!!!!"# $ " '(( ,-. %%*/! &!%#(

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "!!!!"# $ " '(( ,-. %%*/! &!%#("

Transkript

1 !!!!"# #$ $ %& %& " '(( )*+,-. %%*/! &!$/' &$!$(0 &!%#(

2 12343,565,67!8 * 91 9*!$ 6 6*! ) /!/!$ : : /!$!!$ 5 5!$!/ 9 %!$

3 12343,565,67 ; </%. )%%*.!$/-#! #&( ='> -! -!!/!!( ='' > -! ; = -!? /$!&8 4$!*$ * *$!!$ *!$/&&%%( -#!*$$; *$!$/*$!$ 1:*$!$*:A *$&:A%#&# &!$*#$(!$ *!!##$&!$%( *%#' (= 9#$///*-# $:A8&$!$%## *$!!1:8*$$*$!!$( =>?'? -! 1$!!$ >!$8 )%%*.!$!$$>8?''B! ( *.%%!%!$/$>8?''!$ #$!*/!B!! *!.& %(6%%*.!$* /!&((!&!$/** %# *#$!8 4%%$!* *!$$ B!*!!!$!$&!$!&#!! #&

4 12343,565,67 ' &! / *#$!!!( 1!!!$/*! *!$ % &!$!! % *!/ *#$! (,/!/!* "&!! %"/!%!!!$/ ( 3! #&&!#$*!!!*! #&( 0/&/!!$# / *#$/& **%!/ ( = > -! < (/!!$*$!$/!$ /!%% *.!$/&$%# %( /!!&!/&!!/ *"%%*.!$&!! /"!!!$(!$*/!$!/!!/!/!!!!$ %!* %%*.!$ / /B*( =''; -! % %#*.!$ 5(5(!/#!/! *)*+**% %# $$!$/!*.!$ ( 0/!&!/*/!$ *$$!$( '= 1$8!!$

5 12343,565,67? 91 /$!&8 :$!//#&!$//.!/!$ *.*/!$*"/!$* / /!$( 0?;" ">'">"''">?" ">" = =; & :$!//#&!$//.! *( 0>= =;; 1$8&!!$ 91!$8 97"97-&!/!$ ( -& &/( =? -! & 1!!* "3/! $!!!1!!* */!$( =; -! 1$8&!!$ 6 : *!$&-#- ( = >;? -! ) 56&!$ =' ;; -! ) 9$** =;; -! ) ; <*& =;? -!

6 12343,565,67 > ) ' 1$!$/$/.%*.!$! <, =?'; ; -! )? /%#!/6$ <CA$%%%#/#!! =;; -! ) >!$8!/$!! 0/! 5*$$!$ =?'; ; -! 1$!!$ : 1.!$/!? 2 /<!?8( =?;?; -! : 1.!$/! ' 2 /1!;'( =?>?; -! : ; 5!*/$**!$! /(A/%#5 $( =??;; -! : ' %%#*!$7'8( =>;'> -! :? $!&8 3!/!$/ &$$/!$/ $/&$$/!!!!/!$/%!!%!&" >>'=( =;?;>" '= -! 1$8!!$!$8! /!!%%*-# ;( = ' -!

7 12343,565,67 & 9!! %!&!$#" -#$!&!$( =>;;; -! #/# $. ( = ''; -!!/!/!$-"#%%.!.!( =?? > -! 1!!* "$!$ +*!!*!/!$/&*!!$ $!-#( =?> >; -! /$!&8! =8)%%$/ #; ( 1*!!!$/!& #!$! &$-#%%$!#%# ; "//!$/&*!!$ # %%#!$( 1$8!!$ ='''? ; -#!/%*$!&!&! $48;( ='' ; -! ' 1/!$/!* %!//!!. =??'> -! 9 #/.%*/. "3/ 8?(*( =' -!

8 12343,565,67 9 #/.%*/5 $" 7%.&8(*( =';' -! 9 ; D/*$!<! *%*)! ( = ; -! 9 ' 3!/<*!!&!-8!*!."/*/&*!!$; < %#$/&$$/&!A( ='>; -! 9? D/!%*!#! //!$*&E!*!$A 8 8;>( ;=?'' -! 9 >!$8 6*!!$!*!$!!$!!*( =?>' -! 1$8!!$ '!$$# #( &$&!$!! =; -!

9 !""# $ % &$&&' %% ( ' )*+,*& #,+ * ' % % -' '. $%% ( ' %%%%$ ' /0#1%% ' 2%%,&(/(&# ' %%$%% '3 ' 4 '. 5$&# % ( ' % % 6& %%$ + * %% 5%% + * %%$ ( ' & 6%%%%$%% #4 '. 5)*+,*&

10 !"!# $ % & ' () (*+!"!, - % & *). /0 %(( 1# & 5&6++&788! 2", %1*&(+9:!;!2

11 [Fastställd av Kommunstyrelsen den xx månad 2012, xxx] ARBETSFÖRSLAG [Uppföljning av risk- och sårbarhetsanalys] [år 2012] ARBETSAMATERIAL [ver ] BORÅS STAD

12 ARBETSFÖRSLAG ver Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Borås Stads uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen Avgränsning Arbetsprocess och metod Riskhanteringsgruppen Förmågebedömning Identifierade åtgärder Förmågebedömning Generell förmågebedömning Särskild förmågebedömning Inträffade händelser Uppföljning mot bakgrund av MSB:s föreskrifter Ändrade förutsättningar Genomförda och planerade åtgärder Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser Sida 2 av 14

13 ARBETSFÖRSLAG ver Sammanfattning Kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och ställas samman i en risk- och sårbarhetsanalys (SFS 2006:544). En sådan analys togs senast fram för Borås Stad under Analysen ska regelbundet följas upp och rapporteras till länsstyrelsen (MSBFS 2010:6). I denna rapport redovisas resultatet av Borås Stads uppföljning av kommunens risk- och sårbarhetsanalys Uppföljningen har gjorts med utgångspunkt i analysen från På uppdrag från Fullmäktige svarar Kommunstyrelsen för årlig uppföljning och rapportering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys. De riskområden som identifierats och analyserats i risk- och sårbarhetsanalysen från 2011 har använts som rubrikområden i även denna uppföljning. Dess är: Väder- och naturrelaterade händelser Olyckor Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Avsiktliga störningar och händelser Sjukdomar och storskalig smitta hos människor och djur Länsstyrelsen i Västra Götaland har bett kommunerna komplettera med en generell respektive specifik bedömning av sin förmåga. En övergripande bedömningen (generella scenariot) är att krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar uppskattas vara god, med vissa brister till god. Bedömningen grundar sig bland annat på att det finns planer för hantering av extraordinära händelser samt tankar kring att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats, även om det sistnämnda inte övats i känd utsträckning. En viktig framgångsfaktor är tillgången till välutvecklade nätverk med krishanteringsaktörer inom det geografiska områdesansvaret. Den övergripande bedömningen för det specifika scenariot är att krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar i huvudsak uppskattas vara god, med vissa brister. Bedömningen grundar sig bland annat på rutiner för larmning, former för samverkan samt praktisk erfarenhet. Utvecklingsområden som identifierats handlar bl.a. om uthållighet. Sida 3 av 14

14 ARBETSFÖRSLAG ver Inledning Detta är Borås Stads uppföljning enligt 8, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). Författning innehåller föreskrifter om sådana risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Föreskrifterna trädde ikraft den 1 januari 2011 och reglerar bl.a. innehåll i rapportering och uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. Senare, samma år, redovisade Borås Stad sin tredje generationens risk- och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen och som senare antagits av Fullmäktige. I år följs kommunens risk- och sårbarhetsanalys upp för första gången i enlighet med de nya föreskrifterna. Arbetet kan ses som en utvecklingsprocess i syfte att finna hållbara former för att anpassa arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till de egna behoven och övriga förutsättningar samt att samordnas och integreras med riskanalysarbete som sker i enlighet med andra lagrum, precis så som uttrycks i föreskrifterna (4 ). 2.1 Borås Stads uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen I Borås Stad har Fullmäktige ( ) uppdragit åt Kommunstyrelsen att svara för den årliga uppföljningen och rapporteringen av kommunens risk- och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen. På så vis kan också information om viktigare förändringar ges till styrelsen. Borås Stads riskhanteringsgrupp samordnas av Stadskansliet inom ramen för kommunens uppgifter i krishanteringssystemet. Gruppen består av ett tvärsnitt av kommunens verksamheter och bistår vid den årliga uppföljningen av risk- och sårbarhetsanalysen. Därigenom kan erfarenheter om hur risker hanterats samt kännedom om nya risker och sårbarheter tillvaratas och spridas mellan verksamheterna. Risk- och sårbarhetsanalysen behöver vara ett levande dokument och ses över varje mandatperiod. Vid översynen kan denna uppföljning utgöra ett av underlagen. 2.2 Avgränsning Uppföljningen har tagits fram i samverkan med Borås Stads förvaltningar, vissa kommunägda bolag och Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF). Verksamheterna har varit behjälpliga med att identifiera sina samhällsviktiga verksamheter och bedöma dess förmåga inom den egna organisationen. Förmågebedömningen har efterfrågats av länsstyrelsen och har genomförts enlig 6, pkt. 7, MSBFS 2010:6. Förmågan redovisas per indikator i uppföljningen och förhållandevis allmänt i det särskilda formuläret. Inför det att Kommunfullmäktige behandlat Borås Stads risk- och sårbarhetsanalys 2011 uppdaterades denna med relativt aktuell statistik varför uppföljning av statistik ägnats mycket liten uppmärksamhet i denna uppföljning. Sida 4 av 14

15 ARBETSFÖRSLAG ver Arbetsprocess och metod 3.1 Riskhanteringsgruppen Kommunens nämnder finns representerade i en riskhanteringsgrupp som utgör referensgrupp och arbetsgrupp i kommunens säkerhetsarbete. Gruppen träffas årligen och samordnas av säkerhetssamordnaren vid Stadskansliet. Vid framtagandet av Borås Stads risk- och sårbarhetsanalys, samt vid denna uppföljning, utgör riskhanteringsgruppen en väl etablerad resurs. Med anledning av denna uppföljning har gruppen mötts två gånger. Härigenom möjliggörs effektiv kunskapsinhämtning från kommunens verksamheter som underlag till analyserna. Lika så kan erfarenheter och kännedom om nya hot och risker smidigt föras åter till verksamheterna. I det vidare arbetet med att ta fram nämnds- och bolagsvisa risk- och sårbarhetsanalyser kommer riskhanteringsgruppens betydelse att öka ytterligare. Ett första steg blir att gemensamt ta fram en struktur för innehållsförteckning med beaktande av verksamheternas egna behov. 3.2 Förmågebedömning En förmågebedömning har gjorts utifrån kommunens bedömning av den egna förmågan I avsnitt 4 redovisas en generell respektive scenariospecifik förmågebedömning. Bedömningen av förmåga har föregåtts av en inventering av egen samhällsviktig verksamhet. Utgångspunkten har varit de exempel på sektorer som framgår av den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet, vilka också räknats upp i risk- och sårbarhetsanalysen från Inventeringen av samhällsviktig verksamhet och de två förmågebedömningarna har genomförts av och inom samtliga förvaltning, två bolag och SÄRF. Resultatet har därefter vägts samman till ett kommungemensamt svar och redovisas förhållandevis allmänt i särskilt formulär, på motsvarande sätt som i risk- och sårbarhetsanalysen. I den händelse två svarsalternativ varit lika många till antalet har bedömningen för kommunens centrala ledning fått vara avgörande. Bedömningen av förmåga delas upp i två delar: KRISBEREDKSAPSFÖRMÅGA Krishanteringsförmåga Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Med förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en god förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheterna kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. Sida 5 av 14

16 ARBETSFÖRSLAG ver Bedömningen av delförmågorna görs utifrån olika indikatorer som anges i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter MSBFS 2010:6. Delförmågorna bedöms enligt följande nivåer: Nivå Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Förmåga Kommunen bedöms ha resurser och kapacitet för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Kommunen får i viss mån åsidosätta samhällsservice för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunens resurser inom ansvarsområdet understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser. Kommunen står i det närmaste oförberedda. Kommunens förmåga bedöms utifrån hur organisationen är anpassad att motstå och hantera olika typer av händelser. Det förekommer att bedömningen av förmåga görs på olika sätt beroende på om det är en generell eller specifikt scenario som används. 3.3 Identifierade åtgärder Mot bakgrund av förmågebedömningens resultat har några förslag på åtgärder identifierats för att stärka förmågan och minska sårbarheten. Åtgärderna kan särskilt tas med till arbetet att föreslå ett nytt dokument för kommunens samlade och förberedande säkerhetsarbete. 4 Förmågebedömning I maj 2012 framställde Länsstyrelsen i Västra Götaland en begäran om att kommunerna i länet kompletterade sina respektive risk- och sårbarhetsanalyser med en förmågebedömning. Förmågebedömningen ska göras utifrån en bedömning av kommunens generella förmåga respektive störning i dricksvattenförsörjningen. Enligt länsstyrelsen ska den generella bedömningen syfta till att ge en bild av förmågan att motstå och hantera händelser oavsett typ, medan den scenariospecifika bedömningen syftar till att hitta bristande förmåga och sårbarheter vid vissa specifika händelser. Bedömningarna redovisas nedan samt relativt allmänt i för ändamålet avsett formulär, likt förfarandet i riskoch sårbarhetsanalysen från Generell förmågebedömning Följande avsnitt är en del av kommunens bedömning av förmågan att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (6, pkt. 7, MSBFS 2010:6). Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God, med viss brist God Sida 6 av 14

17 ARBETSFÖRSLAG ver Kommunens övergripande bedömning är att krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar är god, med vissa brister till god respektive god, med vissa brister. Nedan redovisas de indikatorer som ligger till grund för bedömningen Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell plan för extraordinära händelser enligt 2 kap. 1 lagen och extraordinära händelser. Planen har fastställts av Fullmäktige under 2012 och beskriver kommunens övergripande lednings- och informationsarbete vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Även kommunens nämnder och bolag har i uppdrag att ta fram egna planer för extraordinära händelser. Några av kommunens förvaltningar har redan funnit bra former för samverkan vid arbete med dessa planer, vilket avses att skapas för fler verksamheter. Kommunens centrala krisledningsorganisation disponerar resurser i form av lokaler, vissa tekniska system för kommunikation och lägesbild samt bedöms kunna verka under ca en veckas tid. För någon verksamhet uppskattas det som svårt att upprätthålla denna motsvarande tid. WIS är möjligt att använda för lägesinformation på central nivå. Vidare ska SÄRF ha en förmåga att även stödja drabbad kommunledning. De ses här som en resurs. Utbildning och övning sker förhållandevis regelbundet, i dagsläget med stöd av en delregional utbildnings- och övningsplan. Behov av samverkan med andra aktörer är till stora delar identifierade och sker i huvudsak genom kommunens centrala krisledningsorganisation och har förtydligats i den nya planen för extraordinära händelser Larm och omvärldsbevakning Omvärldsbevakning bedrivs i viss mån, främst under ordinarie kontorstid. Det finns testade larmrutiner för den centrala krisledningen. Inom flera förvaltningar finns fungerande rutiner för larmning av verksamhetens egen krisledning och ordinarie beredskapsorganisationer. SÄRF kan även larma kommunen vid vissa kriterier genom fastställda kanaler Informationssäkerhet Verksamheterna använder dagligen olika system. Bilden för den enskilda verksamheten avseende robustheten i samtliga av dessa kan kanske förtydligas samt ansvaret. Området utvecklas ständigt och behöver underhållas. Det ska också nämnas att interna satsningar har skett inom området, t.ex. inom ramen för ett 90-dagarsprojekt. Fungerar utomstående beroenden är dock förutsättningarna bättre för de egna systemen. RAKEL används inte idag, men medverkan har skett i en regional samverkansanalys som ännu inte slutrapporteras Reservkraft Indikatorn är något diffus. Beroende på vad frågeställaren avser blir svaret annorlunda. När det gäller reservkraft kan frågan om uthålligheten inte enbart sägas bero på tillgången av kraftverk, utan också på drivmedel, som kan bli en utmaning. En påbörjad förstudie om reservkraft bör fästigställas som komplement Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Sett till både den centrala krisledningen och förvaltningsledningarnas finns i flera fall planer på alternativa ledningsplatser som pekats ut. Det hela beror lite på tillgänglighet. Flytt har inte övats i någon känd omfattning och kan därför sägas utgöra ett utvecklingsområde. I vissa fall är flytt inget alternativ. Sida 7 av 14

18 ARBETSFÖRSLAG ver Personella och materiella resurser Egen personal finns och kan omfördelas eller kallas in. Beroende på händelsens art och omfattning kan särskilda kompetenser behövas och variera i numerär. Det finns en frivillig resursgrupp som kan kallas in av kommunen eller räddningstjänsten i syfte att avlasta, förstärka och komplettera ordinarie kommunala resurser. Inom ett halvår-ett år avses att genom det interna kontaktnätet för krisberedskap inventera tillgängliga materiella resurser och definiera behöriga att avropa dessa. Vi ser därigenom ett värde av att få ta del av länsstyrelsens kunskaper i fråga om tillgängliga förstärkningsresurser Praktisk erfarenhet Scenarier vid utbildning och övning hämtas bl.a. från kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Praktiska erfarenheter har erhållits i anslutning till Orkanen Gudrun, Stormen Per, höga flöden, störningar i dricksvattenförsörjningen, takras, stora snömängder, elavbrott, tsunamin 2004, den nya influensan och händelser med elever/personal. 4.2 Särskild förmågebedömning Följande avsnitt är en sammanställning av kommunens bedömda förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen enligt hemställan från Länsstyrelsen. Bedömningen har genomförts enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (6, pkt. 7, MSBFS 2010:6). Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God, med viss brist God Kommunens övergripande bedömning är att krishanteringsförmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar är god, med vissa brister (i något avseende möjligen bristfällig). Nedan redovisas de indikatorer som ligger till grund för bedömningen Ledning, samverkan och information En aktuell plan för extraordinära händelser finns och beskriver kommunens organisation och kommunikation vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Kommunens nämnder och bolag ska också ha aktuella planer för extraordinära händelser. Sedan tidigare finns en verksamhetsspecifik plan för nödvattenförsörjning som kommer att revideras i samverkan. Under våren 2012 genomfördes även en samverkansövning på temat nödvattenförsörjning. Beredskapsorganisationen och kommunens centrala krisledningsorganisation anser sig disponerar resurser i form av lokaler, med vissa tekniska system för kommunikation och lägesbild och bedöms kunna verka under en veckas tid. Andra verksamheter behöver samverka för att kunna upprätthållas motsvarande tid. För den centrala krisledningen kan WIS användas. Behov av samverkan med andra aktörer är till stora delar identifierade. Det finns etablerade nätverk för samverkan med krishanteringsaktörer inom det geografiska områdesansvaret. Sida 8 av 14

19 ARBETSFÖRSLAG ver Vidare utveckling väntas på delregional nivå. Samverkan internt och nationella förstärkningsresurser är viktigt, samt rollfördelning Larm och omvärldsbevakning Omvärldsbevakning bedrivs inom området. Rutiner finns för hur informationskedjan ser ut vid störningar som anges i scenariot, med början i den operativa verksamheten. Möjlighet finns att gå ut med information om störningarna i radio (m.m.) Informationssäkerhet Förmågan har bedömts med utgångspunkt i att det specifika scenariot inte anges innebära störningar i informationssystemen (anges ej). Bra är om ordinarie verksamhetslokaler i första hand är tillgängliga och systemen fungerar. Ett nytt internt koncept för beställare-utförare har införts, men används ännu inte fullt ut. Informationssäkerhet behöver kontinuerligt underhållas och utvecklas. Vid den en sådan här typ av händelser kan informationsbehovet antas öka. Exempel på kommunikationskanaler är webb och upplysningscentral Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det kan initialt anses vara möjligt att vistas i verksamhetslokalerna. På sikt behöver annat toalettalternativ ordnas samt vatten. Den frivilliga resursgruppen kan vara en resurs för kommunen i syfte att förstärka, komplettera och avlasta ordinarie resurser Reservkraft Indikatorn är något diffus. Reservkraft finns i viss utsträckning och provkörs Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Sett till central krisledning och förvaltningsledningarna finns i flera fall planer på alternativa ledningsplatser. Lokaler för detta ändamål bedöms finnas. Det hela beror lite på tillgänglighet. Verksamheter som inte bedöms vara samhällsviktiga utgör resurser. Övning av flytt har inte övats i någon känd omfattning och kan utgöra ett utvecklingsområde. I enstaka fall kan dock flytt inte ens anses vara möjlig varför bedömningen delvis gjorts för det specifika scenariot Personella och materiella resurser Materiel kan delvis omfördelas eller omprioriteras, så även personal. Även en den frivilliga resursgruppen kan utgöra en förstärkning. Kärl för nödvattenförsörjning kan bli en bristvara och som var och en kan behöva ha en beredskap för. En utmaning är att hantera behovet av toaletter, men kan ev. ordnas genom externa kontakter. På exempelvis festivaler arrangeras uppställningsplatser med toaletter för tusentals besökare. Störningar som är utdragna i tid är påfrestande och bedöms hanteras olika väl, för vissa verksamheter blir det påfrestande redan efter kort tid. Mot bakgrund av detta är det angeläget att lära mer om regionala/nationella förstärkningsresurser Praktisk erfarenhet En samverkansövning har genomförts med scenario kopplat till nödvattenförsörjning. Julafton 2010 uppstod en vattenläcka, samt uppstod störningar i vattenförsörjningen i december Fler övningar efterfrågas på temat. Erfarenhet finns av det beskrivna scenariots olika delar, men inte alls i motsvarande omfattning. Sida 9 av 14

20 ARBETSFÖRSLAG ver Inträffade händelser Inträffade händelser i kommunen, närområdet eller i andra länder under 2012 kan vara intressanta att fånga upp och dra lärdom av. De kan också tjäna som inspiration inför det att verksamhetsvisa analyser ska tas fram. Här nedan har några sådana händelser ställt samman i det syftet. Listan (utdrag från krisinformation.se) gör inte anspråk på att vara heltäckande, utan den som önskar läsa mer om dessa eller om fler händelser kan besöka Krisinformation.se. Listan redovisas enligt den indelning som använts för att ge en bild över identifierade risker i analysen från Motsvarande sammanställningar görs av länsstyrelsen i sin risk- och sårbarhetsanalys för länet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har även tagit ett första steg mot en nationell riskbedömning (Ett första steg mot en nationell riskbedömning, nationell riskbedömning) som också kan utgöra underlag till nämndernas analyser. Väder- och naturrelaterade händelser Höga flöden i Emån, Upperudsälven m.fl. Extremnederbörd (rikligt med regn) i Göteborg och mellersta Halland m.fl. Vädervarningar från SMHI Kännbart jordskalv i Halland Skredrisker utmed Göta älv kartläggs Stormen Dagmar Förhöjd solaktivitet, solstorm Olyckor Viktigt meddelande till allmänheten (VMA): bränder, Läkemedelsverket, vatten Färgeolycka Skeppsbron, Visingsö- Gränna Trafikolyckor (större riksväg), Borgholm (en skenande bil kör in i folkmassa) Herculeskraschen i Kebnekaise Göteborgs stad: Stöd till boende efter branden i Guldheden Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Otjänligt vatten i Osby, Tjörn, Virserum, Hammarö, Nyåker, Örnsköldsvik, m.fl. Störningar i 3G-nät i Halland Störningar i tågtrafiken Vattenläcka Göteborg, Helsingborg m.fl. Vattenbrist Mjölby hushåll utan el p.g.a. snö i Stockholm Störningar i 112-trafiken Tietostörningen i november (2011) Sollefteå utan fjärrvärme efter strömavbrott Avsiktliga störningar och händelser 22 juli-kommissionens rapport Höjd säkerhet vid Ringhals Förhöjt terrorhot mot Försvarsmakten i Sverige Datorbedrägeri (information från regeringen och polisen) Skatteverket om dataintrång Sjukdomar och storskalig smitta hos människor och djur Antalet fall av röda hund i Järnaområdet fortsätter stiga. Källa: SMI. Ovanligt många TBE-fall under försommaren. Källa: SMI. Campylobacterinfektion vanligaste zoonosen under Källa: SMI. Sida 10 av 14

21 6 Uppföljning mot bakgrund av MSB:s föreskrifter Nedan redovisas de uppgifter som ska ingå i den årliga uppföljningen till länsstyrelsen (8, pkt. 1-3, MSBFS 2010:6) 6.1 Ändrade förutsättningar Som en del i årets uppföljning har förvaltningarna, vissa kommunala bolag och SÄRF, genom riskhanteringsgruppen, ombetts att redovisa ev. ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts i risk- och sårbarhetsanalysen från Den framträdande bilden efter att ha ställt samman verksamheternas svar är att några ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller bedömningen av förmåga inte bedöms föreligga. Emellertid framhålls det följande. En bedömning är att förutsättningarna inom de traditionella tekniska områdena har förändrats under senare år genom att kommunen numera har tillgång till fler maskinella och personella resurser möjliga att utnyttja i beredskapssammanhang eller vid uppkomna krissituationer. Inom IT-området har förändring skett i form av införande av ett nytt beställar-utförare-koncept. Då konceptet ännu inte används fullt ut är ansvarssituationen mellan beställare och utförare ännu oklar. Ansvaret måste regleras inom ramen för de avtal som finns och upprättas. Innan så har skett kan detta sägas påverka bedömningen av förmåga och kan därmed betraktas som en brist. Som framgår av rubrik 2.2 Avgränsningar har risk- och sårbarhetsanalysen från 2011 kompletterats med mer aktuell statistik inför det att ärendet behandlades av Kommunfullmäktige, vilket inte lett till att några större förändringar av riskbilden i det avseendet framträtt. I anslutning till denna uppföljning har en ny inventering av kommunens egna samhällsviktiga verksamheter genomförts, genom riskhanteringsgruppen. För bedömning av kommunens förmåga hänvisas till avsnitt 5 om förmågebedömning. Inträffade händelser i landet under 2012 och som medfört konsekvenser på lokal nivå kan ge erfarenheter för även andra aktörer än de inblandade. I det syftet har ett stycke satts samman i denna uppföljning (nr 5), för egen del och på motsvarande sätt som i risk- och sårbarhetsanalysen från 2011 ( några nedslag inom området olyckor och kriser ). I boken Olyckor & kriser 2009/2010 beskriver MSB på motsvarande sätt inträffade händelser och erfarenheter Detta är ett sätt att sprida kunskaper på och bör tas fram löpande. 6.2 Genomförda och planerade åtgärder I anslutning till denna uppföljning har förvaltningarna, vissa kommunala bolag och SÄRF genom riskhanteringsgruppen, ombetts redovisa genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts i risk- och sårbarhetsanalysen Valda delar har också hämtats från uppföljningsunderlagen av Borås Stads kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor och extraordinära händelser vilkt redovisas till Kommunstyrelsen i särskild rapport. Nedanstående redovisning, av åtgärder som genomförts och planeras mot bakgrund av kommunens arbeten med risk- och sårbarhetsanalyser, inleds med några mer övergripande aktiviteter följt av en uppdelning per riskområde.

22 ARBETSFÖRSLAG ver Övergripande aktiviteter Risk- och sårbarhetsanalys Borås Stads risk- och sårbarhetsanalys för innevarande mandatperiod har godkänts av Fullmäktige, samt har kommunens nämnder, bolag och förbund getts i uppdrag att använda denna som planeringsunderlag. Att använda analysen vid utbildning och övning är ett exempel. Inför nästa generations kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys ska samtliga bolag och nämnder ta fram egna, verksamhetsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser. Arbetet samordnas av Kommunstyrelsen och bör ses som en utvecklingsprocess. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att svara för den årliga uppföljningen av risk- och sårbarhetsanalysen och rapportera resultatet till berörd myndighet. Samt, att med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen ta fram ett nytt dokument för kommunens samlade förebyggande och förberedande säkerhetsarbete. Tankar finns även kring att initiera en diskussion om användande av risk- och sårbarhetsanalysen inom ramen för det geografiska områdesansvaret. Plan för extraordinära händelser I juni 2012 fastställde Kommunfullmäktige en övergripande plan för extraordinära händelser samt reviderat reglementet för Borås Stads Krisledningsnämnd. Planen är framtagen med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen från 2011 och beskriver kommunens organisation och kommunikation vid samhällstörningar och extraordinära händelser. Under hösten 2012 ska den nya krisledningsorganisationen utbildas i planen och kommunens bolag och nämnder informeras om dess innehåll. Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat att varje nämnd och bolag ska ha en egen, väl genomarbetad och aktuell plan för samhällsstörningar och extraordinära ändelser. Planen ska antas för varje ny mandatperiod och beakta respektive nämnd och bolags risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet samordnas av Kommunstyrelsen. Ett gemensamt utvecklingsområde kan vara att årligen analysera förmågan utifrån ett scenario som sedan bryts ned i en checklista per verksamhet. De tvärsektoriella diskussionerna som då uppstår i riskhanteringsgruppen har beskrivits som positiva. Internt kontaktnät krisberedskap Kommuner ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Därigenom ska en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås (SFS 2006:544). För att stödja kommunens verksamheter i givna uppdrag byggs ett internt kontaktnätverk för krisberedskap upp och samordnas av Stadskansliet. Konceptet har visat sig vara framgångsrikt i stadsdelsförvaltningarnas arbeten. Syftet är att utveckla ett mer effektivt, samordnat och kontinuerligt stöd till kommunens förvaltningar och bolag i krisberedskapsarbetet. Tips till den enskilde som stärker krisberedskapsförmågan på t.ex. webbplatsen I viss utsträckning finns sådan information idag, men kan ständigt utvecklas. Tidigare har också utskick gjorts med information till hushållen i samverkan med grannkommunerna. Stöd efterfrågas från regionalt eller nationellt håll med att gemensamt ta fram och tillgängliggöra tips på hur den enskilde kan skydda sig själv och stärka sin beredskap. Sida 12 av 14

23 ARBETSFÖRSLAG ver Ny POSOM-organisation Under 2011 och 2012 har en helt ny POSOM-organisation etablerats i kommunen med stöd av POSOM-samordnaren. Organisationen består av en ledningsgrupp med stödgrupper i respektive stadsdel. POSOM behöver ha kännedom om kommunens krisledningsarbeten och riskbild för händelser där resursen kan komma att aktiveras. Inventering av resurser En inventering av resurser som kan användas vid större olyckor och krishändelser avses att genomför inom ett halvår till ett år. Inventeringen förutses ske genom interna kontaktpersoner för plan för extraordinära händelser och samordnas av Stadskansliet. Resurs, kontaktväg samt behörig att avropa resursen beräknas ingå i inventeringen. Länsstyrelsen har i sin regionala risk- och sårbarhetsanalys från 2011 angett att det är svårt att utläsa kommunernas behov av förstärkningsresurser. Resultatet av en sådan inventering kan vara ett sätt att uttrycka ev. behov av stöd Väder- och naturrelaterade händelser Kommunen medverkar löpande i Länsstyrelsens älvsamordningsgrupp för Viskan. Under året har Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland gett ut en handbok ( Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden ) som underlag för kommunernas fysiska planering. De har även genomfört ett kunskapsseminarium på temat och som representanter från kommunen medverkat vid. Länsstyrelsen i Halland och Västra Götaland har genomfört pilotprojektet om klimatanpassning av Viskans avrinningsområde där kommunens kunskaper efterfrågats. Revidering och samordning av kommunens planering för värmestugor och informationsplatser beräknas återupptas under Olyckor Hösten 2012 medverkar kommunen i utbildning av strålsäkerhetsmätning samt en efterföljande övning. Arbete med att påbörja återcertifieringsprocessen enligt konceptet Säker och trygg kommun inleds och hanteras i särskild ordning Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem Hösten 2012 planeras en intern temadag inom ett delområde av detta riskområde. Under 2012 aktualitetsprövas kommunens översiktsplan Avsiktliga störningar och händelser I enlighet med intentionerna för föreskrifterna (MSBFS 2010:6) kan en ambition vara att på sikt få in mer incident- och skadestatistik i risk- och sårbarhetsanalysen. 6.3 Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser Samhället och dess riskbild är komplex. Krisberedskapsförmågan utvecklas ständigt. Angeläget är att tidigt fånga upp signaler om befarande händelser. Etableringen av risk- och sårbarhetsanalysarbetet har påbörjats och behöver underhållas. Det är en process där riskhanteringsgruppen utgör en tillgång i arbetet. Sida 13 av 14

24 ARBETSFÖRSLAG ver En uppmaning i de nya föreskrifterna är att samordna och integrera arbetet med riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning. Ord som systematik och kontinuitet kan tänkas bli nya nyckelbegrepp. Krav på uthållighet för egen samhällsviktig verksamhet behöver definieras, grundläggande säkerhetsnivåer. T.ex. bör reservkraft ingå som parameter. Tekniska system, kommunikation och robusthet behöver ständigt utvecklas och underhållas. IT- och informationssäkerhet lika så. I relativt stor utsträckning finns tankar på flytt av främst krisledning till andra verksamhetslokaler vid behov. Detta kan förberedas ytterligare och övas. Utveckla mer kommunövergripande planer för evakuering av brukare, en förankrad strategi, kan vara ett annat utvecklingsområde. Inom ramen för uthålligheten bör behov av lagerhållning analyseras för att minska sårbarheten i verksamheten. På något vis behöver också förmågan i kommunal verksamhet på entreprenad analyseras ytterligare för att säkerställa förmåga. Vidare bör kunskaperna om ett förändrat klimat och anpassning fortsätta att utvecklas. Utbildning och övning genomförs relativt regelbundet och behöver fortsätta så. Planer och planering behöver löpande uppdateras för att hållas aktuella. Ett förslag är att ställa samman givna uppdrag inom kommunens säkerhetsarbete för att skapa systematik, t.ex. med början inom krisberedskapsområdet. För att skapa goda förutsättningar för att göra väl avvägda och förankrade bedömningar, av t.ex. förmåga, är det angeläget att tidigt ta del av analysunderlagen. På så vis kan t.ex. egna workshops arrangeras och som ger ett mervärde för inte bara uppföljningen av risk- och sårbarhetsanalysen utan också planeringen för extraordinära händelser i stort. Ett behov har identifierats av att av få kunskaper om förstärkningsresurser som inte kommunen fogar över men som kan komma att avropas. Vidare efterfrågas stöd med att ta fram samlade tips för den enskilde och dess krisberedskapsförmåga. Bl.a. pågår sedan en tid samtal på central nivå om rimliga krav på den enskildes förmåga där exempel som t.ex. Kanada lyfts fram. En sådan information bör kunna tillhandahållas i pappersformat så väl som digitalt. Inför nästa risk- och sårbarhetsanalys är det av intresse att ta del av olika samhällsaktörers bedömningar och analyser, gärna på regional nivå. Bedömningarna från t.ex. centrala myndigheter är underlag som på lokal nivå kan ge inblick i sektorns uthållighet, svaghet eller möjlighet. Av intresse är också de bedömningar av konsekvenser som risker kan leda till. Skälet för detta är att konsekvenserna sannolikt påverkar den lokala nivån. Avslutningsvis är kommunens analys är tänkt att bl.a. utgöra underlag för utbildning och övning så väl som planering. Som tidigare nämnts kan en gemensam scenariobank för självständiga krishanteringsaktörer utgöra en tillgång i det arbetet. På sin tid tillhandahöll Krisberedskapsmyndigheten en sådan och som skulle kunna kompletteras med nya scenarier som tillgängliggörs på lämpligt vis. Sida 14 av 14

25 Förmågebedömning Diarienummer Sida 1(17) Enheten för skydd och säkerhet Markus Green Kommuner i Västra Götalands län Formulär för inlämning av förmågebedömning 2012 Denna mall är till för att kunna användas vid inlämning av förmågebedömning enligt tidigare utskick Uppföljning av kommunernas krisberedskapsarbete dnr Redovisningen enligt detta formulär skickas till senast den 15 september 2012 märkt med dnr Vid frågor kontakta undertecknad. Markus Green Säkerhetskonsulent Enheten för skydd och säkerhet Telefon: Mobil: E-post: Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Södra Hamngatan 3 Telefon: Webbadress: E-post:

26 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 2(17) Formulär ifyllt Vårt Dnr /KS0417 rev [Borås Stad] Kommunens generella förmåga Indikatorer på krishanteringsförmåga Kryssa ja om kommunen uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ja Delvis Nej Ledning, samverkan och information x Kommentarer: Det finns en aktuell plan enligt lagen om extraordinära händelser (2 kap. 1, SFS 2006:544). Planen antogs av Fullmäktige i juni 2012 och beskriver kommunens organisation och kommunikation vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Innan utgången av 2012 planeras utbildning i nya planen för krisledningsorganisationen. Samtidigt informeras förvaltningar och bolag om dess innehåll. Sedan 2008 finns en fastställds beredskapsplan för pandemisk influensa.

27 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 3(17) Kommunens nämnder och bolag har i uppdrag ta fram egna planer för extraordinära händelser. Några av kommunens förvaltningar har funnit bra former för samverkan vid framtagande och revidering av dessa planer. Motsvarande forum avses att skapas för fler verksamheter. Utbildning och övning sker regelbundet, med stöd av en delregional utbildnings- och övningsplan i dagsläget. Krisledningsnämnden utbildades senast under föregående år. Hösten 2011 övade kommunens upplysningscentral, stadsdelsförvaltningarna genomför nu en halvdags seminarieövning som uppföljning till förra årets teoretiska grundutbildning i kommunal krisberedskap. Kommunens nya lokala POSOM-stödgrupper har utbildats i kommunal krisberedskap för att öka förståelsen för olika roller och uppdrag etc. Våren 2012 genomfördes senast en samverkansövning. Kommunens centrala krisledningsorganisation disponerar resurser i form av lokaler, vissa tekniska system för kommunikation och lägesbild samt bedöms kunna verka under ca en veckas tid. För någon verksamhet uppskattas det som svårt att upprätthålla denna under en veckas tid. WIS är möjligt att använda för lägesinformation på central nivå. Vidare ska SÄRF ha en förmåga att även stödja drabbad kommunledning. De ses här som en resurs. Behov av samverkan med andra aktörer är till stora delar identifierade. Det finns etablerade nätverk för samverkan med krishanteringsaktörer inom det geografiska områdesansvaret. Utveckling kan ske och väntas på delregional nivå ske med stöd av krisberedskapshandläggaren. Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Ja Delvis Nej Informationssäkerhet X Kommentarer: Det är angeläget att diskutera tillgänglighet i syfte att analysera för vad dimensionering ska ske vid krishändelser. För att fungera finns även utomstående, mer allmänna beroenden. Området utvecklas ständigt och behöver underhållas. Det ska också nämnas att interna satsningar har skett inom området, t.ex. inom ramen för ett 90-dagarsprojekt. Internt inom IT-området har förändring skett i form av införande av nytt beställar-utförar-koncept. Då konceptet inte används fullt ut än är ansvarssituationen mellan beställare-utförare ännu oklar och behöver regleras i avtal. Innan så skett kan det sägas påverka bedömningen av förmågan och kan därmed betraktas som en brist.

28 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 4(17) Larm Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Ja Delvis Nej Larm X Kommentarer: Det finns testade larmrutiner för den centrala krisledningen. Inom flera förvaltningar finns fungerande rutiner för larmning av verksamhetens egen krisledning och ordinarie beredskapsorganisationer. SÄRF upprätthåller dygnetrunt-bemanning och har kriterier och kontaktvägar för larmning till kommunen. Tib finns inte formellt, däremot är förmågan generellt god att få tag på tjänstemän i krisledningsorganisationen. Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Ja Delvis Nej Omvärldsbevakning X Kommentarer: Omvärldsbevakning bedrivs i viss mån, främst under ordinarie kontorstid, genom t.ex. nyhetsförmedling och internet. SÄRF upprätthåller dygnetruntbemanning och har kommit överrens med kommunen om kriterier och kontaktvägar för larmning till kommunen. Rutin för att sprida informationen till krisledningen finns. POSOM har en egen krisplan som kan aktiveras om inte krisledningen är aktiverade. Samverkan mellan POSOM och krisledning på central och lokal nivå kan utvecklas (planeras hösten 2012). Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar

29 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 5(17) Kryssa ja om kommunen uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom kommunen och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Ja Delvis Nej Informationssäkerhet X Kommentarer: Verksamheterna använder dagligen olika system. Bilden för den enskilda verksamheten avseende robustheten i samtliga av dessa kan kanske förtydligas. Fungerar utomstående beroenden är dock förutsättningarna bättre för de egna systemen. RAKEL används inte idag, men medverkan har skett i en regional samverkansanalys som ännu inte slutrapporteras. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur Ja Delvis Nej Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur X Kommentarer: Det bedöms finnas ändamålsenliga lokaler för samhällsviktig verksamhet för daglig drift. Som komplement behöver en påbörjad förstudie om reservkraft färdigställas. Se även kommentar på föregående indikator. Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka

30 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 6(17) Ja Delvis Nej Reservkraft X Kommentarer: Indikatorn är något diffus. Beroende på om svaret avser den kommunala ledningsplatsen eller samtliga samhällsviktiga verksamheter blir svaret annorlunda. När det gäller reservkraft kan frågan om uthålligheten inte enbart sägas bero på tillgången av kraftverk, utan också på drivmedel, som kan bli en utmaning. En påbörjad förstudie om reservkraft behöver färdigställas inom området som komplement. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Ja Delvis Nej Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats X Kommentarer: Sett till central krisledning och förvaltningsledningarna finns i flera fall planer på alternativa ledningsplatser. Lokaler för detta ändamål bedöms finnas. Det hela beror lite tillgänglighet. Verksamheter som inte bedöms vara samhällsviktiga utgör resurser. Övning av flytt har inte övats i någon känd omfattning och kan utgöra ett utvecklingsområde. I vissa fall kan dock flytt inte anses vara möjlig. Ett behov har identifierats av att fram samordnade evakueringsplaner (strategi) för brukare i kommunala boenden. Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ja Delvis Nej Samverkan X

31 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 7(17) Kommentarer: Samverkan sker i huvudsak genom kommunens centrala krisledningsorganisation och har förtydligats i den nya planen för extraordinära händelser. Det delregionala krishanteringsrådet bedöms vara en tillgång. Ett utvecklingsområde är mer formaliserad samverkan, vilket väntas ske med stöd av krisberedskapshandläggaren. Indikatorer som påverkar både krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Materiella resurser X Kommentarer: Egna materiella resurser beräknas inventeras under hösten. Idag har bedömningen gjorts utifrån verksamheternas uppgift och roll samt tillgängliga resurser för dess drift. Omfördelning och omprioritering är möjlig till viss del. Vi ser även ett värde att få ta del av länsstyrelsens kunskaper i fråga om nationella förstärkningsresurser, då det beroende på händelsens art och omfattning kan vara påfrestande med mer långvariga eller omfattande skeenden. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Ja Delvis Nej Personella resurser X

32 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 8(17) Kommentarer: Egen personal finns och kan omfördelas eller kallas in. Beroende på händelsens art och omfattning kan särskilda kompetenser behövas och variera i numerär. Det finns en frivillig resursgrupp som kan kallas in av kommunen eller räddningstjänsten i syfte att avlasta, förstärka och komplettera ordinarie kommunala resurser. Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat Övning har genomförts Ja Delvis Nej Praktisk erfarenhet X Kommentarer: Scenarier vid utbildning och övning hämtas från kommunens risk- och sårbarhetsanalys samt t.ex. från andras erfarenheter efter inträffade händelser. Erfarenheter har erhållits i anslutning till Orkanen Gudrun, Stormen Per, höga flöden 2006/07 och 2011/12, störningar i dricksvattenförsörjningen, takras, stora snömängder, elavbrott, tsunamin 2004, den nya influensan samt händelser med elever/personal. Bedömning av kommunens sammanvägda generella förmåga utifrån indikatorerna Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga X X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar X Sammanfattande kommentarer: Krishanterigsförmågan bedöms som god, med vissa brister till god.

33 Förmågebedömning Ert Dnr Sida 9(17) Kommunens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Scenariobeskrivning Under december och januari faller mycket lite snö samtidigt som temperaturen i landet ligger mellan minus 10 till minus 30 grader. Utan snö som isolerande täcke kryper tjälen ned i marken. Inledningen av året präglas av frekventa (återkommande) avbrott på ledningarna, med läckor svåra att upptäcka och åtgärda. Flera tätorter får återkommande problem med läckor och frekventa (återkommande) avbrott i dricksvattenförsörjningen. Befolkningen uppmanas att koka vattnet som en säkerhetsåtgärd. Vid mars månads ingång är kommunernas personal utmattad av att i omgångar ha arbetat med läcksökning och lagning under stark kyla. I slutet av februari/början av mars drabbas kommunens största tätort av akut vattenavbrott/vattenbrist, till följd av att först en, sedan den andra, huvudledningen skadas av tjäle och brott uppstår. En större avloppsledning drabbas av underminering från allt rinnande vatten och havererar. Risken för smitta är uppenbar. Samtidigt får de två angränsande kommunernas ledningssystem allvarliga problem med sin dricksvattenförsörjning på grund av stor läcka på huvudledningen och en allvarlig olycka vid vattentäkt. Eftersom flera kommuner i samma område tidigare drabbats av liknande problem har materialbrist uppstått för de dimensioner som behövs för lagningen, varför den kommer att dra ut på tiden. Nödvattenförsörjning blir nödvändig i minst en vecka, men endast begränsad mängd (nationell) utrustning finns att tillgå. Konsekvenser att ta hänsyn till Förmågebedömningen ska göras utifrån tänkta konsekvenser: inget eller mycket lite vatten i kranen, alternativt dålig kvalitet på kranvattnet en begränsad tillgång till nödvattenförsörjning ingen möjlighet att nyttja toaletten (inget vatten eller inte tillräckligt med vatten) stor efterfrågan på flaskvatten i handeln med ordningsstörningar som följd (gräl och slagsmål) omfattande behov av och krav på information till allmänheten. Exempelvis innebär detta att såväl arbetsplatser som hushåll måste ordna alternativa toalettmöjligheter då toaletterna inte har vatten för spolning. Sjukhus, omsorgsverksamhet, storkök, restauranger och fängelser är exempel på drabbade verksamheter.

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Central krisledningsplan

Central krisledningsplan PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Central krisledningsplan för Örebro kommun. Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Örebro kommun

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Formulär för särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012

Formulär för särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012 Denna förmågebedömning utgör svar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps begäran om särskild förmågebedömning 2012 samt bilaga 3 till

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap

STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap Bilaga 1 Kommunstyrelsen 2016-02-22 42. STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2018 Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Krisledningsplan för Timrå kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Plan. Styrdokument för krisberedskapsarbete i Norrköpings kommun KS 2016/0184. Beslutad av kommunstyrelsen

Plan. Styrdokument för krisberedskapsarbete i Norrköpings kommun KS 2016/0184. Beslutad av kommunstyrelsen Plan 2016-02-25 Styrdokument för krisberedskapsarbete i Norrköpings kommun KS 2016/0184 Beslutad av kommunstyrelsen 2016-04-04 Enligt 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap

Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap Redovisning av strategisk handlingsplan för krisberedskap Örebro läns gemensamma stöd Handlingsplanen är framtagen i samarbete med kommunerna i Örebro län. Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Antagande. KS

Styrdokument för krisberedskap Antagande. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-01-19 1 Styrdokument för krisberedskap 2016-2018 - Antagande. KS 2016-10 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-17 Innehåll INLEDNING... 3 KRISHANTERINGENS GRUNDPRINCIPER... 3 REVIDERING...

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 149 Den 2016-11-01 Dnr 2016/00011 Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Kommunstyrelsens beslut Reviderat styrdokument

Läs mer

Utbetalning till kommuner och landsting för att stärka arbetet med civilt försvar. KS

Utbetalning till kommuner och landsting för att stärka arbetet med civilt försvar. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-10-10 292 Utbetalning till kommuner och landsting för att stärka arbetet med civilt försvar. KS 2017-465 KS

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Marks kommun för mandatperioden 2015-2018 Dokumenttyp Plan Dokumentansvarig Säkerhetssamordnare Fastställd av Kommunfullmäktige Gäller

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinär händelse

Ledningsplan vid extraordinär händelse Ledningsplan vid extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige den 2016-02-29 9 Ledningsplan vid extraordinär händelse Sidan 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 1. Mål och ansvar... 3

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2015-2018 Motala kommun Del: Plan för hantering av extraordinära händelser Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: 2016-01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Styrande dokument Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 Ersätter Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommuns ledning

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer