Lovprövning - Väsentligt annat ändamål

Transkript

1 om Lov 19 april Lovprövning - Väsentligt annat ändamål workshopmaterial Referens ÄPBL : RÄTTSFALL KÄLLA: Boverket. KÄLLA om brand: MSB (fd Räddningsverket) Bostad ändrar användning till väsentligt annat ändamål... 3 Lokal ändrar användning... 5 Sjöbod ändrar användning... 7 Vind ändrar användning... 8 Anläggning ändrar användning... 8 Jordbruksfastighet ändrar användning... 9 Övrigt - fritidshus Följdkrav på brandskydd Villa som blivit boende för en grupp autistiska ungdomar Rättsfallen som sammanställts för grundas på gamla PBL. Det märks av hänvisningarna till kapitel och paragrafer, som alltså inte stämmer med nya PBL. Den praktiska tillämpningen av ändring till väsentligt annat ändamål har dock inte förändrats. Den har bara förtydligats till att i första hand gälla den senaste användningen, enligt författningskommentaren nedan: 9 kap. 2 PBL Innehållet i paragrafen överensstämmer i sak med 8 kap. 1 första stycket och 3 första stycket 1 och 3 i den nuvarande lagen med språkliga ändringar. I den nya paragrafen tydliggörs dock i punkten 3 a att det i första hand handlar om en bedömning utifrån den senaste användningen eller om den faktiska användningen inte överensstämmer med vad byggnaden enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen har kommit till stånd den användning som byggnaden har anpassats till enligt det senaste bygglovet. Förtydligandet är en följd av Lagrådets synpunkter.

2 om Lov 19 april kap. PBL (2010 ) - Bygglov 2 Det krävs bygglov för 1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan. 3 Trots 2 första stycket 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335). Många rättsfall visar hur åtgärder i en bygglovansökan som medför att byggnaden ändrar användning till ett väsentligt annat ändamål kan stå i strid med detaljplan. Vissa rättsfall visar konflikter mellan ändrad användning av byggnader till ett väsentligt annat ändamål och det allmänna intresset människors hälsa. Rättsfallen kan användas som jämförelse med nya PBL. ÄPBL UTDRAG UR : 8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov Åtgärder som kräver bygglov Generella bestämmelser 1 Bygglov krävs för att 1. uppföra byggnader, 2. göra tillbyggnader, 3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har getts, och 4. göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri. I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3. I 4-4 b och 10 finns särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 kan kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav. Lag (2007:1303). Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan 3 I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2, bygglov för att 1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende, 3. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

3 om Lov 19 april Bostad ändrar användning till väsentligt annat ändamål Tidsbegränsat bygglov. Övergångsbestämmelser. 8 kap. 14 ÄPBL. KR Göteborg , mål nr , avd. 1. Bn beslutade om förlängning av tidsbegränsat bygglov i tre år för förskola. Beslutet överklagades. Området är avsett för bostäder/bostadsändamål enligt detaljplanen. Frågan är om tidsbegränsat bygglov kan beviljas för förskola enligt 8 kap. 14 PBL i den lydelse bestämmelsen har från den 1 januari 2008 (SFS 2007:1303) när det i tidigare omgångar har beviljats bygglov för tillfällig åtgärd avseende samma användning för sammanlagt 20 år enligt den äldre lydelsen av 8 kap 14 PBL. KR hänvisar till prop. 2006/07:122 s. 55 och finner att det inte finns skäl att ändra förvaltningsrättens dom. (Förvaltningsrätten anser att den tid som en åtgärd, direkt innan ansökan om förlängning, haft lov för tillfällig åtgärd måste beaktas vid prövningen. Det saknas därför saknas laglig grund för att medge tidsbegränsat bygglov för ändrad användning till förskola då åtgärden har haft lov för tillfällig åtgärd i totalt 20 år, en tid som vida överskrider den tid om totalt tio är för vilken tidsbegränsat bygglov får ges.) Domen har vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd. Tilläggsavgift. Ändring från bostäder till vandrarhem. KR Stockholm , mål nr , avd. 2. Del av byggnad togs i anspråk för annat ändamål. Bygglov söktes och beviljades i efterhand. Fråga om tilläggsavgift. KR anser att grund för att ta ut tilläggsavgift föreligger på grund av att byggnaden tagits i anspråk för annat ändamål. Med beaktande av att bygglov för ändrad användning från bostäder till vandrarhem beviljats i efterhand och av vad som i övrigt framkommit, menar KR att omständigheterna är sådana att särskilda skäl att sätta ned tilläggsavgiften finns ( kr i stället för kr). KR hänvisar till RÅ 2000 ref. 46 I och II. Ändrad användning av byggnad är inte mindre avvikelse. KR Sundsvall , mål nr Bn beviljade bygglov för ändrad användning av del av bostadshus från bostadsändamål till kontorsändamål. KR hänvisar till prop. 1989/90:37 s. 55 f. jfr prop. 1985/86:1 s KR skriver att av detaljplanen från 2007 framgår att området enbart får bebyggas med bostadshus i två våningar. I målet är fråga om den aktuella byggnadens bottenplan ska tas i anspråk för kontor i stället för bostäder. En sådan ändring strider mot detaljplanen och utgör enligt KR:s mening inte en sådan mindre avvikelse för vilken bygglov kan beviljas. (LR hade en annan uppfattning.) Hunddagis. Bygglov krävs för väsentligen annat ändamål. 8 kap. 1 första stycket 3 och 10 kap. 1 PBL. KR Sundsvall , mål nr I två av bostadens rum bedrivs hunddagis för tio hundar. Verksamheten sker vardagar från ca kl till Hundarna rastas två gånger dagligen men inte i grannskapet. Grannar klagar. Detaljplanen anger bostadsändamål. KR skriver att vid bedömningen av om en bostadsfastighet används för väsentligen annat ändamål kan verksamhetens omfattning, yrkesmässighet och de störningar som verksamheten medför för omgivningen tillmäts betydelse. KR hänvisar till prop. och till rättsfall från Regeringsrätten, bl.a. RÅ 1993 ref. 9. I detta rättsfall uttalade RegR att i områden med bostadsändamål bör verksamheter kunna godtas i kombination med bostäder om de inte är störande och kan betraktas som bostadskomplement. KR anser att mot bakgrund av verksamhetens omfattning och yrkesmässiga karaktär kan den inte betraktas som ett bostadskomplement. Bostaden har därför delvis tagits i anspråk för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Bygglov krävs enligt 8 kap. 1 PBL.

4 om Lov 19 april Bygglov för tillfällig åtgärd, PBL 8:14. KR Göteborg (mål nr , avd. 03). Ändrad användning av byggnad, på fastighet inom detaljplan, från bostadshus till förskola. Fråga om bygglov för tillfällig åtgärd. KR konstaterar att föreningen som provisoriskt avser driva förskoleverksamhet ämnar återställa byggnaden, vilket domstolen också finner tekniskt och ekonomiskt realiserbart. Föreningen har behov av lokaler, om verksamheten inte ska riskera nedläggning. Trots tidigare instansers fokusering på åtgärdens tillfällighet, har frågan om omgivningspåverkan inte desto mindre funnits med i rättsprocessen. KR konstaterar således att föreningens val av plats för verksamheten är mindre lämpligt. Klaganden har dessutom inte anledning att uppfatta verksamheten som tillfällig, eftersom BN beviljade bygglov i tio år. Med anledning av föreningens avsikter att finna andra lokaler, kan frågan enligt KR dock inte bedömas med utgångspunkt i tidsaspekter motsvarande tio år. Frågan om omgivningspåverkan får emellertid samtidigt en annan betydelse vid kortare giltighetstid för bygglovet. KR upphäver LSt:s beslut och LR:s dom, samt fastställer BN:s beslut att meddela bygglov för tillfällig åtgärd, med den ändringen att den tid som föreningen tillåts bruka bostadshuset som förskola bestäms till två år. Inte väsentligen annat ändamål. PBL 8 kap 1 första stycket 3. (Yttrande av Boverket till LR.) KR Göteborg (mål nr , avd. 01). Bostadsbyggnad inom detaljplan har tagits i anspråk för verksamhet enligt socialtjänstlagen i form av boende med vuxenstöd för 4-5 ungdomar under minst sex månader. KR finner att boendet inte kan anses vara av institutionellt slag, utan snarare syftar till att efterlikna ett traditionellt familjeboende. Den omständigheten att verksamheten sker yrkesmässigt och att ungdomarna får stöd och fostran av avlönad personal fråntar inte användningen dess boendekaraktär. Vad som anförts i fråga om störningar (m.m.) avviker enligt KR inte från vad som normalt kan påräknas vid ett vanligt familjeboende. Inte heller kan denna form av boende sägas ha en på ett typiskt sätt störande inverkan på omgivningen. KR finner att fråga inte är om ianspråktagande av bostadsbyggnaden helt eller delvis för väsentligen annat ändamål än dess tidigare användning. Härav följer även att användningssättet inte strider mot det ändamål för vilket marken enligt detaljplanen är avsedd. KR avslår överklagandet. Bygglov krävs inte. (Boverket skrev i sitt yttrande till LR att verksamheten som bedrivs är att betrakta som boende. Åtgärden utgör inte väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov är beviljat. Hänvisning till Boverkets Allmänna Råd 1996:1 ändrade genom 2002:1.) Vandrarhem är inte bostadsändamål. KR Göteborg (Mål nr ), avd. 2. Vandrarhemsverksamhet har bedrivits med kommunens vetskap och erforderliga tillstånd i många år. Av stadsplanen framgår att de områden där de aktuella fastigheterna är belägna endast får användas för bostadsändamål. LR fann (i likhet med underinstanserna) att vandrarhemsverksamhet inte är att anse som, eller att jämställa med, bostadsändamål. LR avslog därför överklagandet om vägrat bygglov. Enl. KR saknades förutsättningar för annan bedömning än den LR gjort. Ändrad användning bostadshus till kontor och utbildningsverksamhet. PBL 8:1 och 17:4. KR i Sundsvall (mål nr , avd 1) Byggnadsnämnden beslutade att bevilja bygglov för ändrad användning av bostadshus till kontor och utbildningsverksamhet. Boverket yttrade sig i målet och ansåg följande. Stadsplanen gäller som detaljplan. Planbestämmelsen anger att området får bebyggas endast för bostadsändamål men att byggnadsnämnden får medgiva inredning av samlingslokal och garage samt lokal för handel och hantverk. I beskrivningen till planen anges att med undantag för de närmast järnvägarna i norr belägna kvarteren har i övrigt all kvartersmark reserverats för bostadsändamål eller för kombinerade bostads- och affärsändamål.

5 om Lov 19 april Boverket anser att den sökta åtgärden att ändra användningen av byggnaderna så att de inte längre till någon del används som bostäder strider mot gällande planbestämmelse om markanvändning. Kammarrätten delade Boverkets uppfattning och fann att det i bygglovet tillämnade ändamålet kontorsanvändning samt utbildningsverksamhet stred mot planbestämmelserna. Vidare fann kammarrätten att avvikelsen inte var att anse som mindre eller förenlig med planens syfte. Bygglovet upphävdes därför. Tilläggsavgift, byggnad har tagits i bruk för väsentligen annat ändamål. PBL 10:7 st. p 3. KR Stockholm (mål , avd 6) Dp föreskrev att en lägenhet skall användas till bostad. Den hade hyrts ut till kontor sedan lång tid tillbaka. Under en period var den under två år och 9 månader uthyrd som bostad. KR ansåg inte att detta var att betraktas som tillfälligt och att KR därmed skulle vara förhindras att påföra klaganden tilläggsavgift. KR fann att lägenheten hade tagit i anspråk för väsentligen annat ändamål än för vilken den använts och att åtgärden krävde bygglov. Tilläggsavgift påfördes. Lokal ändrar användning Tilläggsavgift. Ändrad användning av lokal. 10 kap. 27 första stycket PBL. KR Stockholm , mål nr , avd. 6. Det bygglov som senast meddelats för den aktuella lokalen var för bilreparationsverkstad Därefter har flera olika verksamheter bedrivits i lokalen. Vid bn:s besök i november 2008 framkom att en del av lokalen användes för café/butik och en del för vandrarhem/hotell. Innehavaren uppgav att hon hade haft café i hela lokalen sedan oktober 2007 men nyligen gjort om en del av lokalen till vandrarhem. Länsrätten påförde tilläggsavgift. Frågorna i målet är om det finns grund för att ta ut tilläggsavgift för ändrad användning av lokalen och om det i så fall finns särskilda skäl att helt eller delvis sätta ned tilläggsavgiften. KR konstaterar att den ändrade användningen av lokalen utgör ett ianspråktagande av lokalen för väsentligen annat ändamål än de för vilka den senast använts innan det blev café/butik Eftersom frågan om påföljd togs upp vid bn:s sammanträde i mars 2009 omfattas ändringen inte av preskription. Det finns därmed förutsättningar att påföra bostadsrätts-föreningen tilläggsavgift. Frågan är härefter om det finns särskilda skäl att helt eller delvis sätta ned tilläggsavgiften. KR noterar att bn har beslutat reducera de byggnadsavgifter som påförts med stöd av 10 kap. 4 PBL till hälften. Bygglov har beviljats i efterhand. Det finns särskilda skäl att sätta ned tilläggsavgiften om till kr. Tilläggsavgift. Ändrad användning. 10 kap. 4 och 7, 8 kap. 1 3 punkten PBL. KR Stockholm , mål nr , avd. 6. Bolaget har sökt och beviljats tidsbegränsat bygglov i efterhand för ändrad användning av lokal från tryckeri och kontor till eventlokal för olika slags evenemang. Bn påförde byggnadsavgift och ansökte hos LR om att bolaget skulle påföras tilläggsavgift. Bolaget klagade. KR konstaterade att den ändrade användningen av lokalen kräver bygglov. Det finns således grund för att ta ut tilläggsavgift. Tilläggsavgiften ska beräknas på den bruttoarea som åtgärden har omfattat. KR hänvisar till prop. 1975/76:164 s. 72 f. KR anser att tilläggsavgiften har beräknats på ett korrekt sätt. Som LR funnit föreligger särskilda skäl att sätta ned tilläggsavgiften. Skäl att sätta ned den till ett lägre belopp än LR gjort finns inte. Tilläggsavgift enligt PBL 10:7, samt nedsättning av densamma. KR Stockholm (mål nr , avd. 02). Byggnad med 870m² kontorsyta har av ägaren utan bygglov (PBL 8:1 p. 3) tagits i anspråk / hyrts ut för väsentligen annat ändamål och i strid mot dp. BN konstateras ha funnit anledning att bevilja

6 om Lov 19 april tillfälligt bygglov och i samband därmed jämkat tilläggsavgiften (avseende en ursprungligen fastslagen total yta om 960m²) till 100 kr/m². KR konstaterar att bolaget hyrt ut 235 respektive 635, d.v.s. totalt 870m², varav 165 respektive 400, d.v.s. totalt 565m² fortfarande är kontor. Att 565 av 870m² inte tagits i anspråk för väsentligen annat ändamål föranleder ingen annan bedömning än att tilläggsavgift, efter avdrag med 10m² enligt lag, skall tas ut för hela den yta som begagnats, d.v.s = 860m². KR finner, i likhet med LSt och LR, ingen anledning att reducera avgiften/m² ytterligare. Med delvis bifall till överklagandet förordnar KR att tilläggsavgiften (100kr/m²), enligt den nya ytan, skall sättas ned till kr. Bygganmälningsavgift vilken objektsfaktor skall användas? PBL 11:5. KR i Göteborg (mål nr , avd 2) Bygglov söktes för ändrad användning av en lokal. Bygganmälan avseende ändringar som berörde konstruktionen av de bärande delarna inlämnades till byggnadsnämnden varvid bygganmälningsavgift bestämdes. Nämnden ansåg att det inte räckte att i detalj klarlägga vilka åtgärder som i sig kräver bygganmälan utan att en helhetssyn krävdes vid bedömningen av ändringarna i byggnaden, varvid avgiften bestämdes med hänsyn därtill. Kammarrätten fann att nämnden varit tvungen att gå igenom vilka krav som aktualiserats i bygganmälningsärendet och att nämndens beräkningsmetoder vid bestämmandet av bygganmälningsavgiften inte stred mot den antagna taxan eller mot någon allmän princip för uttag av kommunala avgifter. Ändrad användning av lokal. Handel med bilar och däck ansågs inte ha en naturlig anknytning till handel med båtar och möbler. PBL 8:1 st 1 p 3 och 8:11. KR Stockholm (Mål nr , avd 6) I målet var fråga om huruvida en utvidgning av ett bolags verksamhet i form av möbelförsäljning till att även avse försäljning av bilar och däck krävde bygglov enligt 8:1 st 1 p 3 PBL och, om så var fallet, sådant bygglov kunde medges med hänsyn till bestämmelserna i 8:11 PBL. Bolaget hade sedan 1991 bygglov på fastigheten för ändamålet möbelvaruhus beviljades bygglov för viss tillbyggnad av befintligt möbelvaruhus och för iordningställande av parkeringsplatser. Byggnadsnämnden avslog ansökan om lov för handel med bilar och däck men beviljade bygglov för handel och båtar. Kammarrätten fann att handel med bilar och däck inte kan anses ha en naturlig anknytning till handel med båtar och möbler samt att det sökta lovet inte kunde anses ligga inom ramen för detaljplanens verksamhetsföreskrift. Ändring och utvidgning av verksamheten fick därmed anses innebära att aktuell byggnadsdel skulle tas i anspråk för ett väsentligt annat ändamål än det som den tidigare hade använts för och att en sådan åtgärd fodrade bygglov. Kammarrätten konstaterade vidare att försäljning av bilar och däck inte kunde inrymmas inom gällande detaljplan och att det inte var fråga om en mindre avvikelse från detaljplanen. Därmed var byggnadsnämnden beslut, att inte bevilja bygglov för den väsentligt ändrade användningen, riktigt. Bygglov ändrad användning; källarlokal restaurang/pubverksamhet. PBL 8:11, 3:1-2 och 3: KR i Stockholm (mål nr , avd 3) I målet var fråga om bygglov för ändrad användning. Från källarlokal till restaurang/pubverksamhet. Fastigheten var belägen i de centrala delarna av ett mindre samhälle där intilliggande fastigheter huvudsakligen var bebyggda med flerbostadshus. Kammarrätten konstaterade att den verksamheten ansökan om bygglov avsåg, visserligen kunde hänföras till begreppet handel och därmed i och för sig inte var oförenlig med planen. Då verksamheten kunde komma att medföra störningar för omgivningen i form av buller och liknande i en inte obetydlig omfattning samt med hänsyn till områdets karaktär, fann kammarrätten att verksamheten inte kunde anses lämplig och därmed stred mot planen. Åtgärden kunde heller inte anses som en mindre avvikelse varför bygglov inte beviljades.

7 Sjöbod ändrar användning Dokumentation till web-seminarium om Lov 19 april Ej bygglov för ändrad användning av sjöbod. 2 kap. 3 och 3 kap. 12 PBL. KR Göteborg , mål nr , avd. 1. Bn avslog ansökan om bygglov för ändrad användning av sjöbod till bostadsändamål samt utfärdade föreläggande att undanröja de åtgärder som utförts för att inreda byggnaden för bostadsändamål, såsom köks- och hygienrumsinredning, värmeisolering samt utförda ändringar av fönster och dörrar. KR anser att föreläggandet i vissa delar är oklart och i vissa delar samma som ett tidigare utfärdat föreläggande som upphävts i en lagakraftvunnen dom. Föreläggandet ska därför upphävas. KR finner att avloppsfrågan inte tycks kunna få en tillfredsställande lösning och att den utvändiga förändringen av byggnaden är sådan att hinder mot bygglov föreligger enligt 2 kap. 3 och 3 kap. 12 PBL. Ej bygglov för ändrad användning. Ej mindre avvikelse. Café är inte Hamnändamål. 8 kap. 11 PBL. KR Göteborg , mål nr , avd. 2. Boverket har skrivit yttrande till KR. Bn beviljade bygglov för ändrad användning. En sjöbod skulle användas till café och suchibar. Detaljplanen stadgar hamnändamål. Fråga är om den ändrade verksamheten i form av serveringsverksamhet kan inrymmas i hamnändamål. KR menar att en sådan bedömning enbart kan utgå ifrån vad som anges i planhandlingen. Den omständigheten att verksamheten i området med tiden har förändrats påverkar inte bedömningen. KR anser att om den faktiska användningen av ett område har förändrats i så stor omfattning att den inte längre kan rymmas inom det i planen angivna användningsområdet så bör planen ändras. Det är viktigt att planen stämmer överens med den faktiska användningen. KR instämmer i Boverkets uppfattning att begreppet hamnändamål i en detaljplan avser att mark får utnyttjas för ändamål som är nödvändiga för hamnverksamhet. Serveringsverksamheten kan, oavsett om den har anknytning till havet eller fiskeverksamhet, inte anses nödvändig för hamntrafik. Den åtgärd som ansökan avser avviker därmed från gällande detaljplan. Åtgärden är inte heller förenlig med planens syfte varför den inte kan betraktas som en sådan mindre avvikelse som avses i 8 kap 11 PBL. Ej bygglov. (LR och Lst hade samma uppfattning.) Sjöbodar. Väsentligen annat ändamål? Föreläggande. 10 kap. PBL. KR Göteborg , mål nr , avd. 2. Bn beviljade bygglov för sjöbodar. I bygglovet anges att sjöbod utgör ett förrådsutrymme för fiskeredskap och båttillbehör. Senare utfärdade bn föreläggande vid löpande vite att ägarna skulle återställa bodarna till deras avsedda användning. Frågan i målet är om byggnaderna har inretts för väsentligen annat ändamål än det för vilket bygglov lämnats. KR finner vid en sammanvägd bedömning av det intryck byggnaderna ger, den fasta inredning som har tillförts och de åtgärder som har vidtagits i form av isolering och indragning av el att byggnaderna måste anses ha inretts för ett väsentligen annat ändamål än att utgöra förrådsutrymme för fiskeredskap och båttillbehör. Minikök, kylskåp, kokplatta, värmeisolering, fast anbringade värmeelement samt invändig vägg- och takpanel ska avlägsnas. Bn har haft fog för föreläggandena. (LR hade en annan uppfattning.) Ingripande enligt 10 kap. PBL var alltför långtgående. Vad kan ingå i en sjöbod? KR Göteborg (Mål , Avd 2) KR ansåg att en kommuns föreläggande ta bort all fast inredning i en sjöbod, och för att på det sättet återskapa byggnaden som sjöbod, var alltför långtgående. KR ändrade därför inte LR:s dom som undanröjde BN:s föreläggande att vidta åtgärder.

8 om Lov 19 april I domen uttalar sig KR att i en sjöbod kan ingå diskbänk och skåp utan att ändamålet med byggnaden för den sakens skull skall anses ändrat. Däremot kan det normalt inte finnas anledning att utrusta en sjöbod med spis, spisfläkt och kylskåp. KR ansåg att sjöboden tagits i anspråk och inretts för väsentligen annat ändamål än för vilket bygglov lämnats. Frågan om ändrat användningssätt gäller inte strikt inredningsåtgärderna som sådana utan byggnadens faktiska användning. Det finns således skäl för ett föreläggande att vidta rättelse, men i det här fallet var föreläggandet för långtgående. Vind ändrar användning Ändrad användning av vind är inte mindre avvikelse 8 kap. 11 PBL. KR Sundsvall , mål nr Bn beslutade medge mindre avvikelse från detaljplan och bevilja bygglov för ändrad användning av vind från samlingslokal till två bostadslägenheter. Bn beslutade även att bevilja bygglov för ändrad användning av industrilokaler till 18 bostadslägenheter för resten av byggnaden. I gällande detaljplan anges bostadsändamål, max två våningar och att vind inte får inredas utöver angivet våningsantal. KR finner att inredning av vind till två bostadslägenheter inte är förenlig med gällande detaljplan och inte heller kan anses utgöra en sådan mindre avvikelse från detaljplanen som är förenlig med planens syfte, 8 kap. 11 sjätte stycket PBL. Den omständigheten att vindsvåningen har inretts för annat ändamål enligt tidigare gällande regelverk föranleder inte någon annan bedömning. Vad gäller bygglov för bostadslägenheter överensstämmer detta med gällande detaljplan. Byggnadshöjden överskrider den i planen angivna med tre dm vilket, enligt KR:s mening, får godtas som en mindre avvikelse. (LR hade samma uppfattning.) Anläggning ändrar användning Tilläggsavgift halverad för ändrad användning av byggnad KR Göteborg , mål nr , avd. 2. En transformatorbyggnad har utan bygglov ändrats till stall. Bn väckte talan hos länsrätten om uttag av tilläggsavgift. Länsrättens dom överklagades. KR skriver i sin dom att byggnaden har tagits i anspråk för väsentligen annat ändamål än det den senast använts som. KR menar att rättelse inte har skett innan frågan om påföljd eller ingripande enligt 10 kap. PBL togs upp till överläggning i nämnden. Bn beviljade inte bygglov för ändrad användning av byggnaden (hästhållning bedömdes inte lämplig på fastigheten) men Lst har i ett senare beslut tillåtit hästhållning på fastigheten. Eftersom det huvudsakliga skälet till att neka bygglov inte längre föreligger är det enligt KR:s mening oskäligt att ta ut hel tilläggsavgift. Den sätts därför ned till hälften. Skyddsvärda byggnader får förvanskas bara det inte syns mot dem som störs av förvanskningen. Utom dp. PBL 3 kap, 3:12. KR Göteborg (mål , avd 2) Lst ansåg att det var fråga om en kulturbyggnad som omfattades av skyddet i PBL 3:12. Ändringen av fasaden var en sådan förvanskning att bygglov inte skulle meddelas. (Denna uppfattning stämmer överens med Boverkets yttrande i ärendet). LR konstaterade att byggnaden låg i utkanten av ett bostadsområde och den sida av fasaden som avses förändras vetter från bostadsområdet. Byggnaden omfattas av 3:12. Byggnadens karaktär bibehålls i de delar som syns för omgivningen. Åtgärderna inverkar inte på byggnadens särart. De ändrade användningen av byggnaden, från vattentorn till bostad, är inte sådan förvanskning som avses i 3:12 och man beviljade bygglov. KR ansåg att PBL 3:12 skall tolkas vitt. Bestämmelsen skall inte enbart avse de byggnader som fått en byggnadsminnesklassning.

9 om Lov 19 april Med hänsyn till de kulturhistoriska och arkitektoniska bevarandevärdena anses vattentornet vara en sådan byggnad som omfattas av 3:12. Fråga är då om de aktuella åtgärderna är förvanskning. Här hänvisade KR till RÅ 1994 ref 39 och konstaterade att inget processuellt hinder finns mot att besvärsmyndigheten, förutom klagandens enskilda intresse, även beaktar de eventuella allmänna intressena som klagandena åberopar som grund för överklagandet. Man kommer fram till att omfattningen av förändringen på tornets östra sida är i och för sig en förvanskning. Denna förvanskning har godkänts av stadsbyggnadskontoret som har att beakta det allmänna intresset. Det privata intresset dvs åtgärder som vetter mot de klagandes sida är förhållandevis små. Övriga olägenheter med anledning av tornets nya användning är inte så betydande att hinder mot bygglov enligt 3:12 föreligger. Väsentligt annat ändamål? Bygglov? PBL 8:1. KR Göteborg (mål avd 5) Detaljplan, på område planlagt för garageändamål bedrivs kioskrörelse, spelverksamhet, transformatorstation och gatukök dvs samtliga stridande mot dp. Prövningen om väsentligt annat ändamål skall ske mot det ändamål som byggnadens senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. Lst konstaterade att bygglov finns för el-station, tidningskiosk, skylt och tillbyggnad av kiosken för spelverksamhet. För den nya verksamheten gatukök krävde lst bygglov. LR fann dock inte åtgärden bygglovspliktig eftersom någon ändring av planlösningen eller yttre förändringar inte skett. Man har installerat stek- och grillbord, fritös och ny ventilationsanläggning. Det synes mera vara fråga om att man breddat sortimentet än en ändring av den faktiska användningen av byggnaden. LR ansåg att bygglov inte krävdes för de nya åtgärderna. KR instämde i LR:s bedömning. Jordbruksfastighet ändrar användning Ekonomibyggnad på skogsbruk. Bygglov krävs för delvis ändrad användning. 8:1 PBL. KR Sundsvall (mål , avd 3) Ägare till jordbruksfastighet hade enligt grannarna upplag av skrot som var en betydande olägenhet. KR slutsats var att större delen av föremålen i maskinhallen inte insamlats för jordbruket utan betraktades som upplag och därmed inte hänförligt till jord- eller skogsbruk eller därmed jämförlig näring. En mindre del av maskinhallen användes för skogsbruket. KR ansåg att byggnaden, som uppförts utan bygglov och med hänsyn till bestämmelserna om ändrad användning för väsentligen annat ändamål (PBL 8:1), som den kommit att användas kräver bygglov. Eftersom tomten var städad inför KR:s syn saknades grund för att förelägga om städning. Ändrad användning från lada till fritidshus olägenheter för omgivningen. PBL 8:12 och 3:2. KR i Sundsvall (mål nr 47-02, avd 3) Byggnadsnämnden beviljade bygglov för ändrad användning från lada till fritidshus belägen inom område som inte omfattades av detaljplan. Ladans östra fasad låg ca en meter från fastighetsgränsen. Grannbyggnaden var belägen mitt emot ladans östra fasad. Fastighetsägaren medgav att det föreskrevs att fönstren mot öster skulle utföras med handblåst glas och inte vara öppningsbara. Kammarrätten fann att ombyggnationen från lada till fritidshus kunde komma att medföra vissa olägenheter för grannfastigheten i form av insyn från fritidshuset samt även i form av mera frekventa besök. Dock ansåg kammarrätten dessa olägenheter inte så betydande eller hinder i övrigt föreligga så att bygglov inte kunde beviljas. Bygglov beviljades därför för ändrad användning från lada till fritidshus under villkor att fönsterna som vette mot öster skulle vara utförda av handblåst glas och inte vara öppningsbara.

10 om Lov 19 april Förhandsbeskeds rättskraft och PBL 3:1-2. (Domen avser samma fastighet som i målet ovan.) KR i Sundsvall (mål nr , avd 3) Byggnadsnämnden beslutade om positivt förhandsbesked angående bygglov för ändrad användning av lada. Förhandsbesked var dock inte lagligen möjligt att meddela i det aktuella fallet eftersom det var fråga om ändrat användningssätt av byggnad. Förhandsbeskedet var därför en nullitet och kunde inte ligga till grund för bygglovsprövningen. Att byggnadens placering ingått som ett moment i prövningen av förhandsbeskedet tolkades som en möjlighet. Berörda sakägare till byggnationen ansågs därför ha rätt till en prövning av byggnadens placering i det pågående bygglovsärendet. Utformningen av byggnaden i enlighet med det av byggnadsnämnden medgivna bygglovet ansågs medföra betydande olägenheter för grannfastigheten varför det beviljade bygglovet skulle upphävas. Övrigt - fritidshus Inte mindre avvikelse. Avlopp. 8 kap. 11 sjätte stycket PBL. KR Jönköping , mål nr , avd. 1. Målet handlar om tillbyggnad av fritidshus och anläggande av avloppsanläggning. Av den gamla detaljplanen framgår att det inte får uppföras byggnad vars användning påkallar anläggande av avloppsledning. Planområdet är avsett för fritidsändamål. KR hänvisar till prop. KR skriver att en grundtanke i PBL är att det av gällande plan tydligt ska framgå vilka bestämmelser som gäller och att avvikelser från planen i princip inte ska kunna medges. Planen ska också genomföras. I den mån ändrade förhållanden kräver det, får ändrade eller nya planer utarbetas. KR anser inte att den aktuella åtgärden ryms inom en sådan mindre avvikelse från detaljplanen som kan tillåtas med stöd av 8 kap. 11 sjätte stycket PBL. (LR hade samma uppfattning.) Följdkrav på brandskydd Källa: I skälig omfattning. Ett urval av överklagade tillsynsärenden om brandskydd. MSB (tidigare Räddningsverket) Villa som blivit boende för en grupp autistiska ungdomar Hällens gård med boende för autistiska ungdomar, Uppsala kommun Bakgrund Hällens gård är en villa i två våningsplan som inrymmer vardags/aktivitetsrum, kök, ett sovrum och personalutrymmen i bottenvåningen. På våningsplan 1 tr. finns fyra sovrum och allrum. I villan bor fem psykiskt handikappade (autistiska) pojkar i år utan fysiska funktionshinder. Det finns gott om personal dagtid och minst en vakande person på natten. Tillsynsföreläggande Tillsynsföreläggandet omfattar fyra punkter och behandlar följande: utrymningslarm, utvändig trappa från balkong på våningsplan 1 tr., förstärkning av anslutande fönster mot trappa i F 30 och avskiljning av bottenvåning till våningsplan 1 tr. i lägst F 30 Föreläggandet överklagas till länsstyrelsen som har inhämtat Räddningsverkets yttrande. Landstinget framför i sitt överklagande att boendet ska jämföras med vanligt boende eftersom ungdomarna inte har några fysiska handikapp. Boendet bör i stället jämföras med en stor familj som bor i en större villa.

11 om Lov 19 april Räddningsverkets synpunkter i skrivelse med dnr B Räddningsverket konstaterar att om en brandsituation vid Hällens gård skulle uppstå är det primära att de boende kan sätta sig i säkerhet. De boende behöver enligt Räddningsverkets mening hjälp för att påbörja en utrymning och personalen måste få en tidig indikation för att vid behov kunna låsa upp dörrar till vårdrummen på övervåningen och försäkra sig om att alla kommer ut. Räddningsverkets samlade bedömning är att föreläggandena i samtliga punkter är skäliga samt väl motiverade och i överensstämmelse med 41 räddningstjänstlagen. Beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län dnr Länsstyrelsen gör ingen annan bedömning än den Räddningsverket framfört i sitt yttrande. Länsstyrelsen finner att föreläggandet i samtliga punkter är såväl skäligt som väl motiverat.