Naturvärdesinventering i strandnära lägen.

Transkript

1 Naturvärdesinventering i strandnära lägen. Karlskrona kommun

2 Skogsstyrelsens Produkter & tjänster Skogsstyrelsens Produkter & tjänster är benämningen på Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Vi är experter inom det skogliga området och erbjuder i dagsläget ett utbud bestående av cirka 40 fasta tjänster, kombinerat med skräddarsydda tjänster utifrån kundernas behov inom hela vårt kompetensområde. Uppdragsverksamheten hålls separerad från myndigheten och är självfinansierande. Uppdragsgivare Karlskrona kommun Tidpunkt för utförd inventering September 2015-augusti 2016 Inventeringen utförd av Joakim Hemberg, Jenny Ström-Åkesson, Thomas Vestman, David Göransson Rapporten skriven av Joakim Hemberg, Jenny Ström-Åkesson, David Göransson Fotograf Joakim Hemberg, Jenny Ström Åkesson, David Göransson Ärendenummer U061175

3 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Uppdrag Inventeringsområde Syfte Metodik Naturvärdesinventering Utförare och kompetens Tidpunkt för fältarbete Områdets avgränsningar Bedömning av tillgänglighet Miljöpåverkan Kartstudier Fältinventering Klassning av inventerade områden Vanligt förekommande förkortningar Uppdelning av området i kluster Översiktskartor Resultat Tving Byasjön Hornen Norrsjön Skärsjön Stora Åsjön Nävragöl Nävrasjön Stora Alljungen Yasjön Holmsjö Bredasjön Husgölen Kroksjön (Holmsjö) Kroksjön (Dunkamåla) Sillhövden Skäravattnet

4 4.4 Saleboda/Fur Brudgölen Nätterhövden Trehörningen Sidlången Västersjön Älten Fjärdsjömåla Allsjön Stora och Lilla Havsjön Ulvasjön Viggasjön Formellt skyddade områden Artfynd Källor och referenser

5 1 Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Karlskrona kommun genomfört en naturvärdesinventering i strandnära lägen kring sammanlagt 24 sjöar. Samtliga sjöar är belägna i norra delarna av kommunen. Inom det geografiska området har man en negativ befolkningsutveckling och en svår arbetsmarknad. Syftet med inventeringen är att kartlägga inom vilka strandskyddade lägen det skulle vara möjligt att få bygga eller utveckla en verksamhet. Dock utan att långsiktigt hota strandskyddets syften på platsen för etablering. LIS Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen ska ge möjlighet till dispenser från strandskydd just för att stimulera sysselsättning och befolkningstillväxt i dessa områden. Inventeringsområdet ligger i Blekinges skogsbygd där andelen jordbruksmark är låg och skogsandelen hög. Merparten av den brukade, öppna marken finns i anslutning till de små orterna. I övrigt är andelen produktionsskog ganska hög och grandominansen är stor. De sammanhängande lövområden som förekommer är som regel belägna i anslutning till jordbruksmarken eller vid vatten. Den här rapporten innehåller resultaten av nyckelbiotopsinventeringen från de undersökta strandområdena men även bedömningar av hur naturvärdena kan bibehållas och i vilken grad de är känsliga för påverkan av olika slag. Variationen är stor mellan de olika biotoptyperna och deras tolerans för störning. Stora områden med regelrätt produktionsskog förekommer dock i strandnära lägen och där torde olika typer av etableringar och anläggningar vara ett mindre problem. De inventerade områdena har klassats efter en femgradig skala där klass 1 motsvarar de högsta naturvärdena (nyckelbiotop eller motsvarande) och klass 4 de lägsta (produktionsskog och åker). Klass 5 (övrig mark) omfattar t.ex. tomtmark, detaljplanerade områden eller stora vassbälten. Totalt har 770 ha inventerats. Nedan redovisas arealens procentuella fördelning mellan de fem klasserna. Klass 1: 3,5 % Klass 2: 5 % Klass 3: 26 % Klass 4: 50 % Klass 5: 15,5 % Totalt sett har inventeringen resulterat i registrering av 14 nya nyckelbiotoper och 36 nya områden med höga naturvärden. Dessutom har nya fynd gjorts av 17 rödlistade arter, 31 signalarter och 14 övriga naturvårdsintressanta arter. 5

6 2 Inledning 2.1 Uppdrag Inom Karlskrona kommun är trycket högt på kustnära områden och det förekommer ett större antal dispensprövningar från strandskyddet varje år. Det rör sig både om bostäder och attraktiva rekreationsmiljöer i strandnära lägen. I en kommunövergripande översiktsplan från 2010 uttrycks de politiska ambitionerna att gynna landsbygdens utveckling. Ett led i detta arbete är att genom projekt Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen - LIS - identifiera och utpeka områden där dispenser från strandskyddet kan ges för såväl företagsutveckling men i viss mån även bostäder. Genom att öka attraktionskraften på landsbygden kan problemen med såväl sysselsättning som avfolkning på småorterna minska samtidigt som man lättar lite på trycket i kustområdet. Som ett led i detta projekt har Skogsstyrelsen på uppdrag av Karlskrona kommun genomfört en naturvärdesinventering kring ett antal utvalda sjöar i kommunens norra delar. Genom att kartlägga förekommande naturvärden och i vilken omfattning dessa kan klara av störningar identifieras områden där etableringar av olika slag kan ske utan varaktig negativ påverkan på förekommande naturvärden eller långsiktig påverkan på strandskyddets syften. 2.2 Inventeringsområde Översiktskarta över inventeringsområdet där varje röd punkt utgör ett inventerat vattendrag. Vattendragen ingår i Lyckeby- och Nättrabyåns avrinningsområden. 6

7 Inventeringsområdet är beläget i de norra och nordöstra delarna av Karlskrona kommun inom Nättraby- och Lyckebyåns avrinningsområden. Båda dessa åar rinner i sprickdalar genom ett platåområde som övergår i ett dallandskap. Ett utmärkande drag för området är dess rikedom på småsjöar. Det är ett urval av dessa sjöar som har inventerats. Förekomsten av sjöar minskar drastiskt i de flacka, kustnära delarna av länet. Berggrunden utgörs framför allt av svårvittrad granit och granodiorit. Den dominerande jordarten är morän. I de lätt kuperade markerna är andelen jordbruksmark är relativt låg. Skogsmarken domineras av barrskogar där granen är dominerande trädslag. Tallandelen är mindre än den borde vara till följd av viltbetesproblematik och skogsbrukets inriktning. Förekomsten av lövskogar är knuten till bebyggelse och jordbruksmark men i viss mån även till vatten. De utvalda sjöarna ligger inom ett område på ca 500 km Syfte Som ett led i Karlskrona kommuns projekt med LIS Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen - har Skogsstyrelsen på uppdrag av kommunen genomfört en naturvärdesinventering som syftar till att identifiera och beskriva förekommande naturvärden inom utvalda strandskyddade områden. Kunskapen om förekomst och känslighet hos dessa naturvärden kan sedan underlätta planeringsarbetet i utpekande av eventuella LIS-områden. Underlaget kommer även att underlätta och öka precisionen i handläggning av enskilda ärenden såsom förhandsbesked, bygglov, dispenser etc. Genom att en noggrann kartläggning av förkommande naturvärden och deras störningskänslighet redan är gjord kan man snabba upp processen med avgöra huruvida ett område är lämpligt för en viss aktivitet eller inte. 3 Metodik 3.1 Naturvärdesinventering Vår naturvärdesinventering kombinerar en sammanställning av befintliga kunskapsunderlag med inventering i fält. Bedömningen av områdets naturvärden grundar sig därför både på tidigare kända uppgifter och på nya uppgifter från fältinventeringen. Inventeringen har en metodik som bygger på Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 3.2 Utförare och kompetens Skogsstyrelsens minimikrav för inventerare är högskoleexamen inom skog eller biologi eller motsvarande grundutbildning utan högskolestatus, högskoleutbildning i ämnet naturvårdsbiologi minst 15 hp eller motsvarande utbildning utan högskolepoäng, Skogsstyrelsens grundkurs i nyckelbiotopinventeringsmetodik, Skogsstyrelsens utbildning i signalartskännedom, genomförande av klassificering, avgränsning och registrering av minst fem nyckelbiotoper av skiftande karaktär under handledning, deltagande 7

8 i kalibreringsövning för nyckelbiotoper i fält varje kalenderår samt relevant artkunskap. Inventeringsarbetet på detta uppdrag har utförts av fyra personer. Joakim Hemberg, Jenny Ström-Åkesson, Thomas Vestman och David Göransson uppfyller samtliga av ovanstående redovisade krav. De har alla kompetensen att göra naturvärdesbedömningar och avgränsningar, att finna och identifiera relevanta naturvårdsarter samt biotopkvaliteter av betydelse för biologisk mångfald i de naturtyper som naturvärdesinventeringen avser. Joakim har längst erfarenhet av dessa uppgifter och har haft ett huvudansvar för inventeringen på land. David har specialistkompetens inom limnologi och är den som utfört vatteninventeringarna. 3.3 Tidpunkt för fältarbete Tidpunkten för den första inventeringen var september-oktober under 2015 och för den andra inventeringen slutet av april till juni Den limnologiska undersökningen av strandzonen genomfördes i sjöarna Sidlången, Skäravattnet, Bredasjön och Kroksjön. Samtliga belägna i nära anslutning till samhället Holmsjö. Inventeringen genomfördes här i augusti Områdets avgränsningar Området som är föremål för inventering är tydligt avgränsat då det endast är strandzonen (inom 100 meter från strandlinjen) kring på förhand angivna sjöar som skall inventeras. I de fyra ovan angivna sjöarna undersöktes även strandzonen ca 10 meter ut i sjön. Det geografiska område där inventeringen genomförts täcker en yta på ca 500 km Bedömning av tillgänglighet Både vid den inledande kartstudien och vid de påföljande inventeringarna i fält görs en bedömning av tillgänglighet till den aktuella sjön. Vi har här bedömt hur man som enskild person, rent fysiskt har möjlighet att ta sig fram till sjön. En lång promenad genom obanad terräng för att komma fram till sjön gör den således svårtillgänglig. Vi har inte tagit hänsyn till om eventuella vägar är privata skogsbilvägar eller allmänna vägar. Det går med andra ord inte jämställa vår bedömning av tillgänglighet med tillgänglighet för en bred allmänhet i större omfattning. I bedömningen har fyra tillgänglighetsklasser använts: Lätt tillgänglig Tämligen lättillgänglig Tämligen svårtillgänglig Åtskilliga transportvägar fram till eller utmed sjön, stigar eller lättgången terräng runt sjön. Flera transportvägar fram till sjön, delvis stigar runt sjön och terrängen mestadels lätt att gå. Enstaka transportvägar till sjön, få stigar runt och bitvis svårgången terräng. 8

9 Svårtillgänglig Få eller inga transportvägar till sjön, långa avstånd att gå, terrängen svår merparten av sträckan. 3.6 Miljöpåverkan Vid naturvärdesinventering sker miljöpåverkan främst i form av transporter. Inför varje naturvärdesinventering gör Skogsstyrelsen en planering i syfte att minimera transportsträckan genom att i möjligaste mån använda lokalt placerad personal. Transportslag och bränsleslag övervägs i syfte att minimera förbrukningen av fossila bränslen. 3.7 Kartstudier Naturvärdesinventeringen inleddes med kartstudier över inventeringsområdet för att hitta de, ur naturvårdssynpunkt, mest intressanta områdena. Skogsstyrelsen har för sina kartstudier tillgång till ett gediget GIS-baserat material med kartor, flygfoton, satellitbilder, skogsdata och olika typer av inventeringar utförda av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ideella organisationer. De tidigare kända värden som kontrollerades särskilt var bl.a. följande: Nyckelbiotoper och områden med naturvärden Våtmarker med naturvärden Sumpskogar Flora- och faunafynd Vattendrag med flodpärlmussla Formellt skyddade områden som naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker Områden som planeras få formellt skydd Natura 2000-områden Riksintressen för naturvård eller kulturmiljövård 3.8 Fältinventering Fältinventering utfördes översiktligt över hela inventeringsområdet. Mer detaljerad inventering utfördes i områden med redan kända naturvärden samt i delområden där naturvärden påträffades. Redan kända och identifierade nyckelbiotoper inventerades inte. I samband med fältarbetet genomfördes också en avgränsning och klassning av alla inventerade områden. Klassningen redovisas i nästa avsnitt. I varje delområde noterades markslag (skogstyp, åker etc.) samt nyckelbiotoper, objekt med höga naturvärden, strukturer och intressanta arter. 9

10 3.9 Klassning av inventerade områden För att enkelt identifiera de områden som inventerats har en femgradig skala använts i klassningen för olika nivåer av naturvärden. 1 Mycket höga naturvärden Områden där naturvärdena är så höga att området som regel bör undantas från exploatering. Innefattar bland annat nyckelbiotoper, värdefulla värdekärnor, våtmarker klass 1 (enligt Länsstyrelsens klassning), våtmarker som omfattas av myrskyddsplan, sumpskogar klass 1 (enligt Skogsstyrelsens klassning), formellt skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal) samt Natura 2000-områden. 2- Höga naturvärden Områden där naturvärdena är höga och kan påverkas negativt vid exploatering om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Innefattar bland annat objekt med naturvärden (enligt Skogsstyrelsens klassning), övriga värdekärnor, våtmarker klass 2 (enligt Länsstyrelsens klassning), oklassade våtmarker samt sumpskogar klass 2 (enligt Skogsstyrelsens klassning). 3 Vissa naturvärden Områden där naturvärden är måttliga och där förstärkt hänsyn kan krävas som till exempel artrika varierade skogar, lövdominerade eller med stort lövinslag. Innefattar bland annat våtmarker klass 3 (enligt Länsstyrelsens klassning), i vissa fall då det är motiverat även våtmarker klass 4, oklassade våtmarker samt sumpskogar klass 3 (enligt Skogsstyrelsens klassning), i vissa fall då där är motiverat även sumpskogar klass 4. Innefattar även områden där förstärkt hänsyn kan komma att krävas 4 Ringa naturvärden Områden där naturvärden förekommer men inte är av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald. Mark som hamnar i klass 4 är i princip vanlig produktionsskog där generell naturvårdshänsyn enligt skogsvårdslagen gäller. 5 Ej inventerad mark Vissa områden har av olika anledningar inte inventerats. Det kan röra sig om planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten eller områden som av andra skäl är otillgängliga. I resultatdelen av denna rapport redovisas klassningen med färgkoder för att kartorna ska bli lätt överskådliga. Förklaring till färgkodning finns i anslutning till varje detaljkarta. Strandzon klass 3 Strandzonen är en bård på 2-5 meters bredd i direkt anslutning till vattnet som håller vissa naturvärden, mest naturvärdesträd och strukturer, och därmed hamnar i klass 3. Ritas som linjeobjekt istället för polygon eftersom det är så smalt. 10

11 3.10 Vanligt förekommande förkortningar I arbetet med inventering av arter används regelmässigt ett antal förkortningar när man sedan redovisar artfynden. Dessa förkortningar utgörs av en bokstav och anger vilken status den aktuella arten har och därmed hur vanligt förekommande den är. Det förekommer att en art är både rödlistad och signalart och den kan då anges med dubbla bokstäver, det vill säga RS. Dessutom används ytterligare tre förkortningar för att visa källorna till artfynden. De i denna rapport förekommande förkortningarna redovisas nedan. F = R = S = Ö = LIS = NBI = AP = ÄOB = Fridlyst art Rödlistad art Signalart som indikerar höga naturvärden och sannolikhet för att finna rödlistade arter Övrig art av intresse t.ex. regionalt ovanlig art eller f.d. signalart. Anger att artfyndet har gjorts under denna uppdragsinventering. Anger att artfyndet har gjorts under Skogsstyrelsens ordinarie nyckelbiotopsinventering (utanför uppdraget) Anger att uppgiften om artfyndet har hämtats från Artportalen. Anger att uppgiften om artfyndet har hämtats från Ängs- och betesmarksinventeringen Uppdelning av området i kluster Vi har i redovisningen av genomförda inventeringar valt att redovisa dem som ett kluster kring angivna orter. Förhoppningsvis ska detta ge läsaren en tydligare bild av var i geografin respektive sjö är belägen. En anledning till detta är att det finns ett antal olika sjöar med samma namn inom kommunen Översiktskartor Under varje översiktskarta anges att kartprojektionen är SWEREF 99-TM. Bakgrundskartan är ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet 109/ Ärendekort Sist i redovisningen efter varje sjö finns presenterat så kallade ärendekort som finns i Skogsstyrelsens register. I ärendekorten finns uppgifter om ärendeslag (naturvärdesobjekt eller nyckelbiotop), geografiskt läge, fastighetsbeteckning, biotoptyp och allmän beskrivning, förekommande arter etc. Kort sagt alla de data som Skogsstyrelsen samlat in i ärendet. Ärendekort är sorterade i kronologisk ordning efter årtal och ärendenummer under året. 11

12 4 Resultat 4.1 Tving Byasjön Läge: Sydost om Tvings samhälle Områdesbeskrivning: Liten sjö i nära anslutning till Tvings samhälle. Södra delen är till stora delar exploaterad. Merparten av strandzonen har vissa naturvärden. För övrigt dominerar barrdominerad produktionsskog. Särskilda värden: Nyckelbiotop och sumpskog (ej klassad i Sumpskogsinventeringen) i nordväst. Sjön ligger i värdetrakten Blekingekusten från Pukavik till Torhamnshalvön. Hotbild: Avverkning och hård gallring. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas inte. Tillgänglighet: Tämligen svårtillgänglig. Endast södra och norra delen möjliga att nå med bil, övriga delar svårtillgängliga. Artfynd 2015 (LIS): Fällmossa Antitrichia curtipendula (S), murgröna Hedera helix (FS), buskstjärnblomma Stellaria holostea (S). 12

13 N Byasjön, Tving Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängsoch Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 13

14 14

15 15

16 Hornen Läge: Söder om Ruan, 3,5 km VNV om Tving. Områdesbeskrivning: Fina naturmiljöer runt stora delar av sjön i en kuperad och något stenig terräng. Mycket ädellövskog längs norra och sydvästra delarna av sjön. Större områden med barrskog utan betydande naturvärden finns längs östra och sydöstra delen av sjön. Moränstränder längs norra och södra sjön och klippstränder i öster och väster. Särskilda värden: Två nyckelbiotoper och ett objekt med naturvärden i sydväst. Vacker hagmark längs norra stranden. Sjön ligger i värdetrakten Blekingekusten från Pukavik till Torhamnshalvön. Hotbild: Upphörd beteshävd är det största hotet mot hagmarkerna norr om sjön. Avverkning och felaktigt utförd gallring kan spoliera de skogliga naturvärdena. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Tillgänglighet: Svårtillgänglig. Enda bilväg 200 meter öster om sjön. Artfynd 1997 (NBI): Skriftlav Graphis scripta (Ö), krushättemossa Ulota crispa (S) 2001 (NBI): Storrams Polygonatum multiflorum (FS), bokkantlav Lecanora glabrata (RS), platt fjädermossa Neckera complanata (S), bokfjädermossa Neckera pumila (RS), bokvårtlav Pyrenula nitida (RS), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (S), grå punktlav Acrocordia gemmata (Ö), fällmossa Antitrichia curtipendula (S), klippfrullania Frullania tamarisci (S), 16

17 traslav Scytinium lichenoides s.lat.(s), porellor Porella spp. (S), västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus (S) (ÄOB): Guldlockmossa Homalothecium sericeum (S) Guldlockmossa Stortimjan N N N N Hornen, Tving Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängsoch Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 Norrsjön Läge: 2 km nordväst Spjutsbygd, strax väster om väg 28. Områdesbeskrivning: Hagmark i nordväst. Östra sidan oexploaterad och bevuxen med yngre gallringsskog av gran. Kantzon av björk, al, vide och vass sträcker sig i stort sett runt hela sjön. Två sumpskogar finns registrerade i anslutning till hagmarken i nordväst. Särskilda värden: Naturvärdena är knutna till hagmarken i nordväst Hotbild: Igenväxning av hagmarken. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Tillgänglighet: Tämligen lättillgänglig. Artfynd Inga, men det bör finnas backsippa inom zonen, eftersom betesmarken västerut är en mycket stor backsippelokal. 26

27 Norrsjön, Tving Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängsoch Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 27

28 Skärsjön Läge: Nordnordost om Tving, nära den samlade bebyggelsen. Områdesbeskrivning: Klarvattensjö (en av länets klaraste sjöar) som huvudsakligen omges av barrskog på mager moränmark. I sydost ligger en mycket populär badplats. Särskilda värden: Objekt med naturvärden längs östra stranden. Skärsjögranen (naturminne) i nordvästra delen. Artrik akvatisk mossflora. Den intressantaste arten är fiskekrokmossa Drepanocladus sordidus, som bara är känd från ett par sjöar i Blekinge. Storlom häckar i sjön. Fiskgjuse har häckat vid sjöns norra strand. Osäkert om den finns kvar efter de omfattande avverkningar som utförts under senare år. Sjön ligger i värdetrakten Blekingekusten från Pukavik till Torhamnshalvön. Välanvänd badplats samt strövstigar ger höga sociala värden. Hotbild: Avverkning och hård gallring. Kraftig ökning av friluftslivet kan medföra störningar på eventuellt häckande storlom och fiskgjuse. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Tillgänglighet: Tämligen lättillgänglig med ett flertal större vägar och stigar. Artfynd 2010 (AP): Storlom Gavia arctica (Ö) (häckning) (AP): Backsippa Pulsatilla vulgaris (R) 2013 (AP): Fiskgjuse Pandion haliaetus (Ö) (häckning) (NBI) Glansfläck Arthonia spadicea (S) 2015 (AP) Fiskekrokmossa Drepanocladus sordidus (Ö) 28

29 Backsippa N Skärsjön, Tving Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 29

30 Utsikt från badplatsen över Skärsjön, en av länets klaraste sjöar. Foto Joakim Hemberg Naturvärdesobjekt N (klass 2). Flerskiktad strandskog med stort inslag av gamla tallar. En välanvänd stig löper genom området. Foto Joakim Hemberg 30

31 31

32 32

33 Stora Åsjön Läge: Cirka en mil norr om Tving, 1,5 km väster om väg 28, nära byn Blåningsmåla. Områdesbeskrivning: Klarvattensjö med tämligen varierade och kuperade omgivningar. Mestadels barrdominerad skog, men stort inslag av lövträd i norr och väster. Bördig och delvis källpåverkad mark längs norra och västra stranden. Mestadels morän- och sandstränder. Särskilda värden: Våtmarkerna runt Nättrabyån har mycket höga naturvärden (klass I) enligt Våtmarksinventeringen. Artrik nyckelbiotop som kommer att bli biotopskyddsområde under 2016 eller Hotbild: Avverkning och hård gallring är ett hot mot de skogliga naturvärdena. Kraftig ökning av friluftslivet kan vid en liten sjö som denna orsaka störningar på fiskgjuse och storlom, som troligen häckar i området. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Tillgänglighet: Tämligen svårtillgänglig Artfynd 2015 (NBI): Skogsbräsma Cardamine flexuosa (S), skärmstarr Carex remota (S) dvärghäxört Circaea alpina (S), storrams Polygonatum multiflorum (S), fällmossa Antitrichia curtipendula (S), skuggsprötmossa Eurynchium striatum (S), klippfrullania Frullania tamarisci (S), västlig husmossa Loeskeobryum brevirostre (S), västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus (S) trubbfjädermossa Homalia trichomanoides (S), grov fjädermossa Neckera crispa (S), platt fjädermossa Neckera complanata (S), krushättemossa Ulota crispa (S), glansfläck 33

34 Arthonia spadicea (S), havstulpanlav Thelotrema lepadinum (S) brandticka Pycnoporellus fulgens (RS), Skogsalm Ulmus glabra (R), 2016 (LIS): Storlom Gavia arctica (F), fiskgjuse Pandion haliaetus (F), 2 ex varningsläte, sävsparv Emberiza schoeniclus (R). N Stora Åsjön, Tving Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängsoch Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 34

35 35

36 36

37 37

38 4.2 Nävragöl Nävrasjön Läge: Norr om och precis intill samhället Nävragöl. Områdesbeskrivning: Västra sidan domineras av betesmarker och åkermark, medan östra sidan har väldigt låg grad av exploatering i norra halvan där barrskog dominerar. I sydost finns en del bebyggelse och betesmarker. På bägge sidor om sjön finns i södra delen fina klippstränder. För övrigt dominerar moränstränder. I sydvästra delen ligger en badstrand. Särskilda värden: En nyckelbiotop längs västra stranden och tre objekt med naturvärden spridda runt sjön. I norr finns en betesmark med rödlistade kärlväxter. Förekomst av hårklomossa som är rödlistad och fridlyst. Nordvästra delen av strandskyddsområdet omfattas av Bevarandeplan för odlingslandskapet. Ett litet parti i nordväst (ungefär samma som objektet med naturvärden) är med i Sumpskogsinventeringen, dock ej klassat. Hotbild Det största hotet mot naturvärdena är upphörd beteshävd och igenväxning i de delar som har en lång hävdkontinuitet (klass 1-områdena vid sjöns nordvästra del). I övriga områden med naturvärden bedöms kraftig gallring och slutavverkning vara de största hoten. Hårklomossan missgynnas av gallring i strandzonen då den är beroende av skugga. 38

39 Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Tillgänglighet: Hela sjön är tämligen lättillgänglig. Artfynd: 2005 (AP): Stortimjan Thymus pulegioides (R)(ej återfunnen) 2011 (AP): Grusnejlika Gypsophila muralis (R) 2014 (AP): Sydspärgel Spergula arvensis subsp. arvensis (R) 2015 (LIS): Tallticka Phellinus pini (RS), skogslind Tilia cordata (S), lönnlav Bacidia rubella (S), blåsippa Hepatica nobilis (FdS), fällmossa Antitrichia curtipendula (S), murgröna Hedera helix (FdS), guldlockmossa Homalothecium sericeum (S), grå punktlav Acrocordia gemmata (Ö), klippfrullania Frullania tamarisci (S), blåmossa Leucobryum glaucum (FS), sotlav Cyphelium inquinans (S), västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus (S), krushättemossa Ulota crispa (S) 2016 (LIS): Hårklomossa Dichelyma capillaceum (R), Fiskgjuse Pandion haliaetus (Ö). Blockrik zon vid Nävrasjöns västra strand. På de beskuggade stenblocken under träden växer hårklomossa Dichelyma capillaceum (RF). Foto Joakim Hemberg 39

40 Grusnejlika Gypsophila muralis (R) har påträffats i hagmarken längst i nordväst. Foto Joakim Hemberg Fällmossa Antitrichia curtipendula (S) finns i fyra områden (klass 1 och 2) vid Nävrasjön. Foto Joakim Hemberg 40

41 Grusnejlika Sydspärgel, Grusnejlika N Hårklomossa Hårklomossa N Nävrasjön, norra delen Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 41

42 N N Sydspärgel Stortimjan N Stortimjan Nävrasjön, södra delen 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 Stora Alljungen Läge: Väster om Holmsjö och Nävragöl. Områdesbeskrivning: Stora Alljungen är länets näst största sjö och sträcker sig nästan 6,5 km i nord-sydlig riktning. I norra delen, i Bakareboda och Pukaberg, domineras sjöns omgivningar av ett öppet kulturlandskap med fina betesmarker. Sjön är tämligen oexploaterad bortsett från dessa byar och området runt Västra Stensjö. För övrigt dominerar barrskog med insprängda lövbestånd i ett delvis kuperat landskap. Stora Alljungen har stor betydelse för friluftslivet och vägar och stigar löper runt större delen av sjön. Utmärkande för sjön är att det står många gamla tallar längs stränderna. Stränderna är omväxlande morän-, sand-, klipp- och dystränder. Särskilda värden: Tre nyckelbiotoper och sju objekt med naturvärden spridda runt sjön med en tyngdpunkt i norr. I Strandskogarna längs finns ett flertal ovanliga svampar, i synnerhet taggsvampar. Merparten av dessa är knutna till gamla tallar på sandig mark. Nordöstra delen av strandskyddsområdet omfattas av Bevarandeplan för odlingslandskapet. Hotbild De skogliga nyckelbiotoperna och naturvärdesobjekten hotas av framförallt av gallring och slutavverkning. Det främsta hotet mot hagmarkerna är upphörd beteshävd och igenväxning. 53

54 Vattenstatus: Sjön har måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status enligt Vattenmyndighetens preliminära bedömning Sjön kalkas. Tillgänglighet: Tämligen lättillgänglig bortsett från en sträcka i nordväst (Bakareboda) Artfynd: 2007 (AP): Sandödla Lacerta agilis (R) 2015 (AP): Trumgräshoppa Psophus stridulus (R) 2015 (LIS): Dropptaggsvamp Hydnellum ferrugineum (S), grantaggsvamp Bankera violascens (RS), blomkålssvamp Sparassis crispa (S), svartvit taggsvamp Phellodon connatus (R), koralltaggsvamp Hericium coralloides (RS), västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus (S), vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum (S), blåmossa Leucobryum glaucum (FS), zontaggsvamp Hydnellum concrescens (S), brandticka Pycnoporellus fulgens (RS), långfliksmossa Nowellia curvifolia (S), grönhjon Callidium aeneum (R), gammelgranslav Lecanactis abietina (Ö) (LIS): Lundkovall Melampyrum nemorosum (Ö), sotlav Cyphelium inquinans (S), Tallticka Phellinus pini (R), Storlom Gavia arctica (Ö), mindre hackspett Dendrocopos minor (R). 54

55 N N N Trumgräshoppa, Sandödla Lundkovall, Mindre hackspett N Stora Alljungen, norra delen 55

56 N N N Rutskinn, Rostfläck, Guldlockmossa, Fällmossa N Stora Alljungen, mellersta delen 56

57 Glansfläck Dropptaggsvamp N Stora Alljungen, södra delen 57

58 Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. Nyckelbiotop (N ) med gamla tallar vid norra delen av St. Alljungen. Foto Joakim Hemberg 58

59 Produktionsskog klass 4 (till vänster om vägen) samt strandzon klass 3 till höger om vägen. Stora Alljungen norr om N Foto Joakim Hemberg Vy över Stora Alljungen från naturvärdesobjekt N Foto Jenny Ström Åkesson 59

60 Sotlav Cyphelium inquinans (S) på torrtall i objekt N Foto Joakim Hemberg Lundkovall (Natt och dag) Melampyrum nemorosum (Ö) har en mycket rik förekomst vid Pukaberg, norra delen av St. Alljungen. Foto Joakim Hemberg 60

61 Rutskinn Xylobolus frustulatus (R) på död ekgren vid Alljungens badplats. Foto Jenny Ström Åkesson Grov grangren med typiska gnagspår och kläckhål (bred rund gång med hålet i mitten) efter skalbaggen grönhjon Callidium aenum (R). Spår efter denna art noterades i nyckelbiotop N Foto Joakim Hemberg 61

62 Zontaggsvamp Hydnellum concrescens (S) i nyckelbiotop N vid Stora Alljungen. Foto Jenny Ström Åkesson 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 Yasjön Läge: Knappt 4 km rakt öster om Nävragöl vid byn Buggamåla. Områdesbeskrivning: Bortsett från badplats i östra delen och betesmark i sydväst är Yasjön oexploaterad. I sjön ligger två mindre öar, varav den ena är tillgänglig utan båt. Markerna domineras av granskog med avbrott för mossar och surdråg. Ett par hagmarker med fin struktur finns i östra delen, den ena igenväxande. I sydvästra delen finns ett vackert bokbestånd. Huvudsakligen moränstränder. Särskilda värden: Inga bortsett från vad som nämns i områdesbeskrivningen. Hotbild De skogliga naturvärdena hotas framförallt av slutavverkning och hård gallring. I hagmarkerna är igenväxning det största problemet. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Tidigare inventeringar pekar på grumligt vatten med hög planktonproduktion, varför sjön då (1973) inte ansågs angenäm att bada i. Tillgänglighet: Svårtillgänglig. Artfynd 2015 (Inventering): Skal från större dammussla Anodonta cygnea (Ö) hittades, vilket tyder på att den finns i sjön. 85

86 Yasjön, Nävragöl Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 86

87 4.3 Holmsjö Bredasjön Läge: 1,5 km nordväst om Holmsjö, precis norr om vägen mot Eringsboda. Områdesbeskrivning: I öster finns badplats, fotbollsplan och dansbana. Norra delen är föryngringsavverkad och planterad med gran och lärk. En kantzon av fina tallar har lämnats närmst vattnet men stora delar är sönderblåsta efter de senaste stormarna. Den västra delen är bebyggd och delarna närmast vattnet betas. I södra delen sträcker sig vägen till Eringsboda. Sjön är en typisk oligotrof (näringsfattig) sjö med klart vatten och en mycket välutvecklad bottenflora. Bottenfloran utgörs av notblomster Lobelia dortmanna, vekt braxengräs Isoetes echinospora, styvt braxengräs Isoetes lacustris, strandpryl Plantago uniflora och ältranunkel Ranunculus flammea. Särskilda värden: Ett mindre naturvärde har registrerats i östra kanten mellan badplatsen och fotbollsplanen. Rik musselförekomst. Höga sociala värden genom fotbollsplanen och badplatsen. Hotbild: Områdena med naturvärden hotas framförallt av igenväxning, vilket missgynnar de gamla tallarna och arter knutna till dessa. Avverkning och hård gallring är också ett hot. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Sjön ligger inom vattenskyddsområde. 87

88 Tillgänglighet: Lättillgänglig, vägar och stigar som binds samman så man lätt kan vandra runt sjön. Artfynd 2016 (LIS): Safsa Osmunda regalis (S), dropptaggsvamp Hydnellum ferrugineum (S), allmän dammussla Anodonta anatina (Ö) större dammussla Anodonta cygnea (Ö), spetssumpsnäcka Viviparus contectus (Ö). Dropptaggsvamp N Safsa Bredasjön, Holmsjö Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängsoch Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 88

89 Badplatsen vid Bredasjön. Foto David Göransson Allmän dammussla Anodonta anatina (Ö). Foto David Göransson 89

90 90

91 91

92 Husgölen Läge: Cirka en kilometer rakt öster om Holmsjö. Områdesbeskrivning: Liten sjö öster om Holmsjö. Norra och västra delen är till större delen bebyggd övrig areal består av betesmark. På östra sidan finns två mindre fastigheter en sommarbostad samt en permanentbostad. Återstoden av östsidan består i huvudsak av produktionsskog. I sydväst finns en igenväxt och ohävdad betesmark. Särskilda värden: Äng- och i norr (Ej aktuell -> klass 3 i LIS) Hotbild: Igenväxning av betesmarkerna. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Tillgänglighet: Lättillgänglig. Artfynd Inga arter har noterats. 92

93 Husgölen, Holmsjö Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 93

94 Kroksjön (Holmsjö) Läge: Knappt 2 km väster om Holmsjö, precis söder om vägen mot Eringsboda. Områdesbeskrivning: Brunvattensjö med tydlig näringspåverkan. Omgivningarna är i stort sett oexploaterade, bortsett från två sommarbostäder i sydväst samt ett permanentboende i norr. I sydöst finns fina hällmarker bevuxen med yngre tall. I branterna ner mot vattnet växer äldre tallar, bok och senvuxen ek. I sydspetsen finns en trevlig hällmark med grillplats och brygga. I anslutning till sommarbostäderna finns rikligt med kulturlämningar som odlingsrösen och stenmurar. Särskilda värden: Inga utöver vad som anges ovan. Hotbild De skogliga naturvärdena hotas framförallt av slutavverkning och hård gallring. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Tillgänglighet: Tämligen lättillgänglig. Artfynd 2016 (LIS): Nordnäckros Nymphaea alba ssp candida (Ö), allmän dammussla Anodonta anatina (Ö), större dammussla Anodonta cygnea (Ö). 94

95 Kroksjön, Holmsjö Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 95

96 Nordnäckros Nymphaea alba ssp candida (Ö) i Kroksjön. Arten är som namnet anger nordlig och har få kända fynd i länet. Foto David Göransson 96

97 Kroksjön (Dunkamåla) Läge: 2 km öster om Holmsjö, väster om byn Dunkamåla. Områdesbeskrivning: Förhållandevis stor sjö i en flack och blockig terräng med huvudsakligen barrskog utan betydande naturvärden. Längs östra sidan finns större inslag av ädellövskog och hagmark. Moränstränder med dybottnar i vikarna. Särskilda värden: Två stora och en liten nyckelbiotop samt ett mindre objekt med naturvärden längs östra sidan. Ett objekt med naturvärden i norr. Hotbild De skogliga naturvärdena hotas framförallt av slutavverkning och hård gallring. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Tillgänglighet: Tämligen svårtillgänglig, östra sidan har en del fritidsbebyggelse och är lättillgänglig. Västra sidan är svårtillgänglig. Artfynd 2010 (AP): Klotigelknopp Sparganium erectum ssp. oocarpum (R), svart trolldruva Actaea spicata (S) (NBI): Fällmossa Antitrichia curtipendula (S), blåsippa Hepatica nobilis (FS), skogslind Tilia cordata (S), guldlockmossa Homalothecium sericeum (S), blek kraterlav Gyalecta flotowii (R), vippärt Lathyrus niger (S), tandrot Cardamine bulbifera (S), platt fjädermossa Neckera complanata (S), trädporella Porella platyphylla (S), vätteros Lathraea squamaria (S), storrams Polygonatum multiflorum (FS), trubbfjädermossa Homalia trichomanoides (S), ormbär Paris quadrifolia (S), gullpudra Chrysosplenium alternifolium (S), lönnlav Bacidia rubella (S), krushättemossa Ulota crispa (S), ädellav Megalaria grossa (RS), 97

98 barkkornlav Lopadium disciforme (S), rostfläck Arthonia vinosa (S), blåmossa Leucobryum glaucum (FS), tallticka Phellinus pini (RS), glansfläck Arthonia spadicea (S), skogsalm Ulmus glabra (R), porellor Porella spp. (S), västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus (S), klosterlav Biatoridium monasteriense (R). N N Klotigelknopp N N N Kroksjön (Dunkamåla) Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 98

99 Nyckelbiotop N vid Kroksjön. Foto Joakim Hemberg Vårärt Lathyrus vernus (S) är förhållandevis ovanlig i Blekinge, men går att hitta i nyckelbiotopen på den övre bilden. Foto Joakim Hemberg 99

100 100

101 101

102 102

103 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 110

111 Sillhövden Läge: Öster om Holmsjö i direkt anslutning till samhället, väg 28 och järnvägen. Områdesbeskrivning: Västra och norra delarna omfattas antingen av detaljplan eller ligger i nära anslutning till väg 28 eller järnvägen. Resterande marker på östra sidan är präglade av ett historiskt kulturlandskap och hyser större eller mindre natur- och kulturvärden. Stränderna är omväxlande sand-, morän- eller dystränder. Särskilda värden: Längs östra stranden fyra stycken objekt med naturvärden. Sydöstra delen av strandskyddsområdet omfattas av Bevarandeplan för odlingslandskapet. Hotbild De skogliga naturvärdena hotas framförallt av slutavverkning och hård gallring. I hagmarkerna är igenväxning det största problemet. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Tillgänglighet: Lättillgängligt. Artfynd: 2010 (Artportalen): Rutkremla Russula virescens (S) (Artportalen): Rikligt med grusnejlika Gypsophilia muralis (R) vid järnvägsstationen (Inventering): Guldlockmossa Homalothecium sericeum (S), blåsippa Hepatica nobilis (S) 2016 (Inventering): Ekskinn Aleurodiscus disciformis (R), Ekticka Phellinus robustus (R), storlom Gavia arctica (Ö). 111

112 Sillhövden, norra delen 112

113 N Rutkremla N N N Sillhövden, södra delen 113

114 Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 114

115 Ekticka Phellinus robustus (R) i objekt N vid Sillhövden. Foto Joakim Hemberg Ekskinn Aleurodiscus disciformis (R) på gammal senvuxen ek i objekt N vid Sillhövden. Foto Joakim Hemberg 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 122

123 123

124 Skäravattnet Läge: 500 m väster om Holmsjö samhälle. Områdesbeskrivning: Sjön är omgiven av produktionsskog i olika åldrar. Södra sidan är brant och blockrik, bevuxen med granskog. I öster finns en mindre båtplats. Runt större delen av sjön finns en promenadstig. Östra delen består främst av yngre granskog med inslag av äldre tall och några enstaka bokar. I kantzonen finns även al och björk. I norr finns en större föryngringsyta med en kvarlämnad kantzon av senvuxen tall, björk och al. Två bryggor/båtplatser är anlagda i norr. Särskilda värden: Ett stort bestånd av ag Cladium mariscus. Arten har sin huvudutbredning på Öland och Gotland. Hotbild: Avverkning och hård gallring. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Tillgänglighet: Sjön är tämligen lättillgänglig genom skogsbilvägar i norr och öst. Artfynd: 2016 (Inventering): Blåmossa Leucobryum glaucum (S), västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus (S), ag Cladium mariscus (Ö), spetssumpsnäcka Viviparus contectus (Ö). 124

125 Blåmossa Ag Ag Västlig hakmossa Skäravattnet, Holmsjö Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 125

126 Vy över Skäravattnet från badplatsen i nordost. Foto David Göransson Spetssumpsnäcka Viviparus contectus (Ö) från Skäravattnet. Foto David Göransson 126

127 4.4 Saleboda/Fur Brudgölen Läge: 3 km nordost om Saleboda precis öster om byn Sjunnamåla. Områdesbeskrivning: Omgiven till större delen av produktionsskog övervägande gran i olika åldrar. Närmst sjökanten finns en zon av al, björk, gran och någon enstaka grov tall. Flertalet utlopp finns i sjöns södra del. I söder är marken mer finkornsrik och har troligen använts som slåttermark eller bete. I nordost finns en ohävdad inäga med odlingsrösen och husgrund. Särskilda värden: Inga särskilda värden noterade. Hotbild: Avverkning och hård gallring. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas inte efter Tillgänglighet: Svårtillgänglig, endast en väg går fram inom strandskyddsavstånd. Artfynd: 2015: Grönpyrola Pyrola chlorantha (S) 127

128 Grönpyrola Brudgölen, Saleboda/Fur Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 128

129 Nätterhövden Läge: Gränssjö mellan Småland och Blekinge, knappt 5 km väster om Saleboda. Områdesbeskrivning: Flikig sjö med många olika typer av strandmiljöer vilket ger förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Vattnet i sjön är något brunfärgat men med relativt god sikt. Den strandnära bottnen är på de flesta ställen hård men med ett tunt lager av organisk gyttja. Bottenfloran är inte så välutvecklad. På korta sträckor finns dock en typisk bottenflora med notblomster, vekt braxengräs och löktåg. Sjön är oligotrof men med viss näringspåverkan i främst djupa vikar där bladvass breder ut sig i täta bestånd. Omgivningarna domineras av barrskog Särskilda värden: Maderna har klassats som höga naturvärden i Våtmarksinventeringen. Hotbild: Avverkning och hård gallring. Vattenstatus: Sjön har måttlig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status enligt Vattenmyndighetens preliminära bedömning Tillgänglighet: Svårtillgänglig. Ett par småvägar går ner till sjön och en större väg passerar i öster. Artfynd: 2015 (LIS): Fällmossa Antitrichia curtipendula (S), trubbfjädermossa Homalia trichomanoides (S), rostfläck Arthonia vinosa (S), skogslind Tilia cordata (S) (Inventering): Sjötåtel Deschampsia setacea (R)(ny lokal), Safsa Osmunda regalis (S), Allmän dammussla Anodonta anatina (Ö), fiskgjuse Pandion haliaetus (Ö). 129

130 Safsa Safsa Safsa Safsa Sjötåtel Nätterhövden, västra delen 130

131 Safsa N N Nätterhövden, östra delen Naturvärdesklassning: 1. Nyckelbiotop, betesmark med rödlistad art eller annan hög kvalitet 2. Objekt med naturvärden, betesmark i Ängs- och Betesmarksinventeringen 3. Skog med vissa naturvärden, betesmark med vissa naturvärden 4. Inga påtagliga naturvärden 5. Planlagd mark, tomtmark, stora vass- och sävbälten m.m. Strandzoner klass 3: Smal bård mot sjön som bedöms ha vissa naturvärden, framför allt med avseende på naturvårdsträd och strukturer. 131

132 En vegetationsrik del av Nätterhövden. Foto David Göransson Sjötåtel Deschampsia setacea (R) (de två låga tuvorna samt vippan i förgrunden) vid Nätterhövden. Foto David Göransson 132

133 Safsa Osmunda regalis (S) växer på flera platser vid Nätterhövden. Denna stora ormbunke är en relikt från värmetiden och har i Sverige en mycket begränsad utbredning. Foto David Göransson Artrik och varierad strandzon (klass 3) vid Nätterhövden. Foto David Göransson 133

134 134

135 135

136 136

137 137

138 Trehörningen Läge: Drygt två kilometer nordväst om Saleboda samhälle. Områdesbeskrivning: Liten, brunvattensjö som är omgiven av något stenig terräng som domineras av olikåldrig barrskog. Handgrävd kanal i sydväst som utgör förbindelse med Älten. Särskilda värden: Nyckelbiotop i västra delen. Sydöstra delen av strandskyddsområdet omfattas av Bevarandeplan för odlingslandskapet. Hotbild: Naturvärdena (i huvudsak barrskog som bör lämnas orörd) hotas av avverkning och hård gallring. Vattenstatus: Sjön är inte statusklassad enligt Vattenmyndigheten, varför ekologisk och kemisk status inte är kända. Sjön kalkas. Tillgänglighet: Lättillgänglig. Det finns vägar runt hela sjön. Artfynd 2015 (LIS): Gammelgranslav Lecanactis abietina (Ö), vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum (S), blåmossa Leucobryum glaucum (FS), långfliksmossa Nowellia curvifolia (S), knärot Goodyera repens (RFS), grönpyrola Pyrola chlorantha (S), grönhjon Callidium aeneum (R). 138