Förslag att inrätta program på masternivå vid Institutionen för språk och litteraturer:

Transkript

1 Humanistiska fakultetsnämnden Dekanus SPL 029/12 REVIDERAT FÖRSLAG Förslag att inrätta program på masternivå vid Institutionen för språk och litteraturer: Språk och interkulturell kommunikation, 60 högskolepoäng Language and Intercultural Communication, 60 Higher Education Credits 1. Inledning Föreliggande förslag till program gäller en ettårig programutbildning på masternivå och omfattar 60 hp. Programmets benämning är Språk och interkulturell kommunikation/language and Intercultural Communication. Programmet utgör det sista året av en masterutbildning och leder till en filosofie masterexamen inom valt huvudområde: afrikanska språk, arabiska, engelska, franska, japanska, lingvistik, ryska, spanska eller tyska. Efter fullbordat program utfärdas, på skriftlig begäran av studenten, ett examensbevis för avlagd masterexamen i valt huvudområde. Programstart är planerad till höstterminen De första studenterna inom Språkvetenskapligt magisterprogram, 60 hp, kan då direkt efter magisterexamen fortsätta sina studier på masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation. 2. Programmets syfte och innehåll Programmets övergripande syfte är att ge studenten en fördjupad kunskap och kompetens i ett specifikt språk och om språk i bred mening, en teoretisk grund för förståelsen av språkvetenskapliga företeelser och de konsekvenser dessa kan ha inom olika samhällen. Programmet behandlar hur man i olika professioner och sociala sammanhang på rätt sätt skall hantera dessa. Betoning läggs särskilt på språkens typologi, mångfald och kontrastivitet byggd på en språkvetenskaplig och kommunikationsteoretisk grund. Programmet ger goda förkunskaper för en språkvetenskaplig forskarutbildning.

2 Syftet är att ge studenterna relevant kunskap och kompetens för en karriär som forskare och lärare inom akademin eller för en karriär inom olika branscher i yrkeslivet. Efter en masterutbildning i språk har man inte en viss yrkestitel som man tittar efter när man söker arbete utan det är innehållet i tjänsten som är det avgörande. Företag och organisationer frågar inte efter en språkvetare utan snarare efter den kompetens en språkvetare har. Inom diplomatin, fredsorganisationer, inom UD och EU m.fl. internationella instanser efterfrågas inte enbart kompetenta språkliga översättare och tolkar utan även personer som kan översätta och tolka kulturella företeelser. Internationell samverkan bygger i hög grad på att man förstår varandra både språkligt och kulturellt och att det finns respekt för den kunskap och kompetens som mångfald bidrar till. Därför blir det också av största vikt med en utbildning som tar upp dessa olika aspekter och behandlar t.ex. kommunikativa stilar i olika länder och kulturer, hur olika kulturer kommunicerar, vad ett interkulturellt förhållningssätt kan innebära och vad som kan ske när olika språk och kulturer står i kontakt med varandra. Interkulturellt ska alltså här tolkas brett, såväl mellan olika kulturer (länder, regioner, minoriteter) som mellan olika grupper (sociala, kvinnligt-manligt). Här ska också nämnas att begreppet interkulturalitet bör problematiseras och ställas i förhållande till bland annat transkulturalitet, men att denna ansökan för enkelhetens skull endast använder begreppet interkulturalitet. Syftet med programmet är också att ge studenten spetskompetens inom sitt huvudområde och genom samspelet med övriga huvudområden inom programmet ökad förståelse för mångspråkighet och multikulturalitet och vad det har för betydelse i samhället. I ett professionellt sammanhang gör masterutbildningen kompetensområdet tydligare och ökar förutsättningarna att bli användbar på en global arbetsmarknad. För den som redan är yrkesverksam ger programmet möjlighet att fortbilda sig och därefter byta yrkesinriktning. Möjligheten finns att komplettera den utbildning man har med en masterexamen i språk och därmed bredda sin kompetens och få ett mer kvalificerat arbete eller ett arbete som man upplever som mer intressant. Utbildningen tränar studenten i att kommunicera i internationella sammanhang i tal och skrift, att läsa och analysera texter ur olika perspektiv, att producera texter för olika syften, att söka, bearbeta och analysera information, samt att argumentera, analysera problem och hitta lösningar. Studenten övar i att se sammanhang mellan olika språkliga och kulturella fenomen och företeelser, lär sig att analysera och förstå kultur och kulturmöten, att förklara motsättningar vid internationella kontakter, att verka för integration och mångfald och att motverka diskriminering. Programmet är en specialistutbildning för den som avser att ägna sig åt internationell verksamhet där kombinationen av språklig spetskompetens i kombination med områdesexpertis är av avgörande betydelse. Programmet vill erbjuda utbildning för nuvarande och blivande språkkonsulter med spetskompetens i andra språk än engelska och svenska. Många svenska företag har engelska som officiellt företagsspråk, men använder även svenska parallellt med engelska. Numera har alltfler anställda andra modersmål än svenska och engelska och detta har lett till en mångspråkig situation som kräver anställda språkspecialister som kan bidra till att underlätta kommunikationen inom företaget t.ex. genom att utbilda medarbetare internt i språk- och kommunikationsfrågor. Behovet av språk- och kulturkunniga informatörer och kommunikatörer med andra språk än svenska och engelska ökar. Det ettåriga masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation är genom sitt innehåll, mål och upplägg en progressiv påbyggnad till det ettåriga Språkvetenskapligt magisterprogram eller motsvarande språkvetenskaplig magisterutbildning. Programmet är även en naturlig fortsättning på kandidatprogrammen Internationella språkprogrammet och Språkkonsultprogrammet, om studenten däremellan har avlagt en magisterexamen. 3

3 Programmet har sin kärna i ett språkvetenskapligt perspektiv, och då i synnerhet inom applied linguistics, vars grundläggande idé är att applicera språkvetenskap på samhälleliga frågeställningar, t.ex. inom utbildning och lärande, sociolingvistik, interkulturell pragmatik eller genusvetenskap; diskursanalys kan här vara ett verktyg. (Se till exempel Wierzbicka 1992, Brown & Levinson 1987). Programmet innehåller obligatoriska kurser i tre olika språkvetenskapliga forskningsområden: språk och språktypologi, översättningsvetenskap och språk och kultur, valbara fördjupningskurser inom dessa forskningsområden med inriktning mot huvudområdet, praktikkurs i internationell miljö (alternativt valbar kurs) samt ett självständigt examensarbete i en omfattning av 15 hp eller 30 hp. De valbara specialiseringskurserna liksom praktikkursen kan med fördel förläggas till ett lärosäte eller en arbetsplats utomlands. Varje termin innehåller programgemensamma seminarier. Syftet med dessa är att bereda studenterna tillfälle att diskutera och problematisera kursernas innehåll utifrån de olika perspektiv de har med sig, forskningsrelaterade eller yrkesrelaterade, samt utifrån sina olika språk och kulturer. Detta samspel av kunskaper och erfarenheter ger programmet dess unika profil och har till syfte att ge studenterna en bred interkulturell kompetens. 3. Huvudområde Studenten väljer ett av följande huvudområde: afrikanska språk, arabiska, engelska, franska, japanska, lingvistik, ryska, spanska eller tyska. Vissa kurser är specifika inom huvudområdet och samläses med fristående kurs medan andra är programspecifika, ämnesövergripande och jämförande. De språkspecifika kurserna fördjupar och konkretiserar studentens kunskap i sitt huvudområde vad gäller de aspekter som behandlats i de ämnesövergripande kurserna. Under de programgemensamma seminarierna diskuteras de olika språkvetenskapliga och kulturella perspektiv som programgruppen genom sin sammansättning i sig representerar och synliggör. Genom att inom programmet skapa ett forum för studenter med olika huvudområden ges de bästa förutsättningarna för djup och bred kunskap och förståelse för språk och interkulturell kommunikation. 4. Omvärldsanalys och motivering Programmet utgör en del av det internationella och nationella utbildningsutbudet på avancerad nivå. Göteborgs universitet har som målsättning att stärka sin profil som masteruniversitet och detta program passar väl in i den profilen. Programmet underlättar för våra egna studenter inom programmets huvudområden att få en masterutbildning av god kvalitet vid sitt hemuniversitet och uppnå adekvat grundkompetens och behörighet för forskarutbildning, samtidigt som programmet med sin profilering kan locka studenter från andra lärosäten att söka sig till Göteborgs universitet. Genom att språkvetenskapliga forskare från olika institutioner medverkar vid såväl programplanering som genomförande säkras kvalitet och forskningsanknytning. Programmet avser även att möta samhällets alltmer ökande behov av språklig kompetens i en mångspråkig och globaliserad värld med dess konsekvenser för den språkliga kommunikationen och förståelsen av olika samhälleliga realiteter. Studentgrupper med olika språkliga och kulturella kompetenser öppnar för möjligheter till en transkulturell lärandesituation och en flexibel pedagogik. Programmet ger studenterna, genom möjligheten att förlägga valbara kurser vid annat lärosäte i Sverige eller utomlands och genom möjligheten att välja en praktikkurs i en internationell 4

4 miljö, bra förutsättningar att få kontakt med framtida arbetsplatser och med forskarkollegor vid andra lärosäten. Institutionen arbetar med att kartlägga och utveckla de nätverk som redan finns inom fakultetens språkvetenskapliga forskningsområden och med att nyetablera ytterligare nätverk med representanter med olika grenar av arbetslivet. Detta arbete har påbörjats inom ramen för utbildningen i omvärldskunskap i kandidatprogrammet Internationella språkprogrammet. Likande program erbjuds vid Lunds universitet, Masterprogrammet språk och språkvetenskap 120 hp, vid Stockholms universitet, Masterprogram i språkvetenskap, 120 hp, samt vid Uppsala universitet, Masterprogram i språk, 120 hp. Samtliga program har mellan 7 och 12 språk samt lingvistik som valbara huvudområden. Stockholm har dessutom filosofi och tvåspråkighet och Lund fonetik som huvudområde. Samtliga program innehåller såväl obligatoriska om valbara fördjupningskurser. Endast Uppsala universitet erbjuder gemensamma arbetslivsseminarier och studiebesök för programstudenterna och har, liksom det här föreliggande programmet, ett uttalat mål att förbereda för ett yrkesliv med språkkompetens som ingång. För att ta reda på mer om vad olika branscher anser om användbarheten av personer med en masterexamen i språk har en omvärldsanalys genomförts; en enkät har skickats ut till ett antal tänkbara avnämare med några frågor kring detta. Vilken kompetens förväntar man sig att en medarbetare med en masterexamen i språk ska ha med sig? Vad tycker man att vår utbildning ska innehålla för att göra våra studenter attraktiva för dem? Hur ska studenterna kommunicera sin kunskap och kompetens för att synliggöra användbarheten av den? Denna omvärldsenkät genomförd försommaren 2012 visar på att tänkbara arbetsgivare värderar kunskap om språks koppling till kulturell och samhällelig kontext högt. Sådan kunskap anses relevant för att arbeta med allt från texter (förlag, översättningsarbete mm.) till att sitta med vid större förhandlingar, eller förbereda information och material för att kunna nå olika grupper, t.ex. kulturella minoriteter. I svaren framhålls bl.a. vikten av att ha kunskap om kulturskillnader för att kunna informera olika kulturella grupper och att kompetens kring språk och interkulturell kommunikation behövs. Många svar betonar förmågan att kunna anpassa exempelvis information för olika målgrupper eller för olika medier. Möjligheten till såväl praktik som vistelse i internationell miljö betonas och en tydlig koppling mellan teori och praktik efterlyses. Svaren betonar vikten av såväl bredd som djup, d.v.s att en student bör ha förvärvat både djupa ämneskunskaper inom det valda området och fått en kompetens i hur dessa kunskaper kan användas. Mot bakgrund av denna enkät förefaller programmets föreslagna upplägg svara mot behoven inom arbetslivet. Programmet är både forskningsförberedande och yrkesförberedande. Det kan även läsas som yrkesfortbildning. På så vis strävar programmet efter att uppfylla universitets mål att en utbildning ska leda till tre utgångar: forskningsutbildning, yrkesverksamhet och vidareutbildning inom ramen för det livslånga lärandet. Programmet riktar sig således till studenter som vill fördjupa sina kunskaper för att sedan söka till forskarutbildning med språkvetenskaplig inriktning inom sitt huvudområde. Programmet riktar sig även i hög grad till studenter som tänker sig en professionell karriär med en internationell profil som t.ex. förlagsredaktör, webbredaktör, reseproducent, utlandskorrespondent, NGO-, eller SIDA-handläggare, UD-, eller EU-tjänsteman, ambassadtjänsteman, företagskommunikatör, informationsansvariga på multikulturella företag, språk- och kommunikationskonsult i Sverige eller utomlands. Programmet riktar sig för det tredje till personer som redan har en magisterexamen och utövar ett yrke där språkkunskap och internationell kommunikation utgör en central del i arbetet och som vill utveckla och fördjupa sina kunskaper, t.ex. lärare, översättare, tolkar, förlagskonsulter, integrationssamordnare, tjänstemän på Migrationsverket, utlandskorrespondenter. 5

5 Som omvärldsanalys hänvisas även till tre rapporter från Institutet för Framtidsstudier 2011: Vilka blir humanisterna? Vilka var humanisterna? Humanisterna och den svenska arbetsmarknaden 5. Utbildningsplan och terminsöversikt Utbildningsplan bifogas ansökan. Under första terminens första del fördjupar sig studenterna i tre olika språkvetenskapliga forskningsområden: språk och språktypologi, översättningsvetenskap och språk och kultur. Studenterna kan sedan välja något av dessa områden som sin specialisering under de fortsatta studierna. Detta sker genom valet av inriktning i valbara kurser, praktik och examensarbete. Programseminarier genomförs återkommande och studenterna diskuterar och problematiserar där kursernas innehåll utifrån de olika perspektiv de har med sig, forskningsrelaterade eller yrkesrelaterade, och utifrån sina olika språk och kulturer. Denna bredd av kunskaper och erfarenheter ger programmet dess unika profil och bidrar till att ge studenterna en unik interkulturell kompetens. SPRÅK OCH INTERKULTURELL KOMMUNIKATION, 60 HP T1 Delkurs 1: Språk och språktypologi - jämförelse världens språk på fonologiskt, morfosyntaktiskt och semantiskt plan - förhållandet mellan språktypologi och kontrastiv lingvistik - språktypologiska skolor - språkhistoria Delkursen planeras och genomförs i samverkan med Institutionen för Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Delkurs 2: Översättningsvetenskap - översättningsteorier - kulturöversättning - översättningar och deras betydelse i samhället Delkursen planeras och genomförs i samverkan med Institutionen för Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och Institutionen för svenska språket. Samläses med översättarprogrammets teoridelar, varvid man i föreliggande program fokuserar på lingvistiska och översättningsvetenskapliga aspekter men inte tränar praktiska översättningsstrategier. Delkurs 3: Språk och interkulturell kommunikation - interkulturell kommunikation i ett tvärvetenskapligt perspektiv; begreppet interkulturalitet problematiseras 5 hp 5 hp 5 hp 6

6 - sociolingvistik - flerspråkighet - språk, samhälle och kultur - språkkontakt Delkursen planeras och genomförs i första hand i samverkan med Institutionen för Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori men samverkan med andra institutioner, till exempel Global Studies och Kulturvetenskap, är också önskvärd. T2 Delkurs 4: Studenten väljer alternativ a) eller b) a) Praktik i internationell miljö - forskningsanknytning i arbetslivet - att arbeta professionellt med språk och interkulturell kommunikation - arbetsmarknads- och omvärldsseminarier - praktik med arbetsuppgifter som innebär kommunikation på olika språk Internationell praktik kan vara forskningsförberedande fältstudier eller arbetslivsförberedande praktik inom vilken bransch som helst där man bygger broar språkligt och kulturellt, t.ex. reseföretag, ambassader, biståndsorganisationer, multinationella företag, rederier, tidningsredaktioner, förlag, översättarbyråer, internationella skolor. Studenterna kan välja en för utbildningen relevant praktik men har själva ansvar för att hitta lämplig plats. Praktikplatsen kan vara utomlands eller på hemmaplan: exempelvis på ett franskt företag i London, på Victoriaskolan (f.d. Tyska skolan) i Göteborg eller på svenska ambassaden i Dar Es Salaam. Arbetsmarknadsseminarierna kan om möjligt genomföras i samverkan med Internationella språkprogrammet på kandidatnivå. b) Valbar(a) kurs(er) inom valt huvudområde Studenten kan välja att ersätta praktik med kurs(er), företrädesvis vid utländskt lärosäte eller annan fakultet/institution. Detta alternativ rekommendera i första hand de studenter som väljer att skriva ett självständigt arbete på 30 hp. Även här ingår momenten - forskningsanknytning i arbetslivet - att arbeta professionellt med språk och interkulturell kommunikation - arbetsmarknads- och omvärldsseminarier Delkurs 1: Valbar(a) specialiseringskurs(er) inom huvudområdet Specialiseringskurs(erna) är förberedelse för examensarbete och kan samläsas med fristående masterkurs eller läsas som individuell läskurs med handledning. Den kan också vara en befintlig kurs på annan institution, fakultet eller vid annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Studenten väljer en kurs på 15 hp eller två på 7,5 hp. För student som väljer att skriva ett examensarbete på 30 hp utgår denna kurs. Delkurs 2. Självständigt examensarbete för masterexamen - projektdesign 15 hp 15 hp 15 hp 7

7 - hur skriver man ett examensarbete - materialinsamling - val av och inläsning av kurslitteratur - handledning och seminarier - ventilering och opponering Studenten kan skriva ett examensarbete på 15 hp eller 30 hp. Den som skrivit ett examensarbete för magisterexamen inom ett annat huvudområde än det här valda, måste skriva examensarbete på 30 hp för masterexamen. Den som väljer att skriva ett examensarbete på 30 hp gör inte delkurs 1. Seminarier hålls dels på målspråket tillsammans med fristående kurs i ämnet, dels på svenska med övriga programstudenter. Examensarbetet kan utföras vid lärosäte utomlands. Kursen samläses både inom programmet och med fristående kurs inom huvudområdet. Både ämnesövergripande och språkspecifika seminarier ingår i kursen. 30 hp 6. Säkring av examensmålen Lärandemål i utbildningsplanen för masterprogrammet Språk och interkulturell kommunikation Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom det valda huvudområdet, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metod- och teorikunskap inom de språkvetenskapliga områden som programmet erbjuder Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, och frågeställningar i olika språkliga och interkulturella situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och Mål för masterexamen i Högskoleförordningen (5 kap 4-5 (2006:1053) bil. 2) Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Färdighet och förmåga visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och 8

8 skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa och därvid anpassa framställningen till mottagaren, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta självständigt i en internationell miljö. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom det valda huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete, visa insikt om den förvärvade kunskapens möjligheter och begränsningar, om språkets och den interkulturella kommunikationens roll i samhället, samt människors ansvar för hur kunskapen används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Kommentar: Analys av förhållandet mellan utbildningsplanens lärandemål och kursplanernas mål visar att samtliga lärandemål i större eller mindre utsträckning undervisas, övas och examineras inom varje kurs i programmet. Programmet är upplagt på så sätt att kursernas innehåll knyter an till varandra och kontinuerligt bygger vidare på kunskaper och färdigheter som förvärvats i föregående kurser. Progressionen från kurs till kurs visar sig framför allt i kravet på att studenten i en allt högre grad av självständighet kan generalisera kursens förvärvade färdigheter och kunskaper för användning 9

9 i nya sammanhang, dvs. att studenten i allt större omfattning har förvärvat en självständig förmåga till analys, syntes och begreppsbildning och förmår formulera alltmer abstrakta och komplicerade argumentationsmönster. 7. Lärarkompetens och lärarkapacitet Inom Institutionen för språk och litteraturer och övriga institutioner som medverkar i programmet finns en bred och djup forskningsmiljö. Programmets lärare kommer att utgöras av forskare inom de forskningsområden som blir aktuella i programmet t.ex. språktypologi, kontrastiv lingvistik, översättningsvetenskap, sociolingvistik, flerspråkighet. Medverkande lärare har hög kompetens vad gäller olika språkvetenskapliga forskningsmetoder, t.ex. korpuslingvistik och fältstudier. Inom ämnet afrikanska språk (där SPL nu rekryterat en professor, Laura Downing) bedrivs forskning, fältstudier och undervisning som relaterar till interkulturalitet på olika vis (Rosendal, Petzell), eftersom språksituationen i Afrika innebär kulturell mångfald och språk i kontakt. Även inom ämnena tyska (Andersen), spanska (Järlehed, Flores, Söhrman) och franska (Vajta) bedrivs forskning inom områdena språk och kulturer i kontakt och i engelska har Mobärg forskat om språk som kulturellt uttryck. Andra SPL-forskare har företrädesvis studerat kontrastiva perspektivet mellan målspråk och svenska ur lexikologiskt och översättningsvetenskapligt perspektiv (Bergh, Bladh, Ramnäs, Zorikhina Nilsson). Detta stämmer också väl överens med SPLs forskningsprofil Transkulturalitet, översättning och överföring (Transculturality, Translation and Transmission). Den språkvetenskapliga och översättningsvetenskapliga kompetens som samlas inom denna profil kommer detta utbildningsprogram på masternivå att kunna dra stor nytta av. Dessutom medverkar lärare och forskare från institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, som också har deltagit i programmets utveckling, i undervisningen. Kompetensen kommer att förstärkas ytterligare genom inbjudna föreläsare från till exempel Global Studies och Utbildningsvetenskap. Programmet samlar kunskap från områden som vi i utbildningarna inom våra respektive discipliner tidigare inte har lyckats förena inom en och samma utbildning. Ett samarbete byggt på den samlade kompetensen vid de involverade institutionerna öppnar för nya intressanta perspektiv, såväl pedagogiska som forskningsmässiga. De lärare som medverkar i programmets planering och därefter genomförande är de som forskar inom de aktuella forskningsområdena och som har internationella forskarnätverk som studenterna genom val av inriktning blir delaktiga i. 8. Forskningsbas och forskningsanknytning Pågående språkvetenskapliga forskningsprojekt och fungerande forskningsnätverk kommer genom de medverkande lärarna och forskarna att knytas till programmet och bidra till utbildningen genom dessas kompetens och kunskap. Genom att språkvetenskapliga forskare från olika institutioner medverkar vid såväl programplanering som genomförande genom undervisning och handledning inom sina forskningsområden, säkras utbildningens kvalitet och forskningsanknytning. Såsom nämnts tidigare under punkt 7 forskar och undervisar ett flertal lärare från SPL inom det område som programmet avser att utbilda inom. Den kompetens som finns inom SPL och FLOV / Lingvistik kommer dessutom att utökas och fördjupas med externa lärare och föreläsare. 10

10 9. Internationalisering Vi lever i en alltmer globaliserad och mångkulturell värld. Oavsett om vi befinner oss utomlands eller i Sverige är kulturmöten och kommunikation på andra språk än svenska en naturlig del av vårt dagliga liv. Programmet Språk och interkulturell kommunikation vill möta denna utmaning genom att göra studenten väl förberedd för ett yrkesliv i ett mångkulturellt sammanhang där språkkompetens och förståelse för andra kulturer är avgörande kompentenser. Ett syfte med utbildningen är att förbereda studenterna för arbete i en internationell, mångkulturell miljö, vilket kan innebära arbete utomlands, men också i internationella miljöer i Sverige. Som ett led i att förbereda studenterna för sådan yrkesverksamhet kan de valbara kurserna förläggas till utlandet, dels för att studenterna ska kunna fördjupa sina språkkunskaper vid ett universitet i målspråksområdet, dels för att de ska kunna ta del av en specialiseringskurs som inte erbjuds i Sverige. Dessutom finns möjlighet till praktikkurs i en internationell miljö utomlands eller på hemmaplan. Detta främjar en tydlig internationell inriktning av examensarbetet och ger också tillfälle att knyta värdefulla internationella kontakter inför den framtida yrkesutövningen. 10. Samverkan Programmet har tagits fram i samarbete med i första hand Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och i vis mån med Institutionen för svenska språket. Vissa delkurser kommer att ges vid eller samläsas med kurser vid nämnda institutioner. Terminsplanering, målformulering och upprättande av utbildningsplan har gjorts tillsammans med kollegor från de medverkande institutionerna. De medverkande lärarna och forskarna tar med sig sina forskningsnätverk in i programmet och på så vis kommer studenterna att beredas möjlighet att komma i kontakt med andra forskare med kompetens inom den inriktning de väljer för sitt examensarbete. Inom ramen för praktikkurs i internationell miljö arbetar institutionen i samverkan med fakulteten att bygga upp en bas för praktikplatser som del av utbildning. I detta sammanhang är samverkan med alumner särskilt intressant. Samverkan med omvärldsrepresentanter har påbörjats inom kandidatprogrammet Internationella språkprogrammet och dessa kontakter kommer även att användas för studenter inom masterprogrammet. 11. Lärandemiljö/infrastruktur Inga särskilda behov har noterats vad gäller litteratur- och informationsförsörjning. För att möjliggöra seminarier med lärare och medstudenter i vid andra lärosäten i Sverige och utomlands önskas dock tillgång till flera salar med teknisk utrustning för videokonferens. 12. Programbudget Kostnader för programutveckling, seminarieplanering, kursplanerevidering och kursplaneutveckling av programmets specifika programkurser kommer att finansieras genom tilldelning av medel från fakulteten. Löpande kostnader för kursutveckling efter programstart finansieras av institutionen. I de fall hel delkurs ges av annan institution står den institutionen för såväl intäkter som kostnader. I 11

11 de fall lärare från annan institution eller fakultet medverkar som gästföreläsare sker internfakturering. Valbara kurser är befintliga kurser vid Göteborgs universitet eller annat lärosäte i Sverige eller utomlands där programstudenterna läser tillsammans med fristående studenter, men därutöver har de även regelbundna programseminarier vid institutionen för språk och litteraturer. I den mån studier förläggs till annan ort står studenten själv för kostnaderna, förslagsvis genom att söka Erasmusstipendium eller annat stipendium. Programbudget är beräknad på antagning av 20 studenter varje hösttermin, vilket fullt utbyggt innebär 20 hst per år. Genomsnittslön för undervisande professorer och lektorer i programmet har beräknats till 950 kr (inklusive OH och LOP) och tilldelning per hst har beräknats till kr. (Se vidare nästa sida.) 12

12 PROGRAMBUDGET SPRÅK OCH INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Kurs Hp Hst Tilldelning Klt Kostnad T1 Delkurs 1: Språktypologi 5 Föreläsningar och seminarier Delkurs 2: Översättningsvetenskap 5 Föreläsningar och seminarier Delkurs 3: Språk och interkulturell kommunikation 5 Föreläsningar och seminarier Delkurs 4: a) Praktik i internationell miljö Praktikhandledning och examination 15 24* b) Valbar kurs inom huvudområdet 24* Samläses med fristående kurs (50% av kurskostnad) Programträffar 8 tillfällen per termin T2 Delkurs 1: Valbar kurs inom huvudområdet Samläses med fristående kurs (50% av kurskostnad) Delkurs 2: Självständigt examensarbete 15 Seminarier, handledning, examination 580** Programträffar 8 tillfällen per termin Summa: Resultat: * Studenterna väljer praktik eller valbar(a) kurs(er). Här anges att 10 studenter väljer praktik och 10 studenter valbar(a) kurs(er), men kostnaden för de olika alternativen har beräknats till den samma. ** Studenterna kan välja ett examensarbete på 15 hp ( klt för handledning och examination) eller 30 hp ( klt för handledning och examination). Här har beräknats att 10 studenter väljer 15 hp och 10 studenter 30 hp. 13