Utkast till Avancerat planseminarium: EU:s fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer

Transkript

1 QuickTime och en TIFF (okomprimerat)-dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Institutionen för samhällsvetenskap Statsvetenskap Utkast till Avancerat planseminarium: EU:s fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer Seminarieuppgift B-uppsats i Statsvetenskap VT 2008 Niklas Holm Hansen Gustafsson Handledare: Gissur Erlingsson

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Hypotes och teoretiska utgångspunkter 4 3 Syfte och frågeställningar Diskussion kring frågeställningar 5 4 Tidigare forskning 5 5 Metod och material 6 6 Kritik av EU:s gemensamma fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer 7 2

3 1 Inledning EU:s fiskeavtal med tredje land måste bli föremål för en total översyn med målsättningen att utvecklingsländerna få bygga upp egna fiskeflottor och få sälja sin fisk fritt till EU. - Från avsnittet Frihandel i Möjligheternas Europa. Alliansens tio punkter för ett bättre EU. 17 november Allians för Sverige. Fiskerinäringen är utsatt för ett hårt tryck. Allt effektivare fiskemetoder och ett ökat utsläpp från industrier och transporter har medfört att vissa fiskbestånd är hotade. Vi vill skydda och bevara havets levande resurser och en frisk havsmiljö. - Publicerat på Socialdemokraternas hemsida den 2 december Som Europastudent och miljöintresserad vill jag skriva en statsvetenskaplig uppsats med fokus på internationell politik, EU och miljö. Utfiskningen av världshaven blir allt allvarligare. En enligt min uppfattning enad forskarkår står i samlad kör och kritiserar EU:s fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer. Den empiriska gåtan för uppsatsen, som först väckte mitt intresse för denna fråga är att EU:s fiskeriavtal blivit livligt kritiserade i svenska medier, 2 samt även av myndigheten Fiskeriverket, 3 och det framstår i det närmaste som att det råder en politisk konsensus i Sverige om att dessa fiskeriavtal måste avvecklas eller åtminstone från svenskt håll motarbetas. Dock har det framkommit att flera svenska ledamöter av Europaparlamentet tenderar att rösta för dessa avtal när de väl blivit tid för omröstning i Europaparlamentet. 4 Hur är detta möjligt? 1 Hämtat från < den 30 april Hämtat från < den 16 maj Hämtat från < den 16 maj Hämtat från < den 16 maj

4 Hur detta är möjligt är tänkt att vara kärnfrågan, den empiriska gåtan, och den röda tråden genom hela uppsatsen, eftersom jag inte känner att detta är utrett i tillfredställande mån ännu. 2 Hypotes och teoretiska utgångspunkter När det gäller teoretiska utgångspunkter, så kommer jag att utgå ifrån teorier presenterade i Gunnar Sjöbloms publikation Party Strategies in Multiparty Systems där han bl.a. diskuterar hur viktigt det är med sammanhållning på den interna partiarenan, vilket skulle kunna förklara varför svenska socialdemokrater i Europaparlamentet röstar med sin partigrupp. En hypotes jag redan nu har till varför exempelvis socialdemokratiska Europaparlamentariker röstat för flera av EU:s fiskeriavtal med utvecklingsländer är för att de är en del av en stor partigrupp, PSE, i Europaparlamentet och således har en partilinje att följa. De måste därför ta hänsyn till vad större och mäktigare socialistpartier i Europa tycker i denna fråga för att inte själva göra sig alltför impopulära i gruppen. Vad som i sin tur är skulle kunna vara en trolig orsak till att PSE och andra aktörer med stort inflytande i EU trots allt är för fiskeriavtalen med utvecklingsländer och allmänt överutnyttjande av fiskeresurserna i världens och Europas hav är att fiskeindustrins lobbyorganisationer har stort inflytande. Rent explicit skulle man kunna säga att min hypotes är att lobbningen påverkar partigruppen som lägger fram de röstlistor efter vilka de svenska partierna röstar. 3 Syfte och frågeställningar Uppsatsens övergripande syfte är att söka klargöra för läsaren varför EU (formellt juridiskt ännu EG) fortsätter att bedriva en långsiktigt ohållbar fiskeripolitik genom allmänt överutnyttjande av fiskeresurserna i egna vatten, samt genom tecknande av fiskeriavtal med utvecklingsländer som är ogynnsamma för dessa trots att både miljöhänsyn och solidaritet nämns som två av EU:s grundvärderingar i Lissabonfördraget 5. För att uppnå detta syfte har jag valt att bryta ner uppsatsens huvudfrågor i följande deluppgifter som också utgör grunden för uppsatsens frågeställningar: 5 Lissabonfördraget, Avdelning 1 Allmänna bestämmelser, Artikel 2. 4

5 Hur det kommer sig att EU bedriver en långsiktigt ohållbar fiskeripolitik? Varför är svenska Europaparlamentariker i retoriken emot EU:s gemensamma fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer, men i praktiken ofta röstar för dem? Dels vill jag undersöka hur fiskeindustrins lobbyorganisation arbetar mot de aktörer som formar EU-politiken, vilket i detta fall är Europaparlamentarikerna. 3.1 Diskussion kring frågeställningar Hur det kommer sig att EU bedriver en långsiktigt ohållbar fiskeripolitik? Detta är en av de två kärnfrågorna i uppsatsen som jag utifrån teoretiska utgångspunkter ska försöka förklara. Varför är svenska Europaparlamentariker i retoriken emot EU:s gemensamma fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer, men i praktiken ofta röstar för dem? Detta är den andra av de två kärnfrågorna i uppsatsen som jag utifrån teoretiska och empiriska utgångspunkter ska försöka förklara. Dels vill jag undersöka hur fiskeindustrins lobbyorganisation arbetar mot de aktörer som formar EU-politiken, vilket i detta fall är Europaparlamentarikerna. Detta är inte en av kärnfrågorna, men samtidigt en för min hypotes väsentlig fråga att undersöka utifrån teori och empiri. 4 Tidigare forskning Jag har inte kunnat finna tidigare forskning som behandlar just min frågeställning. Sandra Viström vid Luleå tekniska universitet skrev 2003 en C-uppsats med titeln Tragedin i Senegals fiskevatten Institutionella förutsättningar för en hållbar lösning, vilken behandlade just situationen i Senegal och är ett exempel på vilka följder EU:s fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer kan få. Dock är det inte följderna av politiken i sig jag med denna uppsats kommer att undersöka, utan orsakerna. Junilistan har tidigare sammanställt en antologi med olika frågor där de redovisat hur svenska europaparlamentariker har röstat utifrån ONU (omröstning med namnupprop), men eftersom 5

6 denna antologi är en politisk skrift, utgiven av ett politiskt parti kan den knappast kategoriseras som vetenskapligt objektiv. Det finns vidare en hel del skrivet som behandlar hur det kommer sig att politiska institutioner bedriver suboptimala policies när intressegrupper med egenintresse får styra, bl.a. Elinor Ostroms Governing the Commons. Det finns givetvis tidigare forskning som kan vara intressant att ta del av som behandlar olika delar av frågeställningen, men den helhetsbild jag önskar förmedla har jag inte kunnat finna någon tidigare forskning om. 5 Metod och material För att besvara min empiriska gåta och mina frågeställningar kommer jag att göra en fallstudie av EU:s fiskeripolitik med sekundärkällor. Jag kommer att använda mig av citat från olika svenska högt uppsatta politiker, artiklar, motioner från Riksdagen, rapporter och utredningar med fokus på EU:s gemensamma fiskeripolitik och de fiskeriavtal EU skrivit med utvecklingsländer. För mina teoretiska utgångspunkter kommer jag att använda mig av de tidigare nämnda Party Strategies in Multiparty Systems av Gunnar Sjöblom, samt Elinor Ostroms Governing the Commons. Jag kommer också att se närmare på några av dessa avtal direkt som EU har ingått med utvecklingsländer. Vet även att det finns ett par rapporter skrivna av Mikael Cullberg och Susanna Hughes om EU:s fiskeriavtal som hade varit intressanta att ta del av. Rapporter som publicerats av EU självt, antingen genom Generaldirektoratet för fiske och havsfrågor eller genom Europaparlamentets fiskeriutskott, samt SOU kan anses vara tillförlitliga i detta fall eftersom det är mycket just texterna i dessa rapporter som kommer att analyseras i denna vetenskapliga uppsats. Som komplement till detta krävs givetvis citat av politikerna som sitter i Europaparlamentet och tar beslut i dessa frågor, varför det således också skulle vara intressant att ha med någon intervju där personen i fråga kan svara direkt, samt få möjlighet att motivera sitt röstval. Dock kommer fokus på denna uppsats att vara rent 6

7 teoretiskt, och utgå från tidigare nämnda teoretiska utgångspunkter. I den bästa av världar hade jag gärna gjort en mer praktisk fallstudie, men i detta fall har det inte riktigt varit möjligt. Således kan jag inte riktigt se vilka alternativa metoder som jag skulle kunna använt mig av för att på ett korrekt sätt undersöka ett vetenskapligt problem som detta. Att ta del av artiklar i massmedia är ett sätt att se vilket massmedialt utrymme fiskefrågan får. Att ta del av motioner från Riksdagen är ett sätt att se vilka initiativ riksdagspolitiker har tagit för att göra något åt problemen med fiskeriavtalen samt se hur frågan kring EU:s fiskeriavtal behandlas i Sverige. 6 Kritik av EU:s gemensamma fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer Som citaten i inledningen visar på finns det kritik av den fiskeripolitik som förs av Sverige och EU idag. Kritiken kommer från båda politiska lägren av den klassiska högervänsterskalan. Såväl den borgerliga alliansen som Socialdemokraterna har uttalat sig kritiska, men ändå har inga radikala förändringar skett inom fiskeripolitiken. Anledningen till att det inte skett särskilt stora förändringar i Sverige på detta område är dock att fiskeripolitiken liksom jordbrukspolitiken för länder som är medlemmar i EU inte faller under nationell befogenhet, utan lyder under EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som är överstatlig och därför beslutas av EU:s institutioner gemensamt. 6 Även EU-politiker utanför Sverige har kritiserat EU:s gemensamma fiskeripolitik. Nedan följer ett citat av den irländska Europaparlamentarikern Avril Doyle som tillhör partiet Fine Gael som i Europaparlamentet ingår i den konservativa/kristdemokratiska gruppen EPP-ED. Den gemensamma fiskeripolitiken har resulterat i tjugo år av bristfälliga kvotsystem och inkomster för våra fiskare, dålig övervakning och genomdrivande å ena sidan och å andra sidan ohållbart fiske och skador på den marina miljön. Det finns inga vinnare. 7 6 Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Romfördraget), Tredje delen, Avsnitt II, Artikel 32 EG, Första stycket. 7 Hämtat från < STO /default_sv.htm> den 16 maj

8 En svensk Europaparlamentariker som skarpt kritiserat EU:s gemensamma fiskeripolitik och fiskeriavtal med utvecklingsländer är Hélène Goudin, som är ledamot av Europaparlamentets fiskeriutskott. Hon skrev under våren en debattartikel som bl.a. publicerades elektroniskt på Corren.se och Världen idag där hon klandrade EU:s gemensamma fiskeripolitik. EU sluter regelbundet fiskeavtal med fattiga utvecklingsländer. Dessa avtal är kritiserade av såväl miljörörelsen som biståndsorganisationer. 8 Fiskeavtalen ingås främst med afrikanska stater. Avtalen innebär att europeiska fiskeflottor får rätt att fiska i dessa länders vatten. Avtalen leder till utfiskning av världshaven och till att utvecklingsländernas lokala fiskare berövas en betydelsefull inkomstkälla. 9 8 Hämtat från < den 16 maj Ibid 8