Veckogåsen v 8. Matsedel v 8. Bibliotekets nya hemsida. Kom ihåg p-tillståndet. Bussarna

Transkript

1 Veckogåsen v 8 Nu har vi snart lyckats ta oss igenom alla veckor mellan jul och sportlov med allt busskrångel. Kan vi hitta lyckan även när vi står och fryser vid 601ans busshållplats? Läs Emma Johanssons spännande reportage om när hon och resten av klass NV10e konfronterades med de senaste rönen kring lyckoforskning. Matsedel v 8 Mån Fisksoppa med potatis och purjolök, frukt Risgrynsgröt, kanel och socker Tis Kassler med champinjonsås, potatis Indisk grönsaksgryta, ris Ons Mexiröra med salsasås, ris Bakad palsternacka med ost Tors Skolrestaurangens val Vegetariska Dagen Fredag Fre Paprikalasagne, bönröra och keso Morotssås med svarta oliver, pasta Bibliotekets nya hemsida Nu har vi på biblioteket glädjande nog fått en egen hemsida med bland annat en praktisk länksamling och informationssökningstips. Vi bloggar också regelbundet om böcker, tidskrifter, roliga länkar, aktualiteter och annat. Ta dig gärna en titt då och då! Du når oss också via skolans hemsida. Kom ihåg p-tillståndet Alla ni lyckliga körkortsinnehavare; visst har ni fixat parkeringstillstånd hos Ulla i receptionen. Om inte, gör det så fort ni kan, så slipper ni lapp från vaktbolaget. Bussarna Som ni märkt har det varit krångel med busstrafiken sedan årsskiftet. (Själv tar jag trettio bussar i veckan och flertalet har varit försenade ibland uppåt en halvtimme, fyrtio minuter.) Kommunen har reagerat skarpt på detta och krävt åtgärder från SL och Arriva, den nya entreprenören. SL och Arriva har svarat genom att be om ursäkt för bristande planering. Arriva kommer nu att arbeta om planeringen i grunden och räknar med att allt ska flyta på bättre från mars månad. (Kommunens brev och SLs svar bifogas.) 1

2 Elevkort till skolrestaurangen Precis som en stor mängd andra skolor inför vi snart ett passagesystem till skolrestaurangen. För att komma in i matsalen behöver man som elev och medarbetare använda sitt elevkort resp. passérkort. På detta sätt kan vi se till att ingen går och äter fler än en gång samt att alla som kommer in är behöriga. Alla pengar som vi kan spara på detta system går tillbaka till er elever och till skolrestaurangen för att göra maten ännu bättre! Systemet installeras under påsklovet. Kom ihåg att ta med elevkortet varje dag så att ni inte går miste om skolans läckra luncher. Nya tider i helpdesken Ni ettor är välkomna till helpdesken i C-korridoren för att få hjälp med era datorer. De här tiderna gäller just nu. Mån: Tis: Ons: Tor: Fre: Mac-utbildning för åk 1. Vill du i åk1 ha tips på hur du kan få din mac att bli ett ännu bättre arbetsverktyg? Några torsdagar framöver blir det macutbildning i miniaulan. Det blir genomgång av filhantering, program, smarta appar och alternativa verktyg. Det första möjliga tillfället är nu på torsdag 21/2 kl i miniaulan. Ni kan också välja att komma torsdagen den 7/3 eller 14/3, samma tid och plats. Välkommen! Helpdesken genom Jocke Henriksson 2

3 NV10e:s ofrivilliga jakt på lycka Vad händer när en gymnasieklass grundligt får utforska rönen om lycka? Vilka tankar och reaktioner väcker det? Och framförallt: gör den nyförvärvade kunskapen dem lyckligare? Detta var vad som hände NV10e när de ofrivilligt drogs in i nutidens kanske största letande: Jakten på lycka. En fördjupning i ämnet Lycka som mynnar ut i att klassen skriver reportage är uppgiften som den alltid lika positiva svenskläraren Lasse Svensson leende presenterar för NV10e en bit in på den grå höstterminen. Reaktionerna är blandade, men att det var en typisk Lasseuppgift är klart, svenskalektionerna glider lätt in på ett psykologiskt eller filosofiskt spår lite nu och då. Flera är i alla fall positiva till projektet och känner att det säkert kommer bli intressant. Lycka är väldigt centralt i vårt samhälle och våra liv idag, även om vi inte är medvetna om det. Reklam skriker ut att vi blir lyckliga om vi köper deras produkt, bokhandlarna svämmar över av självhjälpsböcker för att må bra, gymmen går varma för visst blir man lycklig om man har en vältränad kropp och det finns coacher som hjälper oss att bli lyckliga. Mitt i denna smet hittar vi den stressade människan som försöker hinna med familj, arbete, hälsa och intressen och tänker att Någon gång i framtiden kommer jag att komma till en punkt när jag är lycklig. Jag måste bara klara av det här, och det där och a just det, det där också. Sen kommer jag vara lycklig. Marcus, en av eleverna i NV10e säger: Vi mår mycket bättre än de i fattiga länder men vi stör oss på småsaker, de blir lyckliga över saker som inte vi blir lyckliga av, och förklarar Fösta stora leendet. Foto: Muhammad Ahmed hur vi börjar på ett högre lyckovärde men vår lycka går upp och ner lika mycket som de som har det sämre ställt än oss. Arbetet börjar med en halvdag om lycka, där en gammal elev till Lasse som nu jobbar på Lyckolabbet och samtidig utbildar sig till psykolog kommer och håller ett föredrag. Så kommer det sig att hela klassen en fredagmorgon sitter i det vanliga klassrummet med de lustiga blommorna målade på väggen, men istället för matteläraren står en leende Katarina Blom där med den första sidan av den välgjorda powerpointen uppe. Någon enstaka kommentar hörs om att det väl är onödigt med en halvdag om lycka, men de flesta verkar förväntansfulla. 40% av vår lycka kan vi själva påverka. Efter en introduktion presenterar Katarina en professor i psykologi, Sonia Lyubomirsky, som har forskat om vad som skiljer lyckliga människor från olyckliga. Hon har kommit fram till att livsomständigheterna bara påverkar 10% av vår lycka, 50% påverkas av generna och 40% av våra beteenden, alltså vad vi gör, tänker och fyller livet med. Detta 3

4 betyder att vi har stor möjlighet att själva påverka hur lyckliga vi är. Men hur gör man det? Det finns flera sätt och Katarina kommer under förmiddagen att berätta mer om några av dem. Bara 10% av lyckan påverkas av livsomständigheter, kan det vara så? Det är verkligen inte den bilden samhället ger av lyckan, men hur mycket skulle affärerna få sålt om alla gick omkring och var nöjda med sina liv som det var? Som en liten flicka som bodde på en soptipp i Indien tillsammans med många andra sa till en svenska som besökte tippen I have a very big family och log. Egentligen borde man inte behöva forska för att komma fram till att det snarare är vår inställning än yttre förhållanden som gör oss lyckliga. I Sverige har vi det så bra materiellt sett men ändå verkar vi alldeles svultna på lycka och ju mer vi letar på fel ställe desto olyckligare blir vi. Ibland träffar man också människor som har haft ett väldigt tufft liv men ändå strålar de ofta av glädje, hur kommer det sig? Kanske är det så att de har förmågan att se det positiva i sin situation också. Hjärnans negativa filter Katarina fortsätter att berätta hur vår hjärna inte alls tar in omgivningen objektivt utan hela tiden tar ett fokus och skalar bort allt annat. Naturligt har hjärnan lätt att fokusera på att leta efter hot och problem som den kan lösa. Detta är lätt att inse att det stämmer, det behövs så lite för att vi ska bli oroliga och nedstämda trots att det samtidigt finns mycket mer att vara glad och tacksam för. Men det finns hopp. Hjärnans fokus påverkas av vår historia och om vi övar på lyckliga beteenden kommer det att bli lättare och lättare att vara lycklig. Klassen fick pröva hur bra det gick att leda in tanken på rätt spår genom att fylla tre olika cirklar med saker som gjorde dem lyckliga: en för mening, en för njutning, och en för engagemang. Stämningen blev också gladare allt eftersom fler insåg vad mycket det fanns som redan gjorde dem lyckliga. Egentligen kanske man inte behöver göra så mycket för att bli lycklig, det kan räcka med att påminna hjärnan om de sakerna som man redan är glad för, den negativa biten sköter den ofta automatiskt och om den skulle glömma bort det är det väl inte hela världen. Tacksamhet Senare gör klassen en övning som dock ger klart större effekt. Alla ska plocka fram sina mobiler och skriva ett sms till någon som man är tacksam mot. För vissa tar det ett tag att bli klar över till vem och vad de ska skriva, inte för att de inte är tacksamma utan för att det är ovant. Under tiden blir stämningen allt mer uppsluppen och det pratas och skrattas i klassrummet. Tänk vad mycket ljus vi har spridit nu, påminner Katarina, 25 uppmuntrande sms. Varför ger vi inte uppskattning oftare till varandra? Kan det vara så att det tar emot att erkänna att vi behöver varandra och att det finns en kultur av att det är bäst att klara så mycket som möjligt själv? Att behöva någon annan verkar ibland ses som ett tecken på svaghet, eller så är vi bara lata eller tar allt för givet. Det är i vilket fall onödigt för, håll i hatten nu, tacksamhet gör oss fysiskt friskare, ökar hjälpsamhet, motverkar avundsjuka, gör att vi når mål lättare och till och med motionerar mer. Och enligt en annan lyckoforskare, Bengt Brülde, är det just genom att lära sig gilla läget som man blir lycklig, det finns nämligen någonting som han kallar habitureingseffekten. Den innebär att vi anpassar oss väldigt snabbt till förändrade omständigheter och bara en kort tid efter att något väldigt bra eller väldigt jobbigt har inträffat är vi tillbaka på samma lyckonivå igen som innan. I samhället råder bilden av att det 4

5 är väldigt avgörande för vår lycka vad vi väljer, t.ex. skola eller yrke, men det är det inte. Relationer Men det finns något som påverkar vår tillfredsställelse med livet på ett mer långsiktigt sätt: relationer. Kärleken till en nära vän eller partner är det som har störst positiv effekt på lyckan. Förutom att Katarina kommer på besök får klassen även undersöka vad andra källor har att säga om ämnet lycka bland annat genom att läsa två romaner: Tisdagarna med Morrie och En underjordisk dagbok. Böckerna handlar om en lycklig respektive en olycklig person, vilket syns redan när klassen hämtar ut böckerna i bokförrådet, Tisdagarna med Morrie har en klarblå härlig färg medan En underjordisk dagbok har en smutsgrå pärm. I Tisdagarna med Morrie, skriven av Mitch Albom, porträtteras en gammal lärare som har fått en dödlig sjukdom som bryter ner hans kropp steg för steg, men trots det är hans liv fyllt av lycka och mening. En av nycklarna till det är relationer, vilket han ägnar mycket tid åt genom att ta emot besök av vänner och elever. Egentligen har han hela livet levt på sitt sätt och inte följt den allmänna uppfattningen om att pengar och prylar gör en lycklig. Han har istället skapat sin egen kultur, som han kallar det, fylld av fokus på andra människor, att lära känna, lyssna, ge råd, hjälpa utsatta, kort sagt att älska andra människor. I livets början, när vi är spädbarn, behöver vi andra människor för att överleva, inte sant? Och vid livets slut, när du blir som jag, behöver du andra för att överleva, inte sant? Han sänkte rösten till en viskning. Men själva hemligheten är att vi behöver andra däremellan också.(s. 152) Morrie säger på ett annat ställe att Det viktigaste i livet är att lära sig att ge kärlek och att släppa in den. (s. 57) Morrie har insett att vi behöver varandra för att må bra, det har även dagens lyckoforskare gjort. Ett av forskaren Sonia Relationer gör oss klart lyckligare Foto: Janaà na Castelo Branco Lyubomirskys heta tips för att bli lycklig är just att vårda och lägga ner tid och energi på relationer. Ett annat är att göra goda gärningar mot andra. Vi människor verkar vara skapta för att leva ihop, vi har alla olika förmågor och kompletterar varandra och tillsammans med andra kan vi verkligen blomma ut. När vi är tillsammans med andra och gör saker för andra än oss själva glömmer vi för ett tag våra egna problem och gläds åt en annan person, det är nog därför det är en av de saker som gör oss lyckligast. En av de största bristerna med vårt samhälle tror jag är att det är så individualistiskt, svenskarna är ett av de ensammaste folken i världen. Det blir kanske lätt så när man har det bra materiellt sett. Vi har höga skatter och har gett staten ansvaret att ta hand om människor, det är statens fel om det finns orättvisor i samhället och inte vårt eget, varför ska vi ta ansvar för någon annan än oss själva? Valfrihet är inte frihet Det går en känsla av triumf genom svenskaklassrummet när Lasse drar ner projektorduken och ber den som sitter närmast dörren att släcka lampan, film i någon form är alltid välkommet. Det har gått ett tag sedan Katarina hälsade på och nu ska NV10e istället få se på ett youtube-klipp från Tedtalks som handlar om The paradox of choice Föredragshållaren berättar på ett underhållande sätt hur vi har mer valmöjligheter än någonsin idag och tror att 5

6 det skapar välfärd och gör oss lyckliga. Det är en missräkning, valfriheten gör oss bara handlingsförlamade istället för fria, dessutom blir vi mer missnöjda för ju fler alternativ det finns desto större är ju risken att det fanns något ännu bättre än det som vi valde. Om resultatet blir dåligt har vi bara oss själva att skylla. Men hemligheten är, menar han, att ha låga förväntningar och avslutar med att vi alla behöver begränsningar, vår egen lilla guldfiskskål. Valfrihet är ännu en sak som vi strävar efter men som egentligen inte gör oss lyckliga. Det är nog många som känner igen sig i beskrivningen om handlingsförlamning vid för många valmöjligheter. I klippet beskrevs också ett experiment där försökspersonerna fick välja mellan olika bilder som de skulle få, vissa blev tillsagda att de när som helst kunde komma och byta medan andra blev tillsagda att när de väl hade valt gick det inte att ångra sig. Och vad hände? Jo, de som inte fick byta var lyckligare en tid efteråt och var övertygade om att de valt den finaste bilden medan de som hade fått byta var olyckligare och tvivlade på att de valt rätt. Att ett val är definitivt och inte går att ändra gör kanske valet svårare men efteråt blir man fri från valet eftersom det inte går att ångra, det enda som går att göra är att gilla läget. Det verkar som att när någon säger att så här är det och vi bara måste anpassa oss efter det gör vi det, men när vi får välja själva sätts vi i en jobbigare situation där vi måste väga för och emot. Klassen tycker till Men hur tog klassen emot den nya kunskapen om vad som gör oss lyckliga? Kim, Hanna och Kristina som just har gått ut från den sista biologilektionen för terminen har olika svar på frågan om vad de tyckte om projektet och om något hade hjälpt dem bli lyckligare. Kim säger att det som hon har tänkt på mest är det där med tavlorna och att hjärnan har ett negativt filter. Hon har märkt hur hon verkligen hade behövt anstränga sig för att rikta in hjärnan på det som är bra. Hanna svarar tydligt ja på frågan om det gjort henne lyckligare Jag hade tänkt på de sakerna innan och det var skönt att höra att det var vetenskapligt visat, det gav mig uppmuntran att fortsätta på samma sätt som jag gör. Christina tycker inte att det har gjort henne lyckligare men hon tycker att det har varit intressant att lära sig mer om hur vi fungerar. Både Marcus som sitter i ett musikrum och Astrid vid ett bord i kafeterian är inne på samma spår. Marcus har tänkt på det där med att bara tio procent av lyckan beror på prylar. Man tror att bara jag får den här saken så blir jag jätteglad. Jakten går vidare De flesta verkar tycka att det har varit intressant och det har gett en ny förståelse och ett nytt perspektiv på vad som gör en människa lycklig, men det har inte gjort dem så mycket lyckligare att veta hur man blir det. Och det kanske inte var det viktigaste heller. Halvdagen om lycka avslutades med en frågestund där flera lyckoproblematiska frågor togs upp: Kan man vara lycklig hela tiden? Måste man inte vara olycklig ibland för att känna lycka? Hur vet man att man är lycklig? Kan det vara så att man var som lyckligast när man var barn och inte ens tänkte på att man var lycklig? En annan fråga ställer filosofen Bengt Brülde i sin nyutgivna bok Hur viktigt är det att vara lycklig? Att ha ett större livsmål värt att leva för, en mening med livet och att göra det som moraliskt är rätt tror han är viktigare än att sträva efter lycka. Det verkar nästan som om jakten går vidare, men den här gången frivilligt och efter något som är mer värt att sträva efter än lycka. Av: Emma Johansson,8/2-13 6