RIKSINTRESSEOMRÅDE BUTTLE, GOTLAND

Transkript

1 1(7) Dnr /2016 RIKSINTRESSEOMRÅDE BUTTLE, GOTLAND BAKGRUND På Gotland finns två större sammanhängande områden med revkalksten och stromatoporidékalksten, på norra Gotland och mellersta Gotland. På norra Gotland varierar tjockleken mellan 10 och 50 m. Rev- och stromatoporidékalkstenen uppvisar de bästa kvaliteterna avseende främst karbonathalt (>95 %), färg, renhet och svavelhalt samt termiska egenskaper (lågt termiskt sönderfall, TS), vilket gör dessa kalkstenstyper speciellt lämpliga som råvara till stålindustrin. Under revkalkstenen ligger lager av märgelsten med lägre karbonathalt och högre kisel- och svavelhalter. Förenklad geologisk karta över Gotlands berggrund. Den kalkstenstyp man hittar på mellersta Gotland, och i synnerhet i Buttletrakten, är mycket lämpad för bränning av kalksten och uppvisar således goda brännegenskaper. Industrin (i första hand inom metallurgin vid stålframställning) vill ha s.k. styckekalk, kalksten som håller ihop då man bränner den i schakt- eller roterugn. Man mäter det termiska sönderfallet (TS) som indikerar hur mycket finandel man har att förvänta i storskalig bränning. Det termiska sönderfallet styrs av flera faktorer, men andelen sparit (omkristalliserad kalcit) är av avgörande betydelse. Trippelkontakterna mellan kalcitkristaller utgör svaghetszoner som bidrar till sönderfall. Den revartade kalkstenen på mellersta Gotland innehåller en mycket liten andel sparit, och har därmed låga TS-värden. Vidare är den heterogen och massiv till sin karaktär (inga lagerplan) vilket också bidrar till de goda brännegenskaperna. Utöver de ovanbeskrivna fysikaliska egenskaperna kräver stål- och den kemiska Huvudkontor / Head office: Box 670 SW Uppsala, Sweden Besök / Visit: Villavägen 18 Tel: Fax: sgu@sgu.se Guldhedsgatan 5A SE Göteborg, Sweden Tel: Fax: Kontor / Regional office: Kiliansgatan 10 SE Lund, Sweden Tel: Fax: Mineralinformationskontoret Skolgatan 11 SE Malå, Sweden Tel: Fax: Box SE Stockholm, Sweden Besök / Visit: Rosenlundsgatan 60, plan 4 Tel: Fax: Bergsstaten Varvsgatan 41 SE Luleå, Sweden Tel: Fax:

2 2(7) industrin en ren kemi. Låga svavelhalter (< 0.06%) är helt avgörande för stålindustrin som bl.a. använder kalkstenen som slaggbildare för att få ut svavlet ur råjärnet. Låga kisel-, järn- och aluminiumhalter är andra industrikrav. Den lagrade fragmentkalkstenen, som alltid förekommer i anslutning till revkalkstenen, uppvisar sämre brännegenskaper men däremot bättre kemi. Den utgörs av erosionsprodukter från reven, som avsatts på nytt. Den är "tvättad" av naturen (havet), och därmed fri från lerinslag. Fragmentkalkstenen är inte duglig för kalkbränning, men däremot som högkvalitativ råvara för användare med krav på hög reaktivitet och renhet. SGU har i sin kartläggning av Gotlands berggrund kunnat avgränsa en större förekomst av revkalksten söder om Buttle, dels med okulärbesiktning, dels med geofysiska mätmetoder (både mark- och flygmätningar) och dels med undersökningsborrningar. Resultaten finns bl.a. redovisade i SGU:s berggrundskarta över Gotlands län, K221, utgiven år Den största mäktigheten av revkalksten har konstaterats ligga i ett stråk mellan Lojsta hed i väster och Ala i öster. SGUs resistivitetsmätningar visande förekomst av mäktig revkalksten (brunröda områden). Lunds universitet utförde en djupborrning i området år 2014 ned till 300 m djup. Borrningen kunde bekräfta SGUs undersökningar att det finns ett mäktigt lager med revkalksten från markytan och ned till ca 60 m djup. Därunder finns märgelsten och andra typer av kalksten ned till det kristallina berget under de sedimentära bergarterna. SGU har gjort ytterligare flygmätningar i området och resultaten publicerades år 2014 i den geologiska tidskriften GFF. Företaget Nordkalk har utfört 28 undersökningsborrningar inom sin

3 3(7) fastighet söder om Buttle. I alla borrhål har revkalkstenen uppvisat en mäktighet på ca 60 m. Kemiska analyser visar på en jämn och god kvalitet, lämplig för många industri- och samhällsändamål. Revkalkstenen kan också studeras i de två kalkbrott som finns sydväst om Buttle. Den mäktighet hos den högvärdiga kalkstenen på mellersta Gotland, som indikerats med hjälp av geofysik, och som bekräftats i borrkärnor, är unik på Gotland. Den revartade kalkstenen (biostrom) uppnår en maximal tjocklek på 60 m i området, vilken inte påträffats någon annanstans på ön. SkyTEM-mätningar utförda av SGU 2013 längs en profil (röd linje) genom aktuellt område. Växellagrad kalksten och märgelsten Märgelsten + salt grundvatten Revkalksten Resultat från SkyTEM-mätningarna visande 60 m mäktig revkalksten.

4 4(7) Orienteringskarta över aktuellt område vid Buttle. SGUs geofysiska undersökningsprofil (röd linje), mäktigaste förekomsten av revkalksten (streckat område). Karta över aktuellt område med ca 60 m mäktigt lager av revkalksten.

5 5(7) Djupborrhål Lunds univ. Områden med 28 undersökningsborrhål, Nordkalk AB Bergtäkter Karta visande platser där kompletterande geologisk information finns tillgänglig. KALKSTENENS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Kalkstensprodukter har många användningsområden. Byggmaterial och byggmaterialrelaterade produkter är en mycket bred grupp vars tillverkning kräver stora mängder av kalkstensprodukter, t.ex. cement, betong, klinker, puts, bruk, spackel, tegel och isolering. I asfaltprodukter används kalksten för bättre vidhäftningsamt och som filler. Vid markstabilisering av lösa jordar utgör kalksten den viktigaste komponenten. Inom metallindustrin ingår kalkstenen som en viktig beståndsdel i olika produkter och används också som tillsats i många industriprocesser, bl.a. används kalksten för att rena malmen slagg bildas. Vid papperstillverkningen används mycket kalkstensprodukter, dels som fyllmedel i papperet dels som en del av bestrykningspigmentet. För rening av rökgaser används kalksten som då bildar gips, som i sin tur kan bli en råvara för t.ex. gipsplattor för byggändamål. Kalksten används också som ph-höjare i mark och vatten. Inom jordbruk och trädgård brukas kalk för att kompensera för de surgörande effekterna av gödsling samt att kalken försvårar upptagningen av skadliga metaller. Olika kalkstensprodukter ingår i fodermedel eftersom kalciumjoner är viktiga för skelettuppbyggnaden. Kalk utnyttjas också i vattenreningsverk. Vanligt glas framställs genom sammansmältning av kvartssand, soda och kalksten. Många kemiska produkter innehåller kalksten, t.ex. målarfärg, kablar, tapeter, plastmattor, plaströr och tandkräm. Den totala produktionen i Sverige ligger runt ca 3 miljoner ton per år. Järn- och metallindustrin är den enskilt största förbrukaren.

6 6(7) UTVÄRDERING BETRÄFFANDE EVENTUELLT UTPEKANDE AV OMRÅDET SOM RIKSINTRESSE Enligt 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för att peka ut sådana områden av riksintresse med stöd av 2 5 förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden. De kriterier, på vilka SGU grundar ett beslut att peka ut ett område med en fyndighet av ett ämne eller material som riksintresse, är: 1. Ämnet eller materialet har stor betydelse för samhällets behov. 2. Ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper. 3. Området innehållande fyndigheten av ämnet eller materialet är väl avgränsat, undersökt och dokumenterat. Alla ovanstående kriterier ska vara uppfyllda för att peka ut en fyndighet som riksintresse enligt 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken. KRITERIERNAS UPPFYLLANDE 1. Den mäktiga och utbredda förekomsten av rev- och stromatoporidékalksten söder om Buttle har stor betydelse för samhället eftersom kalkstenen utgör en mycket viktig del, främst inom många industrisektorer, men även inom jordbruk, skogsbruk, miljö, m.m. 2. Revkalkstenen har unika egenskaper för framställning av de kalkstensprodukter som efterfrågas av främst metall-, pappers- och byggindustrin, men också av jord- och skogsbrukssektorn. 3. Kalkstensfyndigheten har undersökts i ett flertal projekt, främst genom omfattande geologiska och geofysiska undersökningar av SGU, men även av Lunds universitet och Nordkalk AB. Genom alla dess undersökningar har fyndigheten kunnat avgränsas väl och dess egenskaper dokumenterats.

7 7(7) SGUs BEDÖMNING Sveriges geologiska undersökning anser att alla tre kriterier för ett utpekande av kalkstensfyndigheten Buttle som riksintresse är uppfyllda och föreslår därför att en del av fyndigheten ska bli ett riksintresse för industrimineralet kalksten. Förslag till riksintresseområde framgår av kartan nedan. Områdets areal omfattar ca 3600 ha och utgör den del av kalkstenformationen där de olika undersökningarna har visat på den största mäktigheten, ca 60 m. Hörnpunkt C Hörnpunkt D Hörnpunkt B Hörnpunkt A Förslag till område med riksintresset Buttle för industrimineralet kalksten. Koordinater för preliminärt föreslagna hörnpunkter (angivna i SWEREF 99 TM) Hörnpunkt X-koordinat Y-koordinat A B C D