Formgivning av funktion -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formgivning av funktion -"

Transkript

1 Rasmus Büttner Formgivning av funktion - De potentiella skydden Design of function - The potential protections Rättsvetenskap D-uppsats Termin: HT 2011 Handledare: Erika Lunell

2 Abstract Today is no longer only a devices function of importance; the design is just as important. The need for protection for the design of functional products has therefore grown over time and today there are four different areas of law which potentially can give this protection in Sweden: design rights, trade mark rights, copyright and marketing law. These areas of law do in four different ways offer four different protections for design of function. The essay aims to clarify why these four areas of law offer protection for designs of function, which roll a products technical function has in each area and to make a comparison between the areas. The investigation is made by a legal dogmatic method. The design rights are applicable because they are intended to protect industrial products' appearance, which means the design of function. The conditions for the protection are that the product has to be distinctive and new. Trademark law does actually protect characteristics that associate a product with a seller; but provided that it is distinctive and is possible to be represented graphically even a design of function can work as a trademark. Copyright protection can be given to a design because it can also count as a work of art, and on that way falls within copyright's protective frame, the requirement is that the design is original and that it came about through an independent creation. Finally, a functional product design is also protected market legally through marketing law prohibiting deceptive imitations and exploitation of goodwill. The prohibition against deceptive imitation requires that a design is known and has individuality, while a likelihood of confusion exists. The prohibition against exploitation of goodwill requires that the design holds a reputation and is known. All areas of law in some way require that a design to some extent must be independent from its function to be protected. This is because none of the investigated areas are intended to protect a technical function, that goes to the patent law. Moreover it is not good for the free competition. Design rights require that a design must not be entirely dependent on its function to gain protection, such a design can though be protected if the same technical result can be reached through a different design. Trademark protection can a product design only get if the design is not necessary to obtain a technical result, market law in its turn excludes designs which principally serve to make a product functional. Both of these exceptions apply even if the same technical result can be achieved by a different design. In copyright law the functionality of a design determinates how much space of variation for artistic creation there is. That space in its turn determines how high the requirement for originality is set. 2

3 Sammanfattning Idag är inte längre enbart funktionen det viktiga hos en produkt, dess design är minst lika betydelsefull. Behovet av skydd för utformningen av funktionella produkter har därför med tiden växt och idag finns fyra olika rättsområden som potentiellt kan skydda funktionellt betingade formgivningar i Sverige: mönsterrätt, varumärkesrätt, upphovsrätt och marknadsrätt. Dessa områden ger på fyra olika vägar fyra olika skydd för formgivningar av funktion. Uppsatsen syftar att genom en rättsdogmatisk metod besvara varför skydd kan fås i respektive rättsområde, vilken betydelse funktionen har i dessa och vilka likheter och skillnader som finns områdena emellan. Det mönsterrättsliga skyddet uppkommer då mönsterrätten syftar till att skydda industriprodukters utseende, vilket avser funktionella produkters formgivning. Förutsättningarna för skydd är att produkten är särpräglad och ny. Varumärkesrätten skyddar egentligen kännetecken som förknippar en vara med en näringsidkare, förutsatt att varans utformning har särskiljningsförmåga och är grafiskt återgivningsbar kan denna även utgöra ett varumärke. Upphovsrättsligt skydd kan en formgivning få då denna kan vara ett konstverk och så med faller inom upphovsrättens skyddsram, kravet är att formgivningen är originell och att den tillkom genom ett självständigt skapande. Till sist kan en funktionell produkts utformning även skyddas marknadsrättsligt genom marknadsföringslagens förbud mot vilseledande efterbildningar och renommésnyltning. Förbudet mot vilseledande efterbildning kräver att en formgivning är känd och har särprägel samtidigt som förväxlingsrisk föreligger. Renommésnyltningsförbudet förutsätter att formgivningen innehar ett renommé och att den är känd. Samtliga rättsområden förutsätter att en formgivning i någon mån måste vara oberoende från dess funktion för att kunna skyddas. En teknisk funktion ska inte kunna skyddas med hjälp av undersökta rättsområden, detta är patenträtten förbehållet och vore inte bra ur konkurrenssynpunkt. Mönsterrätten kräver att ett mönster inte får vara uteslutande funktionsbetingat, dock kan ett sådant mönster skyddas om samma tekniska resultat kan uppnås genom en annorlunda formgivning. Varumärkesskydd kan en varuutformning endast få om den inte är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat, marknadsrätten utesluter i sin tur formgivningar som huvudsakligen tjänar till att göra en produkt funktionell. Båda dessa krav gäller dock även om samma tekniska resultat kan uppnås genom en annorlunda utformning. I upphovsrätten bestämmer en formgivnings funktion hur stort variationsutrymmet för konstnärligt skapande är, vilket avgör hur högt ställt verkshöjdskravet är. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod och material Rättskälleläran i svensk rätt och i EU-rätt Motiv till rättsfallsurval Avgränsningar Disposition Mönsterrätt Bakgrund Instanser och sanktioner Skyddsobjekt Skyddsförutsättningar Nyhetskravet Särprägel Uppkomst Registrerat skydd Oregistrerat skydd Skyddet Varumärkesrätt Bakgrund Instanser och sanktioner Skyddsobjekt Skyddsförutsättningar Särskiljningsförmåga Grafisk återgivning Kännedomskravet Uppkomst Registrering Inarbetning Skyddet

5 4. Upphovsrätt Bakgrund Instanser och sanktioner Skyddsobjekt Skyddsförutsättningar Uppkomst Skyddet Marknadsrätt Bakgrund Instanser och sanktioner Lagstiftningen Syfte Generalklausulen Transaktionstest Vilseledande efterbildning Renommésnyltning Analys Varför får formgivningar av funktion skydd inom respektive rättsområde? Vilken betydelse har en produkts funktionalitet inom respektive område? Vilka likheter finns och hur skiljer sig rättsområdena från varandra? Slutsatser Källförteckning

6 Förkortningslista EU - HD - ICC - MD - Europeiska Unionen Högsta Domstolen Internationella handelskammaren (International Chamber of Commerce) Marknadsdomstolen MFL - Marknadsföringslag (2008:486) ML - Mönsterskyddslag (1970:485) OHIM - PRV - SFO - SOU - URL - Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (Office of Harmonization for the Internal Market) Patent- och registreringsverket Svensk Forms Opinionsnämnd Statens offentliga utredningar Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk VML - Varumärkeslag (2010:1877) WIPO - Världsorganisationen för den immateriella äganderätten 6

7 1. Inledning 1.1. Bakgrund Identitet och image blir allt viktigare i dagens kommersiella verksamheter. Dessa värden förmedlas i allt större utsträckning genom själva produktens utformning, och inte bara genom dess förpackning eller reklam. Det räcker inte längre för en produkt att fylla sin funktion, den måste även förmedla något. Det kan handla om att den förmedlar en status, är optiskt tilltalande eller enbart sticker ut. Har ett företag lyckats ta fram en produkt som är funktionell och som genom sin utformning tilltalar marknaden är risken stor för att konkurrenter försöker ta efter. Behovet av skydd för varors och produkters utformning har därför med tiden växt. Idag finns inte mindre än fyra olika lagområden där skydd för funktionella produkters utformning regleras: mönsterrätt, varumärkesrätt, upphovsrätt och marknadsrätt. Att det finns fyra rättsområden som kan reglera samma sak utgör ett intressant undersökningsunderlag då det knappast kan vara fråga om fyra likadana rättsområden med samma syfte Syfte Syftet med denna uppsats är att klargöra varför mönsterrätten, varumärkesrätten, upphovsrätten och marknadsrätten ger skydd åt funktionella produkters utformning i Sverige. Dessutom kommer rättsområdena att jämföras och eventuella skillnader och likheter kommer att belysas i syfte att ge en tydligare bild av var område. Utöver detta ämnar uppsatsen att ta reda på vilken roll en formgivnings tekniska funktion har inom respektive rättsområde Frågeställningar För att få en tydligare framställning kommer undersökningen i denna uppsats att utgå från följande tre frågeställningar: - Varför får formgivningar av funktion skydd inom respektive rättsområde? - Vilken betydelse har en produkts funktionalitet inom respektive område? - Vilka likheter finns och hur skiljer sig rättsområdena från varandra? 1.3. Metod och material Uppsatsen utformas genom en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att den kommer tolka och systematisera relevanta rättskällor för att fastställa den gällande rätten, de lege lata. 1 Det rättsdogmatiska tillvägagångssättet innebär att uppsatsen gör anspråk på att vara mer generell och rationellt betingad än den praktiska juridiken. 2 De för uppsatsen relevanta källorna återfinns i både svensk rätt och EU-rätt, med anledning av detta kommer här redogöras för båda rättskällelärorna Rättskälleläran i svensk rätt och i EU-rätt Inom den svenska rättskälleläran finns tre olika typer av rättskällor: rättskällor som skall beaktas, rättskällor som bör beaktas och rättskällor som får beaktas. Dessa typer av rättskällor har olika stor vikt som auktoritetsskäl i en bedömning, de som skall beaktas är viktigare än de 1 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 33f 7

8 bör beaktas, vilka i sin tur är viktigare än de som får beaktas. De rättskällor som skall beaktas är de enda som är bindande, de utgörs av lagar, andra föreskrifter och fasta sedvanerättsliga regler. Källorna som bör beaktas är prejudikat och lagförarbeten, medan källor som får beaktas är doktrin, domslut som inte utgör prejudikat och exempelvis institutionella rekommendationer. 3 Uppsatsen har beaktat och använt sig av samtliga ska- och bör-källor samt doktrin och domslut som inte utgör prejudikat. Utöver de svenska rättskällorna måste sedan Sveriges EU-inträde även EU-rätten beaktas. EU-rätten har vid en eventuell konflikt med nationell rätt företrädesrätt, det vill säga att det i sådana fall är EU-rätten som ska följas. 4 Den EU-rättsliga rättskälleläran ser annorlunda ut än den svenska, den delas in i bindande och vägledande rättskällor. De bindande rättskällorna, som rättstillämparen är tvungen att rätta sig efter, utgörs av primärrätt (de grundläggande fördragen), bindande sekundärrätt (förordningar, direktiv och beslut), internationella avtal och allmänna rättsprinciper. Dessutom är EU-domsolens och förstainstansens praxis i princip bindande. Vägledande källor är icke bindande sekundärrätt, förarbeten, generaladvokaters förhandsavgöranden och doktrin. 5 Översta instans är EU-domstolen som har som uppgift att säkerställa att EU-rätten tolkas och tillämpas på rätt sätt, dock kan även tribunalen pröva vissa typer av mål för att avlasta EU-domstolen. Tribunalens avgöranden kan överklagas till EUdomstolen. 6 De källor som kommer till användning i uppsatsen är samtliga bindande källor samt doktrin Motiv till rättsfallsurval Den rättspraxis som lyfts fram i uppsatsen är ämnad att vara exemplifierande, belysande och förklarande. I de fall det funnits rättsavgöranden som behandlar funktionella formgivningar har dessa valts, såvida inte andra rättsfall varit mer förklarande och/eller belysande. I den mån det varit möjligt har prejudikat valts Avgränsningar Då uppsatsen endast undersöker skydd för utformningen en produkt eller vara har givits kommer inte patenträtten att behandlas, då denna endast skyddar tekniska prestationer. 7 Inte heller firmarätten har beaktats då där endast finns skydd för den benämning under vilken en näringsidkare bedriver sin verksamhet Disposition Med den rättsdogmatiska metoden i åtanke har uppsatsens disposition utformats i syfte att tydligt systematisera text och material, varför en enhetlig kapitelutformning har valts för kapitel 2-4. Kapitel 5 om marknadsrätt har givits ett annat upplägg då denna inte syftar till att ge skydd åt en intellektuell prestation så som de immaterialrättsliga områdena gör. Förhoppningen med den valda dispositionen är att den enhetliga utformningen ska underlätta analysen och jämförelsen områdena emellan och att ge läsaren en klarare överblick. 3 Peczenik, Juridikens teori och metod, s. 35f 4 Bernitz & Kjellgren, Introduktion till EU, s Hettne & Otken Eriksson, EU-rättslig metod - Teori och genomslag i svensk rättstillämpning, s. 24ff 6 Derlén et al, EU-rätt, s. 24f 7 Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt, s Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt, s

9 Bakgrundsdelen som inleder kapitel 2-5 har som syfte att ge en förståelse för vad som påverkat lagstiftningen och var denna kommer ifrån. Utifrån denna grund är förhoppningen att efterföljande framställning står på ett starkare och mer lättförståeligt fundament. Uppsatsen avslutas genom en analys av föregående framställning i kapitel 6 och genom en redovisning av de slutsatser som dras och svar som fås i kapitel 7. 9

10 2. Mönsterrätt 2.1. Bakgrund Mönsterskyddet som sådant är en gammal företeelse. Redan 1753 kom den första svenska lagstiftningen inom området, denna hade då som syfte att skydda sidenvävarnas mönster. Nästa utformning av lagen kom inte förrän 1899 och fokuserade på metallindustrins produkter. Efter detta blev nästa version den som kom 1970 och gäller än idag, mönsterskyddslagen (1970:485) (ML). Lagstiftningen fick då en generell utformning och var i ett internationellt perspektiv speciell då den inte gjorde någon skillnad mellan nyttomönster och prydnadsmönster, så ser det dock inte ut idag när åtminstone de europeiska lagstiftningarna slutat skilja på dessa former. 9 Mönsterskyddslagen har sedan sin tillkomst genomgått omfattande förändringar. Framförallt har rättsområdets EU-harmonisering satt sin prägel på lagstiftningen, år 2002 skedde stora förändringar när europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG trädde i kraft. Utöver direktivet utgavs även en förordning, rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning av den 12/ EU-anpassningen innebär att såväl praxis som doktrin från före 2002 i stora delar förlorat sitt värde som rättskälla Instanser och sanktioner Behöriga domstolar är vid mönsterintrång i ett nationellt mönster den tingsrätt där intrångsgöraren har sin hemvist, motsvarande hovrätt och som sista instans HD. Vid intrång från utlandet eller intrång i en gemenskapsformgivning gäller Stockholms tingsrätt, Svea hovrätt och HD. 11 Vid mönsterintrång finns en rad olika sanktioner som kan bli aktuella. Begås intrånget med uppsåt eller på grund av grov oaktsamhet kan enligt 35 ML intrångsgöraren dömas till böter eller fängelse i högst två år. Annars kan ett förbud vid vite eller ett skadestånd i höjd av skälig ersättning för utnyttjandet aktualiseras. Även en ändring eller förstörelse av de intrångsgörande produkterna kan föreskrivas Skyddsobjekt Mönsterskyddet syftar till att skydda industriprodukters utseende, och är således ett rent visuellt skydd. Det avgörande för en produkts utseende är inte hur dess detaljer uppfattas var för sig, utan det som bedöms är den helhetsbild som dessa ger. 13 Lagen inbegriper såväl tvådimensionella som tredimensionella föremål. 14 Enligt 1 1 p. ML är ett mönster: en produkt eller produktdels utseende, som bestäms av själva produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material 9 Levin, Lärobok i immaterialrätt, s. 346f 10 Levin, Lärobok i immaterialrätt, s. 346f 11 Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Adamsson et al, Lagarna inom immaterialrätten, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s

11 En produkt är enligt 1 2 p. ML: ett industriellt eller hantverksmässigt framställt föremål, inbegripet delar som skall monteras till en sammansatt produkt, förpackningar, utstyrsel, grafiska symboler och typsnitt, men inte datorprogram Enligt lagen kan således även sammansatta produkter få mönsterskydd. Vad en sammansatt produkt är definieras i 1 3 p. ML, det är en produkt som består av flera utbytbara delar som kan tas isär och sammanfogas på nytt. För att ett mönster ska kunna skyddas får detta enligt 4 a ML inte uteslutande bero på produktens tekniska funktion, det får inte vara rent funktionsbetingat. Bestämmelsen ska tolkas snävt, detta slår hovrätten fast i ett avgörande om mönsterregistrering av dragbalkar för lastbilar. Tvistefrågan i avgörandet är om hela eller delar av mönstret utgörs av detaljer som uteslutande är betingade av dragbalkens tekniska funktion. I avgörandet proklamerar hovrätten att bestämmelsen ska tolkas enligt skolan om the multiplicity-of-forms theory, vilket innebär att en funktionell design ska kunna bli föremål för ett mönsterskydd om samma tekniska resultat kan uppnås även med variationer i formgivningen. 15 Domstolen kommer till slut fram till att inga hinder för mönsterregistrering föreligger och att dragbalken kan registreras. På mönsterrättsliga skyddsobjekt finns dessutom ett krav på viss beständighet. En produkt måste i någon grad behålla den form den hade vid skyddets uppkomst för att fortsätta vara skyddad, dock finns inga hinder mot att den är rörlig eller föränderlig så länge den kan återta sin ursprungliga form. Ett träffande exempel är kläder, de kan skyddas enligt ML men ändrar i ofta utseende beroende på bäraren. 16 Noteras bör också att inga estetiska värderingar får vägas in vid bedömningen av huruvida något är ett mönsterrättsligt skyddsobjekt eller inte Skyddsförutsättningar Enligt 2 ML finns två förutsättningar som ett mönster måste uppfylla för att kunna erhålla mönsterskydd: mönstret ska vara nytt och det ska vara särpräglat Nyhetskravet Ett mönster måste vid en registreringsansökan vara nytt. 2 ML slår fast att ett mönster ska betraktas som nytt om inget identiskt mönster gjorts tillgängligt för allmänheten före dagen för registreringsansökan. Som identiska bedöms mönster även om de skiljer sig åt endast i oväsentliga avseenden. Då nyhetskravet för registrering är objektivt saknar det betydelse huruvida skaparen av det senare mönstret kände till det äldre, identiska mönstret. 18 Att ett mönster tillgängliggjorts för allmänheten innebär enligt 3 ML att det offentliggjorts i samband med registreringsförfarandet eller på annat sätt. Mönstret anses även gjorts allmänt tillgängligt om det förevisats eller använts i yrkesmässig verksamhet, eller om det på annat vis blivit känt. Det nu sagda ska dock enligt 3 1 p. ML inte anses vara ett hinder för 15 Mål T Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Adamsson et al, Lagarna inom immaterialrätten, s Adamsson et al, Lagarna inom immaterialrätten, s

12 nyhetskravet om de relevanta fackkretsarna inom EU inte rimligen kan ha fått kännedom om mönstret i sin normala näringsverksamhet. I 3 2 p. ML är fastslaget att ett mönster inte heller ska anses vara tillgängliggjort för allmänheten om det blivit känt endast genom att det visats för någon annan under ett uttalat eller underförstått sekretessförbehåll. Ett undantag från nyhetskravet är den s.k. nyhetsfristen, även känd som grace period. Denna innebär enligt 3 a ML att ett mönster som offentliggjorts inom en period av tolv månader innan registreringsdagen inte anses tillgängliggjort för allmänheten. Offentliggörandet måste ske av skaparen själv, eller av någon som kan härleda sin kunskap från skaparen. Syftet med denna frist är att låta tillverkare testa sina produkter på marknaden innan de behöver bära kostnaden för en mönsterregistrering. En annan tanke är att inte straffa den som inte är kunnig om mönsterlagstiftningens nyhetskrav, utan att ge dem tid Särprägel Kravet på ett mönsters särprägel innebär enligt 2 ML att det, utöver det ovan behandlade nyhetskravet, även ska ha en viss utseendemässig distans gentemot redan existerande mönster. Bedömningen om huruvida så är fallet ska göras utifrån det helhetsintryck som mönstret ger en kunnig användare. Som kunniga användare betraktas i allmänhet personer som har en viss praktisk erfarenhet inom det relevanta formgivningsområdet, men som inte besitter expertkunskaper. 20 I ett överklagat mål i EU-domstolen om upphävande av en gemenskapsformgivning behandlas definitionen av den kunnige användaren. Objekten kring vilka det tvistas i avgörandet är s.k. tazos, rappers eller pogs, vilket är små runda pappskivor som är avsedda att användas i lek av barn. Gällande vem som är den kunniga användaren inom detta område slår domstolen fast att det i förevarande fall saknar betydelse om den kunniga användaren är ett barn på mellan 5 och 10 år eller en marknadschef på ett bolag som tillverkar de produkter som marknadsförs med hjälp av erbjudandet om pogs, rappers eller tazos huvudsaken är att dessa båda personkategorier känner till fenomenet rappers. 21 En kunnig användare kan således vara vem som helst, förutsatt att denne är väl underrättad och särskilt uppmärksam om formgivningsområdet och dess redan befintliga formgivningar. En kunnig användare kan dock inte själv vara formgivare eller tillverkare av de produkter som avses. 22 Som ovan anfört är det helhetsintrycket en kunnig användare får som ska bedömas. Bedömning får således inte ske med utgångspunkt i huruvida det föreligger likheter eller skillnader i mönsters detaljer. Vid bedömningen av helhetsintrycket måste det variationsutrymme som skaparen hade vid framtagandet av mönstret beaktas. Desto större variationsutrymmet är desto högre blir även kravet på särprägel. Inom vissa branscher, där utrymmet för variationer i mönster är begränsat, kan redan en liten ändring medföra en sådan skillnad att det nya mönstret blir skyddsvärt. 23 I ett hovrättsavgörande rörande mönsterskydd för rollatorer tvistas kring huruvida två olika formgivningar utgör samma mönster eller inte. 19 Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Adamsson et al, Lagarna inom immaterialrätten, s Mål C-281/10, p Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Adamsson et al, Lagarna inom immaterialrätten, s

13 Domstolen bedömer att så inte är fallet då det föreligger skillnader i mer än oväsentliga avseenden, den slår fast att de funktionella förutsättningarna är en faktor vid bedömningen av variationsutrymmet och kravet på särprägel: Det faktum att en formgivare är begränsad av funktionella krav innebär att det endast krävs små skillnader för att det skall vara fråga om olika mönster Uppkomst Registrerat skydd Det finns för ett mönster två olika sätt att få registrerat skydd: dels som registrerad gemenskapsformgivning och dels genom en nationell mönsterregistrering. 25 För att få skydd som gemenskapsformgivning måste en ansökan göras hos byrån för harmonisering i den inre marknaden (OHIM), vilken är belägen i Alicante, Spanien. 26 Denna ansökan kan skickas via post eller online och ska vara försedd med antingen en modell av mönstret som ska registreras eller med bildmaterial av det. Dessutom måste det anges uppgifter om de produkter som mönstret avser och i vilken produktklass dessa ingår. Produktklasserna finns angivna i den s.k. Locarnoöverenskommelsen som är ett internationellt klassificeringssystem för mönster. Ansökan ska vara författad i något av EU:s officiella språk, som exempelvis svenska. Utöver detta skall ett eventuellt rättegångsspråk anges, det finns fem att välja emellan, dessa är engelska, tyska, franska, spanska och italienska. 27 Den nationella mönsterregistreringen innebär att ett mönster enbart får skydd inom Sverige. Ansökan ska inlämnas till patent- och registreringsverket (PRV) och kraven på vad ansökan ska innehålla är de samma som för ansökan om gemenskapsformgivning. Den ska vara författad på antingen svenska, norska eller danska och måste dessutom innehålla en översättning till något av dessa språk. 28 När ansökan inkommer granskar OHIM respektive PRV den endast avseende de formella kraven och registreringshindren som finns stadgade i 4 ML: exempelvis får mönstret inte innehålla statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem och det får inte strida mot god sed och allmän ordning. Dessutom måste det till sin art vara registrerbart. 29 De materiella bestämmelserna beaktas inte vid själva registreringsförfarandet, istället har ett invändningsförfarande införts. Invändningstiden mot ett mönsters registrering är två månader från dagen då registreringen kungjordes. Under den tiden är det möjligt för konkurrenter som exempelvis anser att mönster registrerats felaktigt på grund av att de materiella skyddsförutsättningarna inte uppfylls att invända mot detta T Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s

14 Oregistrerat skydd Utöver de registrerade mönsterskydden finns även möjligheten till ett skydd utan registrering, som s.k. oregistrerad gemenskapsformgivning. Uppfyller ett mönster skyddsförutsättningarna ska det från dagen då det för första gången tillgängliggjordes för allmänheten inom gemenskapen skyddas som en oregistrerad gemenskapsformgivning i tre år. 31 Med tillgängliggörande för allmänheten avses att en formgivning skall anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten inom gemenskapen om den har offentliggjorts, förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller blivit känd på annat sätt, så att dessa omständigheter rimligen kunde ha blivit kända vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom gemenskapen. Formgivningen skall emellertid inte anses ha gjorts tillgänglig för allmänheten endast på grund av att den visats för annan efter en uttalad eller tyst överenskommelse om konfidentialitet. 32 Det oregistrerade skyddet syftar endast till att förhindra efterbildning av mönstret. Den som gör intrång i rättigheten måste ha känt till mönstret i fråga, det handlar om ett efterbildningsskydd. Har någon annan självständigt skapat ett likadant mönster är detta tillåtet, det oregistrerade skyddet avser endast att skydda mot efterbildningar Skyddet Det mönsterrättsliga skyddet har som stadgat i 1 ML syftet att ge ensamrätt till skaparen eller rättighetsinnehavaren av ett mönster. Skyddets karaktär ser olika ut beroende på om det frågan om ett registrerat eller oregistrerat mönsterskydd. Det ska dock inte vara någon skillnad mellan en nationell registrering och en registrerad gemenskapsformgivning, den senare ska inom hela gemenskapen behandlas som en nationell registrering i den medlemsstat där mönsterhavaren har sitt säte eller sin hemvist. 34 Ett registrerat skydd ger innehavaren av ett mönster skydd mot varje mönster som inte ger en kunnig användare ett annat helhetsintryck. Detta gäller även om skaparen av det nyare mönstret var omedveten om det äldre mönstrets existens. 35 Vid bedömningen av hur stort skyddsomfång ett mönster ska ha, det vill säga vilka andra mönster som inte anses göra ett annat helhetsintryck på en kunnig användare, bestäms av variationsutrymmet som skaparen hade vid framtagandet av mönstret. Detta slås fast i ett hovrättsavgörande från I avgörandet tvistas kring huruvida utformningen av företaget XLAN:s skruvclips utgör ett mönsterintrång i ett registrerat mönster. Hovrätten diskuterar variationsutrymmet och konstaterar följande gällande skruvclips: Variationsutrymmet får dock anses ha varit begränsat. Det är därför motiverat att vid prövningen ställa ett ganska lågt krav på skillnad mellan XLAN: s skruvclips och det registrerade mönstret för att anse att XLAN:s skruvclips gör ett annat helhetsintryck på en 31 Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning, artikel 11, p Rådets förordning (EG) nr 6/2002, artikel 11, p Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Rådets förordning (EG) nr 6/2002, artikel Levin, Lärobok i immaterialrätt, s T

15 kunnig användare än det registrerade mönstret. Frågan är om XLANS skruvclips med denna utgångspunkt faller inom eller utanför det registrerade mönstrets skyddsomfång. 37 Desto mindre variationsutrymme, desto lägre är kravet på skillnad. Trots detta ansågs XLAN:s skruvclips ge ett helhetsintryck som inte skiljde sig från det redan registrerade mönstret och mönsterintrång bedömdes föreligga. 38 Variationsutrymmet för utformningen av ett mönster kan exempelvis ges av mönstertätheten inom en viss bransch. Vanligast är dock att den tekniska funktion en produkt har bestämmer hur stort variationsutrymmet för dess designmässiga utformning är. Ett hjul måste till exempel vara någorlunda runt för att fortsätta fungera som ett hjul. 39 För en oregistrerad gemenskapsformgivning ser skyddet annorlunda ut. Gällande den processuella delen ska oregistrerade formgivningar behandlas likadant som registrerade, det är i det materiella skyddet som skillnaderna finns. Det oregistrerade skyddet är ett rent efterbildningsskydd och är mer likt upphovsrätten än det registrerade mönsterskyddet. Ett intrång anses endast föreligga om ett mönster är ett resultat av att en skyddad formgivning efterbildats. Ger en mönsterdesign en kunnig användare samma helhetsintryck som en oregistrerad formgivning, men har tillkommit genom ett självständigt och oberoende skapande, anses inget intrång föreligga. Det centrala kravet är att skaparen känt till det befintliga mönstret och efterbildat detta. 40 Enligt 1 a ML är det den som skapat (formgivaren) ett mönster eller den till vilken formgivarens rätt har övergått som har ensamrätt till mönstret. En ensamrätt till mönster kan överlåtas, det kan ske exempelvis genom licensiering enligt allmänna regler eller genom överföring på grund av arv eller konkurs. Det är vanligt att mönster kommer till i anställningsförhållanden, rätten övergår då till det företag där ett mönster utarbetats. 41 Ensamrätten till ett mönster innebär enligt 5 ML att ingen annan får utnyttja ett mönster utan mönsterhavarens samtycke. Detta omfattar enligt samma paragraf särskilt tillverkning, försäljning, marknadsföring och export eller import av produkter som mönstret ingår i. Enligt 7 ML är det dock tillåtet att i privat bruk utan vinstsyfte, i experimentsyfte och i undervisande syfte använda mönstret. Mönsterrätten är således ett rent kommersiellt skydd. I 24 ML är stadgat om mönsterskyddets skyddstid. Mönsterrätt måste sökas på nytt och gäller i fem år i taget. Som mest kan ett mönster få skydd i fem sådana perioder, den maximala registrerade skyddstiden blir således 25 år. Det är dock möjligt att söka skyddet för hela 25-års-perioden direkt. Har ett mönster först ett skydd som oregistrerad formgivning blir den maximala skyddstiden sammanlagt 28 år. 37 T T Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s. 140f 40 Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s. 367f 15

16 3. Varumärkesrätt 3.1. Bakgrund Den svenska varumärkesrätten (även kallad känneteckensrätt) regleras i varumärkeslagen (2010:1877) (VML) som trädde i kraft så sent som den 1 juli Varumärkeslagstiftningen som sådan är dock betydligt äldre, den första svenska varumärkeslagen började gälla år Denna reformerades 1918 och 1934 för att sedan ersättas med en ny lagstiftning Den nu gällande lagstiftningen är till stor del ett resultat av den ändrade betydelsen varumärken fått. Kännetecken och varumärken har länge haft en viktig roll, dock går betydelsen 1960 inte att jämföra med dagens. I nutidens globaliserade och närmast oändliga informationsflöde är förmågan att särskilja sig genom kännetecken ett av de viktigaste verktyg ett modernt företag har. I syfte att ha en känneteckensrätt som fungerar även på dagens marknad instiftades den nya varumärkeslagen. 43 Varumärkesrätten har stor betydelse för den europeiska samhandeln och var därför den första av immaterialrätterna att bli helt europeiserad. Den svenska varumärkeslagstiftningen bygger på ett harmoniseringsdirektiv från EU 44, dessutom har en förordning om gemenskapsvarumärken utgivits. 45 Då förutsättningar och hinder för varumärkesregistrering i materiellt hänseende är de samma i EU som i Sverige har EU-praxis stor betydelse för den svenska varumärkesrätten. 46 Sedan 2004 har EU-staterna även tillgång till ett internationellt varumärkesskydd då EU detta år lämnade in en ansökan till Världsorganisationen för den immateriella äganderätten (WIPO) om anslutning till Madridprotokollet. Anslutningen innebär att innehavare av gemenskapsvarumärken nu även har ett internationellt täckande skydd i de andra anslutna staterna, liksom att icke-eu-länder kan få varumärkesskydd genom systemet för gemenskapsvarumärken Instanser och sanktioner Vid intrång i ett nationellt varumärke förs processen vid den tingsrätt där intrångsgöraren har sin hemvist. Överklagande sker hos motsvarande hovrätt och sista instans är HD. Görs intrånget utanför landet eller gäller ett ärende intrång i ett gemenskapsvarumärke är Stockholms tingsrätt första instans, sedan gäller Svea hovrätt och HD. 48 Vid förfaranden om registrering som gemenskapsvarumärke är det först OHIM:s granskningsavdelning som bedömer ett varumärke, beslutet kan sedan anfäktas hos överklagandenämnden och i sista hand även hos Tribunalen. Gäller det en rättsfråga kan även EU-domstolen komma in som en fjärde och avgörande instans. 49 I Sverige görs registreringsansökningar hos PRV och kan 42 Levin & Bonnier, Praktisk varumärkesrätt, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar 45 Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken 46 Levin, Lärobok i immaterialrätt, s. 380ff 47 Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt, s Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s

17 sedan överklagas till i första hand Patentbesvärsrätten och i andra hand Högsta förvaltningsdomstolen. 50 Föreligger ett intrång i en varumärkesrätt kan intrångsgöraren dömas till böter eller fängelse i högst två år i enlighet med 8 kap. 1 VML. Annars kan enligt 8 kap. 3 VML ett förbud vid vite bli aktuellt, liksom ett skadestånd i höjd av skälig ersättning för det utnyttjande som skett enligt 8 kap. 4 VML. Domstolen kan dessutom i överensstämmelse med 8 kap. 7 VML föreskriva en ändring eller förstörelse av de intrångsgörande produkterna Skyddsobjekt Varumärkesrättens skyddsobjekt är enligt 1 kap. 1 VML varumärken och varukännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet. Med varumärken och kännetecken avses ett kommunikationsmedel och en symbol som agerar förbindelselänk mellan ett företag och dess kundkrets. En viktig skillnad mellan ett varumärke och exempelvis ett upphovsrättsligt verk är att varumärket inte har något självständigt värde som symbol eller utformning, det får sitt värde som skyddsobjekt när det fungerar som kännetecknande förbindelselänk mellan företag och konsumenter. 51 Varumärken har traditionellt sett tagit sig i uttryck i form av figurer eller ord som anbringats på varor eller förpackningar. På grund av den mängd och täthet av varumärken som finns idag har företag sökt nya vägar som de kan skilja sig från andra på. I takt med nya tekniska möjligheter har användningen av tidigare mer ovanliga kännetecken så som exempelvis färg-, hörsel-, känsel- eller formvarumärken ökat. 52 Detta står dock helt i samklang med lagstiftningen, i 1 kap. 4 VML är stadgat att ett varumärke kan bestå av alla tecken som kan återges grafiskt och har särskiljningsförmåga. Ett varumärke kan således även vara tredimensionellt och ta sig i uttryck i en varas eller förpacknings säregna utformning. Denna form av varumärkesskydd är den relevanta för uppsatsen och kallas ibland även för utstyrselskydd. 53 Förutsättningen för ett sådant skydd är dock enligt 2 kap. 4 VML att kännetecknets utformning inte är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat. Hur strängt denna bestämmelse ska tolkas slår EU-domstolen fast i det s.k. Philips-målet. 54 Domstolen uttalar: ett tecken som endast består av formen på en vara inte får registreras om det visas att de väsentliga särdragen i denna form endast är hänförliga till uppnåendet av ett tekniskt resultat. Detta gäller även om det kan visas att det finns andra former med hjälp av vilka samma tekniska resultat kan uppnås Proposition 2009/10:225, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Lunell, Okonventionella varumärken, s Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s. 180f 54 Mål C-299/99 55 Mål C-299/99, p

18 Grunderna till detta är enligt domstolen att det inte ligger i varumärkesrättens intresse att skydda en form som huvudsakligen ger ett tekniskt resultat och att en sådan formgivning måste kunna användas fritt av alla. 56 Det finns emellertid olika former av utstyrselskyddet. Ett skydd kan sökas för den odekorerade, nakna form en vara har, vilket innebär att enbart dess form bedöms medan dekoration och utstyrsel inte beaktas. Skyddet kan även sökas för ett varumärke bestående av såväl form som dekoration på varan, detta kallas för kombinationsmärke. Till sist är det även möjligt att skydda enbart de dekorativa elementen på en vara så som färger, figurer eller annan utsmyckning, vilket innebär ett rent dekorskydd Skyddsförutsättningar I 1 kap. 4 VML är fastslaget att det finns två förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett registrerat varumärkesskydd ska kunna fås; ett varumärke måste ha särskiljningsförmåga och det ska kunna återges grafiskt. För att få skydd genom inarbetning krävs enligt 1 kap. 7 VML att varumärket här i landet inom en betydande del av omsättningskretsen är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet Särskiljningsförmåga I 1 kap. 5 VML är fastslaget att ett varukännetecken ska anses ha särskiljningsförmåga om det kan skilja de varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan. Kännetecknet måste ha en viss distinktivitet och en förmåga att förknippa en viss näringsverksamhet med en viss vara eller tjänst. 58 Huruvida så är fallet eller inte ska bedömas utifrån den s.k. genomsnittskonsumentens perspektiv. Denne är en fiktiv person som enligt ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående registreringshinder för tredimensionella varumärken är normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst. 59 För att ett kännetecken ska ha särskiljningsförmåga måste det ha som syfte att uppfattas som ett varukännetecken, vilket har ändamålet att verka särskiljande. 60 Ett kännetecken anses enligt 1 kap. 5 VML emellertid inte inneha särskiljningsförmåga om det endast är deskriptivt, det vill säga att det enbart betecknar egenskaper som exempelvis en varas art, kvalitet eller avsedda användningsområde. När det är själva formgivningen på en vara som fungerar som kännetecken finns andra krav som omöjliggör innehavandet av särskiljningsförmåga. I sådana fall kan ett varumärke inte utgöras av en varuutformning som följer av varans art, krävs för att uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan ett betydande värde. 61 Hur högt kravet på särskiljningsförmåga ska ställas för utstyrselskännetecken slås fast 56 Mål C-299/99, p Lunell, Okonventionella varumärken, s Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt, s Mål C-299/99, p Levin & Bonnier, Praktisk varumärkesrätt, s Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG, artikel 3.e. 18

19 av EU-domstolen i ett mål rörande en plastflaskas utformning som tredimensionellt varumärke. Domstolen konstaterar det följande: Enligt fast rättspraxis skiljer sig kriterierna för bedömning av särskiljningsförmågan hos tredimensionella varumärken som utgörs av utseendet på själva varan inte från dem som är tillämpliga på andra kategorier av varumärken. Vid tillämpningen av dessa kriterier måste emellertid beaktas att genomsnittskonsumenten inte nödvändigtvis uppfattar ett tredimensionellt varumärke som utgörs av utseendet på själva varan på samma sätt som ett ord- eller figurmärke som utgörs av ett kännetecken som är oberoende av utformningen av de varor som det avser. 62 Domstolen påpekar även att det faktiskt kan vara svårare att påvisa särskiljningsförmåga hos ett tredimensionellt kännetecken än hos exempelvis ord- eller figurmärken, men att kraven ändock är lika högt ställda Grafisk återgivning För att ett varumärke ska kunna registreras måste dess registreringsansökan enligt 2 kap. 1 3 p. VML innehålla en tydlig återgivning av varumärket. Inte förrän märket, så som det återges grafiskt i registreringsansökan, kan föras in i varumärkesregistret är det möjligt att få ett registrerat varumärkesskydd. För en korrekt återgivning måste märket återges i tvådimensionell form på antingen papper eller i elektronisk form. 64 Kraven som ställs på en grafisk återgivning har definierats av EU-domstolen i det s.k. Sieckmann-målet. 65 Fallet är ett förhandsavgörande från Tyskland där en man ansökte om varumärkesregistrering av en doft. I ansökan beskrev mannen doftens karaktär med ord och lämnade som grafisk återgivning in doftens kemiska formel. Domstolen konstaterade att alla former av varukännetecken kan registreras (även tredimensionella varumärken och sådana som inte kan uppfattas visuellt) under förutsättning att de kan återges grafiskt. 66 Kraven på en grafisk återgivning är enligt EU-domstolen att återgivningen ska vara klar och precis, fullständig, tydlig, objektiv, lättillgänglig och beständig. 67 Doften i avgörandet ansågs inte uppfylla dessa krav då återgivningen inte var tillräckligt klar och precis. 68 För varumärken som utgörs av en varas utformning ligger emellertid ingen större problematik i den grafiska återgivningen. En formgivning kan genom exempelvis ett foto eller en teckning återges i tvådimensionell form och därmed bifogas på papper eller i elektronisk form Kännedomskravet Ett varumärke ska enligt 1 kap. 7 VML anses vara inarbetat om kännetecknet: 62 Mål C-238/06, p Mål C-238/06, p Lunell, Okonventionella varumärken, s. 49f 65 Mål C-273/00 66 Mål C-273/00, p Mål C-273/00, p Mål C-273/00, p Lunell, Okonventionella varumärken, s

20 här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet Vad som avses med omsättningskretsen diskuteras i ett förhandsavgörande från EUdomstolen begärt av Svea hovrätt. I hovrättsavgörandet tvistas kring huruvida varumärket Bostongurka blivit en allmän beteckning för all liknande hackad gurka. EU-domstolen slår fast att det i allmänhet är konsumenternas eller slutanvändarnas uppfattning som är viktigast, men att även den uppfattning som mellanleden vid saluföringen har måste beaktas. 70 Enligt domstolen består omsättningskretsen således framför allt av konsumenter och slutanvändare. Beroende på vad som kännetecknar marknaden för den ifrågavarande varan skall hänsyn emellertid tas även till mellanledens påverkan på inköpsbeslut, och därmed till hur dessa uppfattar varumärket. 71 Omsättningskretsen varierar således beroende på marknadsstruktur och varuslag. Även bedömningen av huruvida varumärket är känt inom en betydande del av denna omsättningskrets varierar från fall till fall. Det finns inga generella procentuella riktlinjer, istället ankommer det på rättstillämparen att göra bedömningen beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det ställs exempelvis högre krav för ett betydande antal på märken som av många ses som en beskrivande beteckning. 72 Utöver att varumärket ska vara känt inom en betydande del av omsättningskretsen ska så vara fallet här i landet. Detta innebär dock enligt 1 kap. 7 VML inte att varumärket måste vara känt i hela landet. Kännetecknet kan också anses inarbetat om det endast är känt inom en del av landet, i sådana fall gäller dock skyddet endast för detta område. Till sist måste kännetecknet även vara känt som en beteckning för just de varor som tillhandahålls, det måste ha särskiljningsförmåga. Det grundläggande kravet på särskiljningsförmåga är detsamma för inarbetade varumärken som för registrerade, märket måste kunna fungera som individualiseringsmedel. 73 Ett intressant rättsfall är det s.k. Legofallet där HD tog itu med frågan om huruvida LEGO-klotsen skulle vara skyddad genom inarbetning. Domstolen konstaterade att så inte var fallet då klotsens utstyrsel endast syftade till att uppfylla en teknisk funktion, vilket är oförenligt med kravet på särskiljningsförmåga Uppkomst Varumärkesrätten är unik avseende skyddets uppkomst, ett fullgott varumärkesskydd kan nämligen uppkomma på två sätt: antingen genom registrering eller genom inarbetning som inte kräver någon registrering. 75 En anledning till att skyddet även kan fås genom inarbetning är risken för otillbörliga marknadsövergrepp som skulle uppstå om skyddet endast kunde uppkomma genom registrering. Då skulle vem som helst kunna använda andras varumärken 70 Mål C-371/02, p Mål C-371/02, p Proposition 1994/95:59, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s NJA 1987, s Proposition 2009/10:225, s

21 och därigenom även utnyttja dessas goodwill-värde. 76 En ytterligare anledning är att även kännetecken som inte kan återges grafiskt i en registreringsansökan ska kunna åtnjuta varumärkesskydd Registrering Idag finns tre olika vägar en näringsidkare kan gå för att få ett registrerat varumärkesskydd. Registrering kan göras som gemenskapsvarumärke hos OHIM, som nationellt varumärke hos PRV och som internationellt varumärke enligt Madridprotokollet hos WIPO. 78 Ansökan måste enligt 2 kap. 1 VML uppfylla diverse formkrav, den ska exempelvis innehålla sökandens namn och adress. Dessutom ska ansökan vara skriftlig med en angivelse om vilken vara och varuklass den avser, och den måste innehålla en för reproduktion lämpad avbildning av kännetecknet. 79 När ansökan inkommer granskar OHIM eller PRV den angående registreringshinder. Det finns två typer av registreringshinder: dels de absoluta registreringshindrena som undersöks med hänsyn till allmänna intressen och dels de relativa registreringshindrena som tar hänsyn till enskilda intressen. 80 Absoluta registreringshinder är till exempel bristande särskiljningsförmåga, att varumärket strider mot allmän ordning eller moral eller att det är vilseledande för allmänheten. Ett relativt registreringshinder kan exempelvis vara att varumärket löper riska att förväxlas med ett äldre, redan registrerat varumärke. 81 Dessutom är det enligt 2 kap. 4 VML inte möjligt att varumärkesregistrera en formgivning som följer av varans art, är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat eller ger vara ett betydande värde. Klarar ansökan granskingen om registreringshinder publiceras varumärket för allmänheten. Från denna tidpunkt och tre månader framåt kan den som önskar det invända mot registreringen. Invändningar inkommer oftast från konkurrenter eller innehavare av potentiellt förväxlingsbara varumärken. Består ett varumärke utöver invändningsfristen har det ett registrerat varumärkesskydd Inarbetning Uppfyller ett varumärke kraven för inarbetning i 1 kap. 7 VML, det vill säga att det har särskiljningsförmåga och inom en betydande del av omsättningskretsen här i landet är känt som beteckning för det som tillhandahålls under kännetecknet, uppstår varumärkesskyddet direkt Skyddet Varumärkesskyddet ger enligt 1 kap. 10 VML en ensamrätt som innebär att ingen annan i näringsverksamhet får använda ett kännetecken som kan förväxlas med det skyddade varumärket för varor eller tjänster av samma eller liknande slag. Denna ensamrätt tillfaller 76 Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Proposition 2009/10:225, s Proposition 2009/10:225, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Proposition 2009/10:225, s Rådets förordning (EG) nr 207/2009, artikel 7 & 8 82 Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Proposition 2009/10:225, s. 99f 21

22 den fysiska eller juridiska person som låtit registrera märket eller den som uppnått inarbetning. Det är dock inte ett krav för varumärkesrätten att rättighetsinnehavaren själv skapat märket, varumärken är de facto ofta skapade av konsulter eller reklambyråer som överlåter rättigheten till en näringsidkare. 84 Som ovan anfört kan ett varumärke i grunden enbart vara förväxlingsbart med ett annat om båda märkena avser varor av samma eller liknande slag. Förväxlingsbarhet kan ändock åberopas för kännetecken avseende olika varuslag om ett inarbetat varumärke är väl ansett här i landet och om användningen av ett liknande varumärke skulle dra otillbörlig fördel eller vara till förfång för det väl ansedda kännetecknets anseende eller särskiljningsförmåga. 85 Vid en bedömning av förväxlingsbarhet ska en helhetsbedömning ske, detta uttalade EU-domstolen i ett avgörande där det tvistas om huruvida den före detta professionelle tennisspelaren Boris Beckers exfru Barbara Becker får varumärkesregistrera sitt namn eller inte. I målet slår domstolen fast att helhetsbedömningen av risken för förväxling, vad gäller varumärkenas visuella likhet, ljudlikhet eller begreppsmässiga likhet, ska grunda sig på det helhetsintryck som varumärkena åstadkommer med hänsyn särskilt till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar. Den uppfattning som genomsnittskonsumenten av de ifrågavarande varorna och tjänsterna har av varumärkena är av avgörande betydelse vid helhetsbedömningen av risken för förväxling. Genomsnittskonsumenten uppfattar vanligtvis ett varumärke som en helhet och ägnar sig inte åt att undersöka varumärkets olika detaljer. 86 Varumärkesskyddet är ett rent kommersiellt skydd och gäller endast mot varukännetecken som används i näringsverksamhet. All privat användning av varumärken faller utanför skyddsomfånget. 87 Begreppet näringsverksamhet är dock tämligen vidsträckt, en näringsidkare behöver i varumärkesrättslig mening inte vara vinstdrivande och kan exempelvis även utgöras av offentliga verksamheter. 88 Varumärkesskyddet är det enda av de immaterialrättsliga skydden som i teorin kan vara för evigt. En registrering måste visserligen förnyas efter 10 år, men kan förnyas ett obegränsat antal gånger. Det finns dock ett krav på att varumärket ska användas aktivt och verkligt, sker inte detta kan en registrering hävas. För inarbetade varumärken gäller ensamrätten så länge som kännedomskravet 89 är uppfyllt. 90 Ensamrätten gäller i de fall ett märke inte är inarbetat i hela landet enbart för den del där det är inarbetat. 91 Ett varumärkesskydd kan till sist även upphöra genom att märket degenereras. Detta innebär att ett varumärke har blivit en generisk term och används som beteckning för en hel produktgrupp istället för en specifik näringsidkares varor eller tjänster. 92 Detta torde dock knappast vara aktuellt för utstyrselkännetecken. 84 Levin, Lärobok i immaterialrätt, s. 429f 85 Proposition 2009/10:225, s Mål C-51/09, p Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Levin, Lärobok i immaterialrätt, s Se avsnitt Wallin, Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer, s Proposition 2009/10:225, s Proposition 2009/10:225, s

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 mars 2011 KLAGANDE Guccio Gucci S.p.A. Ombud: Advokat Christina Berggren och jur. kand. Tom Kronhöffer MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box

Läs mer

Lag. om ändring av varumärkeslagen

Lag. om ändring av varumärkeslagen Lag om ändring av varumärkeslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i varumärkeslagen (7/1964) 57 2 mom., sådant det lyder i lag 1715/1995, ändras den finska språkdräkten i rubriken för 1 kap. samt

Läs mer

Designrätt. Designrätt. Av Sanna Wolk 1. Designrätt

Designrätt. Designrätt. Av Sanna Wolk 1. Designrätt Designrätt Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Designrätt Överlappande skydd för design Mönsterskydd (formgivningsskydd) Upphovsrättsligt brukskonstskydd (10 URL) Varumärkesskydd

Läs mer

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015

Det utvidgade skyddet för kända varumärken. IMK-seminarium 15 april 2015 Det utvidgade skyddet för kända varumärken IMK-seminarium 15 april 2015 Den rättsliga kontexten Hinder mot registrering pga. äldre rättigheter 2 kap. 8 VML (art. 8 EU-VMF): 1. Dubbel identitet 2. Förväxlingsrisk

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 3 december 2015 PARTER Klagande Repono Holding AB, 556344-5880 c/o SEB Suecia, ST H2, 106 40 Stockholm Ombud: Tomas Pleiner och Karim

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom

Form och design blir allt viktigare. Ofta räcker det inte med att ta fram en smart produkt. För att nå kommersiell framgång måste produkten dessutom DESIGN Design som inte är registrerad lever ofta en rättslös tillvaro, fri att kopiera och tillverka. Med den ensamrätt som en registrering innebär behåller du lättare kontrollen över din idé. Form och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2003 T 2982-01 KLAGANDE Mast-Jägermeister Aktiengesellschaft, 7-15 Jägermeisterstrasse, DE-38302 WOLFENBÜTTEL, Tyskland Ombud: advokaten

Läs mer

En översyn av EU:s varumärkessystem

En översyn av EU:s varumärkessystem En översyn av EU:s varumärkessystem SFIR 20 september 2013 Josefin Park Liv Bernitz Kommissionens förslag Ändringar i förordningen om gemenskapsvarumärken, KOM(2013)161 slutlig Omarbetning av direktivet

Läs mer

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd

SKYDDA DINA IDÉER. Besök gärna redas hemsida på www.prv.se. Patentskydd Patentskydd - Vad är patent? Patent innebär en ensamrätt att utnyttja en uppfinning, en teknisk problemlösning, och gäller generellt i 20 år. Innebörden av patent är att ingen annan får använda uppfinningen

Läs mer

REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT

REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT 10 oktober 2011 Stojan Brdarski stojan.brdarski@jur.uu.se Upphovsrätt Vad skyddas genom upphovsrättslagen? Litterära och konstnärliga verk (1 URL)

Läs mer

Det varumärkesrättsliga utstyrselskyddet

Det varumärkesrättsliga utstyrselskyddet Juridiska institutionen Höstterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt immaterialrätt 30 högskolepoäng Det varumärkesrättsliga utstyrselskyddet En granskning av varumärkesrättens gränser Författare:

Läs mer

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering.

varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. varumärkesskydd Bygger du ditt varumärke för att få göra fler och bättre affärer? Då kan ett varumärkesskydd vara en klok investering. VARUMÄRKESSKYDD när du har något som ingen annan har Varumärket är

Läs mer

PROTOKOLL och Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL och Föredragning i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020112 PROTOKOLL 2017-10-18 och 2017-11-27 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 29 Mål nr PMÖÄ 2389-17 RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Beergrehn, Ulrika

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-140 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 augusti 2015 PARTER Klagande UBS Motpart Sailon Event AB, 556892-1174 Sankt Mickelsgatan 66, 129 38 Hägersten Ombud: Pontus Ewerlöf

Läs mer

Rollatormålet. Disposition. Följande har hänt. Bakgrund De båda rollatorerna Tingsrätten Hovrätten Högsta domstolen

Rollatormålet. Disposition. Följande har hänt. Bakgrund De båda rollatorerna Tingsrätten Hovrätten Högsta domstolen Rollatormålet SFIR, Stockholm, 2009 12 01 Peter Kenamets Disposition Bakgrund De båda rollatorerna Tingsrätten Hovrätten Högsta domstolen 2 Följande har hänt Företag A utvecklar en ny rollator (WWW rollatorn)

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 09-150 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 12 juli 2011 PARTER Klagande Google, Inc. 1600 Amphitheatre Parkway, 94043 Mountain View, USA Ombud: Petter Rindforth, Fenix Legal

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 06-304 Vm.reg. 369.154 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad 2009-12-30 efter överklagande av Patent- och registreringsverkets beslut, se bilaga 1. Klagande: Alecta pensionsförsäkring, ömsesidigt Ombud:

Läs mer

Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40

Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40 YTTRANDE 2010-03-12 VAD 34-2010/29 Justitiekanslern Att: Peter Lindström Box 2308 103 17 Stockholm Yttrande avseende krav på skadestånd; ärende 258-10-40 Redogörelse för ärendet Den 9 februari 2007 inkom

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 14-156 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 PARTER Klagande NIKE Innovate C.V. One Bowerman Drive, Beaverton, OR 97005-6453, USA Ombud: Björn Gärde Björn Gärdes

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 20 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om varumärkeslagen

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Föredraganden Christian Ekmer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Föredraganden Christian Ekmer SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020109 PROTOKOLL 2019-06-13 Föredragning i Stockholm Sid 1 (2) Aktbilaga 39 Mål nr PMÖÄ 3878-18 RÄTTEN Hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsråden

Läs mer

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.

Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma. Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips. BESLUT 2003-09-15 Ärendenr 13 Sökande VCW, Internet Services AB, 556541-8752, Box 140 77, 167 14 Bromma Motpart Christina O Saken Alternativt tvistlösningsförfarande för domännamnet aktietips.se ---------

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 *

DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 * MEDION DOMSTOLENS DOM (andra avdelningen) den 6 oktober 2005 * I mål C-120/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, som framställts av Oberlandesgericht Düsseldorf (Tyskland),

Läs mer

Stockholm den 29 april 2013

Stockholm den 29 april 2013 R-2013/0534 Stockholm den 29 april 2013 Till Justitidepartementet Ju2010/3278/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 mars 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över EU-kommissionens förslag

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485); SFS 2002:570 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Tillämpbarheten av den kunnige användaren som bedömningsstandard inom det upphovsrättsliga brukskonstskyddet

Tillämpbarheten av den kunnige användaren som bedömningsstandard inom det upphovsrättsliga brukskonstskyddet LIU-IEI-FIL-A--14-01673--SE Tillämpbarheten av den kunnige användaren som bedömningsstandard inom det upphovsrättsliga brukskonstskyddet - En studie av mönsterskydd och upphovsrättsligt brukskonstskydd

Läs mer

Allting börjar med Windsurfing Chiemsee

Allting börjar med Windsurfing Chiemsee Allting börjar med Windsurfing Chiemsee (C-108/97 och 109/97) SFIR-seminarium 21 mars 2019 Advokaterna Bodil Ehlers och Stefan Widmark 1 Exempel på relevanta regler i slutet av 1990-talet Internationellt

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 14-158 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 augusti 2015 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud: Christina Berggren

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 13-013 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 PARTER Klagande Daimler AG Mercedesstrasse 137, DE-70327 Stuttgart, Tyskland Ombud: Niclas Dahlberg Awapatent AB,

Läs mer

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL).

Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Av Sanna Wolk 1. Varumärkesrätt. Varumärkesrätt. Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Sanna Wolk Stockholms universitet sanna.wolk@juridicum.su.se 1 Rättskällorna Varumärkeslag (2010:1877) (VmL). Förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken Direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas

Läs mer

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-1106-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem Sammanfattande synpunkter Kommissionen

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (11) Mål nr 13-074 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 september 2014 PARTER Klagande KRAV ekonomisk förening (716422-5364) Box 1037, 751 40 Uppsala Ombud: Anne Gustavsson Aros Patent

Läs mer

SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd

SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd SFIR - Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd 2001-01-15 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Remiss: Mönsterutredningens delbetänkande Mönster Form

Läs mer

ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING AV ETT GEMENSKAPSVARUMÄRKE

ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING AV ETT GEMENSKAPSVARUMÄRKE Antal sidor (inklusive denna) KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (KHIM) ANSÖKAN OM OGILTIGFÖRKLARING Sökandes/ombudets referens (högst 20 tecken) Senast uppdaterad: 07/2013 Mod.011 Sökande

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-10-20 327 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Riksteatern 145 83 Norsborg Ombud: Advokat Monica B 111 31 Stockholm MOTPART Name Navigation AB 102 14 Stockholm SAKEN

Läs mer

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund 1 PROTOKOLL 2015-12-03 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 18 Mål nr T 3403-14 NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Stefan Lindskog, Gudmund Toijer (referent), Göran Lambertz, Svante O. Johansson och Lars Edlund FÖREDRAGANDE

Läs mer

Patent- och registreringsverket (PRV)

Patent- och registreringsverket (PRV) Patent- och registreringsverket (PRV) Central myndighet för registrering och information Patent Mönsterskydd (Design) Varumärke Bolag Var finns PRV? Sundsvall Söderhamn Bolagsavd. Varumärkes- & Designavd.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i firmalagen (1974:156); SFS 2010:1889 Utkom från trycket den 21 december 2010 utfärdad den 9 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 14-075 14-076 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 8 april 2015 PARTER Klagande Geoffrey, LLC One Geoffrey Way, Wayne, New Jersey 07470, USA Ombud: Mattias Karlsson Awapatent AB, Box

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-030 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 21 november 2013 PARTER Klagande Knobby Shop Aktiebolag, 556267-1528 Metallgatan 21 A, 262 72 Ängelholm Ombud: Fredrik Lüning Awapatent

Läs mer

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm

Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm BESLUT 2003-07-24 Ärendenr. 5. Sökande SeiroSafar i Sweden KB, org. nr. 969686-4330 Frejgatan 49 A Box 19197 104 32 Stockholm Ombud: Otto G Västerled 43 167 55 Bromma Tel. nr 08-564 368 45 Motpart ReseCentrum

Läs mer

Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut i ärende PMÄ

Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens beslut i ärende PMÄ 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 8 Patent- och 2018-03-12 och Mål nr PMÖÄ 5438-17 marknadsöverdomstolen 2018-04-25 Rotel 020110 Föredragning i Stockholm RÄTTEN Hovrättslagmannen Christine Lager, hovrättsråden

Läs mer

Att skydda en varuutstyrsel

Att skydda en varuutstyrsel JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Fanny Sonander Att skydda en varuutstyrsel Examensarbete 30 högskolepoäng Ulf Maunsbach Immaterialrätt HT 2011 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn Johan Holmquist

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn Johan Holmquist 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 9 2018-06-05 Mål nr PMÖÄ 10745-16 Föredragning i Rotel 020109 Stockholm RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt, Göran Söderström, referent, och Annika Malm samt tf. hovrättsassessorn

Läs mer

Ett harmoniserat designskydd Nya förutsättningar för svenskt näringsliv

Ett harmoniserat designskydd Nya förutsättningar för svenskt näringsliv Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Ett harmoniserat designskydd Nya förutsättningar för svenskt näringsliv Pontus Danielson Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 09-170 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2011 PARTER Klagande Gabrielle Studio, Inc 550 Seventh Avenue, NY 10018, New York, USA Ombud: BRANN AB Box 17192, 104 62 Stockholm

Läs mer

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner

VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS. Magdalena Jerner VARUMÄRKEN ADMINISTRATIV PRAXIS Magdalena Jerner 2 2014-01-17 Copyright ZaccoA/S SÄRSKILJNINGSFÖRMÅGA MÅL 13-081 Ursprunglig och förvärvad särskiljningsförmåga för beteckningen VÅRDGUIDEN för varor och

Läs mer

IMK 2016 Känneteckens- och marknadsrätt

IMK 2016 Känneteckens- och marknadsrätt IMK 2016 Känneteckens- och marknadsrätt Juristchef Magnus Ahlgren, PRV Jur. kand. David Leffler, Synch Advokat Mattias Erdös, Frank Advokat Pontus Sörlin, Wesslau Söderqvist Advokat Christina Berggren,

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-11-19 273 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Specsavers BV 1211 EC Hilversum Nederländerna OMBUD: Stefan B. och Dan K., Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 5719

Läs mer

Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare

Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare ULF BERNITZ Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare NORSTEDTS JURIDIK Innehåll FÖRORD ' 5 VISSA FÖRKORTNINGAR 11 KAP. I INTRODUKTION 13 KAP. 2 LÄRAN OM ILLOJAL KONKURRENS ETT EG-PERSPEKTIV PÅ SVENSK

Läs mer

Kan funktionell eller estetisk design varumärkesskyddas?

Kan funktionell eller estetisk design varumärkesskyddas? Kan funktionell eller estetisk design varumärkesskyddas? Hanna Lordh Kandidatuppsats i handelsrätt HARH12 VT2016 Handledare Ulrika Wennersten Innehållsförteckning Förkortningar... 3 Sammanfattning... 5

Läs mer

En känneteckensrättslig reform (SOU 2016:79)

En känneteckensrättslig reform (SOU 2016:79) En känneteckensrättslig reform (SOU 2016:79) SFIR 6 december 2016 Josefin Park och Liv Bernitz Justitiedepartementet 1 2015 års varumärkesutredning Överlämnade betänkandet den 9 november 2016 Tillsattes

Läs mer

Yttrande över En känneteckenrättslig reform (SOU 2016:79)

Yttrande över En känneteckenrättslig reform (SOU 2016:79) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-11-17 430 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Emaco KonsultPoolen AB 421 32 V Frölunda Ombud: Business & Entertainment Law HB, Claes Å 411 17 Göteborg MOTPART Kjell

Läs mer

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora

Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Anseendeskyddet efter L'Oréal och Interflora Vad hände med konsument- och konkurrensperspektivet? AIPPI-dagen, 15 mars 2013 Stojan Arnerstål, doktorand Akademin för Immaterialrätt och Konkurrensrätt Juridiska

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2013-11-12 707 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Domaininfo AB (org. nr 556492-8413) William Gibsons väg 1 433 76 Jonsered Ombud: Domain and Intellectual property Consultants,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-044, 15-045 och 15-046 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 16 maj 2016 Klagande Hyundai Motor Company 231, Yangjae-Dong, Seocho-Gu, Seoul 137-938, Republiken Korea Ombud:

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 10-128 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 31 oktober 2012 PARTER Klagande Riksförbundet Barnen Först, 802420-5554 (innehavare) Box 48, 151 21 Södertälje Ombud: Karim Shamohammadi

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020112 PROTOKOLL 2019-06-05 Föredragning i Stockholm Sid 1 (6) Aktbilaga 6 Mål nr PMÖÄ 11663-18 RÄTTEN Hovrättslagmannen Peter Strömberg, hovrättsrådet

Läs mer

Sammanfattning. Skydd för material/information. Insamling av material/information. Användning av material/information. Ansvar för material/information

Sammanfattning. Skydd för material/information. Insamling av material/information. Användning av material/information. Ansvar för material/information Skydd för material/information Insamling av material/information Användning av material/information Ansvar för material/information Skydd för material/information - Upphovsrätt - Designrätt - Varumärkes-

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken EN SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om gemensam praxis, version 2 CP4-skyddsomfång för svartvita varumärken 1. Är den gemensamma praxisen annorlunda än den tidigare praxisen? Den gemensamma praxisen

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 09-117 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 PARTER Klagande Scandsail Marstrand Event AB, org. nr. 556678-3394 Ombud: Affärsjuristgruppen Box 5243, 402 24 Göteborg

Läs mer

Lagen innehåller också bestämmelser om särskilda beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel som är skyddade i Europeiska unionen.

Lagen innehåller också bestämmelser om särskilda beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel som är skyddade i Europeiska unionen. SFS nr: 2010:1877 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Varumärkeslag (2010:1877) Utfärdad: 2010-12-09 /Träder i kraft I:2011-07-01/ 1 kap. Grundläggande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner

ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner ADMINSTRATIV PRAXIS VARUMÄRKEN 2015 Magdalena Jerner 1 2016-01- @Copyright Zacco A/S ANTAL ÄRENDEN Högsta förvaltningsdomstolen 0 Patenbesvärsrätten 96 Förvaltningsrätten i Härnösand 0 Kammarrätten i Sundsvall

Läs mer

Immaterialrätt ME2020

Immaterialrätt ME2020 Immaterialrätt ME2020 Tillfälle 1 Onsdag 24 mars 2010 Erik Woodcock Introduktion Rättskällorna Källa: varifrån tillämpliga rättsregler i ett enskilt fall är att hämta Lagtext Förarbeten Konventioner EG-rättsakter

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 13-063 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 25 oktober 2013 Klagande Appear TV AS P.O. Box 8, N-0216 Lilleaker, Norge Ombud: Malin Ekstrand och Sara Sparring, Bird & Bird Advokat

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-08-04 257 ÄRENDENUMMER SÖKANDE The Boots Company Plc Nottingham NG2 3AA Storbritannien OMBUD: Peter E., Albihns AB Box 5581 114 85 Göteborg MOTPART

Läs mer

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen RP 219/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av varumärkeslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen skall

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (7) Mål nr 13-093-094 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 14 mars 2014 Klagande Stockholms Restauranger och Wärdshus AB, 556606-4290 Box 20094, 161 02 Bromma Ombud: Tom Kronhöffer von lode

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2008-03-11 232 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Leg Avenue Inc. 19691 E. Walnut Drive South City of Industry USA Ombud: Johan S Groth & Co KB Box 6107, 102 32 Stockholm

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 * BJÖRNEKULLA FRUKTINDUSTRIER DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 29 april 2004 * I mål C-371/02, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Svea hovrätt (Sverige), att domstolen skall meddela ett

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-087 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 28 oktober 2015 PARTER Klagande 1) Aegis Media Norge AS Pilestredet 8, 0180 N-Oslo, Norge 2) Dentsu Aegis Network A/S Overgaden Neden

Läs mer

2013-03- 18. Väl kända varumärken - ombudets utmaningar. Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt

2013-03- 18. Väl kända varumärken - ombudets utmaningar. Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt Väl kända varumärken - ombudets utmaningar AIPPI-dagen den 15 mars 2013 Katarina Strömholm Strömholm Advokatbyrå AB Varumärkesrättsligt skydd - utgångspunkt Rådets första direktiv 89/104/EEG av den 21

Läs mer

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING

UPPHÄVANDE AV REGISTRERING UPPHÄVANDE AV REGISTRERING Invändningsärende nr 2015/00024/01 Natalie Olofsson Toftavägen 273 622 65 Gotlands Tofta Registrering nr 522933 INVÄNDARE Anki Karlsson Fredrik Nilsson Ringvägen 2 664 31 Grums

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (12) PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM Mål nr 12-045, 12-046 meddelad i Stockholm den 21 februari 2014 PARTER Klagande 1) SEB Trygg Liv Holding AB 2) Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv 3) Gamla Livförsäkringsaktiebolaget

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2009-12-14 337 ÄRENDENUMMER SÖKANDE OK-Q8 Bank AB c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm Ombud: Sofia A c/o OK-Q8 AB 104 35 Stockholm MOTPART Jan O 29601 Marbella

Läs mer

Varumärkets väg in i framtiden

Varumärkets väg in i framtiden Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt varumärkesrätt 30 högskolepoäng Varumärkets väg in i framtiden Hur påverkas okonventionella varumärken av kommissionens förslag?

Läs mer

EU-domstolens avgörande om internetlänkning hur förhåller sig internetlänkning till upphovsrätten?

EU-domstolens avgörande om internetlänkning hur förhåller sig internetlänkning till upphovsrätten? Kan en länk innebära ett upphovsrättsintrång? Den frågan besvarade EUdomstolen genom ett förhandsavgörande (mål nr. C-466/12) den 12 februari 2014. I avgörandet besvarar EU-domstolen, på begäran av Svea

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del A ALLMÄNNA REGLER

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del A ALLMÄNNA REGLER RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) Del A ALLMÄNNA REGLER AVSNITT 9 UTVIDGNING Riktlinjer för prövning vid kontoret,

Läs mer

PROTOKOLL , och Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Referenten

PROTOKOLL , och Föredragning i Stockholm. FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Referenten SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 0221 PROTOKOLL 2019-01-15, 2019-01-16 och 2019-05-15 Föredragning i Stockholm Sid 1 (8) Aktbilaga 58 Mål nr PMÖÄ 5441-17 RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika

Läs mer

RÄTTEN Hovrättslagmännen Christine Lager och Per Carlson, hovrättsrådet Göran Söderström samt tf. hovrättsassessorn Erik Hellsten, referent

RÄTTEN Hovrättslagmännen Christine Lager och Per Carlson, hovrättsrådet Göran Söderström samt tf. hovrättsassessorn Erik Hellsten, referent 1 SVEA HOVRÄTT PROTOKOLL Aktbilaga 11 Patent- och 2017-11-14 Mål nr PMÖÄ 9778-16 marknadsöverdomstolen Föredragning i Rotel 0222 Stockholm RÄTTEN Hovrättslagmännen Christine Lager och Per Carlson, hovrättsrådet

Läs mer

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord

Konvergens. Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord SV SV Konvergens Vanliga frågor (FAQ) om den gemensamma praxisen CP 3. Särskiljningsförmåga Figurmärken som innehåller beskrivande/ej särskiljande ord A. GEMENSAM PRAXIS 1. Vilka myndigheter kommer att

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 12-038 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 29 april 2013 PARTER Klagande Zumba Fitness, LLC 800 Silks Run, Suite 2310 Hallandale USA Ombud: Bergenstråhle & Lindvall Aktiebolag

Läs mer

Ulf Bernitz Gunnar Karnell Lars Pehrson Claes Sandgren. Immaterialrätt. och otillbörlig konkurrens ' '

Ulf Bernitz Gunnar Karnell Lars Pehrson Claes Sandgren. Immaterialrätt. och otillbörlig konkurrens ' ' Ulf Bernitz Gunnar Karnell Lars Pehrson Claes Sandgren Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens ' ' Elfte omarbetade upplagan, 2009 Förord Vissa förkortningar och akronymer 1 Introduktion 1 1.1 De immateriella

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr 13-079, 13-080 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 15 maj 2014 PARTER Klagande MQ Retail AB Box 11919, 404 39 Göteborg Ombud: Niklas Sjöblom och Karin Dahlqvist Mannheimer Swartling

Läs mer

Den kunniga användaren

Den kunniga användaren Den kunniga användaren Fiktionens tillämpning i praxis Tina Aspe - 31 augusti 2011 Särprägel 2 3 st ML: Ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från

Läs mer

OHIMs praxis angående kända varumärken. David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015

OHIMs praxis angående kända varumärken. David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015 OHIMs praxis angående kända varumärken David Leffler IMK-seminarium 25 april 2015 Agenda Äldre känt varumärke Likhet mellan tecknen Samband mellan tecknen Intrångstyper Otillbörlig fördel Förfång för särskiljningsförmåga

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-05-31 381 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Vitvarumäklarna AB 113 48 Stockholm Ombud: Two i Sverige AB 652 24 Karlstad MOTPART Albert W 8042 Graz Austria SAKEN

Läs mer

Varumärkeslag (2010:1877)

Varumärkeslag (2010:1877) Varumärkeslag (2010:1877) Svensk författningssamling 2010:1877 t.o.m. SFS 2016:375 SFS nr: 2010:1877 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L3 Utfärdad: 2010-12-09 Ändrad: t.o.m. SFS 2016:375 Ändringsregister:

Läs mer

Korsvis skydd, registreringspraxis

Korsvis skydd, registreringspraxis Korsvis skydd, registreringspraxis -Särskiljningsförmåga -Skyddsomfång Magnus Ahlgren, juristchef design- och varumärkesavdelningen Pariskonventionen Firmor; skydd inom det industriella rättsskyddet (Art

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 februari 2004 *

DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 februari 2004 * HENKEL DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen) den 12 februari 2004 * I mål C-218/01, angående en begäran enligt artikel 234 EG från Bundespatentgericht (Tyskland) att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande

Läs mer

Marknadsrätt. Domstolar i Sverige. Vad är marknadsrätt? Andreas Prochazka MARKNADSDOMSTOLEN ALLMÄNNA DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR

Marknadsrätt. Domstolar i Sverige. Vad är marknadsrätt? Andreas Prochazka MARKNADSDOMSTOLEN ALLMÄNNA DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR Juridik Marknadsrätt Medierätt, HT 2010 Andreas Prochazka 054 700 18 14 andreas.prochazka@kau.se 11C 429 Domstolar i Sverige ALLMÄNNA DOMSTOLAR i. Tingsrätt ii. Hovrätt iii. Högsta domstolen FÖRVALTNINGSDOMSTOLAR

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020110 PROTOKOLL 2018-09-06 2018-11-13 Föredragning i Stockholm Sid 1 (7) Aktbilaga 5 Mål nr PMÖÄ 11314-17 RÄTTEN Hovrättslagmannen Christine Lager,

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM

PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM 1 (6) Mål nr 15-114 PATENTBESVÄRSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 22 april 2016 PARTER Klagande Jean Leon, S.L. Chateau Leon, 08775 Torrelavid, Barcelona, Spanien Ombud: Gunilla Hedenquist Zacco Sweden

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Designskydd. Förväntade ändringar. Alla slags produkter och produktdelar

Designskydd. Förväntade ändringar. Alla slags produkter och produktdelar 8 Sedan drygt sju månader kan vi hävda ensamrätt till design så fort vi har gjort den tillgänglig för allmänheten inom eu, allt enligt den enligt eg-förordningen om designskydd, förordningen om gemenskapsformgivning.

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT

PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT 1 (4) Mål nr 11-148 PATENTBESVÄRSRÄTTENS BESLUT meddelad i Stockholm den 26 november 2012 Klagande Research In Motion Limited 295 Phillip Street, Waterloo, Ontario N2L 3W8, Kanada Ombud: Awapatent Aktiebolag

Läs mer