Vidare har 30,6 miljoner kronor (varav 10 miljoner kronor under år 2000) ställts till Hjälpmedelsinstitutets förfogande för satsningen IT i praktiken, ett samlingsnamn för att projekt med syfte att utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Medlen fördelas till projekt som bedrivs av brukarorganisationer, föreningar och i vissa fall av landsting tillsammans med brukare m.fl. För Brukarutbildning, dvs. att öka personers med funktionshinder ITkompetens har sammanlagt 18,7 miljoner kronor (varav 7 miljoner kronor beslutade år 2000) avsatts för projekt som skall genomföras av bl.a. handikapporganisationer. Under budgetåret har 45 projekt beviljats medel. Syftet med dessa projekt är förutom att öka kompetensen hos personer med funktionshinder när det gäller att använda IT- att utveckla metoder för kontinuerlig utbildning och support. Handikappförbundens Samarbetsorgan och Föreningen h@ndikapp.se har beviljats kronor för att bereda, samordna och följa upp dess projekt Alternativa stöd- och boendeformer (1997 ) Regeringen beslutade i mars 1997 att sammanlagt 30 miljoner kronor under en treårsperiod skulle avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers kostnader för att tillsammans med berörda kommuner utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra situationen för personer med psykiska funktionshinder. Bakgrunden till denna satsning är indikationer på att man bland personer som saknar bostad i allt högre utsträckning återfinner personer med psykiska problem. Regeringen har hittills beslutat avsätta 30 miljoner kronor. 23 olika projekt har beviljats stöd med sammanlagt drygt kronor (av detta belopp har nära 6 miljoner kronor fördelats under år 2000). Stödet varierar från kronor till nära 1,2 miljoner kronor/år. Projekten är två- eller treåriga. För att projekten skall kunna leva vidare efter projekttidens utgång krävs en stark förankring i och ett ekonomiskt åtagande från kommunen redan från det första projektåret. Brukarorganisationerna Riksförbundet för 23